Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2007 miljöersättning
Innehåll Det här är miljöersättningar och miljöinvesteringar...... 4 Nytt landsbygdsprogram 2007 2013................. 4 Miljöersättning till natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet.............................. 6 Det här gäller för åtaganden....................... 19 Allmänna villkor för miljöersättning................. 20 Så här ansöker du om miljöersättning............... 21 Så här ansöker du om ersättning för miljöinvestering... 22 Du kan söka andra stödformer..................... 23 Vill du veta mer................................. 24 När den här broschyren trycks är inte alla regler beslutade. Det innebär att det kan bli vissa ändringar. Spara broschyren! Nästa år skickar Sametinget troligen inte ut någon ny broschyr om miljöersättningen och miljöinvesteringar. I huvudsak gäller informationen i den här broschyren även under de närmaste åren. Nyheter, ändringar och annan viktig information hittar du på Sametingets webbplats <www.sametinget.se>. 3
Det här är miljöersättningar och miljöinvesteringar Du som sköter natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet gör samhället en tjänst när du vårdar Sveriges fjällområden. Ditt arbete bidrar till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Därför kan du få ersättning för de miljötjänster som du utför. DU KAN FÅ TVÅ TYPER AV ERSÄTTNING FÖR DINA MILJÖTJÄNSTER Det finns två typer av ersättning som du kan få för att du utför en miljötjänst: miljöersättning och ersättning för miljöinvestering. För att få miljöersättning måste du gå in i ett åtagande. Det innebär att du under en 5-årsperiod åtar dig att sköta dina natur- och kulturmiljöer enligt de villkor som gäller för miljöersättningen. Du ansöker om utbetalning varje år under den 5-åriga åtagandeperioden. För att få ersättning för miljöinvestering måste du ha en projektplan. Miljöinvesteringarna finns inom den nya ersättningsformen utvald miljö. Inom utvald miljö väljer Sametinget vilka projekt eller åtgärder som ger rätt till ersättning. Eftersom Sametinget har en fastställd budget inom utvald miljö är det inte säkert att alla som ansöker kan få ersättning. Läs mer om utvald miljö på sidan 5. För miljöinvesteringarna grundas ersättningen på de faktiska kostnader som uppkommer inom projektet. Sametinget fattar beslut om miljöersättningen och de miljöinvesteringar som nämns i den här broschyren. Det är Jordbruksverket som betalar ut pengarna. Målet är en storslagen fjällmiljö Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål. De beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som ska uppnås inom en generation. Syftet med miljöersättningen är att den ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö men också Ett rikt växt- och djurliv. Läs mer om miljökvalitetsmålen på Miljömålsportalen <www.miljomal.nu>. Nytt landsbygdsprogram 2007 2013 Miljöersättningar och miljöinvesteringar är ersättningsformer som ingår i landsbygdsprogrammet. Den 1 januari 2007 startade ett nytt landsbygdsprogram (2007 2013), och det har inneburit några ändringar jämfört med det tidigare programmet (Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000 2006). På sidorna 7, 10, 13 och 16 hittar du information om vilka ändringar det nya landsbygdsprogrammet medför för miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. 4
SÅ HÄR GÖR DU SOM REDAN UTFÖR MILJÖTJÄNSTER OCH VILL FORTSÄTTA ATT FÅ ERSÄTTNING Hur gör du som redan har ett åtagande? Om du redan har ett 5-årigt åtagande från det tidigare landsbygdsprogrammet kan du välja att behålla det och fortsätta sköta dina natur- och kulturmiljöer enligt de villkor som gällde då du gick in i åtagandet. Om du gick in i åtagandet 2005 eller senare behöver du också uppfylla tvärvillkoren för att få full ersättning. Läs mer om tvärvillkoren på sidan 20. söka ett nytt 5-årigt åtagande för miljöersättning inom det nya programmet. Då avslutas samtidigt ditt pågående åtagande. Har ditt åtagande gått ut? Om ditt åtagande har gått ut kan du söka ett nytt. Vill du utöka ditt åtagande? Du kan inte utöka ett åtagande från det tidigare programmet. Om du vill lägga till areal renvall eller mer renstängsel ska du i stället söka ett nytt åtagande. Läs mer om åtaganden och hur du ansöker om åtagande på sidan 21. Kom ihåg att ansöka om utbetalning för miljöersättningen varje år! SÅ HÄR GÖR DU SOM INTE HAR SÖKT ERSÄTTNING FÖR MILJÖTJÄNSTER TIDIGARE Vill du söka miljöersättning? Ansök om åtagande för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Ansök om utbetalning för miljöersättning varje år. Vill du söka ersättning för miljöinvestering? Om du vill söka ersättning för miljöinvestering ska du först kontakta Sametinget. Läs mer på sidan 22. UTVALD MILJÖ Syftet med utvald miljö är att bevara och förstärka landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden. Utvald miljö består av flera delar. Vissa delar är ett komplement till miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar, för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdet samt för skötsel av våtmarker. Andra delar är enskilda miljöersättningar eller miljöinvesteringar. De regionala behoven styr Det som skiljer utvald miljö från den generella miljöersättningen är att Sametinget bedömer vilka projekt eller åtgärder som bäst gynnar natur-, kultur- och rekreationsvärden och som därför kan få ersättning. Prioriteringarna ska tas fram i samråd med regionala intressenter. Syftet med prioriteringen är att det ska vara möjligt att skräddarsy åtgärder utifrån regionala förhållanden och särskilda behov. På detta sätt kan regional kunskap och regionalt engagemang bättre tas till vara. Eftersom Sametinget har en fastställd budget för åtgärder inom utvald miljö är det inte säkert att alla som söker kommer att få sin ansökan beviljad. Du kan söka ersättning inom utvald miljö från och med 2008 Den exakta utformningen av utvald miljö är ännu inte färdig och de delar som berör renskötselområdet träder i kraft 2008 och är följande: 1. miljöinvestering för markförbättrande insatser för att minska markslitaget i samband med renskötselarbete inom renskötselområdet. 2. miljöinvestering för restaurering av överloppsbyggnader samt byggnader vid samevisten. 3. regional kompletterande insats för röjning av stigar till samevisten. Om du vill ha mer information om dessa åtgärder ska du vända dig till Sametinget. 5
Miljöersättning till natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Syftet är att renvallar och renstängsel som är förknippade med den äldre renskötseln ska skötas på ett sätt som både tydliggör och bevarar spåren av samisk tradition, arbete och liv. Den äldre renskötseln skiljer sig från dagens i vissa väsentliga avseenden. Hjordarna var mindre förr och övervakningen mycket intensivare. Boendemönstret var nomadiskt och samerna bodde i visten utefter flyttningsvägarna. Varje viste användes vanligen bara några veckor om året. Produktionen var mycket mer inriktad på självförsörjning och skötseln var också mer koncentrerad till visten, renvallar och flyttningsleder. Renarna användes inte bara som köttdjur utan även som drag- och mjölkdjur. Naturmiljön påverkades särskilt mycket på de platser där djuren koncentrerades under barmarksperioden. På dessa renvallar skilde sig därför markvegetationen från annan vegetation i renskötselområdet. Vegetationsförändringen var en följd av djurens tramp, bete, träck och urin. Träd och buskar togs bort för att underlätta sammanföring och skiljning av renarna. Virket användes till bränsle, stängsel och byggnader. Enstaka träd kunde sparas för att ge skugga. Den närmaste omgivningen kring en renvall, hage eller fålla påverkades också. Eftersom föryngringen av lövträd och lövbuskar försvårades genom det koncentrerade betet, förblev platsen öppen. Ljuskrävande örter och gräs fick konkurrensfördelar. I dagens renskötsel är renarna betydligt mer utspridda. Få av de äldre vistena och vallarna används i dag till något annat än ett extensivt bete. Det betyder att kulturlämningar som stängsel, kåtor, bodar och förrådsställningar förfaller. Träd och buskar växer upp efter hand på marken, renskötselbetingade växter konkurreras bort och kulturlämningarna döljs. För att tydliggöra renvallarna och renstängslen måste de träd och buskar tas bort som har kommit upp på grund av att vallar och stängsel inte längre används. Markvegetationen måste också skötas för att hindra att den speciella floran konkurreras ut av andra växter. Genom en sådan skötsel kommer kulturlämningarna att bli synliga och deras förfall bromsas upp. Därför kan du få ersättning för att du sköter renvallar och renstängsel inom renskötselområdet och därigenom bevarar deras natur- och kulturvärden. 6
MAN EDNA BIEDNIGIJT OADTJU? Jahkásattjat mávseduvvá: Giedde 0,20 4,00 hektara gaskan Giedde stuoráp gå 4,00 hektara Dåmajdum gárdde mehteris Mannulakmávsálvis objektas (Ienemusát 5 objekta dahkamusás) 6 300 kråvnå hektaras 25 200 kråvnå giettes 20 kråvnå 1 275 kråvnå (ienemusát 6 375 kr jahkáj) Juohkka objektas, giettes jali gárdes, máhtá oadtjot avtav mannulakmávsálvisáv. Mannulakmávsálvis galggá gåbttjåt ietjat mannulakgålojt dåk ja ruopptot gå ietjat objektav sujtti jahkásattjat. Valla dån máhtá val oadtjot mávsálvisáv ienemusát vidá objektaj ietjat dahkamusán. Danen i máhte oadtjot ienebut gå 6 375 kråvnå jahkáj mannulakmávsálvissan ja dahkamusán. Mávsálvis mij la unnep gå 1 000 kråvnå dálásj jage e mávseduvá. ÅDÅSA 2007 Dån galga åtsålvisáv mij guosská birásmávsálvissaj dahkamusá ja máksema birra Sámediggáj rádjat. Dån galga gidán åhtsåt, sjnjuktjamáno 29.b. 2007. Dálla máhtti aj aktugattja tjieldij ja sáme organisasjåvnåj ålggolin åhtsåt birásmávsálvisájt sujttitjit luonndo- ja kultuvrrabirrasijt ällosujttoguovlon. Mávsálvis mannulagá hárráj rievddá vaj máhtá val mannulakmávsálvisáv oadtjot vidá mannulahkaj jahkásattjat, dahkamusán. Dån gut tjáηaj dahkamussaj 2005 jali maηηela galga tjuovvot doaresnjuolgadusájt jus galga ålles máksemav birásmávsálvisás oadtjot. Lågå ienebut 20 bielen. NJUOLGADUSÁ MÁVSÁLVISÁ HÁRRÁJ Dån máhtá mávsálvisáv oadtjot jus sujtti luonndo- ja kultuvrraárvojt giettijn ja gárdij guoran jus da rávkadi sierra sujtov. Sujto hárráj galga ierijt válldet muorajt ja biesstagijt savvosjaddamtjerdas ja guododa jali sláddji giettev juohkka jage vaj e gållåm sjatto tjåhkana. Dån i máhte oadtjot birásmávsálvisáv aktan nágin ietjá birásmávsálvisájn sämmi ednamin. GIETTE Gå giettev sujtti galggi tjuovvo rávkalvisá dievdeduvvat jus galga mávsálvisáv oadtjot: giedde la ienemus oassáj vuododum åvddål 1960, giedde la unnemus 0,20 hektara, unnemus neljadis vijddudagás galggá muoradibmen årrot, ednam ja sjatto ålles gietten galggi vuosedit ällosujtto la sajen gávnnum. Muoradis ednam la dakkár ednam gånnå sjatto e siegestuvá, ja e gáhpusta muoraj ja biesstagij. De hähttu gávnnut åvvå stuor muoradis ednam vaj ij máhte juorrulit la giedde ja máhttelis dav sujttit. Sjatto ma vuosedi ällosujtto la gávnnum sajen li juobmo, bergsyra, kovall, gullris, sidno (kruståtel) ja allasjattuk ráse degu gröe, rör ja sidno (svingel). Sajijn gånnå ednambarggo la gávnnum máhtá gávnnat degu dån, mållor ja groblad. Binnámus akta dájs mádjaelementajs galggá gávnnut gietten jali ållu lahka gietten jus galga mávsálvisáv oadtjot giette sujtos: gárdde la gávnnum åvddål 1960 ja bájkke luonndoábnnasijs la dagáduvvam, ieme goahte, ájtte jali båkkas, buornna jali båhtjemsjalljo ja nåv vil, árran jali suovasárran muorajn majn li tsuojgos merka ma vuosedi ällosujton li aneduvvam. 7
Dån máhtá mávsálvisáv oadtjot gå sujtti giettev vájku val gávnnuji bátsidisá nammadum mádjaelementajs. Valla mádjaelementa jali mádjaelementaj bátsidusá hähttuji sadjihin årrot ja da hähttuji aneduvvat jali aneduvvam ällosujton. Akta mádjaelemännta máhtá val riekknit avta gäddáj. Gå tjálá gieddearealav åtsålvissaj oattjo aj válldet gullu årudagáv giette ållesarealaj. Muorajn majn li tsuojgos merka ma vuosedi ällosujton li aneduvvam li muora ma ettjin tjuola vaj boahttsu siegestuvvin gietten ja aj muora gåsi boahttsu tjanáduvvin. NÁV SUJTTI GIETTEV Válde ierijt oabme sjattojt jahkásattjat Dån galga ierijt válldet oabme sjattojt vaj e tjåhkana ednamij jages jahkáj. Danen hähttu ierijt válldet sernajt ja urttasijt, lastajt, urbijt, åvsijt ednamis jahkásattjat. Giedde dárbaj sujttiduvvat vaj dan árvvo bisoduvvá ja nanostuvvá. Dat mierkki ednam la nåv buojdde vaj rávkat jahkásasj sujtov buojkulvissan guohtomijn jali sládjujn vaj gållåm sjatto e tjåhkana jages jahkáj. Gå gållåm sjatto tjåhkani ednamij jages jahkáj máhtti sjatto hávkkat, siegestuvvat jali rievddat ietjáláhkáj mij ij gullu viesso ällosujttuj. Danen la åvdemusát várresoahkevuomen ja vuomen da giette gávnnuji majs mávsálvisáv oadtju. Válde ierijt muorajt ja biesstagijt ma li savvosjaddamtjerdajs Dån hähttu ierijt válldet dajt muorajt ja biesstagijt ma li sjaddam gå giedde ij aneduvá das ällosujton. Dån galga danen ierijt válldet dajt muorajt ja biesstagijt ma siegesti ednamav, siegesti jali ietjáláhkáj gáhpusti muoraj majn li tsuojgos merka ma vuosedi ällosujton li aneduvvam, li jali lulun häppton årrum ällosujton, tjiegadi jali bäjsstali mádjaelementajt giette ja gárde sinna jali guoran. Dån galga ierijt válldám muorajt ja biesstagijt savvosjaddamtjerdajs maηemusát dahkamusá nuppe jage. Álu li savvosjaddamin avtastuorak soage ja gasskasa. Dibde val muhtem sågijt ájmon årrot åvdep muoraj sadjáj jus li ássnam ja åvddål li aneduvvam ällosujton. Valla dån i oattjo ierijt válldet muorajt jali bátsidisájt muorajs ma li aneduvvam ieme ällosujton. GÁRDE Gå sujtti gárdev galggi tjuovvo rávkalvisá dievdeduvvat jus galga mávsálvisáv oadtjot: gárdde viertti ällosujton aneduvvam, gárdde la ienemus oassáj vuododum åvddål 1960, gárdde la bájkke luonndoábnnasijs dagáduvvam. Gárdde ij dárbaha dåjmaduvvat. Nuoges la jus oasse majt sujtti ja mávsálvisá åvdås åtså ij la smållon. Dån oattjo aj válldet gullu gárddesåjijt gárde ålles guhkkudahkaj. Gárddesujtto Juohkka jage ietjat 5-jagák dahkamusán galga sujttit gárdev ja duodden vihtta mehtera gárde goappák bielen. Dån galga ierijt válldám muorajt ja biesstagijt savvosjaddamtjerdajs maηemusát dahkamusá nuppe jage. Muora ja biesstaga savvosjaddamtjerdajs li dakkár muora ja biesstaga ma li máhttám sjaddat gå gárdde ij aneduvá das ällosujton. Máhttá aj årrot ietjá muora ja biesstaga ma máhtti bäjsstalit árvulasj luonndo- jali kultuvrraárvojt. Muora gárde ålggolin e riekkniduvá savvumin jus e sjatta vaj da bäjsstali gárdev. 8
MIERKKI ELEMENTAJT VAJ VUOJNNUJI LUONDON Dån galga mierkkit rájájt juohkka objektaj birra. Buojkulvissan soagev jali giergev bájnnit jali unnep tjuoldajt biedjat. Märkka galggá vuojnnut valla ij oattjo biejsstet iemeárvojt jali ietjáláhkáj kultuvrrabirrasav biejsstet. Dån hähttu merkav sujttit ålles 5-jagákájgen. ÁJNAS! Válde agev aktavuodav lenastivrajn åvddål álgá mádjaelementajt sujttit luonndoreserváhtan ja suoddjimpárkan. boaldá sernajt. ådåstuhtá gárdev mij máhttá årrot kultuvrramujttolága milta suoddjidum. Le gus ietjat giedde jali gárdde luonndoreserváhtan jali suoddjimpárkan? Jus la nåv de hähttu aktavuodav válldet lenastivrajn åvddål álgá ierijt válldet savvosjattojt. Dån máhtá dispensav oadtjot lenastivras jus gávnnu buorgulvis mij javllá ij oattjo ierijt válldet savvosjattojt luonndoreserváhtan jali suoddjimpárkan. Ájgok sernajt boalldet muhtem ietjat objekta guoran? De galga vuostak aktavuodav válldet lenastivrajn. Jus rádeda lenastivrajn de e kultuvrrahistårjålasj bátsidisá dåssjåj bäjsstana. Jus juorrula ietjat gárdde la dålusjbátsidis ja danen la suoddjidum kultuvvramujttolága milta? Jus la nåv de galga aktavuodav válldet lenastivrajn åvddål álgá gárdev sujttit. BUORGULVIS Dån i oattjo bäjsstalit jali ierijt válldet mádjaelementajt jali ietjá kultuvrrahiståvrålasj bátsidisájt jali merkajt. Da máhtti årrot dålusjbátsidisá ma li suoddjidum kultuvrramujttolága milta, dat mierkki bátsidis ij oattjo bäjsstanit jali ierijt váldeduvvat. Jus juorrula mij la riekta de galga lenastivrajn aktavuodav válldet. 9
MAN STOERE LEA MAAKSOE? Maaksoedaltese fïerhten jaepien Giedtie 0,20 4,00 hektar stoere 6 300 kråvnah/hektar Stuerebe giedtie 4,00 hektareste 25 200 kråvnah/giedtie Fïerhten meteren boeren åvteste 20 kråvnah Vuelkeme-maaksoe/objeekte 1 275 kråvnah (jïjnjemes 6 375/jaepie) (Jïjnjemes 5 objeekth/lååjkesdahke) Fïerhten objeekten åvteste, giedtie jallh tråare, maahtah vuelkeme-maaksoem åadtjodh. Vuelkememaaksoem edtja nuekies dov vuelkemi åvteste dohka jïh bååstede gosse datne dov objeektem fïerhten jaepien geehtesth, men datne maahtah barre maaksoem vijhti objekti åvteste dov lååjkesdahken sisnie åadtjodh. Dannasnie ih maehtieh stuerebe vuelkeme-maaksoe goh 6 375/jaepie jïh lååjkesdahke. Jis jienebe maaksoem goh 1 000 kråvnah åadtjoeh dle ih naan maaksoem seamma jaepien åadtjoeh. MIJ ORRESTE 2007? Datne edtjh Saemiedägkan dov syökeme lååjkesdahken åvteste seedtedh. Datne edtjh gïjregen syökemem darjodh, njoektjen 29-n biejjien 2007. Daelie aaj aajnege almetjgh gieh eah leah naan saemien sïjten jallh saemien siebrien sisnie byjrese-maaksoem syökedh ihke byjrese- jïh kultuvrh-dajvh båatsoe-dajvesne geehtestidh. Maaksoeh vuelkemi åvteste jeatjahtåvva guktie datne barre maahtah vuelkeme-maaksoem vijhti vuelkemi åvteste/jaepie fïerhten lååjkesdahken åvteste åadtjodh. Datne gie lååjkesdahkem 2005 jallh männgan veelti edtja dåeresth-villkor dåeriedidh jis edtjh dïeves maaksoem dov byrese-maaksoste åadtjodh. Lohkh vielie bielesne 20. VILLKORH MAAKSOEN ÅVTESTE Datne maahtah maaksoem åadtjodh jis eatneme- jïh kultuvrevierhtieh giedtine jïh tråari baalte geehtesth jis dejtie sjiere geehtestimmie daerpies lea. Geehtestimmesne lea moerh jïh stråmhpoeh mah leah suvvemeslaajijste boerhte vaeltedh jïh fïerhten jaepien eatnemem baajedh gåatodh jallh sleejedh ihke eah båeries sjädtoeh desnie tjåanghkanieh. Ih maehtieh byjreme-maaksoem jeatja byjreme-maaksojne seamma dajvesne ektiedidh. NAEMHTIE LEA GIEDTIEJ BÏJRE Gosse giedtiem geehtesth dle tjuerieh daah krïepesjh heaveme årrodh jis edtjh maaksoem åadtjodh: giedtie edtja jeanatjommes tseegkeme åvtelen 1960 årrodh, giedtie edtja unnemes 0,20 hektar årrodh, unnemes nealjetsh våaltas dajve årrodh, dajvem jïh dajvesjädtoeh edtjieh vuesiehtidh båatsoebarkoe hov dennie sijjesne aerebi orreme. Riehpeste dajve lea dajve gusnie ij ierhkie sjädtojde tsavtsa jïh ij moerh jïh stråmhpoeh sjädtoejgujmie gaehtjieh. Dan jïjnje riehpesth dajve tjuara årrodh goh lea tjirkemisnie lea giedtie jïh aaj gåerede geehtestidh. Vuesiehtimmieh mah vïhtsesjieh båatsoebarkoe desnie giehtelamme leah jåama, bergsyra, kovalle, gullrise, kruståtele jïh jïllesjïdteme aarth sjädtoej gröeste, röreste jïh svingelistie. Sijjine gusnie gaertenh leah årromedajvesne orreme maahtah dåne, mållah jïh groplarieh gaavnedh. Unnemes akte daejstie eatneme-elementh edtjieh gietdtesne jallh don lïhke årrodh jis edtjh maaksoem giedtien geehtestimmien åvteste åadtjodh: bovtse-tråare mij jeanatjommes åvtelen 1960 lea tseegkeme jïh lea dorjesovveme byjrese-ïebnijste mah leah seamma goh dejtie mejtie sijjesne gååvnesieh, dejpeli gåetie, buvrie jallh råafa, jåartatjeallere, boerne jallh jeatja sijjie gusnie beapmoeh voerhkeme, 1 0
aernie, moerh mah vuesiehtieh dah hov leah åtnasovveme båatsoebarkosne. Läjhkan jis barre leah beetsuvh daej eatneme-elementijste aajmone datne maahtah maaksoem åadtjodh, men eatneme-element jallh beetsuvh dejstie tjuerieh vååjnedh jïh dah tjuerieh båatsoe-barkosne åtnasovvedh jallh åtnasovveme årrodh. Maahtah akte aajnege eatneme-elemente barre akten geadtan ryöknedh. Goh giedtien areale dov syökemisnie moenh åadtjoeh aaj lissine årrome-sijjiem ryöknedh. Moerh mah vuesiehtieh dah leah åtnasovveme båatsoebarkosne leah moerh mah leah voerkeme guktie edtjin ierhkie bovtside giedtesne vedtedh jïh moerh mejtie bovtside viedti. NAEMHTIE DOV GIEDTIEM GEEHTESTH Vaeltieh fïerhten jaepien båarhte båeries sjädtoe-ïebnh Edtjh geehtedh goh ij båeries sjädtoeh-ïebnh (förna) eatnemisnie jaepeste jaapan tjåanghkanieh. Dannasinie daarpesjh båarhte däjmetje kraesieh jïh sjädtoeh, lasth, skotth, åeksieh jïh åaksetjh fïerhten jaepien vaeltedh. Daerpies giedtiem geehtestidh guktie vierhtieh mah desnie leah vaarjelidh jïh nännoestidh. Dan åvteste edtja laantesne dan soe buerie sjïdtedh goh daerpies fïerhten jaepien tjirrh v.g. gåatome jallh slaajoe, guktie jeeredh båeries sjädtoe-ïebnh jaepeste jaapan dennie sijjesne tjåankanidh. Goh båeries sjädtoe-ïebnh jaepeste jaapan dajvesne tjåanghkanieh, dle maehtieh sjädtoeh dan nuelesne gaetskedh, yörhkedidh jallh jeatja laakan jeajtahtovvedh goh ij leah aktine intensive båatsoebarkojne. Dannasinie lea jeanatjommes boelte-raedtesne jïh skåakesne giedtieh mej åvteste gåerede maaksoem åadtjodh gååvnesieh. VAELTIEH MOERH JÏH STRÅMHPOE MAH LEAH SUVVEMESLAAJIJSTE BÅARHTE Datne tjoerh moerh jïh stråmhpoeh mah sjïdteme juktie giedtie ij viele båatsoebarkosne åtnasovvh båarhte vaeltedh. Dannasinie datne tjoerh moerh jïh stråmhpoe båarhte vaeltedh mah giedtien dajve Dajvem yörkedehtieh jïh nimhtie dajvesjädtoeh tsevtsieh, yörkeldehtieh jallh jeatja laakan gaehtsieh moerigujmie mah vuesiehtieh dah leah åtnasovveme båatsoebarkosne, lea tsagkese jallh edtji båatsoebarkosne dam årrodh, eatneme-elementh tjïekede jallh skaaroehte mah lea giedtesne jallh tråaresne jallh dej lïhke. Moerh jïh stråmhpoeh suvvemeslaajijste edtjieh båarhte minngemes biejjien lååjkesdahken mubpien jaepesne. Gellien aejkien suvveme-sjädtoeh leah såekieh jïh gasngesh mah leah seamma stoere. Voerkh barre såemies såekieh låtnojne jaemie moeri åvteste mah leah aerebi båatsoebarkosne åtnasovveme. Aellieh vaeltieh båarhte moerh jallh beetsuvh moerijste mah leah åtnasovveme dejpeli båatsoebarkoen sisnie. NAEMHTIE LEA TRÅARI BÏJRE Goh tråarem geehtesth dle tjuerieh daah krïepesjh heaveme årrodh jis edtjh maaksoem åadtjodh: tråare edtja åtnasovveme båatsoebarkosne, tråare edtja jeanatjommes tseegkeme åvtelen 1960 årrodh, tråare edtja byjrese-ïebneste årrodh mah sijjien byrese sjeahta. Ij daerpies lea tråare gåerede nuhtjedh. Nuekies åesiem datne geehtesth jïh man gielhtie maaksoem syökh lea ellie. Åadtjoeh aaj boerine ryöknedh aktene tråarine. Naemhtie dov tråarem geehtesth Fïerhten jaepine dov 5-jaepien lååjkesdahkesne edtjh dov tråarem geehtestidh jïh aaj 5 meterh gåabpatjahki bielesne tråareste. Edtjh geehtedh goh gaajhkh moerh jïh stråmhpoeh suvvemeslaajeste minngelisnie lååjkesdahken mubpien jaepesne leah båarhte vaalteme. 1 1
Moerh jïh stråmhpoeh suvvemeslaajeste leah moerh jïh stråmhpoeh mah maahteme sjïdtedh juktie tråare ij vielie båatsoebarkosne åtnesovvh. Maahta aaj jeatjah moerh jïh stråmpoeh årrodh mah maehtieh vierhties byrese- jallh kultuvrhvierhtieh skaaroehtidh. Moerh mah tråaren ålkoe-bielesne tjåadtjoeh eah leah suvveme jis eah dah sjïdtieh don laakan goh tråarem skaaroehtieh. VUESEHTH ELEMENTIDE DAJVESNE Datne edtjh dajvesne fïerhten objeekten raastem vuesiehtidh. Maahtah v.g. såekiem jallh gierkiem klaeriedidh jallh klaahketjh tseegkedh. Vuesiehtimmie edtja vååjnedh, men diskrete årrodh goh ij vierhtie mah desne joe leah skaaroehte jallh jeatja laakan kultuvrh-byresen dåårjehdimmie stöörie. Datne abpe vuesiehtimmiem abpe 5-jaepieboelhkesne geehtestidh. VIHKELES! Gaskesedtieh iktesth dov lääneståvroe aerebi goh datne dov geehtstimmie eatneme-elementeste byjrese-reservaten jallh nasjovne-parken sisnie aalkah. däjmetje krasiem njåatskelh. tråarem renoverh mij maahta kultuvrhmujhteme-laageste vaarjelamme årrodh. Lea dov giedtie jallh tråare byjrese-reservaten jallh nasjovne-parken sisnie? Jis nimhtie dle edtjh lääneståvroem gaskesadtedh aerebi goh aalkah suvvemesjädtojde båarhte vaeltedh. Maahtah dispensem åadtjodh jis narhtoem suvvemesjädtoeh båarhte vaeltedh lea byjrese-reservaten jallh nasjovneparken sisnie. Dov lea soejkesje däjmetje-krasieh dov objeekten baalte njåatskelidh? Delle edtjh voestes läänståvroem gaskesadtedh. Jis läänståvrojne raeresth dle maahtah gervedh kultuvrh-historijes laehpemh skaarjoehtidh. Ih leah tjirkemisnie dov tråare lea dejpeli laehpeme jïh dellie aaj kultuvrh-laagesne vaarjelamme? Dellie edtjh läänståvroem gaskesadtedh aerebi goh aalkah tråarem geehtestidh. NARHTOE Ih åadtjoeh eatneme-elementh jallh jeatjah kultuvrh-historijes laehpemh jïh gïejh skaajeohtidh jallh båarhte vaeltedh. Daah maehtieh dejpeli laehpemh årrodh mah leah kultuvrhmujhteme-laageste vaarjelamme jïh dannasinie ij luehpie leah dejtie skaarjoehtidh jallh båarhte vaeltedh. Jis ih leah tjirkemisnie dle edtjh lääneståvroem gaskesadtedh. 1 2
BUHTADUSA STURRODAT Jahkásaš buhtadusdássi: Gárdi/bohččingieddi 0,20 4,00 ha gaskkas Gárdi/bohččingieddi stuorit go 4,00 ha Juohke mehtera divohuvvon boazoáidi Mátkebuhtadus juohke objeavttas (eanemusat 5 objeavtta juohke čatnašumis) 6 300 ruvnnu hektáras 25 200 ruvnnu hektáras 20 ruvnnu 1 275 ruvnnu (eanemusat 6 375 ruvnnu jagis) Juohke gárddis/bohččingiettis dehe boazoáiddis, sáhtát oažžut mátkebuhtadusa mii galgá gokčat du mátkegoluid go divššut daid jahkásaččat. Muhto don sáhtát dušše oažžut buhtadusa eanemusat 5 sierra objeavttaid várás iežat čatnasumi siskkobealde. Danin don it sáhte oažžut eanet go oktiibuot 6 375 ruvnnu jagis mátkebuhtadussan ja čatnašumis. Jus olggosmáksinsummi ii olle bajibui go ollislaččat 1 000 ruvdnui don it oačču olggusmáksima áigeguovdilis jagis. MII LEA ODAS 2007? Don galggat sáddet sisa ohcamuša čatnašumi ja birasbuhtadusa birra Sámediggái. Don galggat sáddet sisa ohcamuša maηemusat 29 b.njukčamánus 2007. Dal sáhttet maiddái ovttaskas olbmot olggobealde čearuid ja sámi organisašuvnnaid ohcat birasbuhtadusa dikšut luonddo- ja kultuvrabirrasiid boazoguohtunguovllus. Mátkebuhtadus rievdaduvvo nu ahte don sáhtát oažžut mátkebuhtadusa 5 reaissuid várás jahkásaččat juohke čatnašumis. Don gii álget čatnašumi 2005 dehe maηibu galggat čuovvut doareseavttuid jus galggat oažžut olles birasbuhtadusa. Loga eanet siiddus 20. EAVTTUT BUHTADUSSII Don sáhtát oažžut buhtadusa jus divššut luonddo- ja kultuvraárvvuid gárdesajiin/ bohččingittiin ja boazoáiddiin jus dat gáibidit sierra divššu. Dat mearkkaša ahte don válddat eret muoraid, biestagiid ja spanjuid ja guo duhat eatnama dehe niittát gittiid juohke jagi nu ahte boares šattut eai beasa šaddat. Don it sáhte kombineret birasbuhtadusa eará birasbuhtadusain seammá eatnamis. DÁT LEA GUSTOVAŠ GÁRDDIIDE/BOHČČINGITTIIDE Go don divššut gárddi/bohččingietti galget čuovvovaš gáibádusat devdojuvvot jus galggat oažžut buhtadusa: eanas oassi gárddis/bohččingiettis galgá leat ráhkaduvvon ovdal jagi 1960, gárdi/bohččingieddi galgá leahkit unnimusat 0,20 ha stuoris, unnimusat 25 % gárdi/bohccingieddi galgá leat rabas eanan, eanan ja vegetašuvdna gárddis/bohččingiettis galget vuosehit ahte boazodoallu lea leamas eatnamis. Rabas eanan lea dakkár eanan gos eanavegetašuvdna ii moaitte itkosa dehe eará gilvohallan muorain ja biestagiin. Ferte gávdnot dan veardde ollu rabas eanan ahte ii leat eahpádus ahte dat lea gárdi/bohččingieddi ja ahte lea vejolaš dikšut dan. Ovdamearkkat eanavegetašuvdnas mat vuosehit ahte boazodoallu lea jo dihuvvon eatnamis leat juobmu, eavru, guolbbamielkerássi, beatnatnjuovččarássi, várresuoinnit, bohccešattut ja sitnut. Gos dállodoallu lea jo dihuvvon gávdnojit eará šattut nugo; do, spiinnelasta ja šilljolasta. Unnimusat okta dain čuovvovaš nu gohčoduvvon orrunráhkadusain galgá gávdnot lahka gárddi/bohččingietti jus galggat oažžut buhtadusa gárddi/bohččingietti divššu ovddas: boazoáidi mas eanas oasi lea ráhkaduvvon ovdal jagi 1960 ja lea dahkkojuvvon luonddomateriálas mii gávdno báikkis, árbevirolaš mállet goahti, 1 3
áiti dehe luovvi, suonjir, biebmogeallir dehe mielkebuorri, árran, muorat main čielgasit oaidná ahte leat geavahuvvon boazodoalu oktavuo das. Don sáhtát oazzut buhtadusa gárddi/bohččingietti dikšumis vaikko eai leat go veaháš bázahasat dain orrunráhkadusain. Muhto dat fertejit oidnot čielgasit ja dat fertejit leamaš anus boazodoalus. Ovttaskas orrunráhkadus sáhttá beare rehkenastit ovtta gárdái/bohččingieddái. Go čálat areála ohcamušas don rehkenastat sisa maiddái guoskevaš orohaga gárddi/ bohčingietti ollislaš areálii. Muorat main čielgasit oaidná ahte leat geavahuvvon boazodoalu oktavuo das leat muorat mat leat sestojuvvon dan dihte ahte addit itkosa bohccoide ja mas sáhtii veaddit bohccoid. NÁ DON DIKŠUT IEŽAT GÁRDDI/BOHČČINGIETTI Váldde eret boares šattuid juohke jagi Galggat geahččat bearrái ahte boares šattut eai čoahkkán eatnamii jagis jahkái. Danin fertet váldit eret diimma rásiid, lasttaid, ovssiid ja biestagiid eatnamis juohke jagi. Jus galgá seailluhit ja nannet árvvuid mat gávdnojit gárddis/bohččingiettis, de lea dárbbašlaš dikšut eatnama. Dat mearkkaša ahte eanan lea nu šattolaš ahte dat gáibida jahkásaš dikšuma ovdamearkka dihte guohtuma dehe niitima bakte vai boares šattut eai čoahkkán jagis jahkái. Go boares šattut čoahkkánit eatnamis jagis jahkái sáhttet varas šattut hávkaduvvot dehe šaddet nu itkosii ahte olles vegetašuvdna rievdaduvvo nu ládje ahte ii gullo ollenge oktii boazodoaluin. Danin leat eanas gárddit/bohččingiettit main oažžu birasbuhtadusa soahkkevuomis ja muorravuomis. Váldit eret spanjuid Don fertet váldit eret spanjuid mat leat šaddan go gárdi/bohččingieddi ii šat geavahuvvo boazodoalus. Danin fertet váldit eret daid muoraid ja biestagiid mat itkosiin váikkuhit eananvegetašuvdna gárddis/bohččingiettis, gilvalit muoraiguin main čielgasit oaidná ahte leat geavahuvvon boazodoalus, leat dehe livčče leamaš hehttehussan boazodoalus, čihket dehe billistit orohatráhkadusa mii lea lahka gárddi/bohččingietti dehe boazoáiddi. Galggat ruddjet eret muoraid ja biestagiid maηemusat loahppageažis čatnašumi nuppi jagi. Dávjá leat ávžovegetašuvdnas seammá sturrosaš soagit ja gaskasat. Seastte dušše moadde soagi daid jápmá muoraid sadjái mat ovdal geavahuvvojedje boazodoalu oktavuo das. Don it oačču váldit eret muoraid dehe muorrabázahasaid mat leat geavahuvvon árbevirolaš boazodoalus. Dát lea gustovaš boazoáiddiid várás Go don divššut boazoáiddi fertet deavdit čuovvovaš gáibádusaid jus galggat oažžut buhtadusa: áidi ferte leamaš boazodoalu geavahusas, eanas oassi áiddis ferte ráhkaduvvon ovdal 1960, áidi ferte leamaš dahkkojuvvon luonddomateriálas mii heive oktii luonddobirrasiin báikkis. Boazoáidi ii dárbbaš leahkit doaibmadohkálaš. Lea doarvái ahte dat oassi maid divššut ja man ovddas ozat buhtadusa lea ovddis. Oaččut maiddái rehkenastit sisa vuopmaniid áiddi ollislaš guhkodahkii. Ná don divššut iežat boazoáiddi Juohke jagi iežat 5 jagi guhkosaš čatnašumis don galggat dikšut boazoáiddi oktain 5 mehtera goappaš bealde áiddi. Galggat ruddjet eret spanjuid maηemusat loahppageažis čatnasumi nuppi jagi. Muorat ja biestagat mat spatnjot gitta leat dat muorat ja biestagat mat leat beassan šaddat danin go boazoáidi ii leat geavahuvvon. Sáhttet maiddái leahkit eará muorat ja biestagat mat billistit dehálaš 1 4
luonddo- ja kultuvraárvvuid. Muorat mat leat olggobealde boazoáiddi eai leat vahágat jus eai šattá nu ahte sáhttet billistit áiddi. MERKE EATNAMA GOGGU DU OBJEAVTTAT LEAT Don galggat merket juohke objeavtta rájiid eatnamis. Sáhtát ovdamearkka dihte málet ovtta soagi dehe gea dggi dehe cegget unná stoalppožiid. Mearka galgá oidnot muhto galgá leahkit dan veardde čiegas ahte ii billis árvvuid dehe earáládje ráfehuhttá kulturbirrasa. Don fertet dikšut merkema olles 5 jagi áigodaga. DEHÁLAŠ! Váldde álo oktavuo da leanastivrrain ovdal go álggahat divššu orohatráhkadusas luonddoreserváhta dehe náššunalpárkka siskkobealde. boalddat diimma rásiid. divot áiddi mii sáhttá leahkit suddjejuvvon kulturmuitolágas. Lea go du gárdesadji/bohccingieddi dehe boazoáidi siskkobealde luonddoreserváhta dehe náššunalpárkka? Jus lea nu don fertet váldit oktavuo da leanastivrrain ovdal go álggat ruddjet spatnjovegetašuvnna. Sáhtát oažžut sierra lobi leanastivrras jus lea gieldu ruddjet vegetašuvnna luonddoreserváhtas dehe náššunalpárkkas. Áiggut go boaldit diimma rásiid? Váldde oktavuo da leanastivrrain ja gulahala dainguin ovdal boaldima nu ahte it soaitte billistit kulturhistorjjálaš muittuid. Leat go eahpesihkar jus du áidi lea dološmuitu ja dasto suddjejuvvon kulturmuitolágas? Váldde oktavuo da leanastivrrain ovdal go álggat dikšut áiddi. GIELDU Don it oačču billistit dehe váldit eret orohatráhkadusaid dehe eará kulturhistorjjálaš bázahasaid dehe luottaid. Dat sáhttet leahkit dološmuittut mat leat suddjejuvvon kulturmuitolágas ja dat mearkkaša ahte ii oačču billistit bázahasa dehe váldit eret dan. Jus leat eahpesihkar galggat váldit oktavuo da leanastivrrain. 1 5
HUR HÖG ÄR ERSÄTTNINGEN? Årlig ersättningsnivå: Renvall inom intervallet 0,20 4,00 hektar Renvall större än 4,00 hektar Per löpmeter underhållet renstängsel Reseersättning per objekt (Maximalt 5 objekt per åtagande) 6 300 kronor per hektar 25 200 kronor per renvall 20 kronor 1 275 kronor (maximalt 6 375 kr per år) För varje objekt, det vill säga en renvall eller ett renstängsel, kan du få en reseersättning. Reseersättningen ska täcka dina kostnader för resa fram och tillbaka när du sköter ditt objekt årligen. Men du kan bara få ersättning för maximalt 5 stycken objekt inom ditt åtagande. Därför kan du inte få utbetalt mer än sammanlagt 6 375 kronor per år i reseersättning och åtagande. Om du inte kommer upp i ett högre utbetalningsbelopp än totalt 1 000 kronor får du inte någon utbetalning det aktuella året. VAD ÄR NYTT 2007? Du ska skicka din ansökan om åtagande och utbetalning för miljöersättning till Sametinget. Du ska göra din ansökan på våren. För 2007 är det 29 mars som gäller. Nu kan även enskilda personer utanför samebyar och samiska organisationer söka miljöersättning för skötsel av natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Ersättningen för resor ändras så att du bara kan få reseersättning för 5 stycken resor årligen, per åtagande. Du som gick in i ett åtagande 2005 eller senare ska följa tvärvillkoren för att få full utbetalning på din miljöersättning. Läs mer på sidan 20. VILLKOR FÖR ERSÄTTNING Du kan få ersättning för att du sköter natur- och kulturvärden på renvallar och vid renstängsel om dessa kräver särskild skötsel. Skötseln består i att du tar bort träd och buskar av igenväxningskaraktär och låter beta eller slår marken varje år för att hindra gammalt växtmaterial från att samlas. Du kan inte kombinera miljöersättningen med någon annan miljöersättning på samma mark. Det här gäller för renvallar När du sköter en renvall ska följande krav vara uppfyllda för att du ska få ersättning: renvallen ska huvudsakligen vara anlagd före 1960, renvallen ska omfatta minst 0,20 hektar, minst 25 procent av renvallen ska bestå av öppen mark, marken och markvegetationen inom hela renvallen ska visa att renskötsel har bedrivits på platsen. Öppen mark är sådan mark där markvegetationen inte påverkas av skugga eller annan konkurrens från träd och buskar. Det måste finnas så pass mycket öppen mark kvar att det inte råder någon tvekan om att det är en renvall och att den är möjlig att sköta. Exempel på markvegetation som visar att renskötsel har bedrivits på platsen är ängssyra, bergsyra, kovall, gullris, kruståtel och högvuxna arter av gräsen gröe, rör och svingel. På platser där gårdsbruk förekommit i bosättningsmönstret kan du hitta dån, mållor och groblad. Minst ett av följande så kallade landskapselement ska finnas på eller i nära anslutning till renvallen för att du ska få ersättning för renvallens skötsel: renstängsel som huvudsakligen är uppfört före år 1960 och är gjort av naturmaterial motsvarande naturmiljön på platsen, kåta av traditionell typ, bod eller förrådsställning, anordning för förvaring, till exempel jordkällare eller mjölkgrop, härd eller rökhärd, träd som bär tydliga spår av att ha använts i samband med renskötsel. 1 6
Du kan få ersättning för skötsel av renvallen även om där bara finns rester av något av dessa landskapselement. Men landskapselementen eller resterna av landskapselement måste vara synliga och de måste användas eller ha använts i samband med renskötsel. Ett enskilt landskapselement kan du bara räkna till en renvall. När du anger arealen renvall i din ansökan får du också räkna in anslutande viste i renvallens totalareal. Träd som bär tydliga spår av att ha använts i samband med renskötsel är träd som sparades för att ge skugga åt renarna på vallen, liksom träd som användes till att binda renarna vid. Så här sköter du din renvall Ta bort gammalt växtmaterial årligen Du ska se till att gammalt växtmaterial (förna) inte samlas på marken från år till år. Därför behöver du ta bort fjolårsgräs och örter, löv, skott, grenar och kvistar från marken årligen. En renvall behöver skötas för att de värden som finns där ska bevaras och förstärkas. Det betyder att marken är så bördig att den kräver årlig skötsel genom exempelvis bete eller slåtter för att hindra att gammalt växtmaterial samlas från år till år. När gammalt växtmaterial samlas på marken från år till år kan växtligheten under kvävas, skuggas eller ändras på något annat sätt som inte hör ihop med intensiv renskötsel. Därför är det främst i fjällbjörksskogen och i skogslandet som de ersättningsberättigande renvallarna finns. Ta bort träd och buskar av igenväxningskaraktär Du måste ta bort de träd och buskar som uppkommit på grund av att renvallen inte längre används vid renskötsel. Du behöver därför ta bort de träd och buskar som påverkar markvegetationen på renvallen genom att marken skuggas, skuggar eller på annat sätt konkurrerar med träd som bär tydliga spår av att ha använts inom renskötseln, är eller skulle ha varit till hinder vid renskötsel, döljer eller skadar landskapselement inom eller i anslutning till renvallen eller renstängslet. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska vara borttagna senast vid slutet av åtagandets andra år. Ofta består igenväxningsvegetationen av jämnstora björkar och enar. Spara bara enstaka björkar som ersättning för döda träd som tidigare använts i samband med renskötsel. Du får däremot inte ta bort träd eller rester av träd som använts i den traditionella renskötseln. Det här gäller för renstängsel När du sköter ett renstängsel ska följande krav vara uppfyllda för att du ska få ersättning: stängslet ska ha använts för renskötsel, stängslet ska huvudsakligen vara uppfört före 1960, stängslet ska vara gjort av naturmaterial som passar ihop med naturmiljön på platsen. Renstängslet behöver inte vara funktionsdugligt. Det räcker att den del du sköter och söker ersättning för är hel. Du får också räkna in anslutande fångstarmar i stängslets totala längd. Så här sköter du ditt renstängsel Varje år under ditt 5-åriga åtagande ska du sköta renstängsel inklusive 5 meter på vardera sidan om stängslet. Du ska se till att träd och buskar av igenväxningskaraktär är borttagna senast vid slutet av åtagandets andra år. Träd och buskar av igenväxningskaraktär är de träd och buskar som kunnat växa till sig på grund av att renstängslet inte längre används vid renskötsel. Det kan också vara andra träd och buskar som kan skada värdefulla natur- eller kulturvärden. Träd som står på utsidan av ett renstängsel räknas inte som igenväxning om de inte växer så att de kan skada stängslet. 1 7
MÄRK UT I ELEMENTEN TERRÄNGEN Du ska märka ut gränserna för varje objekt i terrängen. Du kan exempelvis måla en björk eller en sten eller sätta upp mindre stolpar. Markeringen ska synas men vara diskret så att den inte skadar befintliga värden eller på annat sätt verkar störande på upplevelsen av kulturmiljön. Du måste underhålla markeringen under hela 5-årsperioden. VIKTIGT! Kontakta alltid din länsstyrelse innan du påbörjar skötsel av landskapselement inom naturreservat och nationalpark. bränner fjolårsgräs. renoverar stängsel som kan vara skyddat av kulturminneslagen. Ligger din renvall eller ditt renstängsel inom ett naturreservat eller en nationalpark? I så fall ska du kontakta länsstyrelsen innan du börjar ta bort igenväxningsvegetationen. Du kan få dispens av länsstyrelsen om det finns förbud mot att ta bort igenväxningsvegetation inom naturreservatet eller nationalparken. Planerar du att bränna fjolårsgräs vid något av dina objekt? Då ska du först kontakta länsstyrelsen. Om du samråder med länsstyrelsen kan du undvika att kulturhistoriska lämningar skadas. Är du osäker på om ditt stängsel är en fornlämning och därmed skyddad av kulturminneslagen? I så fall ska du kontakta länsstyrelsen innan du börjar med din skötsel av stängslet. FÖRBUD Du får inte skada eller ta bort landskapselement eller andra kulturhistoriska lämningar eller spår. Dessa kan vara fornlämningar som är skyddade enligt kulturminneslagen vilket innebär att lämningen inte får skadas eller tas bort. Är du osäker på vad som gäller ska du kontakta länsstyrelsen. 1 8
Det här gäller för åtaganden Om du vill sköta traditionella renvallar och renstängsel mot ersättning ska du ansöka om ett 5-årigt åtagande. För att få miljöersättning ska du ansöka både om åtagande och om utbetalning det första året i åtagandeperioden. Följande år ansöker du bara om utbetalning. VAD ÄR ETT ÅTAGANDE? Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. När du utför ditt arbete enligt dessa villkor, utför du den miljötjänst som du kan få miljöersättning för. För att få miljöersättning måste du gå in i ett åtagande. Du måste följa de villkor som gäller för miljöersättningen varje år under hela 5-årsperioden. Det innebär att du måste följa de villkor som gäller enligt åtagandet även om du lämnar in din ansökan om utbetalning för sent ett år eller inte lämnar in någon ansökan alls. Åtagandeperioden börjar den 1 januari det år som ansökan gäller och avslutas den 31 december det sista året i perioden. HUR GÖR DU SOM REDAN HAR ETT ÅTAGANDE? Du som redan har ett gällande åtagande från det tidigare programmet (Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000 2006) kan antingen behålla detta eller söka ett nytt för motsvarande miljöersättning i det nya landsbygdsprogrammet (2007 2013). Om du behåller ditt åtagande från det tidigare programmet ska du fortsätta sköta dina renvallar och renstängsel enligt de villkor som gällde då du gick in i åtagandet. Du kan inte utöka ditt pågående åtagande med mer areal eller meter. Om du vill lägga till areal renvall eller meter renstängsel ska du i stället söka ett nytt 5-årsåtagande inom det nya programmet. Det nya åtagandet ska omfatta hela ditt pågående åtagande plus de delar du vill lägga till. Från och med 2008 kan du utöka ett åtagande som du har gått in i 2007 eller senare. Om du söker ett nytt 5-årsåtagande avslutas samtidigt ditt pågående åtagande. När du söker ett nytt åtagande ska du redovisa samma areal renvall och längd renstängsel som du har inom ditt pågående åtagande plus eventuell ny omfattning som du vill lägga till. Om du har gått in i åtagandet 2005 eller senare ska du också följa tvärvillkoren för att få full ersättning. HUR GÖR DU OM DITT ÅTAGANDE HAR GÅTT UT? Om ditt åtagande har gått ut och du vill fortsätta få miljöersättning måste du ansöka om ett nytt åtagande. Läs om hur du ansöker om nytt åtagande på sidan 21. HAR DU INGET ÅTAGANDE SEDAN TIDIGARE? Om du inte har fått miljöersättning tidigare och vill söka från och med i år måste du ansöka om ett åtagande. Läs om hur du ansöker om åtagande på sidan 21. DU KAN ÖVERLÅTA Du kan överlåta din ansökan eller beslut om åtagande till någon annan. En förutsättning är att den som tar över åtagandet fullföljer detta under resterande åtagandeperiod. Du har också möjlighet att överlåta en ansökan om utbetalning. Din ansökan om övertagande ska du göra på blanketten Ansökan om övertagande natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Den kan du hämta eller beställa på Sametingets webbplats <www.sametinget.se>. Ansökan ska ha kommit in till Sametinget senast den 15 juni eller senast 2 månader efter övertagandet. Tänk på att en förutsättning för att övertagaren ska kunna få sin utbetalning är att en ansökan om utbetalning har kommit in till Sametinget senast sista ansökningsdag för utbetalning det aktuella året. Vem som helst av övertagaren eller överlåtaren kan lämna in ansökan om utbetalning. 1 9
Allmänna villkor för miljöersättning Det är du som sköter marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga, arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken. För att få miljöersättning behöver du ansöka både om ett 5-årigt åtagande och om utbetalning det första året i åtagandeperioden. Följande år ansöker du endast om utbetalning. VEM KAN FÅ ERSÄTTNING? Du som representerar en sameby, du som representerar en samisk organisation eller är enskild person får ansöka om åtagande för miljöersättningen. Den sameby som berörs av din ansökan har möjlighet att yttra sig över din ansökan innan Sametinget fattar beslut om åtagande. I VILKET OMRÅDE KAN DU FÅ ERSÄTTNING? Du kan söka miljöersättning i första hand på rennäringens åretruntmarker. Om du vill ansöka om skötsel av objekt som ligger utanför åretruntmarkerna måste din ansökan godkännas av markägaren. ETT OBJEKT EN STÖDMOTTAGARE Tänk på att du inte kan söka ersättning för samma renvall eller renstängsel som någon annan redan har sökt för. Om ni är flera som söker ersättning för samma objekt måste Sametinget, i kontakt med berörd sameby, undersöka vem av de sökande som ska få åtagandet och ersättning. DU BEHÖVER FÖLJA TVÄRVILLKOREN För att du som ansöker om ersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet ska få full utbetalning måste du från och med 2007 följa de så kallade tvärvillkoren. Genom att skriva under ansökan om åtagande för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet åtar du dig att även följa tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren. Tvärvillkoren är ett antal regler inom flera områden, till exempel djurskydd och livsmedelssäkerhet, som du måste följa för att få full utbetalning på din miljöersättning och vissa andra jordbrukarstöd. De flesta regler som utgör tvärvillkoren har funnits även tidigare. I korthet innebär tvärvillkoren att: Du ska sköta all din jordbruksmark (åkermark, betesmark och slåtteräng) enligt skötselkraven. Syftet med skötselkraven är att bevara jordbruksmarken i gott skick och bidra till att den sköts på ett miljövänligt sätt. Du måste följa verksamhetskraven för din jordbruks- och renskötselverksamhet. Verksamhetskraven är regler för att nå positiva effekter inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa. Mer information om tvärvillkoren hittar du i broschyren Tvärvillkor 2007", och på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. Där beskrivs alla tvärvillkor som du som söker miljöersättningar måste följa. Broschyren kan du hämta eller beställa på Jordbruksverkets webbplats. DU KAN BLI ÅTERBETALNINGSSKYLDIG Om du inte fullföljer ditt åtagande kan du bli återbetalningsskyldig. Sametinget har möjlighet att kräva tillbaka pengar upp till 10 år efter utbetalningen. 2 0
Så här ansöker du om miljöersättning ANSÖK OM 5-ÅRIGT ÅTAGANDE Du ansöker om ett åtagande genom att fylla i blanketten Ansökan natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Läs anvisningarna till ansökan innan du fyller i blanketten. ANSÖK OM UTBETALNING VARJE ÅR SÅ LÄNGE DITT ÅTAGANDE GÄLLER Du ansöker om utbetalning genom att fylla i blanketten Ansökan natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Läs anvisningarna till ansökan innan du fyller i blanketten. Kom ihåg att du behöver ansöka om utbetalning varje år under 5-årsperioden. Om du inte ansöker om utbetalning eller din ansökan kommer in för sent ett visst år betalas inga pengar ut det året men du måste ändå sköta marken enligt ditt åtagande. LÄMNA DIN ANSÖKAN TILL SAMETINGET Du ska lämna din ansökan om åtagande och utbetalning till Sametinget. LÄMNA IN ANSÖKAN I TID Din ansökan ska du skicka till Sametinget. Ansökan ska ha kommit in till Sametinget senast den 29 mars 2007. Från och med 2008 och framåt ska din ansökan om åtagande och utbetalning ha kommit in till Sametinget senast sista ansökningsdag för utbetalning det år som utbetalningen avser eller åtagandet ska börja gälla. Om din ansökan om utbetalning kommer in för sent kommer din ersättning för det aktuella året att minskas med 1 procent per arbetsdag. Om din ansökan kommer in mer än 25 arbetsdagar (för 2007 är det 23 april som gäller) för sent kan din ansökan inte godkännas. DU HAR MÖJLIGHET ATT GÖRA VISSA ÄNDRINGAR I DIN ANSÖKAN Efter att du har lämnat din ansökan om åtagande till Sametinget kan du göra vissa ändringar i den eller komplettera din ansökan med viss information. Du har möjlighet att göra följande ändringar eller tillägg: ändra eller komplettera objektens omfattning i hektar eller meter, dra tillbaka något objekt från din ansökan, komplettera med vilka landskapselement som gör att du kan få ersättning för skötseln av renvallen. Dessa ändringar och kompletteringar måste du lämna till Sametinget senast den 15 juni. Alla övriga ändringar du vill göra måste ske inom den tid som Sametinget begär, men alltid innan Sametinget lämnar besked om administrativa kontroller eller att du kommer få kontrollbesök. 2 1
Så här ansöker du om ersättning för miljöinvestering Kontakta först Sametinget Ansök om ersättning för miljöinvestering Ansök om utbetalning löpande under projekttiden Du kan ansöka om ersättning för miljöinvestering från och med 2008. Om du vill ansöka bör du först kontakta Sametinget. Om Sametinget anser att det finns en möjlighet för dig att få ersättning, kan du skicka in en ansökan om ersättning för miljöinvestering. Blanketten som du ska använda heter Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar. För ansökan om ersättning för miljöinvestering finns inget sista ansökningsdatum. När du ansöker om ersättning för miljöinvestering ska du skicka in en projektplan tillsammans med din ansökan. I projektplanen beskriver du det planerade arbetet, kostnader och intäkter och vid behov en projektering. Du talar också om när de olika åtgärderna ska genomföras. Du kan få mer information om vad du ska ha med i projektplanen av Sametinget. Sedan ansöker du om utbetalning. Det gör du på blanketten Ansökan utbetalning av miljöinvestering. Du kan ansöka om utbetalning löpande under projekttiden. Om du vill ansöka om regional kompletterande insats för röjning av stigar till samevisten ska du kontakta Sametinget. Sametinget gör kontroller Sametinget kontrollerar att du uppfyller villkoren för miljöersättningen och de miljöinvesteringar du söker. Om kontrollresultatet visar att du inte uppfyller villkoren för den sökta ersättningen kan delar av ersättningen dras in. Vid stora avvikelser kan du förlora hela ersättningen och även bli återbetalningsskyldig för ersättning som har betalats ut tidigare. Kontakta Sametinget om du vill ha mer information. ANMÄL OFÖRUTSEDDA HÄNDELSER Om du inte uppfyller villkoren för ersättningen kan du i vissa fall slippa betala tillbaka ersättningen, till exempel om det beror på expropriering eller annan oförutsedd händelse. Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligen till Sametinget tillsammans med en redogörelse för vad som hänt. Det ska du göra inom 10 arbetsdagar från det att du är i stånd att lämna anmälan. Sametinget kan sedan ändra villkoren för ersättningen. Sametinget kan också besluta att du inte behöver betala tillbaka ersättning som du redan har fått om du har fullgjort en betydande del av ditt åtagande. 2 2