Tillväxtavdelningen 1 (5) Handelshögskolan i Stockholm Lars Ågren Lars.Agren@hhs.se Förstärkt samverkan mellan Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting och Handelshögskolan i Stockholm Inledning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har under 2017 för avsikt att utveckla samverkansprocesser med akademin. Handelshögskolan i Stockholm är ett lärosäte som är särskilt intressant för förvaltningen. Mot bakgrund av detta möttes förvaltningen och Handelshögskolan den 31 januari för att undersöka vilka potentiella samverkansmöjligheter som finns. Den här promemorian berör inte det samverkansarbete Stockholms läns landsting ombesörjer centralt utan endast Tillväxt- och regionplaneförvaltningens intresse. I promemorian beskrivs de samverkansområden förvaltningen och högskolan identifierade samt de ämnesområden och utmaningar förvaltningen särskilt ser ett intresse att utveckla kunskap om. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Förvaltningen ansvarar för att driva och samordna den regionala utvecklingsplaneringen. En formell utgångspunkt är landstingets roll som regionplaneorgan samt landstingets arbete med regional utveckling. Regional utvecklingsplan for Stockholmsregionen (RUFS) ligger till grund för bland annat kommunernas strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och infrastrukturplaner. Förvaltningen är uppdelad i två avdelningar, tillväxt- och regionplanavdelningen. Regionplanavdelnings ansvarsområden är sakfrågor som stadsbyggnad, bebyggelsestruktur, bostadsbyggnads- och bostadsmarknadsfrågor, grön- och blåstruktur, klimatanpassning, miljöfrågor, gods, cykel och övergripande infrastrukturfrågor, modellbaserade markanvändningsanalyser, demografi, geodata, riskfrågor med mera. Tillväxtavdelningens ansvarsområde tillväxt spänner över sakfrågor som regionala ekonomiska strukturer, innovation, Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-123 130 00 E-post: registrator.trf@sll.se www.sll.se www.rufs.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 Besök oss: Norra Stationsgatan 69. Kommunikationer: T-bana S:t Eriksplan, Pendeltåg Karlberg, Buss 3 & 77
2 (5) näringslivsutveckling, arbetsmarknad, kultur, kompetensförsörjning, regionala socioekonomiska förhållanden, demografiska prognoser, landsbygd- och skärgårdsutveckling, europeiska strukturfonder, med mera. De flesta frågor förvaltningen arbetar med skär genom flera ämnesområden och kräver ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Förvaltningen deltar i flera nationella och internationella projekt och nätverk där också akademin är en part. Exempelvis Interethnic Coexistence in European Cities och Center for Sustainable Communications vid KTH. Samverkansformer I avsnittet redovisas tre områden som förvaltningen och högskolan identifierade som potentiella samverkansområden. För en framgångsrik samverkan krävs att en långsiktig relation byggs upp. Seminarium Arbetet med regional utvecklingsplanering kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt med samordning och förankring med regionens aktörer (exempelvis kommuner, intresseorganisationer och statliga myndigheter). Förvaltningen arbetar ofta med olika seminarie- och dialogformer. Det är det vanligaste tillvägagångsättet att nå ut till och få inspel från aktörerna. Här skulle förvaltningen önska ett ökat inslag från akademin. Examensarbete och praktik Förvaltningen har sedan tidigare erfarenhet av att samverka med akademin genom att erbjuda examensarbeten och praktik för studenter, främst inom fysisk planering. Förvaltningen ser ett värde i att även kunna nå ut till studenter på samhällsvetenskapliga utbildningar. Både examensarbetet och praktiken behöver vara en ingående del i den pågående utbildningen. Forskning Regional utvecklingsplanering är ett långsiktigt arbete som kräver ett omfattande och framåtblickande kunskapsunderlag. Förvaltningen strävar efter att ligga i framkant inom regional utvecklingsplanering och där är forskning ett viktigt verktyg för att belysa de utmaningar förvaltningen och Stockholmsregionen har. Förvaltningen välkomnar en dialog om projekt inom prioriterade områden. Samverkansområden I rollen som regionplaneorgan arbetar förvaltningen med att ta fram faktabaserade beslutsunderlag. Det sker också ett arbete med att
3 (5) sammanställa och förmedla kunskap. Förvaltningen utgår från ett regionalt, nationellt och europeiskt perspektiv. I arbetet med regional utvecklingsplanering används alltid ett territoriellt perspektiv. Det innebär att förvaltningen undersöker regionala förutsättningar och konsekvenser för olika territorier i länet så som landsbygd, skärgård, regionala stadskärnor och stadsregionen som helhet. Internationalisering och globalisering Stockholmsregionen är i ett globalt perspektiv en relativt liten storstadsregion. För att regionen ska kunna hävda sig krävs det en medvetenhet om regionens styrkeområden men också kännedom om de områden där man möter större utmaningar. Frågor som är intressant att undersöka ur det här perspektivet är: Stockholms näringslivs plats i de globala värdekedjorna. Stockholmregionens förutsättningar vad gäller smart specialisering. Vilka faktorer som styr företags lokalisering av huvudkontor. Effekterna av en Brexit på regionens ekonomi. Näringsliv Stockholmsregionens näringsliv uppvisar stor branschbredd och variation. Regionen har ett kunskapsintensivt näringsliv, en stor tjänstesektor och ett högt nyföretagande. Exempel på frågor att belysa är: Näringslivets lokalisering lokalt och regionalt. Vilka förutsättningar som behövs för att öka antalet företagslokalisering i regionens södra delar. Näringslivets tillväxtförutsättningar. Vilka förutsättningar som krävs för att få små- och medelstora företag i regionen växa. Näringslivsutveckling i landsbygd- och skärgårdsområden. Digitalisering Digitaliseringsprocessen innebär en strukturförändring som påverkar alla samhällets delar. Sverige och Stockholm har legat långt fram i digitaliseringsarbetet där en stark utveckling i ITK-sektorn har stått för en betydande del av landets tillväxt. Strukturomvandlingen ger dock upphov till ett antal frågor som behöver belysas för att regionen ska kunna stå väl rustad inför framtiden: Hur Stockholmsregionens arbetsmarknad påverkas av digitaliseringen. Möjligheter att utveckla samhällsservice, exempelvis hälso- och sjukvård.
4 (5) Inkludering Trots att regionen har haft en gynnsam utveckling finns det grupper som fortfarande står utanför samhället. Det finns en stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Det är en lägre andel kvinnor än män i ledande positioner och bland egenföretagare. Det reser exempelvis följande ämnen: Vilka segregerande strukturer som finns i länet, hur de förhåller sig till varandra och hur dessa kan motverkas. Vad som hindrar inkludering i Stockholmsregionen och vilka förutsättningar som krävs för att inkluderingen ska lyckas. Vilka faktorer inom samhällsplanering som påverkar inkludering och etablering i samhället. Kompetensförsörjning Stockholmsregionens arbetsmarknad kräver personer med varierade kompetenser. Regionen har ett kunskapsintensivt näringsliv med ett stort behov av arbetskraft med hög kompetensnivå. Men också en stor servicesektor där en annan typ av kompetens efterfrågas. Det finns också individer som står utanför arbetsmarknaden vars kompetenser behöver valideras eller behöver kompletteras. Exempel på frågor att belysa: Hur regionen arbetar med att locka till sig talanger på en global arbetsmarknad. Hur regionens aktörer på ett innovativt sätt kan nyttja kompetensen hos individer som står längre från arbetsmarknaden. Hur ett perspektiv om livslångt lärande kan göras gällande i arbetslivet. Hur matchning på arbetsmarknaden kan förbättras. Ekonomiska konsekvensbedömningar Förvaltningen har ett behov av att utveckla metoder för ekonomiska konsekvensbedömningar av den regionala utvecklingsplaneringen. Ekonomiska analyser kan användas på flera områden i regional kontext, exempelvis: De ekonomiska effekterna av att arbeta med social hållbarhet, exempelvis av en ökad inkludering i samhället. De ekonomiska effekterna för Stockholmsregionen av klimatförändringarna. Samspelet mellan fysisk planering och ekonomisk tillväxt. Regionala stadskärnor I den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen pekas åtta regionala stadskärnor ut. Syftet med de regionala stadskärnorna är att
5 (5) skapa en flerkärnig region. Det pågår ett arbete med att utveckla de regionala stadskärnorna och från förvaltningens sida finns intresse av att ta fram ny kunskap som kan underlätta utvecklingen. Exempelvis: Vilka faktorer som skapar en attraktiv stadskärna. Vilka förutsättningar som behövs för att ett dynamiskt kvällsliv ska etableras i stadskärnorna. Med vänlig hälsning Hanna Wiik Förvaltningschef
Tillväxtavdelningen 1 (5) Stockholms universitet Anki Bystedt Anki.Bystedt@su.se Förstärkt samverkan mellan Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting och Stockholms universitet Inledning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har under 2017 för avsikt att utveckla samverkansprocesser med akademin. Stockholms universitet är ett lärosäte som är särskilt intressant för förvaltningen. Mot bakgrund av detta möttes förvaltningen och Stockholms universitet den 24 januari för att undersöka vilka potentiella samverkansmöjligheter som finns. Den här promemorian berör inte det samverkansarbete Stockholms läns landsting ombesörjer centralt utan endast Tillväxt- och regionplaneförvaltningens intresse. I promemorian beskrivs de samverkansområden förvaltningen och högskolan identifierade samt de ämnesområden och utmaningar förvaltningen särskilt ser ett intresse att utveckla kunskap om. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Förvaltningen ansvarar för att driva och samordna den regionala utvecklingsplaneringen. En formell utgångspunkt är landstingets roll som regionplaneorgan samt landstingets arbete med regional utveckling. Regional utvecklingsplan for Stockholmsregionen (RUFS) ligger till grund för bland annat kommunernas strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och infrastrukturplaner. Förvaltningen är uppdelad i två avdelningar, tillväxt- och regionplanavdelningen. Regionplanavdelnings ansvarsområden är sakfrågor som stadsbyggnad, bebyggelsestruktur, bostadsbyggnads- och bostadsmarknadsfrågor, grön- och blåstruktur, klimatanpassning, miljöfrågor, gods, cykel och övergripande infrastrukturfrågor, modellbaserade markanvändningsanalyser, demografi, geodata, riskfrågor med mera. Tillväxtavdelningens ansvarsområde tillväxt spänner över sakfrågor som regionala ekonomiska strukturer, innovation, Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-123 130 00 E-post: registrator.trf@sll.se www.sll.se www.rufs.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 Besök oss: Norra Stationsgatan 69. Kommunikationer: T-bana S:t Eriksplan, Pendeltåg Karlberg, Buss 3 & 77
2 (5) näringslivsutveckling, arbetsmarknad, kultur, kompetensförsörjning, regionala socioekonomiska förhållanden, demografiska prognoser, landsbygd- och skärgårdsutveckling, europeiska strukturfonder, med mera. De flesta frågor förvaltningen arbetar med skär genom flera ämnesområden och kräver ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Förvaltningen deltar i flera nationella och internationella projekt och nätverk där också akademin är en part. Exempelvis Interethnic Coexistence in European Cities och Center for Sustainable Communications vid KTH. Samverkansformer I avsnittet redovisas tre områden som förvaltningen och högskolan identifierade som potentiella samverkansområden. För en framgångsrik samverkan krävs att en långsiktig relation byggs upp. Seminarium Arbetet med regional utvecklingsplanering kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt med samordning och förankring med regionens aktörer (exempelvis kommuner, intresseorganisationer och statliga myndigheter). Förvaltningen arbetar ofta med olika seminarie- och dialogformer. Det är det vanligaste tillvägagångsättet att nå ut till och få inspel från aktörerna. Här skulle förvaltningen önska ett ökat inslag från akademin. Examensarbete och praktik Förvaltningen har sedan tidigare erfarenhet av att samverka med akademin genom att erbjuda examensarbeten och praktik för studenter, främst inom fysisk planering. Förvaltningen ser ett värde i att även kunna nå ut till studenter på samhällsvetenskapliga utbildningar. Både examensarbetet och praktiken behöver vara en ingående del i den pågående utbildningen. Forskning Regional utvecklingsplanering är ett långsiktigt arbete som kräver ett omfattande och framåtblickande kunskapsunderlag. Förvaltningen strävar efter att ligga i framkant inom regional utvecklingsplanering och där är forskning ett viktigt verktyg för att belysa de utmaningar förvaltningen och Stockholmsregionen har. Förvaltningen välkomnar en dialog om projekt inom prioriterade områden. Samverkansområden I rollen som regionplaneorgan arbetar förvaltningen med att ta fram faktabaserade beslutsunderlag. Det sker också ett arbete med att
3 (5) sammanställa och förmedla kunskap. Förvaltningen utgår från ett regionalt, nationellt och europeiskt perspektiv. I arbetet med regional utvecklingsplanering används alltid ett territoriellt perspektiv. Det innebär att förvaltningen undersöker regionala förutsättningar och konsekvenser för olika territorier i länet så som landsbygd, skärgård, regionala stadskärnor och stadsregionen som helhet. Internationalisering och globalisering Stockholmsregionen är i ett globalt perspektiv en relativt liten storstadsregion. För att regionen ska kunna hävda sig krävs det en medvetenhet om regionens styrkeområden men också kännedom om de områden där man möter större utmaningar. Frågor som är intressant att undersöka ur det här perspektivet är: Stockholms näringslivs plats i de globala värdekedjorna. Stockholmregionens förutsättningar vad gäller smart specialisering. Vilka faktorer som styr företags lokalisering av huvudkontor. Effekterna av en Brexit på regionens ekonomi. Näringsliv Stockholmsregionens näringsliv uppvisar stor branschbredd och variation. Regionen har ett kunskapsintensivt näringsliv, en stor tjänstesektor och ett högt nyföretagande. Exempel på frågor att belysa är: Näringslivets lokalisering lokalt och regionalt. Vilka förutsättningar som behövs för att öka antalet företagslokalisering i regionens södra delar. Näringslivets tillväxtförutsättningar. Vilka förutsättningar som krävs för att få små- och medelstora företag i regionen växa. Näringslivsutveckling i landsbygd- och skärgårdsområden. Digitalisering Digitaliseringsprocessen innebär en strukturförändring som påverkar alla samhällets delar. Sverige och Stockholm har legat långt fram i digitaliseringsarbetet där en stark utveckling i ITK-sektorn har stått för en betydande del av landets tillväxt. Strukturomvandlingen ger dock upphov till ett antal frågor som behöver belysas för att regionen ska kunna stå väl rustad inför framtiden: Hur Stockholmsregionens arbetsmarknad påverkas av digitaliseringen. Möjligheter att utveckla samhällsservice, exempelvis hälso- och sjukvård.
4 (5) Inkludering Trots att regionen har haft en gynnsam utveckling finns det grupper som fortfarande står utanför samhället. Det finns en stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Det är en lägre andel kvinnor än män i ledande positioner och bland egenföretagare. Det reser exempelvis följande ämnen: Vilka segregerande strukturer som finns i länet, hur de förhåller sig till varandra och hur dessa kan motverkas. Vad som hindrar inkludering i Stockholmsregionen och vilka förutsättningar som krävs för att inkluderingen ska lyckas. Vilka faktorer inom samhällsplanering som påverkar inkludering och etablering i samhället. Kompetensförsörjning Stockholmsregionens arbetsmarknad kräver personer med varierade kompetenser. Regionen har ett kunskapsintensivt näringsliv med ett stort behov av arbetskraft med hög kompetensnivå. Men också en stor servicesektor där en annan typ av kompetens efterfrågas. Det finns också individer som står utanför arbetsmarknaden vars kompetenser behöver valideras eller behöver kompletteras. Exempel på frågor att belysa: Hur regionen arbetar med att locka till sig talanger på en global arbetsmarknad. Hur regionens aktörer på ett innovativt sätt kan nyttja kompetensen hos individer som står längre från arbetsmarknaden. Hur ett perspektiv om livslångt lärande kan göras gällande i arbetslivet. Hur matchning på arbetsmarknaden kan förbättras. Ekonomiska konsekvensbedömningar Förvaltningen har ett behov av att utveckla metoder för ekonomiska konsekvensbedömningar av den regionala utvecklingsplaneringen. Ekonomiska analyser kan användas på flera områden i regional kontext, exempelvis: De ekonomiska effekterna av att arbeta med social hållbarhet, exempelvis av en ökad inkludering i samhället. De ekonomiska effekterna för Stockholmsregionen av klimatförändringarna. Samspelet mellan fysisk planering och ekonomisk tillväxt. Regionala stadskärnor I den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen pekas åtta regionala stadskärnor ut. Syftet med de regionala stadskärnorna är att
5 (5) skapa en flerkärnig region. Det pågår ett arbete med att utveckla de regionala stadskärnorna och från förvaltningens sida finns intresse av att ta fram ny kunskap som kan underlätta utvecklingen. Exempelvis: Vilka faktorer som skapar en attraktiv stadskärna. Vilka förutsättningar som behövs för att ett dynamiskt kvällsliv ska etableras i stadskärnorna. Med vänlig hälsning Hanna Wiik Förvaltningschef
Tillväxtavdelningen 1 (5) Södertörns högskola Peter Dobers Peter.Dobers@sh.se Förstärkt samverkan mellan Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting och Södertörns högskola Inledning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har under 2017 för avsikt att utveckla samverkansprocesser med akademin. Södertörns högskola är ett lärosäte som är särskilt intressant för förvaltningen. Mot bakgrund av detta möttes förvaltningen och Södertörns högskola den 14 februari för att undersöka vilka potentiella samverkansmöjligheter som finns. Den här promemorian berör inte det samverkansarbete Stockholms läns landsting ombesörjer centralt utan endast Tillväxt- och regionplaneförvaltningens intresse. I promemorian beskrivs de samverkansområden förvaltningen och högskolan identifierade samt de ämnesområden och utmaningar förvaltningen särskilt ser ett intresse att utveckla kunskap om. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Förvaltningen ansvarar för att driva och samordna den regionala utvecklingsplaneringen. En formell utgångspunkt är landstingets roll som regionplaneorgan samt landstingets arbete med regional utveckling. Regional utvecklingsplan for Stockholmsregionen (RUFS) ligger till grund för bland annat kommunernas strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och infrastrukturplaner. Förvaltningen är uppdelad i två avdelningar, tillväxt- och regionplanavdelningen. Regionplanavdelnings ansvarsområden är sakfrågor som stadsbyggnad, bebyggelsestruktur, bostadsbyggnads- och bostadsmarknadsfrågor, grön- och blåstruktur, klimatanpassning, miljöfrågor, gods, cykel och övergripande infrastrukturfrågor, modellbaserade markanvändningsanalyser, demografi, geodata, riskfrågor med mera. Tillväxtavdelningens ansvarsområde tillväxt spänner över sakfrågor som regionala ekonomiska strukturer, innovation, Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-123 130 00 E-post: registrator.trf@sll.se www.sll.se www.rufs.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 Besök oss: Norra Stationsgatan 69. Kommunikationer: T-bana S:t Eriksplan, Pendeltåg Karlberg, Buss 3 & 77
2 (5) näringslivsutveckling, arbetsmarknad, kultur, kompetensförsörjning, regionala socioekonomiska förhållanden, demografiska prognoser, landsbygd- och skärgårdsutveckling, europeiska strukturfonder, med mera. De flesta frågor förvaltningen arbetar med skär genom flera ämnesområden och kräver ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Förvaltningen deltar i flera nationella och internationella projekt och nätverk där också akademin är en part. Exempelvis Interethnic Coexistence in European Cities och Center for Sustainable Communications vid KTH. Samverkansformer I avsnittet redovisas tre områden som förvaltningen och högskolan identifierade som potentiella samverkansområden. För en framgångsrik samverkan krävs att en långsiktig relation byggs upp. Seminarium Arbetet med regional utvecklingsplanering kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt med samordning och förankring med regionens aktörer (exempelvis kommuner, intresseorganisationer och statliga myndigheter). Förvaltningen arbetar ofta med olika seminarie- och dialogformer. Det är det vanligaste tillvägagångsättet att nå ut till och få inspel från aktörerna. Här skulle förvaltningen önska ett ökat inslag från akademin. Examensarbete och praktik Förvaltningen har sedan tidigare erfarenhet av att samverka med akademin genom att erbjuda examensarbeten och praktik för studenter, främst inom fysisk planering. Förvaltningen ser ett värde i att även kunna nå ut till studenter på samhällsvetenskapliga utbildningar. Både examensarbetet och praktiken behöver vara en ingående del i den pågående utbildningen. Forskning Regional utvecklingsplanering är ett långsiktigt arbete som kräver ett omfattande och framåtblickande kunskapsunderlag. Förvaltningen strävar efter att ligga i framkant inom regional utvecklingsplanering och där är forskning ett viktigt verktyg för att belysa de utmaningar förvaltningen och Stockholmsregionen har. Förvaltningen välkomnar en dialog om projekt inom prioriterade områden. Samverkansområden I rollen som regionplaneorgan arbetar förvaltningen med att ta fram faktabaserade beslutsunderlag. Det sker också ett arbete med att
3 (5) sammanställa och förmedla kunskap. Förvaltningen utgår från ett regionalt, nationellt och europeiskt perspektiv. I arbetet med regional utvecklingsplanering används alltid ett territoriellt perspektiv. Det innebär att förvaltningen undersöker regionala förutsättningar och konsekvenser för olika territorier i länet så som landsbygd, skärgård, regionala stadskärnor och stadsregionen som helhet. Internationalisering och globalisering Stockholmsregionen är i ett globalt perspektiv en relativt liten storstadsregion. För att regionen ska kunna hävda sig krävs det en medvetenhet om regionens styrkeområden men också kännedom om de områden där man möter större utmaningar. Frågor som är intressant att undersöka ur det här perspektivet är: Stockholms näringslivs plats i de globala värdekedjorna. Stockholmregionens förutsättningar vad gäller smart specialisering. Vilka faktorer som styr företags lokalisering av huvudkontor. Effekterna av en Brexit på regionens ekonomi. Näringsliv Stockholmsregionens näringsliv uppvisar stor branschbredd och variation. Regionen har ett kunskapsintensivt näringsliv, en stor tjänstesektor och ett högt nyföretagande. Exempel på frågor att belysa är: Näringslivets lokalisering lokalt och regionalt. Vilka förutsättningar som behövs för att öka antalet företagslokalisering i regionens södra delar. Näringslivets tillväxtförutsättningar. Vilka förutsättningar som krävs för att få små- och medelstora företag i regionen växa. Näringslivsutveckling i landsbygd- och skärgårdsområden. Digitalisering Digitaliseringsprocessen innebär en strukturförändring som påverkar alla samhällets delar. Sverige och Stockholm har legat långt fram i digitaliseringsarbetet där en stark utveckling i ITK-sektorn har stått för en betydande del av landets tillväxt. Strukturomvandlingen ger dock upphov till ett antal frågor som behöver belysas för att regionen ska kunna stå väl rustad inför framtiden: Hur Stockholmsregionens arbetsmarknad påverkas av digitaliseringen. Möjligheter att utveckla samhällsservice, exempelvis hälso- och sjukvård.
4 (5) Inkludering Trots att regionen har haft en gynnsam utveckling finns det grupper som fortfarande står utanför samhället. Det finns en stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Det är en lägre andel kvinnor än män i ledande positioner och bland egenföretagare. Det reser exempelvis följande ämnen: Vilka segregerande strukturer som finns i länet, hur de förhåller sig till varandra och hur dessa kan motverkas. Vad som hindrar inkludering i Stockholmsregionen och vilka förutsättningar som krävs för att inkluderingen ska lyckas. Vilka faktorer inom samhällsplanering som påverkar inkludering och etablering i samhället. Kompetensförsörjning Stockholmsregionens arbetsmarknad kräver personer med varierade kompetenser. Regionen har ett kunskapsintensivt näringsliv med ett stort behov av arbetskraft med hög kompetensnivå. Men också en stor servicesektor där en annan typ av kompetens efterfrågas. Det finns också individer som står utanför arbetsmarknaden vars kompetenser behöver valideras eller behöver kompletteras. Exempel på frågor att belysa: Hur regionen arbetar med att locka till sig talanger på en global arbetsmarknad. Hur regionens aktörer på ett innovativt sätt kan nyttja kompetensen hos individer som står längre från arbetsmarknaden. Hur ett perspektiv om livslångt lärande kan göras gällande i arbetslivet. Hur matchning på arbetsmarknaden kan förbättras. Ekonomiska konsekvensbedömningar Förvaltningen har ett behov av att utveckla metoder för ekonomiska konsekvensbedömningar av den regionala utvecklingsplaneringen. Ekonomiska analyser kan användas på flera områden i regional kontext, exempelvis: De ekonomiska effekterna av att arbeta med social hållbarhet, exempelvis av en ökad inkludering i samhället. De ekonomiska effekterna för Stockholmsregionen av klimatförändringarna. Samspelet mellan fysisk planering och ekonomisk tillväxt. Regionala stadskärnor I den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen pekas åtta regionala stadskärnor ut. Syftet med de regionala stadskärnorna är att
5 (5) skapa en flerkärnig region. Det pågår ett arbete med att utveckla de regionala stadskärnorna och från förvaltningens sida finns intresse av att ta fram ny kunskap som kan underlätta utvecklingen. Exempelvis: Vilka faktorer som skapar en attraktiv stadskärna. Vilka förutsättningar som behövs för att ett dynamiskt kvällsliv ska etableras i stadskärnorna. Med vänlig hälsning Hanna Wiik Förvaltningschef