Omvärldsbevakning landsting/regioner Jean Odgaard
Innehållsförteckning Barnkonventionen (SOU 2016:19)/* 1 Betalningsansvarslagen/* 1 Budget 2017 inom folkhälso- och sjukvårdsområdet /NY 1 Cancervården* 2 Effektiv vård Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016:2, * 2 Vision e-hälsa 2025/* 3 Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande/* 4 Jämlik hälsa/*/ny 4 Stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer/* 4 En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)/* 5 En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)/* 5 Kronikersatsningen/* 5 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården/* 5 Ny indelning av län och landsting: Dir. 2015:77 */Ny 6 Nationella riktlinjer, */ny 6 Professionsmiljarden/* 7 Uppdrag Psykisk Hälsa/* 7 Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige/NY 7 Styrningen av vården/* 8 Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa, SOU 2015:98, * 8 Välfärdsutredningen* 8 Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62/NY 8 Aktuella utredningar/rapporter 9
Barnkonventionen (SOU 2016:19)/* 1 Regeringen beslutade den 27 mars 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. I uppdraget ingick vidare att analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle kunna medföra. Barnrättighetsutredningen lämnade i betänkandet (Barnkonventionen blir ny lag SOU 2016:19) förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), samt en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal författningsförslag i övrigt för att stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning. Bland annat föreslås ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen samt att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Betalningsansvarslagen/* I utredningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20, föreslås att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. Budget 2017 inom folkhälso- och sjukvårdsområdet /NY Regeringen föreslår i denna proposition en satsning om 10 miljarder kronor per år till kommuner och landsting från och med 2017. Av dessa medel uppgår tillskottet till landsting till 2,3 miljarder kronor 2017. Därutöver finns ett antal nya och pågående satsningar inom hälso- och sjukvårdspolitiken. Ökat stöd till vården till följd av flyktingsituationen Regeringen planerar att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Det stora antalet asylsökande som kom till Sverige hösten 2015 kommer sannolikt öka trycket på traumacenter för krigs- och tortyrskadade runtom i Sverige. Under 2018 2020 beräknar regeringen att avsätta 40 miljoner kronor per år för satsningen. Höjt tandvårdsbidrag för äldre Regeringen avser att dubblera det allmänna tandvårdsbidraget för åldersgruppen 65-74 år. Därmed får gruppen samma nivå på det allmänna tandvårdsbidraget som gruppen 75 år eller äldre. Detta innebär en satsning på totalt 50 miljoner kronor 2017. Jämlik och tillgänglig cancervård av hög kvalitet Regeringen satsar fortsatt 500 miljoner kronor årligen 2017 2018, för att korta väntetiderna och skapa en mer jämlik cancervård. 1 * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 9
Kvinnors hälsa Vården till kvinnor behöver förbättras. För regeringen är detta ett priorierat arbete, både ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Regeringen har aviserat att årligen 2016 2019 avsätta 400 miljoner kronor till kvinnors hälsa och förlossningsvård, och 130 miljoner kronor för att stärka arbetet med kvinnors hälsa i primärvården. Den 1 juli 2016 trädde satsningen på avgiftsfri mammografi i kraft och i denna proposition lämnar regeringen förslag om att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna ska vara kostnadsfria för unga under 21 år. Syftet med reformen om kostnadsfria preventivmedel är att värna unga kvinnors rätt till sexuell hälsa utan oönskade graviditeter. För ändamålet avsätter regeringen 27 miljoner kronor per år och det börjar gälla den 1 januari 2017. Cancervården* Regeringen tillsammans med SKL genomför en rad enade insatser på cancerområdet. Mellan 2015 och 2018 är det regeringens avsikt att avsätta 500 miljoner kronor per år för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska regionala skillnader. Överenskommelsen för 2016 omfattar 444 miljoner kronor, varav det mesta är stimulansmedel till landstingen för att införa standardiserade vårdförlopp. I första hand gäller det att korta vårdförloppet mellan det att misstanke om cancer föreligger fram till behandlingsstart. För att åstadkomma detta är den viktigaste åtgärden att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Genom att införa sådana standardiserade vårdförlopp får man en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten. Insatserna förväntas förutom kortare väntetider också innebära bättre information, större delaktighet och sammantaget en mer nöjd patient. Under år 2015 infördes standardiserade vårdförlopp för fem cancerdiagnoser. För år 2016 påbörjas arbete med införande för ytterligare 13 cancerdiagnoser (Bröstcancer, Bukspottkörtelcancer, Cancer i galla och gallvägar, Cancer utan känd primärtumör (CUP), Cancermisstanke vid allvarliga, diffusa symtom, Hjärntumörer, Levercancer, Lungcancer, Lymfom, Malignt melanom, Myelom, Tjock-och ändtarmscancer och Äggstockscancer). Effektiv vård Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälsooch sjukvården, SOU 2016:2, * Utredningen utgångspunkt har varit att värdet av hälso- och sjukvården uppstår i mötet eller interaktionen mellan patienten och vården. Vårdens effektivitet avgörs därmed i mötet. En viktig övergripande slutsats är att en förutsättning för hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Att hela tiden utgå från hur patientnytta skapas i det individuella mötet har en avgörande betydelse för effektiviteten. Utredningens syn på effektivitet kan sammanfattas som det mesta och bästa till patienten utifrån befintliga resurser, dvs. att alla resurser inom vården ska användas på bästa sätt, både för befolkningens hälsa och för varje enskild patient. I utredningens uppdrag har betonats analys och samarbete med berörda aktörer och att i dialog med dessa aktörer lämna förslag till åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå. Utredningen bedömer bland annat att den nuvarande strukturen och uppdragsfördelningen vad gäller primärvård och sjukhusanknuten vård är en viktig bidragande orsak till ineffektivitet i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Primärvården i Sverige är alltför svag med en alltför begränsad funktion vad gäller att koordinera vården, att ha översikt över de insatser som 2 av 9
patienten får och att bidra till att knyta samman de samlade insatserna från landstingens hälso- och sjukvård samt kommunernas sjukvård och socialtjänst. Bemanningen (schemaläggningen) inom hälso- och sjukvården i dag utgår inte från en planering av vad som ska göras, hur det ska göras och vem som ska göra det. Inte heller utgår bemanningen från överväganden om att möjliggöra kontinuitet. Den vanliga beskrivningen av schemaläggning inom hälso- och sjukvården i dag är att den utgår från tillgänglig personal och baserat på individuella önskemål. Utredningen konstaterar att det finns skäl för slutsatsen att den administrativa bördan har ökat i hälso- och sjukvården. Bristande kontinuitet är en väsentlig källa till ineffektivitet i vården och detta har sin förklaring i hur vården organiseras. Utredningens övergripande slutsats är att det finns en stor samlad effektiviseringspotential och att resursbrist mer sällan är problemet när det gäller att förbättra effektiviteten. Utredningen anser att den största effektiviseringspotentialen ligger i att komma till rätta med följande utmaningar. - En förändrad organisering av vården för kroniskt sjuka och andra patienter med omfattande behov, som kräver insatser från många aktörer. Detta kommer att kräva att huvudmännen och verksamheter ökar sin förmåga att planera utifrån målgruppers behov snarare än enskilda diagnoser och medicinska specialiteter. Huvudmän och verksamheter behöver stärka sin förmåga att hantera komplexitet och att samarbeta horisontellt. - Ändamålsenliga stödsystem som utgår från de professionellas behov, förenklar arbetet och minskar spilltid för administration. Det kommer att krävas investeringar från både stat och sjukvårdshuvudmän i nära samarbete. - Förändrade arbetssätt och förändrad arbetsorganisation i vårdens vardag som innebär att rätt kompetens gör rätt uppgifter. I detta ligger också att patienten ska ses som en del i teamet och ska stödjas i att utföra sin egen vård. Digitala och andra tekniska lösningar är en viktig förutsättning för att detta ska kunna realiseras. Vision e-hälsa 2025/* Som utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet på e-hälsoområdet har regeringen och SKL beslutat att ställa sig bakom en gemensam vision för e-hälsoarbetet fram till 2025. Visionen ersätter den senaste strategin från 2010, men bygger samtidigt vidare på de tankar och ansatser som finns i denna. Avsikten är att visionen ska följas av en eller flera handlingsplaner som förtydligar insatser som kan bidra till att uppnå visionen. År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. För att realisera visionen avser parterna gemensamt att verka för att ett antal insatser ska genomföras. I det kommande arbetet har parterna för avsikt att upprätthålla och där så är nödvändigt fördjupa samverkans- och samordningsarbetet mellan berörda aktörer. Vidare avser parterna att verka för en tydligare ansvarsfördelning mellan staten och kommuner och landsting. Det finns några områden som är särskilt angelägna att parterna fokuserar på i det kommande arbetet för att visionen ska kunna nås. Dessa är regelverk, enhetligare begreppsanvändning och standardiseringsfrågor. 3 av 9
Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande/* Regeringen beslutade den 10 december 2015 att en särskild utredare ska se över tillgången till och användningen av hjälpmedel och lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk samt därvid se över frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap. Utredaren ska vidare lämna förslag som skapar förutsättningar för att hjälpmedelsverksamheten hos berörda myndigheter och huvudmän bedrivs effektivt. Utredaren ska även analysera om kompetensen hos förskrivare och andra relevanta yrkesgrupper i fråga om hjälpmedel är adekvat och tillräcklig. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017. Jämlik hälsa/*/ny En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i kom-missionens arbete. Kommissionen ska i sitt arbete även förhålla sig till det strategiska arbetet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. I ett delbetänkande (SOU 2016:55) redogörs för ett antal grundläggande utgångspunkter, ställningstaganden och fakta som Kommissionens fortsatta arbete kommer att baseras på. Utifrån de resonemang som redovisas i delbetänkandet har Kommissionen identifierat tre principiellt olika typer av åtgärder för att åstadkomma en mer jämlik hälsa. För det första åtgärder som handlar om att stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser. För det andra åtgärder som innebär att göra mer av sådant som verkar fungera. Här kan kommande diskussioner exempelvis komma att handla frågor som täckningsgrad och ersättningsnivåer i socialförsäkringar eller andel barn inskrivna i förskolan. För det tredje åtgärder som innebär att göra saker bättre eller annorlunda för att på så sätt få ut mer nytta för brukare av olika välfärdstjänster. Här kan mer strategisk styrning, ledning och uppföljning vara centrala element. Detta sammantaget utgör utgångspunkterna för Kommissionens fortsatta arbete med att ta fram förslag på hur hälsoskillnaderna i Sverige kan minska. Olle Lundberg leder arbetet. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj 2017. Stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer/* Den nya lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter omfattar i huvudsak resor med tåg, spårväg, tunnelbana och buss i den lokala och regionala kollektivtrafiken och trädde i kraft den 1 april 2016. Lagen innehåller bland annat en lagstadgad minimirätt till ersättning vid förseningar som är mer än 20 minuter och ger resenärerna rätt till reseinformation, bland annat om de trafiktjänster som en transportör erbjuder och om störningar i trafiken. Genom den nya lagen stärks resenärernas rättigheter i förhållande till de resevillkor som transportörerna tillämpar och till den lagstiftning om rätt till reseinformation som hittills har gällt. 4 av 9
En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)/* Utredningen har haft uppdrag att göra en översyn av den kommunala redovisningslagen, KRL. Syftet med översynen är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bl.a. vara att de redovisningsprinciper som är av vikt för kommuner och landsting särskilt ska beaktas och att redovisningslagstiftningen även fortsättningsvis ska vara anpassad till den kommunala särarten. Utredningen lämnar ett förslag till en helt ny lag om kommunal bokföring och redovisning. Utredningen har genomgående lagt förslag som syftar till en mer rättvisande redovisning, ökad insyn och en ökad jämförbarhet. Det gäller både jämförbarhet över tid och jämförbarhet mellan olika kommuner respektive landsting. Värdet av jämförbarhet visar sig i möjligheten att bedöma effektivitet och underlätta för politiker och medborgare att bedöma den ekonomiska utvecklingen. En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)/* Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget har bl.a. varit att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2018. Förslaget till ny kommunallag innehåller bland annat följande förändringar (ett urval nedan): - Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare - De anställda ska ges en tydligare roll i lagen - Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs - Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse ska förtydligas - Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler Kronikersatsningen/* Det finns en överenskommelse mellan staten och SKL för år 2016 med ett stimulansmedel på 78 mnkr. Delar av medlen betalas ut till landstingen utifrån befolkningsstorlek och delar av satsningen avser projekt på SKL. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården/* För att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män, tillsätter regeringen en utredare, Sofia Wallström, som ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Utredaren ska bl.a. kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd som pågår på olika nivåer inom hälso- och sjukvården, utreda förutsättningarna för samt behovet och lämpligheten av att göra nationella riktlinjer inom hälso- och sjukvård i någon form obligatoriska eller mer bindande, samt 5 av 9
lämna de förslag som bedöms vara ändamålsenliga för att uppnå en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2017. Ny indelning av län och landsting: Dir. 2015:77 */Ny En kommitté, bestående av en ordförande och en vice ordförande, ska föreslå en ny länsoch landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Indelningskommittén lämnade en delredovisning mars 2016 som innefattade en lägesbeskrivning av dialogen med berörda parter, förslag på den fortsatta processen och en redogörelse för behovet av eventuella kompletteringar av uppdraget. Ett förslag till indelning av Sverige presenterades som innebär 6 nya län. Kommittén ska lämna en motsvarande delredovisning senast den 31 januari 2017. Om kommittén finner att det är möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019 ska kommittén lämna ett delbetänkande senast den 30 juni 2016. En ny läns- och landstingsindelning kan träda ikraft 1 januari 2019 eller 1 januari 2023. Indelningskommittén överlämnade sitt delbetänkande (SOU 2016:48) till regeringen i juni månad. I detta ges förslag till tre nya län. Norrlands län: En sammanläggning av de fyra nordligaste länen, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och landstingen i dessa län. Svealands län: Ett bildande av Svealands län bestående av dagens Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Västra Götalands län: Dagens Västra Götalands län och Värmlands län läggs samman i ett nytt Västra Götalands län. Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för astma/kol, bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård, demens, depression och ångest, diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, missbruk och beroende, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehandling samt psykosociala insatser, sjukdomsförebyggande metoder, stroke och tandvård. Det finns remissversion för MS och Parkinsons sjukdom (slutlig version klar vintern 2016). Pågående riktlinjeprojekt för demens (remissversion klar hösten 2016), depression och ångest (hösten 2016), endometrios (våren 2018), epilepsi (våren 2018) psoriasis (våren 2018), schizofreni (hösten 2017), sjukdomsförebyggande metoder (sommaren 2017) och stroke (våren 2017). Socialstyrelsen utvärderar vården och omsorgen med utgångspunkt i rekommendationerna i nationella riktlinjer. Utvärderingarna fungerar som ett stöd för prioriteringar och beslut samt ger vägledning om vilka områden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som behöver förbättras. Socialstyrelsen arbetar med och planerar att göra utvärderingar på områdena MS och Parkinsons sjukdom (klar december 2016), palliativ vård (klar vintern 2016 eller våren 2017) och lungcancer (påbörjas 2015). 6 av 9
Professionsmiljarden/* Regeringen avsätter en miljard kronor för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården bl.a. genom bättre administrativa stöd för hälsooch sjukvårdens professioner. Sedan januari 2016 finns det en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Överenskommelse ska tecknas även 2017 och 2018. Syftet med Professionsmiljarden är att bidra till att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att bland annat förbättra förutsättningarna för landstingens kompetensförsörjningsarbete. Professionsmiljarden ersätter de tidigare satsningarna Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden och Kömiljarden. Uppdrag Psykisk Hälsa/* Staten och SKL hade genom årliga överenskommelser mellan åren 2012 och 2014 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet med överenskommelsen som startade 2015 är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Arbetet utgår från de övergripande målsättningar som anges i regeringens Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 2016 (PRIO psykisk ohälsa) och SKLs långsiktiga handlingsplan för Psykisk hälsa kongressperioden 2012-16. Målsättningen är att överenskommelsen ska fortsätta under 2017 och 2018 med en likartad inriktning. Staten och SKL är överens om att de 780 mnkr som utgör stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner ska användas av huvudmännen, enskilt eller i samverkan enligt följande: - 300 mnkr fördelas till landstingen/regionerna, och 200 mnkr fördelas till kommunerna för att göra analyser, sätta upp mål och utforma handlingsplaner lokalt och regionalt, samt att påbörja ett långsiktigt arbete. - 150 mnkr tillförs landstingen för att stimulera och rusta nya initiativ för att nå unga. - 130 mnkr tillförs kommuner och landsting för att användas till satsning på ungdomsmottagningar. Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige/NY I en proposition (2016/17:15) läggs förslag som syftar till att förbättra tillgången i hela landet till sprututbyten för personer som injicerar droger. Sprututbyten har bedömts vara ett effektivt redskap i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i världen och rekommenderas av myndigheter i Sverige och internationellt. Förslagen innebär att ansvaret för sprututbytesverksamheterna renodlas till landstinget som blir ensam huvudman för att ansöka om och att driva verksamheten. Det föreslås att personer som injicerar droger och har fyllt 18 år ska kunna delta i verksamheten. Den tidigare åldersgränsen på 20 år sänks alltså till 18 år. Vidare föreslås att det särskilda kravet på märkning av kanyler och sprutor utdelade via sprututbyten tas bort. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2017. Regeringen gav i samband med beslutet om propositionen Socialstyrelsen i uppdrag följa upp konsekvenserna av de förändringar som föreslås i den under förutsättning att riksdagen 7 av 9
beslutar i enlighet med regeringens förslag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 december 2019. Styrningen av vården/* Riksrevisionen har sedan 2012 genomfört ett antal granskningar inom området hälso- och sjukvård. Genom att beskriva och analysera de viktigaste iakttagelserna i granskningarna vill Riksrevisionen bidra till en förbättrad styrning av hälso- och sjukvården. Resultatet kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i mars 2017. Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa, SOU 2015:98, * Utredningen om högspecialiserad vård har haft i uppdrag att föreslå hur den högspecialiserade vården kan utvecklas för att patienterna ska få tillgång till en bättre och mer jämlik hälso- och sjukvård. I utredningen föreslås att detta kan möjliggöras genom en ökad nationell styrning. En ökad koncentration och en ytterligare nivåstrukturering föreslås för den högspecialiserade vården. Välfärdsutredningen* Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras (dir. 2015:22). Utredaren får nu i uppdrag att utreda utökad tillståndsplikt inom socialtjänstens område samt hur de register som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för över verksamhet inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården kan förbättras. Utredaren ska även vidareutveckla Ägarprövningsutredningens förslag om krav på ekonomisk långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet samt bedöma om någon motsvarande prövning bör göras av anställda i offentlig verksamhet som befinner sig i ledande ställning. Utredarens befintliga uppdrag i fråga om ekonomisk redovisning vidgas och förändras delvis. Utredaren får även ett vidgat uppdrag i de delar som rör kvalitet och uppföljning samt tillstånds- och auktorisationssystem och andra alternativ till upphandling. Enligt de tidigare direktiven skulle utredningens uppdrag redovisas senast den 1 november 2016. Uppdraget i de delar som rör ett nytt regelverk för utförande av välfärdstjänster för att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet som de är avsedda för ska fortfarande redovisas senast den 1 november 2016. För uppdraget i övrigt förlängs utredningstiden och uppdraget i den delen ska redovisas senast den 2 maj 2017. Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62/NY Utredningen om ökad insyn i välfärden lämnar i sitt betänkande förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg. Regeringen beslutade 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utarbeta ett förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg, fristående förskolor och fritidshem samt vuxenutbildning med flera, till den del de erbjuds av privata anordnare. Införandet av offentlighetsprincipen i offentligt finansierade, privat utförda välfärdsverksamheter för med sig ett antal nya krav på privata aktörer. De blir då bland annat skyldiga att registrera sina handlingar och att skyndsamt handlägga framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt samma principer som gäller för myndigheter. I sitt betänkande skriver utredningen att förslaget kommer att medföra vissa konsekvenser för privata aktörer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet, eftersom det 8 av 9
kommer att leda till en ökad administration och vissa kostnader. Införandet av offentlighetsprincipen bedöms inte medföra någon märkbar skillnad för brukare i fråga om skydd för deras integritet. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Aktuella utredningar/rapporter Ekonomirapporten, SKL, oktober 2016. Ingen på sjukhus i onödan, SKL, september 2016 Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2015, september 2016 Jämställdhet, en grundläggande rättighet, SKL, augusti 2016. Jämlik vård och hälsa, SKL, juli 2016 Säkra och effektiva läkemedel hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande, Riksrevisionen juni 2016 Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? Myndigheten för vårdanalys juni 2016 9 av 9