STATISTIK SOCIALTJÄNST 2003:9. Barn och unga insatser år 2002

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2003:9 Barn och unga insatser år 2002

Innehåll Statistik Socialtjänst Barn och unga insatser år 2002 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialstyrelsen Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Statistikens innehåll... 6 Datainsamling... 7 Statistikens tillförlitlighet... 8 Jämförbarhet över tiden... 10 Definitioner... 11 Resultat... 14 Tabellförteckning... 23 Teckenförklaring... 26 Bilageförteckning... 26 Summary... 27 List of tables... 29 Explanation of the symbols... 33 List of appendixes... 33 Swedish-English glossary... 34 Tabeller... 36 Bilagor... 111 Statistik över insatser till barn och unga har publicerats av Socialstyrelsen sedan 1994. Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska Centralbyrån. Statistics on services provided to children and young people have been published since 1994 by the Swedish National Board of Health and Welfare. Previously, they were published by Statistics Sweden. Statistics Social Services Children and Young People: Services Provided, 2002 Certain services provided under the Social Services Act (SSA) and the Care of Young Persons Act (CYPA) National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN ISSN 1401-0216 ISBN 91-7201-798-8 Artikelnr 2003-44-9 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Maria Öman, Socialstyrelsen tfn: 08-555 533 14 Publicerat: 27 augusti 2003 2

Sammanfattning Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Sedan 1994 är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga. Statistiken innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Följande heldygnsinsatser ingår i denna statistik: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU De öppenvårdsinsatser som ingår har kategoriseras i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Kontaktperson eller behandling i öppna former enligt LVU De insatser socialtjänsen ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionshinder ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Funktionshindrade personer insatser enligt LSS år 2002 och Funktionshindrade personer år 2002. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som berörts av de insatser Socialstyrelsen efterfrågar. I den ena insamlas uppgifter om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra uppgifter om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. De insamlade uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Antal barn och unga med heldygnsinsatser Cirka 4 400 barn och unga var nytillkomna 2002, d v s påbörjade en eller flera heldygnsinsatser under 2002 och hade inte varit föremål för någon av de redovisade heldygnsinsatserna under de fem år som föregick 2002. Under 2002 påbörjade ungefär 6 700 barn och unga heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU. Den 1 november 2002 var knappt 15 000 barn och unga föremål för heldygnsinsats. Drygt 19 000 barn och unga var någon gång under 2002 föremål för heldygnsinsats. Antal barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser Enligt samtliga mått var vård enligt SoL den insatstyp som flest barn berördes av 2002. Av de knappt 15 000 barn och unga som var föremål för insats den 1 november hade ungefär 10 400 vård med stöd av SoL, cirka 4 300 barn och unga fick vård enligt LVU och cirka 160 barn och unga var omedelbart omhändertagna. 3

Antal barn och unga fördelade efter olika placeringsformer Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med vårdinsats den 1 november 2002. 75 procent av de SoL-vårdade och 64 procent av de LVU-vårdade barnen var familjehemsplacerade den dagen. Hem med särskild tillsyn enligt LVU, s k 12 hem, var betydligt vanligare bland de barn och unga som var omedelbart omhändertagna enligt LVU än för dem som var placerade för vård. Av de omedelbart omhändertagna den 1 november 2002 var 29 procent placerade på hem med särskild tillsyn jämfört med 12 procent av de LVU-vårdade och 1 procent av de barn och unga som vårdades enligt SoL. Pojkar och flickor Totalt sett var inte skillnaderna så stora mellan pojkar och flickor när det gäller heldygnsinsatser. Av de nytillkomna var 49 procent pojkar och 51 procent flickor. Större skillnader mellan könen fanns dock när det gäller LVU-insatser, och då särskilt bland de äldre ungdomarna. Av samtliga barn och unga med LVU-vård någon gång under 2002 var 55 procent pojkar och av ungdomarna 18 år och uppåt, som fick vård enligt LVU någon gång under året, var 67 procent pojkar. Öppenvårdsinsatser Antal barn och unga med öppenvårdsinsats den 1 november 2002 Ungefär 28 600 barn och unga, motsvarande 13 per 1 000 i befolkningen, hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november 2002. Av dessa 28 600 var de flesta barn i åldern 0 12 år, men i relation till befolkningsstorlek var öppenvårdsinsatser vanligast bland 13 17-åringarna. I denna åldersgrupp hade 18 barn per 1 000 beslut om öppenvård den 1 november jämfört med 11 per 1 000 barn 0 12 år. Antal barn och unga fördelade efter olika öppenvårdsinsatser Av de tre SoL-insatserna var kontaktperson/-familj den öppenvårdsinsats som flest barn och unga berördes av 2002. Cirka 22 000 barn och unga fick sådan insats någon gång under året. Ungefär 18 700 barn och unga fick behovsprövat personligt stöd och cirka 5 100 ingick någon gång under 2002 i strukturerade öppenvårdsprogram. Bland de yngre barnen, 0 12 år, var kontaktperson/-familj vanligast, medan de äldre ungdomarna, 18 20 år, i större utsträckning fick personligt stöd. Pojkar och flickor Av de barn och unga som fick kontaktperson och de som fick personligt stöd någon gång under 2002 var cirka 55 procent pojkar och 45 procent flickor. Andelen pojkar som hade insatsen strukturerade öppenvårdsprogram var 59 procent. 4

Bakgrund Officiell statistik Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Enligt lagen om den officiella statistiken (2001:99) skall officiell statistik finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den skall vara objektiv och allmänt tillgänglig. Den skall vidare framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för enskilda. I kompletterande förordning (2001:100) finns föreskrifter om vad som är officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den. Sedan 1994 är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga. Insatser för barn och unga Den lag som i första hand reglerar socialtjänstens insatser för barn och ungdomar är socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Om det är nödvändigt kan insatser ges med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Om barn och ungdom riskerar att utvecklas ogynnsamt skall nämnden, i nära samarbete med hemmen, sörja för att de får det skydd och det stöd som de behöver. Placering för vård utanför det egna hemmet Om hänsynen till den unges bästa motiverar det ska nämnden sörja för vård och fostran utanför det egna hemmet i familjehem eller hem för vård eller boende. Placering kan i sådana situationer göras med stöd av 4 kap. 1 SoL om barnets vårdnadshavare lämnar samtycke till vården och, om barnet fyllt 15 år, barnet lämnat samtycke. Om vårdnadshavarna eller den unge, när han fyllt 15 år, motsätter sig den vård som socialnämnden anser att barnet behöver är LVU tillämplig. Vid beslut om vård med stöd av LVU har föräldrarna kvar sin juridiska vårdnad om barnen. Föräldrarnas bestämmanderätt över barnen begränsas dock i den omfattning som behövs för att LVU-vård skall kunna ges. Vård med stöd av LVU kan förekomma i två huvudfall, de s k miljöfallen och beteendefallen. 2 LVU som gäller s k miljöfall säger: Vård skall beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. 3 LVU som gäller s k beteendefall säger: Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Beslut om vård med stöd av LVU fattas av länsrätten efter ansökan av nämnden. 5

Omedelbart omhändertagande Socialnämnden kan, med stöd av LVU, omedelbart omhänderta barn och unga om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård enligt LVU och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken att den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Beslut om omedelbart omhändertagande skall underställas länsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattats. Om länsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, enligt 8 LVU, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos länsrätten om att den unge skall beredas vård. Öppenvårdsinsatser I de fall där behov av insats finns, men placering för vård utanför det egna hemmet enligt SoL eller LVU inte är nödvändig, kan någon form av öppenvård erbjudas barnet/den unge eller dennes familj. Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån öppen dagverksamhet utan närvarokontroll till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En vanlig öppenvårdsinsats är att utse en särskild kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj. Om det för en person som är under 20 år kan antas att insatser enligt 3 LVU annars skulle kunna bli aktuella kan kontaktperson/-familj utses med stöd av 22 LVU s k mellantvång. Statistikens innehåll Statistiken innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. De insatser socialtjänsen ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionshinder ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Funktionshindrade personer insatser enligt LSS år 2002 och Funktionshindrade personer år 2002. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Följande heldygnsinsatser ingår i denna statistik: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU De öppenvårdsinsatser som ingår har kategoriseras i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Kontaktperson eller behandling i öppna former enligt LVU 6

Statistiken redovisas i de flesta fall som antal barn och unga med respektive insats samt antal barn och unga i förhållande till befolkningen. I första hand sker redovisningen på riksnivå men vissa uppgifter finns även på läns- och kommunnivå. Det är viktigt att notera att det finns flera mått på antal barn och unga med olika innebörd i statistiken. Följande fyra mått redovisas för heldygnsinsatser (se Definitioner): Nytillkomna barn och unga 2002. Barn och unga för vilka en eller flera insatser påbörjades under 2002. Barn för vilka insatser påbörjades under aktuellt statistikår är ett mått som är lämpligt vid jämförelse mellan olika år med avseende på förändringar i inriktningen på socialtjänstens insatser. Barn och unga med en pågående insats den 1 november 2002. Genom att jämföra 1 november mellan olika år får man en indikation på hur antalet barn som är inne i systemet förändras över tiden. Barn och unga som varit föremål för en eller flera insatser någon gång under 2002. För öppenvårdsinsatser redovisas: Barn och unga med beslut om insats den 1 november 2002 Barn och unga som varit föremål för en eller flera insatser någon gång under 2002 När det gäller barn och unga med beslut om öppenvårdsinsats den 1 november är bara det totala antalet känt. Hur många av dessa som var föremål för respektive insatstyp är inte känt. Uppgifter om antal barn och unga som någon gång under året haft en eller flera insatser finns däremot endast för respektive insatstyp. Dessa kan inte summeras för att få fram totalt antal barn och unga med öppenvårdsinsats någon gång under året eftersom ett och samma barn kan ha haft mer än en typ av behovsprövad öppenvårdsinsats under året. Datainsamling Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som berörts av de insatser Socialstyrelsen efterfrågar. I den ena insamlas uppgifter om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra uppgifter om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. De insamlade uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Uppgifter om barn och unga som berörs av heldygnsinsatser har insamlats på individnivå. Alla undersökningsvariabler, utom uppgifter om födelseland, inhämtas från kommunerna i vissa fall från kommundel, distrikt eller motsvarande. Uppgifter om födelseland har inhämtats från SCB:s register över totalbefolkningen, RTB. Till grund för insamlingen från kommunerna ligger en blankett (bilaga 1). Kommunerna kan välja att rapportera på blankett, på diskett, på CD eller direkt via 7

Internet. De kommuner som använder blankett rapporterar kvartalsvis. Övriga kommuner levererar en gång per år. Påminnelser görs tills materialet sänts in. Materialet granskas och listor över fel sänds till kommunerna för rättning och komplettering. Även jämförelser med tidigare års rapportering görs och skickas till kommunerna, som då har möjlighet att korrigera både nytt och gammalt material. Sedan 1994 görs en årlig kontrollundersökning av samtliga placeringar som enligt registret pågick den 31 december föregående år. Listor med alla uppgifter om dessa placeringar skickas till kommunerna som kontrollerar om uppgifterna stämmer. I samband med denna kontroll upptäcks placeringar som avslutats före den 31 december men som inte rapporterats som avslutade. Kontrollundersökningen är retroaktiv och påverkar inte aktuellt statistikår. Öppenvårdsinsatser Statistiken om behovsprövade öppenvårdsinsatser har insamlats på aggregerad nivå. Uppgifter om barn och unga som berörs av dessa insatser samlas in från kommunerna via en blankett (bilaga 2). Inrapporteringen sker årsvis. De insamlade uppgifterna granskas maskinellt både med avseende på logiska samband mellan frågorna och i jämförelse med lämnade uppgifter för föregående år. Vid logiska fel i lämnade uppgifter samt stora skillnader jämfört med uppgifterna som lämnades för föregående år kontaktas kommunerna för rättning och eventuell kommentar till skillnaderna. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Heldygnsinsatser Brister i uppgiftsrapporteringen utgör den huvudsakliga felkällan. Det går inte att utifrån tillgängliga data uppskatta omfattningen av felen. Trots att det endast är möjligt att upptäcka en begränsad andel av samtliga fel av inrapporterade data upptäcks ändå vid statistikproduktionen ett, absolut sett, mycket stort antal fel. Därför kan man anta att det även finns brister i materialet, orsakade av sådana feltyper som inte upptäcks vid produktionen. Uppgiftslämnarna är ofta administrativ personal utan relevanta ämneskunskaper, vilket kan bidra till att felaktiga uppgifter lämnas. Förutsättningarna för uppgiftsrapporteringen, och därmed den statistiska kvaliteten, varierar kraftigt mellan olika kommuner. Öppenvårdsinsatser Tillförlitligheten i statistiken över öppenvårdsinsatser är mycket svår att värdera. Brister och fel i inrapporteringen är särskilt svåra att upptäcka eftersom uppgifterna samlas in på aggregerad nivå. Osäkerhetskällor Mätning Heldygnsinsatser Omfattningen av mätfelen är till stora delar okänd. Att rapporterade uppgifter är felaktiga upptäcks bara om uppgifterna inte är konsistenta med andra uppgifter. 8

Många kommuners datasystem innehåller uppgifter som inte till fullo motsvarar dem som skall ingå i statistiken, men som ändå inrapporteras. Det finns indikationer på att t ex hem med särskild tillsyn och hem för vård och boende som drivs av enskild, i många fall felaktigt rapporteras som hem för vård och boende som drivs av kommun eller landsting, (Vinnerljung, Sallnäs och Oscarsson, 1999)*. Vidare förekommer det att omplaceringar rapporteras som nya insatser. Att insats rapporterats när den påbörjas men inte när den avslutas förekommer också. Detta fel gör att beståndet av insatser inte reduceras korrekt och att t ex vård- och placeringstiderna överskattas. Felet kan bara delvis hanteras med åldersgränser. Den löpande kontrollundersökningen av oavslutade placeringar är retroaktiv och påverkar inte aktuellt statistikår. Detta fel kan, genom kontrollundersökningarna, uppskattas till nio procent per år om åtgärder inte sätts in för att begränsa felet. Öppenvårdsinsatser Många kommuner har uppgivit att de haft svårigheter att ta fram den efterfrågade statistiken ur sina administrativa system. Det kan innebära problem för många att lämna fullständiga och korrekta uppgifter. Uppgifterna hämtas från kommuner med varierande organisation och rutiner. Inom kommunen hämtas uppgifterna ibland från flera olika källor, vilket ger utrymme för skilda tolkningar av undersökningsvariablerna. Detta kan också bidra till osäkerhet i statistiken. Svarsbortfall och korrigering för bortfall Heldygnsinsatser För år 2002 har samtliga 289 kommuner inkommit med data, så inget bortfall av uppgiftslämnare finns. Objektsbortfallet, dvs personer som inte rapporterats för någon insats överhuvudtaget trots att sådan förekommit, antas inte vara särskilt stort. Bortfallet av uppgifter om beslutade insatser kan däremot vara något större, t ex omplaceringar, men omfattningen är okänd. Partiellt bortfall såsom saknad placeringsform skall bara kunna förekomma för insatser nära årsskiftet. Uppgifter om barnets och föräldrarnas födelseland hämtas från registret över totalbefolkningen (RTB). För de som inte påträffas i aktuellt års RTB görs en sökning i föregående års register. Distriktet Hyllie i Göteborg har inte rapporterat in alla beslut om SoL-vård under 2002. Enligt uppgift saknas 5 10 beslut. Jönköping har i vissa fall inte kunnat ange var barnet finns efter avslutad vård. Ingen korrigering för bortfallet har gjorts. Öppenvårdsinsatser Håbo, Tierp, Söderköping, Munkedal, Ulricehamn och Ockelbo har inte lämnat uppgifter överhuvudtaget. Flera kommuner har inte besvarat enstaka frågor. Korrigering för bortfallet har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå i första hand med motsvarande värde från föregående år, i andra hand genom beräkning av det genomsnittliga värdet av den efterfrågade variabeln för aktuell kommungrupp med hänsyn till befolkningsstorleken. Jönköping, Linköping, Heby, Köping och Öckerö har endast kunnat lämna totaluppgift i enstaka frågor. Totalen har i dessa fall fördelats på kön och ålder efter förra årets värden. I tabellerna har bortfall markerats med.. på kommunnivå. Det bortfallskompletterade värdet ingår däremot på läns- och riksnivå. Bearbetning Bearbetningens bidrag till fel i statistiken bedöms som ringa. * Vinnerljung B, Sallnäs M och Oscarsson L. Dygnsvård för barn och ungdom 1983 1995 förändringar i vårdlandskapet sedan socialtjänstlagens tillkomst. Socionomen 1999;8 Forskningssupplement 11. 9

Jämförbarhet över tiden Heldygnsinsatser Statistiken som redovisas i denna rapport är i princip jämförbar med den officiella statistiken för åren 1998 2001. Det bör dock observeras att statistiken återspeglar registerstatus vid det tillfälle den framställs. De rättningar som görs går också bakåt i tiden. Varje år görs cirka 1 500 enskilda korrigeringar och tillägg på tidigare register. Jämförelser med publicerad statistik för tidigare år är däremot svåra att göra. De huvudförändringar som införts från och med 1998 års statistik och som gör jämförelser problematiska är i korthet: Redovisningen av statistiken har ändrat inriktning från antal insatser gjorda för barn till antal barn som berörs av insatser. I tidigare publikationer har de flesta tabeller insatser som redovisningsobjekt. Från och med statistikår 1998 redovisas däremot i huvudsak antal barn och unga med insats. När det gäller heldygnsvård enligt SoL ingick tidigare enbart barn, dvs i åldern 0 17 år. Populationen har nu utökats till att innefatta barn och unga 0 20 år, vilket innebär att antalet barn och unga blir större än det hade blivit med den gamla åldersavgränsningen. Nytillkomna barn som haft flera insatser under året räknades tidigare en gång per insatstyp, men ingår nu bara en gång för den första insatsen det aktuella året. Tidigare ingick omedelbara omhändertaganden i redovisningen för LVU-vård. Nu hålls dessa insatstyper isär. I de fall LVU-vård och omedelbara omhändertaganden räknats ihop sker det under benämningen LVU-insatser. Dessa förändringar innebär att jämförelser med publicerad statistik för åren före 1998 bör göras med försiktighet. Öppenvårdsinsatser Uppgifter om öppenvårdsinsatser har samlas in på samma sätt i den officiella statistiken sedan 1998. Dessförinnan ingick inte uppgifter om strukturerade öppenvårdsprogram och behovsprövat personligt stöd. Kontaktperson/-familj har visserligen tidigare år ingått i den individbaserade insamlingen, men dessa siffror är inte fullt jämförbara med de nya mängduppgifterna p g a den ändrade insamlingsmetoden. 10

Definitioner Följande definitioner gör inte anspråk på att vara allmängiltiga utan är till för att klargöra hur olika begrepp används i statistiken över insatser för barn och unga. Mått på antal barn och unga Nytillkomna barn och unga Nytillkomna barn och unga för någon av de redovisade insatserna avser barn och unga som var föremål för minst en insats under det aktuella året och som inte varit föremål för insats, vare sig enligt SoL eller enligt LVU, under de föregående fem åren. Antal insatser eller antal typer av insatser under året påverkar inte om ett barn skall betraktas som ett nytillkommet eller ej. Barn och unga för vilka insatser påbörjades under året Barn och unga för vilka insatser påbörjades under året är de barn och unga som socialtjänsten påbörjade en eller flera insatser för under året. Med påbörjad insats menas här att placeringen eller öppenvårdsinsatsen inleddes någon gång fr o m 1 januari t o m 31 december detta år oberoende av när beslutet om insats fattades. (Se Insats och insatstyp och Placering nedan.) Barn och unga med pågående insats den 1 november Barn och unga med pågående insats den 1 november det aktuella året är barn och unga med en eller flera insatser just denna dag. Barn och unga som var föremål för insats någon gång under året Barn och unga som var föremål för insats någon gång under året är de barn och unga som någon gång under året berörts av en eller flera insatser oavsett vilket år dessa insatser påbörjades. I detta mått ingår således insatser som påbörjats under det aktuella året men även alla de insatser som påbörjades före detta år och som fortsatte in i det aktuella året. Övriga begrepp Insats och insatstyp Med insats avses en åtgärd som vidtas med stöd av ett beslut. I tidsserierna och tabellerna förekommer följande kategorier eller insatstyper av heldygnsinsatser: Vård enligt SoL Vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU och öppenvårdsinsatser: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/kontaktfamilj enligt SoL Kontaktperson eller behandling i öppna former enligt LVU Kontaktperson/kontaktfamilj Kontaktpersoner eller kontaktfamiljer utses för att stödja och hjälpa ett barn och/ eller dess föräldrar. 11

Omedelbart omhändertagande enligt LVU Omedelbart omhändertagande avser omhändertagande enligt 6 LVU. Personligt stöd Med personligt stöd avses behovsprövat stöd och behandling som ges till barnet/ den unge eller till dennes familj och som kan utföras av t ex socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahosare eller dylikt. I redovisningen ingår även barn/ unga för vilka personligt stöd ges till en annan person i dennes familj om det är barnets/den unges situation som föranlett stödet. Placering och placeringsform Med placering avses den plats där vården verkställs. En vårdinsats kan innehålla en eller flera placeringar. (Se Insats och insatstyp ovan och Vårdinsats nedan.) Placeringsform redovisas med följande uppdelning i tabellerna: Familjehem Släktinghem (familjehemsplacering hos släktingar) Jour-/beredskapshem Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting Hem för vård eller boende som drivs av enskild Hem med särskild tillsyn enligt 12 LVU Eget hem Annan placeringsform (t ex psykiatrisk klinik eller plats för utbildning och anställning) Påbörjad insats För heldygnsinsatser betraktas insats som påbörjad den dag då barnet/den unge anländer till det hem eller HVB där den beslutade vården skall ges eller barnet/ den unge skall vistas vid beslutat omedelbart omhändertagande. Sammanhängande vårdtid Med sammanhängande vårdtid avses den sammanhängande period under vilket ett barn haft ett eller flera, direkt på varandra följande, vårdinsatser. Vården kan vara av samma eller av olika insatstyper (SoL-vård och/eller LVU-vård). Om flera insatser skall inräknas i den sammanhängande vårdtiden, får tiden mellan de olika insatserna inte överstiga 13 dagar. Perioderna mellan de olika insatserna räknas dock inte in i den sammanhängande vårdtiden utan endast den tid som barnet eller den unge faktiskt har vårdats; dvs vistats i ett familjehem eller HVB. Tiden för omedelbara omhändertaganden räknas endast med då de ligger mellan två vårdinsatser. Omedelbara omhändertaganden som inleder eller avslutar en vårdkedja räknas inte in i den sammanhängande vårdtiden. Skäl till LVU Avser den paragraf i LVU som åberopas för insatsen. 2 LVU gäller brister i hemmiljön och 3 LVU gäller den unges eget beteende. Strukturerade öppenvårdsprogram Med strukturerade öppenvårdsprogram avses individuellt målinriktade program som är regelbundna, begränsade i tiden och i vilka klienterna är inskrivna och 12

vistas under hel dag eller del av dag. Strukturerade öppenvårdsprogram kan ibland även kallas mellanvård. Vård enligt LVU LVU-vård är en vårdinsats med placering som görs med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Omedelbart omhändertagande räknas i denna statistik inte som LVU-vård. Vård enligt SoL Med SoL-vård avses i redovisningen vård med placering utanför det egna hemmet enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vårdperiod Avser en eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. Uppehållet före en ny insats får inte överstiga 13 dagar för att den ska räknas in i vårdperioden. (Se sammanhängande vårdtid.) Vårdtid Vårdtid används ibland synonymt med vårdens längd och vårdens varaktighet. Vårdtiden räknas fr o m den dag då barnet/den unge anländer till den plats där vården ges t o m den dag då barnet/den unge lämnar denna plats. En vårdinsats kan innehålla en eller flera placeringar. Ålder Ålder i redovisningen avser barnets ålder den 31 december det aktuella året, oavsett när på året insatsen påbörjades eller avslutades. 13

Resultat I detta avsnitt presenteras några av resultaten i statistiken. Statistiken återfinns i sin helhet i tabelldelen i slutet av denna rapport. Först presenteras resultat om heldygnsinsatser och sedan resultat om öppenvårdsinsatser. Heldygnsinsatser Med heldygnsinsatser avses vård med placering utanför det egna hemmet enligt socialtjänstlagen, SoL, omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. och vård med placering enligt LVU. Fyra mått på barn och unga med heldygnsinsatser I diagram A illustreras de fyra måtten. Ett barn ingår oftast i fler än ett mått. Samtliga nytillkomna barn ingår i gruppen med påbörjad insats under året, många av dessa hade också pågående insats den 1 november och samtliga som ingår i de tre övriga måtten räknas naturligtvis också med i antal barn och unga med insats någon gång under året. Diagram A. Fyra olika mått på antal barn med heldygnsinsatser under 2002. Antal barn/unga 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 Nytillkomna barn/unga under 2002 Barn/unga för vilka insatser påbörjades under 2002 Barn/unga med pågående insats den 1 nov 2002 Barn/unga som var föremål för insats någon gång under 2002 Enligt statistiken var cirka 4 400 barn och unga nytillkomna 2002. Under året påbörjades insatser enligt SoL och/eller LVU för 6 700 barn och unga. Den 1 november 2002 var knappt 15 000 barn och unga föremål för heldygnsinsatser. Slutligen var drygt 19 000 barn och unga någon gång under 2002 placerade enligt SoL och/eller LVU. 14

Andel barn och unga placerade för vård utveckling 1993 2002 I diagram B visas utvecklingen över tid av andel barn och unga i befolkningen med vård enligt SoL och/eller LVU enligt de fyra måtten. Omedelbart omhändertagna ingår ej. Diagram B. Heldygnsinsatser. Barn och unga med vård enligt SoL och/eller vård enligt LVU 1) 1993 2002. Antal barn med en eller flera av insatserna per 1 000 i befolkningen 2). Antal barn/unga per 1 000 i befolkningen 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Barn/unga som någon gång var föremål för vård Barn/unga med pågående vård 1 nov Barn/unga med påbörjad vård Nytillkomna barn/unga 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1) Omedelbart omhändertagande ingår ej. 2) För jämförbarhet över tiden har barn och unga t o m 17 år med vård enligt SoL och barn och unga t o m 20 år med vård enligt LVU dividerats med 1 000 i befolkningen 0 17 år. När det gäller vård enligt SoL insamlades före statistikår 1998 endast uppgifter om barn till och med 17 år. För att uppgifterna i diagrammet ska vara jämförbara över hela tioårsperioden har den åldersgränsen använts för samtliga år. Uppgifterna om vård enligt LVU gäller barn och unga till och med 20 år. Eftersom vård enligt SoL är vanligare än vård enligt LVU har det totala antalet barn och unga med vård satts i relation till befolkningen 0 17 år. Under tidsperioden 1993 2002 ökade andelen barn och unga som var nytillkomna i heldygnsvård fram till 1996, varierade kring 1,7 per 1 000 fram till 2000, och har sedan ökat ytterligare till 1,8 per 1 000. Barn och unga med påbörjade vårdinsatser under året har utvecklats på samma sätt en ökning fram till 1996 och sedan omkring 2,8 per 1 000 fram till 2000 och kring 3,0 per 1 000 i befolkningen de senaste åren. Andelen barn och unga med vårdinsats någon gång under året och andelen med vård den 1 november har ökat sedan 1994 och ligger 2002 på 6,6 respektive 8,8 per 1 000. Dessa siffror är framställda utifrån det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Det betyder att antalet barn med vård åren före 2002 inte helt överensstämmer med de uppgifter som publicerats tidigare år (Se Tillförlitlighet totalt och Jämförelser bakåt i tiden under Statistikens kvalitet). 15

Antal barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser De tre typer av heldygnsinsatser som redovisas i statistiken är vård utanför det egna hemmet enligt 4 kap. 1 SoL, vård enligt 2 och 3 LVU och omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU. Antal barn med respektive typ av insats, mätt med samtliga fyra mått, presenteras i tabell A. Nytillkomna barn och unga samt barn med pågående insats den 1 november kan endast förekomma på en typ av insats. Antal barn per insats kan då summeras till en total. Att summeringen inte stämmer i tabellen nedan beror på avrundningar. Barn och unga med påbörjad insats under året och barn med insats någon gång under året kan ha berörts av olika insatser och räknas då en gång per typ av insats. Antal barn per insats kan därför inte, utifrån dessa mått, summeras för att få fram totalt antal berörda barn eftersom några barn då räknas dubbelt. Tabell A. Barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser 2002. Antal barn netto enligt fyra mått efter insatstyp. Avrundade värden. Insatstyp Redovisningsmått Nytillkomna Barn/unga Barn/unga Barn/unga barn/unga med på- med pågå- med insats 2002 börjad in- ende insats någon gång sats 2002 1 nov 2002 under 2002 Vård utanför det egna hemmet enligt SoL 3 500 5 500 10 400 14 500 Vård enligt LVU 90 1 200 4 300 5 300 Omedelbart omhändertagande enligt LVU 770 1 500 160 1 700 Totalt antal barn/ unga med vård enligt SoL och/eller insats enligt LVU 1) 4 400 6 700 15 000 19 000 1) Samtliga barn och unga med någon av de tre insatserna, vård enligt SoL, vård enligt LVU och/ eller omedelbart omhändertagande. Vård enligt SoL var den insatstyp som flest barn och unga berördes av år 2002 enligt samtliga fyra mått. Av de ungefär 4 400 barn och unga som var nytillkomna fick cirka 80 procent SoL-vård, medan endast 2 procent fick vård enligt LVU. Av de barn och unga som berördes av någon insats den 1 november hade 70 procent SoL-vård och cirka 30 procent LVU-vård. Tabell A visar att det har stor betydelse vilket mått som används vid jämförelser av antalet barn med de olika insatserna. Proportionerna mellan antal barn och unga med olika insatser varierar mycket beroende på mått på grund av skillnader mellan insatstyperna. I tabellen framträder vissa av skillnaderna tydligt. Eftersom omedelbart omhändertagandet enligt LVU är kortvariga insatser är antalet som påbörjat insatsen nästan lika stort som antalet som någon gång varit omhändertagna under året. Andelen barn och unga som är omedelbart omhändertagna en viss dag, här den 1 november, av alla som någon gång under året varit det är också lägre än för vårdinsatserna enligt LVU. Man ser också att det är mycket ovanligt att vård enligt LVU ges som första insats. Andelen nytill- 16

komna av dem som under 2002 påbörjade insatsen var endast 7 procent, medan 65 procent av dem som påbörjade vård enligt SoL var nytillkomna. Av de barn och unga som blev omedelbart omhändertagna enligt LVU var 52 procent nytillkomna, dvs de hade inte varit föremål för någon insats under de närmast föregående fem åren. Andel barn och unga placerade för vård den 1 november utveckling 1993 2002 I diagram C visas hur andelen barn och unga i befolkningen med vård enligt SoL och andelen med vård enligt LVU den 1 november förändrats under perioden 1993 2002. Diagram C. Heldygnsinsatser. Barn och unga med vård enligt SoL samt barn och unga med vård enligt LVU 1) den 1 november 1993 2002. Antal barn och unga per 1 000 i befolkningen 2). Antal barn/unga per 1000 i befolkningen 5 4 Barn/unga 0-17 år med vård enligt SoL den 1 nov 3 2 Barn/unga 0-20 år med vård enligt LVU den 1 nov 1 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1) Omedelbart omhändertagande ingår ej. 2) Befolkningen avser antal 0 17 år 31 dec för SoL-vård och antal 0 20 år den 31 dec för LVUvård Ålder Av de cirka 4 400 barn och ungdomar som var nytillkomna i heldygnsvård år 2002 var 43 procent barn i åldern 12 år eller yngre, 49 procent var mellan 13 och 17 år och 8 procent mellan 18 och 21 år. Av de 19 000 barn och unga som någon gång under året var i heldygnsvård var däremot 20 procent mellan 18 och 21 år. Tabell B. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga respektive barn och unga med insats någon gång under året 2002 efter åldersgrupp. Antal samt andel i procent av totalen. Avrundade värden. Ålder 1) Nytillkomna Någon gång under året Antal barn/unga Procent Antal barn/unga Procent 0 12 1 900 43 7 000 37 13 17 2 100 49 8 200 43 18 21 400 8 3 900 20 0 21 4 400 100 19 000 100 1) Ålder avser ålder den 31 december 2002. Ungdomarna i åldersgruppen 21 år hade insats när de var 20 år men fyllde 21 senare under året. 17

Nytillkomna efter ålder utveckling 1993 2002 I diagram D visas utvecklingen av antalet nytillkomna barn och unga i åldersgrupperna 0 12 år och 13 17 år mellan 1993 och 2002. Samtliga heldygnsinsatser ingår. Diagram D. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga 1993 2002. Antal barn 0 12 år och ungdomar 13 17 år 1) per 1 000 i befolkningen 2). Antal barn/unga per 1 000 i befolkningen 5 4 3 13-17 år 2 1 0-12 år 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 1) Ålder avser ålder den 31 december 2002. 2) Avser befolkningen 0 12 år och 13 17 år den 31 december 2002. Det är de nytillkomna ungdomarna mellan 13 och 17 år som har ökat under perioden. Under 1993 var cirka 3,0 ungdomar per 1 000 i befolkningen 13 17 år nytillkomna. År 2002 hade denna andel ökat med cirka 20 procent till 3,7. Andelen barn, yngre än 13 år, som var nytillkomna har däremot varit i stort sett oförändrad, runt 1,3 per 1 000 i befolkningen under hela tioårsperioden. Skäl till omedelbart omhändertagande enligt LVU Under år 2002 blev knappt 1 500 barn och unga omedelbart omhändertagna med stöd av 6 LVU. Av dessa blev 49 procent omhändertagna på grund av eget beteende och 45 procent på grund av brister i hemmiljön, medan båda skälen angavs för 6 procent av dem. Diagram E. Heldygnsinsatser. Barn och unga som blev omedelbart omhändertagna enligt LVU år 2002. Andel som blev omhändertagna på grund av brister i hemmiljön, eget beteende samt både brister i hemmiljön och eget beteende. Både hemmiljö och beteende Eget beteende Brister i hemmiljö 18

Skäl till vård enligt LVU Cirka 1 200 barn och unga påbörjade vård enligt LVU under 2002. Knappt hälften, 48 procent, fick vård på grund av eget beteende, nästan lika många, 45 procent, på grund av brister i hemmiljön och 7 procent fick vård både p g a brister i hemmiljön och eget beteende. Ser man till de cirka 4 300 barn och unga som var föremål för vård den 1 november hade 71 procent vård på grund av brister i hemmiljön och 26 procent på grund av eget beteende. Diagram F. Heldygnsinsatser. Barn och unga för vilka vård enligt LVU påbörjats under år 2002 samt barn och unga som hade vård enligt LVU den 1 november 2002. Andel som fått vård på grund av brister i hemmiljön, eget beteende samt både brister i hemmiljön och eget beteende. Barn/unga med påbörjad vård under 2002 Både hemmiljö och beteende Barn/unga med vård den 1 november 2002 Både hemmiljö och beteende Eget beteende Brister i hemmiljö Eget beteende Brister i hemmiljö För barn i åldern 0 12 år är skälet till LVU-insats i regel alltid brister i hemmiljön. Ju högre ålder desto högre andel av ungdomarna blir föremål för insats på grund av eget beteende. För unga i åldern 18 20 år kan endast eget beteende åberopas som skäl. 19

Antal barn och unga fördelade efter olika placeringsformer De olika formerna av placering förekommer vid alla tre typer av insatser, med undantag för eget hem. Placering i det egna hemmet kan endast bli aktuellt vid vård enligt LVU, och då aldrig som första placering. Antal barn och unga i respektive placeringsform den 1 november 2002 i tabell C ger en bild av fördelningen mellan olika former av placering. Tabell C. Barn och unga som den 1 november 2002 hade pågående heldygnsinsats. Antal efter insatstyp och placeringsform. Procent och antal, avrundade värden. Placeringsform Insatstyp Vård utanför Vård enligt Omedelbart Samtliga egna hemmet LVU omhänder- placerade enligt SoL tagande barn/unga Procent Procent Procent Procent Antal Familjehem 75 64 32 71 10 500 Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting 6 4 12 5 800 Hem för vård eller boende som drivs av enskild 17 15 24 16 2 500 Hem med särskild tillsyn 1 12 29 4 600 Eget hem - 4-1 180 Annan placeringsform 2 1 4 2 260 Summa procent 100 100 100 100 - Totalt antal barn och unga 10 400 4 300 160-15 000 Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med vårdinsats den 1 november 2002. 75 procent av de SoL-vårdade och 64 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna var familjehemsplacerade den dagen. Hem med särskild tillsyn enligt LVU, s k 12 hem, var betydligt vanligare bland de barn och unga som var omedelbart omhändertagna än för dem som var placerade för vård. Av de omedelbart omhändertagna den 1 november 2002 var 29 procent placerade på hem med särskild tillsyn jämfört med 12 procent av de LVU-vårdade och 1 procent av de barn och unga som vårdades enligt SoL. Eftersom relativt få barn och unga är omedelbart omhändertagna en viss dag är det naturligt att fördelningen mellan placeringsformerna varierar år från år. Pojkar och flickor Totalt sett var inte skillnaderna så stora mellan pojkar och flickor när det gäller heldygnsinsatser 2002. Av de nytillkomna var 49 procent pojkar och 51 procent flickor. Fördelningen av alla som någon gång under året varit föremål för heldygnsinsats var 53 procent pojkar och 47 procent flickor. Större skillnader mellan könen fanns dock när det gäller LVU-insatser, och då särskilt bland de äldre ungdomarna. Av samtliga barn och unga med LVU-vård 20

någon gång under 2002 var 55 procent pojkar och av ungdomarna 18 år och uppåt, som fick vård enligt LVU någon gång under året, var 67 procent pojkar. Skillnaderna mellan flickor och pojkar var även tydliga när det gäller skäl till LVU-insatser. Av flickorna som fick vård enligt LVU någon gång under året angavs eget beteende som skäl i 24 procent av fallen, medan motsvarande andel för pojkarna var 35 procent. Öppenvårdsinsatser De öppenvårdsinsatser som redovisas är strukturerade öppenvårdsprogram, personligt stöd och kontaktperson/-familj enligt 4 kap. 1 SoL samt kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU. Antal barn och unga med öppenvårdsinsats den 1 november 2002 Antal barn och unga som den 1 november 2002 hade beslut om minst en behovsprövad öppenvårdsinsats redovisas efter åldersgrupp i tabell D. Tabell D. Barn och unga med beslut om behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november 2002. Antal barn/unga samt antal per 1 000 i befolkningen. Avrundade värden. Ålder Antal barn/unga Per 1 000 i befolkningen 1) 0 12 15 200 11 13 17 10 000 18 18 20 3 400 11 0 20 28 600 13 1) Avser befolkningen 0 12 år, 13 17 år, 18 20 år och 0 20 år den 31 december 2002. Ungefär 28 600 barn och unga, motsvarande 13 per 1 000 i befolkningen, hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november 2002, vilket är cirka 800, eller 3 procent, fler än året innan. Av dessa 28 600 var de flesta barn i åldern 0 12 år, men i relation till befolkningsstorlek var öppenvårdsinsatser vanligast bland 13 17-åringarna. I denna åldersgrupp hade 18 barn per 1 000 beslut om öppenvård den 1 november jämfört med 11 per 1 000 barn i åldern 0 12 år. Antal barn och unga fördelade efter olika öppenvårdsinsatser Av de tre SoL-insatserna var kontaktperson/-familj den insats som flest barn och unga berördes av 2002. Ungefär 22 000 barn och unga var någon gång under året föremål för denna insats. Det motsvarar 10 per 1 000 i befolkningen 0 20 år. Ungefär 18 700 barn och unga fick behovsprövat personligt stöd, motsvarande 8 per 1 000 i befolkningen, och cirka 5 100 var någon gång under 2002 föremål för strukturerade öppenvårdsprogram, vilket är 2 per 1 000 i förhållande till befolkningen. 21

Tabell E. Barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser enligt SoL någon gång under 2002. Antal barn och unga samt antal per 1 000 i befolkningen 0 20 år. Avrundade värden. Ålder Insatstyp Strukturerade Behovsprövat Kontaktperson/ Öppenvårdsprogram personligt stöd kontaktfamilj enligt SoL Antal Per 1 000 i Antal Per 1 000 i Antal Per 1 000 i barn/unga befolkningen barn/unga befolkningen barn/unga befolkningen 0 12 1 600 1 8 400 6 12 700 9 13 17 2 300 4 7 300 13 7 000 12 18 20 1 200 4 3 000 10 2 300 7 0 20 5 100 2 18 700 8 22 000 10 Bland de yngre barnen var kontaktperson/-familj vanligast. Antalet barn 0 12 år som hade kontaktperson/-familj var 12 700 och cirka 8 400 hade personligt stöd. För de äldre ungdomarna, 18 20 år, var däremot personligt stöd vanligare. Cirka 3 000 var föremål för den typen av insats, medan ungefär 2 300 hade kontaktperson någon gång under året. Pojkar och flickor För samtliga tre insatstyper i statistiken var pojkarna fler än flickorna. Av de barn som någon gång fick kontaktperson och de som fick personligt stöd var cirka 55 procent pojkar och 45 procent flickor. Andelen pojkar som hade insatsen strukturerade öppenvårdsprogram var 59 procent. 22

Tabellförteckning Sida 36. Tidsserie 1 Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga som respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 1993 2002. Antal barn per 1 000 i befolkningen efter år och typ av insats. 37. Tidsserie 2 Heldygnsinsatser. Barn och unga för vilka vård enligt SoL eller insats enligt LVU påbörjades under respektive år, 1993 2002. Antal barn per 1 000 i befolkningen efter år och typ av insats. 38. Tidsserie 3 Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 1993 2002. Antal barn per 1 000 i befolkningen efter år och typ av insats. 39. Tidsserie 4 Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 1993 2002. Antal barn per 1 000 barn i befolkningen efter år och typ av insats. 40. Tidsserie 5 Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 1993 2002. Antal barn efter år, typ av insats och placeringsform. Barn redovisas netto. 41. Tabell 1 Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2002, 2) Barn med påbörjade insatser 2002, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2002, 4) Barn med insats någon gång under 2002. Antal barn efter mått på insats och föräldrarnas födelseland. Antal barn redovisas netto per mått. 42. Tabell 2 Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2002, 2) Barn med påbörjade insatser 2002, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2002, 4) Barn med insats någon gång under 2002. Antal barn efter mått på insats, ålder och kön. Antal barn redovisas netto per mått. 43. Tabell 3 Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2002, 2) Barn med påbörjade insatser 2002, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2002, 4) Barn med insats någon gång under 2002. Antal barn efter mått på insats per 1 000 barn i befolkningen i åldrarna 0 6 år, 7 12 år, 13 17 år, 18 20 år, 0 12 år, 0 7 år, 0 20 år. Antal barn redovisas netto per mått. 44. Tabell 4 Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2002 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, vårdnadshavare och föräldrarnas födelseland. 23

45. Tabell 5 Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2002 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 46. Tabell 6 Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2002 med vård enl SoL respektive insats enl LVU. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 47. Tabell 7 Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 2002. Antal barn efter typ av insats, vårdnadshavare och föräldrarnas födelseland. 48. Tabell 8 Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 2002. Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 49. Tabell 9 Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 2002. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 50. Tabell 10 Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november 2002. Antal barn efter typ av insats och föräldrarnas födelseland. 51. Tabell 11 Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november 2002. Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 52. Tabell 12 Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november 2002. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 53. Tabell 13 Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2002 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats och föräldrarnas födelseland. 54. Tabell 14 Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2002 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 55. Tabell 15 Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2002 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 56. Tabell 16A Heldygnsinsatser. Vårdperioder som avslutades under 2002 och som avsåg barn/unga som fått vård enligt SoL och/eller LVU. Antal avslutade vårdperioder efter typ av vård under perioden, barnets ålder och kön samt medianvårdtid. 57. Tabell 16B Heldygnsinsatser. Vårdperioder som avslutades under 2002 och som avsåg barn/unga som fått vård enligt SoL och/eller LVU. Antal avslutade vårdperioder efter typ av vård under perioden, barnets ålder och kön samt medianvårdtid. 24

58. Tabell 17 Heldygnsinsatser. Insatser som avslutades under 2002 och som avsåg barn och unga som fått vård enligt SoL eller LVU. Antal avslutade insatser efter typ av insats, barnets ålder och kön samt situation efter avslutad insats. 59. Tabell 18 Heldygnsinsatser. Barn och unga födda 1981 och senare med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU som pågick den 1 november 1999 fördelade efter förhållanden den 1 november 2002 samt ålder och kön. 60. Tabell 19 Heldygnsinsatser. Barn och unga födda 1981 och senare med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU som pågick den 1 november 2001 fördelade efter förhållanden den 1 november 2002 samt ålder och kön. 61. Tabell 20 Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2002 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn fördelade efter län, kommun, typ av insats samt antal placerade barn per 1 000 i befolkningen i åldrarna 0 12 år, 13 17 år resp 18 20 år. Barn redovisas netto per insatstyp. 73. Tabell 21 Heldygnsinsatser. Insatser för vård enligt SoL och insatser enligt LVU som påbörjades för barn och unga under 2002. Antal insatser fördelade efter län, kommun, typ av insats och per 1 000 barn i befolkningen i åldrarna 0 12 år, 13 17 år resp 18 21 år. 85. Tabell 22 Öppenvårdsinsatser. Barn och unga med behovsprövad öppenvårdsinsats någon gång under 2002. Antal barn efter insatstyp, ålder och kön. 86. Tabell 23 Öppenvårdsinsatser. Barn och unga med behovsprövad öppenvårdsinsats någon gång under 2002. Antal barn/unga per 1 000 i befolkningen efter insatstyp, ålder och kön. 87. Tabell 24 Öppenvårdsinsatser. Barn och unga med behovsprövad öppenvårdsinsats någon gång under 2002. Antal barn efter län, kommun, typ av insats och ålder. Antal barn netto per insatstyp. 99. Tabell 25 Öppenvårdsinsatser. Barn och unga med minst en behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november 2002. Antal barn/ unga efter län, kommun, ålder och kön. 25