Marina och akvatiska råvaror Industriell förnyelse i praktiken
Resultatet: Fyra av nio planetära gränser överskrids Källa: Steffen et al. 2015 3 Marina och akvatiska råvaror
Var står Sverige idag? Sveriges miljömål Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet Frisk luft Hav i balans samt levande kust och skärgård Bara naturlig försurning Myllrande våtmarker Giftfri miljö Levande skogar Skyddande ozonskikt Ja Ett rikt odlingslandskap Säker strålmiljö Nära Storslagen fjällmiljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv 4 Marina och akvatiska råvaror
Vad har gjorts? Rena vid punktkälla (N, P, CO2) Dyrt Vallodling / fånggrödor Exempel på åtgärder Dyrt Markbädd Upphandling kväve/fosforupptag Utdikningar Beskattning Åtgärder för enskilda avlopp 5 Marina och akvatiska råvaror
Diffusa utsläpp utgör 86% av Sveriges totala kväveutsläpp Dyrt att rena sista 10% vid punktkälla Stora problemet kvarstår: Diffusa utsläpp Ny lösningar behövs! Punktkällor Diffusa utsläpp 6 Marina och akvatiska råvaror
Gröna fångstgrödor VS Blå fånggrödor Miljöersättning för att minska kväveurlakning och fosforförluster Fånggröda: 1100kr per hektar och år Miljöersättning för att recirkulera kväve och fosfor Odla och skörda blå fånggrödor 35-40 ton fosfor per år 75 Mkr/år = 2 000kr/kg fosfor och år. ÅPH11, Jordbruksverket skall utreda möjligheten att finansiellt ersätta nettoupptag av kväve och fosfor ur vattenmiljön genom odling och skörd av blå fånggrödor där det är möjligt i de havsområden som inte uppnår god miljöstatus God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4 Åtgärdsprogram för havsmiljön, www.havochvatten.se 8 Marina och akvatiska råvaror
4 exempel på cirkulär ekonomi i praktiken 1 2 Musselodling Klimatsmart protein 3 4 Algodling Sjöpungsodling 9 Marina och akvatiska råvaror
Exempel 1: Musselodling 1 mussla kan filtrera 5 liter vatten/timme 1 kg musslor filtrerar 6000 liter vatten/dygn Det samlade varulagret på ca 3500 ton filtrerar då 21 miljarder liter/dygn. = 210 st gasklockan 10 Marina och akvatiska råvaror
Havets hängande trädgårdar Skördeklart! 2000 ton/1% kväve = 20 ton Omsättning 2016 25-26 msek Ca 18 sysselsatta Verksamt inom odling försäljning och service till branschen sedan 1979 Partner inom FoU-projekt Partner inom musselturism KRAV och MSC certifiering 11 Marina och akvatiska råvaror
Anders Granhed Årets Företagare i Västra Götaland och Årets Innovativa Företagare i Sverige 2016 12 Marina och akvatiska råvaror
Exempel 2: Klimatsmart protein från musslor plankton Samtidigt som musslor omvandlar näringsämnen till musselkött, förbättras kustvattenkvalitéen. 2000 ton mussla = 20 ton kväve & 2 ton fosfor 13 Marina och akvatiska råvaror
Outnyttjad resurs av näringsämnen Europa producerar > 1/3 av världens musslor = 600 000 ton/år, Sverige: endast 2 000 ton/år, öka minst x 10, varav 75% redan beviljade tillstånd! Ex: Chile Ökade produktionen av odlade musslor från 20 000 ton/år (år 2000) till 290 000 ton/år (år 2011)! < 200 g to 4 kg per person och år
Traditionellt livsmedel i ny form ger nya affärsmöjligheter Musselfeeds process Kött Skal Protein mjöl - Ω3 & Ω6 15 Marina och akvatiska råvaror
Klimatsmart protein 120 100 80 60 40 20 0 Gram Protein per kg CO2-utsläpp 16 Marina och akvatiska råvaror
Vad behöver alger för att överleva och föröka sig? Kväve Fosfor Koldioxid Ljus
Exempel 4: Odling av sjöpung Sjöpung (Ciona Intestinalis) Naturligt tillgänglig över hela världen Snabb tillväxt (~2cm/mån) Stort näringsupptag Högt proteininnehåll (upp till 60 %) Kan rötas till biogas med bra utbyte Kan odlas i stor industriell skala 21 Marina och akvatiska råvaror
Exempel 4: Odling av sjöpung Synthetic fertilizer CH4 1 hektar odling av sjöpung tar upp 26 ton kväve per år och kan samtidigt generera 650 MWh / år, som räcker till...värma upp 26 villor En odling på 6x6 km kan generera tillräckligt med protein för att täcka hela norsk fiskodlingsindustris proteinbehov på 600.000 ton utan att konkurrera med landbaserad matodling 22 Marina och akvatiska råvaror
Ciona biomass Up to 60 % cellulose Tunic 4. Processing End products Cellulose derivatives Microcrystalline cellulose 3. Separation Regenerated cellulose Biogas 1. Cultivation 2. Harvesting Feed Food supplements Inner body Up to 60 % protein Fatty acids. Omega-3 dominates Bio-active substances 4. Processing Pharmaceuticals Bioethanol Eco-fertilizer 23 Marina och akvatiska råvaror Förnyelsebara material från ett rent hav
Utmaningar Medvetenhet Kunder som värderar miljönytta Miljömedvetenhet hos konsumenter, företag och offentlig förvaltning Etablerade teknologier är ofta kostnadseffektiva Ekonomiska incitament Samhällelig miljönytta kan vara svår att värdera Miljönytta uppstår ofta mer hos andra än hos kunden Hur kan vi hitta styrsystem som ger drivkraft mot miljömålen utan att särbehandla olika lösningar? Regelverk Tillståndsprocesser som bejakar klimatsmarta produkter och cirkulära affärsmodeller Vattenbruk en areell näring? Tex musselodling, fiskodling, biogasanläggningar 24 Marina och akvatiska råvaror
Vad kan vi göra för att snabba på utveckling av hållbara företag och produkter? Blå fångstgrödor Stat/region/kommun betalar för näringsupptag Ersättning för klimatsmarta produkter som samtidigt reducerar näringsbelastningen i vår marina miljö Näringsupptag kan användas som komplement till kväve/fosfor rening i punktutsläpp Upptag verifieras av lämplig oberoende organisation Blå fångstgrödor snabbar på utveckling av företag med hållbara affärsmodeller. -> job creation -> uppnå miljö mål ---- Hur kan blå fångstgrödor finansieras? Allmän utgift i statsbudget Pålägg på VA avgifter Skatt på konstgödsel Hur kan regelverk underlättas? Utredning visar att skyddsodling ryms inom befintlig miljölagstiftning krävs justering i förordning Kan göras till förslag i pågående utredning 26 Marina och akvatiska råvaror
27 Marina och akvatiska råvaror
Marina akvatiska råvaror Kilmatsmarta produkter En god havsmiljö Ny industriell näring