praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

Relevanta dokument
13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Täkternas biologiska värden

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Förslag på kreotoper i parkmiljö/grönområde vid Börje tull, Uppsala kommun

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Ängsvall Åkern kan bli en blomsteräng!

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Restaurering av Wikparken

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13,

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Fakta om pollinatörer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Miljöplan för Björkhagens Golfklubb

7.5.4 Risen - Gräntinge

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

PM landskapsgestaltning

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Hur mycket jord behöver vi?

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

Äger du ett gammalt träd?

5 sanningar om papper och miljön

Sammanställning över fastigheten

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

4.2 Vad är träd bra för?

NATURINVENTERING SKUTHAMN

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

VETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

BLOMRIKA GRÄSYTOR I SOLLENTUNA

Skötselplan Brunn 2:1

Identifiera dina kompetenser

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Transkript:

13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet med biologisk mångfald. Målsättningen är att alla banor skall få individuella skötselplaner med tiden. Samråd alltid med kommunen/länsstyrelsen/annan berörd myndighet innan åtgärder görs! Kontakta respektive förbunds miljökommitté för mer information. 2av 17 1. Undvik att blanda i bark och andra material i konstruktion och skötsel av banan Desto mer organiskt material, olika kornstorlekar och främmande substanser som finns i sanden/banunderlaget desto mindre biologiska värdenkommer den sannolikt att kunna hålla. 3 av 17 1

2. Undvik att lägga i trädrester och grenar etc. i vallar m.m. Detta eftersom trädrester m.m. kommer att både ge långsiktigt mer instabila vallar och även ge en onödig inblandning av organiskt material i underlaget vilket ger extra gödslingseffekt. 4 av 17 3. Undvik att använda andra fyllnadsmaterial än sand Tippmassor etc. är ofta betydligt mer kväve/näringsrika än det befintliga banmaterialet vilket kan skada den flora som är viktigast att behålla och därmed även den fauna som är beroende av växterna. 5av 17 4. Tillåt tillfällig körning utanför själva banan Detta för att skapa tillfälliga störningar då och då. Detta möjliggör att nya växter kan etablera sig, frön att gro och djur att enklare bygga bon i marken. Dock får det inte bli i sådan omfattning att all vegetation nöts bort helt. 6av 17 2

5. Gör vallar breda uppe på ryggen och med flacka sidor/kanter i olika väderstreck Det ger möjligheter för torrmarksväxter att etablera sig här. Gör även flera av vallarna, där så är möjligt, med så flacka sidor/kanter att torrmarksväxter kan etablera sig här. På sikt kan det bli aktuellt att plantera in växter, detta skall i så fall ske i samarbete med lokala botaniker. Skapa vallarna med riktning i olika väderstreck för att på sätt skapa livsmiljöer med olika klimatiska förutsättningar. På banor med topografiska skillnader (t.ex. motocrossbanor) är det viktigt att hålla slänter öppna och gärna i alla väderstreck för att parera för olika väderlek (torr-våtsomrar) och ett varmare klimat. 7av 17 6. Slå all örtvegetation i början - mitten av augusti Slå all örtvegetation i början -mitten av augusti och ta bort höet efter att det har legat på plats någon vecka. Frön och insekter har då ramlat ut och hamnat på marken under. Det är ABSOLUT NÖDVÄNDIGTatt höet tas bort varje år, annars kommer marken att gödslas av höet. Det blir då så mycket svårare att bevara förutsättningarna för en rik biologisk mångfald. Om det är brist på resurser kan dessa områden (i nödfall) slås vartannat år. Även den tunnaste och glesaste torrmarksvegetationen bör skötas på detta sätt eftersom kvävenedfallet från luften (ex från flygplan och annan trafik) gödslar marken kontinuerligt. 8av 17 7. Låt inte tallar eller andra träd etablera sig i låg vegetation Låt inte tallar eller andra träd etablera sig i låg torrmarksvegetation. De tallar som gror här bör dras bort, dels för att inte roten skall bli kvar och gödsla sanden i onödan och dels för att skapa en ny jordblotta där växter och djur kan etablera sig. Ta även bort mattor av nykoloniserade småtallar inom banområdet. Däremot kan enstaka större tallar sparas på de platser där de inte inverkar på bansäkerheten. 9 av 17 3

8. Spara alla äldre sälgar! Sälgen utgör en mycket viktig födoresurs för insekter tidigt på våren då inga andra växter har börjat blomma. 10 av 17 9. Spara stora och äldre träd där så är möjligt Spara även alla riktigt stora eller äldre träd på de platser där de inte påverkar bansäkerheten. Äldre träd och död ved är mycket viktiga faktorer för hög biologisk mångfald och därmed kommer områdets status som naturvårdsresurs att ökas. 11 av 17 10. Gräv ut vattensamlingar (alltid i samråd med myndighet!) Gräv ut vattensamlingar i anslutning till banan så att det står vatten i dessa under största delen av sommaren. Det är dock viktigt att kantzonerna förblir flacka så att vattnet värms upp tidigt på våren. OBS: Samråd alltidmed kommunen (eller berörd tillsynsmyndighet)! Detta kommer ge förutsättningar för groddjur att reproducera sig inom banområdet och eftersom flertalet groddjur är rödlistade kommer detta gynna områdets status som naturvårdsresurs. 12 av 17 4

11. Slå med skärande slåtterverktyg Generellt är det ganska enkelt att omvandla miljöerna (även runt asfaltbanor ) till biologiskt mer värdefulla områden. Alla marker som ändå måste hållas öppna skall slås med skärande slåtterverktyg i början mitten av augusti och ca en vecka senare MÅSTEallt slaget material köras undan. Höet skall först ligga cirka en vecka för att frön och småkryp skall hinna ramla ur och bli kvar på underliggande mark. 13 av 17 12. All sly som fälls måste tas bort All sly som fälls måste tas bort för att inte det ska ligga och gödsla marken och därmed missgynna mindre örter. På sikt kan det skördade materialet användas för framställning av bioenergi, men i dag finns ännu inte den tekniken utbyggd. 14 av 17 13. Sluta klippa gräs rutinmässigt med gräsklippare Sluta klippa gräs rutinmässigt med gräsklippare. Klipp gräs i enlighet med punkt 11. I övrigt behövs ingen markbearbetning och inte heller någon besprutning varken av bekämpningsmedel eller konstgödsel får ske. Beroende på markförhållande (fuktighet etc.) kommer olika vegetationstyper att utvecklas i de olika delarna runt banan att börja utvecklas. 15 av 17 5

Minskad arbetsinsats på sikt På några års sikt kommer tillväxten av vegetationen att bli långsammare (och därmed volymen hö att bli mindre). Detta eftersom de näringsämnen som är bundna i höet nu förs bort vilket på sikt kommer att minska arbetsinsatsen för slåtterarbetet om man jämför med att klippa gräset och med gräsklippare och därmed självgödsla gräset. Effekten av slåttern kommer att på sikt bli att det även utvecklas en betydligt mer varierad insektfauna över hela banområdet också, varav ett antal kommer att vara rödlistade arter knutna till det gamla kulturlandskapet. 16 av 17 Skötselplan fortsättning på sikt När vi ser vilka typer av växtsamhällen som utvecklas kan möjligen ytterligare växtarter sås eller planteras in på lämpliga platser. Introduktion av ytterligare växtarter skall göras i samarbete med lokala botaniker. Samråd alltid med kommunen/länsstyrelsen/annan berörd myndighet innan större åtgärder/ingrepp görs! 17 av 17 6