Energibokslut 2006 Godkänt av kommunfullmäktige , 55/2007

Relevanta dokument
Energibokslut av Energiplan för Mora kommun

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Energi- och Miljöbokslut 2007

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Beskrivning av ärendet

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning

Energi. energibalanserna.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

Energiöversikt Kiruna kommun

Energi och koldioxid i Växjö 2012

ENERGI- OCH KLIMATPLAN

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Strategi för energieffektivisering

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Energistrategi en kortversion

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

Energiöversikt Arjeplogs kommun

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Rapporteringsformulär Energistatistik

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun

Energistatistik för småhus 2007

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

myter om energi och flyttbara lokaler

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB

Åtgärdsrapport Energideklaration Villa

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

Uppföljning målområde energi 2016

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Uppdaterade energiscenarier

Energiöversikt Pajala kommun

2017 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2017 DoA Fjärrvärme. Ragunda Energi & Teknik AB. Ragunda

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

2015 DoA Fjärrvärme. Falu Energi & Vatten AB. Prisområde 1

Energiförbrukning inom boende 2013

Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

Energi Miljöombudsutbildning 24 mars Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet Tel

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

Energiöversikt Överkalix kommun

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

Förnybarenergiproduktion

Energiförbrukning inom boende 2012

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

Bräcke kommun

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

Transkript:

Energibokslut 26 Godkänt av kommunfullmäktige 27-6-18, 55/27

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Energiplanens mål - når vi dem...4 Sammanfattande uppföljning av etappmål 26...5 Uppföljning av ettappmål för energi...6 Etappmål för kommunen som organisation...6 Etappmål för kommunene som geografiskt område...7 Några exempel på åtgärder...9 Bilagor: Tabellbilaga till energibokslut 26...1 Fjärrvärme Mora tätort februari 27...14

Sammanfattning Energiplan för Mora kommun 21 25 antogs efter ett brett samråd av kommunfullmäktige 21. I energiplanen finns mål och åtgärder för den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Målen på lång sikt syftar till ett uthålligt energisystem och ansluter till såväl nationella som regionala målsättningar. Planen är nu under revidering men en uppföljning av planens etappmål görs även för 26. Energiplanens mål når vi dem? Energiplanen innehåller totalt 15 etappmål. Uppföljningen visar att flertalet av dessa har uppnåtts. Med tanke på utsläppen av växthusgaser är det glädjande att se att oljeanvändningen för uppvärmning har minskat stort både i kommunens egna fastigheter som i kommunen som helhet. För elanvändningen kan vi dock se det motsatta nämligen att el till uppvärmning i Mora kommuns hushåll ökat. Mål för det geografiska området Uppföljningen visar en starkt minskad efterfrågan av olja för uppvärmning i enskilda hushåll. Elanvändningen för eluppvärmda hushåll har ökat med 8 % sedan 1999, tvärtemot intentionerna i energiplanen. En av anledningarna till detta kan vara det ökade antalet hushåll med värmepump. Antalet trädbränsleeldade pannor har minskat med cirka 11 % jämfört med 1997. Antalet anslutningar till fjärrvärmen i Mora ökat med 33% sedan 23. Som exempel på energiåtgärder under 26 kan nämnas. Flera energiåtgärder i kommunala fastigheter som till exempel: Installering av energieffektivare ventilation och konvertering till fjärrvärme och till värmepump. Revideringen av Energiplanen är i full gång och i förslaget finns även klimatfrågan med. Den nya planen beräknas vara klar under 27. Energi- och miljömässan arrangerades åter 26 med välbesökta seminarier och utställningar. Mål för den kommunala organisationen Uppvärmningsenergin (i kwh/m2) för byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB har minskat med 12 % sedan 1998. Målet var satt till 5 % och har alltså nåtts med råge. Oljeförbrukningen i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB har minskat med hela 59 % jämfört med 1998. Mora i mars 27 Nils-Göran Johansson, miljöchef och Eva Larsson, miljösamordnare 4

Sammanfattande uppföljning av etappmål 26 Mål Etappmål Etappmål för kommunen som organisation E 1 E 2 E 3 E 4 E5 E 6 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Mora kommun ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Morastrand ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska minska med 4% 25 jämfört med 1998 Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 25 jämfört med 1998-16% -9% -15% +31% (se kommentar s. 6) -59% En minskning med 16 byggnader Etappmål för kommunen som geografiskt område E 7 E 8 E 9 E 1 E 11 E 12 E 13 E 14 E 15 Användningen av tillförd energi i Mora kommuns bostads- och servicesektor bör minska med 5% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Fossila bränslen för uppvärmning i Mora kommun bör minska med 15% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som har el som huvudsaklig värmekälla, undantaget fritidshus, bör vara lägre 25 än 1999 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort bör kontinuerligt öka under perioden 2 till utgången av 25 Antalet trädbränsleeldade pannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Antalet miljögodkända trädbränslepannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Direktverkande elvärme i Moras nya byggnader, undantaget fritidshus, bör inte användas 25 Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 25 jämfört med 1999 Utvinning och produktion av förnybar energi i Mora kommun bör kontinuerligt öka Utvecklingen mot målet har varit positiv och målet för perioden har uppnåtts. +3% (25) -47% (25) +8% +212 anslutningar (jmf med 23) Ca 14-15 pannor färre (ca -11%) Ca 11-21 miljögodkända pannor fler (ca + 3%) Ett småhus med direktel färdigställt under 26 26: 2,8 GWh (1999: 2,6 GWh, Fortums nätområde) 25: 148 GWh (1998: 145 GWh) Målet är möjligt att nå men ingen entydig riktning kan utläsas. Målet för perioden har inte uppnåtts. 5

Uppföljning av etappmål för energi Etappmål 3 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Mora kommun ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till Etappmål för kommunen som organisation 25 Etappmål 1 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Etappmål 2 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd köpt energi för uppvärmning (kwh/m 2 ) i byggnader ägda av: Mora kommun har minskat med 16% (1998: 158 kwh/m 2, 26: 133 kwh/m 2 ). Morastrand AB har minskat med 9% (1998: 24 kwh/m 2, 26: 185 kwh/m 2 ). I diagrammen nedan anges uppvärmningsenergin i MWh. Elvärmen på Strandens skola ingår inte i den statistik som här redovisas utan ingår i fastighetselen. Etappmål 4 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Morastrand ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 År 26 användes i Mora kommuns byggnader 15% mindre och i Morastrands byggnader 31% mer fastighetsel än 1998. Detta ger totalt sett en ökning med 3%. Ökningen inom Morastrand beror dock på att det, från och med 22, tillkommit hushållsel från totalt ca 258 lägenheter som inte ingick i basårets statistik. Därmed blir inte siffrorna jämförbara. Den totala elanvändningen (fastighetsel och elvärme) har dock minskat inom Morastrand med ca 8% om man jämför 26 med 1998 (se vidare i tabell 3). För Mora kommuns fastigheter ligger elvärmeanvändningen på Strandens skola sedan 23 tillsammans med fastighetselen. 18 16 14 12 1 8 Fastighetsel (MWh) 25 Uppvärmningsenergi (MWh) Mora kommun 6 4 2 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Mora kommun Morastrand AB 15 Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 2 i tabellbilaga 1 5 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 4 Uppvärmningsenergi (MWh) Morastrand AB 35 3 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Fjärrvärme Elvärme Olja Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 1 i tabellbilaga 6

Etappmål 5 Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska minska med 4% 25 jämfört med 1998 År 26 har oljeanvändningen för uppvärmning minskat med närmare 4 m3 (- 59%) i Mora kommuns och Morastrands fastigheter jämfört med 1998. 7 6 Tillförd olja (m3) Etappmål för kommunen som geografiskt område Etappmål 7 Användningen av tillförd energi i Mora kommuns bostads- och servicesektor bör minska med 5% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Inom sektorn bostäder och service var energitillförseln under 25 3% högre än 1998 räknat i kwh/invånare. Totalt har energitillförseln till Mora (inom de olika sektorerna: bostäder och service, industri samt transporter) ökat med 9% från 796 till 838 GWh mellan åren 1998 till 25. 5 4 3 25 Energianvändning inom sektorn bostäder och service (kwh/inv) 2 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 15 Mora kommun Morastrand AB 1 Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 4 i tabellbilaga 5 1998 2 21 22 23 24 25 Källa: GDE-net. För ytterligare information se tabell 5 och 6 i tabellbilaga Etappmål 6 Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 25 jämfört med 1998 Etappmål 8 Fossila bränslen för uppvärmning i Mora kommun bör minska med 15% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Mora kommun: Under året har Bonäs fd skola konverterats från eluppvärmning till uppvärmning med värmepump. Basåret 1998 fanns 28 eluppvärmda objekt. 26 fanns 17 stycken vilket ger en minskning under perioden med 11 byggnader. Etappmålet följs upp med SCB:s statistik över oljeleveranser till slutliga förbrukare. I digrammet nedan redovisas denna för enskild uppvärmning 1998 25. Om leveranserna motsvarar användningen av eldningsolja 1 i Mora kommun var denna per invånare 47% lägre år 25 än 1998. Morastrand AB: Under 26 har två byggnader konverterats till fjärrvärme.1998 fanns 13 eluppvärmda objekt och sedan dess har totalt fem konverterats, samtliga till fjärrvärme. Totalt, för både Mora kommun och Morastrand, ger detta en minskning med 16 eluppvärmda byggnader mellan åren 1998 26. 4 35 3 25 2 15 Eldningsolja 1 (liter/inv) för ensklid uppvärmning 1 5 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Källa: SCB. För ytterligare information se tabell 7 i tabellbilaga 7

Etappmål 9 Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som har el som huvudsaklig värmekälla, undantaget fritidshus, bör vara lägre 25 än 1999 Etappmål 12 Antalet miljögodkända trädbränslepannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Den tillförda mängden el i småhus med elvärme har 26 ökat med 8 % jämfört med 1999. En av anledningarna kan vara det ökande antalet hushåll med värmepump. Vid utgången av 26 fanns enligt Skorstensfejarmästaren ca 2-3 miljögodkända trädbränslepannor. Detta är en tredubbling jämfört med 1997 då det fanns ca 9 stycken. 7 6 5 4 3 2 1 El (MWh) i hushåll med el som huvudskalig värmekälla Etappmål 13 Direktverkande elvärme i Moras nya byggnader, undantaget fritidshus, bör inte användas 25 Enligt stadsarkitektkontoret har 25 småhus färdigställts under 26 med följande huvudsakliga värmekälla: fastbränsle: fem stycken, vattenburen el: en styck, direktel: en styck, fjärrvärme: en styck samt värmepump: 17 stycken. 1999 2 21 22 23 24 25 26 Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. För ytterligare information se tabell 8 i tabellbilaga Etappmål 14 Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 25 jämfört med 1999 Etappmål 1 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort bör kontinuerligt öka under perioden 2 till utgången av 25 För 26 redovisas eltillförseln (2,83 GWh) till gatubelysning för kommunen som helhet. Tidigare års uppgifter baseras endast på Fortums nätområde. Vid utgången av 26 var antalet fjärrvärmeanslutna anläggningar i Mora tätort 853 stycken. Jämfört med utgången av 23 är detta en ökning med 212 stycken (33%). 3 2,5 2 1,5 Tillförd el (GWh) för kommunal väg- och gatubelysning 1 8 Etappmål 11 Antalet trädbränsleeldade pannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Vid utgången av 26 uppger Skorstensfejarmästaren att det finns 117 trädbränsleeldade pannor samt ett tjugotal större pannor. Detta är en minskning med 14-15 pannor. (11%) (1997: 1 326 pannor inklusive 1 större pannor) Pelletsbrännare, oftast som ersättare till oljeeldning men också till vedeldning och el, blir allt vanligare. Vid utgången av 26 var ca 2 stycken av ovanstående pannor pelletsbrännare.,5 1999 21 22 23 24 25 26 Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. För ytterligare information se tabell 11 i tabellbilaga Etappmål 15 Utvinning och produktion av förnybar energi i Mora kommun bör kontinuerligt öka Tanken i energiplanen är att den uppskattning av årlig produktion trädbränslen som redovisas i GDE-nets energibalans ska redovisas. 25 producerades, enligt GDE-nets nya modell för energibalansen, 148 GWh trädbränslen vilket kan jämföras med 145 GWh under 1997.

Några exempel på åtgärder 26 Samordning Energieffektivisering och konverteringar i kommunägda byggnader Mora kommun Konvertering av fd Bonäs skola från el till värmepump. Konvertering av fd Öna skola från olja till fjärrvärme. Befintligt frånluftssystem är utbytt till från- och tillluftssystem med värmeåtervinning. Konvertering av Tuvans förskola från direktverkande el till fjärrvärme. Befintligt självdragssystem har bytts ut till från- och tillluftssystem med värmeåtervinning. Morkalby förskola har konverteras från el till värmepump. I Finnsnäs, Östnors och Nusnäs förskola har ventilationen gjorts om och styrs numera av rörelsedetektorer. Revideringen av Energiplanen är i full gång och förslaget innehåller även en klimatstrategi. Den nya planen beräknas vara klar under 27. I arbetsgruppen för energigruppen har följande personer ingått: Konny Kolping och Nils-Erik Eklund (stadsarkitektkontoret), Nils- Göran Johansson (miljö- och hälsoskyddskontoret), Christina Holback och Bengt Katrin (Tekniska förvaltningen), Christer Tomth (Morastrand AB) och Eva Larsson (Kansli & Utveckling). Morastrand AB Information om energibesparande åtgärder vid samrådsmöten med hyresgäster. Inmontering av flödesbegränsare vid utbyten av blandare. Utbyte av tvättmaskiner till mer eleffektiva har skett på Rödmyren 1 och 2. Konvertering av området Gruddbacken från el till fjärrvärme. Konvertering av Hagvägen från olja till fjärrvärme. Arrangerande av årlig energimässa Energi- och miljömässan har arrangerats sedan 1999, med utställare och föreläsare inom temat energi och miljö. 26 års Expo Siljan hade 3 talet utställare och ca 2 besökare. Fyra mycket uppskattade föreläsningar gavs med följande rubriker. - Nuvarande och framtida energisituation i Sverige och internationellt, Tomas Kåberger, - Kompostering av matavfall, Olle Uleander, - Värmepumpar, Martin Forsén, - Ved/pelletseldning och bioenergin som tillväxtmotor, Bengt-Erik Lövgren. 9

Tabellbilaga till energibokslut 26 Tabell 1 Total mängd uppvärmningsenergi (MWh) i kommunalt ägda byggnader 1998 2 21 22 23 24 25 26 Förändring 1998-26 Mora kommun Fjärrvärme 1365 13946 1365 14256 1359 12492 12724 1244-8% Elvärme 2181 2141 275 239 2178 1958 1677 1525-3% Olja 4192 3238 379 2663 2597 2224 2244 252-51% Totalt 19438 19325 18219 18958 17834 16674 16645 15621-2% Yta m2 123142 129 124693 117125 117125-5% Nyckeltal kwh/m2 159 138 134 142 133-16% Morastrand AB Fjärrvärme 26872 2653 26435 26189 252 25318 2545 25697-4% Elvärme 4186 4497 443 281 2613 2369 2349 1596-62% Olja 2332 981 111 125 1255 118 793 594-75% Totalt 3339 328 31489 324 2968 28867 28176 27887-16% Yta m2 163939 154956 154956 154956 15944-8% Nyckeltal kwh/m2 23 175 186 182 185-9% Totalt Fjärrvärme 39937 4476 395 4445 38259 3781 37769 37741-5% Elvärme 6367 6638 6118 4849 4791 4327 426 3121-51% Olja 6524 4219 49 3688 3852 344 337 2646-59% Totalt 52828 51333 4978 48982 4692 45541 44832 4358-18% Yta m2 28781 283956 279649 27281 26869-7% Nyckeltal kwh/m2 184 165 163 165 162-12% Källa: Morastrand AB:s databas för energistatistik (Energireda) samt Tekniska kontoret. Uppgifterna är normalårskorrigerade. Elvärmeförbrukningen på Strandens skola ingår inte i statistiken. Oljan räknas här ha energiinnehållet 9,88 kwh per liter. För tillförd mängd i m 3 se tabell 4. 1

Tabell 2 Tillförd fastighetsel (MWh) i kommunalt ägda byggnader 1998 2 21 22 23 24 25 26 Förändring 1998-26 Mora kommun 8818 856 8352 8368 8411 847 8445 7515-15% Morastrand AB 5764 548 5869 6787* 7179* 7312* 7379* 7524* +31% Totalt 14 582 14 4 14 221 15 155 15 59 15 719 15 824 15 39 +3% Källa: Morastrands databas för energistatistik. I Morastrand ingår ej hushållsel som debiteras hyresgästerna direkt. * Från 22 ingår dock hushållselen från 192 lägenheter (Hindriksheden) samt från 24 12 lägenheter (Kumbelnäs), 3 lägenheter (Millåkern) samt 24 lägenheter (Näskitt, Våmhus). 26 ingår alltså hushållsel från 258 lägenheter vilka inte fanns med i basårets statistik. Fr o m 23 finns elförbrukningen (fastihetsel+elvärme) från Strandens skola med i fastighetselen. Tabell 3 Elanvändning Morastrand AB 1998 2 21 22 23 24 25 26 Förändring 1998-26 Fastighetsel 5764 548 5869 6787 7179 7312 7379 7524 +31% Elvärme 4186 4497 443 281 2613 2369 2338 1596-62% Totalt 995 9977 9912 9597 9792 9681 97 912-8% Källa: Morastrands databas för energistatistik Tabell 4 Tillförd olja (m3) för uppvärmning i kommunalt ägda byggnader 1998 2 21 22 23 24 25 26 Förändring 1998-26 Mora kommun 424,8 325,1 35,8 269,6 262,1 221,6 227,1 27,9-51% Morastrand AB 236, 98, 99, 98, 127, 116, 79, 6,6-74% Totalt 66,8 423,1 44,8 367,6 389,1 337,6 36,1 268,5-59% Källa: Morastrands databas för energistatistik. Uppgifterna är för varje år normalårskorrigerad. Uppgifterna stämmer inte helt med den statistik som redovisas i energiplanen eller bokslutet 21. Detta beror på att några byggnader inte fanns upptagna i denna och på att justeringar gjorts för några byggnader. Tabell 5 Energianvändning (GWh) Mora 1998 2 22 23 24 25 Förändring 1998-25 Bostäder, service 397 322 383 369 386 44 2 % Industri 15 18 15 17 131 11-27 % Transporter 223 36 314 334 348 324 45 % Summa GWh 77 88 847 873 865 838 9 % Källa: Energibalans för Mora, GDE-net 11

Tabell 6 Tillförd energi (GWh) inom Bostäder och service Bostäder och service (faktisk förbrukning) 1998 2 22 23 24 25 Förändring 1998-25 397 322 383 369 386 44 2 % Antal invånare 2 398 2 154 2 24 2 93 2 83 2 212-1 % Antal kwh/inv 19 463 15 977 19 127 18 365 19 22 19 988 3 % Källa: Energibalans för Mora, GDE-net Kommentar till tabell 5 och 6: Statistiken från GDE-net skiljer en del från statistiken som finns hos SCB vad gäller fördelningen mellan bostäder och industri. Tabell 7 Leveranser av eldningsolja 1 enskild uppvärmning 1998 1999 2 22 23 24 25 Förändring 1998-25 EO 1 (1 m 3 ) 4,4 7,5 5,8 6,2 5,2 4,1 2,3-48% Antal m 3 /inv,22,37,29,31,26,2,11-47% Källa: SCB:s statistik över oljeleveranser till slutliga förbrukare. Invånarantal Mora: 1998: 2 398, 1999: 2 246, 2: 2 132, 22: 2 24 och 23: 2 93, 24: 2 83 och 25: 2 212 Utöver den leverans av eldningsolja 1 som anges i tabellens uppgifter tillkommer leveranser inom SNI (= Svensk näringsgrensindelning) 1-37, 4 (utvinning av mineral, tillverkning samt el-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning). Under 25 var leveranserna av eldningsolja till dessa ändamål ca 1 3 m 3. I hetvattenförsörjningen ingår olja till fjärrvärme. Kommentar till tabell 7: SCB:s statistik för oljeleveranser inhämtas från leverantörer, dvs. oljebolag. Dessa ska ange till vilken kommun oljan levereras. För enskild uppvärmning borde därför denna statistik vara ett mått på enskild oljeeldning i kommunen. Några felkällor finns dock som t ex att oljebolagen levererar till mindre återförsäljare med distribution över kommungränser. Tabell 8 Tillförd mängd el (MWh) i hushåll med el som huvudsaklig värmekälla i Mora Förändring 1999-26 1999 22 23 24 25 26 Faktisk förbrukning 57 377 63 171 59 958 6 847 6 766 61 77 8 % Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. Uppgifterna avser kundstocken småhus över 1 kwh. I denna kundstock dominerar åretrunthushåll med elvärme. I denna kundstock befinner sig också hushåll med värmepump. 12

Tabell 9 Antalet fjärrvärmeanslutna anläggningar i Mora tätort Kategori 23 24 25 26 (antal anläggningar) Villor 369 393 443 57 Gruppanslutna villor 11 8 8 6 Flerbostadshus 125 134 157 167 Offentliga och övriga lokaler 16 123 13 142 Industrier 3 3 31 31 Totalt 641 688 769 853 Källa: E.ON Värme Sverige AB. Antal anläggningar är inte riktigt samma som antal byggnader. Vissa anslutningar innehåller fler än en byggnad, framförallt inom kategorin flerbostadshus och offentliga lokaler. Tabell 1 Producerad fjärrvärmeenergi (MWh) Bränslemix Mora 23 24 25 26 Flis 5 794 49 343 55 339 48 6 Siljanssågen överskott 1 544 1 3 1 289 11 456 Siljanssågen ECO 399 6 15 6 255 6 58 Avfall 35 113 39 86 35 25 4 198 Olja 6 435 4 793 3 658 2 432 RGK 4 669 Summa 13 285 11 311 11 746 112 819 Källa: E.ON Värme Sverige AB Tabell 11 Tillförd el (GWh) för kommunal väg- och gatubelysning Mora 1999 22 23 24 25 26 Elanvändning 2,6 2,56 2,47 2,54 2,57 2,83* Källa: Fortum Distribution Ryssa AB samt Tekniska kontoret. *Fr o m 26 redovisas eltillförseln till gatubelysning i kommunen som helhet. Tidigare endast Fortums nätområde. 26 var eltillförseln inom Fortum 2,6 GWh. Tabell 12 Produktion av trädbränsle (GWh) Mora 1998 2 21 22 23 24 25 Trädbränslen 145 121 126 13 143 145 148 Källa: GDE-net I uppgiften ingår fjärrvärmens flistillförsel, uppskattad privat vedeldning samt uppskattad trädbränsletillförsel inom sågverksindustrin. Brikettillverkning och spill ingår inte i den modell som GDE-net numera redovisar. 13

Fjärrvärme Mora tätort februari 27 14 Fjärrvärmenätet blå markering