EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR SKATTER OCH TULLAR Direkta skatter, skattesamordning, ekonomisk analys och utvärdering Direkta skatter politik och samarbete Bryssel den 12 september 2013 TAXUD.D.2 (Ares 2013) 3252439 Sammanfattande rapport om resultatet av det offentliga samrådet från GD Skatter och tullar En kodex för europeiska skattebetalare Commission européenne/europese Commissie, 1049 Bruxelles/Brussel, BELGIQUE/BELGIË - Tel. +32 2299
1. RESULTAT AV SAMRÅDET Den 25 februari 2013 inledde GD Skatter och tullar ett samråd på internet, som avslutades den 15 maj 2013. Vid sidan av slutna frågor ställdes även öppna frågor, som var obligatoriska eller frivilliga, för att få ytterligare återkoppling från respondenterna. Det gällde särskilt konkreta erfarenheter, upplevda fördelar eller nackdelar med en kodex för europeiska skattebetalare, relevanta principer och prioriteringar. Alla synpunkter kan inte återges i denna sammanfattande rapport, men samtliga bidrag har analyserats med sikte på att utarbeta en kodex för europeiska skattebetalare. 7 bidrag inkom. Av dessa var det dock 7 som inte beaktades (de innehöll personuppgifter i fritextfälten i strid med dataskyddsreglerna, kontaktuppgifter var felaktiga eller saknades och vissa bidrag hade lämnats två gånger). 0 bidrag togs i beaktande. Av dessa kom 53 bidrag (48 %) från medborgare, 47 bidrag (42 %) från organisationer som finns med i öppenhetsregistret över intresseorganisationer, 9 bidrag (8 %) från oregistrerade organisationer och 1 bidrag (1 %) från en offentlig myndighet. Det är dock viktigt att notera att 26 av de 56 svar som lämnats av organisationer (registrerade eller oregistrerade) kommer från en och samma enhet (som är företrädd i 26 medlemsstater), med liknande svar eller förklaringar. En organisation uppgav dessutom att den finns i 19 medlemsstater och en annan att den finns i 3 medlemsstater. Det största antalet bidrag kommer från Tyskland (18), följt av Frankrike (17), Spanien (9) och Storbritannien (8). Diagram 1 ger en översikt över antalet svar per land. Diagram 1: Totalt antal bidrag per land Kommissionen har offentliggjort alla bidrag på sin webbplats, med undantag av dem som respondenter uttryckligen begärt inte ska offentliggöras. 2
1.1. Förekomst av och kunskap om en nationell kodex för skattebetalare På frågan om huruvida det finns en nationell kodex för skattebetalare eller något liknande instrument svarade 19 deltagare (17 %) att de inte vet, medan 62 deltagare (56 %) svarade att deras land har en kodex för skattebetalare. 29 deltagare (26 %) svarade att det inte finns någon nationell kodex för skattebetalare. Framför allt bidragen från Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Rumänien och Storbritannien var motsägelsefulla eftersom vissa bekräftade att det fanns en nationell kodex för skattebetalare medan andra uppgav motsatsen. Motsägelsefulla resultat har också noterats när det gäller den rättsliga karaktären hos de nationella kodexarna för skattebetalare (eller liknade instrument). I de flesta bidrag från Tyskland, Spanien, Frankrike och Nederländerna uppges att den nationella kodexen är rättsligt bindande i sin helhet, och en deltagare från vart och ett av dessa länder menade att kodexen bara är delvis bindande. När det gäller Storbritannien svarade de flesta deltagare att kodexen inte alls är bindande, medan en deltagare svarade att den är delvis bindande. Totalt 48 deltagare (77 %) svarade att deras nationella kodex är rättsligt bindande i sin helhet, 7 deltagare ( %) svarade att den bara är delvis bindande, 5 deltagare (8 %) svarade att den inte alls är rättsligt bindande, och 2 deltagare (3 %) visste inte. Enligt de bidrag som inkommit gäller de nationella kodexarna för skattebetalare fysiska personer bosatta i landet (58 deltagare (94 %)), fysiska personer som inte är bosatta i landet (50 deltagare (80 %)), nationella juridiska personer (60 deltagare (97 %)), andra nationella enheter (52 deltagare (84 %)) och utländska juridiska personer som är verksamma genom ett fast etableringsställe (56 deltagare (90 %)). Bara 2 deltagare (3 %) visste inte vilka personer eller enheter den nationella kodexen gällde. Merparten av respondenterna svarade att de nationella kodexarna för skattebetalare gäller direkta skatter (60 deltagare (97 %)), mervärdesskatt (57 deltagare (92 %)) och punktskatter (49 deltagare (79 %)). Vissa kodexar för skattebetalare gäller dock även andra skatter av olika slag. De flesta av de nationella kodexarna för skattebetalare finns som tryckta publikationer, men mindre än 50 % finns som elektroniska publikationer eller på webbplatsen. Alla kodexar för skattebetalare finns på det relevanta nationella språket, men enligt bidrag från sju medlemsstater (Österrike, Belgien, Bulgarien, Cypern, Tyskland, Spanien och Rumänien) finns informationen också på mer än ett språk. 36 deltagare (75 %) känner till rättigheterna och skyldigheterna, och 12 deltagare (25 %) känner inte till dem. De flesta deltagare har fått reda på sina rättigheter och skyldigheter genom tryckta publikationer, följt av elektroniska publikationer och webbplatser. Andra uppgav att de fått reda på sina rättigheter och skyldigheter genom böcker eller program för ingivande av skattedeklarationer eller från skatterådgivare eller (skatte)lagstiftning. En deltagare från Nederländerna uppger att rättigheter och skyldigheter inte alls offentliggörs. Majoriteten (43 deltagare (63 %)) svarade att gällande skatteprinciper och skattebetalarnas rättigheter och skyldigheter offentliggörs men är svåra att förstå. 89 deltagare (26 %) uppgav att gällande skatteprinciper och skattebetalarnas rättigheter och skyldigheter offentliggörs men är svåra att hitta, och 6 deltagare (9 %) svarade att de offentliggörs men inte på ett språk som de behärskar. Tabellen nedan visar hur kunskapen om rättigheter och skyldigheter fördelar sig i de olika medlemsstaterna. 3
Tabell 1: Känner du till dina rättigheter och skyldigheter? Land Nej Ja Totalt AT 2 2 BE 3 2 5 BG 1 1 CZ 1 1 DE 3 5 8 DK 1 1 EE 1 1 EL 2 2 ES 1 2 3 FR 1 5 6 IT 1 1 LU 3 3 LV 1 1 NL 3 3 Annat land 1 1 2 RO 3 3 SK 1 1 Storbritannien 1 3 4 Totalt 12 36 48 1.2. Konkreta erfarenheter av en nationell kodex för skattebetalare 32 deltagare (52 %) svarade att en kodex för skattebetalare är mycket användbar, och 47 deltagare (43 %) har redan använt en kodex för skattebetalare i sina kontakter med skattemyndigheter. Det finns dock även ett antal medborgare som anser att en kodex för skattebetalare är meningslös. Det kan bero på att det inte är känt att den existerar, att den har alltför allmän räckvidd och inte tydligt beskriver rättigheter och skyldigheter, att ytterligare information behövs eller att kodexen för skattebetalare generellt sett är alltför komplicerad. Vidare bör det nämnas att en del deltagare också påpekar att en kodex för skattebetalare är mindre användbar och mindre trovärdig om den inte är bindande, att den inte är tillräckligt specifik och inte är verkställbar och att ett särskilt telefonnummer också skulle vara av nytta eftersom den information som lämnas är begränsad. Följande diagram beskriver närmar hur skattebetalarna ser på en kodex för skattebetalare, baserat på antalet bidrag som inkommit. Diagram 2: Hur ser skattebetalarna på en kodex för skattebetalare? Informativ (underlättar och ökar skattebetalarnas förståelse) 4
Diagram 3: Hur ser skattebetalarna på en kodex för skattebetalare? Trovärdig (en tillförlitlig grund för kunskap om de gällande principerna) Diagram 4: Hur ser skattebetalarna på en kodex för skattebetalare? Användbar (kan användas direkt i kontakter med skattemyndigheter) Diagram 5: Hur skulle du värdera det faktiska mervärde och den hjälp som en kodex för skattebetalare ger i samband med dessa kontakter? 5
1.3. Kodex för europeiska skattebetalare 89 deltagare (81 %) är positiva till utarbetandet av en kodex för europeiska skattebetalare. De skäl som angavs till stöd för detta är t.ex. att det skulle säkra likabehandling av alla medborgare och en högre grad av rättslig säkerhet, öka öppenheten och harmonisera de olika rättssystemen. Därutöver uppgav 5 deltagare att en kodex för europeiska skattebetalare skulle begränsa antalet tvister och standardisera efterlevnaden. 3 deltagare uppgav att kodexen bör innehålla tydliga regler som gör det möjligt att göra en förhandsbedömning och säkra ett effektivare tillträde till den inre marknaden. 2 deltagare ansåg att en sådan kodex skulle utgöra ett riktmärke för tredjeländer. Dessutom framhölls följande fördelar: förbättrad praxis och förutsebar bedömning av skatteplikt, angivande av ytterligare principer (revision och utredningar, slutsatser om vissa förhållanden), tillnärmning av lagstiftning, bättre förståelse vid kontakter med skatteförvaltningen i en annan medlemsstat, lättbegripliga och rättsligt bindande rättigheter och skyldigheter, gemensam grund för minimirättigheter och koppling till direktiv 20/16/EG, undanröjande av skatteflykt genom gränsöverskridande handel och minskat skatteundandragande, översättning till samtliga EU-språk. Det har dock framförts att en kodex för europeiska skattebetalare inte på något sätt bör vara bindande, eftersom nationella skattefrågor är något mycket känsligt och det skulle finnas risk för alltför långtgående och snabba åtgärder på europeisk nivå. Vidare skulle eventuella försök att göra en kodex bindande väcka farhågor när det gäller subsidiaritet, och många av de skäl som angetts för att utarbeta en sådan kodex, t.ex. språkhinder, skulle kunna hanteras på nationell nivå. Andra farhågor som framförts är att en kodex skulle äventyra den rättsliga säkerheten och innebära en sammanslagning av olika principer i olika jurisdiktioner. EU skulle inte heller vara behörigt att inkludera skyldigheter som inte finns med i nationella kodexar, om medlemsstaterna har beslutat att inte göra det. Slutligen skulle en kodex inte vara ett lämpligt instrument för att komma till rätta med skatteflykt och skatteundandragande. En del organisationer påpekade framför allt att det är för tidigt mot bakgrund av den bristande harmoniseringen, att det inte finns någon fördel med en allmän räckvidd, att rättigheter och skyldigheter bör fastställas på nationell nivå, att mervärdet är litet om det blir ett icke-bindande instrument men även om det blir bindande, att det skulle minska 6
den rättsliga säkerheten och öka konfliktrisken samt att nationella jurisdiktioner bör behålla sin suveränitet. Dessutom påpekade sju deltagare att detta i första hand är medlemsstaternas ansvar. De flesta respondenter svarade att den största fördelen med en kodex för europeiska skattebetalare skulle vara att säkra likabehandling av europeiska skattebetalare och att genom tillämpning av enhetliga principer förbättra tillträdet till den inre marknaden med avseende på gränsöverskridande transaktioner. När det gäller de principer som angavs i samband med det offentliga samrådet svarade majoriteten för var och en av principerna att den bör ingå i en kodex för europeiska skattebetalare. Alla principer sågs dock inte som lika viktiga. Tabellen nedan visar vilka principer som bedömts vara viktigast. Tabell 2: De viktigaste principerna Rangordning Princip Antal bidrag 1 Lagenlighet (skatt tas ut endast med stöd av lagstiftning) 35 2 3 4 Lagstiftningsförfarande och samråd (möjlighet för berörda parter att höras) 14 Rättslig säkerhet (ingen retroaktiv lagstiftning, rätt till en hög grad av förutsebarhet, principen om god tro, korrekt, ändamålsenlig och läglig tillämpning av skatteavtal med andra länder osv.) 13 Normer för utarbetande av skattelagstiftning (så att skattelagstiftningen blir tydlig och lättbegriplig) 12 5 Domstolsprövning (möjlighet att överklaga hos en oberoende domstol) 8 5 7 8 9 9 Hjälp till skattebetalare (tillhandahållande av tillräcklig och aktuell information till skattebetalare för att möjliggöra efterlevnad) 8 Skattebetalares register (skattebetalarens registerföring, sökning och beslagtagande) 6 Bedömningsförfarande (insyn i skatteberäkningen, information om korrigeringsåtgärder) 4 Skattelättnad på grund av dubbelbeskattning (dvs. bestämmelser för att undanröja dubbelbeskattning enligt nationell lagstiftning eller enligt skatteavtal med andra länder) 3 Avgöranden och tolkningsbestämmelser (möjlighet för skattebetalare att begära en bindande förhandstolkning) 3 Åtgärder vid överträdelser av kodexen för skattebetalare (av både skattebetalare och skattemyndigheter) 2 Icke-diskriminering och likabehandling av skattebetalare (ingen orättvis behandling på grund av kön, nationalitet, religion etc.) 2 Svarstider (tidsfrister för skatteförvaltningens svar på frågor från skattebetalare) 2 God skatteförvaltning (skatteförvaltningar går från kontroll till service och respekterar alla principer, t.ex. lagenlighet) 2 Frivilligt uppgiftslämnande (möjlighet för skattebetalaren att korrigera misstag/försummelser i tidigare lämnade uppgifter) 2 7
16 Revisionsförfarande (fullständig information om rättigheter och skyldigheter, bestämmelser om korrekt förfarande, skattebetalarens skyldighet att samarbeta) 1 Bevisbörda (allmän regel och omständigheter som motiverar omvänd 16 bevisbörda) 1 Inlämning av uppgifter och skattebetalarens skyldighet att lämna riktiga uppgifter (ingivande av skattedeklarationer och uppgifter, respekt för 16 tidsfrister) 1 16 Opartiskhet och oberoende 1 16 16 16 Information om eventuella åtgärder för att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande (bestämmelser om hur transaktioner ska behandlas och system som avser skatteflykt och skatteundandragande, inklusive eventuella påföljder och straff) 1 Betalningsförfarande (skyldighet för skattebetalaren att betala skatter i tid) 1 Rätt till försvar (rätt att få hjälp och rätt att höras, rätt att bli företrädd av en godkänd rättstillämpare) 1 Deltagarna ombads dessutom att ange andra principer än de förtecknade. Både medborgare och organisationer utnyttjade den möjligheten och angav flera principer som också skulle kunna tas med. 1.4. Andra närliggande frågor som skulle kunna tas med i en kodex för skattebetalare 1.4.1. Skattedeklaration via internet 90 deltagare (82 %) svarade att deras land erbjuder möjlighet att inge skattedeklarationer via internet, 8 deltagare (7 %) svarade att det inte är möjligt, och 7 deltagare (6 %) visste inget om den möjligheten. När det gäller Österrike, Belgien, Tyskland, Italien och Luxemburg är en del resultat motsägelsefulla. De flesta deltagare (55 stycken (61 %)) svarade att denna internettjänst även är tillgänglig för personer bosatta i andra länder som är skattskyldiga i landet, 8 deltagare (9 %) svarade att så inte är fallet, och 27 deltagare (30 %) visste inte. Majoriteten (62 deltagare (69 %)) utnyttjar denna möjlighet. 6 deltagare (86 %) svarade att denna tjänst borde vara kostnadsfri, och 5 deltagare (72 %) svarade att utnyttjandet av internettjänsten inte borde medföra några fördelar. När det gäller de eventuella fördelarna var ingen av respondenterna intresserad av längre tidsfrister eller en bonus eller liknade premie, men en medborgare menade att behandlingen borde gå snabbare. 66 deltagare (60 %) är positiva till att vissa inslag i ingivandet av skattedeklarationer via internet tas med i en kodex för skattebetalare. 1.4.2. Elektroniska uppgifter 73 deltagare (66 %) svarade att deras land erbjuder möjlighet att inge elektroniska skatteuppgifter via internet, deltagare (10 %) svarade att det inte är möjligt, och 15 8
deltagare (14 %) visste inte. När det gäller Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Rumänien och Storbritannien är en del resultat motsägelsefulla. 46 deltagare (63 %) svarade att denna internettjänst även erbjuds personer bosatta i andra länder som är skattskyldiga i landet, 8 deltagare ( %) svarade att så inte är fallet, och 17 deltagare (23 %) visste inte. Majoriteten (44 deltagare (60 %)) utnyttjar denna möjlighet. 71 deltagare (65 %) är positiva till att rättigheter och skyldigheter när det gäller elektroniska skatteuppgifter tas med i kodexen för europeiska skattebetalare. 1.4.3. Förtryckta skattedeklarationer Deltagare från 17 länder uppger att deras land förser sina enskilda skattebetalare med förtryckta skattedeklarationer. Bidragen är dock motsägelsefulla när det gäller Österrike, Belgien, Tyskland, Spanien, Luxemburg, Rumänien och Storbritannien, där majoriteten svarade att förtryckta skattedeklarationer inte tillhandahålls. Majoriteten (17 deltagare (36 %) vardera) svarade att de antingen inte vet eller att denna tjänst inte erbjuds personer bosatta i andra länder som är skattskyldiga i landet, medan 12 deltagare (26 %) svarade att den gör det. Majoriteten (31 deltagare (66 %)) utnyttjar denna möjlighet. Generellt sett är majoriteten (18 deltagare (47 %)) inte positiv till att enskilda förses med förtryckta skattedeklarationer, medan 12 deltagare (32 %) är positiva och 6 deltagare (16 %) inte har någon åsikt. 46 deltagare (42 %) uppgav att en kodex för skattebetalare bör omfatta förtryckta skattedeklarationer, 31 deltagare (28 %) svarade att de inte bör omfattas, och 18 deltagare (16 %) visste inte. 2. NÄSTA STEG Resultaten visar att flertalet respondenter i länder som har infört en kodex för skattebetalare eller ett liknade instrument svarade att de känner till sina rättigheter och skyldigheter, medan en majoritet av deltagarna från Belgien eller Grekland, där ingen sådan kodex finns, svarade att de inte känner till sina rättigheter och skyldigheter. Resultaten från detta offentliga samråd kommer att bidra till arbetet i en Fiscalisarbetsgrupp bestående av nationella experter på området. Arbetsgruppens uppgift är att diskutera och utarbeta en kodex för europeiska skattebetalare. Arbetet kommer att förberedas i denna grupp, som bildades i juni 2013, med medverkan av experter från tolv medlemsstater. 9