UV SYD RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Maglaby 17:2 m. fl. Skåne, Kvidinge socken, delar av Maglaby 17:2, 22:2, 22:7 och Körslätt 3:3, Åstorps kommun Håkan Aspeborg, Thomas Andersson och Anna Lagergren-Olsson Maglaby 17:2 m. fl. 1
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2006 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:1 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3
Innehåll Inledning 5 Utredningens förutsättningar 5 Syfte och metod 7 Resultat 9 Sammanfattning och åtgärdsförslag 13 Referenser 14 Administrativa uppgifter 14
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000. 4 Maglaby 17:2 m. fl.
Maglaby 17:2 m. fl. Håkan Aspeborg, Thomas Andersson och Anna Lagergren-Olsson Inledning Med anledning av att Kvidinge Stenkross AB planerar att utvidga täktverksamheten genomförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd en arkeologisk utredning inom fyra olika täktytor, delar av fastigheterna Maglaby 22:7, Maglaby 17:2, Maglaby 22:2 och Körslätt 3:3 (fig. 1 3). Exploateringsområdet omfattar totalt ca 61 000 m 2, varav Maglaby 22:7 är ca 3 000 m² stort, Maglaby 17:2 ca 11 000 m² stort, Maglaby 22:2 ca 19 000 m² stort och Körslätt 3:3 är ca 28 000 m² stort. Den arkeologiska utredningen resulterade i att det inom Maglaby 22:7 framkom ett tiotal hårt odlingsskadade anläggningar, inom Maglaby 17:2 påträffades sex anläggningar, inom Maglaby 22:2 fanns 52 boplatslämningar och inom Körslätt 3:3 dokumenterades 47 anläggningar, bland annat 31 härdar och 3 stenpackningar. Den arkeologiska utredningen utmynnar i ett förslag om skydd eller vidare undersökningar av fornlämningar inom Maglaby 22:2 och Körslätt 3:3. Utredningens förutsättningar Områdena är belägna i åkermark, på nivåer mellan 45 och 60 meter över havet, vid foten av Söderåsen i en fornlämningsrik trakt (fig. 2 och 3). Den västligast belägna ytan, Maglaby 22:7, som utgörs av en lång sydvästsluttning, ligger mellan de registrerade boplatserna RAÄ 132 och RAÄ 133 (fig. 3). RAÄ 132 är delvis undersökt och här påträffades bland annat en blästugn för järnframställning från förromersk järnålder. Några hundra meter sydväst om ugnen undersöktes också hus från såväl äldre som yngre järnålder och förhållandevis rika fynd tillvaratogs, bland annat importerad keramik och bronsbeslag. Fornlämning 133 som inte är undersökt, men antyds av flintfynd i matjorden, förmodas ha en vidare utsträckning in på den aktuella exploateringsytan. Inom Maglaby 17:2 finns ett markant höjdläge i sydvästra delen och en liten flack förhöjning i öster, invid en angränsande yta som tidigare har varit föremål för en arkeologisk förundersökning (fig. 3). Ett fåtal anläggningar påträffades då, men det konstaterades också att fornlämningen sannolikt har en större utbredning, bland annat inom den nu aktuella ytan (Ericsson 2002a). Maglaby 17:2 m. fl. 5
Fig. 2. Utdrag ur fastighetskartan med utredningsområdena. Skala 1:20 000 6 Maglaby 17:2 m. fl.
Maglaby 22:2 (fig. 3) utgör en sydvästlig utlöpare till en större boplatsyta som undersöktes 2002 (Ericsson 2005 i manus). Vid detta tillfälle påträffades rikligt med härdar samt två långhus från äldre järnålder respektive folkvandringstid. En del av härdarna föreföll vara ordnade i rader. Undersökningsresultatet tyder på att platsen utnyttjats från övergången brons-/järnålder och fram till och med folkvandringstid. Den tolkades som en del av ett större boplatsområde, vilket med säkerhet har sin fortsättning åt söder. Vid Körslätt 3:3 (fig. 3) har spår efter boplatser inom fornlämning RAÄ 192 undersökts vid olika tillfällen. Här har bland annat hus från bronsålder, förromersk järnålder, romersk järnålder och folkvandringstid dokumenterats (Bergenstråhle, 2000). Även mesolitiska fynd påträffades. Ett par hundra meter nordost om det aktuella området undersöktes 1988 bland annat tre urnegravar från yngre bronsålder och vikingatida boplatslämningar (RAÄ 51:1 och :2) (Ericsson 2000b). Inom Kvidingetäkten har en rad arkeologiska insatser gjorts genom åren. Tyra Ericsson har gjort en sammanfattning av kunskapsläget (Ericsson 2002b). I sin artikel anger hon ett flertal frågeställningar, som det är angeläget ett fokusera på inför framtida undersökningar. Hon pekar bland annat på den ringa kännedomen om stenåldern inom Kvidingeområdet. Vidare framhåller hon angelägna frågeställningar kring bronsålderns bebyggelse, där hittills endast ett färre antal boplatslämningar, bland annat i form av två mindre hus, undersökts. Utifrån en diskussion av Fredrik Svanberg om en för Åsbo härad särpräglad gravtradition under vikingatid (Svanberg 1999) understryker Ericsson betydelsen av frågeställningar kring lokala traditioner i grav- och byggnadsskick i landskapet. Hon poängterar vikten av att se Kvidingeområdet i ett större perspektiv, i anslutning till den skånska mellanbygden, och att ställa denna inlandsregion i relation till kustnära slättområden med frågeställningar kring bland annat bebyggelseorganisation och markutnyttjande. Syfte och metod Utredningen hade som målsättning att klargöra fornlämningssituationen och påvisa om och var under mark dolda fornlämningar fanns bevarade. Avsikten var också att ta fram ett planeringsunderlag för exploatören och beslutsunderlag för länsstyrelsen. Den hade också som syfte att ligga till grund för planering och prioriteringar av eventuella kommande arkeologiska fältarbetena. Utredningen genomfördes som en provschaktsgrävning med maskin med fokus på topografiskt lämpliga boplatslägen. Inmätning av schakt och anläggningar utfördes med GPS och registrering och bearbetning skedde i dokumentationsprogrammet Intrasis. Maglaby 17:2 m. fl. 7
Fig. 3. Utdrag ur fastighetskartan med utredningsområden, registrerade fornlämningar och tidigare undersökningar. Skala 1:10 000 8 Maglaby 17:2 m. fl.
Resultat Resultatet av den arkeologiska utredningen redovisas nedan områdesvis. Maglaby 22:7 (fig. 4) Inom det ca 3000 m 2 stora området drogs sammanlagt 412 löpmeter schakt. Området var hårt plöjt och de flesta av de tretton påträffade boplatslämningarna var skadade av plogen. Dessa utgjordes av tio härdar och två stolphål. Att det fanns ett så litet antal boplatslämningar bevarade har med säkerhet ett samband med odlingens intensitet. Fig. 4. Utdrag ur fastighetskartan med schakt och anläggningar på Maglaby 22:7. Maglaby 17:2 (fig. 5) Sammanlagt 420 meter schakt drogs inom det ca 11 000 m 2 stora området. Schakten koncentrerades till ett mindre höjdläge i områdets västra del och ett markant höjdläge i dess södra del. Även denna yta var kraftigt odlingsskadad och endast sex boplatslämningar framkom vid schaktningen. De utgjordes av en härd och fem stolphål, koncentrerade till områdets södra del. Maglaby 22:2 (fig. 5) Inom det ca 19 000 m 2 stora området drogs sju sökschakt med en sammanlagd längd på ca 625 meter. Inom ytan framkom 29 härdar, 14 stolphål och 9 gropar, totalt 52 boplatslämningar. Dessa var koncentrerade till områdets höglänta, centrala del, medan anläggningstätheten avtog påtagligt ut mot slänterna i väster och sydväst. Maglaby 17:2 m. fl. 9
Fig. 5. Utdrag ur fastighetskartan med schakt och anläggningar på Maglaby 17:2 och 22:2. Körslätt 3:3 (fig. 6) Utredningen på Körslätt 3:3 utfördes vid ett senare tillfälle än övriga ytor, efter skörd den 10-11 oktober 2005. Ytan omfattar 28 000 m 2, är i nordvästra delen plan för att i vågor stiga mot sydost. I nordost gränsar området mot befintlig grustäkt och i nordväst till ovan omtalade Maglaby 22:2. Matjorden banades av i 7 stycken 1,6 m breda sökschakt med en sammanlagd längd av 769 löpmeter. I nordvästra delen, mot Maglaby 22:2, påträffades endast spridda lämningar i form av gropar, stolphål och härdar, sammanlagt knappt 10 stycken. I sydöstra delen däremot kunde tre stenpackningar och ett stort antal härdar, 29 stycken, dokumenteras (fig. 6). Stenpackningarna, anläggningarna nummer 220 (fig. 7), 230 (fig. 8) och 232 (fig. 9), ligger inte helt uppe på, men i anslutning till höga lägen. Ingen av stenpackningarna rensades fram i sin helhet, men de har en minsta storlek av 4 2 (220), 3 1,3 (230) respektive 1,6 1,4 (232) meter och är sannolikt av avlång form. Stenarna i 220 och 232 är ca 0,15-0,3 m stora och något mindre i 230. Stenarna är inte skörbrända eller på annat sätt synbart påverkade av mänsklig aktivitet. I fyllningen mellan stenarna i två av packningarna framkom vid rensning förhistorisk keramik. I 220 en handfull skärvor, bland annat fragment av en kärlbotten och i 232 en mindre skärva. Packning 220 kunde konstateras ligga i en nedgrävning. En rimlig tolkning av stenpackningarna är att de utgör gravar/gravmarkeringar. Förhistoriska gravar, bland annat i form av rösen, finns på flera platser i omgivningen. Alven består av sand, grus och sten och är alltså mycket väldränerad. Inga täckdiken eller andra dräneringar fanns heller i sökschak- 10 Maglaby 17:2 m. fl.
ten. Stenpackningarna bör därför inte vara anlagda i dränerande syfte. En annan alternativ tolkning är att det rör sig om nedgrävd odlingssten. Detta har i så fall skett under förhistorisk eller medeltid; fyllningen mellan stenarna och i nedgrävningen till 220 är inte så humös eller lucker att det inte är troligt att det skett i historisk tid. Härdarna var i huvudsak rundade och omkring en meter i diameter. De låg tätt samlade på tre ställen i sökschakten (fig. 6), vilket antyder att de åtminstone delvis är placerade i grupper. En stratigrafisk relation mellan en stenpackning och en härd kunde registreras; härden låg ovanpå stenpackningen. Inga fynd fanns i härdarnas ytor. På två ställen inom den sydöstra delen av Körslätt 3:3, i anslutning till svackor, påträffades lager som sannolikt är resultat av mänsklig aktivitet. Lagren är extremt rika på småsten, av välsorterad storlek, ca 7-20 cm. Ett av lagren är också färgat av sot. De finns direkt under dagens matjord/ploggång och är 0,1-0,15 m tjocka. Ingenstans i sökschakten finns alv med motsvarande mängd sten och detta tillsammans med sot- och kolinnehållet gör att de bedöms som påverkade av människor. Förutom stenpackningarna, härdarna och lagren påträffades i sydöstra delen av Körslätt 3:3 endast ett fåtal, spridda stolphål och gropar. Utifrån tidigare undersökningsresultat i närområdet kan lämningarna sannolikt dateras till brons- och/eller järnålder. Bevaringsförhållandena varierar mycket inom ytan. Fig. 6. Utdrag ur fastighetskartan med schakt och anläggningar på Körslätt 3:3. Maglaby 17:2 m. fl. 11
Fig. 7. Stenpackning 220, foto från öster. Fig. 8. Stenpackning 230, foto från söder. Fig. 9. Stenpackning 232, foto från nordost. 12 Maglaby 17:2 m. fl.
Sammanfattning och åtgärdsförslag Maglaby 22:7 Endast ett fåtal, dåligt bevarade anläggningar kunde dokumenteras. Inget skydd för eller vidare undersökningar av lämningarna förordas. Maglaby 17:2 Endast ett fåtal, dåligt bevarade anläggningar kunde dokumenteras. Inget skydd för eller vidare undersökningar av lämningarna förordas. Maglaby 22:2 52 anläggningar, koncentrerade till det högsta centrala partiet av ytan dokumenterades. Skydd eller vidare undersökning förordas för en del av utredningsområdet (fig. 10). Körslätt 3:3 I den nordvästra halvan av området framkom endast ett fåtal spridda anläggningar. I den sydöstra halvan dokumenterades ett större antal anläggningar, bland annat 29 härdar och 3 stenpackningar. Stenpackningarna kan utgöra gravar. Skydd eller vidare undersökningar förordas för denna del (fig. 10). Fig. 10. Utdrag ur fastighetskartan med områden för vilka skydd eller vidare undersökningar föreslås. Maglaby 17:2 m. fl. 13
Referenser Bergenstråhle, I. 2000. Arkeologisk slutundersökning. Hus från äldre järnålder. Skåne, Kvidinge socken, Körslätt 3:1. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:57. Ericsson, T. 2002a. Arkeologisk förundersökning. Grubbahus 1:5, 1:7. Skåne, Kvidinge socken. Grubbahus 1:5, 1:17. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2002:10. Ericsson, T. 2002b. Kvidingefältet. I Carlie, A. Skånska regioner. Reflektioner kring regional variation och järnålderns lokalsamhällen i Skåne. Riksantikvarieämbetet Skrifter No 40. Svanberg, F. 1999. Arkeologisk förundersökning. Järnålder och 1600-tal i Kvidinge. Skåne, Kvidinge socken, Björket 1:12 m.fl. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:48. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-571-2005. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-4030-05, 2005-03-09. Projektnummer: 1420517. Undersökningstid: 17 20 maj och 10 11 oktober 2005. Projektgrupp: Håkan Aspeborg, Thomas Andersson och Anna Lagergren-Olsson Underkonsulter: Sydschakt ekonomisk förening Exploateringsyta: 61 000 m 2 Undersökt yta: 2226 löpmeter Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 4f edition 70, x 6220 y 1325. Koordinatsystem: Rikets 2,5 gon V Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x6383,55 y1329,15 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga. Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd,RAÄ, Lund: Digitalt dokumentationsmaterial lagras i form av två Intrasisprojekt, S2005:008 och S2005:031 på en server. Fynd: Tillvaratagna fynd från Körslätt 3:3 förvaras hos UV Syd i Lund i avvaktan på beslut om eventuella vidare undersökningar. 14 Maglaby 17:2 m. fl.
UV Syds rapportserie 2006 1. Maglaby 17:2 m. fl. AU. Anna Lagergren-Olsson Maglaby 17:2 m. fl. 15