Fastställd den 31 januari 2018 av revisorsgrupp 1 Dnr: 3.1.1-55/2018
Dnr: 3.1.1-55/2018 www.stockholm.se/revision
Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Revisionens uppdrag... 1 1.2 Revisionens organisation... 2 1.3 Samverkan med kommunfullmäktige... 3 2. Revisionsstrategi... 3 3. Revisionsprocessen... 4 3.1 Planering... 4 3.2 Årlig granskning... 5 3.3 Rapportering till kommunfullmäktige... 7 4. Revisionens kvalitetssäkring... 7 5. Granskningar revisionsåret 2018... 8 5.1 Projekt... 8 5.2 Uppföljning av tidigare genomförda granskningar... 13
1 (13) Revisionsplan 2018 1. Inledning Revisionsplanen för 2018 innehåller förutom årets planerade granskningar utifrån genomförd riskanalys även en beskrivning av revisionens uppdrag och organisation. Planen beskriver i huvudsak granskningen av stadens nämnder, även om revisionen av bolagen omnämns på några ställen. Revisionen av bolag och stiftelser sker i särskild ordning. Revisionsplanen är flexibel och kan förändras för att vid behov kunna hantera ändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser. 1.1 Revisionens uppdrag På kommunfullmäktiges uppdrag granskar revisorerna all verksamhet som bedrivs av stadens nämnder, bolag och stiftelser i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna ska varje år pröva om verksamheten inom kommunstyrelsen och nämnder sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorernas granskning av intern kontroll inriktas på om styrelsens/nämndernas egna interna kontroll (styrning, uppföljning och kontroll) av verksamheten är tillräcklig. Vidare ingår att bedöma hur kommunstyrelsen leder och samordnar den kommunala verksamheten samt utövar sin uppsikt över nämnderna och de kommunala företagen. Stadens förtroendevalda revisorer och de som utsetts till lekmannarevisorer och till revisorer i stiftelser utgör den samordnade revisionen. Genom den samordnade revisionen kan stadens verksamheter granskas och ansvarsprövas med helhetssyn. Samordningen möjliggör bl.a. en bred granskning av hur kommunstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt. Den möjliggör också ett samlat underlag för fullmäktiges ansvarsprövning av hela verksamheten oberoende av organisationsform. Även ägarstyrningen är i fokus för den samordnade revisionen.
2 (13) Revisorerna ska bedriva en oberoende och objektiv granskning av stadens verksamhet. Opartiskhet och saklighet ska genomsyra revisorernas agerande, bedömningar och uttalanden. Varje revisor är oberoende i förhållande till såväl granskade nämnder och styrelser som till uppdragsgivaren kommunfullmäktige. Revisorernas revisionsrapporter publiceras löpande på stadens hemsida. 1.2 Revisionens organisation I stadens organisation ingår kommunstyrelsen och 30 nämnder samt Stockholms Stadshus AB med 16 dotterbolag och ett antal dotterdotterbolag. Det finns även två delägda bolag och ett antal stiftelser. De förtroendevalda revisorerna i Stockholms stad är valda av kommunfullmäktige och indelade i tre revisorsgrupper med ansvar för olika revisionsområden. Samtliga 20 förtroendevalda revisorer ingår i revisorsgrupp 1 och dessutom i grupp 2 eller grupp 3. Revisorsgrupp 1 granskar kommunstyrelsen, servicenämnden, skönhetsrådet och valnämnden. Dessutom svarar gruppen för övergripande planering och samordning av revisionen samt samordning av koncernoch bolagsgranskning. Revisorsgrupp 2 granskar exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, avfallsnämnden samt utbildningsnämnden. Revisorsgrupp 3 granskar samtliga fjorton stadsdelsnämnder, socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden. Kommunfullmäktige utser en lekmannarevisor och en suppleant för granskning av respektive bolag. För varje bolag utses även en auktoriserad revisor på bolagets årsstämma. Vid sidan av de tre revisorsgrupperna finns även ett revisorskollegium vars uppgift är att ansvara för den förvaltning som är kopplad till revisionsverksamheten.
3 (13) Staden har ett eget revisionskontor med sakkunniga som biträder de förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna. Externa revisorer och specialister anlitas i vissa fall, t.ex. för den finansiella revisionen. Stadsrevisionen är den samlade benämningen för de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. 1.3 Samverkan med kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare, vilket innebär att revisorerna är fullmäktiges instrument för att granska stadens verksamhet, styrning och ekonomi. En aktiv dialog och kommunikation med kommunfullmäktige är därför viktig. Resultatet av revisorernas granskningar rapporteras löpande under året till kommunfullmäktiges presidium dels genom skriftliga rapporter, dels genom muntlig redovisning i samband med träffar mellan revisorerna och presidiet. Revisorerna träffar kommunfullmäktiges presidium minst två gånger per år. I samband med att revisorernas revisionsberättelser behandlas i kommunfullmäktige redovisar revisorerna resultat och bedömningar som ligger till grund för uttalandena i revisionsberättelserna. 2. Revisionsstrategi Inför varje mandatperiod fastställer revisorsgrupp 1 en revisionsstrategi. I februari 2015 fastställdes strategin för 2015-2018. I strategin angavs följande inriktning: Fortsatt fokus på nämndernas styrning, uppföljning och kontroll av både den verksamhet som genomförs av externa utförare och den verksamhet som bedrivs i kommunens egen regi. Det förtroendekänsliga området är prioriterat, bl.a. när det gäller upphandling, stora bygg- och investeringsprojekt samt fastighetsområdet. Den årliga granskningen har fortsatt inriktning på kontroll av ekonomin, administrativ ordning och redovisning samt uppföljning och analys vad gäller verksamhetsmålen. Revisorsgrupp 1 beslutade om en kommunikationspolicy den 23 februari 2016. I policyn anges att revisorerna eftersträvar största
4 (13) möjliga öppenhet och tillgänglighet i sin granskning och kommunikation med fullmäktige, de granskade, medborgare och media. 3. Revisionsprocessen Revisionsprocessen omfattar hela det arbete som revisorerna gör under ett revisionsår från riskanalys och planering av granskningsinsatser till bedömningar i revisionsberättelse för nämnder samt granskningsrapport för respektive bolag. Revisionsprocessen är avslutad när fullmäktige fattat beslut i ansvarsfrågan. För bolagen är det bolagsstämman som fattar beslut om ansvarsfrågan. Granskningsarbetet avseende 2018 genomförs under perioden 1 april 2018 till och med 31 mars 2019. 3.1 Planering Revisorernas uppdrag enligt lag och reglemente är omfattande och måste avgränsas utifrån de resurser som revisionen förfogar över. För att genomföra revisionsuppdraget, och för att med säkerhet kunna uttala sig i ansvarsfrågan, prioriterar och planerar revisorerna sina revisionsinsatser utifrån genomförd riskanalys. Syftet med riskanalysen är att identifiera de största riskerna som finns inom verksamheter, funktioner och processer i staden. De granskningar som genomförs ska inriktas på för staden/nämnden/bolaget väsentliga områden där det finns risker för att kommunstyrelsen/nämnder/- styrelser inte har: en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet rättvisande räkenskaper tillräcklig intern kontroll Med begreppet ändamålsenlig verksamhet avses att kommunstyrelsen/nämnder/styrelser uppfyller fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Planeringen per nämnd och bolag dokumenteras i en planerings-pm där det framgår vad som ska granskas under revisionsåret. Denna kommuniceras med den verksamhetsansvariga tjänstemannaledningen i förvaltningen/bolaget.
5 (13) Planeringen, inklusive riskanalys, är en grundläggande del i revisionsprocessen med syfte att säkerställa att granskningsinsatserna ger tillräckligt underlag för att revisorerna ska kunna göra väl grundade uttalanden i revisionsberättelserna som underlag för fullmäktiges ansvarsprövning av respektive nämnd/styrelse. 3.2 Årlig granskning Den årliga granskningen omfattar grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av årsredovisningar och delårsrapporter. Vidare ingår uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Grundläggande nämndgranskning Den grundläggande granskningen genomförs varje år vid alla nämnder. Inriktningen för granskningen är att för varje nämnd granska och bedöma om: styrelsen/nämnden har uppnått fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten, samt om verksamheterna klarar att genomföra sina uppdrag med tillgängliga resurser styrelsens/nämndens system för styrning, uppföljning och kontroll säkerställer en ändamålsenlig och ekonomiskt effektiv verksamhet liksom en tillräcklig säkerhet inom styrelsens/nämndens organisation och verksamhet styrelsens/nämndens redovisning är upprättad enligt lagstiftning och god redovisningssed samt att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Grundläggande bolagsgranskning Lekmannarevisorn och den auktoriserade revisorn har olika uppdrag. Lekmannarevisorns uppdrag är främst att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorns uppdrag är främst att granska räkenskaperna och årsredovisningen. Lekmannarevisorernas och den auktoriserade revisorns uppdrag överlappar varandra vad gäller granskning av den interna kontrollen. Den grundläggande bolagsgranskningen avser bolagets styrelse och verkställande direktör. Inriktningen för granskningen är att för varje bolag granska och bedöma:
6 (13) Bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat Kvaliteten i de ekonomiska prognoserna inklusive uppföljning av investeringar samt hur bolaget arbetar med fullmäktiges verksamhetsmål, indikatorer och eventuella aktiviteter. Vidare ingår bedömning av i vilken omfattning bolaget har bidragit till att uppnå fullmäktiges mål. Bolagets arbete med intern kontroll Bolagets arbete med IK-planen med fokus på genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Uppföljning av ägardirektiv och uppdrag Fördjupad granskning Den grundläggande granskningen kompletteras med fördjupad granskning i den omfattning och med den inriktning som behövs för att säkerställa att revisorerna och lekmannarevisorerna har tillräckligt underlag för sitt uttalande i revisionsberättelsen respektive i granskningsrapporten. Behovet av fördjupad granskning grundas på en riskanalys för respektive nämnd/bolag. Granskningen kan inriktas på om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt föreskrifter som gäller för verksamheten. Den fördjupade granskningen kan också avse intern kontroll inom områden som personal, ekonomi och redovisning. De fördjupningar som genomförs avrapporteras i årsrapporten för respektive nämnd/bolag eller i särskilda projektrapporter. Granskning av delårsrapport och årsredovisning Revisorerna granskar årligen årsredovisning och delårsrapport. Omfattning och inriktning på dessa granskningar är till stor del beroende på den bedömning som gjorts vid såväl den grundläggande som fördjupade granskningen av stadens system och rutiner. Syftet med granskningarna är att verifiera om redovisningen ger en rättvisande bild av verksamhet och ekonomi. Såväl den finansiella redovisningen som redovisningen av stadens verksamhet i förvaltningsberättelsen ingår inklusive bedömning av måluppfyllelse. Uppföljning av tidigare granskningar I den årliga granskningen ingår att följa upp tidigare års iakttagelser och rekommendationer. Detta gäller både det som framkommit inom ramen för den grundläggande granskningen per nämnd/bolag
7 (13) och de granskningar som genomförts i form av fördjupade granskningar. Uppföljningen ger underlag för att bedöma om det finns anledning till förnyad granskning och ligger även till grund för riskbedömningen inför kommande års revisionsplanering. Avrapportering Revisionens granskningar i form av större projekt redovisas i projektrapporter. Dessa publiceras löpande under året. Det gångna årets granskningar (inklusive fördjupningar och projekt) sammanfattas i årsrapporter för nämnder och granskningspromemorior för bolagsstyrelser. En för staden samlad bild av årets samtliga granskningar redovisas i årsredogörelsen. Den årliga granskningen behandlas vid flera tillfällen av revisorsgrupperna: Fördjupade granskningar vad gäller intern kontroll, m.m. (juni - februari) Granskning av delårsrapporten (oktober/november) Årsrapport (mars) 3.3 Rapportering till kommunfullmäktige Den årliga granskningen redovisas till kommunfullmäktige i de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse för respektive nämnd. Med resultatet av de granskningar som genomförts prövar revisorerna om kommunstyrelsen och nämnder har fullgjort sina uppdrag. Revisionsberättelserna innehåller ett uttalande om ansvarsfrihet tillstyrks eller inte som underlag för fullmäktiges ansvarsprövning. 4. Revisionens kvalitetssäkring Att arbeta enligt God revisionssed 1 är en grundförutsättning för god kvalitet och kvalitetssäkring i revisionen. Kvalitetsarbete handlar om att följa upp och att arbeta med ständiga förbättringar. I Revisionsstrategi 2015-2018 2 anges att kvalitetssäkring av revisorernas och de sakkunnigas arbete sker enligt den av STAREV 3 fastställda vägledningen för kvalitetssäkring. 1 God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 (God revisionssed), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2 Beslutad av revisorsgrupp 1 2015-02-18 3 STAREV är ett samarbetsorgan för förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner med egna revisionskontor.
8 (13) Revisionskontoret har såväl intern som extern kvalitetssäkring av granskningsuppdragen. Den externa kvalitetskontrollen genomförs av yrkesrevisorer från andra revisionskontor inom STAREV-kretsen. 5. Granskningar revisionsåret 2018 De granskningsförslag gällande projekt som framkommit ur riskanalysen redovisas nedan. Utöver de projekt som fastställs i revisionsplanen planeras också ett antal fördjupade granskningar samt uppföljningar inom ramen för den årliga revisionen per nämnd. 5.1 Projekt Nedan följer en sammanställning över förslag till projekt. Granskning Stadens investeringar Informationssäkerhet Oegentligheter och förtroendeskadligt beteende i den löpande verksamheten Intern kontroll och risker för oegentligheter i stora projekt Tillgänglighet i offentlig miljö och service Miljöpåverkan stadsplanering Kunskapsresultat i grundskolan Styrning av gymnasieskolan Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld Kontinuitet inom hemtjänsten Stadens investeringar I budgeten för 2018 anges att ökade resurser krävs för att finansiera de omfattande investeringar som behövs för att möta stadens befolkningstillväxt. Det ställer krav på prioriteringar i investeringsverksamheten och en god projektstyrning bland annat i syfte att begränsa investeringsutgifterna. Den fortsatt höga målsättningen vad gäller bostadsbyggande förutsätter en hög investeringsnivå. Vidare är de finansiella resurserna begränsade och det är därför angeläget att prioritera mellan stadens framtida investeringsprojekt. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på investeringsplanering, projektrisker och ekonomiska konsekvenser.
9 (13) Informationssäkerhet Under 2017 antogs Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. I budgeten för 2018 anges att nämnder och bolagsstyrelser ska säkerställa att det, i enlighet med stadens styrande dokument på området, finns ett effektivt och ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete med åtgärder som består av processer, teknik och medarbetare som tillsammans utgör en kedja av skydd för stadens informationstillgångar. Inom staden finns ett antal strategiskt viktiga IT-system som är väsentliga för att verksamheten ska fungera. Bland annat finns sociala system som innehåller stadens socialregister som stödjer hela handläggningsprocessen för enskilda ärenden inom verksamheterna individ - och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Andra centrala system är ekonomisystemet Agresso och stadens lönesystem LISA. Vid bristande informationssäkerhet finns risk att stadens IT-system blir utsatt för olika attacker och att det kan få konsekvenser för staden i form av stora informationsförluster, skada för enskilda personer och kostnader. Det finns också en risk att den egna personalen på grund av bristande kunskaper oavsiktligt läcker information. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på stadens övergripande informationssäkerhets arbete samt informationssäkerhet i strategiskt viktiga IT-system. Oegentligheter och förtroendeskadligt beteende i den löpande verksamheten Oegentligheter finns inom både den privata och offentliga sektorn. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anger att Fusk och oegentligheter finns inom hela välfärdssystemet och har särskilt uppmärksammats inom hemtjänst- och assistansområdena. Oegentligheter har kunnat konstateras inom flera kommunala områden, exempelvis inom bidragsområdet, oriktiga fakturor från privata utförare, bygg- och transportsektorerna, osant intygande om funktionstillstånd, falska sjukintyg, falska identiteter, andra intygsbrott, likväl som hot och korruption. Det förekommer också sådant som inte är brottsligt men förtroendeskadligt vilket kan skada allmänhet och medborgares förtroende för verksamhet och dess företrädare. Risk för oegentligheter och förtroendeskadligt beteende finns även i stadens verksamheter varför det är viktigt med riskanalyser samt ett förebyggande och upptäckande arbete.
10 (13) Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på styrelse och nämnders riskanalyser samt det förebyggande och upptäckande arbetet. Intern kontroll och risker för oegentligheter i stora projekt I stora investeringsprojekt eller stora upphandlingar finns risk för oegentligheter, bl.a. i form av mutor och korruption. 2015 tecknade SKL en överenskommelse med ett antal entreprenörer/byggherrar inom bygg- och fastighetssektorn Överenskommelse för att motverka mutor och korruption. Överenskommelsen har utformats för att möta omvärldens krav på ökad transparens och måttfullhet i affärsrelationer. I Stockholms stad finns ett stort antal projekt inom bostadsbyggande och infrastruktur vilket gör det angeläget att vara uppmärksam på riskerna samt arbeta för att förebygga och upptäcka. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på intern kontroll och risker för oegentligheter inom stora investeringsprojekt och bygg- och fastighetssektorn. Tillgänglighet i offentlig miljö och till stadens service I budgeten för 2018 anges att Stockholm ska vara en tillgänglig stad för alla dess invånare och att Stockholms stad ska ha höga ambitioner för att bygga bort enkelt avhjälpta hinder. Alla invånare ska kunna leva likvärdiga liv, ha lika möjligheter och kunna ta del av stadens utbud, oberoende av funktionalitet. Byggnader, offentlig miljö och trafikmiljöer ska vara tillgängliga så att alla kan delta på lika villkor. Vidare ska samhällsinformationen finnas tillgänglig för alla. Bristande tillgänglighet kan bl.a. minska människors möjlighet att ta del av stadens utbud samt bidra till samhällsutvecklingen. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på tillgänglighet i offentlig miljö samt till samhällsinformation. Miljöpåverkan stadsplanering En av länets största utmaningar är att nå målet om begränsad klimatpåverkan samtidigt som regionen växer. Stadens verksamhet inom miljöområdet regleras främst av miljöbalken (MB) men även av plan- och bygglagen (PBL). Exempelvis ska kommunerna enligt PBL planera ny bebyggelse på ett klimatsäkert sätt. Miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar ska beaktas i stadens planer och program. Stadsrevisionens tidigare granskning (rapport 2015:8) visade bl.a. att miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar var integrerade i stadens planeringsprocess. Däremot
11 (13) fanns ingen systematisk uppföljning av den betydande miljöpåverkan som de planer och program som miljöbedömts antas leda till. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på om staden övervakar, följer upp och redovisar den faktiska miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet faktiskt medför. Kunskapsresultat i grundskolan I Stockholms stads budget 2018 anges att skolresultaten i stadens grundskolor ska förbättras och den mångåriga trenden med växande kunskapsklyftor brytas. I Skolprogram för Stockholms stad 1 lyfts fram att de första skolåren är av avgörande betydelse och lägger grunden för elevens fortsatta lärande. Vidare att Forskning visar att det är viktigt att barn lär sig läsa senast under sitt första skolår för att inte redan från början komma efter i andra skolämnen. Tidiga kunskapsuppföljningar är en förutsättning för att skolan ska ha full kunskap om elevernas kunskapsnivåer i syfte att säkerställa att alla elever kan läsa, skriva och räkna, senast, när de lämnar årskurs tre.. Även i Skolverkets kunskapsöversikt Att läsa och förstå från 2016 lyfter betydelsen av läsförståelse. Bland annat lyfter även kunskapsöversikten fram hur viktigt det är med god läsutveckling redan de första skolåren och att God läsförståelse påverkar möjligheterna att utveckla kunskap i alla skolämnen och genom hela skoltiden. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på hur staden arbetar med att förbättra och utvärdera grundskoleelevers skolresultat. Styrning av gymnasieskolornas ekonomi och verksamhet Stadens egna gymnasieskolor har redovisat stora underskott de senaste tre åren. Underskotten har ökat trots vidtagna åtgärder. Enligt budget 2018 behöver ett antal gymnasieskolor byggas i Stockholm. Strategin är att utöka antalet gymnasieplatser i innerstaden. Den planerade utbyggnaden ökar lokalkostnaderna och bidrar till att lokalkostnaden tar en större andel av resurserna. Risk finns att utbildningsnämnden inte klarar den ekonomiska utmaningen vad gäller gymnasieskolorna samt att dessa skolor inte klarar av att erbjuda en utbildning av god kvalitet. 1 Nu gällande skolprogram är från 2013 och i budget 2017 har kommunfullmäktige gett utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ett uppdrag att ta fram ett nytt övergripande skolprogram för stadens förskolor och skolor. Ett förslag är ute på remiss.
12 (13) Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på ledning och styrning av gymnasieskolornas ekonomi och utbildningsnämndens arbete med att skapa förutsättningar för en likvärdig gymnasieutbildning med god kvalitet för alla elever i staden. Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld Arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska enligt budget 2018 fortsatt prioriteras av samtliga nämnder och ha sin utgångspunkt i det program som antogs av kommunfullmäktige 2017. Staden har ansvar för att inom framförallt socialtjänsten, skolan och förskolan arbeta förebyggande. Socialtjänsten ska också arbeta uppsökande mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt att ge stöd och skydd till brottsoffer när våld har skett. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på hur staden arbetar utifrån stadens program för Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt riktlinjer på nationell nivå. Kontinuitet inom hemtjänsten Kontinuitet är en viktig kvalitetsaspekt i omsorgen om äldre. Många äldre med hemtjänst möter i sin vardag personal från olika yrkesgrupper, verksamheter och utförare. För de flesta äldre är det mer tryggt att få stöd och hjälp av personal som de känner igen och där det har byggts upp en relation. Det är även viktigt att det, oavsett vilken personal som kommer hem till den äldre, finns en kontinuitet i utförandet av insatserna. Stadens budget 2018 framhåller att det är angeläget att stadsdelsnämnderna stärker personalkontinuiteten. Enligt budgeten kommer utvecklingen av hemtjänsten fortsatt vara ett prioriterat område under 2018. Utgångspunkten ska vara det utvecklingsprojekt staden bedrivit under 2016-2017 i syfte att öka den enskildes inflytande över hur och när hemtjänstinsatser utförs samt förbättra samverkan runt den enskildes behov. Projektet har resulterat i att nya arbetssätt och anvisningar utarbetats för att göra stadens hemtjänst mer personcentrerad samt öka personal- och omsorgskontinuiteten. Förändringarna har införts stegvis under 2017 och kommer fortsätta att implementeras i stadsdelsnämnderna 2018. Det är väsentligt att bemanning och arbetssätt är anpassade till den äldres omsorgsbehov. Bristande kontinuitet utgör risk för att intentionerna och bestämmelserna i socialtjänstlagen åsidosätts. Granskningen genomförs som ett projekt med inriktning på kontinuitet och bemanning inom hemtjänsten.
13 (13) 5.2 Uppföljning av tidigare genomförda granskningar Bostäder för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning (rapport 2015:6) I övrigt sker uppföljning av fördjupade granskningar och vissa projekt inom ramen för den årliga granskningen per nämnd.