Överkalix bibliotek Biblioteksplan 2009 2015 Överkalix kommun
Vision Biblioteket som mötesplats kunskapscentrum kulturcentrum Överkalix bibliotek är viktig som mötesplats för kommuninnevånare i alla åldrar. Vi ska inspirera till sökande efter kunskap och berika människors liv med nya upplevelser. Dessutom ska vi skapa ett bibliotek som är en plats för paus och möten, ett kunskapscentrum och ett kulturcentrum som når ut till alla medborgare oavsett vilken ålder, vilken etnisk bakgrund, vilket kön eller utbildning de har. Berika och inspirera människors liv med kultur och bildning i olika former. 2
Innehållsförteckning Vision...2 BIBLIOTEKSPLAN...4 Kort bibliotekshistorik...4 Barn och utbildningsnämnden...4 Styrdokument...5 Bibliotekslagen... 5 Unesco s skolbiblioteksmanifest... 5 Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter utdrag ur artikel 13... 5 Överkalix kommunbibliotek...6 Bakgrund:... 6 Livslångt lärande... 6 Tillgänglighet... 6 Samarbetet Norrbottens bibliotek... 6 Mål:... 6 Skolbiblioteket...7 Samverkan bibliotek, förskola och skola... 7 Bakgrund:... 7 Mål:... 7 Biblioteket som kulturcentrum...8 Bakgrund:... 8 Utställningslokalen... 8 Kultur och författararrangemang... 8 Mål:... 8 Personal...9 Bakgrund:... 9 Styrka:... 9 Svaghet:... 9 Mål:... 9 3
BIBLIOTEKSPLAN Kort bibliotekshistorik Redan år 1905 fastslog kyrkstämman att 75 kronor skulle gå till inrättandet av ett skolbibliotek. År 1926 fanns skolbiblioteket kvar och år 1942 fanns det ett skolbibliotek vid varje skola. 1 En kommunal biblioteksstyrelse tillsattes 1926 för hela kommunen. 2 Den kommunala biblioteksverksamheten inleddes 1947, då ABF gjorde en framställan till kommunfullmäktige om ett inrättande av ett kommunbibliotek. Kommunfullmäktige anslog direkt 5000 kronor och lika mycket året därpå. Biblioteksverksamheten inleddes i Bergmansgården och samtidigt beviljades ett statsbidrag på 7 500 kronor. 1949 flyttade biblioteket in i kommunhusets källarplan i en välutrustad lokal. Med de tillgängliga 20 000 kronor och med generösa anslag av bland annat kommunalnämnden ökade bokbeståndet explosionsartat. Kommunalnämnden fungerade även som biblioteksstyrelse. Filialer inrättades i de mest avlägsna byar som Lansjärv och Jock. Utlåningsstatistiken var även bland den bästa i länet. 1975 drogs filialerna in och ersattes av en bokbuss som var gemensam för Övertorneå, Överkalix och Haparanda. Samma år, 1975, flyttade biblioteket in i nya lokaler i den nybyggda motionshallen. 3 Barn och utbildningsnämnden BUN beslöt 2008-00-00, att ge bibliotekschef Yvonne Nilsson uppdraget att skriva en biblioteksplan. Följande punkter var centrala i arbetet med biblioteksplanen. Det livslånga lärandet Tillgänglighet Läsfrämjande arbete Naturlig mötesplats Samarbetet Norrbottens bibliotek Samverkan med förskola och skola Biblioteket som kulturcentrum 1 Överkalixboken, Nils Nilsson, s. 193 2 Hederyd,Olof, Överkalixboken del 2, s. 106 3 Hederyd, Olof, Överkalixboken, del 2, s. 308-309 4
Styrdokument Bibliotekslagen I bibliotekslagen som trädde i kraft 1997, fastställdes det att folkbibliotekens kärnverksamhet ska grunda sig på följande: Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning, samt kulturell verksamhet i övrigt ska alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken ska verka för att databaserad information gör tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun ska ha folkbibliotek. För skolbiblioteken sägs att: Inom grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildning. 2005 kompletterades bibliotekslagen med 7a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom den allmänna biblioteksväsendet ska samverka. Kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheterna. 4 Unescos folkbiblioteksmanifest Ett ursprungligt folkbiblioteksmanifest skrev redan 1949. En tredje version av manifestet godkändes av Unesco 1994. Manifestet är en deklaration, en rekommendation att verka för en viss utveckling inom folkbiblioteken och har främjat en samsyn på folkbiblioteksverksamheten nationellt och internationellt. Den grundläggande synen på folkbibliotekets uppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur, samt att verksamheten i princip ska vara avgiftsfri. 5 Unesco s skolbiblioteksmanifest I Unesco s skolbiblioteksmanifest, antaget 1999, poängteras skolbibliotekets viktiga del i en långsiktig utbildningsstrategi. Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. De ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta ansvar som medborgare. 6 Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter utdrag ur artikel 13 Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 7 Både Unesco s folkbiblioteksmanifest och Bibliotekslagen slår fast att folkbiblioteket vänder sig till alla kommunens invånare, samt att man har ett särskilt ansvar för barn och ungdomar, invandrare och människor med olika funktionshandikapp. 4 Utdrag ur Bibliotekslag (1996:1596) 5 Utdrag ur Unescos folkbiblioteksmanifest 6 Utdrag ur Unesco s skolbiblioteksmanifest 7 Utdrag ur artikel 13 - Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter 5
Överkalix kommunbibliotek Bakgrund: Överkalix bibliotek är ett integrerat folk och skolbibliotek där man sätter besökaren i fokus för att på detta sätt skapa en naturlig mötesplats. Biblioteket ska präglas av öppenhet, värna om demokrati och kommunikation, samt göra informationsflödet tillgängligt för alla och fungera som en social mötesplats. En plats där både äldre och yngre människor kan mötas och upptäcka nya saker. Livslångt lärande Biblioteket är till för studerande i alla åldrar och tillhandahåller studentlitteratur till vuxenstuderande via fjärrlån och inköp. Det finns datorer med Internetuppkoppling och tillgång till kopiator och fax. Det finns studieplats i biblioteket och tillgång till digitala uppslagsverk och arkiv samt E-böcker och strömmande ljudböcker. Dessutom arbetar bibliotekets personal med introduktion till informationssökning och bibliotekskunskap för grundskolan och vuxenskolan. Tillgänglighet För att alla kommuninnevånare ska få tillgång till bibliotekets medier arbetar biblioteket med utbyte av depositioner på arbetsplatser, åldringsvården, vårdcentralen, Dagcenter och Lansjärvs folkets hus. Biblioteket har även Boken kommer som service till låntagare som av medicinska skäl inte kan ta sig till biblioteket. Om man bor utanför tätorten och har svårt att ta sig till biblioteket finns även servicen Avtal/posten/biblioteket där man beställer böcker via telefon och får dessa hemskickade med posten. Funktionshindrade och äldre har tillgång till talböcker genom biblioteket. Dessutom tillhandahåller biblioteket litteratur för invånare med annan etnisk och språklig bakgrund i form av depositioner på utländska språk. Samarbetet Norrbottens bibliotek Folkbiblioteken i Norrbotten samverkar inom olika områden som gemensam marknadsföring samt gemensamma läslustkampanjer. Biblioteken arbetar tillsammans med marknadsföring för att synliggöra biblioteket och syftet med satsningen är att förändra bilden av biblioteket. Idag har alla Norrbottens folkbibliotek en gemensam grafisk profil och en gemensam webbplats bibblo.se som samlar länets alla folkbiblioteks resurser och aktiviteter. Bibblo.se är öppet dygnet runt året om och kan enkelt nås hemifrån. Bibliotekens Vision är drivkraften för samarbetet. Vi vill bidra till att göra Norrbotten till en mer upplevelserik plats att leva på. Mål: Skapa en naturlig mötesplats med rum för fler. Utveckla bibliotekets rum med gott om arbetsplatser för grupp- och enskilda studier Frigöra tid till läsfrämjande arbete särskilt riktat mot barn och ungdom, samt funktionshindrade och äldre. Fortsatt samarbete med Norrbottens folkbibliotek och tillsammans med dem utveckla biblioteksportalen på webben och fortsätta arbeta för ett gemensamt bibliotekskort och ett bibliotekssystem. verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur, samt att verksamheten i princip ska vara avgiftsfri. 8 8 Utdrag ur Unescos folkbiblioteksmanifest 6
Skolbiblioteket Samverkan bibliotek, förskola och skola Bakgrund: Biblioteket prioriterar och utvecklar barn och ungdomsavdelningen samt skapar ett inbjudande och inspirerande biblioteksrum. Böcker i klassrummens boksnurror alterneras med jämna mellanrum eller vid önskemål av respektive lärare. Skolan bokar klassbesök för år 1 6 under hela skolåret dessutom ger biblioteket år 1 en bok i gåva under den första terminen. När tid ges besöker bibliotekarien någon klass för bokprat och presentation av nya barn och ungdomsböcker. För elever med särskilda behov framställer biblioteket material inläst på DAISY efter önskemål från ansvarig lärare. Dessutom arbetar bibliotekets personal med introduktion till informationssökning och bibliotekskunskap. Dessutom upprätthåller biblioteket den uppsökande verksamheten som bokpåsar på dagis där ett utbyte av böcker genomförs ungefär varannan månad. Mål: Biblioteket ska upprätthålla och fortsätta med utvecklingen av barn och ungdomsavdelningen samt skapa ett inbjudande och inspirerande biblioteksrum. Skolans personal och elever ska få inspiration till läsning och fortsatta studier när de besöker biblioteket. Dessutom ska biblioteket även fortsättningsvis ge år 1 en bok i gåva samt ge stöd till elever med särskilda behov. Fördjupad samverkan med skola och förskola där biblioteket stödjer det läsfrämjande arbetet. Fortsatt samarbete med BVC där vi delar ut Barnens första bok till alla nyfödda i kommunen och deponering av böcker till MVC och BVC. Bibliotekets centrala roll och betydelse för skolans elever och lärare bör dokumenteras och fastställas i kommunens skolplan. Samverkan mellan biblioteket och skolan där biblioteket samarbetar med skolans lärare i det läsfrämjande arbetet. Biblioteket tillhandahåller sina samlade resurser som personal, böcker och andra media samt elektroniska resurser och inspirerar eleverna till att formulera frågor och söka information i många olika källor. Arbeta vidare på rummets betydelse för inspiration, kunskap, möten och läslust. Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. De ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta ansvar som medborgare. 9 9 Utdrag ur Unesco s skolbiblioteksmanifest 7
Biblioteket som kulturcentrum Bakgrund: Som kulturcentrum är biblioteket en naturlig mötesplats som också ger människor tillgång till sitt ursprung och sin kultur. Detta via bibliotekets rika material av litteratur, foton, mikrofilmer, mikrofish och lokala förteckningar över bygden och dess människor. Biblioteket har en särskild del i ett rum där det då och då är någon som vill sitta och forska på egen hand eller att det anordnas en släktforskningskurs. För kommuninnevånarna, hemvändare och vanliga besökare är släktforskningsmaterialet en viktig del när man söker sina rötter. Utställningslokalen I biblioteket finns även en utställningslokal som ständigt är bokad för utställningar arrangerade av biblioteket, föreningar, studieförbunden eller av privatpersoner. Utställningarna är alltid uppskattade och välbesökta. Biblioteket har blivit en naturlig mötesplats där man som konstnär eller amatör kan visa sina alster och på det sättet inspirera till skapande för såväl gammal som ung. Kultur och författararrangemang Biblioteket arrangerar varje år en författarafton. Dessutom samarbetar biblioteket med studieförbunden och skolan om arrangemang från Norrbottensmusiken och Musik i marknadstid. Mål: Ta tillvara bibliotekets lokalhistoriska samlingar och skapa en plats för reflektion och paus. Detta i form av skapandet av ett Överkalixrum. Att fortsätta vara den naturliga platsen för utställningar och programverksamhet. Utöka bibliotekets samarbete med skolan och få ansvaret att arrangera författarbesök för barn och ungdom. Förstärka samarbetet med studieförbunden, skolan och näringslivet för fler gemensamma arrangemang, där bibliotekets roll som mötesplats tas tillvara. 8
Personal Bibliotekarie/bibliotekschef/kultursekreterare 1.0 Biblioteksassistent 0.75 Bakgrund: Bibliotekets personal sätter besökaren i fokus och arbetar för att ge god service, inspiration till litteratur och upplevelse. Bibliotekets rum ska ge en paus och vara en naturlig mötesplats för alla besökare. Målet har varit och är att fortsätta utveckla biblioteksverksamheten till ett kulturcentrum och till ett modernt bibliotek med tillgång till bland annat digitala resurser. Dessutom hanterar bibliotekets personal allt mer ny informations teknik vilket ställer högre krav på personalens flexibilitet och förmåga att ta till sig nya arbetssätt. Styrka: Kunnig och flexibel personal som sätter besökaren i fokus. Ser framåt och är inte rädd för förändring och utveckling. Svaghet: Liten personalstyrka, 1.75 ökar bibliotekets sårbarhet vid sjukdom och oförutsedda händelser. Dessutom hinner inte bibliotekets personal med det viktiga läsfrämjande arbete i den grad som man bör. Personalen har svårt att göra sina sakfrågor hörda och har i liten omfattning samarbete med den övriga kommunala verksamheten. Mål: Man bör främja och prioritera bibliotekets inre och yttre arbetsmiljö både för biblioteksbesökarna som för personalen. Samt motverka bibliotekets sårbarhet med rimliga öppettider i förhållande till den personalstyrka som finns. Biblioteket är en viktig del i kommunens verksamhet. 9