VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Relevanta dokument
Skogsbruk och viltbruk

FÄLTINSTRUKTION FÖR VILTVÄNLIG SKOGSVÅRD

VILTVÄNLIG SKOGSVÅRD ARBETSINSTRUKTIONER

GRAAFINEN OHJEISTUS ViltVÄNlig SKOgSVåRD ARBetSiNStRuKtiONeR

TERRÄNGANVISNINGAR för minskning av älgskador i skogsbruket

Uppföljning av skogsprogrammen

Sammanställning över fastigheten

Viltrika randområden. Skötselråd för övergångszoner

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Sammanställning över fastigheten

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Skogsföryngring vid ledningsområden Plantskogsskötsel vid ledningsområden Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Tänk vilt när du sköter skog!

Stockholm

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Sammanställning över fastigheten

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Ägarförhållanden Ägare, 100 %

Avdelningsbeskrivning

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun.

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Grön Skogsbruksplan november Kalle Planläggare Kalle Planläggare. Ägarförhållanden

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Skogsbruksplan Olof Olsson. Ägarförhållanden. Johan Enfeldt Norrvissjö Björklinge

Grönområdesplan för Fiversätraön, Sundby 7:10. Målsättning med grönområdesplan för Fiversätraön.

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Juni Ägarförhållanden.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Integrerat vilt- & skogsbruk

Sammanställning över fastigheten

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Grönområdesplan över skogen på Spersboda 1:2

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Skogsbruksplan. Planens namn Karlstad Väse Klockargård 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Blekinge län

HJÄRTSÖLA 1:6 ALMESÅKRA 1:7

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Juni Ägarförhållanden

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

Fastighet: LEHULT 1:23 Skifte nr: 1

Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogspolicy Finspångs kommun

Avdelningsbeskrivning Skifte: 0

Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84)

Röjning formar framtidsskogen

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Skogsbruksplan. Planens namn Ånhult 5:19. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden.

KYRKSLÄTTS KOMMUNS SKOGSSTRATEGI SAMT VÅRD- OCH BRUKSKLASSIFICERING

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Blaxhult 1:6. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Sept Planläggningsmetod

Skogsbruksplan juli till augusti Per-Anders Gilius. Ägarförhållanden DENEV, MARIAM RUT SIGNE DALVIKSRINGEN 6 JÖNKÖPING

Transkript:

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande under skogens hela omloppstid, och metoderna är ofta mycket kostnadseffektiva. Vilt trivs bra i flerskiktade övergångszoner mellan skog och myr. Målet med skötseln av dessa områden är att bevara dem bevuxna. Också genom att återställa lågavkastande dikade myrar kan man återupprätta livsmiljöer för vilt. En viltvänlig skog erbjuder näring och skydd för skogshönsfåglarna. De trivs bäst i mångsidig blandskog, med ett trädbestånd som varierar i storlek och täthet. Idealet är en skog med minst tre olika trädslag, vars variation stöds genom att man lämnar kvar buskage och grupper med naturvårdsträd eller väljer kontinuerlig odling, som gör att skogen alltid är bevuxen. Viltvänligt skogsbruk främjar naturens mångfald samt landskapets och skogarnas rekreationsvärde. Därtill ger det beredskap för klimatförändringen, skogsskador och förändringar i virkespriserna. Blåbär är skogshönsfåglarnas viktigaste näringsväxt. Speciellt viktiga är enhetliga bestånd av blåbärsris för hönsfågelungarna, som under sina första levnadsveckor behöver skyddet som riset ger och näringen av de insekter som lever på blåbärsrisets blad. För att blåbärsriset ska frodas rekommenderas naturliga föryngringsmetoder och gallringar som genomförs i rätt tid. 2

Gynna blandskog Skogshönsfåglar trivs i blandskogar, som erbjuder näring och skydd. I en skog med omväxlande barr- och lövträd finns lagom mycket ljus för att risvegetationen ska trivas och det skydd som undervegetationen ger fåglarna. Tall tryggar näringstillgången för tjäder, björk för orre och al för järpe. Gran å sin sida erbjuder viktigt skydd. Spara tallar i bestånd med granplantor och granar i bestånd med tallplantor. Gynna lövträd i mån av möjlighet. Spara träd och buskar för att öka mångfalden (asp, sälg, rönn, ädla lövträd, en). 3

Skydd av buskage Buskage för vilt samt grupper av naturvårdsträd skapar variationer i trädbeståndets storlek och täthet och erbjuder därigenom skydd för skogshönsfåglarna. Trädbeståndet i ett bra buskage för vilt varierar i storlek och består av många trädslag. Särskilt viktigt är att även gran ingår. En lämplig plats för ett buskage är en fuktig svacka, ett kantområde eller bredvid ett område med bra blåbärsris. Storleken på buskaget kan variera från en grupp med några träd till två ar. Buskage för vilt Lämna kvar 4 5 buskage per hektar vid förröjning och plantskogsvård. Använd buskage som grupper av naturvårdsträd vid förnyelse av skogen. Behandla inte trädbeståndet i buskaget. Vid behov kan enskilda träd fällas. Naturvårdsträd Bevara naturvårdsträden i grupper. Naturvårdsträden ska vara placerade nära värdefulla naturobjekt eller som en del av ett buskage för vilt. Röj inte och utför inte markberedning på områden med naturvårdsträd. 4

Bevara skogen bevuxen En viltvänlig skog bör bevaras bevuxen, vilket sker med metoder för kontinuitetsskogsbruk, som t.ex. luck- och plockhuggning. Det är viktigt att skyddande ris- och undervegetation bevaras. Metoderna för kontinuitetsskogsbruk lämpar sig väl i försumpad skog, fuktiga sänkor, övergångszoner och bäckdalar. Välj höggallring som förlänger omloppstiden, om det återstående trädbeståndet har tillräckligt med livskraftiga och högklassiga timmerträd. Ge tillväxtutrymme och ljus åt undervegetationen i kontinuitetsskogsbruk med hjälp av plockhuggning. Utnyttja tillväxtdugligt plantbestånd vid förnyelse av skogen. Utför luckhuggning så att skogen hela tiden bevaras bevuxen. 5

Näring från risvegetationen I en viltvänlig skog är det bra att gynna naturlig förnyelse och undvika onödig röjning och bearbetning av marken. På så vis bevaras risvegetationen, som ger skydd och näring åt viltet. Om de plantor som har börjat växa på naturlig väg är livskraftiga och jämnt utbredda på området, besparas man vid förnyelsen kostnaderna för markbearbetning, plantering och sådd. Röj endast virkesbeståndet från roten och bevara undervegetationsträd och buskar i på de avverkade platserna. Utnyttja vid förnyelsen det plantbestånd som har börjat växa på naturlig väg och utför markbearbetning endast där det inte finns plantor. Vid vändhögläggning söndras markytan minimalt och risvegetationen bevaras. Undvik markbearbetning och uttag av grot under skogshönsfåglarnas ruvningstid i maj-juni. 6

Övergångszoner Viltet trivs bra i övergångszoner mellan skog och myr. Där är trädbeståndet mångsidigt och flerskiktat, risvegetationen livskraftig och jordmånen tillräckligt fuktig för att insekter ska trivas. Vid skötseln är det viktigast att bevara växtligheten och den naturliga vattenhushållningen. Enligt samma anvisningar kan man sköta även andra objekt, som t.ex. sumpmarker, periodvisa våtmarker, strandskogar och kantskogar intill åkrar. Planera skötseln under den frostfria perioden. Utför avverkningen när det är tjäle eller använd specialutrustning som inte söndrar markytan. Undvik onödig röjning. Tillför omväxling i strukturen genom att bevara buskage och avlägsna trädgrupper. Utför avverkningen genom höggallring eller plockhuggning. 7

Effektivare viltvänligt skogsbruk Ett område med lågavkastande skogsbruk kan vara lämpligt att återställa som livsmiljö för vilt. Ett sådant objekt kan vara till exempel en karg, dikad myr, där trädbeståndets tillväxt inte har ökat. livsmiljöerna för ripa och spelplatserna för orre. Fuktigare myrar lämpar sig som livsmiljöer även för vatten- och vadarfåglar. Om du är intresserad av naturvård, kontakta Finlands viltcentral, Finlands skogscentral eller NTM-centralen. Genom att återställa öppna myrar med svagt trädbestånd förbättras www.riistametsa.fi Finlands viltcentral 2015 www.riista.fi Illustration: Seppo Leinonen och Jari Kostet Layout: Viestintätoimisto Konttuuri 8