Lars Heuman Bevisbörda och beviskrav i tvistemäl NORSTEDTS JUR1DIK AB
Innehäll Förord 5 Förkortningar 14 1 Teoriinriktad rättsbildning, prejudikatverkan och metodproblem 15 1.1 Inledning 15 1.2 Hypotesprövning och falsifiering av ohällbara teorier 18 1.3 Hypotesprövningar och värderingar 24 1.4 Hypotesprövningar av samverkande och motverkande teorier 25 1.5 Hypotesprövning och förenklingar 27 1.6 Hypotesprövningens otillräcklighet och behovet av analytiska och konstruktiva resonemang 29 1.7 Kan prejudikatbildningen ta sikte pä att utveckla teorier pä metanivä? 31 1.8 Kraven pä generalitet, förutsebarhet, flexibilitet och proportionalitet 33 1.9 Metodologiska frägor vid användningen av rättskällorna 34 1.9.1 Nationell svensk rätt 34 1.9.2 EG-rätten 37 1.10 Undersökningens uppläggning 39 1.11 En Översikt över olika bevisbördeteorier 41 1.11.1 Inledning 41 1.11.2 Dogmatiska teorier 42 1.11.3 Sannolikhetsteorier 44 1.11.4 Teorier som bygger pä rättviseföreställningar 48 1.11.5 Materiellträttsliga teorier 48 1.11.6 Bevissäkringsteorier 54 1.11.7 Avtalsteorin 56 1.11.8 Stabilitetsteorin 58 1.11.9 Konsekvensteorier 58 1.12 Bevisbörda och bevisvärdering 60 1.13 Beviskravet 63 1.13.1 Inledning 63 1.13.2 De materiella teoriernas betydelse för beviskravet 68 1.13.3 Bevissäkringsteoriernas betydelse för beviskravet 76
8 Innehäll 1.13.3.1 Inledning 76 1.13.3.2 Avtal 77 1.13.3.3 Kausalitet 79 1.13.3.4 Skada 84 1.13.3.5 Äganderätt 85 1.13.3.6 Ekonomiska förhällanden 86 1.13.4 Sannolikhetsteoriernas betydelse för beviskravet 88 1.13.5 Konsekvensteoriernas betydelse för beviskravet 90 1.13.6 Stabilitetsteoriernas betydelse för beviskravet 91 1.13.7 Den ansvarsgrundande handlingens betydelse för beviskravet 91 1.14 Bevisbördan kan inte läggas pä den som saknar intresse av att fullgöra bevisskyldigheten 93 2 Bevisbördans föremäl 94 2.1 Inledning 94 2.2 Den begreppsmässiga innebörden av att bevisbördan avser rättsfakta och inte bevisfakta 95 2.3 Kan bevisskäl föranleda en omdefiniering av den civilrättsliga regelns rättsfakta? 102 2.4 Behovet av att läta bevisbördan avse nägot annat an rättsfakta 105 2.5 Argumenten för att bevisskyldigheten inte fär avse bevisfakta 106 2.6 Delad bevisbörda 112 2.6.1 Inledning 112 2.6.2 Presumtioner 113 2.6.3 Bevisskyldigheten för olika rättsfakta är fördelad mellan parterna 116 2.6.4 Tvä olika bevisbörderegler gäller för ett och samma rättsfaktum 117 2.6.5 Sambandet mellan tvä rättsfakta kan utesluta delad bevisbörda 121 2.7 Kan bevisbördan och beviskravet variera när olika konkreta rättsfakta faller under ett abstrakt rättsfaktum? 123 2.8 Kan ett beviskrav riktas mot en part för bevisbördegrundande omständigheter? 127 3 Materieila bevisbördeteorier 129 3.1 Inledning 129 3.2 Förhällandet mellan Ekelöfs materiella bevisbördeteori och den teleologiska lagtolkningsmetoden 130 3.3 En huvudhypotes och andra förklaringsmodeller 131 3.4 Oförenliga ändamäl och awägningsprincipen 132
Innehäll 9 3.5 Regeins främsta syfte motverkas genom bevisbördelösningen 134 3.6 Individuella och allmänna skyddsintressen 140 3.6.1 Awägningen av syften pä partsnivä och pä det allmänna planet 140 3.6.2 Hur fastställs mälsättningarna pä det allmänna planet? 143 3.7 Bevisbördereglernas oförmäga att verka handlingsdirigerande 146 3.8 Vilka rättsfakta skall bevisas enligt de materiella teorierna? 147 3.9 Material som falsifierar, modifierar och konfirmerar de materiella teorierna 150 3.9.1 Doktrinen 152 3.9.2 Rättsfall 157 3.9.3 Sammanfattning 165 Bevissäkringsteorier 166 4.1 Inledning 166 4.2 Syftena med bevisbörderegler och beviskravsregler grundade pä bevissäkringsteorin 171 4.2.1 Den tvisteförebyggande mälsättningen 171 4.2.2 Den skadeförebyggande mälsättningen 173 4.2.3 Mälsättningen att päverka parternas bevisföring sä att utredningen blir pälitlig och fullständig 174 4.2.4 Mälsättningen att ästadkomma en materiellt riktig utgäng 176 4.2.5 Mälsättning att sanktionera bevissäkringen 177 4.2.6 Bevisbörderegler som har som mälsättning att tvinga fram nya bevissäkringsrutiner 178 4.2.7 Sammanfattning 181 4.3 Allmänna frägor om bevissäkring 181 4.3.1 Partemas relativa bevissäkringsmöjligheter 182 4.3.2 Selektiv bevissäkring 187 4.3.3 En parts absoluta bevissäkringsmöjligheter 188 4.3.4 Omöjlighet eller svärighet för en part att säkra bevisning 189 4.3.5 Bevissäkringsätgärdernas tillförlitlighet 190 4.3.6 Bevissäkring under bäda parters medverkan 196 4.3.7 Betydelsen av att en part har försämrat sina egna möjligheter att säkerställa bevisning 197 4.3.8 Betydelsen av att en part har försummat att säkerställa bevisning 198 4.3.9 Betydelsen av att en parts bevissäkringsmöjligheter har försvärats genom motpartens handlande 202
10 Innehäll 4.3.10 Betydelsen av att en part har försvärat motpartens bevisföring genom att väcka talan först efter läng tid 208 4.3.11 Förhällandet mellan den civilrättsliga regelns och bevisbörderegelns tillämpningsomräden 210 4.3.12 Processekonomi och transaktionskostnader 211 4.3.13 Bevisbörda eller bevisvärdering 214 4.3.14 Bevisbörda eller avtalstolkning 216 4.4 Skriftlighet som medel att säkra bevisning 223 4.4.1 Avtal som skapar bevissäkringsmöjligheter 224 4.4.2 Avtal som inte skapar bevissäkringsmöjligheter 233 4.4.3 Ensidiga rättshandlingar 238 4.4.3.1 Inledning 238 4.4.3.2 Ensidiga rättshandlingar som företas av en part i eget intresse mot nägon annan 244 4.4.3.3 Ensidiga rättshandlingar som företas i bade partens och motpartens intresse 249 4.4.3.4 Ensidiga rättshandlingar som företas av en part i motpartens intresse 254 4.4.3.5 Betydelsen av att ett meddelande gär pä avsändarens eller mottagarens risk 256 4.4.3.6 Ensidiga rättshandlingar som företagits av tredje man 259 4.4.4 Prestationer 260 4.5 Besiktning, fotografering och videofilmning som medel att säkra bevisning 264 4.6 Faktiska och rättsliga situationer som skapar bevissäkringsmöjligheter 269 4.6.1 4.6.2 4.6.3 4.6.4 Pästäenden om att en händelse inte inträffat eller att nägon saknar kunskap Besittning och kontrollmöjligheter Skada 4.6.3.1 4.6.3.2 4.6.3.3 4.6.3.4 Fei 4.6.4.1 4.6.4.2 4.6.4.3 4.6.4.4 Inledning Ersättning för kostnader och förlorad vinst Ideell skada Tidpunkten för skadans uppkomst Inledning Avtalets innehäll Faktisk awikelse Orsaksfrägor och tidpunkten för felets uppkomst 269 280 288 288 293 295 301 303 303 305 306 307
Innehäll 11 4.6.5 4.6.6 4.6.7 4.6.8 4.6.9 4.6.4.5 Pätvingad besittning och vägran att medverka till en besittningsöverföring 4.6.4.6 En parts uppmaning till andra parten att säkra bevisning 4.6.4.7 Sammanfattande slutsatser Värdslöshet 4.6.5.1 Inledning 4.6.5.2 Kontraktuellt ansvar grundat pä att den skadelidande bär bevisbördan 4.6.5.3 Kontraktuellt presumtionsansvar 4.6.5.4 Utomobligatoriskt ansvar grundat pä att den skadelidande bär bevisbördan 4.6.5.5 Utomobligatoriskt presumtionsansvar 4.6.5.6 Medvällande Tillgängen till ekonomisk redovisning 4.6.6.1 Inledning 4.6.6.2 Bokföring 4.6.6.3 Bankkonton Näringsverksamhet Vetskap 4.6.8.1 Inledning 4.6.8.2 Föremälet för bevisbördan vid tillämpning av regier med ondtrosrekvisit 4.6,8.3 Rekvisitet insett 4.6.8.4 Rekvisitet bort inse 4.6.8.5 Sammanfattning Hypotetiska och framtida händelser 4.6.9.1 Inledning 4.6.9.2 Utgift 4.6.9.3 Personskada 4.6.9.4 Förlorad vinst 4.6.9.5 Skadebegränsande ätgärder 4.6.9.6 Framtida kostnader 4.7 Bevissäkringsskyldighet motiverad av ena partens överlägsna resurser och kompetens 4.7.1 Inledning 4.7.2 Näringsidkare 4.7.3 Försäkringsgivare 4.8 Den dispositiva rättens betydelse för bevissäkringen 4.9 En parts ätgärd utgör bevissäkring till förmän för motparten 4.10 Samm:mfattnin? och utvecklinffstendenser 313 314 314 315 315 319 322 333 338 341 342 342 345 350 356 363 363 368 372 375 381 381 381 383 386 386 393 395 395 395 398 399 405 408 409
12 Innehäll 5 Sannolikhetsteorier 416 5.1 Inledning 416 5.2 Ursprungssannolikhet säsom rättsfaktum 425 5.2.1 Sedvänja 425 5.2.2 Marknadspris 427 5.3 Bevisbördegrundande ursprungssannolikhet 430 5.3.1 Inledning 430 5.3.2 Erfarenhetssatsernas betydelse för ursprungssannolikheten och för värderingen av den konkreta bevisningen 432 5.3.3 Hög ursprungssannolikhet 434 5.3.4 Lag ursprungssannolikhet 435 5.3.5 Har ursprungssannolikheten betydelse för fördelningen av bevisbördan eller för bevisvärderingen? 438 5.3.6 Betydelsen av förekomsten eller avsaknaden av bevisning som belägger en erfarenhetssats 439 5.3.7 Bör beviskravet variera beroende pä om ursprungssannolikheten är lag eller hög? 442 5.3.8 Ursprungssannolikheten gäller inte det föreliggande fallet 444 5.3.9 En vagt angiven ursprungssannolikhet medför risk för att bevisbörderegelns räckvidd inte blir korrekt angiven 446 5.3.10 Besittning 448 5.3.11 Moraliska och normativa handlingsmönster fär inte förväxlas med ursprungssannolikhet 451 5.4 Rationellt handlande 452 5.5 Överviktsprincipen 457 5.6 Sammanfattning 459 6 Konsekvensteorier 460 6.1 Inledning 460 6.2 Felaktigt bifallande och ogillande domar medför olika kännbara verkningar 461 6.3 Rättsverkningarnas betydelse för bevisskyldigheten och beviskravet 467 6.3.1 Rättsföljder som är betungande 467 6.3.2 Rättsföljder som är eftersträvansvärda eller mindre ingripande 472 6.4 Domskäl som utpekar en part som klandervärd 473
Innehäll 13 7 Missbruksteorier 476 8 Dogmatiska bevisbördeprinciper 479 8.1 Inledning 479 8.2 Skyldigheten för envar part att styrka gründen för sin talan 481 8.3 Bevisbördan ligger pä den som pästär 487 8.4 Avtalsvillkor som är ansvarsgrundande och ansvarsbefriande 489 8.5 Stabilitetsprincipen 492 8.6 Sammanfattning 495 9 Sammanfattande slutsatser 497 9.1 Inledning 497 9.2 Principstridiga uttalanden i rättskällorna 498 9.3 Kvantitativa aspekter 500 9.4 Bevissäkringsteorier 501 9.5 Materiella teorier 505 9.6 Sannolikhetsteorier 509 9.7 Awägningsprincipen 510 9.8 Enkelhet och förutsebarhet 513 9.9 Konflikten mellan teori och praxis 514 Källförteckning 517 Rättsfalhregister 529 Sakregister 535