Vinster ur välfärden Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017
Bakgrund Politisk överenskommelse efter valet 2014 Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har en samsyn om detta. Vi anser att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten Nya regler kring hur offentliga anslag får användas inom välfärden ska starkt begränsa möjligheterna att göra vinst, även vid försäljning Direktiven till välfärdsutredningen bygger på överenskommelsen. Håller öppet för olika lösningar för att nå målen.
Utredningen Några sammanfattande punkter Välfärdstjänsterna är inte vilka tjänster som helst. Deras betydelse för människors liv och hälsa, samt för samhällets funktion, innebär att konsekvenserna vid misslyckanden kan bli stora och svårreversibla Vinstsyftande företag inom välfärden har ökat kraftigt sedan 2000-talet. Dessa ingår i växande grad i stora koncerner. Stora aktörer köper upp de mindre Hög eller mycket hög avkastning i jämförelse med andra tjänsteföretag Större risk hos vinstdrivande aktörer att dra ned på personal Större risk för cream skimming som ökar segregationen Svårt att styra med kvalitetsmått
Lagarna som ska styra välfärden Profitmotivet motverkar intentionerna Hälso- och sjukvårdslagen Skollagen Socialtjänstlagen 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 4 [ ] I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet.
Systemeffekter Exempel: Social segregering i skolan Bild från SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden, sid. 270. Källa: Gustavsson, Sörlin & Vlachos, Policyidéer för svensk skola, 2016
Systemeffekter Exempel: Löner & villkor inom äldreomsorgen Bilder från rapporten Så mycket bättre?, Kommunal, 2016
Vinstbegränsningsmodellen En rimlig och pragmatisk början Kopplas till tillstånd för att få offentlig finansiering inom välfärdsverksamheter Rörelseresultat i förhållande till operativt kapital. Max sju procent plus statslåneräntan Värdeöverföringar därutöver inte tillåtna. Exempel: ta ut extremt höga löner, köpa fastigheter utöver det som används i verksamheten Idéburna aktörer kommer inte att omfattas av vinstbegränsningen Idéburna aktörer premieras de facto, när kommersiella övervinster begränsas
Kvalitetskrav? Ett inadekvat och problematiskt alternativ SOU 2017:38 Kvalitet i välfärden: Det är enligt utredningens mening inte möjligt att ersätta en vinstbegränsning med utökade kvalitetskrav. Sådana krav riskerar att bli allt för detaljerade och medför en stor administrativ börda på professionen. Genom införande av vinstbegränsning finns förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning eftersom man då vet att pengarna används i verksamheten. En vinstreglering kan också i sig bidra till en bättre kvalitet genom att mer resurser finns tillgängliga för en bättre våd, skola och omsorg Statskontorer 2012, Tänk till om tillsynen: När effektivitetsförbättringar framhålls som ett av argumenten för en viss reform, där också utökad och skarpare tillsyn utgör en komponent, är det viktigt att också beakta kostnaden för tillsynen. Särskilt viktigt tycks detta vara när offentliga verksamheter öppnas för privata utförare. För sådana avreglerade marknader tenderar det att efter en tid framställas krav på ökad tillsyn.
Dags för omprövning* Systemfel som måste lösas på systemnivå Den offentliga sektorns särart: offentligt etos öppenhet Från granskningssamhället och New Public Management till tillit, likvärdighet och gemensamhet En fråga om när och hur inte om *ESO 2017:1 en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet Per Molander