Företagens användning av datorer och Internet. Reviderad version, april 2005

Transkript

1 Företagens användning av datorer och Internet 2003 Reviderad version, april 2005

2

3 Företagens användning av datorer och Internet 2003 Reviderad version, april 2005 Statistiska centralbyrån 2005

4 Use of ICT in Swedish enterprises 2003 Statistics Sweden Revised edition, April Producent Producer SCB Box , SE Stockholm, SWEDEN Förfrågningar Eric Hellsing, tfn Inquiries e-post: eric.hellsing@scb.se Maria Säfström, tfn e-post: maria.safstrom@scb.se Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: Statistiska centralbyrån, Företagens användning av datorer och Internet , Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. ISBN Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro

5 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 6 INLEDNING 7 TILLGÅNG TILL OCH ANVÄNDNING AV IT I FÖRETAG 8 Användning av datorer på arbetsplatsen 8 Användning av datorer utanför arbetsplatsen 10 Användning av Internet 10 Anslutningsalternativ till Internet 12 Företag med EDI (EDIFACT) 13 Företag med hemsida/webbplats 14 Företag med intranät och extranät 15 Företag med lokala nätverk 16 Video- och bildkonferensutrustning 17 ANVÄNDNING AV INTERNET I FÖRETAG 18 Användningsområden för Internet 18 Inköp via Internet 19 Kontakter med myndigheter via Internet 20 IT-SÄKERHET 22 Säkerhetsanordningar 22 Säkerhetsproblem 24 E-HANDEL 26 Försäljning via Internet 26 Internetförsäljning B2B och B2C 29 Internetförsäljning till Sverige respektive utlandet 29

6 4 Online-betalningar vid Internetförsäljning 30 Specialiserade marknadsplatser 30 Förtroendeskapande åtgärder för Internethandel 30 Försäljning via EDI 31 ÖVRIGA FRÅGOR 33 Personalens IT-kompetens 33 Miljökrav vid inköp av IT-produkter 34 IT-system för hantering av beställningar eller inköp 35 TABELLER 37 KVALITETSDEKLARATION 58 Statistikens innehåll 58 Statistiska målstorheter 58 Statistikens tillförlitlighet 60 Statistikens aktualitet 63 Jämförbarhet och Samanvändbarhet 63 Tillgänglighet och förståelighet 64 BILAGA 1. ENKÄTEN 65

7 Sammanfattning 5 Nästan alla företag använder datorer och Internet Tillgången till och användningen av IT är mycket hög bland svenska företag. Under våren 2003 använde omkring 97 procent av företagen med tio anställda eller fler datorer. En nästan lika hög andel, cirka 95 procent, använde sig av Internet. Skillnaderna mellan branscherna samt mellan stora och små företag är relativt sett små. Allt vanligare med snabba anslutningar till Internet Omkring 62 procent av företagen med tio anställda eller fler hade under januari 2003 tillgång till höghastighetsanslutningar 1 till Internet, vilket är en kraftig ökning i förhållande till 2001 då endast 44 procent av företagen hade tillgång till sådana anslutningar. Parallellt med denna utveckling har andelen företag med tillgång till Internet via modem och vanlig telefonlinje minskat från 48 till 36 procent. Det är främst företag med färre än 50 anställda som gått över från modem och vanlig telefonlinje till höghastighetsanslutningar. Närmare 8 av 10 företag har hemsida Cirka 79 procent av företagen hade en hemsida under våren Det är främst de större företagen som har en hemsida. Av företag med anställda hade 72 procent en hemsida, medan hela 98 procent av företagen med 500 anställda eller fler hade det. Viruskontroll och andra programvaror för säkerhet vanliga Den vanligaste formen av säkerhetsanordning som företagen använder sig av för att skydda sig mot dataintrång och virusangrepp är viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet, vilket cirka 85 procent av företagen använder. Den näst vanligaste säkerhetsanordningen som används är brandväggar, som finns i närmare 70 procent av företagen. Nästan samtliga företag med 200 anställda eller fler använder viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet och brandväggar. Bland de minsta företagen som undersökts, de med anställda, är det däremot endast omkring 60 procent som använder brandväggar och cirka 81 procent som använder virusskydd eller andra programvaror för säkerhet. Internetförsäljningen fortfarande relativt marginell Under 2002 hade cirka 11 procent av företagen sålt varor eller tjänster via Internet. Omkring 9 procent av företagen hade en Internetförsäljning som uppgick till en procent eller mer av omsättningen. Internetförsäljningen står fortfarande för en relativt begränsad andel av samtliga företags omsättning, under 2002 var denna andel uppskattningsvis 3 procent. 1 Med höghastighetsanslutningar menas ADSL, SDSL eller liknande + annan fast anslutning med kapacitet under 2Mb/sekund + annan fast anslutning med kapacitet på 2Mb/sekund eller mer

8 Summary 6 Nearly all enterprises use computers and the Internet Access to IT and IT use is very high among Swedish enterprises. During the spring of 2003, about 97 per cent of all enterprises with ten or more employees used computers. The share of Internet users was nearly as high, or about 95 per cent. The differences between industries as well as those between large and small enterprises are relatively small. High-speed connections to the Internet are becoming more and more common About 62 per cent of enterprises with ten or more employees had access to high-speed connections 2 to the Internet in January This is a dramatic increase compared to 2001 when only 44 per cent of enterprises had access to these kinds of connections. In parallel with this development, the percentage of enterprises with access to the Internet via modem and normal telephone lines has decreased from 48 to 36 per cent. The switch from modem and normal telephone lines to high-speed connections is most common among enterprises with less than 50 employees. About 8 out of 10 enterprises have a website About 79 per cent of the enterprises had a website in the spring of 2003, most of which were large enterprises. 72 per cent of enterprises with employees had a website, while 98 per cent of enterprises with 500 employees or more had such. Virus control and other software for security purposes are common The most common forms of security facilities used by enterprises to protect themselves from computer intrusion and virus attacks are virus control programs and other security software. 85 per cent of enterprises use these security facilities. The second-most common security facility is firewall use, found in about 70 per cent of the enterprises. Nearly all enterprises with 200 employees or more use virus control or other software for security, and firewalls. Among the smallest enterprises in the survey (those with employees), only about 60 per cent used firewalls and about 81 per cent used virus protection or other security software. Internet sales still relatively marginal During 2002, about 11 per cent of the enterprises had some kind of sales of goods or services via the Internet. About 9 per cent of the enterprises had Internet sales amounting to at least one per cent of their total turnover. Internet sales still account for a relatively limited share of turnover from all enterprises; in 2002 this share was roughly 3 per cent. 2 High-speed connections include ADSL, SDSL or similar + other fixed connections with a capacity under 2Mb/second + other fixed connections with a capacity of 2Mb/second or more

9 Inledning 7 För fjärde året i rad undersöker SCB användningen av informationsteknik (IT) bland svenska företag med tio anställda eller fler inom tillverkningsindustrin, energi-, byggoch tjänstesektorn. Syftet med undersökningen är att visa hur god tillgången till IT är och hur den används. Vissa jämförelser görs med undersökningen som genomfördes år I kapitlet Tillgång till och användning av IT i företag presenteras uppgifter om tillgång till samt användning av olika tekniker. Bl.a. undersöks användningen av datorer, användningen av Internet, vilka anslutningsalternativ företagen har till Internet samt förekomsten av hemsidor. I år undersöks för första gången användningen av lokala nätverk (LAN), inklusive trådlösa lokala nätverk (WLAN). I kapitlet Användning av Internet i företag redogörs för vilka områden företagen använder Internet till, bl.a. finns uppgifter om hur vanliga inköp via Internet är samt för vilka ändamål företag använder sig av Internet vid kontakter med myndigheter. I kapitlet IT-säkerhet presenteras vilka säkerhetsanordningar företagen har för att skydda sig mot dataintrång och virusangrepp samt uppgifter om säkerhetsproblem. I kapitlet E-handel återfinns bl.a. uppgifter om hur stor Internetförsäljningen samt EDI-försäljningen varit under I det sista kapitlet, Övriga frågor, återfinns bl.a. ett avsnitt om vilka miljökrav företagen ställer vid inköp av IT-produkter. Av intresse är att denna undersökning också genomförts i ett antal andra europeiska länder inom ramen för EU-samarbetet. Arbetet med genomförandet av undersökningarna i de olika länderna har samordnats via EU:s statistikmyndighet Eurostat. Resultatredovisning på europeisk nivå kommer att ske i publikationer från Eurostat. Förutom de EU-harmoniserade frågorna har också ett antal nationella frågor ingått i undersökningen. Dessa frågor har utformats av SCB i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Post- och telestyrelsen, IT-kommissionen, Statens institut för kommunikationsanalys, Statskontoret, NUTEK, samt Näringsdepartementet. Undersökningen är bekostad av Eurostat och Näringsdepartementet. Studien är en urvalsundersökning vilket innebär att alla resultat som redovisas i rapporten är skattningar som innehåller en viss osäkerhet. Vid jämförelser mellan branscher och storleksklasser har hänsyn tagits till osäkerheten, men den redovisas inte i övrigt i texten. Tabellerna, som återfinns i tabellbilagan, innehåller däremot 95- procentiga konfidensintervall vilket möjliggör jämförelser mellan t.ex. branscher. Osäkerheten i undersökningen beskrivs vidare i rapportens kvalitetsdeklaration. Undersökningen innehåller flera referensperioder. Om inget annat anges i rapporten avser uppgifterna undersökningstillfället, dvs. främst mars-maj Denna rapport har uppdaterats under april Uppgifter om värdet på Internetförsäljningen har korrigerats jämfört med den ursprungliga versionen av rapporten.

10 Tillgång till och användning av IT i företag 8 Tillgången till och användningen av IT är mycket hög bland svenska företag. Nästan alla företag med tio anställda eller fler använder t.ex. datorer. Det finns dock skillnader mellan små och stora företag, mätt efter antalet anställda, samt mellan branscher. Alla stora företag, företag med 500 anställda eller fler, har datorer och tillgång till Internet, många har också en hemsida och ett intranät. Bland de minsta företagen i undersökningen, de med anställda, använder 4 procent inte datorer alls. Om man skulle inkludera företag med färre än tio anställda i undersökningen skulle förmodligen andelen företag som inte använder datorer vara högre. Det finns också skillnader mellan branscher. Tillgången till informationsteknik är mycket god i de flesta sektorer, med undantag för bygg- och transportsektorn där tillgången är relativt sett låg. Användning av datorer på arbetsplatsen Det är mycket vanligt att använda datorer bland företag i Sverige idag. Av företag med tio anställda eller fler använder så många som 97 procent datorer. Med datorer menas här persondatorer, arbetsstationer eller terminaler. Bland företag med 50 anställda eller fler uppskattas samtliga använda datorer. Andelen företag som använder datorer är genomgående mycket hög i samtliga branscher. Datoranvändningen är relativt sett något lägre i transportsektorn där cirka 91 procent av företagen använder datorer. Av företagen inom energisektorn, som här varken räknats till industrin eller tjänstesektorn, använder cirka 99 procent datorer. Inom den finansiella sektorn använder samtliga företag datorer. Datoranvändningen inom de olika storleksklasserna och branscherna illustreras i diagram 1 på nästa sida samt i tabell 1 i tabellbilagan. En stor andel av företagens sysselsatta använder sig av datorer på arbetsplatsen. Totalt sett använder sig 65 procent av företagens sysselsatta av datorer på arbetsplatsen. Det finns en tydlig skillnad mellan de olika branscherna vad gäller andelen av företagens sysselsatta som använder datorer på arbetsplatsen. Den största andelen återfinns inom den finansiella sektorn där 99 procent av de sysselsatta använder datorer. Inom byggsektorn är andelen däremot endast 29 procent. Det finns även ett tydligt samband mellan andelen sysselsatta som använder sig av datorer på arbetsplatsen och storleken på företaget. I större företag tenderar en större andel av de sysselsatta att använda sig av datorer än i de mindre företagen. Cirka 56 procent av de sysselsatta i företag med anställda använder sig av datorer i arbetet medan cirka 70 procent av de sysselsatta gör det i företag med 100 anställda eller fler. Se diagram 2 på nästa sida samt tabell 2 i tabellbilagan.

11 9 Diagram 1 Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 2 Andel av företagens sysselsatta som använder sig av datorer på arbetsplatsen efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

12 10 Användning av datorer utanför arbetsplatsen På vissa företag har de sysselsatta möjlighet att med löneavdrag få tillgång till en persondator i hemmet. Cirka 29 procent av företagens sysselsatta har tillgång till persondator i hemmet genom att företaget via löneavdrag hyr ut datorn. Detta är vanligare i större företag än bland mindre. Det är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn att sysselsatta har tillgång till persondator i hemmet via löneavdrag. Inom energisektorn har 54 procent av företagens sysselsatta tillgång till persondator i hemmet via löneavdrag. Även i den finansiella sektorn är detta relativt vanligt, andelen ligger där på 43 procent. Se tabell 3 i tabellbilagan. Med distansarbete menas förvärvsarbete som stadigvarande eller regelbundet är förlagt utanför arbetsgivarens lokaler, t.ex. till arbetstagarens hem eller till särskilda lokaler på annan ort. 3 I det följande antas att företag har distansarbetare om de har sysselsatta som regelbundet, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, arbetar utanför själva företaget och som kommunicerar elektroniskt med företaget (t.ex. via e-post). Cirka 36 procent av företagen har sysselsatta som regelbundet arbetar utanför själva företaget och som använder sig av elektronisk kommunikation gentemot företaget. Ju större företaget är, desto vanligare är det att det har sysselsatta som regelbundet ägnar sig åt distansarbete. 87 procent av företagen med 500 anställda eller fler har distansarbetare medan detta endast är fallet för 29 procent av företagen med anställda. Det finns stora variationer mellan branscherna. De branscher där arbete på distans är vanligast är sektorn för företagstjänster samt kommunikationssektorn, där det är fallet för 54 respektive 71 procent av företagen. Inom byggsektorn och transportsektorn är det endast 18 procent av företagen som har distansarbetare. Se tabell 4 i tabellbilagan. Användning av Internet Även användningen av Internet är idag hög bland de svenska företagen. Under våren 2003 använde hela 95 procent av företagen med tio anställda eller fler Internet. Alla företag med 50 anställda eller fler använder enligt denna undersökning Internet, medan 92 procent av företagen med anställda och 95 procent av företagen med anställda använder Internet. Internetanvändningen är generellt mycket hög i de olika branscherna. Transportsektorn ligger på en jämförelsevis låg nivå, med 86 procent av företagen som använder Internet. Se diagram 3 på nästa sida samt tabell 5 i tabellbilagan. Totalt sett använder 52 procent av företagens sysselsatta Internetanslutna datorer i arbetet. Andelen av företagens sysselsatta som i arbetet använder Internetanslutna datorer varierar mycket mellan branscherna. Den finansiella sektorn har en jämförelsevis hög andel med 96 procent, medan byggsektorn uppvisar en låg andel; endast 26 procent av de sysselsatta i byggsektorn använder sig av Internetanslutna datorer. Se diagram 4 på nästa sida och tabell 6 i tabellbilagan. 3 Källa: Nationalencyklopedin (NE).

13 11 Diagram 3 Andel företag som använder Internet efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), v arav : Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, serv icev erksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 4 Andel av företagens sysselsatta som i arbetet använder sig av Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) *: Uppgiften är alltför osäker för att redovisas 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

14 12 Anslutningsalternativ till Internet Omkring 36 procent av samtliga företag med tio anställda eller fler hade i januari 2003 tillgång till analogt modem och vanlig telefonlinje, 34 procent av företagen hade tillgång till en ISDN-anslutning 4, 62 procent av företagen hade en höghastighetsanslutning 5 och 13 procent hade en anslutning via mobiltelefonnätet 6. Observera att företagen har kunnat ange flera anslutningsalternativ till Internet. Det finns stora skillnader mellan branscherna vad gäller förekomsten av de olika anslutningsalternativen till Internet. Cirka 45 procent av företagen inom byggsektorn har analogt modem och vanlig telefonlinje medan endast 15 procent av företagen inom energisektorn har denna typ av anslutning. Den största andelen företag med tillgång till mobiltelefonnätet för att koppla upp sig mot Internet återfinns inom kommunikationssektorn, 34 procent. Den lägsta andelen finns bland företag inom byggsektorn där endast 8 procent av företagen har denna typ av anslutning. Bland de som har ISDN återfinns den största andelen företag, 41 procent, inom handel, hotell och restaurang. Lägst andel företag med ISDN återfinns inom energisektorn och transportsektorn där 22 respektive 23 procent av företagen har detta anslutningsalternativ. Ungefär nio av tio företag inom kommunikationssektorn, energisektorn och den finansiella sektorn har tillgång till höghastighetsanslutningar. Lägsta andelen återfinns inom transportsektorn och byggsektorn där cirka 50 procent av företagen har dessa snabba anslutningar. Det är totalt sett en större andel av företagen inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin som har tillgång till höghastighetsanslutningar. Se tabell 7.1 i tabellbilagan för en uppdelning av anslutningsalternativen till Internet efter storleksklass och bransch. Det har skett stora förändringar jämfört med år 2001 vad gäller anslutningsalternativen till Internet. ISDN samt modem och vanlig telefonlinje har minskat i betydelse sedan 2001 medan andelen företag med höghastighetsanslutning till Internet har ökat från 44 procent till 62 procent. Även tillgången till mobiltelefonnätet som anslutningsalternativ till Internet har ökat från 10 till 13 procent. Se diagram 5 på nästa sida. Det är framförallt företag med färre än 50 anställda som i mindre utsträckning har ISDN samt analogt modem och vanlig telefonlinje som anslutningsalternativ. För företag med 50 anställda eller fler har det inte skett några större förändringar jämfört med 2001 vad gäller tillgången till ISDN och traditionella modem. Detta tyder på att de större företagen förmodligen behåller sina långsammare anslutningsalternativ trots 4 ISDN står för Integrated Services Digital Network. 5 Med höghastighetsanslutning menas Asymmetric Digital Subscriber Line (ADSL), Singleline Digital Subscriber Line (SDSL) eller liknande + annan fast anslutning med kapacitet under 2 Mb/sekund + annan fast anslutning med kapacitet på 2 Mb/sekund eller mer. 6 Exempel på mobiltelefonnätsanslutningar är General Packet Radio Standard (GPRS) och High Speed Circuit Switched Data (HSCSD).

15 13 att de i större utsträckning har andra, snabbare, alternativ. Det är framförallt företag med 50 anställda eller fler som ökat sin tillgång till mobiltelefonnätet som anslutningsalternativ till Internet. Se tabell 7.2 i tabellbilagan för en uppdelning av företagens anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch för år Diagram 5 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet år 2001 respektive januari 2003, 10 anställda eller fler Traditionellt modem (analogt modem och vanlig telefonlinje) Mobiltelefonnätet ISDN Höghastighetsanslutningar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 2001 Januari 2003 Företag med EDI (EDIFACT) Electronic Data Interchange, EDI, är standardiserade elektroniska affärsdokument baserade på EDIFACT-standard, som gör att företag kan kommunicera direkt med varandra. Exempel på användningsområden för EDI är beställningar, fakturor, betalningsuppdrag till banken, prisuppgifter och varubeskrivningar. Omkring 13 procent av alla företag med tio anställda eller fler använde sig av EDI i något syfte under År 2001 var motsvarande siffra 17 procent. Den minskning som skett mellan åren kan tänkas bero på en tydligare definition av EDI i årets enkät. Företagen skall endast inkludera EDI som baseras på EDIFACT-standard och detta har lyfts fram betydligt mer i årets enkät jämfört med enkäten avseende år EDI förutsätter stora investeringar, relativt Internetlösningar, och används därför huvudsakligen av stora företag. Av företag med 500 anställda eller fler använde sig 56 procent av EDI medan endast 9 procent av företagen med anställda gjorde det. I en jämförelse mellan branscher sticker energisektorn ut. 39 procent av företagen i energisektorn använder sig av EDI. Byggsektorn är den sektor där lägst andel företag använder EDI, endast 4 procent av byggföretagen använde sig av EDI under I

16 14 tabell 8 i tabellbilagan återfinns data över EDI-användningen uppdelat på storleksklass och bransch. Företag med hemsida/webbplats Hemsidan är företagets fönster ut mot Internet. Den har med tiden blivit ett allt mer vanligt sätt att marknadsföra sig på då allt fler privatpersoner och företag har tillgång till Internet. Ett enskilt företag kan antingen ha en egen hemsida eller, om företaget tillhör en koncern eller företagsgrupp, finnas representerat på dennas hemsida. I resultaten ingår både hemsidor på företagens egna servrar och hemsidor på webbhotell. Cirka 79 procent av alla företag med tio anställda eller fler hade en hemsida vid undersökningstillfället under våren Av företag med anställda hade 72 procent en hemsida, medan hela 98 procent av företagen med 500 anställda eller fler hade det. Det finns vissa skillnader vad gäller förekomsten av hemsidor i de undersökta branscherna. Byggsektorn och transportsektorn är de branscher där lägst andel företag har tillgång till hemsidor. Endast ca 64 procent av företagen i byggsektorn och 66 procent av företagen inom transportsektorn har en hemsida. Inom kommunikationssektorn, energisektorn samt den finansiella sektorn har däremot mellan 90 till 94 procent av företagen tillgång till en hemsida. Se diagram 6 nedan samt tabell 9 i tabellbilagan. Diagram 6 Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% En hemsida kan anpassas till personer som har funktionshinder på olika sätt. Ett sätt att anpassa hemsidan är att ge möjlighet för användarna att förstora texten; ett annat sätt är att göra versioner med lättläst information. Uppskattningsvis 4 procent av

17 15 företagen med hemsida har den anpassad så att den är tillgänglig för personer med funktionshinder. Det går inte se någon större skillnad i andelarna mellan storleksklasserna eller mellan de olika branscherna. Se tabell 10 i tabellbilagan. 38 procent av företagen som har en hemsida erbjuder information på främmande språk på hemsidan. Det finns en tydlig skillnad mellan storleksklasserna och större företag tenderar att i större utsträckning ha information på främmande språk på sin hemsida. 72 procent av företagen med 500 anställda eller fler som har en hemsida erbjuder detta medan motsvarande andel endast är 28 procent för företag med anställda. Även mellan branscherna kan man se en viss skillnad. Byggsektorn har, med 11 procent, den lägsta andelen medan kommunikationssektorn har den största andelen med 54 procent. Se tabell 11 i tabellbilagan. Företag med intranät och extranät Intranät är ett nätverk för distribution av information inom företaget. Cirka 43 procent av företagen använder ett sådant system. Här är skillnaderna mycket stora mellan små och stora företag. Omkring 33 procent av företagen med anställda använder ett intranät, medan 95 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Det går att tyda en viss ökning av andelen företag med intranät bland de största företagen jämfört med år 2001 då andelen låg på 89 procent. I små företag är behovet av sådan teknik antagligen inte lika stort, eftersom information lätt kan spridas på andra sätt. Intranät är något vanligare inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin. Detta trots att intranät är vanligare bland stora företag och att tjänstesektorn består av en större andel små företag än industrin. Inom tjänstesektorn använder 49 procent av företagen ett intranät, medan motsvarande andel för tillverkningsindustrin är 37 procent. Inom tjänstesektorn är intranät vanligast inom kommunikationssektorn och inom de finansiella företagen. Inom energisektorn som varken hör till tillverkningsindustrin eller tjänstesektorn använder sig 82 procent av företagen ett intranät. Se tabell 12 i tabellbilagan. En del företag som använder ett intranät har även ett extranät. Ett extranät är en del av företagets intranät som är tillgängligt endast för en avgränsad grupp av användare utanför företaget, via lösenord eller liknande tekniska lösningar. Ungefär 17 procent av alla företag med tio anställda eller fler använder extranät. Ju större företagen är, desto vanligare är det att de använder ett extranät. Endast 12 procent av företagen med anställda använder ett extranät medan hela 62 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Det är vanligare att använda extranät inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin. Cirka 21 procent av företagen inom tjänstesektorn använder extranät medan ungefär 13 procent av företagen inom tillverkningsindustrin gör det. Inom tjänstesektorn är det den finansiella sektorn och kommunikationssektorn som har de största andelarna med 40 respektive 47 procent. Se tabell 13 i tabellbilagan.

18 Företag med lokala nätverk 16 Närmare 70 procent av företagen med tio anställda eller fler använde sig under våren 2003 av LAN, dvs. lokala nätverk. Ett lokalt nätverk är ett datornät som täcker ett relativt begränsat område. De flesta lokala nätverken finns i en enda eller ett fåtal närliggande byggnader som tillhör samma företag. Stora företag använder sig i större utsträckning av LAN än vad mindre företag gör. Uppskattningsvis 59 procent av företagen med anställda använder sig av ett lokalt nätverk medan hela 99 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Det finns stora skillnader mellan branscherna vad gäller användning av LAN. Inom transportsektorn och byggsektorn använder sig 50 respektive 53 procent av LAN medan över 90 procent av företagen inom energi-, kommunikations- samt den finansiella sektorn gör det. Se diagram 7 nedan samt tabell 14 i tabellbilagan. Diagram 7 Andel företag som använder lokala nätverk (LAN) respektive trådlösa lokala nätverk (WLAN) efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% LAN WLAN Vissa företag med LAN använder sig av trådlösa lokala nätverk, så kallade WLAN. I trådlösa lokala nätverk sker överföringen av nätverkssignalerna genom trådlös överföring. Cirka 12 procent av företagen använde sig av trådlösa lokala nätverk vid undersökningstillfället under våren Förekomsten av trådlösa lokala nätverk blir vanligare ju större företagen är. Ungefär 9 procent av företagen med anställda

19 17 använder sig av WLAN medan 45 procent av företagen med 500 anställda eller gör det. Även här finns det stora skillnader mellan branscherna. Endast 4 procent av företagen inom byggsektorn använder sig av trådlösa lokala nätverk medan detta är fallet för 33 procent av företagen inom kommunikationssektorn. Endast 7 procent av företagen inom den finansiella sektorn använder sig av WLAN trots att cirka 90 procent av de finansiella företagen har LAN. Se diagram 7 på föregående sida samt tabell 14 i tabellbilagan. Video- och bildkonferensutrustning Video- och bildkonferensutrustning möjliggör bland annat för företag att vid möten låta de inblandade kommunicera på distans. Detta kan leda till att företag sparar både pengar och restid för de anställda som vid användning av denna typ av utrustning kan befinna sig på olika platser under ett möte eller en konferens. Uppskattningsvis 10 procent av företagen med tio anställda eller fler använder sig av video- och bildkonferensutrustning. Det finns en stor skillnad vad gäller förekomst av video- och bildkonferensutrustning beroende på storleken på företagen. Bland företag med anställda är det endast 5 procent som använder denna typ av utrustning medan 63 procent av företagen med 500 eller fler anställda gör det. Det finns stora skillnader även mellan de olika branscherna. Vanligast är det inom den finansiella sektorn och kommunikationssektorn där 24 procent respektive 34 procent av företagen använder detta. Inom energisektorn är andelen 21 procent. Den lägsta andelen återfinns inom byggsektorn där endast 1 procent av företagen använder video- och bildkonferensutrustning. Se tabell 15 i tabellbilagan.

20 18 Användning av Internet i företag Det här avsnittet syftar till att belysa hur integrerad informationstekniken, framförallt Internet, är i affärsprocessen. Några enkla och vanliga sätt att använda Internet på är allmän informationssökning samt att göra finansiella transaktioner. Användningsområden för Internet Att söka allmän information är det som företag med tio anställda eller fler använder Internet till i störst utsträckning, vilket 89 procent av företagen gjorde vid undersökningstillfället. Cirka 76 procent av företagen med tio anställda eller fler använder Internet för finansiella transaktioner i vid bemärkelse, begreppet inkluderar här t.ex. lönebesked och betalning av fakturor. De små företagen använder Internet för finansiella transaktioner i högre grad än de stora. Bland företag med anställda använder 77 procent detta, medan endast 59 procent av de största företagen gör det. Ett annat vanligt användningsområde för Internet är att få service och support. Drygt 70 procent av företagen med tio anställda eller fler använder Internet för detta ändamål. Ju större företagen är desto vanligare är det att de använder Internet för att få service och support. Uppskattningsvis 68 procent av företagen med anställda och 90 procent av företagen med 500 anställda eller fler använder Internet i detta syfte. Kommunikationssektorn och energisektorn har de största andelarna med 87 respektive 90 procent. Många företag laddar också ner digitala produkter, t.ex. programvara, digitala böcker eller tidskrifter. Årets undersökning visar att 62 procent av alla företag med tio anställda eller fler gör det. De stora företagen laddar ner digitala produkter i större utsträckning än de små. Bland olika branscher är det vanligast att ladda ner digitala produkter i energisektorn, där 86 procent av företagen använder sig av Internet i detta syfte. Även inom kommunikationssektorn, den finansiella sektorn samt i sektorn för företagstjänster är detta vanligt. Inom transportsektorn är det däremot endast 46 procent av företagen som laddar ner digitala produkter från Internet. Ungefär 45 procent av företagen använder Internet för att analysera konkurrenter. Detta användningsområde är vanligare bland stora företag än bland små. Omkring 75 procent av företagen med 500 anställda eller fler använder Internet i detta syfte, medan endast 39 procent av företagen med anställda gör det. Det finns vissa skillnader mellan branscherna vad gäller detta användningsområde. Inom byggsektorn använder 19 procent av företagen Internet för detta ändamål medan den finansiella sektorn, med 71 procent, har den högsta andelen. Att använda Internet för att lära upp och utbilda personalen är det användningsområde som företagen använder sig av i minst utsträckning. Ungefär 20 procent av företagen med 10 anställda eller fler använder Internet för detta. Omkring 46 procent av företagen med 500 anställda eller fler använder Internet för upplärning och utbildning av personalen medan detta endast är fallet för 16 procent av företagen med anställda. Inom byggsektorn hittar man den lägsta andelen, 6 procent.

21 19 I diagram 8 nedan illustreras hur företagen använder Internet till olika generella användningsområden. I tabell 16 i tabellbilagan återfinns en uppdelning av dessa användningsområden efter storleksklass och bransch. Diagram 8 Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden, år 2003, 10 anställda eller fler Söka allmän information Göra finansiella transaktioner Få serv ice och support Ladda ned digitala produkter Analy sera konkurrenter Lära upp och utbilda personal 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inköp via Internet Omkring 56 procent av alla företag med tio anställda eller fler köpte varor eller tjänster via Internet under år Endast 21 procent av företagen har dock haft inköp av varor eller tjänster som överstigit en procent av företagens inköp. Detta tyder på att det är ganska få företag som gör en stor del av sina totala inköp via Internet. Det är vanligare bland de stora företagen att köpa varor och tjänster över Internet än bland de små. Det förekommer stora skillnader mellan branscherna. Inom transportsektorn är det endast 39 procent av företagen som gjort inköp via Internet. Inom den finansiella sektorn och inom kommunikationssektorn gjorde däremot 70 respektive 78 procent av företagen inköp via Internet under Även inom sektorn för företagstjänster och i energisektorn är inköp via Internet relativt vanliga. Se diagram 9 på nästa eller tabell 17 i tabellbilagan för en uppdelning på storleksklass och bransch.

22 20 Diagram 9 Andel företag som köpt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2002, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kontakter med myndigheter via Internet Många företag använder sig av Internet för att komma i kontakt med myndigheter. I diagram 10 på nästa sida illustreras för vilka ändamål som företagen använder sig av Internet för kontakter med myndigheter. I tabell 18 i tabellbilagan återfinns en uppdelning av dessa ändamål efter storleksklass och bransch. Cirka 85 procent av företagen använder sig av Internet för att söka information på myndigheters hemsidor. Detta är mycket vanligt oavsett storleksklass och bransch. En nästan lika stor andel av företagen, 83 procent, använder sig av Internet för att hämta blanketter på myndigheters hemsidor. Det finns inte heller här några större skillnader mellan storleksklasser och branscher. Det är däremot mindre vanligt att företagen använder sig av Internet för att utnyttja mer avancerade tjänster i sina kontakter med myndigheter. Trots att drygt 80 procent av företagen hämtar blanketter på myndigheters hemsidor är det endast 40 procent av företagen som använder sig av Internet för att returnera ifyllda blanketter. Det är något vanligare att större företag använder sig av detta än mindre företag. 37 procent av företagen med anställda returnerar ifyllda blanketter via Internet medan cirka 50 procent av företagen med 100 anställda eller fler gör det. Endast 13 procent av företagen utnyttjar Internet för fullständig elektronisk ärendehantering. Det finns inget entydigt samband mellan storleken på företagen och

23 21 användningen av fullständig elektronisk ärendehantering i kontakten med myndigheterna. Byggsektorn och energisektorn är de sektorer där detta används i lägst utsträckning, endast 8 respektive 9 procent av företagen gör det. I den finansiella sektorn använder sig däremot hela 25 procent av företagen av fullständig elektronisk ärendehantering vid kontakter med myndigheter. Endast relativt få myndigheter tillhandahåller mer avancerade tjänster på sina hemsidor 7, vilket kan vara en anledning till att förhållandevis få företag använder sig av dessa tjänster. Diagram 10 Andel företag som använder Internet vid kontakter med myndigheter för olika ändamål, år 2003, 10 anställda eller fler Söka information Hämta blanketter Returnera ifyllda blanketter Fullständig elektronisk ärendehantering 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 7 Den offentliga sektorns service på Internet, PM från Statskontoret, december 2003.

24 IT-säkerhet 22 Säkerhetsanordningar IT-säkerhet är ett område som uppmärksammats allt mer i takt med att larmen om virushot och dataintrång ökat. I diagram 11 illustreras i vilken omfattning företagen använder sig av olika säkerhetsanordningar för att skydda sig. I tabell 19 i tabellbilagan återfinns en uppdelning av dessa säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch. Den vanligaste formen av säkerhetsanordning är viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet, vilket 85 procent av företagen använder sig av. Denna form av skydd är vanligt i alla branscher och storleksklasser. Stora företag tenderar dock att i något större utsträckning använda sig av viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet. 81 procent av företagen med anställda nyttjar dessa programvaror medan nästan samtliga företag med 100 anställda eller fler gör det. En anledning till detta kan vara att större företag är mer utsatta för virusattacker eller andra intrångsförsök och att de därmed har större behov av att skydda sig. I 93 procent av företagen inom den finansiella sektorn och inom sektorn för företagstjänster samt i 96 procent av företagen inom energisektorn används viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet. Även brandväggar 8 är vanligt förekommande. Närmare 70 procent av företagen använder sig av brandväggar. Cirka 60 procent av de minsta företagen i undersökningen, dvs. företag med anställda, använder sig av brandväggar medan 98 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Förekomsten av brandväggar varierar markant mellan branscherna. Inom byggsektorn och transportsektorn använder sig 53 respektive 57 procent av företagen av brandväggar medan 94 procent av företagen inom den finansiella sektorn och 95 procent av företagen inom energisektorn gör det. Omkring 67 procent av företagen skyddar sig genom prenumeration på säkerhetstjänster. Exempel på säkerhetstjänster som företagen kan prenumerera på är virusskydd eller program som varnar för intrång. Uppskattningsvis 60 procent av företagen med anställda prenumererar på säkerhetstjänster, medan detta är vanligare i större företag då 93 procent av företagen med 500 anställda eller fler prenumererar på dessa tjänster. Inom byggsektorn och transportsektorn har knappt 60 procent av företagen en prenumeration på säkerhetstjänster, medan drygt 85 procent av företagen inom den finansiella sektorn och kommunikationssektorn har en sådan prenumeration. En annan säkerhetsanordning som kan användas för att skydda företaget är s.k. identifikationssystem. Exempel på identifikationssystem är digital signatur 9 eller andra 8 Här inkluderas både mjukvaru- och hårdvarubrandväggar. 9 Digital signatur är ett sätt att märka meddelanden och filer så att man verkligen kan vara säker på att det är rätt avsändare som skickat dem. (Källa: Paginas IT-ordbok, pagina.se/itord)

25 23 system för identifikation såsom PIN-kod 10. Närmare hälften av företagen använder sig av någon form av identifikationssystem. På samma sätt som för andra säkerhetsanordningar är förekomsten av identifikationssystem vanligare i större företag än i mindre företag. Cirka 46 procent av företagen med anställda använder sig av identifikationssystem medan 80 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Det finns betydande skillnader mellan branscherna vad gäller användning av identifikationssystem. Inom den finansiella sektorn använder sig 74 procent av företagen av identifikationssystem medan knappt 40 procent av byggföretagen gör det. Omkring 47 procent av företagen använder sig av data-backup på annan plats än i driftmiljön för att skydda sina data. Detta är mindre vanligt bland mindre företag än bland större företag. Cirka 40 procent av företagen med anställda har säkerhetskopior av sina data utanför företagets driftmiljö medan 82 procent av företagen med 500 anställda eller fler har det. Variationen mellan branscherna är stor. Inom byggsektorn har 36 procent av företagen data-backup utanför driftmiljön medan 73 procent av företagen inom kommunikationssektorn och 77 procent av företagen i den finansiella sektorn har det. I 43 procent av företagen används servrar med säkra anslutningar. En server med säker anslutning är en server som stöder säkerhetsprotokoll såsom t.ex. SSL 11 eller SHTTP 12. På samma sätt som för övriga säkerhetsanordningar, förekommer servrar med säkra anslutningar främst i större företag. Omkring 36 procent av företagen med anställda använder sig av servrar med skyddade anslutningar medan hela 82 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Lägst andel företag med servrar med säkra anslutningar återfinns inom byggsektorn, där är andelen endast 23 procent. Förekomsten av denna typ av servrar är generellt sett större inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin och störst andel företag med servrar med säkra anslutningar återfinns inom kommunikationssektorn samt den finansiella sektorn, där tre av fyra företag har sådana servrar. Av de undersökta säkerhetsanordningarna är kryptering för konfidentialitet den som används i minst utsträckning. Vart fjärde företag med tio anställda eller fler använder sig av kryptering av data, men skillnaderna är stora både mellan storleksklasser och branscher. Endast 16 procent av företagen med anställda krypterar sina data medan 72 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Inom byggsektorn använder sig 10 procent av företagen av kryptering medan motsvarande andelar för den 10 PIN står för Personal Identification Number och är en kod som bl.a. används för verifiering i datasäkerhetssystem. (Källa: Paginas IT-ordbok, pagina.se/itord) 11 SSL står för Secure Sockets Layer och är en säkerhetsmetod som finns i webbläsaren Netscape och som sägs medge helt säkra (krypterade) överföringar. (Källa: Paginas IT-ordbok, pagina.se/itord) 12 SHTTP står för Secure HTTP och är ett tillägg till HTTP för behörighetskontroll och kryptering av data mellan en webbserver och en webbläsare. Skrivs även https. (Källa: Paginas ITordbok, pagina.se/itord)

26 24 finansiella sektorn samt för kommunikationssektorn är 64 procent respektive 68 procent. Diagram 11 Andel företag som använder olika säkerhetsanordningar, år 2003, 10 anställda eller fler Viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet Brandväggar Prenumeration på säkerhetstjänster Identifikationssystem (t.ex. digital signatur, PIN-kod) Data-backup på annan plats än i driftmiljön Servrar med säkra anslutningar Kryptering för konfidentialitet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% För att skyddet som säkerhetsanordningarna ger skall vara effektivt behöver dessa uppdateras kontinuerligt. Vid undersökningstillfället under våren 2003 hade 78 procent av företagen uppdaterat någon av sina säkerhetsanordningar, t.ex. virusskyddet, under de senaste tre månaderna. Det är något vanligare att större företag uppdaterar sina säkerhetsanordningar än det är vad gäller mindre företag. En anledning till detta kan vara att större företag är mer utsatta för säkerhetsrisker och att de därmed har större behov av att uppdatera sina säkerhetsanordningar. En annan anledning är att säkerhetsanordningarna är vanligare bland större företag; om ett företag inte har någon säkerhetsanordning har det heller ingenting att uppdatera. Se tabell 20 i tabellbilagan för en uppdelning efter bransch och storleksklass. Säkerhetsproblem Vid undersökningstillfället under våren 2003 angav 29 procent av företagen att de under de senaste tolv månaderna hade utsatts för datorvirus som resulterat i förlorad information eller förlorad arbetstid. Större företag har i större utsträckning än mindre företag råkat ut för detta. Uppskattningsvis 27 procent av företagen med anställda har under de senaste tolv månaderna utsatts för datorvirus som resulterat i förlorad information eller förlorad arbetstid medan 48 procent av företagen med 500 anställda eller fler utsatts för det säkerhetsproblemet. Skillnaderna mellan branscherna

27 25 är inte så stor, förutom när det gäller kommunikationssektorn där 49 procent av företagen drabbats. Se tabell 21 i tabellbilagan.

28 E-handel 26 Begreppet e-handel innefattar både försäljning av varor och tjänster via Internet och via EDI. Försäljning via Internet är ännu en relativt ovanlig företeelse. Försäljning med hjälp av EDI är ännu så länge en ekonomiskt sett mycket viktigare form av elektronisk handel. Observera att resultaten som redovisas i detta avsnitt bör tolkas med stor försiktighet p.g.a. den stora osäkerheten i skattningarna. Resultaten är svåra att jämföra med resultat från tidigare års undersökningar i och med att svar från enskilda företag som tidigare år inte svarat på undersökningen respektive uteblivna svar från enskilda företag som tidigare svarat på undersökningen kan få stora konsekvenser, särskilt när de gäller uppgifterna som avser Internet- respektive EDI-försäljning mätt i monetära termer. I år inkluderas den finansiella sektorn för första gången i beloppen över total e-handel, vilket bidragit till att nivån på e-handeln har ökat. Försäljning via Internet Cirka 9 procent av företagen sålde varor eller tjänster via Internet under år Som Internethandel räknas handel som sker genom att varan eller tjänsten beställs via en katalog eller ett formulär på en webbsida. Beställningar mottagna via s.k. EDIFACT-standard eller via vanlig e-post inkluderas inte. Bland de stora företagen är det en större andel än bland de små som har försäljning över Internet. Omkring 7 procent av företagen med anställda har sålt varor eller tjänster via Internet under år 2002, medan 28 procent av företagen med 500 anställda eller fler gjort det. Den finansiella sektorn är den bransch där störst andel företag angett att de haft någon försäljning via Internet. Inom denna bransch har 23 procent av företagen sålt varor eller tjänster via Internet. Se tabell 22 i tabellbilagan. Det största antalet företag som har försäljning via Internet återfinns inom handels-, hotell- och restaurangbranschen. Där återfinns uppskattningsvis 47 procent av alla företag med försäljning via Internet. Handeln, inklusive hotell- och restaurangbranschen, står för cirka 22 procent av värdet av Internetförsäljningen. Trots att endast 7 procent av företagen med Internetförsäljning hör hemma i transportoch kommunikationssektorn svarar dessa för 25 procent av det totala värdet av Internetförsäljningen. Företagstjänstesektorn däremot står för cirka 20 procent av företagen med Internetförsäljning, men bara för 5 procent av värdet. Värdet av Internetförsäljningen är mycket marginell för bygg- och energisektorn samt för film-, video-, radio- och TV-verksamhet/annan serviceverksamhet. Dessa branscher står sammanlagt för uppskattningsvis 1 procent av värdet på den totala Internetförsäljningen. Se diagram 12 och diagram 13 på nästa sida. 13 Totalt sett har 11 procent av de svenska företagen med 10 anställda eller fler haft någon försäljning av varor eller tjänster via Internet under I detta avsnitt bortser vi dock från företag vars Internetförsäljning understiger en procent av omsättningen eftersom dessa endast i en mycket begränsad utsträckning haft någon Internetförsäljning.