Guidade turer vid Bulls måse

Relevanta dokument
med fortsättning 2009

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Jordbrukets tekniska utveckling.

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Levande vatten & bygd

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

5 Stora. försök att minska övergödningen

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

HANÖBUKTEN. Det är du som bestämmer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

VA-organisationerna och Vattenråden

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Sveriges miljömål.

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

KLARÄLVSDELTAT FANTASTISKT FRILUFTSLIV PÅ PROMENADAVSTÅND

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

God bebyggd miljö - miljömål.se

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Levande hav, sjöar och vattendrag

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Vi och naturen i Öresund

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Katrineholms åtta ansvarsarter

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Temagruppernas ansvarsområde

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Trollhättan & miljön

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Grön Flagg Tema Vatten

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Våtmarker och fosfordammar

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Miljösituationen i Malmö

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Transkript:

Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka odlingsarealen. Man har också rätat ut och kulverterat vattendrag för att vinna mark. Detta gör att de naturliga processer som renar vattnet till stor del har satts ur spel och mycket näringsämnen och föroreningar följer med åarna ut i havet. Där bidrar de till övergödning, syrebrist och bottendöd. På Öresunds bottnar råder syrebrist årligen och livet i de grunda vikarna, de viktiga barnkamrarna för fisk och bottendjur, har påverkats mycket negativt av utsläppen. Många djur och växter som är beroende av vatten i landskapet för sin överlevnad är dessutom hotade. När våtmarkerna har försvunnit har också landskapets vattenhållande förmåga minskat vilket ger både översvämningar och torka. För att hjälpa naturen att återhämta sig har Rååns Vattendragsförbund, som är en sammanslutning av de kommuner som Råån passerar igenom, anlagt ett 50-tal våtmarker sedan 1991 och Bulls måse är en av dem. Bulls måse är med sina 17 ha den största anlagda våtmarken längs ån och har blivit ett mycket lyckat projekt. Vid våtmarken finns ett flitigt besökt fågeltorn och där häckar bl a gråhakedopping, trana och brun kärrhök. Informationsturerna till Bulls måse går i linje med det arbetssätt Länsstyrelsen strävar efter för att lyckas med vattenvården i Skåne. För att nå EU:s mål om en god vattenstatus till 2015 krävs [ ] ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika åtgärder behövs. Resurser behöver därför avsättas för information och för att få allmänheten att känna sig delaktig. (Miljötillståndet i Skåne - Årsrapport 2005). Projektet hoppas kunna fortsätta under våren 2008. Utsikt från fågeltornet vid Bulls måse. Vi har sett den bruna kärrhöken! 2

De guidade turerna Under 2003-2007 har 843 personer besökt Bulls måse under organiserade informationsturer. Av dessa är 614 grundskoleelever, 133 gymnasieelever, 90 lärare/föräldrar och 6 företagsanställda. Grupperna har kommit från Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Bjuvs kommun. Turerna har organiserats och genomförts av biolog och pedagog Ingegerd Ljungblom på uppdrag av Rååns Vattendragsförbund. Under turerna har deltagarna fått en inblick i hur våtmarker påverkar viktiga förlopp i naturen och kan vara till glädje för hotade såväl som vanliga arter av djur och växter. Grupperna har fått en inblick i hur landskapet har förändrats när det gäller våtmarker, bäckar och åar i Skåne och vad förändringarna har haft för effekt för vattenkvalitet, djur och växter samt vad man gör nu för att förbättra situationen. Gruppvis har eleverna fått titta på fåglar från fågeltornet och håva vattendjur i våtmarken. Vi har pratat om vad vi har hittat och om hur djuren lever vart fåglarna flyttar på vintern, hur mycket en svala väger, vad en buksimmare äter mm. Presentationen har gjorts så intressant som möjligt med många roliga fakta. Vi har pratat om ekologi, näringskedjor och om miljömålen. De äldre eleverna har ibland gjort en övning gruppvis där de diskuterat utifrån bilder på gödsling, regn, våtmark, algblomning, mm. Eleverna har fått med sig broschyren Råån och miljön och de äldre klasserna Länsstyrelsens årsrapport från 2005 med tema Skånes vatten levande, myllrande och i balans. En dammsnäcka den är både hona och hane samtidigt! Vi har hittat en liten vattensalamander, gulbrämad dykare och buksimmare! 3

Blommande kabbeleka, sälg och vattenklöver i maj. Gråhakedoppingar på simtur. Foto Mats Svensson Vattenklöver - användes förr som nödföda. Kontakter för projektet: Ingegerd Ljungblom, tel 070-6731281 och Peter Göransson, Miljökontoret, Helsingborgs stad, tel 042-10 50 03. 4

5