Världsnaturfonden WWF

Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se ulrika.agerskans@regeringskansliet.se Solna 5 mars 2013 Remissvar prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i Dalälvens översvämningsvåtmarker, Heby, Tierps, Älvkarleby, Sala, Avesta, Gävle och Sandvikens kommuner (dnr: M2013/596/Me) Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning med VectoBac G. Världsnaturfonden kan konstatera att arbetet med att komma till rätta med de lokalt tidvis stora förekomsterna av översvämningsmygg i Nedre Dalälven nu har gått in i en ny fas. Från att tidigare ha inriktat sig på att bekämpa myggen till att nu även försöka att förstå varför stora mängder mygg kläcks vid vissa tillfällen. Under 2012 har stora framsteg gjorts när det gäller att förstå orsakerna till myggförekomsten och att lägga en grund för att kunna vidta åtgärder för att långsiktigt kunna komma till rätta med problemen. Detta arbete leds förtjänstfullt av de berörda länsstyrelserna genom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Arbetet sker utifrån den kunskap som de lokala arbetsgrupperna levererar. Detta har gjort att diskussionerna nu är marknära med lokal kunskap som grund och där experter hjälper till med sin specialkunskap. Under 2013 kommer detta arbete att bära frukt då mer handfasta råd till vad som bör göras för att minska mängderna översvämningsmygg kommer att föreslås. WWF ser med stor tillfredsställelse på att arbetet med att begränsa förekomsten av stora mängder mygg nu bytt inriktning till att mer långsiktigt analysera och lösa problemen. Som framgår nedan under Sammanfattning synpunkter remiss bekämpning 2012 så framför WWF synpunkter på effektiviteten av 2012 års bekämpningar med VectoBac G då stora mängder av översvämningsmygg fanns i området både efter den första och andra bekämpningen. Biologisk myggkontroll har i synpunkter på remissvaren till Naturvårdsverket (2013 01 28) bemött kritiken. De anger som orsak att översvämningsmygg från obekämpade områden flyger till områden med myggfällor och till ställen där människor bor. De anger att myggorna flyger 10 15 km. Vad vi erfarit från litteratur från olika delar av världen så kan översvämningsmyggor med hjälp av vindar förflyttas över 10 km (exempelvis Bogojevic et al. 2007). Att sådana mängder som det var fråga om under 2012 skulle förflytta sig åt alla håll förefaller mer osannolikt och måste beläggas på något sätt innan det kan förklaras på det sätt som görs. Ett förslag är att detta dokumenteras och följs upp under 2013 för att utgöra en del av utvärderingen 2013. Det är fortfarande oklart varför Biologisk myggkontroll i rapporteringen av 2012 års bekämpningar valt att ej kommentera och förklara de Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr 802005-9823 Plusgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-9746

stora mängder översvämningsmygg som förekom i Nedre Dalälvsområdet efter bekämpningarna 2012. Utdrag från remissvar till Naturvårdsverket 2013 01 14: Sammanfattning synpunkter remiss bekämpning 2013: Glädjande är att ansökan och underlag tar upp frågan om andra åtgärder för att komma åt myggproblemen än att använda VectoBac G. Tyvärr har dock dessa avsnitt en negativ attityd till att något annat än VectoBac G går att använda för att åtgärda problemen. Ansökan borde kompletteras med en utförligare beskrivningar av de alternativa åtgärder som kan vara möjliga att vidta för att minska myggproblemen. Vi ställer oss frågande till redovisningen av 2012 års bekämpning med VectoBac G. Redovisningen finns i bilagorna 16 och 17 till ansökan. Där anges i bilaga 16 för bekämpning 2012-1 (18 25 maj) Resultat: mängden stickmygglarver reducerades med 95-100% på alla kontrollställen. Redovisningen av fångade levande mygg V 25 (18 24 juni) visar dock något helt annat där stora mängder stickmyggor fångats i mängder som projektet själva betecknar som besvärande till olidliga mängder (se bilaga 2 nedan). Efter att lokalboende rapporterat om stora mängder mygg efter bekämpningen 18-25 maj gick projektet den 13 juli ut på sin hemsida www.mygg.se och meddelade att Vi har fått in rapporter att Aedes sticticus har börjat uppträda i stora mängder på några ställen. I dag körde vi därför runt till ett stort antal områden för att göra en egen bedömning av myggsituationen. BTI ger en procentuell reduktion av översvämningsmyggor och vi brukar lyckas med ca 95% reduktion. Men för bekämpningen i maj blev det snarare 80% reduktion Vad som gäller är oklart men faktum är att det efter den fullskaliga bekämpningen 18-25 maj kläcktes stora mängder översvämningsmygg med start den 8-10 juni. Ingenting om detta redovisas i utvärderingen av bekämpningarna vilket borde vara av intresse för uppdragsgivarna samt beslutsfattare och politiker. Det kan konstateras att trots en fullskalig bekämpning i alla sökta och beviljade områden kläcktes stora mängder översvämningsmygg. Den begränsade bekämpningen nr. 2012-4 genomfördes den 19 21 juli i området från Österfärnebo Färnebofjärden Tärnsjö (1448 ha) har ej heller redovisats på ett tillfredsställande sätt. Tiden mellan att översvämningen kom den 10 juli och till att de första myggorna flög ute i luften var 14 dagar, den 24 juli. Bekämpning genomfördes den 19 21 juli. I bilaga 16 till ansökan anges att Resultat: mängden stickmygglarver reducerades med 99-100% på alla kontrollställen Fångster av levande mygg gjordes V 31 och 33 (30 juli 5 augusti, 13 19 augusti) visar dock att stickmyggor fångats i mängder som projektet själva betecknar som besvärande till olidliga (se bilaga 2 nedan). Även här rapporterades en nästan 100% reduktion av antalet mygglarver i de bekämpade områdena. Trots detta fanns det många rapporter i media om att det var gott om mygg i de områden där bekämpning skett. Inte heller detta finns kommenterat i redovisningen av bekämpningen 2012.

Den ansökan och de underlag som lämnats in tillsammans med denna skiljer sig i sak ej från de som lämnats in de senaste åren. Vi väljer därför att hänvisa till remissvaren för åren 2008 till 2012 där WWFs grundläggande synpunkter finns redovisade. Remissvaret från 2011 där olika frågor besvaras är fortfarande giltigt och där finns WWFs synpunkter sammanfattade. Remissvaret bifogas nedan som bilaga 1. Håkan Wirtén Generalsekreterare Peter Westman Naturvårdschef Vid utarbetandet av remissvaret har Lennart Glad och Mats Forslund deltagit. Litteratur: Bogojevic, M. S., Hengl, T.& Merdic, E. 2007. Spatiotemporal Monitoring of Floodwater Mosquito Dispersal in Osijec, Croatia. Journal of the American Mosquito Control Association 23:2:99 108.

Bilaga 1 Remissvar Världsnaturfonden 2011: Kemikalieinspektionen Kersti Gustafsson Bekämpningsmedel och Biotekniska Produkter Box 2 172 13 Sundbyberg E-post: kemi@kemi.se E-post: Kersti.Gustafsson@kemi.se Solna 8 mars 2011 Remissvar Bekämpning av översvämningsmyggor med Bti säsongen 2011 i Nedre Dalälvsområdet (dnr 741-H10-01489, 741-H10-01490) Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning med VectoBac G. Inledning Världsnaturfonden kan konstatera att 2010 var en vändpunkt i diskussionerna om översvämningsmygg i Nedre Dalälven. Från att enbart diskutera begränsningar i myggförekomsten genom bekämpning med VectoBac G till att nu börja undersöka orsakerna till förekomsten av översvämningsmygg. Ett landskapsprojekt kommer nu att startas under ledning av berörda länsstyrelser där bl.a. översvämningarna som är orsaken till myggförekomsten nu analyseras. WWF ser med stor tillfredsställelse att arbetet nu bytt inriktning med försök att mer långsiktigt analysera och lösa problemen. Svar på frågor i remissen Svar på Kemikalieinspektionens frågor här numrerade A - C: Fråga A: För särskilt skyddade områden krävs tillstånd att bedriva verksamheter enligt Miljöbalken 7 kap 28a. Enligt 7 kap 28b får tillstånd enligt 28a lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas,

2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Kan man med hjälp av den tillgängliga MKBn och produktrapporten för VectoBac G säga att myggbekämpningen inte kommer att skada livsmiljön enligt 1 och inte heller försvåra bevarandet av arter enligt 2? Vad är det som saknas för att kunna göra en sådan bedömning? WWFs svar: Årets MKB är omskriven men kommer ej med några nya uppgifter som klargör hur VectoBac påverkar miljön vid kortsiktig eller långsiktig användning av bekämpningsmedlet. Därmed gäller samma ställningstagande som tidigare att effekten av användning av VectoBac G kortsiktig och långsiktigt ej är känd. De undersökningar som är genomförda och redovisade av Uppsala universitet (7.2 i MKBn) håller ej den vetenskapliga nivå som krävs för att bedöma kortsiktiga och långsiktiga effekter. Undersökningarna är fel designade och analyserna är bristfälliga (Nilsson & Renöfällt 2009 och ArtDatabanken i flera remissvar de senaste åren). Svaret på fråga 1 är att det är okänt om verksamheten med att sprida VectoBac G påverkar miljön kortsiktigt eller långsiktigt. Därför är det ej möjligt att tillåta bekämpning i skyddade områden. Svar fråga 2: Om de långsiktigt kommer att påverkas av störningarna är ej utrett. Det beror på hur stort område som bekämpas och hur ofta och när det sker. Om den hänsyn som anges i ansökningshandlingar och tillstånd följs så är det troligt att de angivna stora fågelarterna som nämns där ej påverkas då bekämpning ej skall ske där sådana häckar. Hur den stora delen av de fåglar som exempelvis vadare, sjöfåglar, måsar och tärnor och olika tättingar som lever i dessa miljöer påverkas av störningen finns ej utrett. Någon hänsyn till att sådana kan störas tar ej NEDAB. Den tillgängliga MKBn och produktrapporten kan ej användas som grund för att avgöra om VectoBac G påverkar livsmiljön i de områden som ansökan gäller. Eftersom de undersökningar som Uppsala universitet genomfört är fel designade från början och analyserna är undermåliga kan dessa resultat ej användas vid en bedömning om VectoBac G:s påverkan på arterna och ekosystemen på kort och lång sikt. Enda sättet är att starta nya undersökningar med hög vetenskaplig kvalité. WWF, ArtDatabanken och olika myndigheter har under årens lopp kritiserat många av de ställningstaganden som finns i MKB:n och den nu aktuella innehåller fortfarande ställningstaganden som är grundade på för svaga underlagsfakta. Fråga B: Finns det något i årets MKB som visar på en större risk än tidigare? Vad är det som utgör en ny risk WWFs svar: Årets MKB förändrar ej något jämfört med tidigare versioner. Samma stora grundläggande brister finns fortfarande kvar. Exempelvis de som nämns under svaret på fråga A.

Fråga C: 2012 är det troligt att spridning av bekämpningsmedel med luftfartyg ingår i spridningsföreskrifterna som Naturvårdsverket ansvarar för. 2012 är det också troligt att de långsiktiga projekten rörande landskapsstrategi och vattenreglering kommit igång. I samband med detta bör ett eventuellt nytt uppföljningsprogram planeras för att få en helhetsbild av de olika ansträngningarna. KemI föreslår därför att årets dispens ges i likhet med förra året. Finns det invändningar mot detta förslag och i så fall hur kan man göra istället? WWFs svar: Eftersom osäkerheten för de kortsiktiga och långsiktiga effekterna vid bekämpning med VectoBac G är okända bör ej tillstånd ges för bekämpning i skyddade områden. Om tillstånd ges för övriga områden bör det bara göras för ett år i taget. Den grundläggande orsaken till att mygg kläcks är de sommaröversvämningar som de senaste 15 åren verkar att ha ökat i antal. Exempelvis högvattnet i mitten av juni 2010 som ej går att förklara genom att studera nederbördskartorna från SMHI och vattenregleringsföretagens registrering av vattenföringen i Dalälven. För att minska behoven av myggbekämpning bör just vattenföringen snabbutredas och resultaten användas redan denna säsong. Det gäller den beredskap som vattenregleringsföretagen skall ha för regn som kommer och hur de kan lagra och släppa vatten på ett sätt som gör att översvämningarna under sommaren görs så små som möjligt. Vidare bör restaureringen av stora våtmarksområden starta snarast för att försämra för översvämningsmyggen (se landskapsstrategin). Peter Westman Naturvårdschef Mats Forslund Naturvårdshandläggare

Tabell från Biologisk Myggkontroll : www.mygg.se samt utdrag ur MKB 2013: http://www.mygg.se/filer/myggmonitoring_v_37_2012.pdf Bilaga 2 Utdrag ur MKB 2013 bilaga 2 ansökan: 3.2 Ett graderingssystem för myggproblem i Sverige Under det senaste decenniet har människor i flera områden rapporterat att de drabbats av

ovanligt stora myggproblem och mätningar har visat en dominans av översvämningsmyggor i dessa områden, att upp till 20 000 stickmyggor per fällnatt inte är ovanligt, samt att upp till 89 500 stickmygg per fällnatt förekommer. Egna upplevelser av vid vilka myggmängder som de upplevs mer eller mindre påfrestande samt de uppgifter vi får från boende och besökare i områden där vi fångar stickmyggor indikerar ett samband mellan mängden stickmyggor per fällnatt och de problem som upplevs. Människor som vistas i områden där vi fångar upp till ett par hundra stickmyggor per fällnatt anser sällan att myggen är något problem, men vid fångster på approximativt 500 till 1 000 per fällnatt anser många att det blir påfrestande. Ungefär 2 000 stickmyggor per fällnat kan ses som ett riktvärde för när flertalet anser sig drabbade av besvärande myggproblem. Ungefär 5 000 stickmyggor per fällnatt kan ses som ett riktvärde för mycket stora myggproblem, men variationen är stor. Approximativt 10 000 stickmyggor per fällnatt kan ses som ett riktvärde för vad samtliga anser är olidliga myggproblem och det kan vara mycket svårt att urskilja differansen mellan denna mängd och flerfaldigt högre mängder per fällnatt. Dessa bedömningar bygger på vuxna människors erfarenheter från miljöer där de aggressiva och dagaktiva arterna av översvämningsmyggor (Aedes sticticus samt Aedes vexans) dominerar. Observera att barn är känsligare för stickmyggor och blir stressade och på andra sätt negativt påverkade vid lägre mängd stickmyggor. I områden där de mindre aggressiva skogsmyggorna dominerar behövs en större mängd stickmyggor per fällnatt för att uppnå samma grad av obehag.