Dansband Drömmar Romantik Pedagogisk handledning Falkenbergs museum 28 maj 1 oktober 2005
2 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förberedelser inför dansen...4 3. Dansband. Drömmar. Romantik...6 3.1 Dansplatsen...6 3.2 På scen...6 3.3 Scenkläder...7 3.4 Festliga orkesternamn...7 3.5 Vad sjunger dansbanden om?...8 3.6 Heltids- eller deltidsmusiker?...8 3.7 Nygammalt eller Svensktoppen...8 3.8 Turnébussen dansbandsmusikerns andra hem...9 3.9 Musiken...9 4. All du behöver veta om dans...11 5. Exempel på nationella dansband...12 6. Exempel på lokala dansband...13 7. Var och när?...15 8. Studieuppgifter...16 Kontaktuppgifter...17
3 1. Inledning På Falkenbergs museum kan man fram till den 1 oktober 2005 se utställningen I afton Chanz. Dansband. Drömmar. Romantik. Den handlar om dansbandskultur under 1960- och 70-talen. Kom och upplev den tidens nöje, fest och gemenskap! På första våning tas alla förberedelser upp, d v s det som gjordes innan man gick ut och dansade. Man skulle sminka sig, välja kläder, ordna skjuts mm. Här presenteras även de nationella dansbanden i bild och musik. På tredje våning visas själva dansstället med scen, instrument, scenkostymer, kiosk mm. Här presenteras även de lokala dansbanden i bild och musik. Kom och titta på utställningen! Beställ gärna en guidad visning det är kostnadsfritt för kommunala skolor inom Falkenbergs kommun. I anslutning till utställningen kan man arbeta med denna pedagogiska handledning. Här finns fakta samt studieuppgifter. Elevuppgifterna går att anpassa efter ålder, tid och intresse. Arbeta i grupp eller enskilt. Redovisning sker i helklass eller möjligtvis i form av en dansbandsafton där man bjuder in familj och vänner. Musik och dans är roligt att arbeta med och en kul start på terminen! Projektet går att arbeta med i flera ämnen, t ex musik, svenska, gymnastik, slöjd och historia. Hjärtligt välkommen att bjuda upp till dans, säger vi på Falkenbergs museum!
4 2. Förberedelser inför dansen Ofta lades flera timmars förberedelser ner inför kvällens dans. Den viktigaste förberedelsen killarna hade var att fixa skjuts. Ofta frågade man någon äldre kompis om man fick åka med. Hade man körkort men ingen egen bil gällde det att fixa en bil för kvällen. Många försökte komma överens med sin pappa. Ofta fick sonen låna bilen om han tvättade och städade den som tack för lånet. Ibland var man tvungen att gå ut på dagen med papiljotter i håret fastän det inte var snyggt. Då fick man ha en sharlett på huvudet eller ta på sig ett hårnät där man t ex satt fast sidenrosetter för att det skulle se snyggare ut. När man tagit ut spolarna tuperade man håret och använde olika hjälpmedel för att få håret stort och högt. Ibland förstärkte man med löshår, en postisch, som sattes fast med hjälp av hårnålar. När frisyren var klar sprayades den stel för att hålla hela kvällen. Senare på dagen skulle killarna duscha, raka sig och göra i ordning håret. Många använde brylcreme. Att ha vågigt hår var populärt på 1960-talet På 1970-talet hade många killar långa polisonger och halvlångt hår. Till sist skulle killarna välja kläder. På 60-talet var det kostym, vit skjorta och smal slips som gällde. Fötterna trängdes ner i ett par myggjagare, d v s herrskor som skulle ha passat en fot med stortån i mitten! På 1970-talet hade killarna t ex utsvängda jeans, smala skjortor och manchesterkavajer. Många kläder var i nylon. Materialet var stretchigt och höll formen bra. Tyvärr så andades det inte vilket gjorde att man blev varm. Vissa killar bytte skjorta i pausen för att de var så svettiga. Tjejernas förberedelser tog också lång tid. Viktigt var det att få frisyren perfekt. I början av 1960-talet var det populärt med höga, luftiga frisyrer. På förmiddagen rullades håret upp på spolar. Håret torkade långsamt och spolarna skavde ofta.
5 I slutet av 1960-talet blev korta, raka frisyrer på modet. Dessa frisyrer var lättare att ordna till. Många tjejer sminkade sig. De modemedvetna tjejerna målade svart kajal runt ögonen så att de blev mandelformade. Det sista tjejerna gjorde var att välja kläder. Man kunde inte ha samma klänning på sig två helger i rad. Ofta frågade rådfrågade man en kompis eller storasyster. I början av 60-talet hade man knälånga klänningar med stela underkjolar under. På mitten av årtiondet var det korta klänningar, kortkorta kjolar och hotpants (smala, korta shorts) som gällde. Många tjejer sydde sina kläder hemma. På fötterna kunde man t ex ha höga vita plaststövlar. Helst skulle man vara trådsmal, ha platt byst och vara utan några kurviga former. På 1970-talet influerades modet av musikgrupper som ABBA och KISS. Platåskor blev populära mycket tack vare dem. De höga sulorna kunde vara över 10 cm höga, inte bara baktill på skon utan även framtill!
6 3. Dansband. Drömmar. Romantik. Dansbandsmusiken slog igenom i början av 1960-talet och var något nytt inom musikens område. Dansbandens toner skiljde sig från föräldragenerationens dansorkestrar som istället påverkats av amerikansk swing, jazz, storband och rock n roll. I början spelades dansbandsmusik bara i Sverige men gengren spred sig snart till våra nordiska grannländer samt Tyskland. I Sverige var musikstilen populär framförallt på landsbygden och i mindre städer men spelades även i de större städerna. 1970-talet var dansbandens bästa tid då såldes hundratusentals skivor. Många ungdomar tog snabbt till sig dansbandens musik som sin egen musikstil. 3.1 Dansplatsen När man hade konfirmerat sig vid 14 års ålder var det tillåtet att besöka festplatserna. Ungdomarna dansade i bygdegårdar, på utedansbanor och i folkparker beroende på årstid. Man dansade till levande musik, träffade kompisar och hade roligt. Chansen var stor att möta sin blivande man/fru på någon av alla dansplatser. En lyckad danskväll skulle bestå av bra musik och mycket folk. Under sommarhalvåret arrangerades utedanser på t ex Cortina i Vinberg, Sjöviken i Ätran och Sjönelund i Sjönevad. Sådana kvällar var man beroende av fint väder. Vid sidan om dansgolvet (rotundan) låg små kiosker för godis-, kaffe- och korvförsäljning, lotterier och chokladhjul. Inventarierna i kiosken som finns i utställningen kommer från Sjöviken. Det gick att visa sin skicklighet genom tävlingar i t ex pilkastning och luftgevärsskytte. Vintertid dansade man inomhus på t ex Metropol i Köinge, Centrum i Långås eller Folkets hus inne i Falkenberg. Killarna och tjejerna stod vid var sin sida av dansgolvet. När en kille ville bjuda upp gick han över golvet och bjöd upp en tjej. Han bugade och sa: Får jag lov? Tjejerna fick bara bjuda upp när det var damernas. När tjejerna skulle dansa ställde de ifrån sig handväskan framme på scen. Denna sedvana kunde vara något påfrestande för musiker som med en mängd handväskor på scengolvet inte riktigt fick plats med vare sig instrument eller fötter. 3.2 På scen Många dansband hade påkostade scenframträdanden med rejäla ljus- och ljudanläggningar. Man hade stora strålkastare i olika färger samt elektriska instrument som elbas, elgitarr och hammondorgel. Därtill köptes mikrofoner, förstärkare och stora högtalare. Till skillnad från de äldre akustiska orkestrarna hördes de nya banden längre. Nu kunde man höra musiken även om man dansade längst bort på dansgolvet! Vad spelade dansbanden på för instrument? På 1960-talet hade många orkestrar en hammondorgel. Instrumentet var jättetungt att flytta! Dansbandsmusikerna riggade allt själva och fick slita hårt för att få in den på scen. Hammondorgeln i utställningen har turnerat med Matz Bladhs och är från ca 1965. På 1970-talet ersattes hammondorgeln av synthesizern.
7 En orkestermedlem frågar arrangören: - Ska vi ta in hammondorgeln? - Javisst! - Ok, men då kostar det lite extra! Synthesizern i utställningen användes för att få fram trumpet- och saxofonljud och spelar en ton i taget. Den är tillverkad ca 1975 och är ombyggd av Ingvar Pettersson (Ingvar Ljud). Kontrabas användes i början av 1960-talet. Den var stor och klumpig och fick surras fast på biltaket. Med tiden slog elbasen ut kontrabasen. I utställningen finns en elbas som är byggd av Ingvar Pettersson. Bo Liljedahl spelade på den i orkestern Bert Bennys. En del dansband hade en saxofon vilket gav en touch av storband. Sven Johansson i Falcosextetten spelade på saxofonen i utställningen. De rörliga bilderna som visas på scenen i utställningen visar falkenbergsbanden Falcosextetten, Connys och Kjell-Inges. 3.3 Scenkläder När musikerna i bandet hade en spelning var de ofta klädda i likadana scenkläder. På 1960-talet var de inte så extrema utan följde modet med korrekt kostym, vit skjorta och smal slips. På 1970-talet var scenkostymerna desto häftigare. Skjortsnibbarna var extremt långa och byxbenen rejält utsvängda. Man slösade med starka färger, glitter och garneringar. Man lät sy upp dräkterna. Det var mycket bussaronger och uppknäppta skjortor. Till scenkläderna bars gärna platåskor eller moderiktiga trätofflor. Inspiration hämtades från bl a Elvis Presley, countrymusik och discomusik. Kläderna skulle skilja ut sig från det vanliga. Det skulle synas på kläderna att vi var en orkester, så att det inte kunde komma tio i publiken med samma kläder. Njut av dansbandens fantastiska originalkostymer från 1970-talet som visas i utställningen! 3.4 Festliga orkesternamn Dansbanden på 1960- och 70-talen hade utmärkande namn. De kunde t ex uppkallas efter någon/några medlemmar i orkestern. Ofta använde man sig av dubbelnamn, t ex Bert Bennys, Sven Ingvars, Kjell-Inges och Thor Eriks. Bandets namn fick extra festlig stämning genom att stavas med bokstäverna z eller x om det var möjligt, t ex Matz Bladhs, Chrix och Tonix. Kapellmästaren kunde också få ge sitt namn till orkestern, t ex Ingmar Nordströms orkester och Bo Liljedahls trio.
8 3.5 Vad sjunger dansbanden om? Växter Tiotusen röda rosor, Där näckrosen blommar, En prästkrage i min hand, Vit som en orkidé, Björkens visa. Blommor är en vanlig symbol för kärlek. Kroppsdelar Leende guldbruna ögon, Röd var din mun, Ta min hand, Dina ögons glans, En sång på dina läppar, Två Mörka ögon. Namn på personer Kristina från Wilhelmina, Djingis Khan, Mary Anne, Oh Carol, Maria dansar, Romeo och Julia, Marianne, Den sköna Helén, Mulliga gulliga Ann-Katrin. 3.6 Heltids- eller deltidsmusiker? De flesta dansband spelade bara på helgerna. Konkurrensen var hård och långt ifrån alla orkestrar vågade satsa helhjärtat på musiken. För heltidsmusikerna gällde det att jobba så mycket man bara orkade för att kunna betala ut löner, bensin, lån på turnébussen mm. Förra året hade vi 254 kvällar inbokade. Hittills i år har vi spelat sex kvällar i veckan. Man måste ligga i. Det gäller att få in gage som täcker alla kostnaderna. Utrustningen är dyr. Senast har vi köpt en buss för 150 000 kronor. Mats Persson i Matz Bladhs på 1970-talet Efter en spelning bar det av med bussen igen till ännu fler danskvällar. Ibland kunde man få några dagars vila i hemmet men sedan var det dags för nästa turné. Familjelivet tog stryk. Många dansbandsmusiker skilde sig. 3.7 Nygammalt eller Svensktoppen Många tog steget till att bli heltidsmusiker när de blivit upptäckta. Ett framträdande i TVprogrammet Nygammalt resulterade ofta i att dansbanden fick en rejäl knuff uppför popularitetsstegen och kunde satsa helhjärtat på musiken. Nygammalt sändes 1971-89. Programledare var Bosse Larsson. 1976 spelade Ingmar Nordström sin instrumentalversion av The Elephant Song i Nygammalt. Orkestern var visserligen redan populär men efter uppträdet i TV steg försäljningen av deras aktuella LP-skiva från 50 000 till 200 000 ex på fyra månader. 1981 kvackade hela svenska folket med i Curt Haagers Fågelsången. Fram tills dess hade man sålt 30 000 skivor. Nu ökade försäljningen till 150 000 exemplar.
9 En listplacering på radioprogrammet Svensktoppen kunde också leda till att bandet blev etablerat och efterfrågat av arrangörer och fick på så vis fler spelningar på festplatser och folkparker. 3.8 Turnébussen dansbandsmusikerns andra hem Vid 1960-talets början räckte det med en personbil för transporten till och från spelningar. Alla i bandet stuvade in sig och sina instrument i bilen. Eventuella kontrabasfioler surrades på biltaket. I takt med musikens elektrifiering fordrades plats för ljud- och ljusanläggningar. Då kopplade man på en släpvagn eller köpte sig en mindre buss. Bussen försågs med reklam i form av bandets namn, färgglada dekaler och stripes. Orkestrar med många spelningar investerade med tiden i stora turnébussar med bekväma sovutrymmen och fåtöljer. I pentryt kunde man laga mat. De fyra-fem timmar som musikerna stod på scenen och spelade var bara en del av den tid som gick åt för att genomföra en spelning. Väl framme till spellokalen riggade de upp utrustningen, drog elkablar, kopplade instrument, högtalare och ljuseffekter. Efter framträdandet skulle allt plockas ned. Spelningen var inte slut förrän man hade kört hem. I genomsnitt arbetade bandet 12 timmar på varje dansjobb. Falkenbergsorkestern Matz Bladhs räknade på 1970-talet ut att de i genomsnitt varje år tillbringade ungefär 30 stycken 40-timmarsarbetsveckor i turnébussen. 3.9 Musiken Dansbandsmusik ska vara bra att dansa till. Trum- och baskompet måste vara taktfast så att musiken är lätt att hänga med i för de dansande paren. På 1960-talet grundade sig repertoaren på foxtrott. Buggen spred sig först på 1970-talet. Låtarna fick inte spelas för sakta men inte heller för fort. Vanligtvis spelade man två lugna danser och en snabb. OBS! En dans betyder att man dansar två låtar i rad med samma person. I takt med att kvällen framskred och dansgolvet började fyllas ökade trycket i låtarna. Den sista halvtimmen varvade man ner med lite lugnare kramgoa låtar. Sista dansen dansade man kind mot kind d v s en tryckare. Vi spelade omkring 60 låtar på en danskväll. Vi gick efter färdiga listor, med de bästa låtarna i mitten och slutet av kvällen. Bo Liljedahl, Bert Bennys samt Liljedahls Många dansbandsmusiker spelade på gehör och var självlärda. Ofta kunde de inte spela efter noter vilket innebar att andra musiker såg ner på dem.
10 De flesta orkestrarna spelade covers, d v s egna versioner av andra artisters låtar. Melodier hämtades bl a från radioprogrammen Svensktoppen, Tio i topp och Kvällstoppen. De låtarna var reda populära och man visste att publiken gillade dem. Musikerna lärde sig lättast det nya materialet genom att noga lyssna på låten från en skiva eller kassettband och sedan själva ta ut ackorden på sina instrument. Dansbandslåtarna var ofta lättsamma och handlade om vardagslivet. Man sjöng om sensuell kärlek och vackra händelser som de dansande för en stund kunde drömma sig bort till. Ibland hade texterna ett budskap t ex Man ska leva för varandra. Man sjöng mest på svenska. Refrängen var ofta mer än halva låten. I utställningen kan man lyssna till sånger av både nationella dansband och lokala Falkenbergsband.
11 4. Allt du behöver veta om dans men aldrig vågat fråga om Det fanns oskrivna regler för hur man uppträdde när man var ute och dansade: Bli dubblad = att få två danser av samma kille under en kväll. Damernas tre danser = under danskvällen var det bara tre danser som tjejerna fick bjuda upp på. De låg i slutet av kvällen. Första damernas betydde. Jag gillar dig och du får gärna dansa sista dansen med mig. Andra damernas betydde bara: Du dansar bra. Om flickan hade stadigt sällskap bjöd hon bara upp en släkting eller kompis. Tredje damernas betydde: Du har nog lite chans på mig. En dans = Nobbarbrud = två låtar, sedan tackar man för sig och byter partner. en tjej som avböjer dans om hon blir uppbjuden. Detta var absolut förbjudet! Man fick bara tacka nej till en dans om killen var mycket alkoholpåverkad. Ryktet om att någon sagt nej till en dans spred sig snabbt och sen blev man inte uppbjuden. - Fy tusan för att bli nobbad! Non Stop dans = Panelhöna = Sista Dansen = Tackdansen = Tjuvdans = när flera band spelade på ett och samma ställe och bytte av varandra. en tjej som inte blev uppbjuden till dans. Om en tjej var ängslig att bli panelhöna tog hon sig en promenad eller gick på toa och pudrade näsan. när en kille bjöd upp en tjej till sista dansen betydde det att han var intresserad av henne och ville följa henne hem. killen förväntades bjuda upp och tacka flickan som bjudit upp honom på första damernas. att mitt under pågående dans bjuda upp den dansandes partner. Tredje damernas var ofta tjuvdans i Halland.
12 5. Exempel på nationella dansband Thorleifs Thorleifs Kvintett bildades 1962. De första spelningarna var på Kvinnoföreningens årsmöten och skoldanser. I början spelade man bara instrumentalmusik. 1965 övade man in den första sånglåten. Det stora genombrottet kom 1975 med LP: n Gråt inga tårar som sålde guld d v s 50 000 exemplar redan innan den kommit ut i handeln. Sammanlagt har den sålts i över 300 000 exemplar. 1976 valdes Thorleifs till Sveriges populäraste dansband. På 1990-talet korade lyssnarna i radioprogrammet I Afton Dans låten Gråt inga tårar till Århundradets dansbandshit. Flamingokvintetten Flamingokvintetten bildades 1960 i Göteborg. Den första singeln släpptes 1962. 1968 blev det stora genombrottsåret med flera Svensktoppsplaceringar bl a Happy Birthday Sweet Sixteen. 1974 korades de till Sveriges populäraste dansband. 1976 sålde skivan Flamingo 7 i 160 000 exemplar. Flamingokvintetten var mycket populära i Falkenbergstrakten. Det var hopplöst att spela om Flamingokvintetten hade en spelning i närheten. Då kom inte mycket folk. En lokal dansbandsmusiker Wisex I början av 1960-talet fanns en orkester som kallade sig Vi Sex som sedan blev Wisex. Bandet upplöstes i slutet av årtiondet. 1973 köptes namnet Wisex av en grupp i Osby i Skåne som skulle börja spela ihop. Det stora genombrottet kom 1977 med medverkan i TV-programmet Nygammalt. Framträdandet resulterade i 145 000 sålda exemplar av LP: n Som en sång. 1978 var det dags för melodifestivalen och Miss Decibel. Det året sålde man otroliga 510 000 LP-skivor. Kikki Danielsson var vokalist. Fler kända dansband som spelade på 1960- och 70-talen: Curt Haagers, Streaplers, Vikingarna, Schytts, Sven Ingvars, Sten & Stanley m fl. Flera av de rikskända banden som började spela på 1960- och 70-talen turnerar fortfarande om än med en del nya medlemmar.
13 6. Exempel på lokala dansband Bert Bennys Bert Bennys började spela tillsammans i januari 1966. Karriären gick i rasande fart i april 1966 fick man skivkontrakt. De var det första Falkenbergsband som gav ut en skiva. Ingvar Peterssons andranamn var Bert. Från början hade man tänkt kalla orkestern för Bert-Ingvars men eftersom det redan fanns så många band som hette något med Ingvars fick man hitta på något annat. I en orkester som Ingvar spelat med tidigare hette en kille Benny. Det klingade bra och därför lånade man hans namn. Gruppen splittrades 1982. Originalmedlemmar Bert Bennys Ingvar Petersson, orgel, kapellmästare Rolf Bengtsson, gitarr, bas Bo Liljedahl, sång Håkan Jonasson, gitarr Sture Strandh, trummor Originalmedlemmar Chrix Ulf Andersson, gitarr, saxofon, sång Roger Lennartsson, klaviatur Karl-Johan Jonsson, gitarr, sång Johnny Nilsson, trummor, sång Thomas Pettersson, bas Ingrid Jönsson, sång, klaviatur Chrix Chrix började spela ihop 1977. De yngsta bandmedlemmarna var då endast 14-15 år gamla. 1981 släpptes första singeln med de egna låtarna Kärleken övervinner allt och Flyg fri. 1987 gjorde man uppåt 200 spelningar/år. I september 1987 gjorde bandet riksradiodebut. I Afton Dans direktsändes från Grand hotell i Falkenberg och ca 60 000 människor lyssnade på programmet. Enligt bandets egna beräkningar nådde de då ut till lika många som de spelat för under tio år på olika ställen.
14 Matz Bladhs Matz Bladhs grundades 1968. En av medlemmarna hette Mats och en annan kallades för Bladet därav orkesternamnet. Efter ett par år började man spela på heltid. 1975 hade man 254 spelningar. 1981 kom första LP-skiva Leende Dansmusik ut. Den blev det verkliga lyftet, mycket tack vare låten Ljus och värme. 1983 var orkestern med i TV-programmet Nygammalt. De satsade på två gamla godingar En månskenspromenad och Vi möts igen. Originalmedlemmar Matz Bladhs Nils Bladet Nilsson Mats Persson Jan-Eric Andersson Evert Karlsson Börje Albrektsson Kjell-Inges Kjell-Inges hade sin första spelning i Slättåkra bygdegård 1967. Gaget var 350 kr. De spelade fredagar, lördagar och söndagar. Under veckorna hade de vanliga jobb. Det var ofta jobbigt att gå till arbetet på måndag morgon efter att ha spelat tre kvällar i rad och kommit hem vid 5-tiden på morgonen. Fredagen den 1 augusti 1969 skulle man ha en spelning på Club Herman men vid 19.30-tiden bröt det ut en brand. Lokalen och bandets alla instrument totalförstördes. Till lördagens spelning fick man låna ihop instrument. Långt efter länge fick man ut pengar på försäkringen men inte i närheten av vad instrumenten var värda. Kjell-Inges splittrades 1975. Originalmedlemmar Kjell-Inges Kjell-Inge Axelsson, trummor Lennart Pettersson, dragspel, kapellmästare Erling Johansson, bas Myrna Bengtsson, vokalist, Karl-Gustav Karlsson, gitarr Bert Olofsson, gitarr Fler exempel på lokala dansband på 1960- och 70-talen: Falcosextetten, Liljedahls, Leif Gerhards, Alfredos m fl.
15 7. Var och när? Falkenbergsorkestrarna spelade på dansställen i hela södra Sverige, t ex Göteborg, Ängelholm, Kristianstad, Jönköping, Malmö, Borås och Halmstad. I Falkenberg hade man spelningar på bl a Cortina, Sjöviken, Centrum, Lis gård, Sjönelund, Folkets hus, Klittergården, Metropolen, Skreabaren och Ätrasalen. De nationella dansbanden spelade också på dansställena i trakten kring Falkenberg. Flamingokvintetten och Streaplers spelade återkommande i trakten. Thorleifs brukade vara premiärband då Sjönelund öppnade för sommaren. Då var det så fullt med dansande par på dansgolvet att det vara svårt att ta ut svängarna i dansen. Inget varar för evigt, inte heller dansbandens gyllene tid. På 1970-talet blev det lättare för landsbygdens befolkning att ta sig in till städerna. I städerna spelades discomusik som konkurrerade med dansbandsmusiken på 1970-talet. De sista åren på 70-talet blev något av krisår för dansband och dansplatser efter den blomstrande tid som föregått. Många dansband slutade att spela. Även idag finns dansband och ungdomar som dansar till dansbandsmusik. Många i publiken har emellertid uppnått en mer mogen ålder. Det är delvis samma människor som har följt dansbanden från tonåren och fram genom livet. Dansen lockar igen efter att ha varit hemma medan barnen växt upp. Falkenbergs museum har producerat utställningen med stor hjälp av dansbandsmusiker, publik och arrangörer som var med under de glada 1960- och 70-talen.
16 8. Studieuppgifter 1. SLÖJD, TECKNING och FYSIK - Dansbanden spelade på hammondorgel, gitarr, trummor mm. Vilka instrument kommer framtidens musiker att spela på? Rita hur de nya instrumenten kommer att se ut och beskriv hur de fungerar. Överkurs: gör ett framtidsinstrument använd trä, papper, tyg, rep mm. 2. SLÖJD och TECKNING - Dansbanden hade ofta snarlika kläder. Rita en häftig scenkostym! Överkurs: Sy en dansbandskostym. Tips: gör om dina gamla kläder. Sy på dekorativa band, sy i kilar längst ner i byxorna så att de blir utsvängda mm. 3. GYMNASTIK Till dansbandsmusiken dansades bugg och foxtrott. Lär dig dansa dessa danser! Glöm inte att fråga: Får jag lov? 4. MUSIK och SVENSKA - Dansbandslåtar handlar ofta om samma saker. Ge exempel på vad de sjunger om. Skriv en egen dansbandslåt! Låna musik från en känd dansbandsorkester och skriv egen text! Överkurs: hitta på både text och musik. 5. TECKNING - Dansband hade ofta märkliga namn. Nämn några exempel på orkesternamn. Om du hade startat ett dansband vad skulle det ha hetat? Rita hur din orkester skulle ha sett ut. 6. ENGELSKA - Översätt texten på en svensk dansbandslåt till engelska. 7. ENGELSKA - Förklara för en engelsman vad dansbandsmusik är för något. Han har aldrig hört talas om musikstilen och aldrig hört någon låt. 8. SVENSKA - Intervjua en person som var ute och dansade till dansbandsmusik på 1960- och 70-talen. Skriv en uppsats eller redovisa inför klassen. Finns det foton/kläder/andra föremål att visa upp? 9. SVENSKA - Välj ett känt dansband som spelar idag. Ta reda på när de började spela, vilka medlemmar bandet har, vilka låtar de är kända för, hur många skivor de gett ut, varifrån de kommer, hur långa resor de har till jobbet, vilka tider de arbetar mm. Skriv en uppsats eller redovisa inför klassen. Använd Internet eller telefon. 10. SO - Vad hände i Falkenberg/Sverige/- Världen på 1960- och 70-talen? Gör gärna en tidslinje, kopiera bilder mm. Leta efter fakta på Internet, biblioteket mm. 11. SO - Vilken åldersgräns gällde på dansbanorna? Jämför med hur det är i dag. 12. SO - Ofta lades flera timmars förberedelser ner innan man var redo att gå ut och dansa. Beskriv killarnas och tjejernas förberedelser. Vi talar om att dagens samhälle är utseendefixerat. Vilken tid tycker du att man har varit mest utseendefixerad? 1960-talet? 1970-talet? Idag? Motivera varför. 13. SO - Det finns några gamla dansbanor kvar. Gör ett studiebesök! Ring ägaren först och fråga om det är ok. T ex Cortina, Centrum, Sjöviken, Klittergården. 14. Ordna en fest på temat dansband! Bjud in föräldrar och vänner. Tips: gör en utställning med teckningarna ni ritat, spela dansbandsmusik, framför era nyskrivna låtar, kasta pil, visa eventuella dansbandskostymer i en modevisning, anordna ett chokladlotteri, ha dansuppvisning, bjud på korv med bröd. Ta entré och tjäna pengar till skolresan! De ämnen som har angivits i början av uppgifterna är bara förslag. Du har givetvis själv fria händer att lägga in arbetet i de ämnen du tycker passa.
17 Vid frågor angående det pedagogiska programmet eller bokning av visning i utställningen kontakta: Petra Eriksson, museipedagog, 0346-88 60 56 0346-88 61 25 Falkenbergs museum Skepparesträtet 2 311 31 Falkenberg www.falkenberg.se/museum falkenbergs.museum@falkenberg.se