RISKUTREDNING MAGASINET 1, HÄSSLEHOLM PRELIMINÄRHANDLING 2015-09-25
Uppdrag 258868, Dp Hässleholm Brinova Titel på rapport: Riskutredning Magasinet 1, Hässleholm Status: Preliminärhandling Datum: 2015-09-25 Medverkande Beställare: Brinova Hässleholm AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Susanne Klint Max Gunnarsson, Susanne Stenlund Emma Bengtsson Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB 205 19 Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\MAL\258868\Riskanalys Farligt Gods\Max\Riskutredning Magasinet 1_Hässleholm_150925.docx 2015-09-25
Sammanfattning Tyréns har på uppdrag av Brinova Hässleholm AB genomfört en riskutredning avseende transport av farligt gods på väg med bakgrund av planläggning av nytt handelsområde på fastigheten Magasinet 1 längs Vankivavägen i Hässleholm. För att bedöma hur transporter av farligt gods på Vankivavägen påverkar det aktuella området utifrån risksynpunkt har riskmåttet individrisk beräknats. Den beräknade risken har jämförts med kriterier för värdering av risk. För att ta hänsyn till den risk som transport av farligt gods på Vankivavägen ger upphov till införs ett antal krav eller rekommendationer (riktlinjer) för bebyggelse inom det aktuella området, för att uppnå acceptabel risknivå. Dessa väljs utifrån resultatet av beräkningarna och information om vilka typer av farligt gods som transporteras. Utifrån beräkningarna av individrisken som transport av farligt gods på Vankivavägen ger upphov till har följande slutsatser dragits: 1. För bebyggelse på avstånd mer än 30 meter från vägen (gäller två byggnader i illustrationskartan): o Plantering av träd eller buskar längs Vankivavägen rekommenderas. Träd bör planteras i en ridå med två rader och varje träd ha en krondiameter på 5 meter och ridån bör vara två tradrader djup. Buskar bör vara 1-2 meter höga (SKL, 2012). 2. För den befintliga q-märkta byggnaden ska åtgärder införas som hindrar avåkning av fordon mot bebyggelse. Sådana åtgärder kan vara vall, dike, räcke eller liknande. Om den befintliga byggnaden skadas och måste återuppföras gäller samma krav som på ny bebyggelse (se nedan). 3. Byggnaden som föreslås på 20 meters avstånd från Vankivavägen bör flyttas så att ett bebyggelsefritt avstånd om 25 meter från vägen upprätthålls. Utöver det bebyggelsefria avståndet ska någon av följande kombination av åtgärder införas: o Vall längs med Vankivavägen (denna kan kombineras med eventuell vall vid den befintliga q-märkta byggnaden). Vallens höjd bör vara 1,5-2 meter. o Ventilationsintag bör ej placeras i riktning mot vägen. eller o Obrännbar (A2-s1,d0) och brandklassad (EI30) fasad inom 30 meter. Brandklassningen gäller även fönster. Detta gäller för fasader som vetter mot vägen. Byggnader som ligger i skydd av andra byggnader kan undantas. o Ventilationsintag bör ej placeras i riktning mot vägen. 4. Området mellan Vankivavägen och bebyggelse inom området ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Detta ska beaktas inom 25 meter från Vankivavägen (det bebyggelsefria avståndet) men är rekommenderat även mellan övrig bebyggelse och vägen. Entréer tillåts i riktning mot Vankivavägen, dock ska utrymning vara möjlig i annan riktning. Detta gäller inom 30 meter från Vankivavägen. 3(15)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Mål och syfte... 5 1.2 Omfattning och avgränsning... 5 1.3 Tillgängligt underlag... 5 1.4 Metod... 5 1.5 Definitioner... 6 1.6 Riskvärdering... 6 1.7 Området... 7 1.8 Planerad verksamhet... 7 1.9 Transport av farligt gods... 8 2 Analys... 9 2.1 Individrisk med avseende transport av farligt gods... 9 2.2 Osäkerheter... 10 2.3 Riskreducerande åtgärder... 10 3 Slutsats... 12 Referenser... 13 4 Beräkningsbilaga... 14 4.1 Individriskberäkningar... 14 4(15)
1 Inledning Brinova i Hässleholm AB önskar etablera ett handelsområde på fastigheten Magasinet 1 längs Vankivavägen i Hässleholm och med anledning av detta har olycksrisker på fastigheten till följd av transporter med farligt gods på Vankivavägen utretts. 1.1 Mål och syfte Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker inom området kopplade till transporterna av farligt gods på närliggande väg, Vankivavägen. Syftet med riskanalysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende akuta olycksrisker orsakade av transport av farligt gods på Vankivavägen). Detta innefattar både att avgöra områdets lämplighet för önskad bebyggelse samt eventuella behov av riskreducerande åtgärder på området för att kunna tillåta önskad bebyggelse. 1.2 Omfattning och avgränsning Riskanalysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill Vankivavägen och transporterna av farligt gods som sker där. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar: Hur påverkas området av vägen och transporterna av farligt gods som sker där? Vilka åtgärder krävs eller vilka begränsningar finns för att möjliggöra etablering av handel enligt föreslagen placering? Studien beaktar kvantitativt riskerna med farligt gods på väg genom att individrisken till följd av transporterna beräknas. Studien omfattar inte luftföroreningar, buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, markföroreningar etc. 1.3 Tillgängligt underlag Illustrationsplan T4-området, 20150831 Förslag på plankarta, 20150831 Utkast till Dp Magasinet 1 och Intendenten 3 samråd 20150917, Hässleholms kommun och Tyréns AB. 1.4 Metod För att undersöka hur akuta olycksrisker kopplade till transporter av farligt gods på Vankivavägen kan påverka det aktuella området har arbetsgången nedan använts. Information om trafikeringen av farligt gods på Vankivavägen och annan relevant information samlas in. Riskbedömning av transport av farligt gods på Vankivavägen genom beräkning av individrisk. Bedömning av osäkerheter kopplade till riskerna för att utreda resultatens giltighet. Riskvärdering utifrån beräkningar och förutsättningar rörande de identifierade riskerna och omgivningen. Riskvärderingen genomförs med utgångspunkt i etablerade kriterier som presenteras i rapporten. Eventuella nödvändiga åtgärder för att risken ska vara acceptabel anges, men detaljprojekteras inte. 5(15)
1.5 Definitioner Risk Begreppet risk omfattar sannolikheten för att en händelse ska ske och konsekvenserna av denna händelse. Ur ett tekniskt perspektiv är detta okomplicerade synsätt tillräckligt men anhängare av den socialkonstruktivistiska disciplinen menar att risk också bör inbegripa faktorer som exempelvis hur oönskad en händelse är eller graden av kontroll. Risk kan definieras, beräknas och presenteras på flera olika sätt. 1.6 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Räddningsverket, 1997): Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Riskvärderingen gör ett ställningstagande kring huruvida riskerna kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller inte tolerabla. Denna princip beskrivs översiktligt i nedanstående figur. Figur 1: Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Räddningsverket, 1997). Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ utgångspunkt och kvantitativ utgångspunkt. Även om principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra grundtanken till även kvantitativa riskvärderingar. Som riskvärderingskriterier kan två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk, användas. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. I definitionen av individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisk beräknas eller behandlas inte i denna utredning. 6(15)
Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för såväl transporter av farligt gods som för samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997): Individrisk Individrisknivåer på 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras Individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som små Området däremellan kallas ALARP-området, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM, 2007). RIKTSAM anger att sällanköpshandel normalt kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 30 meter från transportleden och övrig handel kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 70 meter från transportleder. På närmare avstånd krävs en utredning enligt RIKTSAM, vilket innebär att specifika riskmått ska tas fram samt att dessa ska understiga angivna kriterium. Handel kan tillåtas på kortare avstånd än 30 meter om individrisken understiger 10-6 per år, förutsatt att åtgärder eller förhållandena på platsen kan reducera eller eliminera tillskott av oönskade händelser.förutsättningar I detta kapitel presenteras förutsättningar gällande det aktuella området, den planerade bebyggelsen och transporter av farligt gods som passerar det aktuella området. 1.7 Området Det aktuella området ligger i de norra delarna av Hässleholms tätort. På de aktuella fastigheterna finns idag ett fåtal byggnader varav en är q-märkt. Denna får inte förändras och kommer därför att vara kvar inom området även enligt förslagen framtida utformning. Byggnaden används idag för handel. Mellan Vankivavägen och det planerade området löper ett dike längs vägen. Området sluttar något från vägen mot de planerade byggnaderna. I övrigt är området mellan vägen och området öppet med vegetation längs vägen. 1.8 Planerad verksamhet Inom det aktuella området planeras handel i fyra byggnader varav en befintlig. I anslutning till byggnaderna planeras markparkering. I figur 2 finns en föreslagen illustrationsskiss för det aktuella området. Riskutredningen utgår från detta förslag. I skissen förelås ett hus på cirka 20 meters avstånd från Vankivavägen (benämns byggnad 1 i figuren och hädanefteri rapporten), ett hus på cirka 50 meters avstånd från Vankivavägen (benämns byggnad 4 i figuren och hädanefter i rapporten), ett hus på cirka 40 meters avstånd från Vankivavägen benämns byggnad 3 i figuren och hädanefter i rapporten). Den befintliga byggnaden (benämns byggnad 2 i figuren och hädanefter i rapporten) ligger på cirka 20 meters avstånd från Vankivavägen. 7(15)
Figur 2: Illustrationskarta över det aktuella området. Vankivavägen är markerad med ett rött streck i nord-sydlig riktning. Byggnaderna har numrerats 1-4. Byggnad 2 är befintlig och q-märkt. 1.9 Transport av farligt gods På Vankivavägen som passerar det aktuella området transporteras farligt gods. För att genomföra avsedda beräkningar behövs information om vilken typ av farligt gods som transporteras förbi planområdet; och fördelningen mellan de olika typerna. Fördelningen för Vankivavägen utläses ur [MSB, 2006] och presenteras i tabell 1. Flödet av trafik och antalet transporter med farligt gods er år presenteras i beräkningsbilagan. 8(15)
Tabell 1: Fördelning av farligt gods på Vankivavägen. Klass Ämne Transporterad Andel (%) mängd (ton) i september 2006 1 Explosiva 0,09 0 ämnen och föremål 2.1 Brandfarlig gas 1013,66 79 2.2 Icke brandfarlig, 0 0 icke giftig gas 2.3 Giftig gas 0 0 3 Brandfarliga 242,87 19 vätskor 4.1 Brandfarligt fast 9,1 1 ämne 4.2 Självantändande 0 0 ämne 4.3 Ämne som 0 0 utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande 0,26 0 ämne 5.2 Organisk 0 0 peroxid (flytande eller fast) 6.1 Giftig substans 5,21 0,4 6.2 Smittfarligt 2,07 0,2 ämne 8 Frätande ämnen 4,47 0,3 9 Övriga farliga 10,24 0,8 ämnen Summa 100,0 2 Analys 2.1 Individrisk med avseende transport av farligt gods Med hjälp av indata, beräkningsgång etc redovisad i beräkningsbilagan har individrisken till följd av transporter med farligt gods på Vankivavägen beräknats. I figur 3 presenteras individrisken som funktion av avståndet från Vankivavägen. 9(15)
1,00E-04 Individrisk 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 Vankivavägen Nedre ALARP Övre ALARP 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 Avstånd 80 100 120 140 Figur 3: Individrisken som funktion av avståndet från Vankivavägen. ALARP-områdets övre och undre gränser är också markerade i diagrammet. Beräkningarna visar att individrisken ligger i ALARP-området för hela det aktuella området.. Eftersom andelen av klass 2.1 (brandfarliga gaser) och klass 3 (brandfarliga vätskor) är de dominerande är det främst konsekvenser med dessa ämnen som ska beaktas. För närmare beskrivning av konsekvenser som de olika farligt gods-klasserna kan ge upphov till, se beräkningsbilaga. 2.2 Osäkerheter Det finns osäkerheter i indata, modell och antaganden. Den största osäkerhetsfaktorn gäller indata, och utgörs av det faktiska antalet transporter med farligt gods och fördelningen av de olika farligt godsklasserna. Osäkerheterna kan påverka den beräknade risknivån både uppåt och nedåt. Det finns flertalet skäl som talar för att beräkningen av risken är att betrakta som konservativ och valda indata innebär en förskjutning mot högre risk. 2.3 Riskreducerande åtgärder I detta avsnitt utreds behovet av riskreducerande åtgärder. Åtgärderna bestäms utifrån den beräknade individrisken, kännedom om fördelningen av de olika farligt godsklasserna och konsekvenserna av de olika ämnena. I den fördelning som använts utgör klass 2.1 (brandfarliga gaser) cirka 80 % och brandfarliga vätskor (klass 3) cirka 20 %. Detta innebär att det är konsekvenser med ämnen ur dessa farligt gods-klasser som framföralltska begränsas. Men eftersom fördelningen av olika farligt gods klasser kan komma att förändras med tiden tas även konsekvenser till följd av olyckor med transporter av andra farligt gods-klasser i beaktande. Åtgärder delas in i sådana åtgärder som ska införas för att risknivåerna ska vara acceptabla och sådana åtgärder som rekommenderas för att ge ytterligare skydd. För att möjliggöra olika lösningar med hjälp av riskreducerande åtgärder kommer olika alternativ på åtgärder eller kombinationer av åtgärder att föreslås. Det är viktigt att åtgärderna används i de kombinationer som föreskrivs. Området mellan Vankivavägen och byggnaden inom området ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Detta begränsar folkmängden som uppehåller sig nära vägen. Detta ska beaktas inom 30 meter från Vankivavägen men rekommenderas även mellan annan bebyggelse och vägen. 10(15)
Entréer tillåts i riktning mot Vankivavägen, dock ska utrymning vara möjlig i annan riktning. Detta innebär exempelvis att byggnaderna kan ha entréer i riktning mot Vankivavägen men det ska finnas kompletterande vägar ut som inte vetter mot vägen. Detta gäller inom 30 meter från Vankivavägen. För de byggnader som i förslaget planeras på 40 respektive 50 meter från Vankivavägen (byggnad 3 och 4) är individrisken på en nivå (10-6 per år) på vilken handel kan tillåtas, förutsatt att åtgärder eller förhållandena på platsen kan reducera eller eliminera tillskott av oönskade händelser. Mellan vägen och de två byggnaderna på 40 meters (byggnad 3) respektive 50 meters (byggnad 4) avstånd från Vankivavägen finns ett dike längs vägen som kan förhindra att brandfarliga vätskor rinner in mot området. För att skydda mot gasspridning mot byggnaderna rekommenderas att träd eller buskar planteras längs vägen. Detta kan skapa turbulens som gör att utspädningen av gasen blir större vilket kan ge lägre koncentrationer av gasen inom det aktuella området. Det bör dock beaktas att träden kan tappa blad på vinterhalvåret vilket minskar den önskade effekten. Träd bör planteras i en ridå med två rader och varje träd ha en krondiameter på 5 meter och ridån bör vara två trädrader djup. Buskar bör vara 1-2 meter höga (SKL, 2012). Den befintliga byggnaden (byggnad 2) som ligger på cirka 20 meters avstånd från Vankivavägen används redan idag för handel. Eftersom den är q-märkt får byggnaden inte rivas och dess yttre får inte förvanskas. Detta innebär att riskreducerande åtgärder inte går att implementera på byggnadens fasad. Individrisken 20 meter från Vankivavägen överstiger 10-6 per år vilket är för högt för att tillåta handel. Med tanke på att byggnaden är befintlig och verksamhet inte förändras (handel) i det aktuella förslaget bedöms risknivån inte öka jämfört med dagens läge. För att minska risken för den befintliga byggnaden rekommenderas åtgärder som begränsar avåkningssträckan för fordon. Sådana åtgärder kan vara vägräcke, dike eller vall längs vägen. I händelse av att den befintliga byggnaden skadas så allvarligt att den måste rivas (vid t.ex. brand) gäller samma krav på återuppförandet av byggnaden som de som föreskrivs för nybyggnad i denna rapport. Individrisken vid byggnad 1 som enligt förslaget på plankartan ska ligga i områdets norra del, cirka 20 meter från Vankivavägen är så hög att handel inte kan tillåtas (individrisken överstiger 10-6 per år). Dessutom rekommenderas ett bebyggelsefritt avstånd på 25-30 meter längs transportvägar med farligt gods [RIKTSAM, 2007]. Det bebyggelsefria avståndet utgår inte från risken utan baseras på andra aspekter som utbyggnadsmöjligheter för vägen och räddningstjänstens insatsmöjligheter. Baserat på detta rekommenderas ett bebyggelsefritt avstånd på 25 meter samt riskreducerande åtgärder. De riskreducerande åtgärderna presenteras i två kombinationer i syfte att tillåta flexibilitet gällande andra intressen. De åtgärder som ska införas är antingen: Vall längs med Vankivavägen (denna kan kombineras med eventuell vall vid den befintliga q-märkta byggnaden). Vallens höjd bör vara minst 1,5-2 meter. Den ska utformas för att begränsa avåkningsträckan för fordon in på området. Ventilationsintag bör ej placeras i riktning mot vägen. eller Obrännbar (A2-s1,d0) och brandklassad (EI30) fasad inom 30 meter. Brandklassningen gäller även fönster. Detta gäller för fasader som vetter mot vägen. Byggnader som ligger i skydd av andra byggnader kan undantas. Åtgärden gäller till 30 meter eftersom individrisken utanför 30 meter från vägen understiger 10-6 per år, vilket är gränsen då handel tillåts. Ventilationsintag bör ej placeras i riktning mot vägen. Det finns även andra åtgärder och lösningar som ger likvärdigt skydd. Av denna anledning bör åtgärdernas genomförbarhet granskas gentemot önskvärd bebyggelse, i ett tidigt skede. 11(15)
3 Slutsats I denna riskutredning har individrisken beräknats för att risken med transport av farligt gods på Vankivavägen ska kunna värderas. Individriskberäkningarna visar att det förslag som presenteras i illustrationskartan kräver följande justeringar och åtgärder för att risknivåerna ska anses beaktade: 1. För bebyggelse på avstånd mer än 30 meter från vägen (gäller två byggnader i illustrationskartan): o Plantering av träd eller buskar längs Vankivavägen rekommenderas. Träd bör planteras i en ridå med två rader och varje träd ha en krondiameter på 5 meter och ridån bör vara två tradrader djup. Buskar bör vara 1-2 meter höga (SKL, 2012). 2. För den befintliga q-märkta byggnaden ska åtgärder införas som hindrar avåkning av fordon mot bebyggelse. Sådana åtgärder kan vara vall, dike, räcke eller liknande. Om den befintliga byggnaden skadas och måste återuppföras gäller samma krav som på ny bebyggelse (se nedan). 3. Byggnaden som föreslås på 20 meters avstånd från Vankivavägen bör flyttas så att ett bebyggelsefritt avstånd om 25 meter från vägen upprätthålls. Utöver det bebyggelsefria avståndet ska någon av följande kombination av åtgärder införas: o Vall längs med Vankivavägen (denna kan kombineras med eventuell vall vid den befintliga q-märkta byggnaden). Vallens höjd bör vara 1,5-2 meter. o Ventilationsintag bör ej placeras i riktning mot vägen. eller o Obrännbar (A2-s1,d0) och brandklassad (EI30) fasad inom 30 meter. Brandklassningen gäller även fönster. Detta gäller för fasader som vetter mot vägen. Byggnader som ligger i skydd av andra byggnader kan undantas. o Ventilationsintag bör ej placeras i riktning mot vägen. 4. Området mellan Vankivavägen och bebyggelse inom området ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Detta ska beaktas inom 30 meter från Vankivavägen men är rekommenderat även mellan övrig bebyggelse och vägen. 5. Entréer tillåts i riktning mot Vankivavägen, dock ska utrymning vara möjlig i annan riktning. Detta gäller inom 30 meter från Vankivavägen. 12(15)
Referenser Davidsson, m.fl., Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, 2007. Kartläggning av farligt godstransporter september 2006, MSB, 2006 Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering, Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2012 13(15)
4 Beräkningsbilaga I denna bilaga presenteras underlag till och resultat av de individriskberäkningar som gjorts. Beräkningsgången följer den som används i RIKTSAM. 4.1 Individriskberäkningar Sannolikhet för olycka Sannolikheten för en farligt gods-olycka, definierad som en olycka med ett fordon lastat med farligt gods där det farliga godset läcker ut, beräknas enligt VTI-modellen, redovisad i Räddningsverket (1996). Sannolikheten för olycka är relaterad till vägens utformning och hastighet samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägavsnittet per dag. Antalet förväntade olyckor med fordon skyltade med farligt gods N, beräknas enligt nedanstående uttryck. där I O X Y = Index för farligtgodsolycka = Olyckor (antal/år på vägdelen) = (( )+(1 ) (2 )) = Andel transporter skyltade med farligt gods = Andel singelolyckor Olyckskvot, andel singelolyckor samt index för farligt gods-olycka kommer från Räddningsverket (1996). Värden kommer från väg/gata med hastighetsbegränsningen 50 km/h.förväntat antal farligt gods olyckor beräknas för en (fiktiv) väg med likhet med Vankivavägen med antaganden och indata i tabell 2. Tabell 2:Indata till beräkning av individrisk. Vankivavägen Vägsträcka 400 m ÅDT (år 2030) 8862 fordon/dygn Antal farligt gods-transporter per år 1254 st Olyckskvot (antal olyckor per år) 0,65 Andel singelolyckor 0,25 Index för farligt gods-olycka 0,11 Förväntade antalet farligt gods-olyckor 5,71*10-4 per år (olyckor som leder till utsläpp av farligt gods) Konsekvens av olycka på väg Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings- 14(15)
och tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en poolbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en pga värmepåverkan kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADRklass 5, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i figur 4. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80%-percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etc (beräkningar genomförda i RIKTSAM med 10 000 iterationer); dvs ett avstånd som innehålls i 80 % av fallen. Utifrån frekvensen av olyckor där farligt gods är inblandat och kännedom om fördelningen av farligt gods kan individrisken beräknas. Figur 4: Konsekvensavstånd som kumulativ fördelning för de olika konsekvenserna som beaktas i beräkningarna av individrisken. 15(15)