Utbildningsdepartementet 2014-12-02 103 33 Stockholm 1 (5) över Utbildningsdepartementets promemoria "Vissa skollagsfrågor del 2 2014/5176/S) Sammanfattning Skolinspektionen instämmer i att det finns ett behov att tydliggöra vad som ska gälla beträffande skolavslutningar och andra sammankomster i kyrkan för skolor med offentlig huvudman, men anser att förslaget så som det nu är utformat väcker fler frågor än klargöranden. Skolinspektionen avstyrker förslaget om att regeringen, med undantag från skollagens bestämmelser om legitimation- och behörighet ska få föreskriva om ytterligare undantag från skollagens bestämmelser om legitimation- och behörighetskrav. Skolinspektionen tillstyrker förslaget om att registerkontroll ska vara obligatorisk även inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Skolinspektionen tillstyrker också förslaget om att skolförordningens bestämmelser om flyttning till högre årskurs med vissa förtydliganden, flyttas till skollagen, liksom förslaget om att rektors beslut att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolinspektionen ifrågasätter emellertid utredningens antaganden om vad förslaget kommer att få för effekter för överklagandenämndens verksamhet och delar därför inte utredningens bedömning om resurstilldelning. Frågan om resurstilldelning bör utredas vidare. Skolinspektionen tillstyrker vidare i huvudsak förslaget om ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp, men ser att det finns ett behov av att förtydliga vad som närmare avses med vissa begrepp. Skolinspektionen har inte något att erinra mot att hänvisningen till specialutforrnade program i 21 kap. 4 skollagen tas bort. 2.2 Förslaget om att det i verksamhet med offentlig huvudman ska vara möjligt att ha enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Skolinspektionen instämmer i att det finns ett behov att tydliggöra vad som ska gälla beträffande skolavslutningar och andra sammankomster i kyrkan för skolor med offentlig huvudman. Inte minst mot bakgrund av den debatt som under flera år pågått mellan företrädare för olika uppfattningar i frågan. Skolinspektionen är emellertid tveksam till att det nu aktuella förslaget bidrar till att tydliggöra detta. Förslaget som det nu är utformat väcker enligt Skolinspektionen fler frågor än klargöranden. Vad avses med uttrycket "konfessionell prägel"? Avses något annat än "konfessionell inriktning" och "konfessionella inslag"? Uttrycken "icke-konfessionell", "konfessionell Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2 (5) inriktning" och "konfessionella inslag" är inte definierade i lagen. I samband med att bestämmelsen infördes, anförde lagrådet att dessa uttryck var av så avgörande betydelse för förståelsen av lagtexten att det de borde definieras i lagen. Dåvarande regeringen avstod från att definiera begreppen eftersom de ansåg att det rörde sig om väl etablerade begrepp som sedan länge funnits i skollag och läroplan. Skolinspektionen har inom ramen för sin verksamhet sett att begreppen inte är helt enkla att definiera och delar den uppfattning som lagrådet tidigare gett uttryck för. I det fortsatt lagstiftningsarbetet behöver en rad frågeställningar tydliggöras. Vad avses med enstaka? Vad avses med att "syfta till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv"? Vilket samhälle avses och vad menas med kulturarv? Om det ska anses accepterat med samlingar i kyrkan i anslutning till advent - hur förehåller det sig med samlingar i anslutning till exempelvis högtiderna eid al-fitr och chanukah? Skolinspektionen har vid ett flertal tillfällen prövat frågan om skolavslutning i kyrkan är i överensstämmelse med bestämmelsen i 1 kap 6 skollagen om att utbildningen vid en skolenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. Även om kyrkorummet, präster och psalmer i och för sig enligt Skolinspektionen utgör konfessionella inslag, har inte varje form av religiöst inslag i en skolavslutning bedömts vara oförenlig med författningarnas krav. Av Skolinspektionens praxis följer att en skolavslutning kan ske i kyrkan om avslutningen utformats så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den genmensamma samvaron samt att det inte förekommer förkunnande och bekännande inslag såsom, trosbekännelse, bön och välsignelse. Att vid en skolavslutning sjunga psalmer som är förknippade med traditionen skolavslutning till exempel "Den blomstertid nu kommer" har inte ensamt ansetts stå i strid med bestämmelsen. Av Skolinspektionens praxis följer således att det redan i dag är möjligt att sjunga psalmer med konfessionellt innehåll på en avslutning och att en präst kan medverka vid avslutningen. Enligt Skolinspektionen är en skolavslutning en central och viktig del av skolans verksamhet. Avslutningen ramar in och avslutar terminens gemensamma arbete och är en angelägenhet för alla skolans elever och hela dess personal. Det är därför viktigt att en skolavslutning utformas på ett sådant sätt att alla kan delta. Skolinspektionen är därför kritisk till att det införs ett undantag som möjliggör att elever exluderas och inte har möjlighet att delta i den gemensamma skolavslutningen. En grundläggande utgångspunkt är att alla föräldrar med förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att barnen inte blir ensidig påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolinspektionen har svårt att se att det nu aktuella förslaget står i överenstämmelse med den utgångspunkten.
3 (5) Skolinspektionen föreslår följande alternativa lagtext, vilket i princip innebär en kodifiering av Skolinspektionens praxis: "Trots första stycket får, i annan utbildning än undervisning, konfessionella inslag förekomma vid enstaka tillfällen under en termin under förutsättning att de utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemnensamma samvaron. Deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt." 2.2 Förslag till bemyndigande om försöksverksamhet Skolinspektionen förstår motiven bakom förslaget, men menar att ytterligare undantag från kraven i 2 kap 13 skollagen bidrar till att legitimationsreformens syfte ytterligare urvattnas. Dessutom innebär fler undantag från huvudregeln om att endast legitimerade och behöriga lärare får användas för undervisningen att det blir svårt för huvudmånen att överblicka regelverket och faktiskt veta vad som gäller. Skolinspektionens möjligheter att de facto tillsyna regelverket försvåras också, liksom förutsättningarna att analysera lärarresurserna vid skolan (Skolinspektionens skyldighet att i vissa fall analysera lärararresurserna vid en skolenhet träder i kraft den 1 jan. 2015). Skolinspektionen avstyrker därför förslaget. Vad gäller den nya paragrafens numrering utgår Skolinspektionen från att det rätteligen bör vara 2 kap. 22 b skollagen eftersom 2 kap 22 a skollagen redan finns (infördes genom SFS 2014:417). 4.2 Förslag om att registerkontroll ska vara obligatorisk även inom gymnasieoch gymnasiesärskolan Skolinspektionen tillstyrker förslaget om att registerkontroll ska vara obligatorisk även inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. 5.3 Förslag om att beslut att neka flyttning till högre årskurs bör kunna överklagas och gälla för hela det kommande läsåret Skolinspektionen tillstyrker förslaget om att skolförordningens bestämmelser om flyttning till högre årskurs med vissa förtydliganden, flyttas till skollagen. Skolinspektionen tillstyrker också förslaget om att rektors beslut att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolinspektionen ifrågasätter emellertid utredningens antaganden om vad förslaget kommer att få för effekter för överklagandenämndens verksamhet (se sid 46). Skolinspektionen delar därför inte utredningens bedömning om resurstilldelning. Frågan om resurstilldelning bör utredas vidare. Skolinspektionen välkomnar att det i 7 kap 11 b skollagen förtydligas att rektorn innan hen fattar beslut om att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs ska ge såväl eleven, som elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig. Skolinspektionen anser att ett beslut enligt 7 kap 11 c skollagen kan vara lika ingripande och omvälvande för en elev som ett beslut enligt 7 kap 11 b skollagen även om det enligt 7 kap 11 c skol-
4 (5) lagen är elevens vårdnadshavare som begärt att det. Skolinspektionen menar därför att det även i 7 kap 11 c skollagen bör förtydligas att eleven ska få tillfälle att yttra innan rektorn fattar beslut på motsvarande sätt som i 7 kap 11 b skollagen. Såsom Skolinspektionen förstår det innebär ett beslut enligt 7 kap 11 b skollagen om att en elev inte ska flyttas till närmsta högre årskurs samma sak som ett beslut enligt 7 kap 11 c skollagen om att en elev får gå om en årskurs. Skolinspektionen menar därför att det, för att undvika oklarheter, bör användas samma utryckssätt i de båda paragraferna. Skolinspektionen ser det vidare som önskvärt att det förtydligas under vilka förutsättningar en rektor efter begäran av en elevs vårdnadshavare enligt 7 kap 11 c skollagen får besluta om att en elev får gå om en årskurs. Det bör i de allra flesta fall vara fråga om samma förutsättningar som anges i 7 kap 11 b skollagen. 6.2 Förslag till ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp Skolinspektionen tillstyrker i huvudsak förslaget om ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp, men ser att det finns ett behov av att förtydliga vad som närmare avses med vissa begrepp. Exempelvis anser Skolinspektionen att det i 14 kap. 8 skolförordningen respektive 13 kap. 7 skolförordnigen behöver förtydligas vad som avses med "extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen". Med hänsyn till förarbetsuttalanden skulle det kunna innefatta även stödåtgärder som är direkt knutna till undervisningssituationen, men som faller utanför ramen för mer ordinärt särskilt stöd. Domstolarna däremot verkar tolka "vanlig undervisning" som all undervisning. För att en åtgärd ska berättiga till tilläggsbelopp ska den därmed inte alls avse undervisningssituationen. Det finns därför skäl att tydliggöra vad som avses med begreppet "vanlig undervisning". Vad gör lagstiftaren för skillnad mellan "vanlig undervisning" och "undervisning"? Skolinspektionen föreslår mot bakgrund av ovanstående att uttrycket "inte har anknytning till den vanliga undervisningen" tas bort och att 14 kap. 8 skolförordningen och 13 kap. 7 gymnasieförordningen ges följande lydelse:
5 (5) 14 kap. 8,'' Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39, 11 kap. 38 och 14 kap. 17 skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder. Med tilläggsbelopp enligt 10 kap. 39 och 11 kap. 38 skollagen avses också ersättning för modersmålsundervisning för elever som ska ges sådan undervisning. 13 kap. 7,2 Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54, 17 kap. 34 och 19 kap. 47 skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder. Med tilläggsbelopp avses också ersättning för modersmålsundervisning för elever som ska erbjudas sådan undervisning. 7. En följdändring i skollagen med anledning av den nya gymnasiesärskolan Skolinspektionen har inte något att erinra mot att hänvisningen till specialutformade program i 21 kap. 4 skollagen tas bort. I ärendets slutliga handläggning har rättschefen Marie Axelsson deltagit..7/ An-Mar e Begler Generaldirektör Sofia Wirlee Föredragande 1 Kursivt inom klammer borttaget, fetstil tillagt. Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39, 11 kap. 38 och 14 kap. 17 skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder [som inte har anknytning till den Rimliga underrisningen. Med iillaggsbelopp avses också ersättningför sådana extraontinifra stödåtgärder som riktas till bara och elew med stora inkikningssrdrigheierl. Med tilläggsbelopp enligt 10 kap. 395 och 11 kap. 38 skollagen avses också[, utöver vad son: anges i första styckell ersättning för modersmålsundervisning för elever som ska ges sådan undervisning. 2 Kursivt inom klammer borttaget. Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 5, 17 kap. 34 och 19 kap. 47 g skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder kons inte har anknytning till den vannga undervisningen]. Med tilläggsbelopp avses också ersättning för sådana extraordinära stödåtgärder roat riktas till ekrzr med stora inlärningssdnigheter och ersättning fil modersmålsundervisning för elever som ska erbjudas sådan. undervisning.