Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Relevanta dokument
Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odlingssystem i höstvete

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Såtid höstvete och vårsäd

Odlingssystem i höstvete 2014

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Odlingssystem i höstvete 2016

Odlingssystem i höstvete 2013

Två såtidpunkter i höstvete

odlingssystem i höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

odlingssystem i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odlingssystem i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Frö- och Oljeväxtodlarna

Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Tillväxtreglering i stråsäd

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Kvävestrategi i höstvete

Sortförsök i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Tillskottsbevattning till höstvete

Samodling av majs och åkerböna

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Praktiska sortförsök 2009

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävestrategi i höstvete

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Sortförsök i höstvete

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Aktuella ogräsförsök 2015

Kvävestrategi i höstvete

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Etablering och snigelförsök

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Sortförsök i spannmål och trindsäd

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Korn, tidiga sorter. Sorter

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sortförsök i höstvete

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Korn, tidiga sorter. Sorter

Transkript:

Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och, i stigande utsädesmängd vid fyra såtidpunkter. Utsädesmängden sträcker sig från ca 50 kg/ha till ca 240 kg/ha, sådden inleds i början av september för att fortsätta var 14:e dag fram till mitten av oktober. I årets försök har genomgående den första såtidpunkten gett den lägsta avkastningen och sådd i mitten av september den högsta. Utsädesmängden har inte spelat någon roll för avkastningsnivån vid den första såtidpunkten och vid den andra har endast den lägsta respektive den högsta avkastat mindre än grobara kärnor/m 2 ( 145 kg/ha). De senare sådderna i oktober har lämnat en lägre skörd än sådd i mitten av september, men på ingen av försöksplatserna är den lägre än vid sådd i början av september, förutom vid mycket tunn sådd. I sorten finns dessutom en tendens till att avkastningen påverkas mycket lite vid senare sådd med utsädesmängden grobara kärnor/m 2. En nettoavkastningsberäkning (intäkt avkastning kostnad utsäde) visar på att utsädesmängder mellan och grobara kärnor/ m 2 var tillräcklig skördesäsongen 2015, oavsett såtidpunkt. Inledning och bakgrund Allmänt rekommenderade utsädesmängder för höstvete baserar sig merendels på äldre försök från 1970-talet utförda med sorter som sedan länge inte är i odling. Sortmaterialet som användes i försöken härstammade nästan helt uteslutande från dåtidens svenska förädlingsföretag. Det odlade sortmaterialet har emellertid starkt förändrats de senaste 30 40 åren till sorter vilka till en rätt betydande del är av utländsk härkomst. Det finns anledning att förmoda att det nutida höstvetematerialet inte uppför sig som 70-talsmaterialet avseende tillväxt såväl under höst vinter som under vår sommar. Därutöver har klimatet högst påtagligt genomgått en förändring sedan 1970-talets Sverige med längre och varmare höstar, tidigare tillväxtstart på våren. I syfte att bringa någon klarhet i med vilken utsädesmängd och vid vilken såtidpunkt som moderna höstvetesorter skall sås för att utnyttja sortmaterialets potential inleddes hösten 2014 ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). SLF finansierade två försök, ett i Skåne och ett i Mellansverige (Östergötland), för att bredda det skånska försöksunderlaget beslutade Skåneförsöken därutöver att finansiera ytterligare ett försök i något förenklad form. Material och metoder I försöksserien provas två sorter i fem (tre) utsädesmängder och vid fyra såtidpunkter. De två valda sorterna var den tyska brödvetesorten från KWS och den svenska brödvetesorten från SW Lantmännen Lantbruk, båda med hög avkastningspotential. respektive representerar två ganska skilda typer av höstvete. Sorten avkastningsuppbyggnad bygger på en lägre kärntäthet (kärnor/yta) men en desto högre tusenkornvikt. däremot är en bestockningsvillig sort som i 166 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

sin avkastningsuppbyggnad är beroende av en högre kärntäthet då tusenkornvikten är låg. Sorter likt riskerar vid sen sådd att inte hinna med bestockningen för att nå en tillräcklig kärntäthet. Omvänt riskerar sorter likt att bli alldeles för kraftiga vid tidig sådd för att kunna bilda en högre tusenkornvikt. Såtidpunkterna i de skånska försöken sattes till sådd var fjortonde dag med start från den 1 september. Utsädesmängden börjar och slutar med ytterligheter ( 49 kg/ha) respektive ( 241 kg/ ha) grobara kärnor/m 2, däremellan ligger steg om grobara kärnor/m 2 placerade. I försöket finansierat av Skåneförsöken är utsädesmängden, och kärnor/m 2. Försöken kvävegödslas med totalt 180 kg N/ha, 50 N tidigt i mars och 130 N inför stråskjutningen i april. Tabell 1. R7-1014. Två sorter, fem utsädesmängder och fyra såtidpunkter i höstvete. Borgeby, Skåne. mmh LL sort utsädesmängd såtidpunkt kärnor/m 2 kg/ha I II III IV 52 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 103 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 155 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 206 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 258 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 45 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 89 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 134 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 178 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 223 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 Kärnor/m 2 avser grobara kärnor. Utsädet betat med: Grobarhet: 95% 97% Celest Extra Formula M, 2,0 ml/kg+contur Plus (125g/l Betacyflutrin), 0,6 ml/kg Tusenkornvikt: 49,0 g 43,2 g Tabell 2. L7-1014B,.Två sorter, tre utsädesmängder och fyra såtidpunkter i höstvete. Kattarp, Skåne. mmh ML sort utsädesmängd såtidpunkt kärnor/m2 kg/ha I II III IV 52 2014 08 29 2014 09 16 2014 10 30 2014 10 28 155 2014 08 29 2014 09 16 2014 10 30 2014 10 28 258 2014 08 29 2014 09 16 2014 10 30 2014 10 28 45 2014 08 29 2014 09 16 2014 10 30 2014 10 28 134 2014 08 29 2014 09 16 2014 10 30 2014 10 28 223 2014 08 29 2014 09 16 2014 10 30 2014 10 28 Kärnor/m 2 avser grobara kärnor. Utsädet betat med: Grobarhet: 95% 97% Celest Extra Formula M, 2,0 ml/kg+contur Plus (125g/l Betacyflutrin), 0,6 ml/kg Tusenkornvikt: 49,0 g 43,2 g SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 SKÅNEFÖRSÖK 167

Resultat R7-1014 2015 Borgeby Gård, Bjärred LSD 0,27 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 Avkastning i och vid fyra såtidpunkter och fem utsädesmängder, Bjärred 2015. R7-1014 2015 Borgeby Gård, Bjärred NETTOAVKASTNING 2014 09 03 2014 09 17 2014 10 03 2014 10 29 Avkastning i och vid fyra såtidpunkter och fem utsädesmängder, Bjärred 2015. 168 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

L7-1014B 2015 Planagården, Kattarp LSD 0,41 9,0 2014 08 29 2014 09 16 2014 09 30 2014 10 28 8,0 Avkastning i och vid 4 såtidpunkter och 3 utsädesmängder, Kattarp 2015. R7-1014 2015 Planagården, Kattarp NETTOAVKASTNING 9,0 2014 08 29 2014 09 16 2014 09 30 2014 10 28 8,0 Nettoavkastning i och vid fyra såtidpunkter och tre utsädesmängder, Kattarp 2015. SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 SKÅNEFÖRSÖK 169

sådd med grobara kärnor/m 2, 134 kg/ha, den 28 augusti 2014 i Kattarp. Led E1. sådd med grobara kärnor/m 2, 134 kg/ha, den 16 september 2014 i Kattarp. Led E2. 170 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

sådd med grobara kärnor/m 2, 134 kg/ha, den 3 oktober 2014 i Kattarp. Led E3. sådd med grobara kärnor/m 2, 134 kg/ha, den 28 oktober (!) 2014 i Kattarp. Led E4. SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 SKÅNEFÖRSÖK 171