Tidsfrågor. i skatterättstillämpningen. Jan Kellgren

Relevanta dokument
RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER

Sambandet mellan redovisning och beskattning. Disposition. Inledning. RF4 Termin 5 VT 2014 Claes Norberg

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

finansiell rapportering

Författningsprövning i skatterätten

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

En familjestiftelse har rätt till allmänt avdrag för periodiskt understöd det beskattningsår som stiftelsen fullföljer sitt ändamål.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande beslut (mål nr ).

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

finansiell rapportering

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

39 Överskottsmedel i Alecta

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Garantikostnader. 1 Redovisningen

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB,

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Sambandet mellan redovisning och beskattning utanför det formaliserade sambandet i 14 kap. 2 IL

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

6 Koncernredovisning

REGERINGSRÄTTENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Inkomstslaget näringsverksamhet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

addition och subtraktion

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

FAR AKADEMIS KUNSKAPSTEST 2015 SVARSMALL, FÖRSLAG TILL SVAR. Fråga 1 REVISION (12 p) Svarsförslag (4 poäng per åtgärd)

Pedagogiskt Forum Skatt - PFS

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Motivet finns att beställa i följande storlekar

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Företagarens vardag i Göteborg 2014

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål

Företagarens vardag i Malmö 2014

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utbildningsplan. Magisterprogram i skatterätt. SASKT Magisterprogram i skatterätt. Programkod: Programmets benämning:

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

DOM Stockholm

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1

IT-styrning i privat och kommunal verksamhet - Undersökning av 400 organisationer Jon Arwidson, 7 maj 2008

Företagarens vardag i Stockholm 2014

Förord. Om författarna

Allokering av utdelningsinkomster

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Företagarens vardag i Umeå 2014

REGERINGSRÄTTENS DOM

Kostnadsföring av organisationskostnader ur ett skatterättsligt perspektiv

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

PM Beträffande rättsläget vid kompensation genom reduktion eller avräkning mot planavgiften för exploatör

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

Företagarens vardag i Gävle

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

Industrivärden-domarna en analys

Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

ETT KOMPLEMENT TILL BOKSLUTSBOKEN, BOKFÖRINGSBOKEN, NYCKELTALEN OCH THE ACCOUNTING MANUAL. SVENSK REDOVISNING BULLETINEN NUMMER 2

Så undviker du fyra av de vanligaste anmärkningarna i revisionsberättelsen

Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Det svenska skatterättsliga systemet AXEL HILLING

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).

Uppsala Universitet KOD: 5 Juridiska institutionen Terminskurs 5 Ht Legalitetsprincipen i skatterätten

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

3 kap. 12 och 64 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 december 2017 följande dom (mål nr ).

HB./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

Yttrande i Regeringsrättens mål nr XXXX-XX

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Redovisningsbyråer. Bra och dåligt i företaget Checklistor. Ingående checklistor. 1 Tjänster 2 Kunder 3 Konkurrenter 4 Marknadsföring

Svikten. multiplikation division

Vilken utbildning behöver du? Ekonomichef Redovisningschef Controller Redovisningsassistent Redovisningsekonom

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 36

Transkript:

Tidsfrågor i skatterättstillämpningen Om de avgörande tidpunkterna i redovisning och beskattning och om betydelsen av händelser därefter HEB 20X1 20X2 Bokslut Dekl. Händelser efter den avgörande tidpunkten (skatt) H1 (T) H2 H3 H4 H5 Jan Kellgren

Tidsfrågor i skatterättstillämpningen Om de avgörande tidpunkterna i redovisning och beskattning och om betydelsen av händelser därefter Jan Kellgren

Omslagsbilden är en stiliserad version av en anteckning på en whiteboard i samband med undervisning.. Adress till förlaget: Jure Förlag AB Östermalmsgatan 84 114 50 Stockholm Beställningar: Jure bokhandel Artillerigatan 67 114 45 Stockholm Tel: 08-662 00 80, fax: 08-662 00 86 order@jure.se www.jure.se Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av Jure Förlag AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Tidsfrågor i skatterättstillämpningen Om de avgörande tidpunkterna i redovisning och beskattning och om betydelsen av händelser därefter Jan Kellgren och Jure Förlag AB, Stockholm 2016 ISBN 978-91-7223-656-1 Grafisk form och produktion: Tina Selander, Textfokus Tryck: Elanders, Stockholm 2016

Innehåll Förord 5 1 Inledning 9 1.1 Fråga 1. Var ligger den avgörande tidpunkten? 9 1.2 Fråga 2: Vilken betydelse har händelser efter den avgörande tidpunkten? 11 1.3 Syfte, metod, fokusområden och avgränsningar 15 1.4 Några terminologiska frågor 19 2 Den avgörande tidpunkten i redovisningsrätten och betydelsen av händelser därefter 23 2.1 Inledning 23 2.2 Den avgörande tidpunkten i redovisningsrätten 24 2.3 Regler om händelser efter balansdagen 27 2.3.1 Lagregler 27 2.3.2 K3 och IFRS och händelser efter balansdagen 29 2.3.3 K2 och händelser efter balansdagen 31 2.3.4 K1 och händelser efter balansdagen 32 2.4 Behövs egentligen reglerna om händelser efter balansdagen? 34 2.5 Vad kan händelser efter balansdagen ge? 38 2.6 Termen händelser 40 2.7 Termen bekräftar 42 2.8 Termen justera beloppen, eller att redovisa inte tidigare medtagna poster 44 2.9 Vad bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen och vad indikerar förhållanden som uppstått därefter? 45 2.10 Beaktandekrav och/eller kunskapseftersökningskrav? 49 2.10.1 Finns det ett kunskapseftersökningskrav? 49 2.10.2 Hur omfattande är kunskapseftersökningskravet? 50 2.11 Små respektive stora aktiebolag 53 2.12 Gynnsamma respektive ogynnsamma händelser 56 2.13 Händelser tidigt respektive sent under perioden för händelser efter balansdagen 58 2.14 Objektiva respektive subjektiva rekvisit 60 2.15 Slutet på perioden för händelser efter balansdagen 63 2.16 Avslutande reflektioner 64

3 Företagsbeskattningens avgörande tidpunkter 67 3.1 Inledning 67 3.2 Den avgörande tidpunkten: en ibland komplex fråga 68 3.3 Skatterättens grundfrågor och avgörande tidpunkter i beskattningen 69 3.4 Relationen mellan vad som ska ha varit fallet, när så ska ha varit fallet och den tolkade regelns ändamål 71 3.5 Fall av explicit reglering av den avgörande tidpunkten 72 3.6 Relevanta ändamål vid fastställande av skattereglers avgörande tidpunkt, när denna inte direkt framgår 73 3.7 Var ligger den avgörande tidpunkten i beskattningen i avsaknad av explicit reglering? 76 3.7.1 Den avgörande tidpunkten vid materiellt samband 76 3.7.2 Den avgörande tidpunkten i skatterättsliga periodiseringsregler 77 3.7.3 Den avgörande tidpunkten vid omfångsfrågor 79 3.7.3.1 Några oreglerade fall 79 3.7.3.2 Ledning från periodiseringsregler? 80 3.7.3.3 En för omfångsfrågan specifik huvudregel om frågans avgörande tidpunkt 83 3.7.3.4 Ytterligare några exempel 86 3.7.3.5 Närmare om transaktionstidpunkten 87 3.7.3.6 Omfångsfrågor utan transaktion 88 3.7.4 Till omfångsfrågan nära knutna skatterättsliga grundfrågor 89 3.7.5 Regler där den avgörande tidpunkten har hybridkaraktär 90 3.7.6 Regler om klassificering per tidsperioder 91 3.7.7 Regler avseende resultathantering 93 4 Händelser efter de avgörande tidpunkterna i företagsbeskattningen 97 4.1 Inledning 97 4.2 Händelser efter balansdagen vid materiellt samband 98 4.2.1 Inledning 98 4.2.2 Fordran på skadestånd, RÅ 2006 ref. 63 99

4.2.3 Intäktsredovisning avseende försäkringsersättning, RÅ 1986 ref. 153 102 4.2.4 Nedskrivning av kundfordringar (Kammarrätten i Göteborg) 103 4.2.5 Avdrag avseende avgångsvederlag (Kammarrätten i Göteborg) 105 4.2.6 Framtida utgifter med anledning av skadeståndskrav (Kammarrätten i Göteborg) 106 4.2.7 Upplupna kostnader (Kammarrätten i Stockholm) 108 4.2.8 Slutsatser 111 4.3 Händelser efter den avgörande tidpunkten vid tillämpning av inkomstskattelagens skatteregler 111 4.3.1 Inledning 111 4.3.2 Principen om den avgörande tidpunktens företräde 112 4.3.3 Vad är det som ska ha varit fallet? 114 4.3.4 Allmän efterkontroll ett förstadium utan direkt rättslig relevans 118 4.3.5 I. Händelser efter den avgörande tidpunkten som underlag och bevisning 119 4.3.6 II. Framtida villkor 120 4.3.7 III. Transaktionskedjebedömningar 123 4.3.8 IV. Repeterade transaktioner 127 4.3.9 V. Eftersyn 128 4.3.10 (VI.) Partiellt materiellt samband och händelser efter balansdagen 131 4.3.11 Kunskapseftersökningskrav efter den avgörande tidpunkten 133 5 Kort sammanfattning och avslutande reflektion 137 Översiktsbild 140 Källförteckning 142

Det är för en korrekt rättstillämpning nödvändigt att fastställa per vilken tidpunkt (eller period) de förhållanden som beskrivs i rättsreglerna ska vara uppfyllda, för att regeln ska tillämpas. Detta är frågan om var den avgörande tidpunkten är placerad, enligt respektive regel och i respektive fall. Det saknas emellertid oftast särskild reglering om var den avgörande tidpunkten ligger i olika skattefrågor. Den avgörande tidpunkten måste då fastställas genom tolkning, där flera ändamål är relevanta. Hur nämnda tolkning ska göras i redovisningen och företagsbeskattningen är den ena huvudfrågan i denna bok. När den avgörande tidpunkten väl är klarlagd aktualiseras frågan vilken betydelse händelser efter denna tidpunkt eventuellt har, för de aktuella bedömningarna. Det är den andra huvudfrågan i denna bok. Inom redovisningsrätten finns särskilda regler om denna företeelse; reglerna om Händelser efter balansdagen. Inkomstskattelagen saknar motsvarande reglering, men händelser efter den avgörande tidpunkten kan ändå få stor betydelse. De frågor som här utreds är mycket viktiga, både praktiskt och principiellt. Inte minst är de relevanta för förutsebarheten i beskattningen och vid skatteprocesser, i och med att de påverkar både vad som ska bevisas och vilket bevismaterial som därvid kan användas. I boken diskuteras t.ex. transaktionskedjebedömningar och eftersyn i relation till legalitetsprincipen och förutsebarheten i beskattningen. Någon liknande undersökning har inte tidigare gjorts i Sverige. Jan Kellgren är jur.dr. i finansrätt, docent i affärsrätt och biträdande professor i skatterätt vid Linköpings universitet. Han har publicerat en rad vetenskapliga arbeten om bl.a. företagsbeskattning och redovisningsrätt och metoder för lagtolkning och han undervisar i bl.a. skatterätt, redovisningsrätt och associationsrätt. Jure förlag Artillerigatan 67 ISBN 978-91-7223-656-1 114 45 Stockholm Tel 08-662 00 80 fax 08-662 00 86 www.jure.se 9 789172 236561