Stadens EU-policy finns på:

Relevanta dokument
Stockholms stad. Vägledande principer för fastighetsnämndens EUpolicyarbete.

EU-policy. Capital of Scandinavia

möjligheten att strategiskt använda EU-projekt som verktyg för att genomföra verksamhetsspecifika insatser inom EU-policyfrågor.

Förslag till riktlinjer för socialförvaltningens EU-policyarbete

Riktlinjer för utbildningsförvaltningens EU-policyarbete

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Riktlinjer för bolagsstyrelsens EU-policyarbete

Remiss Positionspapper om EU, staden och stockholmarna

Arbetsmarknadsnämndens riktlinjer för förvaltningens EU-policyarbete

Stockholms stads EU-policy

EU-policyriktlinjer för idrottsnämnden

EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 21 juni 2016

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Socialnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

EU handlingsplan för omvärlds- och intressebevakning 2017

Anmälan om svar på remiss De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i EU-agenda för städer (COM(2014) 490 final)

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från:

Stockholm Vatten och Avfalls EU-positionspapper

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Stockholmsregionens Europaförening (SEF) Stockholm, den 5 september 2013

Bilaga 4 Lagstiftning

Uppföljning av Linköpings kommuns EU-handslag

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

EU-positionspapper för idrottsnämnden

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet. Svar på remiss

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Stokabs EU-positionspapper

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Handlingsplan Omvärlds- och intressebevakning Gothenburg European Office 2018

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Insatser inom ramen för positionspapper för att stärka delaktighet, kunskap och engagemang för EU-frågor

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi för Stockholms stad

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad - remissvar till kommunstyrelsen

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Gunnar Björkman. SMARTA STÄDER Digital Demo Stockholm

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Medlemskap i Eurocities

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för Hållbar utveckling

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

Nämndsplan för valnämnden Antagen

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Policy för kommunala bolag

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Kommunal VA plan. Mora kommun

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Barnens Rättigheter Manifest

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Positionspapper för kulturnämndens EU-samarbete

Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond

Policy för Miljö och hållbarhet

POLICY. Internationell policy

Nytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret

Mål- och verksamhetsutveckling

Verksamhetsplan Informationssäkerhet

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar (Upphandlingspolicy)

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

Policy om EU-politik med påverkan på Stockholm och Stockholmarna Positionspapper om EU, staden och stockholmarna

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

POLICY. Policy för medborgardialog

Svensk författningssamling

Europa Anne Graf

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Antagen av kommunfullmäktige

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Miljööverenskommelse

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Transkript:

2017-12-07 Sida 1 (6) EUpolicyarbete Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 12 december 2016 att anta en ny EU-policy, som klargör stadens övergripande inställning till det europeiska samarbetet. De principer som slås fast i EUpolicyn ska ligga till grund för stadens nämnder och bolagsstyrelser i allt påverkansarbete på EU-nivå och vid utarbetande av stadens inställning i enskilda EU-ärenden. För att precisera stadens EU-policy ska berörda nämnder och bolagsstyrelser anta egna riktlinjer för sitt. Stadens EU-policy finns på: http://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1869081 Dessa riktlinjer ersätter av exploateringsnämnden den 12 december 2013 antaget EU-positionspapper. EU:s inflytande på exploateringsnämndens verksamhetsområde EU har en stor påverkan på stadens och exploateringsnämndens verksamhet, både i form av bindande påverkan genom lag, men också i form av riktlinjer och rekommendationer. Detta påverkar exploateringsnämnden framför allt inom upphandling av varor och tjänster samt vad gäller anpassning av markexploatering till rådande miljölagstiftning. Som upphandlande myndighet är exploateringsnämnden vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader bunden av EU:s upphandlingsdirektiv och den svenska upphandlingslagstiftningen som till stora delar bygger på dessa. EU-rätten påverkar vilka och i vilken omfattning krav kan ställas på leverantörer och på de varor och tjänster som upphandlas. Detta är bl.a. relevant gällande möjligheten att använda miljöhänsyn och social hållbarhet som kriterier i upphandlingar vilken för närvarande får bedömas som relativt gynnsam.

Sida 2 (6) Inom miljöområdet har EU rättslig påverkan på kontorets verksamhet vad gäller exempelvis luftkvalitet, yt- och grundvatten, omgivningsbuller, kemikalier, avfall och energiområdet. Luftkvalitetsdirektiv, vattendirektiv och bullerdirektiv innehåller gemensamma miljökvalitetsnormer som medlemsländerna har att följa. Reach-förordningen styr en stor del av vår ambitionsnivå på kemikalieområdet. EU:s arbete med en handlingsplan för cirkulär ekonomi och revidering av flera direktiv på avfallsområdet påverkar våra möjligheter att skapa resurseffektiva och giftfria kretslopp. Förändringar av energieffektiviseringsdirektivet, direktivet om byggnaders energiprestanda och förnybarhetsdirektivet kan påverka möjligheten till såväl energieffektiviseringar som produktion och användning av förnybara bränslen. Ovan är exempel på områden där EU påverkar nämndens arbete. Det är därför viktigt att nämnden är med och bevakar EU-ärenden som är under behandling, samt påverkar EU inom relevanta områden i den mån det är möjligt. Vägledande principer för exploateringsnämndens EUpolicyarbete Exploateringsnämnden ska i sitt EU-påverkande arbete tillämpa av kommunfullmäktige fastställda principer för Stadens EUpolicyarbete. Principerna återges nedan och utvecklas i de delar som bedömts mest relevanta för nämndens verksamhet. 1. Exploateringsnämnden ska verka för att beslut inom EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU-samarbetet är i grunden positivt för staden. Detta innebär dock inte att EU bör göra allt. Vissa områden sköts bättre nationellt eller kommunalt. Vägledande för unionens insatser bör vara subsidiaritetsprincipen som slår fast att unionen ska vidta en åtgärd endast om och i den mån målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva på nationell eller kommunal nivå. I EU:s fördrag klargörs nationella, regionala och lokala myndigheters avgörande roll och stora handlingsutrymme när det gäller att tillhandahålla, beställa och organisera allmännyttiga tjänster så nära användarnas behov som möjligt. EU bör därför inte stifta lagar som begränsar städers och medlemsstaters rätt att själva utforma sin politik på ett sätt som passar lokala förhållanden.

Sida 3 (6) 2. Exploateringsnämnden ska verka för ett EU som är socialt, ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt hållbart. Ett socialt hållbart EU. Utbildning, tillväxtpolitik och fattigdomsbekämpning är primärt ett nationellt och lokalt ansvar men nämnden välkomnar europeiskt samarbete i syfte att öka tillväxt, sysselsättning och integration och stöder effektiva och kostnadseffektiva satsningar på dessa områden. Det är t.ex. angeläget att EU:s regelverk om offentlig upphandling ger nämnden möjligheter att ställa krav på sociala och miljömässiga hänsyn. Nämnden ska enligt vad som fastställs i nämndens verksamhetsplan sträva efter att klara de mål som sätts för stadsutvecklingen. Ett av dessa mål är att nämnden ska verka för att stadsplaneringen och markpolitiken bidrar till att motverka boendesegregationen och främjar en god offentlig stadsmiljö. Stadens, och i berörda delar nämndens, möjligheter att styra över mark- och vattenanvändningen regleras framförallt i plan- och bygglagen men det markpolitiska handlingsutrymmet styrs även av kommunallagen och av EU-lagstiftning såsom EU:s statsstödsregler som avser stöd från det offentliga till verksamhet som typiskt sett bedrivs på en marknad. Eftersom reglerna har stor betydelse för stadens handlingsutrymme är det viktigt att bevaka EU:s politik inom området så att utvecklingen inte begränsar stadens möjligheter att genomföra nämnda mål. Ett ekologiskt hållbart EU. Nämnden anser att EU ska vara en global förebild inom miljöområdet, inte minst när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. EU:s regelverk ska vara väl samordnat och bör beakta länders och städers skilda förutsättningar, såsom meteorologiska förhållanden. Kommuner ska endast kunna hållas ansvariga för de utsläpp de har en reell möjlighet att påverka. Såväl Sveriges som EU:s regelverk bör ge kommuner mandat att utforma egna program och åtgärder utifrån den lokala situationen. Nämnden ska verka för att driva utvecklingen av hållbar stadsutveckling genom att bland annat ställa krav på ett hållbart byggande, såsom energieffektiva fastigheter. Därför är det viktigt att bevaka EU:s politik inom dessa områden så att utvecklingen kring direktiv och strategier stämmer överens med Stockholms stads visioner och mål, såsom Stockholms stads miljöprogram 2016-2019, gällande översiktsplan och Vision 2040 ett Stockholm i världsklass.

Sida 4 (6) 3. EU:s politik ska vara väl avvägd och väl underbyggd EU:s politik bör bygga på omfattande konsekvensbedömningar och samråd som belyser förslagens påverkan på EU:s storstäder. EU bör lagstifta endast om det är absolut nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Frivilliga initiativ bör alltid föredras framför nya EU-lagar. Om EU lagstiftar bör direktiv som huvudregel föredras framför förordningar. Hur nämnden ska arbeta för att få genomslag för sina ståndpunkter EU-samarbetet är omfattande och berör en mängd av stadens verksamheter. Nämnden ska bedriva EU-påverkande arbete främst inom miljö och upphandling, och besluta om Stadens position i verksamhetshetsspecifika EU-ärenden. Flera av de EUpolicyfrågor som berör nämndens verksamhet berör dock även andra nämnders verksamheter. Det är av vikt att staden talar med en röst i EU-frågor. Nämnden ska därför samarbeta med, i första hand, miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden för att tillsammans kunna driva påverkansarbete. Detta kan ske genom gemensamma svar på samråd via samarbetsorganisationer såsom Eurocities, SKL och Stockholmsregionens Europakontor. Det skulle också kunna vara av intresse att upprätta samarbete med Göteborgs Stad och Malmö stad för att tillsammans driva frågor som berör storstadsregionerna. Bevakning av EU:s arbetsprogram och kommande förslag till lagstiftning sker framför allt genom engagemang i samarbetsorganisationer såsom Sveriges Kommuner och Landsting, Eurocities och Stockholmsregionens Europaförening. Exploateringsnämnden kommer att delta och medverka i relevanta samråd samt svara på remisser genom dessa forum, i samarbete med övriga nämnder och bolag. Härtill svarar nämnden på remisser från regering och riksdag angående utredningar till lagförslag, samt för dialog med berörda politiker och tjänstemän som tolkar direktiven från EU. Ansvaret för kontorets EU-bevakning och påverkansarbete kommer att delegeras till enskilda tjänstemän inom respektive verksamhetsområde. Deras ansvar blir att se till att innehållet i dessa riktlinjer efterföljs på kontoret. Eftersom kontorets resurser är begränsade, kommer de mest relevanta frågeställningarna och de påverkanskanaler som ger störst nytta att prioriteras.

Sida 5 (6) Exploateringsnämnden medverkar idag inom flera nätverk och projekt som syftar till att främja miljöutvecklingen inom exploatering. I Norra Djurgårdsstaden samarbetar exploateringsnämnden sedan 2009 angående klimatpositiv utveckling i ett projekt inom Climate Positive Development Program, som är en del av C40-samarbetet, och staden innehar för närvarande tillsammans med Melbourne ordförandeskapet för Low-Carbon Districts Network. Vidare deltar exploateringsnämnden genom Norra Djurgårdsstaden tillsammans med ett antal företagspartners och universitet och högskolor i flera forsknings- och utvecklingsprojekt, inom bl.a. områdena transporter, energi och kretslopp samt i utveckling av smarta elnät och utveckling av en öppen och gemensam infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Genom att exploateringsnämnden engagerar sig i dessa utvecklingsprojekt kan man bidra till att sprida kunskap både nationellt och på en större internationell arena, inklusive EU. Exploateringsnämnden och Stockholms stad ligger inom EU i framkant avseende utveckling av hållbara stadsdelar. År 2010 utnämnde EU-kommissionen Stockholm, som första stad, till årets miljöhuvudstad och år 2015 erhöll staden i samband med FN:s klimatmöte i Paris utmärkelse för Best sustainable urban development project. I och med stadens ledande position inom hållbar stadsutveckling, anser exploateringsnämnden att kontoret bör inspirera och påverka kommande lagstiftning inom miljöområdet i EU, genom att visa upp Stockholms hållbara miljöstadsdelar som goda exempel. Detta kan ske genom att bjuda in politiker och tjänstemän inom EU för att demonstrera stadsdelarnas miljöteknik och anordna seminarier inom relevanta områden. Genom kontinuerliga besök av svenska politiker och EUkommissionärer till stadens exploateringsområden, ges möjlighet att föra en direkt dialog med dessa angående prioriterade EUfrågor och ståndpunkter. Möjligheter till att delta i EU-projekt finns bland annat genom att ansöka till utlysta projekt via Vinnova (Horizon 2020), Tillväxtverket (Europeiska regionala utvecklingsfonden) samt

Sida 6 (6) genom finansiering från investeringsfonden Jessica, vilken främjar en hållbar stadsutveckling. För att säkerställa att nämndens EU-positionspapper tillämpas internt på kontoret kommer nämnden prioritera att informera om det på avdelningsmöten och intranätet, där riktlinjerna också kommer att finnas tillgängliga. Exploateringsnämnden ska bevaka och EU-frågor och bedriva EU-påverkansarbete enligt framför allt följande strategier: En tydlig ansvarstilldelning för bevakning av EU-ärenden ska finnas på kontoret. Tjänsteperson med ansvar för bevakning av ett EU-ärende ska samråda med övriga nämnder vars verksamhet berörs av samma fråga. Nämnden ska eftersträva ett effektivt samarbete kring samråd och remissvar med övriga relevanta nämnder, kommuner och samarbetsorganisationer. Nämndens verksamhet ska utgöra ett gott exempel inom EU vad avser hållbar stadsutveckling. Nämnden ska föra en kontinuerlig dialog med internationella och svenska politiker och tjänstemän avseende exploateringsarbete. Allt påverkansarbete ska ske i nära samarbete med kommunstyrelsen, samt vid behov i nära samarbete med koncernledningen för Stadshus AB.