Takarbeten på Himmelstalunds krematorium och S:t Olofs kapell

Rapport 2012:203 Antikvarisk dokumentationsrapport Takarbeten på Himmelstalunds krematorium och S:t Olofs kapell Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

Takarbeten på Himmelstalunds krematorium och S:t Olofs kapell Innehåll Bakgrund........................................................ 5 Basfakta om objektet............................................ 5 Beskrivning och historik........................................ 5 Tidigare kända renoveringsarbeten............................... 5 Kulturhistorisk bedömning..................................... 5 Basfakta om projektet............................................ 5 Fastighetsägare/Beställare...................................... 5 Bidrag...................................................... 5 Tillstånd från länsstyrelsen...................................... 6 Östergötlands museums yttrande................................ 6 Tidsperiod................................................... 6 Problembild / Skadebild....................................... 6 Målsättning med projektet...................................... 6 Arbetsbeskrivning............................................. 7 Resultat......................................................... 7 Genomförda arbeten............................................ 7 Uppföljning................................................... 13 Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet. 13 Godkännande/slutbesiktning.................................. 14 Medverkande i projektet......................................... 14 Entreprenörer............................................... 14 Antikvarisk medverkan........................................ 14 Övrigt.......................................................... 15 Antikvariska kontroller / besiktningar.............................. 15 Fotodokumentation............................................ 15 Källor........................................................ 15 Övrigt....................................................... 15 Tekniska uppgifter................................................ 16 Bilaga 1. Produktblad Icopal....................................... 17 Bilaga 2. Konstruktionsritning...................................... 19 Omslagsbild: Huvudentrén till Himmelstalunds kapell. Foto Östergötlands museum. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1

2

1520000 1521000 6496000 6496000 6497000 6497000 Lantmäteriverket MS2008/06551 1520000 1521000 Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 086 94, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. 3

Himmelstalunds krematoriekapell från öster. Foto Östergötlands museum 2010. Himmelstalunds kapell från norr. Bakom den stora planteringen ligger ingången till S:t Olofs kapell. Från ingången och västerut är det senare tillkomna byggnadsdelar. Foto Östergötlands museum 2010. 4 Himmelstalunds krematoriekapell från nordväst. Längan i förgrunden byggdes som kranshall år 1968 och ersatte då den ursprungliga kranshallen. Foto Östergötlands museum 2010.

Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Byggnadsbeskrivningen är hämtad från Krematoriet, Himmelstalunds kapell, S:t Olofs kapell. Kulturhistorisk inventering av gravkapell i Linköpings stift. 2010. Krematoriekapellet i Norrköping ritades av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee och invigdes 1938. Krematoriekapellet omfattar Krematoriet, Himmelstalunds kapell och S:t Olofs kapell. Arkitekturen är funktionalistisk och Himmelstalunds kapell är en högrest byggnad med slutna vitputsade fasader. Entrén kröns av en bronsgrupp gjord av John Lundqvist. En lägre länga mot nordöst, som bl a inrymmer expedition, avslutas med S:t Olofs kapell i två våningar i suterräng. Kapellet kröns av en kopparklädd kupol. Längans framsida består idag av ett stort glasparti med bågar av eloxerad aluminium. Ursprungligen var det en loggia. Mot nordväst ligger krematoriets ekonomidel med kranshall och en låg del i souterräng med förråd, personalutrymmen, kremationsanläggning m m. Delar av ekonomidelen byggdes 1968 och utvidgades omkring år 2000. Krematoriekapellets fasader är sprutputsade och avfärgade i gråvitt. Socklarna är täckta med skifferplattor. Takformerna varierar något på de olika byggnadsdelarna. Souterrängdelen har ett platt tak täckt med takpapp medan längan med S:t Olofs kapell är skivtäckt med koppar och har en kopparklädd kupol. Krematoriekapellet omges till stor del av en begravningsplats Krematorielunden. Tidigare kända renoveringsarbeten Enligt de administrativa föreskrifterna som hör till ärendet (2011-05-12, Leif Göthberg) hade taket över krematoriedelen nyligen omlagts med papp. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen gäller huvudsakligen exteriören, då det är den som berörts av de aktuella arbetena. Krematoriekapellets ursprungliga arkitektur har mycket stora kulturhistoriska värden. Typiskt för den funktionalistiska arkitekturen är den ljusa putsen, de slutna fasaderna och strikta byggnadsvolymer, som visar byggnadsdelarnas olika funktion. Senare tillkomna delar ansluter i fasadutförande men har en enklare karaktär, vilket också stämmer med funktionen som ekonomidelar. Då Norrköpings dåvarande stadsarkitekt, Kurt von Schmalensee, har ritat krematoriekapellet har det mycket stora regionalhistoriska värden, men även stora person- och arkitekturhistoriska värden genom hans omfattande verksamhet under flera decennier. Under senare år har en del förändringar gjorts. Så har t ex loggian satts igen med glasade partier och de ursprungliga dörrarna och fönstren har bytts ut mot nya med bruneloxerade aluminiumprofiler. Krematoriekapellet och begravningsplatsen är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Basfakta om projektet Fastighetsägare/Beställare Norrköpings kyrkliga samfällighet, Box 263, 601 04 Norrköping. Bidrag - 5

Tillstånd från länsstyrelsen Länsstyrelsen Östergötland har i beslut dnr 433-2417-11, daterat 2011-08-18, lämnat tillstånd enligt kulturminneslagen till takrenovering på Himmelstadlunds krematorium och S:t Olofs kapell. Östergötlands museums yttrande Museet har inte yttrat sig skriftligt i ärendet. Tidsperiod Arbetena genomfördes under perioden september 2011 - januari 2012. Problembild / Skadebild Det har varit problem med flera olika takläckage och de stränga vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 ökade på problemen med bl a isbildning på taken. Trots omläggning av delar av taket fortsatte läckagen. I det följande citeras problembeskrivningen i Administrativa föreskrifter, 2011-05-12, Leif Göthberg: Taket över expeditionen är belagt med kopparplåt. Lutningen är bara ca 4,5 grader och således egentligen för flack till dubbelfalsad skivtäckning. Taken är uppstolpade från ett betongbjäklag och isoleringen i de båda taken ringa varför värmen smälter snön till is. Isoleringen kring takkupolerna är obefintlig. S:t Olofs kapell har ett kupoltak som landar på ett plant koppartak med en sarg och invändiga stuprör. Också här kan det vara problem med vatteninträngning. Även över passagen från Himmelstalundskapellet mot kransrummet finns ett flackt koppartak som skall studeras närmare. Målsättning med projektet En kraftigare isolering av taken ska förhindra värmeläckage med isbildning som följd. Detta minskar förhoppningsvis risken för takläckor. Det gamla taket revs sektion för sektion. Foto Östergötlands museum 2011. 6

Arbetsbeskrivning De planerade åtgärderna är beskrivna i Himmelstalunds kapell Norrköping. Arbetsbeskrivning takarbeten. 2011-05-12 Leif Göthberg, Arkitektur och byggndsvård AB. Resultat Genomförda arbeten Ekonomidelen, byggd i souterräng, har ett platt tak. Befintlig takpapp revs bort och underlagstaket revs ner till betongbjälklaget. Takets nya isolering utgörs från botten och upp av betong, plastfolie, isolering med stenull och ytskikt av Icopalduk, se bilagd produktinformation. Konstruktionen saknar luftning. Medan arbetet pågick byggdes ett skyddstak. Taket har något olika nivåer och det innebar tjockare isolering på de lägre delarna. En ny träsarg byggdes vid takfoten med utvändig träpanel, som tidigare. På taket finns ca tio Bilden visar träsargen vid takfoten. Sargen består av liggande brädor. Foto Östergötlands museum 2011. En överbyggnad skyddade taket under arbetet. Foto Östergötlands museum 2011. 7

fönsterkupoler. Samtliga kupoler har bytts ut, fyra av dem med motordriven öppning. De nya kupolerna är SVITA takljuskupol och kupolens träsarg har målats invändigt. Tidigare var takfoten skyddad av en täckplåt i koppar. Efter önskemål från entreprenören att kunna få ett bättre fäste för den nya gummiduken accepterades att en ny täckplåt kunde göras i svartmålad varmförzinkad plåt istället. Taket över expeditionslängan avslutas i nordöst med kupolen över S:t Olofs kapell. Både det platta taket och kupolen var täckta med skivfalsad kopparplåt, som ärgat. Efter beslut från Länsstyrelsen byttes koppartäckningen på taket ut mot Icopalduk i en ärggrön färg. Nya fönsterkupoler. Foto Östergötlands museum 2011. Redan innan takarbetena hade fönsterkupolerna sarger av lite olika höjd. Foto Östergötlands museum 2011. 8

På expeditionslängan ersattes den tidigare kopparplåten med en gummiduk. Färgmässigt stämmer den gröna kulören bra med kupolens koppar. Foto Östergötlands museum 2012. I arbetsbeskrivningen förutsätts tillverkning av ett nytt kors. Det befi ntliga korset var dock i gott skick och behölls. Foto Östergötlands museum 2012. 9

Eftersom taket är platt och ligger relativt högt, syns det i stort sett bara från läktaren inne i Himmelstalundskapellet. När det gamla koppartaket revs av kunde man se den ursprungliga takkonstruktionen: stålbalkar med betong mellan balkarna samt en sparsam isolering av bruksrester och skifferaska. Befintlig betong bedömdes ur hållfasthetssynpunkt inte kunna bära en ny isolering, utan konstruktionen gjordes delvis om, se bilagt dokument. På baksidan av expeditionslängan byttes kopparskoningen ut. Det var ett avsteg från arbetsbeskrivningen där man avsåg att behålla kopparen. Anledningen till bytet var att den gamla skoningen måste rivas bort för att man skulle kunna mura om det trasiga krönet på tegelväggen under skoningen. Nylagd kopparplåt vid korsets fot. Foto Östergötlands museum 2012. Nylagd koppartäckning och ny Icopalduk. Foto Östergötlands museum 2012. 10

På kupolen behölls den befintliga kopparen, så när som högst upp, i anslutning till korset. Det befintliga korset kunde behållas och omförgylldes. Taket över förbindelsegången mellan Himmelstalundskapellet och kranshallen är välvt och klätt med falsad kopparplåt ända ner till ekonomidelens flacka tak. Även här har man haft läckageproblem inne i gången och önskade en isolering av taket, så att inte inomhusvärmen tinar upp snön och ett istäcke bildas på taket. Första förslaget innebar en invändig isolering och utgångspunkten var att behålla koppartäckningen på utsidan. Ur antikvarisk synpunkt ansågs inte detta lämpligt då det putsade innertaket övergår i väggarna i en svag Galler till invändig takavvattning på expeditionsdelen. Foto Östergötlands museum 2012. Den ursprungliga kranshallen är nu förbindelsegång mellan Himmelstalundskapellet och den nuvarande kranshallen. Taket sluttar lätt. Foto Östergötlands museum 2012. 11

Del av f d kranshallens tak med den tidigare koppartäckningen och den nya täckningen med gummiduk. Foto Östergötlands museum 2011/2012. Detaljbild på en bit av den nylagda taktäckningen. Foto Östergötlands museum 2012. 12

rundning. Denna, troligen ursprungliga, utformning skulle då förstöras. En utvändig isolering kan däremot göras med bibehållande av den utvändiga takvälvningen, om än med något ändrade proportioner. Ur antikvarisk synpunkt hade det varit mest korrekt att göra en ny taktäckning med skivfalsad kopparplåt. P g a det stora antalet kopparstölder under senare tid och då det aktuella taket är lättåtkomligt och ligger undanskymt beslutades att det inte var lämpligt att använda koppar här. Nästa alternativ var galvad stålplåt eller möjligen zinkplåt. Plåtentreprenören ansåg dock att det skulle vara svårt att böja falsarna på denna plåttyp enligt den välvda formen och dessutom relativt dyrbart. I samråd med Länsstyrelsen beslutades då att även taket över förbindelsegången kunde kläs med Icopalduk. En svart duk valdes för att harmoniera med ekonomidelens tak. Samma typ av Icopalduk har lagts på samtliga åtgärdade takytor. Uppföljning Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet Det var ett annorlunda uppdrag som antikvariskt sakkunnig såtillvida att många av de moderna isoleringsmaterial som användes här, inte skulle vara aktuella i de flesta andra byggnadsvårdssammanhang. Ställningstagandet vid byte av kopparplåt mot svart gummiduk på förbindelsegången mellan Himmelstalunds kapell och kranshallen var inte det bästa ur byggnadsantikvarisk synpunkt. Förbindelsegången hör till byggnadens ursprungliga delar, och koppar är den ursprungliga taktäckningen. En ickeantikvarisk faktor att ta hänsyn till är de kopparstölder som förekommer nu (år 2011/-12). Det aktuella taket ligger på krematoriebyggnadens baksida och nås lätt via en låg trappa på byggnadens baksida, d v s skulle man lägga ny koppar på taket vore det lättåtkomlig koppar. Anläggningen vid slutbesiktningen 2012-01-17. Foto Östergötlands museum 2012. 13

Godkännande/slutbesiktning Östergötlands museum har deltagit i byggmöten och kontaktats under arbetets gång, när några förändringar i det ursprungliga renoveringsprogrammet har varit aktuella. Samråd har också skett med Länsstyrelsen. Arbetet har slutbesiktigats 2012-01-17 och Östergötlands museum kan godkänna utfört arbete ur antikvarisk synpunkt. Man bör dock hålla uppsikt över vissa punkter på taket över ekonomidelen, där det finns en tendens till vattenansamling. Återstående arbeten vid slutbesiktningen var bl a målning av spikreglar vid träsargen på expeditionsdelen i nordväst och montering av ett ytterligare stuprör vid samma takfot. Medverkande i projektet Entreprenörer Totalentreprenör Takentreprenör Plåtentreprenör Konstruktör K-ritn. Arkitekt/byggledare Bygg GG i Norrköping AB. E-tak i Östergötland AB, Norrköping. Bröderna Perssons plåtslageri, Norrköping. Ramböll Sverige AB, Norrköping. Leif Göthberg, Arkitektur & Byggnadsvård i Kumla AB. Antikvarisk medverkan Antikvarisk medverkan genom byggnadsantikvarie Anita Löfgren Ek, Östergötlands museum. Även efter omläggning av taket kan man se en del partier där vattnet samlas. Foto Östergötlands museum 2012. 14

Övrigt Antikvariska kontroller / besiktningar 2011-09-20, 2011-10-13 och 2012-01-17. Fotodokumentation Digitala foton förvaras på Östergötlands museum. Källor Krematoriet, Himmelstalunds kapell, S:t Olofs kapell. Kulturhistorisk inventering av gravkapell i Linköpings stift. 2010. Östergötlands museums topografiska arkiv. Övrigt Till ärendet hör ovan nämnda arbetsbeskrivning, mailkontakt, byggmötesprotokoll och utlåtande över slutbesiktning. Besiktningsman utsedd av beställaren var Leif Göthberg, Arkitektur & Byggnadsvård i Kumla AB. Bilagt i rapporten är ett produktinformationsblad för ICOPAL Mono 501 P samt konstruktionsritning för tak över expeditonslängan: Ombyggnad takkonstruktioner. Ramböll Sverige AB. 15

Tekniska uppgifter Lokal Socken/stad Kommun Län och landskap Ekonomiska kartans blad Himmelstalunds krematorium och S:t Olofs kapell Norrköpings stad Norrköping Östergötland 086 94 (8G 9e Norrköping) Typ av uppdrag Antikvarisk medverkan ÖLM dnr 393/11 Uppdragsgivare Norrköpings kyrkliga samfällighet Bidrag - Byggnadsantikvarie Anita Löfgren Ek Fältarbetstid September 2011-januari 2012. Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2012:203 Östergötlands museum 16

Bilaga 1. Produktblad Icopal 17

18

Bilaga 2. Konstruktionsritning 19

20

Rapport 2012:203