Handbok för skrivande av magisteruppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014

Handbok för skrivande av magisteruppsatser i socialantropologi, LiU Oktober, 2014

2 Innehåll Introduktion... 4 Socialantropologi 4... 4 Kursmålen... 4 Delkurserna... 5 Uppsatsprocessen... 6 Val av uppsatsämne... 6 Litteratursökning... 6 Fältarbete... 6 60%-seminarium... 6 Roller... 7 Inför uppsatsskrivande... 7 Rätt till handledning... 7 Byte av handledare... 8 Rätt att framlägga uppsats på uppsatsseminarium... 8 Bedömningsmall: betygsättning och examination... 8 Uppsatsstrukturen... 9 Titelblad... 10 Abstract... 10 Innehållsförteckning med sidhänvisning... 10 Förord... 10 Inledning/Bakgrund (1-2 sidor)... 10 Syfte (några rader)... 10 Frågeställning (några rader)... 10 Disposition (c:a 1 sida)... 11 Metod... 11 Tidigare forskning och teori... 11 Den egna empirin... 11 Sammanfattning... 11 Analys... 11 Slutord... 12

3 Bibliografi... 12 Referenser, citat, fotnoter och bibliografi:... 12 Referenser... 12 Fotnoter och slutkommentarer... 12 Bibliografi... 12 Att skriva på engelska/writing in English... 13 Riktlinjer för opposition på magisteruppsatser... 13 Till sist... 14

4 Introduktion Att skriva uppsats inom ämnet socialantropologi är roligt! Det ger dig som student en möjlighet att själv fördjupa dig inom ett ämnesområde och presentera dina resultat i en uppsats. När du skriver magisteruppsats inom socialantropologi får du dessutom tillämpa dina kunskaper genom att planera och genomföra ett eget fältarbete eller egen insamling av empiri. En del uppsatsskrivande studenter tar tillfället i akt och reser utomlands för sina fältarbeten, medan andra hittar intressanta forskningsuppgifter på närmare håll. Studenterna inom ämnet har stor frihet att själva utforma sina uppsatsämnen och med stöd av kursansvariga lärare och handledare ansvara för genomförandet av uppgiften. Studenter med magisterexamen i socialantropologi vid LiU har alltså redan provat på att arbeta som socialantropolog under utbildningstiden och kan därför tillämpa sina kunskaper direkt efter avslutad utbildning. Syftet med att skriva uppsats är att du som student ska få övning i vetenskapligt tänkande och skrivande. Det innebär att du lär dig att föra en vetenskaplig diskussion kring ett avgränsat forskningsproblem. I arbetsprocessen ingår att formulera syfte och frågeställning, hitta och sätta dig in ett material eller att samla in egen empiri, att välja en lämplig metod för genomförande och ett lämpligt teoretiskt och etnografiskt ramverk för att beskriva, förklara och analysera ditt insamlade material, liksom att på ett vetenskapligt sätt presentera dina slutsatser i form av en uppsats, som du sedan examineras på. Socialantropologi 4 Kursplanen för Socialantropologi 4 är det dokument som fastställer kursens mål, innehåll, undervisnings- och arbetsformer, examinationsformer, förkunskapskrav och information om betyg, kursbevis och kurslitteratur. Kursmålen I kursplanen för Socialantropologi 4 är kraven preciserade, och du ska efter avslutad kurs på avancerad nivå kunna: - kritiskt diskutera och analysera dina kunskaper om huvudområdet socialantropologi, inklusive en överblick över området och fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. - självständigt identifiera och formulera frågeställningar utifrån aktuell forsknings- och utvecklingsarbete inom huvudområdet socialantropologi. - självständigt kunna tillämpa fördjupade metodkunskaper- och färdigheter inom socialantropologi i planeringen och genomförandet av kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. - analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer på ett integrerat sätt, även med begränsad information. - göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.

5 - identifiera ditt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för din egen och ämnets kunskapsutveckling. - i muntlig och skriftlig form kritiskt diskutera och analysera dina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper i samhället. - kritiskt diskutera och analysera vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Delkurserna Socialantropologi 4 är uppdelad i tre delkurser: Socialantropologisk översikt: teman och regioner, 7,5 hp, fokuserar på aktuellt socialantropologiskt forsknings- och utvecklingsarbete och antropologisk omvärldskunskap inom olika aktuella teman, t ex sociala organisationsformer, ekonomi, politik, genus, globalisering, migration, socialisering, identitet, hälsa, miljö, etc., och inom olika regioner av världen. Delkursen är i huvudsak en läskurs med en gemensam litteraturlista. Kursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift, som ventileras på ett seminarium. Underlaget för bedömningen utgörs av den skriftliga redovisningen och av kvaliteten på genomförandet av försvar av den egna och opposition på andras texter på seminariet. Socialantropologisk fördjupning: tema och region, 7,5 hp, fokuserar på aktuellt socialantropologiskt forsknings- och utvecklingsarbete och antropologisk omvärldskunskap, med inriktning mot området för det valda uppsatsämnet. Delkursen är i huvudsak en läskurs med en individuell litteraturlista. Litteraturlistan fastställs av kursansvarig lärare med utgångspunkt från studentens valda uppsatsämne. Kursen ger en fördjupad kunskap om och insikt i ett delområde av aktuell socialantropologisk teoribildning och etnografi. Kursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift, som ventileras på ett seminarium. Underlaget för bedömningen utgörs av den skriftliga redovisningen och av kvaliteten på genomförandet av försvar av den egna och opposition på andras texter på seminariet. Kursen Uppsats i socialantropologi, 15 hp, innebär som tidigare ett självständigt planerat och individuellt genomfört uppsatsarbete. Arbetet ska uppfylla socialantropologiska vetenskapliga, metodologiska och etiska krav, och relatera till teoriutvecklingen inom det aktuella forskningsområdet. Uppsatsarbetet sker med stöd av en handledare, och kursen examineras genom en magisteruppsats, som ventileras på ett seminarium där försvar av den egna och opposition på en annans magisteruppsats ingår i de examinationsgrundande momenten. I kursen ingår också ett så kallat 60%-seminarium under vilket den uppsatsskrivande studenten redogör för sitt pågående arbete. Kvaliteten på det framlagda arbetet ingår inte i examinationsbedömningen. Magisteruppsatsen är vanligen c:a 40 sidor lång (+/- 5 sidor) och omfattar 15hp. Kursplanen för Socialantropologi 4 finns att läsa på hemsidan för socialantropologi: http://www.liu.se/ikk/socialantropologi?l=sv

6 Uppsatsprocessen Att skriva uppsats är ett lärande moment, vilket innebär att du under uppsatsprocessen inte bara lär dig mer om det valda ämnesområdet och antropologisk teoribildning utan också om olika forskningsmetoder och hur man skriver en vetenskaplig rapport i form av en uppsats. Uppsatser skrivs på ett särskilt sätt och det ställs krav både på formalia och på innehåll för att en uppsats ska bedömas som godkänd för framläggning på uppsatsseminarium. Du skriver din uppsats med vägledning av en handledare, som på olika sätt ger dig råd och stöd under uppsatsprocessen. Val av uppsatsämne Val av uppsatsämne görs i samråd med kursansvarig lärare och handledare, och handledaren godkänner slutligen uppsatsämnet. Avgörande för om ett uppsatsämne anses lämpligt är etiska överväganden, riskbedömningar och om uppsatsarbetet bedöms som ogenomförbart på grund av alltför omfattande arbete eller svårigheter av teknisk eller ekonomisk art. Din handledare ser också till att uppsatsämnet är lämpligt utifrån ett socialantropologiskt perspektiv. Val av uppsatsämne sker i samband med den andra delkursen Socialantropologisk fördjupning: tema och region, 7,5 hp, då du i samråd med kursansvarig lärare och handledare utvecklar en individuell litteraturlista över det valda forskningsområdet med utgångspunkt i det valda uppsatsämnet. Litteratursökning En viktig del av uppsatsarbetet är att hitta och läsa relevant litteratur. Inom det ämnesområde du har valt för din uppsats ska du ha god kännedom om forskningsläget och de mest relevanta publikationerna. Du ska känna till centrala begrepp och teorier och samtida diskussioner av relevans för ämnesområdet och kunna redovisa dina kunskaper i de obligatoriska inlämningsuppgifterna och i uppsatsen. Litteratur söker du enklast via någon av bibliotekets databaser för tryckt och elektronisk litteratur. Bibliotekets Ämnesguide för socialantropologi är här en användbar resurs: http://guide.bibl.liu.se/socialantropologi. Fältarbete Studenter som skriver magisteruppsats samlar på egen hand in de data som ska ligga till grund för uppsatsen. Magisteruppsatsen kan baseras på litteraturstudier eller på eget fältarbete, inklusive intervjuer och observationer. Du ska på egen hand, men i samråd med handledare, identifiera och kontakta lämpliga intervjupersoner och organisera intervjuerna, samt hitta lämplig litteratur. 60% seminarium När du arbetar med din uppsats är det till fördel att få andras synpunkter på det du gör. Under uppsatskursen har vi därför ett 60%-seminarium då du kan presentera ditt arbete för kurskamrater och lärare, och få deras konstruktiva synpunkter. En ytterligare fördel med seminariet är att du vidgar dina antropologiska kunskaper genom inblickar i andras forskningsområden. Din insats på detta seminarium ingår inte i bedömningen av ditt betyg för kursen.

7 Roller Uppsatser skrivs och handleds inom ramen och tiden för en uppsatskurs som organiseras av en kursansvarig lärare. Uppsatsen handleds av en uppsatshandledare. Examinationen av en uppsats genomförs av en examinator som inte handledare för uppsatsen. Det är examinator som slutgiltigt har att ta ställning till vilket betyg som ska ges med hänsyn till de moment som ska examineras. I normalfallet är kursansvarig lärare examinator. I de fall kursansvarig lärare är handledare kan studierektor eller annan behörig lärare träda in som examinator. Se Studieadministrativa handboken för mer information om vilka regler som gäller: http://sah.liu.se/?l=sv. Inför uppsatsskrivande Inför en uppsatskurs förbereder kursansvarig lärare kursen genom att bland annat informera om kursens upplägg, reglerna för uppsatsskrivande och om processen för uppsatsarbetet. Kursansvarig lärare ansvarar för fördelningen av uppsatshandledare. Vid val av handledare beaktar kursansvarig lärare studenternas önskemål om handledare, handledares kompetensområden, ämnets bemanningssituation, samt enskilda lärares arbetsbelastning. Rätt till handledning En viss tid av lärarnas totala arbetstid avsätts för handledning och examination. Med handledning menas handledningsmöten eller andra kontakter mellan handledare och student, samt handledarens arbete med kritisk granskning av uppsatstexten under skrivprocessen. Granskning av texter tar vanligen mer tid i anspråk än de möten man använder för att diskutera texterna. Med examination menas deltagande i uppsatsseminarium inklusive genomläsning och bedömning av den uppsats som ska examineras, samt skriftlig eller muntlig betygsmotivering till studenten. För en uppsats som omfattar 15 hp avsätter handledaren totalt 22 klocktimmar av sin arbetstid. Du som uppsatsförfattare har rätt till handledning i enlighet med de resurser som tilldelats handledaren, och handledningstiden innefattar alla arbetsmoment inom handledning. Det är därför viktigt att disponera den tid som finns avsatt för handledning på bästa sätt. För magisteruppsatsen finns 16 timmar för handledning och 6 timmar för examinationsarbetet, inklusive första (före uppsatsseminariet) och andra (slutversionen) bedömning av uppsatsen till förfogande. Uppsatsarbetet är ett självständigt arbete där du som uppsatsförfattare är huvudansvarig för att planera och genomföra arbetet samt för uppsatsens innehåll och kvalitet. Handledningen sker individuellt mellan dig och din handledare där formerna och rutinerna bestäms gemensamt. Uppsatsskrivande är ett lärande moment i utbildningen och att lära sig att arbeta och skriva på ett vetenskapligt korrekt sätt är viktigt. En stor del av utbildningen i att skriva uppsats handlar om att du ska lära sig att ta emot konstruktiv kritik av handledaren och vara beredd att skriva om och därmed förbättra uppsatsen. Uppsatshandledning bedrivs i normalfallet, om inget annat avtalats, under den tidsperiod som uppsatskursen löper. Om du inte är klar inom terminen efter uppsatskursen kan handledning endast erbjudas i mån av handledarens tid och inom ramen för den totala handledningstid som du har rätt till.

8 Byte av handledare Om samarbetet mellan dig och din handledare inte fungerar kan ett handledarbyte komma ifråga. Mer information rätt till handledarbyte hittar du i Studieadministrativa handboken på: http://sah.liu.se/?l=sv. Rätt att framlägga uppsats på uppsatsseminarium För att du ska kunna lägga fram sin uppsats för examination på ett uppsatsseminarium krävs att din handledare godkänt uppsatsen för framläggning. Handledaren har då gjort bedömningen att uppsatsen håller en sådan kvalitet att den utan större korrigeringar kan bedömas med betyget Godkänd, enligt de kursmål som fastställts i kursplanen. Ett godkännande för framläggning av uppsatsen är alltså ingen garanti för att uppsatsen kommer att godkännas utan krav på komplettering. Till varje uppsats som framläggs på ett uppsatsseminarium utses en opponent. Opponenten ska i sin kritiska granskning av uppsatsen följa riktlinjerna för uppsatsopposition, som meddelas i samband med kallelse till uppsatsseminarium. Varje uppsatsstudent ska också opponera på någon annans uppsats. Tider för uppsatsseminarier bestäms i samråd med handledaren och kursansvarig lärare. I normalfallet schemaläggs uppsatsseminariet till sista veckan av uppsatskursen. Om du vill lägga fram din uppsats på uppsatsseminarium utanför anvisad tidsperiod bestäms detta i samråd med handledare och kursansvarig lärare. Bedömningsmall: betygsättning och examination De kriterier som används i bedömningen och examinationen av en uppsats är: Kunskap och förståelse Har du som författare visat kunskap och förståelse inom ämnet socialantropologi, inklusive en överblick över området och fördjupade kunskaper inom vissa delar av området? Har du uppvisat insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete? Har du också visat fördjupad metodkunskap inom socialantropologi? Färdighet och förmåga Har du visat förmåga att integrera kunskap om analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information? Har du i uppsatsen visat att du har förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt har du planerat och med lämpliga metoder genomfört kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar? Visar du förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa? Har du också visat sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet? Värderingsförmåga och förhållningssätt Har du i din uppsats visat förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visat medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete? Har du visat insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används? Har du i din uppsats också visat förmåga att identifiera ditt behov av ytterligare kunskap och tagit ansvar för din och ämnets kunskapsutveckling?

9 Vart och ett av dessa kriterier bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Det är viktigt att alla kriterier är uppfyllda, men i magisteruppsatsen läggs särskild vikt vid bedömningen av din förmåga att kritiskt värdera det egna arbetet. För mer information om regler för examination, se LiU:s regelverk på: http://sah.liu.se/filosofiska-fakulteten-fil-fak/examination?l=sv eller Studieadministrativa handboken på: http://sah.liu.se/?l=sv. Insatser som opponent och respondent För magisteruppsatser görs också en bedömning av insatserna som opponent och respondent vid uppsatsseminariet. En väl genomförd opposition innebär att opponenten gör en mycket god genomgång av den uppsats som ska granskas och att opponenten formulerar konstruktiv kritik och förslag på förbättringar. Opponenten ska också göra en insiktsfull bedömning av uppsatsens styrka och svagheter, inklusive en bedömning av uppsatsens vetenskapliga noggrannhet. En väl genomförd respons innebär att respondenten för ett välgenomtänkt och vetenskapligt underbyggt resonemang kring de synpunkter som respondenten eller övriga seminariedeltagare har framfört. Bedömningen av insatserna som opponent och respondent ingår i den samlade bedömningen av studentens uppsats. Betyg sätts på den version av uppsatsen som lämnas in senast en vecka efter framläggning på slutseminariet. Vid uppsatsseminariet deltar examinator, som ger dig feedback på uppsatsens förtjänster och svagheter, dock utan att meddela betyg. Du som uppsatsförfattare ges efter uppsatsseminariet och den eventuella kritik som framförts av opponent och övriga seminariedeltagare möjlighet att förbättra kvaliteten på uppsatsen. Senast en vecka efter uppsatsseminariet lämnar du in din slutversion av uppsatsen, som betygssätts av examinator. När uppsatsen lagts upp på Linköping University Electronic Press (e-press), eller lämnats i tre tryckta exemplar till ämnets administratör, registreras betyg och poäng. För mer information om hur man lägger upp sin uppsats på e-press, se: http://www.ep.liu.se/index.sv.asp. Förutom bedömningen av den skrivna produkten ska examinator ta hänsyn till uppsatsprocessen, din grad av självständighet i förhållande till handledaren och kvaliteten på genomförd opposition och respons. Efter att betyget är satt har du som uppsatsförfattare rätt att få betyget motiverat muntligt eller skriftligt av examinator. Uppsatsstrukturen En bra tumregel för dispositionen av alla uppsatser inom socialantropologi är: First you tell them what you are going to tell them, Then you tell them, And then you tell them what you told them. Den generella strukturen, som kan anpassas för uppsatser på olika utbildningsnivåer i socialantropologi, ser ut så här:

10 Titelblad Titelbladet utgör uppsatsens omslag och bör därför innehålla kortfattad och relevant information. Dit hör att ange: Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Socialantropologi 4 Titel Ev. undertitel Författarens namn Magisteruppsats Termin och år Handledares namn Abstract Först i uppsatsen ligger abstracten som är en kort sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga slutsatser. När du lägger in uppsatsen på Linköping University Electronic Press (e-press) måste du författa ett abstract (100-150 sidor) och några nyckelord (max 5) på svenska och på engelska. Abstracten på svenska (om uppsatsen skrivs på svenska, annars används den engelska versionen) bör också ligga med i inledningen av själva uppsatsen. Innehållsförteckning med sidhänvisning Markera kapitelnivåer genom att använda dig av kursiv stil, fetstil, eller understrykning. Numrering av kapitel bör undvikas. Använd högst tre rubriknivåer. Notera att du inte ska sidnumrera själva innehållsförteckningen. Förord Förord är inte obligatoriskt att ha med, men är det utrymme i texten där du har möjlighet att tacka personer som har varit särskilt behjälpliga under uppsatsarbetet. I magisteruppsatser är det lämpligt att här tacka dina informanter för deras medverkan. Inte heller förordet sidnumreras. Inledning/Bakgrund (1 2 sidor) Här introducerar du läsaren i ämnet du ska skriva om. Du kan t ex skriva något om varför du valde just det här ämnet. Har du t.ex. haft egna erfarenheter av ämnet, kanske i samband med resor, har du fascinerats av ämnet, eller ville du bara veta mer om något? Är det ett aktuellt ämne som behöver diskuteras? Detta ska vara ett kort avsnitt, som bjuder in läsaren till din uppsats. Syfte (några rader) Här talar du om för läsaren vad uppsatsen går ut på, som om du skulle presentera uppsatsen för någon som frågade dig vad din uppsats handlar om. Detta ska vara ett kort och koncist avsnitt. Det är mycket viktigt att kontrollera att syftet faktiskt uppfylls i uppsatsen. Frågeställning (några rader) Här talar du om vilka frågor du ställer dig och försöker besvara, för att uppfylla syftet med uppsatsen. Detta ska också vara ett kort och koncist avsnitt och innehålla maximalt 3-4 övergripande frågor som är kopplade till syftet.

11 Disposition (c:a 1 sida) Det här avsnittet är inte nödvändigt för kortare uppsatser, men underlättar läsningen av de längre magisteruppsatserna. Här presenteras i korta drag på vilket sätt uppsatsen är uppbyggd och vad som följer på vad. Meningen är att läsaren snabbt ska kunna orientera sig i uppsatsen genom att läsa dispositionsavsnittet. Metod Metoden ska vara ändamålsenlig i förhållande till uppsatsens syfte. Här presenterar du vilken metod du använt för att samla in din empiri och diskuterar vilka eventuella för- och nackdelar ditt val av metod har haft för uppsatsprocessen och forskningsresultatet. Du kan också diskutera alternativa metoder som du skulle ha kunnat använda, och förklara varför du valt bort dem. Metodavsnittet bör också innehålla en beskrivning och analys av val och avgränsningar när det gäller litteratur och andra källor för datainsamling, informanter, metod för datainsamling och analysmetod. Det här avsnittet är viktigt för att läsaren ska förstå hur du har gått tillväga för att genomföra forskningsuppgiften och hur du har kommit fram till dina forskningsresultat. Tidigare forskning och teori Medan avsnitten fram till och med Metod vanligen presenteras på det sättet och i den ordningen i en socialantropologisk uppsats, ska följande avsnitt, d.v.s. Tidigare forskning och teori, Den egna empirin, Sammanfattning och Analys ses som rekommendationer av vad uppsatsen bör innehålla, utan särskilda riktlinjer för hur dessa avsnitt ska presenteras och i vilken ordning. Se gärna tidigare uppsatser i socialantropologi för exempel på olika modeller för hur dessa delar kan presenteras i uppsatsen: http://www.ep.liu.se/index.sv.asp. (Fyll i ordet socialantropologi och klicka i alternativet Studentuppsatser ). Uppsatsen ska innehålla en presentation av de viktigaste publikationerna inom det tema och den region som uppsatsämnet fokuserar. Uppsatsen ska också innehålla en presentation och diskussion av de teorier och begrepp du har använt dig av i din uppsats och som har varit viktiga för din analys av uppsatsmaterialet. I en magisteruppsats ska det här avsnittet innehålla en redogörelse för de viktigaste teorierna och publikationerna inom det valda ämnesområdet. I magisteruppsatsen krävs också en kritisk diskussion av dessa teorier och publikationer och en analys av deras relevans för uppsatsen. Den egna empirin Magisteruppsatserna bygger oftast på eget fältarbete och insamlat empiriskt material i form av intervjuer och/eller observationer. I uppsatsen presenterar du de empiriska data du samlat in och hur du tolkat och analyserat dem. I magisteruppsatser krävs att man diskuterar sina forskningsresultat utifrån den valda teoribildningen och den tidigare forskning som gjorts inom ämnesområdet. Sammanfattning Beroende på uppsatsens struktur kan du lägga in kortare sammanfattningar efter längre avsnitt, eller en mer generell sammanfattning mot slutet av uppsatsen. En sammanfattning är ett kort sammandrag av de viktigaste slutsatserna i uppsatsen. Analys Uppsatsen ska också någonstans innehålla en analys och kritisk diskussion av dina forskningsresultat. Ibland är analysdelen ett särskilt markerat avsnitt i slutet av uppsatsen, och ibland är analysen en pågående diskussion genom hela uppsatsen.

12 Slutord Slutord användas för att lägga till en kort kommentar till uppsatsen, t ex hur det valda ämnesområdet skulle kunna utvecklas i framtiden, och behov av framtida forskning inom ämnesområdet. Bibliografi Här ska alla de källor du har använt i uppsatsen redovisas. Det är mycket viktigt att bibliografiavsnittet är konsekvent, tydligt och att det innehåller rätt och tillräcklig information. Referenser, citat, fotnoter och bibliografi: Det finns många olika sätt att referera och redovisa sina källor på, och det viktigaste är att du är konsekvent och väljer ett enhetligt referenssystem. Vi rekommenderar dock att du använder dig av det s.k. Harvardsystemet, där man refererar till källan inom parentes i texten. I parentesen anges författarens/författarnas efternamn, årtal på publikationen och sidhänvisning. Det är mycket viktigt att veta hur man citerar och refererar och hur man undviker avskrift (plagiat). För mer information om Harvardsystemet, se Borås högskolas biblioteksinformation på: http://www.hb.se/wps/portal/blr/harvard. För allmän information om citeringsteknik, se bibliotekets informationssida på: http://www.bibl.liu.se/citera-och-referera/citeringsteknik?l=sv För information om RefWorks, som erbjuder ett smidigt sätt strukturera och hantera referenssystemet i uppsatsen, se: http://guide.bibl.liu.se/content.php?pid=75060&sid=1735890 Referenser Referenser ska stå i löpande text, och du ska alltid referera till den text du har använt. Antingen ska referensen stå i slutet av meningen (om man byter referens i nästa mening) eller i slutet av stycket. Fotnoter och slutkommentarer En fotnot är en kortare förklaring eller ett förtydligande till texten. Fotnoter markeras med en siffra i löpande text och den förklarande texten läggs längst ned på sidan i ett dokument. Förklarande text kan också läggas som slutkommentarer, som också refereras till med siffra i löpande text, men med den skillnaden att den förklarande texten ska läggas längst bak i dokumentet. Var konsekvent och använd antingen fotnoter eller slutkommentarer i uppsatsen. Fotnoter och slutkommentarer bör användas sparsamt eftersom dessa hänvisningar stör läsningen av uppsatstexten. Bibliografi Bibliografiavsnittet läggs längst bak i dokumentet. Det är mycket viktigt att all relevant information kommer med så att läsaren kan spåra källan. Du ska alltid ha med efternamnet på författaren till artikeln/boken, initialbokstav (eller ibland hela förnamnet) på författaren, årtal, ev. volym och nummer, titel på artikel och tidskriften eller boken den är hämtad ur, eller

13 bokens titel, namn på redaktör för bok eller tidskrift (i förekommande fall), förlag och ort. Lägg gärna till sidhänvisningar för artiklar i tidskrifter och kapitel i böcker. För mer information, se bibliotekets informationssida på: http://www.bibl.liu.se/citera-ochreferera/citeringsteknik?l=sv. Att skriva på engelska/writing in English De flesta studenter skriver på svenska, men det är också möjligt att skriva på engelska. Studenter som skriver Minor Field Study-rapporter skriver alltid på engelska. Academic English Support på Linköpings universitet erbjuder hjälp åt studenter som skriver på engelska. Läs mer på: http://www.liu.se/ikk/aes?l=en Riktlinjer för opposition på magisteruppsatser Kursen avslutas med ett seminarium då uppsatserna ska utsättas för kritisk granskning. En opponent kommer att utses till varje uppsats. Opponentens uppgift är att presentera uppsatsen och kritisk gå igenom den. Uppsatsförfattaren får tillfälle att förklara och försvara sig, och övriga deltagare kan bidra med frågor, synpunkter och kommentarer. Opposition och försvar för en uppsats beräknas ta c:a 40 minuter och innefattar följande moment: 1) Författaren får tillfälle att tala om tekniska fel (errata) 2a) Opponenten presenterar uppsatsen i dess huvuddrag. 2b) Författaren godkänner opponentens sammanfattning, alternativt påpekar vilka väsentliga punkter som saknas i opponentens sammanfattning 3) Opponenten går därefter kritiskt igenom uppsatsen, förslagsvis med följande punkter (men inte nödvändigtvis i denna ordning): Referenser och litteraturlista - är de korrekt utförda? Språk - är det precist, koncentrerat och (framförallt!) begripligt? Disposition - är uppsatsen logiskt disponerad, hänger den ihop? Syfte - framgår syftet klart, och genomförs verkligen syftet i uppsatsen? Frågeställning - är frågeställningen klar, och hänger metoder och teorier samman med denna frågeställning? Frågor, oklarheter? Alternativ - finns det alternativa sätt att behandla frågeställningen? Vad kan förbättras, och hur kan man vidareutveckla uppsatsen? 3) Författaren svarar på kritiken

14 4) Övriga i seminariet får komma med frågor, synpunkter och kommentarer. Glöm inte bort att kritik kan vara positiv såväl om negativ! Fel är lätta att hitta, men glöm inte bort att påpeka och berömma det som är bra. Seminarierna ska utgöra tillfällen att ge och ta emot konstruktiv kritik i avsikt att göra det som är bra ännu bättre. I slutet av uppsatsseminariet ska du underteckna ett medgivande om publicering av uppsatsen på Linköping University Electronic Press (e-press). Detta intyg ska lämnas till ämnets administratör. På intyget är antecknat ett ISRN-nummer som du ska notera och använda vid uppsatsens inläggning på e-press. För mer information om hur du gör för att lägga in din uppsats på e-press, se: http://www.ep.liu.se/exjobb/index.sv.asp Efter att uppsatsseminariet är förklarat avslutat har alla uppsatsförfattarna en vecka på sig att korrigera de fel som påpekats av opponenten, samt i vissa fall förbättra texten. Alla förändringar görs i samråd med handledare. Slutversionen av uppsatsen skickas till handledaren inom en vecka efter uppsatsseminariet. När din handledare gett sig slutliga godkännande av uppsatsen som klar för inläggning på e-press och examination skickar du slutversionen av uppsatsen till ämnets administratör och till examinator. Du ska nu lägga in sin uppsats på e-press. När administratören ser att din uppsats har lagts upp på e-press meddelas examinator, som betygssätter slutversionen och meddelar dig betyget samt ger dig en motivering till betyget. Till sist Har du fler frågor kring uppsatsskrivande inom socialantropologi? Kontakta kursansvarig lärare eller handledare, så berättar de mer. Välkommen att skriva uppsats hos oss! Lärarna inom socialantropologi