Företagens användning av datorer och Internet

Företagens användning av datorer och Internet 2005

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Statistiska centralbyrån 2005

Use of ICT in Swedish enterprises 2005 Statistics Sweden 2005 Tidigare publicering Företagens användning av datorer och Internet. Har utkommit årligen sedan år 2000 Previous publication Use of ICT in Swedish enterprises. Has been published yearly since 2000 Producent Producer SCB, Enheten för investeringar, FoU och IT Box 24300, 104 51 Stockholm Förfrågningar Lars Holm, tfn: +46 8 506 945 83 Inquiries lars.holm@scb.se Eric Hellsing, tfn: +46 8 506 943 16 eric.hellsing@scb.se Omslag: Cover Ateljén, SCB Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: SCB, Företagens användning av datorer och Internet 2005 When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Use of ICT in Swedish enterprises 2005 2005, Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729). Publikationen kan endast hämtas som pdf från www.scb.se This publication is only available in pdf on www.scb.se.

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Förord Förord Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av EU:s statistikorgan Eurostat och Näringsdepartementet genomfört denna undersökning om svenska företags användning av datorer och Internet. Uppgifterna har insamlats genom postenkäter till ett urval av svenska företag med 10 anställda eller fler. I denna rapport ges en statistisk belysning av användningen av och tillgången till informationsteknik i svenska företag. Bland annat belyses företagens tillgång till och användning av datorer, Internet och egna hemsidor/ webbplatser. Dessutom redovisas hur vanligt det är att företagen har olika typer av nätverk och säkerhetsanordningar. Statistiska centralbyrån i december 2005 Staffan Wahlström Birgitta Mannfelt SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 79. Förord...3 Sammanfattning...7 Tillgången till snabba anslutningar till Internet ökar...7 IT-säkerheten tas på allvar i svenska företag...7 Säkerhetsproblemen minskar...7 Vart tredje företag har outsourcat hela eller delar av IT-driften...7 Svenska företag i Europas IT-framkant...7 Teckenförklaringar och förkortningar...8 Tillgång till och användning av IT...9 Så gott som samtliga företag använder datorer...9 Distansarbete mycket vanligt i de stora företagen...10 Tillgången till Internet mycket stor...11 Mer än 80 procent har höghastighetsanslutningar...12 Andelen företag med hemsida/webbplats ökar...13 Knappt hälften av företagen har ett intranät...14 Vart femte företag har ett WLAN...15 28 procent av företagen har särskilda IT-system för att hantera beställningar eller inköp...16 Användning av Internet...19 Vart tredje företag har produktkataloger eller prislistor på hemsidan/webbplatsen...19 Stor andel företag bevakar markanden via Internet...20 66 procent av företagen beställer via Internet...21 Hälften av alla företag returnerar ifyllda myndighetsblanketter via Internet...23 IT-säkerhet...25 Användandet av säkerhetsanordningar ökar...25 Vart femte företag använder datakryptering...26 Företagen rapporterar minskande säkerhetsproblem...26 E-handel...29 Vart femte företag tog emot beställningar via Internet år 2004...30 Endast 24 procent av företagens Internethandel sker med privatpersoner...31 78 procent av företagens Internethandel sker med kunder i Sverige...32 Få företag säljer via specialiserade marknadsplatser...32 Försäljning via andra datornätverk än Internet står för största delen av e-handeln...32 Outsourcing av IT-verksamhet...35 Internationella jämförelser...37 Sverige i topp avseende snabba Internetanslutningar...37 Sverige etta också avseende hemsidor/webbplatser...38 Stor andel danska företag mottar beställningar via Internet...39 Tabellförteckning...41 Statistiska centralbyrån 5

Innehåll Företagens användning av datorer och Internet 2005 Fakta om statistiken... 63 Detta omfattar statistiken... 63 Objekt och population...63 Statistiska mått...63 Redovisningsgrupper...63 Referenstider...64 Definitioner och förklaringar... 64 Definitioner...64 Så görs statistiken... 65 Urvalsram och urvalsförfarande...65 Insamling...65 Bearbetning...65 Aktualitet och frekvens...66 Statistikens tillförlitlighet... 66 Tillförlitlighet totalt...66 Bra att veta... 68 Jämförbarhet...68 Tillgänglighet...69 Bilagor... 71 In English... 79 Summary... 79 Increase in high speed Internet connections...79 Security is taken seriously by Swedish enterprises...79 Security problems decrease...79 Every third enterprise has outsourced its IT management...79 Swedish enterprises at the European IT front...79 List of tables... 81 List of terms... 83 Explanatory symbols and abbreviations... 85 6 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Sammanfattning Sammanfattning Tillgången till snabba anslutningar till Internet ökar Andelen företag som kopplar upp sig mot Internet med höghastighetsanslutningar 1 fortsätter att öka. Totalt har 82 procent av företagen en sådan anslutning år 2005, i det närmaste en fördubbling sedan år 2001 då andelen var 44 procent. Andelen företag med uppkoppling via mobiltelefonnätet ökar också, från 10 procent år 2001 till 25 procent år 2005. IT-säkerheten tas på allvar i svenska företag Svenska företags användning av säkerhetsanordningar för att skydda sig mot dataintrång, virusattacker med mera ökar i omfattning. Användningen av de fyra säkerhetsanordningar som undersökts här har ökat bland svenska företag. Nyttjandet av virusskydd och brandväggar har ökat från 85 respektive 69 procent år 2003 till 93 respektive 87 procent år 2005. Databackup utanför driftmiljön och servrar med säkra anslutningar har ökat från 47 respektive 43 procent till 61 respektive 53 procent. Säkerhetsproblemen minskar Samtidigt som svenska företag ökar sin användning av IT-säkerhetsanordningar så uppger en allt mindre andel av företagen att de drabbats av IT-relaterade säkerhetsproblem. Totalt anger 28 procent av företagen med 10 anställda eller fler att de utsatts för IT-säkerhetsproblem de senaste 12 månaderna, vilket är en minskning med 9 procentenheter jämfört med förra årets undersökning. Vart tredje företag har outsourcat hela eller delar av IT-driften Outsourcing av IT-driften är vanlig bland svenska företag. Totalt anger 35 procent att de har outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten. Bland stora företag är en outsourcad IT-drift mycket vanligare än bland små företag. I företag med 500 anställda eller fler uppger 70 procent av företagen att de outsourcat IT-driften. Motsvarande andel för företag med 10-19 anställda är 30 procent. Svenska företag i Europas IT-framkant Jämfört med övriga europeiska länder har svenska företag en mycket hög IT-mognad. När det gäller andelen företag som har höghastighetsanslutningar till Internet, över 80 procent i Sverige, så innebär det en förstaplats i Europa-ligan. Samma sak gäller andelen företag med egen hemsida/webbplats. Över 80 procent av företagen i Sverige har en sådan. Detta mönster, de svenska företagens höga IT-mognad jämfört med övriga Europas, gäller för de flesta indikatorerna som presenteras i denna rapport. Jämförelser med Europa görs dock bara för ett litet antal indikatorer. 1 Med höghastighetsanslutningar avses DSL-anslutningar (ADSL, SDSL och liknande) samt andra fasta anslutningar, t.ex. fiber eller radiolänk. Statistiska centralbyrån 7

Sammanfattning Företagens användning av datorer och Internet 2005 Teckenförklaringar och förkortningar.. Skattningen alltför osäker för att redovisas. Skattningar med felmarginaler som är (avrundat) 10 procentenheter eller större. 8 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tillgång till och användning av IT Tillgång till och användning av IT Så gott som samtliga företag använder datorer Datoranvändningen i svenska företag är mycket stor. Hela 96 procent av företagen med tio anställda eller fler, använder datorer. Med datorer menas här persondatorer, arbetsstationer och terminaler. Datoranvändningen varierar mellan företag av olika storlek och branschtillhörighet. Bland företag med 50 anställda eller fler använder samtliga företag datorer, medan datoranvändningen i företag med mellan 10 och 19 anställda är 94 procent. I branscher såsom energisektorn, kommunikationssektorn, den finansiella sektorn och sektorn för företagstjänster använder så gott som samtliga företag datorer. Datoranvändningen är lägre i branscher som byggsektorn, transportsektorn och sektorn för film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet. Se diagram 1 och tabell 1 i tabellbilagan. Diagram 1 Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andelen av företagens sysselsatta i företag med 10 anställda eller fler som använder datorer som arbetsredskap är 66 procent. I de större företagen, de med 500 anställda eller fler, är det en högre andel av de sysselsatta som använder dator i det dagliga arbetet, knappt 70 procent. För de lite mindre företagen, de med 10-19 anställda ligger motsvarande andel på strax under 60 procent. Statistiska centralbyrån 9

Tillgång till och användning av IT Företagens användning av datorer och Internet 2005 Det förekommer stora skillnader mellan branscherna. I den finansiella sektorn använder samtliga sysselsatta datorer och i energisektorn 90 procent av de sysselsatta. Lägst andelar noteras i byggsektorn, 28 procent, och i transportsektorn, 56 procent. Se diagram 2 och tabell 2 i tabellbilagan. Diagram 2 Andel av företagens sysselsatta som använder datorer i arbetet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 * Uppgiften alltför osäker för att redovisas. Distansarbete mycket vanligt i de stora företagen Den nya tekniken har medfört stora möjligheter för den anställde att arbeta på distans det vill säga från annan plats än i arbetsgivarens lokaler. Med distansarbete menas här att företaget har sysselsatta som regelbundet, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, arbetar utanför själva företaget, och som därifrån har tillgång till företagets IT-system (t.ex. företagets e-postsystem). Bland samtliga företag med 10 anställda eller fler är det 40 procent som har sysselsatta som distansarbetar. Det är samma andel som åren 2003 och 2004. Andelen företag med distansarbetare ökar markant med storleken på företaget. Bland de små företagen, de med 10-19 anställda, är andelen drygt 30 procent, medan det bland de riktigt stora företagen, de med 500 anställda eller fler, är närmare 90 procent som har sysselsatta som distansarbetar. Sett till bransch är distansarbete vanligast i kommunikationssektorn (69 %), sektorn för företagstjänster (63 %) och i den finansiella sektorn (58 %). I branscher som byggsektorn och transportsektorn är distansarbete ovanligare. Här ligger andelen företag på 20 respektive 24 procent. Se tabell 3 i tabellbilagan. 10 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tillgång till och användning av IT Tillgången till Internet mycket stor De flesta svenska företag med 10 anställda eller fler har idag tillgång till Internet. Bland företag med 50 anställda eller fler har i princip samtliga företag tillgång till Internet. Internettillgången bland de mindre företagen, de med 10-19 anställda, är något lägre, men drygt 90 procent av dessa har i dag tillgång till Internet. I så gott som i samtliga undersökta branscher ligger Internettillgången på över 90 procent, enda undantaget utgörs av transportsektorn där andelen ligger på 87 procent. Se diagram 3 och tabell 4 i tabellbilagan. Diagram 3 Andel företag med tillgång till Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Totalt sett är det 55 procent av de sysselsatta i företag med 10 anställda eller fler som använder Internetanslutna datorer i arbetet. Sambandet mellan storlek på företaget och andelen sysselsatta som använder Internetanslutna datorer är tydligt. Ju större företag desto större andel av de sysselsatta använder Internetanslutna datorer i arbetet. Andelen sysselsatta som använder Internetanslutna datorer varierar också mellan branscher. Lägst andel finner vi i byggsektorn (28 %) medan den högsta andelen återfinns i den finansiella sektorn där så gott som alla sysselsatta använder Internetanslutna datorer i arbetet. Se diagram 4 och tabell 5 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 11

Tillgång till och användning av IT Företagens användning av datorer och Internet 2005 Diagram 4 Andel av företagens sysselsatta som i arbetet använder Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 * Uppgiften alltför osäker för att redovisas. Mer än 80 procent har höghastighetsanslutningar Som vi såg ovan har de allra flesta svenska företagen en Internetanslutning. Den anslutningstyp som ökat mest bland svenska företag de senaste åren och som är vanligast idag är så kallade höghastighetsanslutningar 2. Även andelen företag med anslutning via mobiltelefonnätet 3 ökar, medan långsammare anslutningar såsom ISDN 4 och traditionellt modem minskar i omfattning. I diagram 5 illustreras förändringen över tid av andelen företag med olika anslutningsalternativ. Totalt har 82 procent av företagen med 10 anställda eller fler en höghastighetsanslutning till Internet. Det är nästan en fördubbling sedan år 2001 då andelen var 44 procent. Anslutning till Internet via mobiltelefonnätet används nu av vart fjärde företag, en markant ökning från 10 procent år 2001. Samtidigt har ISDN-anslutningar minskat i omfattning 21 procent av företagen uppger att de har en sådan anslutning, jämfört med nästan hälften av företagen år 2001. Likaså har andelen företag med tillgång till analogt modem och vanlig telefonlinje minskat, från knappt hälften av företagen år 2001 till vart fjärde år 2005. Notera att företagen har kunnat ange flera anslutningsalternativ till Internet i den fråga som ställdes. Ett 2 Med höghastighetsanslutningar avses DSL-anslutningar (ADSL, SDSL och liknande) samt andra fasta anslutningar, t.ex. fiber eller radiolänk. 3 Exempel på mobiltelefonnätsanslutningar är General Packet Radio Standard (GPRS) och Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) även kallad 3G. 4 ISDN står för Intergrated Services Digital Network 12 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tillgång till och användning av IT företag kan, av olika skäl, välja att behålla en långsammare anslutning trots att de har en höghastighetsanslutning. Se tabell 6.1. och tabell 6.2. i tabellbilagan för en redovisning av de olika anslutningsalternativen åren 2004 och 2005. Diagram 5 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet åren 2001, 2003, 2004 och 2005, 10 anställda eller fler, procent Traditionellt modem (analogt modem och vanlig telefonlinje) ISDN Mobiltelefonnätet Höghastighetsanslutningar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2001 Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Andelen företag med hemsida/webbplats ökar Hemsidan/webbplatsen på Internet är företagets ansikte utåt. Där informerar företaget om sin verksamhet och marknadsför sina varor och tjänster. I resultaten som presenteras här ingår de företag som har en egen hemsida/webbplats, men också företag som tillhör en koncern eller en företagsgrupp och därmed har sin hemsida/webbplats på ett gemensamt webbhotell eller liknande. Andelen företag, med 10 anställda eller fler, som har en hemsida/webbplats är nu 85 procent. Sedan år 2002 har andelen ökat från 78 procent. Bland de små företagen, de med 10-19 anställda, är det cirka 80 procent som har en hemsida/webbplats och sedan stiger andelen med storlek på företaget, mätt i antalet anställda. Bland de största företagen, de med 500 anställda eller fler, är det cirka 96 procent av företagen som har en hemsida/webbplats. Sett till bransch är det vanligast med hemsida/webbplats i energisektorn (96 %), i den finansiella sektorn (95 %) liksom i sektorn för företagstjänster (94 %). I bygg- och transportsektorerna är det mindre vanligt, här är det cirka 70 procent av företagen som har en hemsida/webbplats. Se diagram 6 nedan och tabell 7 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 13

Tillgång till och användning av IT Företagens användning av datorer och Internet 2005 Diagram 6 Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Knappt hälften av företagen har ett intranät Genom ett intranät kan företaget snabbt och effektivt sprida information internt. Av företag med 10 anställda eller fler är det 45 procent som har en sådan infrastruktur. Ser vi till storlek på företaget så kan vi notera betydande skillnader. Bland de största företagen, de med 500 anställda eller fler, är det ungefär 96 procent av företagen som har ett intranät, medan det bland småföretagen, 10-19 anställda, bara är vart tredje företag som har ett intranät. Inom bygg- och transportsektorerna är intranät relativt ovanligt, med andelar på 20 respektive 25 procent av företagen. Inom energisektorn och den finansiella sektorn är andelen företag med intranät över 80 procent. En del företag med intranät har också ett extranät. Med extranät menas här en del av företagets intranät som är tillgängligt endast för en begränsad grupp användare, t ex underleverantörer eller kunder. Tillträde till extranätet sker vanligen via lösenord eller liknande tekniska lösningar. Totalt sett är det 19 procent av företagen med 10 anställda eller fler som uppger att de har ett extranät. Bland stora företag är det betydligt vanligare med extranät än bland små. Extranät är vanligast i energisektorn och i den finansiella sektorn. I byggsektorn används extranät endast av 5 procent av företagen. Se diagram 7 och tabellerna 8 och 9 i tabellbilagan. 14 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tillgång till och användning av IT Diagram 7 Andel företag som har intranät respektive extranät efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Intranät Extranät * Uppgiften om extranät alltför osäker för att redovisas. Vart femte företag har ett WLAN Lokala nätverk (Local Area Networks, LAN) är datornätverk som täcker relativt begränsade geografiska områden. De flesta finns i en byggnad eller ett fåtal näraliggande byggnader inom ett enda företag. I sådana nätverk sker överföringen av nätverkssignaler antingen via kabel eller trådlöst, här kallade LAN via kabel respektive WLAN (Wireless Local Area Networks). Totalt är det 77 procent av företagen med 10 anställda eller fler som har LAN via kabel och 22 procent som har WLAN. Såväl LAN via kabel som WLAN är mycket vanliga bland de stora företagen, de med 500 anställda eller fler. Bland dessa har 99 procent LAN via kabel och 59 procent WLAN. Bland företag med 10-19 anställda är förekomsten av sådana nätverk mindre, 70 procent med LAN via kabel och 16 procent med WLAN. Se diagram 8 och tabell 10 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 15

Tillgång till och användning av IT Företagens användning av datorer och Internet 2005 Diagram 8 Andel företag som har LAN via kabel respektive WLAN efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn ( SNI 50-93 ) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster ( SNI 70-74 ) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 LAN via kabel WLAN * Uppgiften om WLAN alltför osäker för att redovisas. 28 procent av företagen har särskilda IT-system för att hantera beställningar eller inköp För att effektivisera och automatisera inköps- och beställningsprocesser kan företagen ha särskilda IT-system för att stödja dessa (i det följande används uttrycket inköps-/beställningssystem). Totalt sett har 28 procent av företagen inköps-/beställningssystem. Det är inte någon förändring i andel från år 2004. Bland företag med 500 anställda eller fler är det 75 procent av företagen som uppger att de har ett sådant system medan bara knappt 20 procent bland de minsta företagen, de med mellan 10 och 19 anställda, uppger att de har ett sådant. Se tabell 11 i tabellbilagan. Inköps-/beställningssystem kan i sin tur vara automatiskt sammankopplade med andra IT-system inom eller utanför företaget. Vanligast är att koppla samman inköps-/beställningssystemet med av dem som undersökts här är faktureringsoch betalningssystem. Detta gör 21 procent av företagen med 10 anställda eller fler. Sett till storlek är detta vanligast bland de stora företagen, de med 500 anställda eller fler, där 62 procent har kopplat samman inköps-/beställningssystemet med IT-system för faktureringar och betalningar. Sett till bransch är detta vanligt inom tillverkningsindustrin liksom inom handel samt hotell- och restaurang där 30 procent av företagen har en sådan sammankoppling av IT-systemen. Ett annat system som företagen kan koppla samman inköps-/beställningssystemet med är interna system för efterbeställning av varor. En sådan sammankoppling har 16 procent av företagen. Även här samvarierar andelen företag med storleken, från 11 procent bland de minsta, 10-19 anställda, 16 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tillgång till och användning av IT till 44 procent bland företag med 500 anställda eller fler. I bygg- och transportsektorerna är sådana sammankopplingar av system ovanliga, 3 respektive 2 procent. 14 procent av företagen uppger att de har kopplat samman inköps-/beställningssystemet med IT-systemet för styrning av tillverkning, logistik eller tjänsteproduktion. Detta är särskilt vanligt inom tillverkningsindustrin (27 %) liksom inom kommunikationssektorn (24 %) och avsevärt mycket vanligare bland de större än bland de mindre företagen. Företagen kan inte bara koppla samman inköps-/beställningssystemet med interna system utan kan också koppla samman det med externa system, även om det sistnämnda är ovanligare. Cirka 7 procent av företagen uppger att de har kopplat samman sitt inköps-/beställningssystem med leverantörers affärssystem. Något mindre vanligt är att företagen kopplat samman inköps-/beställningssystemet med kunders affärssystem, 4 procent av företagen har en sådan koppling. Att koppla samman inköps-/beställningssystem med affärssystem hos leverantörer och kunder är mycket vanligare hos de större förtagen än hos de mindre. Sammankoppling med leverantörers affärssystem är vanligt inom handel, hotell- och restaurang, kommunikationssektorn och i den finansiella sektorn där vart tionde företag har en sådan koppling. Vad gäller kunders affärssystem är andelen störst i kommunikationssektorn med 13 procent. Se tabell 12 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 17

18 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Användning av Internet Användning av Internet Vart tredje företag har produktkataloger eller prislistor på hemsidan/webbplatsen I diagram 9 illustreras i vilken utsträckning som vissa här undersökta tjänster erbjuds på företagens hemsidor/webbplatser (i det följande används uttrycket webbplatser). Den vanligaste tjänsten av de undersökta är marknadsföring av varor och tjänster. Knappt 80 procent av företagen med 10 anställda eller fler marknadsför sina varor och tjänster på webbplatsen. Det är vanligare bland stora företag än bland små, huvudsakligen beroende på att de förra har en webbplats i högre utsträckning. Bland företag i sektorn för företagstjänster, den finansiella sektorn och energisektorn marknadsför ungefär 90 procent av företagen sina produkter och tjänster via sin webbplats. Produktkataloger eller prislistor på webbplatsen har 37 procent av företagen. Knappt 60 procent av de stora företagen, de med 500 anställda eller fler, erbjuder konsumenterna sådan information. Det är en nästan dubbelt så stor andel som för de små företagen, de med 10-19 anställda, där andelen är lite drygt 30 procent. Branschvis är de två extremerna i detta avseende energisektorn (83 %) och byggsektorn (11 %). Möjlighet att få service och support via företagets webbplats erbjuder 21 procent av företagen. Knappt hälften av företagen med 500 anställda eller fler har service och support via sin webbplats jämfört med 18 procent bland de minsta, 10-19 anställda. Denna tjänst är relativt vanlig i energisektorn (45 %) och i den finansiella sektorn (44 %), och ovanlig i transportsektorn (8 %) och byggsektorn (9 %). För att lämna en mer personlig service via webbplatsen erbjuder 16 procent av företagen skräddarsydda sidor för återkommande kunder. Knappt hälften av de stora företagen ger den möjligheten, men bara 12 procent av de små, de med 10-19 anställda. Sett branschvis är detta vanligt i den finansiella sektorn (43 %) och mycket ovanligt i byggsektorn (4 %). Andelen företag som erbjuder möjlighet till leverans av digitala varor och tjänster via webbplatsen är 11 procent. Vart fjärde stort företag, med 500 anställda eller fler, ger denna möjlighet, men bara 10 procent av de små företagen, 10-19 anställda. I den finansiella sektorn och i kommunikationssektorn är möjligheten till leverans av digitala varor och tjänster via webbplatsen jämförelsevis vanligt, 39 respektive 29 procent. I tillverkningsindustrin (9 %), transportsektorn (7 %) och byggsektorn (1 %) är det däremot ovanligt. Den sista tjänsten vars förekomst undersökts här är om webbplatsens information finns anpassad för läsning i mobiltelefoner eller handdatorer. Totalt sett är det endast 2 procent av företagen som erbjuden en sådan tjänst 12 procent av företagen med 500 anställda eller fler, men bara 2 procent av företagen med 10-19 anställda. Denna tjänst är, sett till bransch, vanligast förekommande i kommunikationssektorn (16 %) och i den finansiella sektorn (10 %). Statistiska centralbyrån 19

Användning av Internet Företagens användning av datorer och Internet 2005 Se tabell 13 i tabellbilagan. Diagram 9 Andel företag som via hemsidan/webbplatsen erbjuder olika tjänster, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Marknadsföring av v aror/tjänster Produktkataloger eller prislistor Serv ice och support Skräddarsy dda sidor för återkommande kunder Lev erans av digitala v aror/tjänster Information anpassad för läsning i mobiltelefoner m.m. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stor andel företag bevakar markanden via Internet Företag använder Internet för en mängd olika saker. Här har vi undersökt sex generella användningsområden där företagen använder Internet som redskap: göra finansiella transaktioner, få service och support, bevaka marknaden, ladda ned digitala varor eller tjänster samt för att lära upp och utbilda personalen. Totalt gör 81 procent av företagen finansiella transaktioner via Internet. Begreppet finansiell transaktion är här använt i en mycket vid bemärkelse och inkluderar sådant som lönebesked och betalning av fakturor. Små företag gör finansiella transaktioner via Internet i högre utsträckning än stora företag 81 procent bland företag med 10-19 anställda jämfört med 68 procent bland företag med 500 anställda eller fler. En nästan lika stor andel av företagen, 78 procent, använder Internet för att få service och support. Detta är vanligare bland de stora än bland de små företagen. I energisektorn är det 90 procent av företagen som använder Internet till detta, medan bara 65 procent av företagen inom transportsektorn använder Internet för detta ändamål. Internet är en till synes outsinlig källa till information. Cirka 65 procent av företagen utnyttjar Internet till att bevaka marknaden, till exempel konkurrenter och priser. Hela 86 procent av företagen med 500 anställda eller fler utnyttjar Internet för detta ändamål. I den finansiella sektorn (85 %) liksom i energisektorn (83 %) är detta särskilt vanligt. 20 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Användning av Internet Totalt använder 65 procent av de svenska företagen Internet för att ladda ned digitala varor eller tjänster. Dessa digitala varor kan vara t.ex. program, digitala böcker eller tidskrifter. Cirka 86 procent av företagen med 500 anställda eller fler, jämfört med 61 procent hos företag med 10-19 anställda laddar ned digitala varor eller tjänster via Internet. Framför allt är detta vanligt i energisektorn (90 %). Det sista området för företagens användning av Internet som undersökts här är användning av Internet för att lära upp och utbilda personalen. Totalt sett anger 24 procent av företagen att de använder Internet för detta ändamål. I andelar är det nästan tre gånger så vanligt bland företag med 500 anställda eller fler, 57 procent, jämfört med företag med 10-19 anställda där andelen är 20 procent. Speciellt vanligt är detta i den finansiella sektorn (47 %). Bara vart tionde byggföretag använder möjligheten att lära upp och utbilda personalen via Internet. Se diagram 10 och tabell 14 i tabellbilagan. Diagram 10 Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Göra finansiella transaktioner Få serv ice och support Bev aka marknaden Ladda ned digitala v aror eller tjänster Lära upp och utbilda personalen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 66 procent av företagen beställer via Internet Omkring 66 procent av företagen beställde varor eller tjänster via Internet under år 2004. Knappt 90 procent av företagen med 500 anställda eller fler anger att de gjort sådana beställningar under år 2004, medan endast drygt 60 procent av företagen med 10-19 anställda uppger att de gjort beställningar via Internet. Energisektorn och sektorn för företagstjänster redovisar högst andelar, 81 respektive 77 procent. Det är ovanligare med beställningar via Internet i transportsektorn (54 %) och byggsektorn (56 %). Se diagram 11 och tabell 15 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 21

Användning av Internet Företagens användning av datorer och Internet 2005 Diagram 11 Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Inköpen via Internet står dock för en begränsad del av värdet på företagens totala inköp endast 20 procent av företagen som har gjort beställningar via Internet anger att värdet av beställningarna stod för 10 procent eller mer av värdet på företagets totala inköp under år 2004. I diagram 12 redovisas fördelningen på värdet av företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp under år 2004. Diagram 12 Värdet av företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp, år 2004, 10 anställda eller fler*, procent Inget svar 25% eller mer 1% 11% 10-24% 9% Mindre än 1% 39% 5-9% 11% 1-4% 29% * Observera att andelarna i diagrammet endast refererar till de företag som gjort inköp via Internet under år 2004. 22 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Användning av Internet Hälften av alla företag returnerar ifyllda myndighetsblanketter via Internet 5 Internet som redskap för kontakter mellan företag och myndigheter kan vara effektivt och förhållandevis resurssnålt för båda parter. Totalt sett anger knappt 80 procent av företagen att de haft kontakt med myndigheter via Internet under år 2004. Skillnaden mellan stora och små företag är inte stor vad gäller myndighetskontakter via Internet. Cirka 86 procent bland de större, de med 500 anställda eller fler, och 77 procent bland de mindre företagen, de med 10-19 anställda, använde Internet vid kontakter med myndigheter. Se tabell 16 i tabellbilagan. I undersökningen har företagen även tillfrågats om vilken typ av kontakter de haft med myndigheten om de bara sökt information via Internet, om de hämtat respektive lämnat ifyllda blanketter via Internet samt om de använt fullständig elektronisk ärendehantering. I årets undersökning har företagen också fått frågan om de lämnat in anbud i elektroniska upphandlingssystem. De två vanligaste kontaktformerna med myndigheter via Internet som företagen har är att söka information och att hämta blanketter. Båda dessa kontaktformer anger 77 procent av företagen att de har med myndigheter. Det skiljer cirka 10 procentenheter mellan andelen stora företag och andelen små företag cirka 85 procent jämfört med 75 procent. Ett fördjupat användande av Internet i kontakten med myndigheter än att bara söka information och hämta blanketter är att returnera ifyllda blanketter. Knappt hälften, 47 procent, av företagen med 10 anställda eller fler anger att de gjort detta under år 2004. Att returnera ifyllda blanketter till myndigheter är inte heller mycket vanligare bland stora företag än bland små. Sett branschvis är inte heller skillnaderna stora, energisektorn (72 %) och sektorn för film-, video-, radio- och TV-verksamhet samt annan serviceverksamhet (35 %) är extremerna. Ytterligare steg i fördjupningen av kontakterna med myndigheter är fullständig elektronisk ärendehantering. Med detta avses att företaget med hjälp av inloggningsförfaranden kan initiera, komplettera, följa eller ta del av information och händelser avseende ärenden hos myndigheter. Drygt en femtedel av företagen med 10 anställda eller fler använder sig av fullständig elektronisk ärendehantering i kontakten med myndigheter. Skillnaderna mellan företag av olika storlek är inte betydande. Energisektorn är den bransch där fullständig elektronisk ärendehantering är vanligast, där anger 44 procent av företagen att de använder detta. Företag som vill leverera varor och tjänster till myndigheter har möjlighet att lämna in anbud i elektroniska upphandlingssystem. Knappt vart tionde företag med 10 anställda eller fler uppger att de har utnyttjat den möjligheten under år 2004. I andelar dubbelt så många av de stora företagen som av de små 20 procent bland företag med 500 anställda eller fler jämfört med 8 procent bland företag med 10-19 anställda. I kommunikationssektorn (15 %) och i sektorn för företagstjänster (14 %) är elektroniska anbud vanligast. Se tabell 17 i tabellbilagan. 5 Resultaten avseende myndighetskontakter är inte jämförbara med resultaten i tidigare års undersökningar. Se vidare i avsnittet Fakta om statistiken. Statistiska centralbyrån 23

Företagens användning av datorer och Internet 2005 IT-säkerhet IT-säkerhet Användandet av säkerhetsanordningar ökar Företagens åtgärder för att skydda sig mot IT-relaterade problem såsom virus och dataintrång med mera tycks öka. Sedan år 2003 har användandet av samtliga de säkerhetsanordningar som undersökts här ökat bland företag med 10 anställda eller fler. Se diagram 10 för att följa utvecklingen åren 2003 till 2005. År 2003 var andelen företag som använde viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet 85 procent. År 2005 är motsvarande andel 93 procent. Sett till storlekar och branscher finns vissa skillnader, men dessa beror huvudsakligen på skild tillgång till Internet. Bland de företag som använder Internet använder så gott som alla också virusskydd. Brandväggar används år 2005 av 87 procent av företagen, en ökning med 18 procentenheter från 69 procent sedan år 2003. Bland de stora företagen använder nästan alla brandväggar. Diagram 10 Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar, år 2003-2005, 10 anställda eller fler, procent Viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet Brandväggar Data-backup utanför driftmiljön Servrar med säkra anslutningar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2003 2004 2005 Ytterligare sätt för företagen att skydda sig är att använda data-backup utanför driftmiljön och servrar med säkra anslutningar. År 2003 var det 47 procent av företagen som använde sig av data-backup utanför driftmiljön för att skydda sina data, medan andelen år 2005 var 61 procent. Servrar med säkra anslutningar användes år 2003 av 43 procent av företagen. I år är Statistiska centralbyrån 25

IT-säkerhet Företagens användning av datorer och Internet 2005 andelen högre 53 procent. Liksom med de tidigare nämnda säkerhetsanordningarna är det större andel bland de större företagen som använder dessa. Se diagram 10 och tabell 18 i tabellbilagan. Vart femte företag använder datakryptering 6 För att garantera en säker kommunikation mellan företaget och externa aktörer kan företaget använda sig av olika säkerhetsanordningar t.ex. datakryptering och digitala signaturer. Drygt vart femte företag, 22 procent, med 10 anställda eller fler, anger att det finns möjlighet för externa aktörer att kommunicera med dem med krypterad data. Denna möjlighet är relativt ovanlig bland de små företagen, 16 procent bland företag med 10-19 anställda. Bland de största företagen, de med 500 anställda eller fler, erbjuder knappt 70 procent av företagen denna möjlighet. Med drygt hälften av företagen i kommunikationssektorn och i den finansiella sektorn är det möjligt för utomstående att kommunicera genom att skicka krypterade data. System med digital signatur för att identifiera motparten används av 16 procent av företagen i kommunikationen med externa aktörer. Drygt 10 procent av företagen med 10-19 anställda har stöd för kommunikation genom digital signatur, medan knappt 50 procent av företagen med 500 anställda eller fler erbjuder en sådan möjlighet. Se tabell 19 i tabellbilagan. För att företagen ska få så bra skydd som möjligt från sina säkerhetsanordningar så är det viktigt att dessa uppdateras regelbundet. Under våren 2005 uppger 88 procent av företagen att de har uppdaterat sina säkerhetsanordningar, eller att automatiska uppdateringar skett, under de tre senaste månaderna. Det är ingen skillnad mot vad företagen rapporterade under våren 2004, men en ökning från de 78 procent som noterades våren 2003. Hos så gott som samtliga stora företag, de med 500 anställda eller fler, sker uppdatering regelbundet, medan det hos de små företagen, de med 10-19 anställda, har skett hos 86 procent av företagen under våren 2005. En förklaring till detta är naturligtvis att stora företag använder säkerhetsanordningar i större utsträckning. Se tabell 20 i tabellbilagan. Företagen rapporterar minskande säkerhetsproblem I takt med att företagen rapporterar ökad användning av säkerhetsanordningar såsom brandväggar och virusskydd anger de också att säkerhetsproblemen har minskat. Detta gäller IT-relaterade säkerhetsproblem generellt, men också datorvirus-, mask och trojanattacker 7 specifikt. 6 Resultaten avseende kryptering av data och digitala signaturer är inte jämförbara med resultaten i föregående års undersökningar. Se vidare avsnittet Fakta om statistiken. 7 I tidigare års undersökning har frågan endast gällt virusattacker. Se vidare avsnittet Fakta om statistiken. 26 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 IT-säkerhet Totalt anger 28 procent av företagen med 10 anställda eller fler att de utsatts för IT-säkerhetsproblem under de senaste tolv månaderna en minskning med 9 procentenheter från undersökningen år 2004. Se tabell 21 tabellbilagan. En ytterligare indikator på IT-säkerhetsproblem är hur stor andel av företagen som anger att de utsatts för datorvirus-, mask- eller trojanattacker under de senaste tolv månaderna, vilket resulterat i förlorad information eller förlorad arbetstid. Totalt anger 23 procent av företagen att de blivit utsatta för den typen av attacker, en nedgång från 29 procent 2004. År 2004 gällde frågan endast virusatacker, vilket torde innebära att minskningen av andelen företag som utsatts för virusattacker är än större. Större företag utsätts i högre grad än mindre företag, delvis beroende på att de har tillgång till Internet i högre utsträckning. Se tabell 22 i tabellbilagan. Brister i IT-säkerheten är dock ett känsligt område för företagen. Det kan därför vara rimligt att anta att en viss underrapportering förekommit på de frågor som rör företagens IT-säkerhet. Statistiska centralbyrån 27

Företagens användning av datorer och Internet 2005 E-handel E-handel Med begreppet e-handel avses här beställningar av varor och tjänster oavsett betalnings- och leveranssätt som görs via Internet och via andra datornätverk än Internet. I undersökningen har vi tillfrågat företagen hur stor andel av deras omsättning under år 2004 som kom från beställningar mottagna via Internet respektive från beställningar mottagna via andra datornätverk än Internet. Sammanfattningsvis är det en större andel företag som tar emot beställningar via Internet än via andra datornätverk än Internet. Å andra sidan är värdet på de beställningar som sker via dessa andra datornätverk än Internet större än de som sker via Internet. Resultaten som redovisas i detta avsnitt ska tolkas med stor försiktighet eftersom skattningarna är mycket osäkra. Jämförelser med resultat i tidigare publikationer kan inte göras på grund av omformulering av frågorna. Osäkerheten i skattningarna som avser e-handeln orsakas främst av bortfall och mätproblem. Inkomna svar, liksom uteblivna svar, från enskilda företag med stor e-handel får mycket stora konsekvenser för skattningarna, särskilt vad gäller uppgifterna som gäller handel i monetära termer. Lättillgängliga uppgifter om beställningar via datornätverk enligt den definition som använts i denna undersökning är dessutom något som företagen vanligtvis inte följer upp i sina ekonomisystem. Lämnade uppgifter är därför ofta uppskattningar. I undersökningen har företagen ombetts specificera hur stor andel av omsättningen som kommer från beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet. Vid kontakter med företagen har det framkommit att det är mycket svårt att särskilja dessa typer av beställningar. Jämförelse av resultat mellan årets resultat och tidigare års resultat låter sig inte göras, dels på grund av bortfallets konsekvenser för enskilda års skattningar, men också för att frågornas formulering ändrats. I år har företagen tillfrågats om de mottagit beställningar via Internet respektive via andra datornätverk än Internet. I tidigare års undersökningar har företagen tillfrågats om de tagit emot beställningar (2004 års undersökning) / sålt varor eller tjänster (före 2004 års undersökning) via Internet respektive via EDI (Electronic Data Interchange). Statistiska centralbyrån 29

E-handel Företagens användning av datorer och Internet 2005 Vart femte företag tog emot beställningar via Internet år 2004 Omkring 20 procent av företagen med 10 anställda eller fler tog emot beställningar via Internet under år 2004 8. Bland de stora företagen är det en större andel än bland de små som har tagit emot beställningar via Internet. 37 procent av företagen med 500 anställda eller fler uppger att de tagit emot beställningar via Internet jämfört med 18 procent av företagen med 10-19 anställda. Mottagande av beställningar via Internet är vanligast inom kommunikationssektorn (32 %) och inom den finansiella sektorn (27 %). Inom byggsektorn är det endast 9 procent av företagen som har tagit emot beställningar via Internet. Se diagram 11 och tabell 23 i tabellbilagan. Diagram 11 Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Observera att skalan på diagrammet går till 40 % och inte till 100 % som andra liknande diagram i rapporten. Försäljningsvolymen via Internet i förhållande till den totala omsättningen är för de flesta företag relativt liten. Knappt 9 procent av samtliga företag har en försäljning via Internet som överstiger 10 procent av omsättningen. Se diagram 12. 8 Totalt sett har 22 procent av de svenska företagen med 10 anställda eller fler tagit emot beställningar via Internet under år 2004. I detta avsnitt bortser vi dock från företag vars Internetförsäljning understiger en (1) procent av omsättningen, eftersom dessa endast i en mycket begränsad utsträckning haft någon Internetförsäljning. 30 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 E-handel Diagram 12 Andel företag som har omsättning från försäljning via Internet, fördelat efter Internetförsäljningens andel av omsättningen, år 2004, 10 anställda eller fler, procent* 20 15 10 5 0 1% eller mer 2% eller mer 5% eller mer 10% eller mer 25% eller mer 50% eller mer * Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen. En mycket grov uppskattning av värdet av de beställningar som gjordes via Internet under år 2004 är 230 miljarder kronor. Detta motsvarar uppskattningsvis 5 procent av den totala omsättningen i de undersökta branscherna. Denna uppskattning är mycket grov och inte jämförbar med tidigare års resultat, se faktaruta. Endast 24 procent av företagens Internethandel sker med privatpersoner Privatpersoner är inte den största kundgruppen för företagens Internethandel. Faktum är att endast omkring 24 procent av företagens handel via Internet kommer från handel med privatpersoner. Huvuddelen omkring 73 procent av företagens försäljning via Internet sker med andra företag, myndigheter och organisationer. Resterande 3 procent av Internethandelns värde har företagen inte kunnat fördela på kundgrupp. Inom tillverkningsindustrin är det hela 95 procent av företagens Internethandel som sker med företag, myndigheter och organisationer. Motsvarande siffra för tjänstesektorn är 68 procent. Statistiska centralbyrån 31

E-handel Företagens användning av datorer och Internet 2005 78 procent av företagens Internethandel sker med kunder i Sverige Företagen uppger att cirka 78 procent av deras försäljning via Internet kommer från handel med kunder i Sverige. Kunder inom EU står för 17 procent av värdet och kunder i resten av världen för 5 procent av försäljningsvärdet. Cirka 1 procent av handeln har företagen inte kunnat fördela på geografisk destination. Få företag säljer via specialiserade marknadsplatser Med specialiserade marknadsplatser menas webbplatser där företag och organisationer i en specifik bransch, t.ex. bilindustrin, erbjuder en avgränsad grupp av underleverantörer att leverera tjänster eller insatsvaror, t.ex. bilkomponenter. Andelen företag som beställer varor via sådana specialiserade marknadsplatser är avsevärt mycket större än andelen företag som säljer via sådana. Omkring 23 procent av företagen uppger att de gjort beställningar från specialiserade marknadsplatser under år 2004, medan endast 4 procent av företagen anger att de sålt via sådana. Användningen av specialiserade marknadsplatser är mycket större bland de stora företagen än bland de små. Se tabellerna 24 och 25 i tabellbilagan. Försäljning via andra datornätverk än Internet står för största delen av e-handeln 9 Via andra datornätverk än Internet kan beställningar tas emot t.ex. via EDI, vilket innebär att företagen via en ömsesidig överenskommelse kommunicerar och gör affärer via standardiserade affärsdokument. Cirka 5 procent av företagen, med 10 anställda eller fler, har 1 procent eller mer av sin omsättning från handel via andra datornätverk än Internet. Till skillnad från Internethandeln är det ovanligt att dessa beställningar bara står för en liten del av omsättningen. Se diagram 13 och jämför med fördelningen i diagram 12. Bland de företag som har försäljning via andra datornätverk än Internet har nästan hälften av företagen 50 procent eller mer av omsättningen från den handeln. 9 Frågan om beställningar mottagna via andra datornätverk än Internet ställdes inte till företag i den finansiella sektorn. Uppgifterna avseende beställningar mottagna via andra datornätverk än Internet är således exklusive den finansiella sektorn. 32 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 E-handel Diagram 13 Andel företag som har omsättning från försäljning via andra datornätverk än Internet fördelat efter försäljningens andel av omsättningen, år 2004, 10 anställda eller fler, procent* 20 15 10 5 0 1% eller mer 2% eller mer 5% eller mer 10% eller mer 25% eller mer 50% eller mer * Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen. Uppgifterna är exklusive den finansiella sektorn. Försäljningen via andra datornätverk än Internet omsätter större värden än försäljningen som sker via Internet. En mycket grov uppskattning ger vid handen att företagens handel via andra datornätverk än Internet uppgick till ett värde av 350 miljarder kronor under år 2004. Det motsvarar 9 % av omsättningen totalt. Så trots att färre företag har handel via andra datornätverk än Internet än via Internet så står handeln via andra datornätverk för en mycket större andel av värdet på den totala e-handeln. Se diagram 14 för en fördelning av e-handeln mellan handel via Internet och handel via andra datornätverk än Internet. Statistiska centralbyrån 33

E-handel Företagens användning av datorer och Internet 2005 Diagram 14 Värdet av e-handel hos företag fördelat på värdet av beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet, år 2004, 10 anställda eller fler, procent* Handel v ia Internet 34% Handel v ia andra datornätv erk än Interent 66% * Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen. Uppgifterna är exklusive den finansiella sektorn. 34 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Outsourcing av IT-verksamhet Outsourcing av IT-verksamhet Outsourcing av IT-verksamhet sker när ett företag överlåter IT-verksamheten, som de tidigare skött själva, till ett annat företag. Outsourcing kan gälla hela eller delar av IT-verksamheten, t.ex. att man outsourcar support, underhåll av servrar, utveckling av webbplatsen och så vidare. I årets undersökning ställdes en enklare, övergripande fråga om outsouring av företagens IT-drift. Frågan som ställdes var: Har företaget outsourcat, det vill säga överlåtit utförandet av hela eller delar av driften av företagets IT-verksamhet? Totalt svarade 35 procent av företagen att de har outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten. En mycket större andel av stora företag än små har outsourcat IT-verksamhet. Cirka 69 procent av de största företagen, de med 500 anställda eller fler, anger att de har outsoucat IT-verksamhet. Bland företag med 10-19 anställda är motsvarande andel 29 procent. Sett branschvis är detta i särklass vanligast i den finansiella sektorn där nästan 80 procent av företagen uppger att de har outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten. Också i energisektorn är det vanligt, här uppger 64 procent att de outsourcat IT-verksamhet. I övriga branscher ligger outsourcingen på mellan 30-40 procent av företagen, utom i byggsektorn där andelen är 23 procent. Se diagram 15 nedan och tabell 26 i tabellbilagan. Diagram 15 Andel företag som outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93) * Uppgiften alltför osäker för att redovisas. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Statistiska centralbyrån 35

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Internationella jämförelser Internationella jämförelser Undersökningen om företagens användning av datorer och Internet 2005 har genomförts i de flesta länder i EU enligt samma riktlinjer. Ett omfattande arbete har lagts ned för att harmonisera undersökningarna och därmed få jämförbara resultat mellan länderna. EU:s statistikorgan Eurostat presenterar i fritt tillgängliga databaser resultat från undersökningen för de senaste åren, se www.europa.eu.int/comm/eurostat. Nedan följer jämförelser mellan länderna med avseende på tillgång till höghastighetsanslutningar, tillgång till webbplatser och mottagande av beställningar via Internet hos företagen i de europeiska länderna. Observera att här redovisade totaler inkluderar delvis andra branscher än i resten av rapporten, varför de svenska totalerna i detta avsnitt inte är samma som i motsvarande diagram/tabeller i andra delar av rapporten. Uppgifter till diagrammen nedan hämtades ur Eurostats databaser 12/12 2005. Sverige i topp avseende snabba Internetanslutningar Diagram 16 Andel företag med höghastighetsanslutningar till Internet efter land, år 2005 (2004), 10 anställda eller fler, procent Sverige Danmark Finland Belgien Norge Spanien Slovenien Nederländerna Estland UK Tyskland Österrike Italien Litauen Tjeckien Portugal* Lettland Luxemburg* Ungern Slovakien Grekland Cypern Irland* Polen* Bulgarien* Rumänien* Frankrike** Malta** Island** 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 * Uppgifter avser 2004. ** Inga uppgifter tillgängliga. Statistiska centralbyrån 37

Internationella jämförelser Företagens användning av datorer och Internet 2005 Som framgår av diagram 16 så toppar Sverige listan vad gäller andelen företag som har höghastighetsanslutningar till Internet. Totalt har lite drygt 80 procent av de svenska företagen en sådan snabb anslutning. Bland andra länder med runt 80-procentig andel procent märks Danmark, Finland, Belgien och Norge. I länder som Tyskland, Österrike och Italien ligger andelen företag som har höghastighetsanslutningar till Internet på runt 60 procent. Än lägre andelar finner vi i länder som Litauen och Ungern där endast runt 40 procent av företagen har snabba uppkopplingar till Internet. Sverige etta också avseende hemsidor/webbplatser Även vad gäller andel företag med hemsidor/webbplatser så innehar Sverige en tätposition i Europa. Totalt har 85 procent av de svenska företagen en webbplats. Långt framme i denna utveckling ligger även företagen i Danmark och Finland där 82 respektive 76 procent har en webbplats. Bland företagen i de nya EU-länderna är det en betydligt mindre andel som har en webbplats. I länder som Cypern, Polen (år 2004), Litauen, Ungern och Lettland har färre än hälften av företagen en webbplats. Diagram 17 Andel företag med hemsida/webbplats efter land, år 2005 (2004), 10 anställda eller fler, procent Sverige Danmark Finland UK Tyskland Nederländerna Österrike Tjeckien Norge Belgien Slovakien Irland* Luxemburg* Slovenien Grekland Italien Estland Cypern Polen* Spanien Litauen Ungern Lettland Portugal* Bulgarien* Rumänien* Frankrike** Malta** Island** 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 * Uppgifter avser 2004. ** Inga uppgifter tillgängliga. 38 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Internationella jämförelser Stor andel danska företag mottar beställningar via Internet I de tre skandinaviska länderna har en jämförelsevis stor andel av företagen handel via Internet. Över 20 procent av företagen anger att de har mottagit beställningar via Internet. Danska företag är i särklass där nästan vart tredje företag uppger att de mottagit beställningar via Internet under år 2004. Även i länder som Irland (år 2003), Finland (år 2003), Belgien och Tyskland är andelen företag som mottagit beställningar via Internet relativt stor, mellan 15 och 20 procent. Diagram 18 Andel företag som mottagit beställningar via Internet efter land, år 2004 (2003), 10 anställda eller fler, procent Danmark Norge UK Sv erige Irland* Finland* Belgien Tyskland Nederländerna Tjeckien Slovenien Luxemburg* Österrike Estland Grekland Slov akien Litauen Portugal* Cypern Ungern Polen* Spanien Italien Bulgarien* Lettland Frankrike** Malta** Rumänien** Island** 0 5 10 15 20 25 30 35 40 * Uppgifter avser 2003. ** Inga uppgifter tillgängliga. Observera att skalan på diagrammet går till 40 % och inte till 100 % som andra liknande diagram i rapporten. Statistiska centralbyrån 39

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabellförteckning Tabell 1. Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 2. Andel av företagens sysselsatta som använder datorer i arbetet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 3. Andel företag som har sysselsatta som regelbundet arbetar utanför själva företaget och som därifrån har tillgång till företagets IT-system efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 4. Andel företag med tillgång till Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 5. Andel av företagens sysselsatta som i arbetet använder Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 6.1. Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 6.2. Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Tabell 7. Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 8. Andel företag som har ett intranät efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 9. Andel företag som har ett extranät efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 10. Andel företag som har LAN via kabel respektive WLAN efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 11. Andel företag som har särskilda IT-system för att hantera beställningar eller inköp efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 12. Andel företag som har sitt IT-system för att hantera beställningar eller inköp automatiskt sammankopplat med andra IT-system efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 13. Andel företag som via hemsidan/webbplatsen erbjuder olika tjänster efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 14. Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 15. Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Statistiska centralbyrån 41

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 16. Andel företag som använder Internet vid kontakter med myndigheter efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Tabell 17. Andel företag som använder Internet vid kontakter med myndigheter för olika ändamål efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Tabell 18. Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 19. Andel företag som det var möjligt att kommunicera med via olika säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 20. Andel företag som har uppdaterat någon av sina säkerhetsanordningar under de senaste tre månaderna efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 21. Andel företag som utsatts för IT-säkerhetsproblem under de senaste tolv månaderna efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 22. Andel företag som under de senaste 12 månaderna utsatts för datorvirus, mask- eller trojanatacker som resulterat i förlorad information eller arbetstid efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 23. Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Tabell 24. Andel företag som beställt varor eller tjänster från andra företag via specialiserade marknadsplatser på Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Tabell 25. Andel företag som tagit emot beställningar via specialiserade marknadsplatser på Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Tabell 26. Andel företag som outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent 42 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 1 Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises using computers by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 96 ± 1 Storleksklasser 10-19 anställda 94 ± 2 20-49 anställda 96 ± 2 50-99 anställda 100 ± 0 100-199 anställda 99 ± 1 200-499 anställda 100 ± 0 500 eller fler anställda 100 ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 96 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 100 ± 0 Byggsektorn (SNI 45) 94 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 96 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 95 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 87 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64) 98 ± 2 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 100 ± 0 Företagstjänster (SNI 70-74) 99 ± 1 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 93 ± 4 Tabell 2 Andel av företagens sysselsatta som använder datorer i arbetet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises employees using computers in their work by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 66 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 57 ± 2 20-49 anställda 59 ± 3 50-99 anställda 66 ± 5 100-199 anställda 70 ± 2 200-499 anställda 75 ± 2 500 eller fler anställda 67 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 65 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 90 ± 3 Byggsektorn (SNI 45) 28 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 71 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 70 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 56 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 100 ± 0 Företagstjänster (SNI 70-74) 77 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 77 ± 6 Statistiska centralbyrån 43

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 3 Andel företag som har sysselsatta som regelbundet arbetar utanför själva företaget och som därifrån har tillgång till företagets IT-system efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with employees who regularly work outside of the enterprise s premises and have access to the enterprise s IT system from where they were working by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 40 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 31 ± 3 20-49 anställda 39 ± 4 50-99 anställda 60 ± 8 100-199 anställda 65 ± 4 200-499 anställda 78 ± 2 500 eller fler anställda 89 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 39 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 43 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 20 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 44 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 37 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 24 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 69 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 58 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 63 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 42 ± 7 Tabell 4 Andel företag med tillgång till Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with access to the Internet by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 95 ± 1 Storleksklasser 10-19 anställda 93 ± 2 20-49 anställda 96 ± 2 50-99 anställda 100 ± 0 100-199 anställda 99 ± 1 200-499 anställda 100 ± 0 500 eller fler anställda 100 ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 96 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 100 ± 0 Byggsektorn (SNI 45) 94 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 95 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 95 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 87 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64) 98 ± 2 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 100 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 99 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 92 ± 4 44 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 5 Andel av företagens sysselsatta som i arbetet använder Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises employees using computers with Internet access in their work by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 55 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 50 ± 2 20-49 anställda 51 ± 3 50-99 anställda 59 ± 5 100-199 anställda 56 ± 3 200-499 anställda 63 ± 2 500 eller fler anställda 55 ± 5 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 48 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 84 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 28 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 62 ± 4 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 57 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 45 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 99 ± 0 Företagstjänster (SNI 70-74) 73 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 71 ± 8 Statistiska centralbyrån 45

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 6.1 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with access to different Internet connections by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Modem och vanlig telefonlinje Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 24 ± 2 25 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 21 ± 3 20 ± 3 20-49 anställda 25 ± 4 25 ± 4 50-99 anställda 27 ± 7 33 ± 8 100-199 anställda 29 ± 4 43 ± 4 200-499 anställda 33 ± 3 49 ± 3 500 eller fler anställda 31 ± 3 57 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 25 ± 4 22 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 32 ± 8 34 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 23 ± 7 17 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 23 ± 3 28 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 23 ± 4 24 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 24 ± 7 23 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 26 ± 9.. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 26 ± 4 32 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 22 ± 5 35 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 26 ± 6 26 ± 6 ISDN Mobiltelefonnätet Höghastighetsanslutningar Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 21 ± 2 82 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 20 ± 3 77 ± 3 20-49 anställda 20 ± 4 82 ± 3 50-99 anställda 24 ± 7 93 ± 4 100-199 anställda 25 ± 3 95 ± 2 200-499 anställda 36 ± 3 96 ± 1 500 eller fler anställda 38 ± 3 97 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 17 ± 3 82 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 19 ± 7 95 ± 3 Byggsektorn (SNI 45) 16 ± 6 77 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 82 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 30 ± 4 79 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 19 ± 6 69 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 20 ± 7 88 ± 7 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 26 ± 4 93 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 17 ± 4 92 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 21 ± 6 79 ± 6 46 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 6.2 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with access to different Internet connections by size and industry, year 2004, 10 employees or more, per cent Modem och vanlig telefonlinje Andel år 2004, % Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 27 ± 2 19 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 28 ± 3 15 ± 2 20-49 anställda 23 ± 4 20 ± 3 50-99 anställda 26 ± 7 22 ± 7 100-199 anställda 34 ± 4 34 ± 4 200-499 anställda 38 ± 2 38 ± 2 500 eller fler anställda 39 ± 4 41 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 30 ± 4 19 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 28 ± 7 19 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 33 ± 7 10 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 21 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 24 ± 4 20 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 33 ± 7 14 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64) 32 ± 8 41 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 25 ± 5 25 ± 5 Företagstjänster (SNI 70-74) 21 ± 5 24 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 26 ± 6 12 ± 4 ISDN Mobiltelefonnätet Höghastighetsanslutningar Andel år 2004, % Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 24 ± 2 74 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 21 ± 3 67 ± 3 20-49 anställda 26 ± 4 76 ± 4 50-99 anställda 25 ± 9 85 ± 4 100-199 anställda 30 ± 4 95 ± 2 200-499 anställda 38 ± 2 98 ± 1 500 eller fler anställda 45 ± 4 99 ± 1 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 25 ± 3 72 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 17 ± 5 97 ± 3 Byggsektorn (SNI 45) 20 ± 6 66 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 2 76 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 32 ± 4 59 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 14 ± 5 65 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 32 ± 9 95 ± 4 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 28 ± 5 94 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 14 ± 4 90 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 23 ± 5 70 ± 6 Statistiska centralbyrån 47

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 7 Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with a homepage/web site by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 85 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 80 ± 3 20-49 anställda 87 ± 3 50-99 anställda 92 ± 4 100-199 anställda 94 ± 2 200-499 anställda 97 ± 1 500 eller fler anställda 96 ± 1 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 86 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 96 ± 3 Byggsektorn (SNI 45) 69 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 87 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 86 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 72 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 91 ± 5 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 95 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 94 ± 3 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 78 ± 6 Tabell 8 Andel företag som har ett intranät efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with an intranet by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 45 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 33 ± 3 20-49 anställda 49 ± 4 50-99 anställda 69 ± 8 100-199 anställda 74 ± 4 200-499 anställda 87 ± 2 500 eller fler anställda 96 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 42 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 86 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 20 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 50 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 51 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 25 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 74 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 81 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 57 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 40 ± 6 48 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 9 Andel företag som har ett extranät efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with an extranet by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 19 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 13 ± 2 20-49 anställda 19 ± 3 50-99 anställda 31 ± 8 100-199 anställda 36 ± 4 200-499 anställda 48 ± 3 500 eller fler anställda 64 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 18 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 29 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 5 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 22 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 19 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 12 ± 4 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 39 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 30 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 20 ± 5 Tabell 10 Andel företag som har LAN via kabel respektive WLAN efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with wire based LAN resp. WLAN by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent LAN via kabel WLAN Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 77 ± 2 22 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 70 ± 3 16 ± 2 20-49 anställda 79 ± 4 21 ± 4 50-99 anställda 92 ± 4 41 ± 8 100-199 anställda 95 ± 2 40 ± 4 200-499 anställda 97 ± 1 47 ± 3 500 eller fler anställda 99 ± 1 59 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 82 ± 3 21 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 98 ± 2 35 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 69 ± 8 7 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 76 ± 3 25 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 76 ± 3 26 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 58 ± 7 16 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64) 90 ± 6.. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 89 ± 3 12 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 83 ± 5 29 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 76 ± 6 31 ± 6 Statistiska centralbyrån 49

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 11 Andel företag som har särskilda IT-system för att hantera beställningar eller inköp efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with IT systems to manage the placement or reception of orders by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 28 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 19 ± 3 20-49 anställda 29 ± 4 50-99 anställda 43 ± 8 100-199 anställda 50 ± 4 200-499 anställda 61 ± 3 500 eller fler anställda 75 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 35 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 31 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 9 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 28 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 40 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 12 ± 4 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 29 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 14 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 18 ± 5 Tabell 12 Andel företag som har sitt IT-system för att hantera beställningar eller inköp automatiskt sammankopplat med andra IT-system efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises with IT systems for managing orders linking automatically with other IT-systems by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Faktureringsoch betalningssystem System för efterbeställning av varor Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 21 ± 2 16 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 15 ± 2 11 ± 2 20-49 anställda 23 ± 4 18 ± 3 50-99 anställda 30 ± 7 28 ± 7 100-199 anställda 40 ± 4 27 ± 3 200-499 anställda 48 ± 3 31 ± 2 500 eller fler anställda 62 ± 3 44 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 30 ± 4 20 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 22 ± 6 10 ± 5 Byggsektorn (SNI 45) 7 ± 4 3 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 21 ± 2 17 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 30 ± 4 27 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 6 ± 3 2 ± 1 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. 19 ± 7 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 19 ± 3 13 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 11 ± 3 7 ± 3 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 15 ± 5 8 ± 4 50 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 12 (forts.) Table 12 (cont.) System för styrning av tillverkning m.m. Leverantörers affärssystem Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 14 ± 1 7 ± 1 Storleksklasser 10-19 anställda 8 ± 2 5 ± 2 20-49 anställda 16 ± 3 7 ± 2 50-99 anställda 24 ± 6 8 ± 4 100-199 anställda 32 ± 3 12 ± 3 200-499 anställda 39 ± 2 15 ± 2 500 eller fler anställda 50 ± 3 34 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 27 ± 3 4 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 10 ± 3 7 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 2 ± 2 3 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 11 ± 2 9 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 16 ± 3 13 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 5 ± 3 3 ± 2 Kommunikationssektorn (SNI 64) 24 ± 9 13 ± 7 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 8 ± 2 10 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 7 ± 3 4 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 6 ± 3 4 ± 3 Kunders affärssystem Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 4 ± 1 Storleksklasser 10-19 anställda 2 ± 1 20-49 anställda 4 ± 2 50-99 anställda 4 ± 2 100-199 anställda 9 ± 2 200-499 anställda 15 ± 2 500 eller fler anställda 21 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 4 ± 1 Energisektorn (SNI 40-41) 3 ± 2 Byggsektorn (SNI 45) 2 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 4 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 4 ± 1 Transportsektorn (SNI 60-63) 3 ± 3 Kommunikationssektorn (SNI 64) 13 ± 6 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 5 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 3 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 5 ± 3 Statistiska centralbyrån 51

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 13 Andel företag som via hemsidan/webbplatsen erbjuder olika tjänster efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises that have a homepage/webbsite offering different services by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Marknadsföring av varor/tjänster Produktkataloger eller prislistor Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 79 ± 2 37 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 75 ± 3 32 ± 3 20-49 anställda 80 ± 4 39 ± 4 50-99 anställda 87 ± 6 50 ± 7 100-199 anställda 88 ± 3 48 ± 4 200-499 anställda 92 ± 2 55 ± 3 500 eller fler anställda 91 ± 2 57 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 82 ± 3 38 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 87 ± 5 83 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 63 ± 8 11 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 81 ± 2 41 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 80 ± 3 50 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 63 ± 8 28 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 84 ± 7 47 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 89 ± 3 55 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 90 ± 4 31 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 75 ± 6 36 ± 6 Service och support Skräddarsydda sidor för återkommande kunder Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 21 ± 2 16 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 18 ± 3 12 ± 2 20-49 anställda 20 ± 3 16 ± 3 50-99 anställda 27 ± 7 21 ± 7 100-199 anställda 29 ± 4 28 ± 3 200-499 anställda 35 ± 2 36 ± 3 500 eller fler anställda 45 ± 3 45 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 17 ± 3 15 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 45 ± 9 26 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 9 ± 5 4 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 19 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 23 ± 4 16 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 8 ± 4 12 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 44 ± 4 43 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 30 ± 6 25 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 16 ± 5 19 ± 6 52 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 13 (forts.) Table 13 (cont.) Leverans av digitala varor/tjänster Information anpassad för läsning i mobiltelefoner m.m. Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 11 ± 1 2 ± 1 Storleksklasser 10-19 anställda 10 ± 2 2 ± 1 20-49 anställda 11 ± 3 2 ± 1 50-99 anställda 17 ± 6 1 ± 1 100-199 anställda 18 ± 3 4 ± 1 200-499 anställda 22 ± 2 5 ± 1 500 eller fler anställda 25 ± 3 12 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 9 ± 2 2 ± 1 Energisektorn (SNI 40-41) 12 ± 5 7 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 1 ± 2 0 ± 0 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 15 ± 2 3 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 11 ± 3 2 ± 1 Transportsektorn (SNI 60-63) 7 ± 4 1 ± 0 Kommunikationssektorn (SNI 64) 29 ± 9 16 ± 7 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 39 ± 4 10 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 22 ± 5 5 ± 3 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 15 ± 5 6 ± 3 Tabell 14 Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises using the Internet for general purposes by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Göra finansiella transaktioner Få service och support Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 81 ± 2 78 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 81 ± 3 74 ± 3 20-49 anställda 80 ± 4 80 ± 4 50-99 anställda 84 ± 6 88 ± 5 100-199 anställda 80 ± 3 86 ± 3 200-499 anställda 75 ± 2 90 ± 2 500 eller fler anställda 68 ± 3 93 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 80 ± 3 80 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 71 ± 7 90 ± 5 Byggsektorn (SNI 45) 80 ± 7 73 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 81 ± 2 78 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 81 ± 3 79 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 76 ± 7 65 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 81 ± 8 82 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 79 ± 4 82 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 85 ± 5 82 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 82 ± 6 64 ± 6 Statistiska centralbyrån 53

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 14 (forts.) Table 14 (cont.) Bevaka marknaden Ladda ned digitala varor eller tjänster Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 65 ± 2 65 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 59 ± 3 61 ± 3 20-49 anställda 67 ± 4 65 ± 4 50-99 anställda 81 ± 7 77 ± 7 100-199 anställda 81 ± 3 77 ± 3 200-499 anställda 86 ± 2 83 ± 2 500 eller fler anställda 86 ± 2 86 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 66 ± 4 70 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 83 ± 6 90 ± 5 Byggsektorn (SNI 45) 50 ± 8 63 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 68 ± 3 63 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 67 ± 4 55 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 54 ± 8 53 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 75 ± 8 70 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 85 ± 3 74 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 75 ± 6 80 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 58 ± 7 52 ± 7 Lära upp och utbilda personalen Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 24 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 20 ± 3 20-49 anställda 24 ± 4 50-99 anställda 30 ± 8 100-199 anställda 32 ± 4 200-499 anställda 42 ± 3 500 eller fler anställda 57 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 15 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 37 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 10 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 29 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 26 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 15 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 47 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 40 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 16 ± 5 54 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 15 Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having ordered goods or services via the Internet by size and industry, year 2004, 10 employees or more, per cent Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 66 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 61 ± 3 20-49 anställda 65 ± 4 50-99 anställda 81 ± 7 100-199 anställda 81 ± 3 200-499 anställda 84 ± 2 500 eller fler anställda 89 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 68 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 81 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 56 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 67 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 63 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 54 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 76 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 75 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 77 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 64 ± 6 Tabell 16 Andel företag som använder Internet vid kontakter med myndigheter efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises using the Internet for interaction with public authorities by size and industry, year 2004, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 79 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 77 ± 3 20-49 anställda 78 ± 4 50-99 anställda 86 ± 6 100-199 anställda 86 ± 3 200-499 anställda 82 ± 2 500 eller fler anställda 86 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 82 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 95 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 80 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 77 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 74 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 74 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 84 ± 7 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 86 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 82 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 76 ± 6 Not: Ej jämförbart med 2004 års undersökning. Statistiska centralbyrån 55

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 17 Andel företag som använder Internet vid kontakter med myndigheter för olika ändamål efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises using the Internet for interaction with public authorities for different purposes by size and industry, year 2004, 10 employees or more, per cent Söka information Hämta blanketter Andel år 2004, % Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 77 ± 2 77 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 75 ± 3 75 ± 3 20-49 anställda 77 ± 4 76 ± 4 50-99 anställda 84 ± 6 84 ± 6 100-199 anställda 85 ± 3 83 ± 3 200-499 anställda 81 ± 2 79 ± 2 500 eller fler anställda 86 ± 3 83 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 79 ± 4 80 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 94 ± 5 89 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 79 ± 7 80 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 76 ± 3 75 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 72 ± 4 72 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 73 ± 7 71 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 84 ± 7 77 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 85 ± 3 84 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 82 ± 5 80 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 73 ± 6 73 ± 6 Not: Ej jämförbart med 2004 års undersökning. Returnera ifyllda blanketter Fullständig elektronisk ärendehantering Andel år 2004, % Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 47 ± 2 22 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 43 ± 4 21 ± 3 20-49 anställda 49 ± 5 21 ± 4 50-99 anställda 57 ± 8 32 ± 7 100-199 anställda 55 ± 4 28 ± 4 200-499 anställda 55 ± 3 25 ± 2 500 eller fler anställda 56 ± 3 22 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 50 ± 4 22 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 72 ± 8 44 ± 9 Byggsektorn (SNI 45) 50 ± 8 19 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 45 ± 3 23 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 41 ± 4 21 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 44 ± 8 19 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 53 ± 9 30 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 55 ± 4 30 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 53 ± 6 26 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 35 ± 7 15 ± 5 Not: Ej jämförbart med 2004 års undersökning. 56 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 17 (forts.) Table 17 (cont.) Lämna anbud i elektr. upphandlingssystem Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 9 ± 1 Storleksklasser 10-19 anställda 8 ± 2 20-49 anställda 9 ± 3 50-99 anställda 15 ± 6 100-199 anställda 11 ± 2 200-499 anställda 16 ± 2 500 eller fler anställda 20 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 8 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 13 ± 5 Byggsektorn (SNI 45) 12 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 10 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 8 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 7 ± 4 Kommunikationssektorn (SNI 64) 15 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 6 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 14 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 6 ± 3 Tabell 18 Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises using different internal security facilities by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet Brandväggar - hårdvara eller mjukvara Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 93 ± 1 87 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 91 ± 2 84 ± 3 20-49 anställda 94 ± 2 88 ± 3 50-99 anställda 99 ± 1 98 ± 2 100-199 anställda 98 ± 1 99 ± 1 200-499 anställda 99 ± 1 99 ± 1 500 eller fler anställda 100 ± 0 100 ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 95 ± 2 88 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 100 ± 0 100 ± 0 Byggsektorn (SNI 45) 93 ± 4 80 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 92 ± 2 88 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 92 ± 2 87 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 85 ± 6 79 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 96 ± 4 96 ± 4 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 98 ± 1 98 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 96 ± 3 93 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 88 ± 5 86 ± 5 Statistiska centralbyrån 57

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 18 (forts.) Table 18 (cont.) Data-backup utanför driftmiljön Servrar med säkra anslutningar Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 61 ± 2 53 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 55 ± 4 45 ± 3 20-49 anställda 66 ± 4 56 ± 4 50-99 anställda 72 ± 7 67 ± 8 100-199 anställda 71 ± 4 70 ± 4 200-499 anställda 79 ± 2 78 ± 2 500 eller fler anställda 81 ± 3 89 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 63 ± 4 50 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 73 ± 8 70 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 51 ± 8 33 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 63 ± 3 58 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 62 ± 4 56 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 48 ± 7 42 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 75 ± 9 77 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 86 ± 3 79 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 69 ± 6 68 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 57 ± 7 47 ± 6 Tabell 19 Andel företag som det var möjligt att kommunicera med via olika säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises that it was possible to communicate with using different security facilities by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Kryptering av data Digital signatur Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 22 ± 2 16 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 16 ± 3 12 ± 2 20-49 anställda 20 ± 4 18 ± 3 50-99 anställda 36 ± 8 20 ± 7 100-199 anställda 41 ± 4 21 ± 3 200-499 anställda 58 ± 3 38 ± 3 500 eller fler anställda 68 ± 3 45 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 22 ± 3 16 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 46 ± 7 43 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 8 ± 4 9 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 17 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 20 ± 3 16 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 11 ± 5 12 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64) 56 ± 9 20 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 55 ± 4 36 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 35 ± 6 20 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 14 ± 5 13 ± 5 Not: Ej jämförbart med 2004 års undersökning. 58 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 20 Andel företag som har uppdaterat någon av sina säkerhetsanordningar under de senaste tre månaderna efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having updated any of its security facilities in the last 3 months by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 88 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 86 ± 2 20-49 anställda 89 ± 3 50-99 anställda 92 ± 5 100-199 anställda 96 ± 2 200-499 anställda 97 ± 1 500 eller fler anställda 99 ± 1 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 91 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 98 ± 2 Byggsektorn (SNI 45) 84 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 88 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 89 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 79 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 91 ± 6 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 97 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 90 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 83 ± 5 Tabell 21 Andel företag som utsatts för IT-säkerhetsproblem under de senaste tolv månaderna efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having encountered ICT related security problems in the last 12 months by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 28 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 24 ± 3 20-49 anställda 27 ± 4 50-99 anställda 41 ± 9 100-199 anställda 37 ± 4 200-499 anställda 42 ± 3 500 eller fler anställda 56 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 29 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 26 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 20 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 28 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 25 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 29 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 30 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 34 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 33 ± 7 Statistiska centralbyrån 59

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 22 Andel företag som under de senaste 12 månaderna utsatts för datorvirus-, mask- eller trojanatacker som resulterat i förlorad information eller arbetstid efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having encountered computer virus, worm or trojan attacs in the last 12 months resulting in loss of information or workning time by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 23 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 19 ± 3 20-49 anställda 25 ± 4 50-99 anställda 35 ± 8 100-199 anställda 31 ± 4 200-499 anställda 38 ± 2 500 eller fler anställda 48 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 26 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 21 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 16 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 22 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 26 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 33 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 25 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 27 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 29 ± 6 Tabell 23 Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having received orders via the Internet for 1 % or more of the turnover by size and industry, year 2004, 10 employees or more, per cent Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 20 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 18 ± 3 20-49 anställda 21 ± 4 50-99 anställda 22 ± 6 100-199 anställda 23 ± 3 200-499 anställda 28 ± 2 500 eller fler anställda 37 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 19 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 17 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 9 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 23 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 26 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 16 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 32 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 27 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 19 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 14 ± 5 Ej jämförbart med 2004 års undersökning. 60 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabeller Tabell 24 Andel företag som beställt varor eller tjänster från andra företag via specialiserade marknadsplatser på Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having ordered goods or services from other enterprises via specialised Internet market places by size and industry, year 2004, 10 employees or more, per cent Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 23 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 20 ± 3 20-49 anställda 25 ± 4 50-99 anställda 27 ± 7 100-199 anställda 29 ± 4 200-499 anställda 34 ± 3 500 eller fler anställda 47 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 19 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 39 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 24 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 25 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 14 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 29 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 27 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 18 ± 5 Tabell 25 Andel företag som tagit emot beställningar via specialiserade marknadsplatser på Internet efter storleksklass och bransch, år 2004, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having recieved orders via specialised Internet market places by size and industry, year 2004, 10 employees or more, per cent Andel år 2004, % Totalt (SNI 15-93) 4 ± 1 Storleksklasser 10-19 anställda 4 ± 1 20-49 anställda 3 ± 1 50-99 anställda 9 ± 5 100-199 anställda 7 ± 2 200-499 anställda 8 ± 1 500 eller fler anställda 16 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 4 ± 1 Energisektorn (SNI 40-41) 5 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 2 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 5 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 7 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 4 ± 3 Kommunikationssektorn (SNI 64) 5 ± 4 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 9 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 3 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 4 ± 2 Statistiska centralbyrån 61

Tabeller Företagens användning av datorer och Internet 2005 Tabell 26 Andel företag som outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Share of enterprises having outcourced the whole or parts of the enterprise s ITmanagement by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 35 ± 2 Storleksklasser 10-19 anställda 29 ± 3 20-49 anställda 38 ± 4 50-99 anställda 52 ± 9 100-199 anställda 47 ± 4 200-499 anställda 52 ± 3 500 eller fler anställda 69 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 34 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 64 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 23 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 38 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 36 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 35 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 79 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 38 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93) 41 ± 7 62 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Objekt och population Företagsenhet är det statistiska objekt som är undersökt och som redovisas i rapporten. I de allra flesta fall är företagsenheten densamma som den juridiska enheten. I vissa fall förekommer det dock att flera juridiska enheter har en så integrerad verksamhet att de av SCB bedöms vara en företagsenhet. I resultatdelen av rapporten används ordet företag. Rampopulationen utgörs av företagsenheter med 10 anställda eller fler med verksamhet inom de branscher som redovisas i tabellen nedan. Branschtillhörigheten klassificeras med hjälp av svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Statistiska mått De mått som redovisas i rapporten är: andel företag med en viss egenskap e-handel som andel av omsättningen och i kronor andel anställda som använder en viss teknik. Redovisningsgrupper Statistiken redovisas totalt samt efter företagsstorlek och bransch. Indelningen i redovisningsgrupper med avseende på storleksklass sker efter antal anställda. Redovisningsgrupper, storleksklass Storleksklasser 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500- anställda Indelningen i redovisningsgrupper med avseende på bransch sker efter företagets näringsgrenstillhörighet (SNI 2002). På tvåsiffernivå, som används här, är SNI helt överensstämmande med den europeiska nomenklaturen NACE. Statistiska centralbyrån 63

Fakta om statistiken Företagens användning av datorer och Internet 2005 Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2002 SNI 2002 Formell beskrivning Benämning i rapporten 15-37 Tillverkning Tillverkningsindustri 40-41 El-, gas-, värme och vattenförsörjning Energisektorn 45 Byggverksamhet Byggsektorn 50-52 Parti och detaljhandel Handel 55 Hotell- och restaurangverksamhet Hotell och restaurang 60-63 Transport Transportsektorn 64 Kommunikation Kommunikationssektorn 65-67 Finansiell verksamhet Finansiella sektorn 70-74 Företagstjänster Företagstjänster 92.1-92.2 + 93 Film- och videoverksamhet samt radio- och TV-programverksamhet samt annan serviceverksamhet Film-, video-, radio- och TV-verksamhet samt annan serviceverksamhet Referenstider Statistiken innehåller flera olika referenstider. Den huvudsakliga referenstiden är januari 2005. För skattningar som rör e-handel och kontakter med myndigheter är referenstiden år 2004. När det gäller företagens uppdatering av säkerhetsanordningar under de tre senaste månaderna är det framför allt första kvartalet 2005 som avses. För företagens upplevda IT-säkerhetsproblem under de senaste tolv månaderna är det i första hand perioden från andra kvartalet 2004 till första kvartalet 2005 som skattningen avser. De exakta referenstiderna för dessa frågor är naturligtvis beroende av när företaget har besvarat enkäten. Definitioner och förklaringar Definitioner Nedan följer definitioner av vissa variabler i undersökningen. Elektronisk handel (e-handel) Med elektronisk handel menas de beställningar av varor/tjänster som företagen gör respektive tar emot via datornätverk. Alla beställningar ska räknas med oavsett betalnings- eller leveranssätt. EDI-beställningar via Internet räknas som handel via Internet. EDI-beställningar via andra datornätverk än Internet räknas som handel via dessa andra datornätverk än Internet. Beställningar via e-post räknas inte som en beställning via Internet. Extranät Med extranät avses en del av företagets intranät tillgängligt endast för en avgränsad grupp av användare utanför företaget, via lösenord eller liknande tekniska lösningar. Fullständig elektronisk ärendehantering Med fullständig elektronisk ärendehantering menas att företaget med hjälp av inloggningsförfaranden kan initiera, komplettera, följa eller ta del av information/händelser avseende sina ärenden. 64 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Fakta om statistiken Höghastighetsanslutningar Höghastighetsanslutningar definieras som DSL-anslutningar (ADSL, SDSL eller liknande) samt andra fasta anslutningar (t ex fiber eller radiolänk). Specialiserade marknadsplatser Med specialiserade marknadsplatser menas webbplatser där företag och organisationer i en specifik bransch, t.ex. bilindustrin, erbjuder en avgränsad grupp av underleverantörer att leverera tjänster eller insatsvaror, t.ex. bilkomponenter. Så görs statistiken Urvalsram och urvalsförfarande Informationen i SCB:s företagsregister vid tillfället för urvalsdragningen, dvs månadsskiftet februari/ mars år 2005, ligger till grund för urvalsramen. Ramen utgörs av aktiva företagsenheter inom aktuella brancher och företagsstorlekar. Urvalsramen delas in i delgrupper (strata) efter bransch och storleksklass. I strata bestående av företagsenheter med 200 anställda eller fler har samtliga företag tagits med i urvalet. Över strata med 10-199 anställda har ett stratifierat, slumpmässigt urval med optimal allokering dragits. I strata med 10 företag eller färre har samtliga företag inkluderats. I strata med fler än 10 företag har åtminstone 10 företag kommit med i urvalet. För att få så jämförbara resultat som möjligt över tiden har urvalet samordnats med förra årets urval. Urvalet kom att bestå av 4 348 företagsenheter, varav 348 företagsenheter inom den finansiella sektorn (SNI 65-67). Insamling Datainsamlingen gjordes i form av en postenkät. Företag inom den finansiella sektorn fick en branschanpassad version av enkäten. Enkäten skickades till IT-chef/IT-ansvarig på företaget och medverkan i undersökningen var frivillig. Tre skriftliga påminnelser skickades ut, varav de sista två innehöll nya frågeblanketter och nya svarskuvert. Bland de företag som inte svarat efter de skriftliga påminnelserna valdes 241 företag ut för telefonpåminnelser. Bearbetning Inkomna enkäter och lämnade uppgifter har granskats utifrån hur svaren på de olika frågorna hänger ihop logiskt. Vid ologiskheter och/eller bortfall på viktiga frågor har ett antal företag återkontaktats per telefon, e-post eller brev för att ges möjlighet att komplettera lämnade svar. Särskild vikt har lagts vid att återkontakta större företag då deras svar har relativt sett större betydelse för undersökningens tillförlitlighet. För att hitta fel i materialet har såväl personell som maskinell granskning utförts. Vissa logiska upprättningar av materialet har skett. Registeruppgifter från momsregistret har använts för att beräkna e-handeln i kronor. För den finansiella sektorn och i den mån sådana registeruppgifter inte varit tillgängliga för företag i andra sektorer har uppgifter från andra källor använts. SCB:s egenutvecklade program CLAN har använts för att beräkna punktskattningar och varianser. Statistiska centralbyrån 65

Fakta om statistiken Företagens användning av datorer och Internet 2005 Aktualitet och frekvens Undersökningen genomfördes huvudsakligen under tiden mars-maj 2005. Kompletteringar av lämnade svar genomfördes främst i juni och augusti. Resultat publiceras cirka sju månader efter det att huvuddelen av enkäterna insamlats. Undersökningen om företagens användning av datorer och Internet har genomförts årligen i sex år och avsikten är att den även i fortsättningen ska genomföras årligen. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Urvalsundersökningar som denna är normalt behäftade med flera olika felkällor som alla påverkar den totala tillförlitligheten. Nedan följer en beskrivning av dessa olika felkällor. Urval Urvalet som använts i denna undersökning utgör ett sannolikhetsurval, det vill säga urvalssannolikheterna är kända. Ett sådant urvalsförfarande orsakar en slumpmässig, men beräkningsbar, osäkerhet hos resultaten eller skattningarna. Skattningarnas osäkerhet anges med felmarginaler. Skattningen plus/minus felmarginalen bildar ett 95-procentigt konfidensintervall kring skattningen. Detta innebär att med 95 procents säkerhet täcker det angivna intervallet det sanna värdet för populationen (givet att inga andra fel förekommer), se redovisning av osäkerhetsmått. Ramtäckning Problem med ramtäckning tar sig två olika uttryck. Dels att företag som inte skulle ha varit med i urvalsramen är det, t ex företag som gått i konkurs, vilket resulterar i övertäckning. Dels att företag som borde varit med i urvalsramen inte är det, t ex nystartade företag, vilket resulterar i undertäckning. De problem som uppstår när företag slås samman har hanterats efter följande riktlinjer. Hantering av företagssammanslagningar Situation Sammanslagning av två företag, A och B, som ingår i urvalet. B är det större företaget. Endast företag A, det mindre, ingår i urvalet. Endast företag B, det större, ingår i urvalet. Åtgärd Företag A ses som övertäckning, företag B besvarar enkäten (med variabelvärden för A+B om möjligt). Företag A ses som övertäckning. Företag B besvarar enkäten för A+B. Mätning För att mäta företagens användning av datorer och Internet har ett frågeformulär använts som mätinstrument. Mätningen är naturligtvis mycket beroende av frågeformulärets utformning, de ställda frågorna liksom definitioner av olika begrepp. 66 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Fakta om statistiken Mätfel inträffar bland annat på grund av otydliga frågor, instruktioner och definitioner och att uppgiftslämnaren missförstår dessa. Lämnade svar och återkontakter med företagen indikerar att mätfelen främst gäller de kvantitativa variablerna: andel sysselsatta som arbetar med datorer respektive Internet samt andelsangivelser gällande beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet. För enskilda kvalitativa variabler kan det vara svårt för uppgiftslämnarna att förstå vad frågan avser. Detta gäller t ex frågorna om extranät och fullständig elektronisk ärendehantering. Bortfall I denna undersökning förekommer två typer av bortfall, objektsbortfall och partiellt bortfall. Objektsbortfallet utgörs av de företag som inte svarar på enkäten över huvud taget. Partiellt bortfall innebär att företagen svarar på flertalet frågor i enkäten men missar, eller låter bli, att besvara en eller flera frågor. Objektsbortfallet i denna undersökning är 32 procent, en ökning med 4 procentenheter från förra undersökningen. Det relativt höga objektsbortfallet är ett problem i undersökningen och ökar osäkerheten i skattningarna. Särskilt bekymmersamt är det stora bortfallet bland de stora företagen. En redovisning över bortfallet efter redovisningsgrupp finns nedan. Objektsbortfall efter redovisningsgrupp, procent Redovisningsgrupp Objektsbortfall, % Totalt 31,9 Storleksklasser 10-19 anställda 31,4 20-49 anställda 30,6 50-99 anställda 30,6 100-199 anställda 30,7 200-499 anställda 33,6 500 eller fler anställda 36,1 Branscher (SNI) 15-37 29,9 40-41 30,5 45 31,8 50-55 34,5 60-63 30,5 64 33,3 65-67 33,3 70-74 30,9 92.1-92.2 + 93 33,5 En del företag har missat att fylla i vissa frågor i enkäten, vilket utgör det partiella bortfallet. Det är förmodligen så att de har missat att fylla i dessa för att de inte använder tekniken ifråga, men sannolikt har en del företag gjort så för att de inte förstått frågans innebörd. Vissa frågor, som till exempel de som behandlar e-handel, säkerhetsanordningar och säkerhetsproblem, kan av företagen upplevas som känsliga att besvara och kan därför vara överhoppade. Statistiska centralbyrån 67

Fakta om statistiken Företagens användning av datorer och Internet 2005 Nedan finns en redovisning av frågor med särskilt stort partiellt bortfall. Det redovisade partiella bortfallet är för totalen. Det partiella bortfallet kan variera mellan olika redovisningsgrupper. Frågor med särskilt stort partiellt bortfall, procent Fråga Partiellt bortfall, % WLAN 9,2 Extranät 8,9 Servrar med säkra anslutningar 8,2 Fullständig elektronisk ärendehantering 6,7 Lära upp och utbilda personalen 6,3 Kryptering av data 6,3 Bearbetning I samband med hantering och bearbetning av blanketter, datafiler och tabeller kan fel uppkomma. Redovisning av osäkerhetsmått I samtliga tabeller i tabellbilagan anges 95-procentiga konfidensintervall för skattningarna. Ett 95-procentigt konfidensintervall ges av: Skattning ±1,96 x medelfel. Bra att veta Jämförbarhet Jämförbarhet över tid Resultaten på de flesta frågorna är direkt jämförbara med resultaten i förra årets svenska rapport kring företagens användning av datorer och Internet. Undantagen består av: Frågorna som rör företagens kontakter med myndigheter via Internet har formulerats om från föregående år. Istället för en generell referens (januari 2005) i början av enkäten som i tidigare undersökningar (och för andra frågor i enkäten) frågades i år efter kontakter under år 2004 direkt i frågan, se bilaga. Andelarna på några av de ingående frågorna har sjunkit med upp till 12 procentenheter, vilket snarare verkar tyda på att införandet av formuleringen under år 2004 har spelat roll. Det är inte troligt att det rör sig om en faktisk nedgång i andelen företag som använder Internet i kontakter med myndigheter. Frågan om lokala nätverk, LAN via kabel, är inte jämförbar med tidigare års undersökningar. Då ställdes en fråga om LAN generellt där de trådlösa lokala nätverken (WLAN) var inkluderade. Frågan om WLAN är däremot jämförbar mellan åren. Frågorna om säkerhetsanordningarna digital signatur respektive kryptering av data används av företagen har formulerats om och är inte jämförbara med förra undersökningen. Tidigare frågades företagen om de använde någon av dessa säkerhetsanordningar. I årets undersökning gällde frågan 68 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Fakta om statistiken om det är möjligt att kommunicera med företaget genom att använda dessa säkerhetsanordningar. Frågorna om e-handel via Internet respektive e-handel via andra datornätverk än Internet har formulerats om jämfört med tidigare undersökningar och resultaten är inte jämförbara. I tidigare undersökningar har vi frågat om e- handel via Internet respektive EDI medan vi i årets undersökning frågat om e-handel via Internet respektive e-handel via andra datornätverk än Internet. Se även kapitlet om e-handeln i rapporten för en genomgång av problematiken kring dessa resultat. Jämförbarhet mellan grupper Statistiken är i princip jämförbar med övriga studier av IT-användning i företag som genomförts av andra länder inom ramen för det europeiska samarbetet. Det kan dock finnas skillnader mellan dessa studier som kan ha mer eller mindre påverkan på jämförbarheten, såsom frågeformulering, täckning, insamlingsmetod och svarsbortfall. Tillgänglighet Spridningsformer Utöver denna publikation publiceras material från undersökningen även på SCB:s webbplats, www.scb.se. Resultat från denna undersökning och övriga undersökningar utförda av EU-länder presenteras av EU:s statistikorgan, Eurostat, se www.europa.eu.int/comm/eurostat. Dokumentation Det finns ingen ytterligare lätt tillgänglig dokumentation utöver Fakta om statistiken i denna rapport. Tillgång till primärmaterial Specialbearbetningar kan göras av materialet såsom andra aggregeringar efter branscher eller storleksklasser, förutsatt att resultatet inte medför att något enskilt företag går att identifiera. Avidentifierat material kan göras tillgängligt för forsknings- och statistikändamål efter godkännande vid särskild prövning. Upplysningstjänster Vid frågor kring undersökningen, kontakta någon som arbetar med ITstatistik vid SCB, via SCB:s växel 08-50 69 40 00 eller skriv till IT-statistik@scb.se. Det går även att vända sig till den centrala informationsservicen vid SCB på telefonnummer 08-50 69 48 01 eller skriva till infoservice@scb.se. Statistiska centralbyrån 69

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Bilagor Bilagor Statistiska centralbyrån 71

Bilagor Företagens användning av datorer och Internet 2005 72 Statistiska centralbyrån

Företagens användning av datorer och Internet 2005 Bilagor Statistiska centralbyrån 73