KTH Academic reputation 2014 QS och THE/Thomson Reuters

KTH Academic reputation 2014 QS och THE/Thomson Reuters Per-Anders Östling 1

Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Rykte QS... 4 Enkätsvar per land för den totala populationen/ samtliga respondenter QS... 4 Antal röster/ respondenter QS... 6 Respondenternas antal år inom akademin QS... 7 Antal nomineringar/röster från rankade och orankade universitet i QS... 8 Ämnesområden antal röster QS... 9 Ämnen antal röster QS... 9 Indikatorn Academic Reputation QS Subject Rankings 2013...11 Världsdel antal röster QS...12 Länder antal röster KTH QS...13 Rykte THE/ Thomson Reuters...14 Forskningsrykte KTH efter världsdel THE/ Thomson Reuters...14 Utbildningsrykte KTH efter världsdel THE/ Thomson Reuters...15 Forskning - globalt rykte THE/ Thomson Reuters...15 Utbildning - globalt rykte...16 Avslutning...16 2

Inledning Under senare år har lärosätets rykte fått allt större inverkan och allt mer resurser satsas på att stärka lärosätenas varumärke och synlighet. Varumärket har stor betydelse för att attrahera presumtiva studenter, lärare och forskare, forskningsmedel, internationella samarbeten samt synlighet i media. Ryktets betydelse framträder i de båda globala rankingarna QS World University Rankings och Times Higher Education World University Rankings (THE). I QS står indikatorn Academic reputation för 40 procent av poängen och indikatorn Employers reputation, som mäter lärosätets rykte på arbetsmarknaden/ utbildning, representerar tio procent av poängen. THE World University Rankings, som ges i samarbete med Thomson Reuters, har två skilda indikatorer som mäter rykte, nämligen forskningsrykte som viktas 18 procent och utbildningsrykte som viktas 15 procent. Sammantaget står dessa båda indikatorer för en tredjedel av poängen. För att få djupare kännedom om KTH:s akademiska rykte har rådata för QS indikator Academic reputation köpts in. I den inlevererade Excel filen framgår antalet enkätröster, vilka och varifrån de som röstat på KTH härrör samt hur många röster som tilldelats respektive ämne. KTH har sedan tidigare tillgång till programmet/ databasen Incites Institution Profiles som ges av Thomson Reuters. Denna databas ligger till grund för THE World University Rankings, där resultaten för THE:s indikatorer forskningsrykte och utbildningsrykte presenteras. I underlaget från QS har vi också möjlighet att jämföra oss med Chalmers, Delft, DTU, École Polytechnique, EPFL, Karlsruhe (KIT) och Technische Universität München (TUM). En motsvarande jämförelse kommer att utföras i Incites Institutional Profiles. Syftet med denna undersökning är att analysera och belysa KTH:s akademiska rykte, hur det står sig i olika världsdelar/ regioner, vilka ämnen som har starkast rykte, vilka det är som nominerar KTH och hur vi står oss i jämförelse med de universitet som valts ut enligt ovan. Undersökningen syftar även till att åskådliggöra hur QS och THE/ Thomson Reuters genomför respektive undersökning och på vilket sätt detta påverkar utfallet. Tanken är också att rapporten skall fungera som underlag för egna analyser, varför jag inkluderat en rad tabeller. Metod QS ryktesmätning Academic reputation genomförs på årlig basis genom att en enkät skickas ut till forskare och lärare där de får ange 30 världsledande lärosäten och tio ledande regionala lärosäten både som helhet och efter ämnesområde. Respondenten får ange vilket ämne han eller hon behärskar bäst, det vill säga de ämnen som figurerar i QS Subject Rankings, och vilka världsdelar vederbörande har bäst kännedom om. Datat aggregeras för tre år i syfte att undvika alltför stora skiftningar i resultatet. Svarsfrekvensen för enkäterna bedöms enligt de flesta kännare som låg, dock är det senaste resultatet baserat på mer än 60 000 svar. I underlaget från QS får vi dock endast tillgång till data för ett år det vill säga 2013. QS har ett särskilt viktningssystem där internationella röster ger mer poäng än inhemska och vissa ämnen och ämnesområden ger mer poäng än andra. En röst för var och en av dessa kategorier kan således ge 1, 0,5 eller 0,25 poäng. En motsvarande enkät skickas ut till ledande arbetsgivare och personalrekryterare där de ombeds svara på frågan från vilka universitet de helst rekryterar sin personal (ingår ej i denna studie, då vi inte har tillgång till något rådata, som ej heller är till salu, för resultat se rapport Bechmarking ranking 2014). THE/ Thomson Reuters ryktesmätning går till på så sätt att en enkät skickas ut till ett urval, som påstås vara statistiskt representativt, på omkring 16 000 forskare från drygt 130 länder, där de får ange vad de har för yrkesroll, kön, om de jobbar heltid eller inte, vid vilket lärosäte de är aktiva, hur länge de arbetat där och från vilket lärosäte de har tagit ut sin högsta examen. I enkäten får respondenterna ange vilket av följande ämnesområden de behärskar bäst: Arts & Humanities, Clinical, Pre-Clinical & Health, Engineering & Technology, Life Sciences, Physical Sciences och Social Sciences. Därefter får de ange upp till de 15 främsta inom både lärande och forskning för respektive ämnesområde liksom för världen och 3

den region de har bäst kännedom om. I enkäten får respondenterna även ange de 15 bästa forskningsinstituten. Enkäten innehåller också en fråga om Thomson Reuters produkter och en del reklam för THE. Var fjärde svar från denna mätning härrör från Nordamerika, 19 procent Västeuropa, 13 procent Ostasien (enligt uppgift huvudsakligen röster från Kina och Japan), tio procent Australien/ Oceanien, tio procent Östeuropa, fem procent Mellanöstern och fyra procent Sydamerika. 22 procent av rösterna kommer från Social Sciences, 22 procent Engineering & Technology, 18 procent Physical Sciences, 16 procent Clinical Subjects, 13 procent Life Sciences och nio procent Art & Humanities. Själva enkätundersökningen handhas av marknadsundersökningsföretaget Ipsos. Ett problem med denna typ av mätningar är den så kallade haloeffekten. Detta är en term som ursprungligen härrör från psykologin och som i denna typ av mätningar innebär att man tillskriver ett lärosäte flera prestationer av samma sort, ett lärosäte som anses vara excellent i ett ämne, kan uppfattas vara det även i ett annat ämne, utan att det i realiteten finns någon faktisk grund till detta. Ett annat problem, som jag kommer att återkomma till, är att de 80 högst rankade universiteten lägger beslag på en klar majoritet av samtliga röster. I THE World Reputation Rankings 2014 visas detta exempelvis av att det högst rankade universitetet, Harvard, erhöll 100 poäng samtidigt som det som rankades som nr 50, universitetet i Osaka, endast tilldelades 5,7 poäng. Rykte QS Enkätsvar per land för den totala populationen/ samtliga respondenter QS Land Procent USA 17,4 Storbritannien 6,6 Brasilien 6,3 Italien 4,7 Tyskland 3,8 Kanada 3,4 Australien 3,2 Japan 2,9 Frankrike 2,9 Spanien 2,7 Mexiko 2,6 Ungern 2 Chile 1,7 4

Ryssland 1,7 Indien 1,7 Irland 1,6 Malaysia 1,5 Hong Kong 1,4 Belgien 1,4 Taiwan 1,3 Nederländerna 1,2 Nya Zeeland 1,2 Singapore 1,2 Kina 1,1 Portugal 1,1 Colombia 1,1 Sydafrika 1 Argentina 1 Kazakstan 0,9 Sverige 0,9 Danmark 0,9 Schweiz 0,8 Israel 0,8 Rumänien 0,8 Finland 0,8 Österrike 0,8 Grekland 0,7 Pakistan 0,7 Turkiet 0,7 Norge 0,6 5

Polen 0,6 Thailand 0,6 Ukraina 0,5 Tjeckien 0,5 Indonesien 0,5 Saudiarabien 0,4 Slovenien 0,4 Panama 0,4 Peru 0,4 Litauen 0,4 Övrigt 6 Sammantaget innebär detta att drygt 22 procent av det totala antalet röster härrör från Nordamerika, 41 procent från Europa, 17 procent från Asien, 14 procent från Latinamerika, fem procent från Australien/ Oceanien och en procent Afrika (det vill säga i huvudsak Sydafrika). Antal röster/ respondenter QS Yrkestitel KTH Chalmers Delft DTU École Polytechnique EPFL KIT TUM Professor / Associate Professor Head of Department Vice-President / Deputy Vice- Chancellor 432 272 672 263 461 851 456 892 99 48 158 61 87 168 93 199 30 12 34 13 21 44 31 52 Assistant Professor 29 18 76 20 33 80 50 78 Research Specialist 29 13 49 8 33 50 49 88 Senior Administrator 27 14 44 19 26 38 26 49 Senior Lecturer 24 19 39 9 34 57 28 57 6

Lecturer 19 10 34 10 19 32 15 40 President / Vice- Chancellor 17 15 19 15 21 34 17 35 Research Assistant 12 9 11 9 5 15 10 18 Administrator / Functional Manager 6 2 12 5 10 6 5 14 Other 6 4 20 8 10 18 4 16 Admissions Officer 3 0 0 1 1 2 0 2 Teaching Assistant 2 1 4 1 1 0 1 1 Librarian / Library Assistant 0 0 0 0 0 1 0 0 Totalt antal röster 735 437 1 172 442 762 1 396 785 1 541 Störst antal röster inkasserar EPFL som får ungefär dubbelt så många röster än KTH. Sedan följer TUM och Delft som båda tilldelas mer än 1000 nomineringar var och har således ett betydligt starkare rykte än KTH. KTH ligger på ungefär samma nivå som Karlsruhe och École Polytechnique, vilket måste betraktas som ett positivt resultat. Betydligt färre svar erhåller DTU, som får 293 färre röster än KTH, liksom Chalmers. Med tanke på att DTU presterar mycket starkt i bibliometriska indikatorer som mäter forskningsimpact och forskningsexcellens är detta ett förhållandevis svagt resultat. Däremot presterar Delft och KTH bättre i ryktesmätningar än i bibiliometriska indikatorer som mäter forskningsimpact och forskningsexcellens (se rapporterna Benchmarking ranking 2014 och Benchmarking Incites Institutional profiles 2014). KTH erhåller en högre andel internationella röster än Karlsruhe och École Polytechnique. Hela 87 procent av KTH:s röster har internationellt ursprung, jämfört med 84 procent för DTU, 80 procent för Chalmers, 79 procent för École Polytechnique, 73 procent för TUM och 67 procent för Karlsruhe. Högre andel internationella respondenter har endast EPFL och Delft, båda på 95 procent. Som framgår i ovanstående tabell är det framför allt gruppen Professor/ Associate Professor som nominerar/ röstar på KTH liksom de andra lärosätena i denna mätning. Resultatet för de olika lärosätena är i detta avseende jämnt fördelat. Respondenternas antal år inom akademin QS Antal år inom akademin KTH Chalmers Delft DTU École Polytechnique EPFL KIT TUM 0-4 27 13 53 19 28 42 36 65 5-9 48 32 94 29 56 111 65 113 7

10-14 88 49 165 47 94 191 121 222 15-19 108 67 169 61 81 188 104 218 20-24 134 78 200 82 132 263 124 261 25-29 103 46 159 64 105 197 120 219 30-34 90 55 131 54 111 169 90 183 35-39 68 37 100 42 69 106 64 110 40-44 48 39 73 33 59 100 44 103 45-49 15 15 17 6 19 17 11 32 50-54 4 3 8 4 7 8 3 10 55-60 0 1 1 0 0 2 2 1 Okänt 2 2 2 1 1 2 1 4 Totalt 735 437 1 172 442 762 1 396 785 1 541 För den totala populationen i ovanstående tabell ligger respondenternas medelantal år inom akademin på drygt 23 år. Inga anmärkningsvärda skillnader kan konstateras beträffande mönster för år inom akademin sett till utdelade röster mellan de olika universiteten. Antal nomineringar/röster från rankade och orankade universitet i QS Inst. Chalm ers 1-50 51-100 101-150 151-200 201-250 251-300 301-350 351-400 401-450 451-500 501-550 551-600 601-650 651-700 701-750 751-800 801+ Orankade 35 56 50 40 34 30 30 17 11 12 6 7 1 3 4 0 7 110 Delft 128 108 113 117 95 65 54 80 45 36 50 20 22 15 7 11 18 240 DTU 63 57 32 34 25 23 49 16 8 11 11 9 9 6 1 0 14 84 École Polytec hnique 103 63 81 78 61 26 24 33 18 25 23 17 16 3 5 14 11 200 EPFL 226 150 130 119 109 70 48 81 45 36 49 30 26 7 8 16 9 333 KIT 77 90 76 50 44 58 20 32 21 23 23 33 16 7 7 7 7 221 KTH 76 89 61 58 70 47 40 35 34 17 22 11 14 4 3 6 21 173 8

TUM 168 125 188 112 110 116 55 76 49 51 56 48 19 18 5 17 17 387 De som besvarar QS enkät är framför allt lärare och forskare som tjänstgör vid universitet som rankas i QS. Endast 23 procent av rösterna erhålls från orankade universitet enligt population i ovanstående tabell, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att det finns ungefär 20 000 universitet och högskolor i världen. QS rankar 900. Hela 61 procent av ovanstående nomineringar kommer från universitet rankade topp 400. Inte mindre än 39 procent kommer från de 200 högst rankade universiteten och 21 procent från de 100 högst rankade. Ämnesområden antal röster QS Ämnesområde KTH KTH% Chalmers Delft DTU École Polytechnique EPFL KIT TUM Engineering & Technology 585 74,4% 329 927 349 424 942 511 889 Natural Sciences Social Sciences & Management Arts & Humanities Life Sciences & Medicine 155 19,7% 99 186 73 314 414 256 556 24 3,1% 15 36 8 31 38 18 42 12 1,5% 5 63 4 10 20 9 15 10 1,3% 9 15 21 29 85 21 120 Inte oväntat erhåller KTH sina röster framför allt för ämnesområdena Engineering & Technology 74 procent och Natural Sciences 20 procent. Chalmers uppvisar en motsvarande profil med 72 procent Engineering & Technology och 22 procent Natural Sciences liksom DTU Engineering & Technology 77 procent och Natural Sciences 16 procent samt Delft Engineering & Technology 76 procent och Natural Sciences 15 procent. En något annorlunda profil uppvisar följande lärosäten där Natural Sciences har större betydelse för ryktet: EPFL Engineering & Technology 63 procent och Natural Sciences 28 procent, Karlsruhe Engineering & Technology 63 procent och Natural Sciences 31 procent, École Polytechnique Engineering & Technology 53 procent och Natural Sciences 39 procent och TUM Engineering & Technology 55 procent och Natural Sciences 34 procent. Ämnen antal röster QS Ämnen KTH Chalmers Delft DTU École Electrical & Electronic Engineering EPFL KIT TUM Polytechnique 177 101 177 74 90 271 120 231 9

Computer Science 123 67 124 40 101 244 135 255 Physics & Astronomy 98 78 129 44 194 264 185 321 Matematik 82 44 77 29 204 164 70 187 Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering Metallurgy & Materials Civil & Structural Engineering Engineering - General Chemical Engineering 69 38 124 33 38 62 63 111 58 28 64 23 34 89 44 51 56 30 190 58 55 112 68 79 54 36 101 46 55 92 41 91 41 27 117 53 33 63 62 76 Kemi 40 40 73 44 33 150 81 185 Statistics & Operational Research 15 8 27 9 30 30 18 25 KTH har om vi ser till antal röster särskilt gott rykte inom Electrical & Electronic Engineering, Computer Science, Physics & Astronomy, matematik och Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering. Anmärkningsvärt är att ovanstående lärosäten har ungefär samma tre starkaste ämnen sett till rykte baserat på antal röster, något som tyder på att svarsfrekvensen är högre inom vissa ämnen och att vissa ämnen genererar fler svar än andra (jfr nedan). Chalmers har särskilt gott rykte inom Electrical & Electronic Engineering, Physics & Astronomy och Computer Science. I övrigt uppvisar Chalmers en liknande profil som KTH. DTU har bäst rykte i Electrical & Electronic Engineering, Civil & Structural Engineering och Chemical Engineering. EPFL har sett till antal röster starkast rykte i Electrical & Electronic Engineering, Physics & Astronomy och Computer Science. Karlsruhe inom Physics & Astronomy, Computer Science och Electrical & Electronic Engineering. École Polytechnique inom matematik, Physics & Astronomy och Computer Science. Delfts tre starkaste ämnen är enligt denna mätning Civil & Structural Engineering, Electrical & Electronic Engineering och Physics & Astronomy. TUM starkaste är Physics & Astronomy, Computer Science och Electrical & Electronic Engineering. En annorlunda bild får vi om vi istället beaktar KTH:s värden för indikatorn Academic reputation i QS Subject Rankings 2014 baserat på enkätröster för 2011-2013: 10

Indikatorn Academic Reputation QS Subject Rankings 2013 Ämne KTH Chalmers Delft DTU EPFL KIT École Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering TUM Polytechnique 81,1 65,7 82 59,2 60,1 66,2 51,4 78,5 Materials Science Electrical & Electronic Engineering Physics & Astronomy 75,6 62,5 81 55 74,6 67,2 57,6 64,7 74,8 66,2 72,5 62,2 81,2 68,2 59,2 77,2 67,2 66 75,4 54,9 79,3 78,3 79,2 83,7 Matematik 66,5 55,7 63,4 50,5 74,7 60,3 85,7 76,5 Environmental Sciences Chemical Engineering 64 77,6 88,3 83,7 59,8 57,6 60,5 56,9 88 72,8 52,6 66,6 51,8 58,3 Kemi 60,3 59,4 71,2 60,8 74,6 69,5 79,9 Computer Science & Info Systems Statistics & Operational Research Civil & Structural Engineering 57,4 51,8 51,4 70,4 66,9 50,8 69,1 56,7 52,8 56,1 46 52,5 59,2 68,6 65,7 76,6 Enligt tabellen ovan är KTH:s starkaste ämnen sett till rykte Mechanical Engineering, Aeronautical & Manufacturing, Materials Science, Electrical & Electronic Engineering, Physics & Astronomy och Matematik. Detta bör ses som en tillförlitligare indikation på KTH:s rykte än mätningen baserad enbart på antal röster, då resultatet är beräknat efter utfallet för respektive ämne som helhet. Anmärkningsvärt är att resultatet ovan stämmer ganska väl överens med att KTH:s starkaste ämnen är Mechanical Engineering, Electrical Engineering, Chemical Engineering och Materials Science, ett resultat som även bekräftas av den rent bibliometriska rankingen NTU baserad på Web of Science (se rapport Benchmarking ranking 2014). Ingen har förvisso lyckats rekonstruera hur QS gör sina beräkningar, det finns även en del viktningar där internationella röster ger mer poäng än nationella samt skillnader mellan ämnen och ämnesområden (se ovan metod). Om vi utgår från att det värde vi fick för Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering, det vill säga att 81,2, är en procentsats av resultatet för det lärosäte som erhöll 11

mest enkätröster/ antal poäng alltså hundra, skulle detta medföra att den som erhöll mest röster fick omkring 82 nomineringar 2013. 1 Enligt ovanstående tabell har Chalmers bäst rykte inom Environmental Sciences, Electrical & Electronic Engineering och Physics & Astronomy. Delft inom Environmental Sciences, Chemical Engineering och Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering. DTU inom Environmental Sciences, Chemical Engineering och Electrical & Electronic Engineering. École Polytechnique inom matematik, Physics & Astronomy och Electrical & Electronic Engineering. EPFL inom Electrical & Electronic Engineering, Physics & Astronomy och matematik. Karlsruhe inom Physics & Astronomy, kemi och Electrical & Electronic Engineering. TUM inom Physics & Astronomy, kemi och Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering. Generellt har EPFL, Delft och TUM bättre rykte än de övriga. KTH hamnar återigen på ungefär samma nivå som Karlsruhe och École Polytechnique. Chalmers och DTU har ett svagare rykte än de övriga. Världsdel antal röster QS Världsdel/region KTH KTH % Chalmers Delft DTU École Polytechnique EPFL KIT TUM Västeuropa 279 38,0% 153 521 113 338 661 437 815 Nordeuropa 158 21,5% 141 79 121 28 72 23 82 Östeuropa 75 10,2% 31 84 55 62 97 76 153 Sydeuropa 73 9,9% 43 173 46 77 218 63 161 Nordamerika 51 6,9% 27 111 35 92 160 69 124 Ostasien 28 3,8% 11 57 20 37 35 19 52 Australien/ Oceanien 18 2,4% 7 25 9 12 31 14 20 Södra Asien 15 2,0% 3 12 5 10 8 11 10 Latinamerika 15 2,0% 9 49 17 71 59 45 65 Sydostasien 12 1,6% 3 27 10 12 21 15 27 Mellanöstern 6 0,8% 2 19 5 14 25 5 16 Afrika 5 0,7% 5 15 5 6 5 5 10 Centralasien 0 0,0% 2 0 1 3 4 2 4 1 Om vi jämför resultatet för Statistics & Operational Research i tabellen Ämnen antal röster QS med tabell Indikatorn Academic Reputation QS Subject Rankings 2013 kan vi konstatera att denna ämnesranking är baserad på ett mycket svagt statistiskt underlag. 12

KTH får 80 procent av rösterna från Europeiska forskare. Härvid dominerar Väst- och Nordeuropa som tillsammans står för 60 procent av nomineringarna. Ostasien står endast för drygt fyra procent av rösterna. Chalmers, Delft, DTU, École Polytechnique, EPFL, Karlsruhe och TUM uppvisar en liknande profil. Skillnaden består huvudsakligen av att de nordiska universiteten har bättre rykte i Norden (de inhemska rösterna har ganska stor betydelse, även om de ger mindre poäng än de internationella) och de centraleuropeiska lärosätena generellt har bättre rykte i Västeuropa. Detta tyder på att respondenterna i huvudsak nominerar lärosäten i sitt närområde samt, mycket viktigt, att på det sätt som enkätundersökningen är upplagd har stor inverkan på resultatet, det vill säga att de flesta respondenterna förefaller nöja sig med att svara för den världsdel där de är bosatta/ verksamma. Länder antal röster KTH QS Nation Antal röster Procent Sverige 93 12,7% Storbritannien 89 12,1% Italien 50 6,8% Frankrike 43 5,9% Tyskland 41 5,6% USA 39 5,3% Spanien 33 4,5% Finland 29 3,9% Danmark 25 3,4% Litauen 19 2,6% Portugal 17 2,3% Belgien 15 2,0% Australien 15 2,0% Nederländerna 13 1,8% Ryssland 12 1,6% Canada 12 1,6% Österrike 11 1,5% Norge 11 1,5% Brasilien 11 1,5% 13

Grekland 11 1,5% Indien 11 1,5% Japan 11 1,5% Estland 10 1,4% Tjeckien 9 1,2% Schweiz 9 1,2% Irland 8 1,1% Polen 7 1,0% Kina 7 1,0% Singapore 6 0,8% Övrigt 68 9,3% I ovanstående tabell framgår att de som huvudsakligen nominerar KTH är verksamma i Sverige, Storbritannien, Italien, Frankrike, Tyskland, USA, Spanien, Finland och Danmark. Med tanke på det omfattande samarbete vi har med Kina bör det låga antalet kinesiska nomineringar ses som ett mindre bra utfall. Anmärkningsvärt är också det fåtaliga röster som inkommit från Norge. Även om ovanstående resultat till viss del avspeglar svarsutfallet i olika länder och det faktum att vissa länder genererar fler svar än andra, se ovan, kan man konstatera att det i huvudsak är nordbor och personer bosatta i Västeuropa som nominerar KTH. Positivt är emellertid att vi fick relativt många röster från USA. Här bör vi ha i åtanke att 17,4 procent av de totala rösterna för populationen som helhet härrör från just detta land. Rykte THE/ Thomson Reuters Resultatet för THE/Thomson Reuters ryktesmätning nedan presenteras i poäng, det vill säga en procentsats av resultatet för det lärosäte som fick högst antal poäng/enkätröster. Problemet med denna typ av mätning är att de 80 högst rankade universiteten lägger beslag på en klar majoritet av poängen/ enkätrösterna. Forskningsrykte KTH efter världsdel THE/ Thomson Reuters KTH 2009 2010 2011 Europa 32 43 43 Latinamerika 17 14 16 Nordamerika 15 18 19 Asien 11 15 10 14

Afrika 10 18 0 Australien/Oceanien 4 18 14 Ovan framgår att KTH:s forskningsrykte är starkast i Europa och uppvisar härvidlag en positiv trend. Forskningsryktet i Latinamerika och Nordamerika ligger på en relativt jämn nivå under hela mätperioden. Anmärkningsvärt är att forskningsryktet i Asien är svagare än i både Latinamerika och Nordamerika, här uppvisar vi en ganska ojämn trend. Däremot påvisar KTH en positiv trend i Australien. Resultatet för Afrika är beaktansvärt, men hänger förmodligen samman med att endast ett fåtal forskare från denna kontinent besvarat enkäten. Utbildningsrykte KTH efter världsdel THE/ Thomson Reuters KTH 2009 2010 2011 Europa 34 38 49 Nordamerika 15 19 23 Australien/Oceanien 15 16 8 Afrika 13 15 0 Asien 9 14 7 Latinamerika 8 13 10 KTH:s utbildningsrykte är precis som när det gäller forskning starkast i Europa och här kan man urskilja en positiv trend. En gynnsam utveckling kan även identifieras för Nordamerika samtidigt som vi kan identifiera en vikande trend för Australien/ Oceanien och Afrika. Beträffande de sistnämnda är underlaget för dessa båda världsdelar baserat på betydligt färre respondenter än exempelvis Nordamerika och Europa, något som avspeglar det skiftande svarsutfallet för Afrika. Återigen tvingas vi konstatera att KTH:s rykte i Asien är förhållandevis svagt. Av någon anledning har vi ett svagare rykte i Latinamerika beträffande utbildning än forskning. Forskning - globalt rykte THE/ Thomson Reuters Lärosäte 2009 2010 2011 Delft 43 47 50 TUM 41 39 43 EPFL 39 47 51 École Polytechnique 27 30 22 15

KTH 18 25 23 KIT 16 21 21 DTU 14 15 16 Chalmers 8 12 10 Starkast forskningsrykte har utan tvekan Delft, TUM och EPFL. Sedan kommer École Polytechnique, KTH och i någon mån Karlsruhe. DTU och Chalmers har minst bra rykte. Generellt har de flesta av universiteten i ovanstående tabell erhållit bättre värden under perioden. Det främsta undantaget är École Polytechnique, som tappat relativt mycket i den senaste mätningen. Utbildning - globalt rykte Lärosäte 2009 2010 2011 Delft 42 40 54 TUM 36 35 43 École Polytechnique 34 36 31 EPFL 33 43 43 KTH 18 22 24 KIT 16 22 22 DTU 11 16 20 Chalmers 9 12 8 Starkast utbildningsrykte har utan tvekan Delft, TUM, EPFL och École Polytechnique. KTH återfinns på ungefär samma nivå som Karlsruhe och presterar bättre än DTU och Chalmers. Återigen har värdena under perioden generellt förbättrats för universiteten i ovanstående tabell. Anmärkningsvärt är emellertid att Delft får ett betydligt bättre utfall än EPFL. KTH uppvisar en svagt uppåtgående trend. Avslutning Resultatet för QS och THE/ Thomson Reuters ryktesmätningar överensstämmer i hög grad med varandra. Enkäterna är upplagda på ett likartat sätt och innehåller ungefär samma frågor samt har en likartad spridning där Nordamerika och Europa dominerar med Asien som god trea. Skillnaden är framför allt att i QS får respondenten ange 30 världsledande universitet istället för 15 i THE/ Thomson Reuters samt att THE/ Thomson Reuters har ett urval medan QS nöjer sig med samtliga som tar sig tid att besvara enkäten. Det faktum att QS ger möjlighet att inkludera 30 universitet medför att det blir något större bredd på underlaget, då de ledande elituniversiteten lägger beslag på större delen av rösterna. De 16

som är rankade topp 80 i de totala rankingarna för både THE och QS erhåller en klar majoritet av samtliga röster. En rykteslista för Engineering & Technology inleds exempelvis vanligen med MIT, Caltech, Imperial College, ETH etcetera vilket medför att det blir ganska ont om röster redan när man kommer till universitet på KTH:s nivå. Både THE/ Thomson Reuters och QS ryktesmätningar besvaras till stor del av akademiker som varit verksamma omkring 20 år inom akademin. Det faktum att undersökningen är uppbyggd på så sätt att respondenten framför allt anger de universitet han eller hon känner till i sitt närområde har stor inverkan på utfallet. KTH nomineras framför allt av forskare som är verksamma i väst, syd och Nordeuropa. Ett likande mönster uppvisas för de universitet som ingår i jämförelsen, inklusive EPFL som utan tvekan har ett världsrykte. KTH gynnas i denna typ av mätningar av att lärosätet är rankat i elva olika ämnen, vilket medför att lärosätet erhåller tillräckligt många röster för att prestera bra i QS World University Rankings (den totala rankingen). Noterbart är även att det förefaller finnas ett visst samband mellan starkt rykte och prestationer i bibliometriska mätningar, exempelvis har École Polytechnique mycket gott rykte i matematik och presterar samtidigt bra i bibliometriska indikatorer för detta ämne. Särskilt Delft, EPFL och TUM presterar bra i denna typ av mätningar. På hela taget uppvisar KTH ett likartat resultat som École Polytechnique och Karlsruhe, utfallet från QS pekar emellertid på att KTH erhåller en högre andel internationella röster än dessa. DTU och Chalmers har däremot ett svagare rykte. I QS World University Rankings indikator för rykte hamnar KTH 2013 på placering 166. Förmodligen har KTH en liknande position i THE/ Thomson Reuters ryktesmätning. KTH har särskilt starkt rykte i Europa, framför allt i Väst- och Nordeuropa, och erhåller förhållandevis många röster från Nordamerika och Latinamerika. Med tanke på KTH:s omfattande samarbete, utbyte och sampublicering med Ostasiatiska universitet/ forskare (i synnerhet kinesiska) får KTH ett relativt svagt utfall i denna typ av mätningar. KTH erhåller ett särskilt bra resultat i QS när det gäller antal röster beträffande Electrical & Electronic Engineering, Computer Science, Physics & Astronomy, matematik och Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering. Resultatet hänger till viss del samman med att dessa ämnen ger fler röster än andra. Sett till tilldelade poäng för indikatorn Academic reputation i QS Subject Rankings 2014 får KTH högst värden för Mechanical, Aeronautical & Manufacturing Engineering, Materials Science, Electrical & Electronic Engineering, Physics & Astronomy och matematik. För att stärka KTH:s rykte i denna typ av mätningar bör man genomföra riktad kommunikation mot akademiker som är verksamma vid rankade universitet inom de ämnen där KTH är rankade, det vill säga: Chemical Engineering, Civil Engineering, Computer science, Electrical Engineering, Environmental Sciences, fysik, kemi, matematik, Materials science, Mechanical Engineering och Statistics & Operational Research. Faktum är att om KTH kan erhålla ett tjugotal röster till för ett enda ämne har detta ganska stor inverkan på rankingen för just detta ämne i QS Subject Rankings. Fokus bör läggas vid Europa, Nordamerika och Asien, där KTH:s omfattande utbyte med Kina borde kunna ge ett tydligare avtryck. Med tanke på att både QS och THE/ Thomson Reuters mätningar framför allt fokuserar vid Europa, Nordamerika och Asien finns det ingen större anledning att söka genomföra några större åtgärder i övriga världsdelar, åtminstone ur detta perspektiv. 17