Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer. Vid dessa upphandlingar ställs miljö- och hälsokrav, ofta med Upphandlingsmyndighetens kriterier som bas. Alla kemiska produkter som används inom landstingen/regionerna blir dock inte föremål för central upphandling. Exempelvis kan det vara vanligt att kemiska produkter som används i små volymer köps in direkt av verksamheterna själva, utan att en föregående granskning av miljö- och hälsoegenskaper genomförts. Syfte Landstingens/regionernas miljö- och/eller inköpsenheter får ofta, i samband med inköp utanför avtal, frågor från olika verksamheter om kemiska produkters hälso- och miljörisker. Denna guide har tagits fram av nätverket Nationella Substitutionsgruppen (NSG)* och är tänkt att fungera som ett stöd och utgöra en grund för gemensamma riktlinjer då kemiska produkters egenskaper behöver bedömas. Målsättningen är att förhindra att produkter innehållande ämnen med skadliga egenskaper tas in i verksamheten, samt att styra mot avtalstrohet, det vill säga att upphandlade produkter används och köps in i första hand. Användas av vem Guiden är tänkt att användas av landstingens/regionernas miljö- och/eller inköpsenheter för t.ex. framtagande av egna rutiner och riktlinjer. I vissa delar i guiden krävs det kompetens från kemikaliekunnig person inom organisationen. Översiktlig arbetsgång vid produktbedömning: 1. Vilket behov fyller produkten? 2. Hänsyn till importregler? 3. Finns svenskt säkerhetsdatablad? 4. Ingår hälso- och miljöfarliga ämnen? 5. Stäm av mot Upphandlingsmyndighetens kriteriedokument 6. Är säkerhetsdatabladet korrekt? 7. Meddela med motivering, berörd verksamhet om produkten är godkänd för anskaffning Respektive steg gås igenom i det här dokumentet.
Arbetsgång med instruktioner: 1. Vilket behov fyller produkten? Fråga Ja/Nej Kommentar Behövs produkten? Finns likvärdigt alternativ redan upphandlat? Om Ja, ange här varför det inte fungerar. (Att använda upphandlade produkter ger ofta en vinst även ur ekonomisk synvinkel.): Om produkten är märkningspliktig, finns alternativ som inte är märkningspliktigt? Generellt sett gäller att icke märkningspliktiga produkter är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Observera dock att för medicintekniska produkter finns särskilda regler. Medicintekniska produkter omfattas inte av reglerna i CLP. Därför finns det risk för att hälso och miljöfarliga medicintekniska produkter inte är märkta utifrån farliga egenskaper. Om det rör sig om en medicinteknisk produkt som inte är märkningspliktig, så kan man som yrkesmässig användare begära att få ett säkerhetsdatablad från leverantören. Leverantören är skyldig att tillhandahålla ett sådant om förutsättningarna i Reach artikel 31.3 är uppfyllda. Vägledning till steg 1: Motivering krävs för inköp. Bedömningar görs från fall till fall. 2. Hänsyn till importregler? Fråga Innebär inköpet av produkten att verksamheten blir importör från länder utanför EU? Ja/nej Kommentar Undvik att importera farliga kemikalier från länder utanför EU. Anlita istället återförsäljare inom EU, som då tar på sig importansvaret. Om verksamheter ändå väljer att importera, så är man som verksamhetschef ansvarig för att lagstiftning om t.ex. klassificering, märkning och framtagande av säkerhetsdatablad efterlevs.
3. Finns svenskt säkerhetsdatablad? Fråga Ja/nej Kommentar Finns ett säkerhetsdatablad för produkten? Om, nej, kräv ett SDB från leverantören. Om det rör sig om en medicinteknisk produkt, se vägledning i punkt 1 ovan. Är säkerhetsdatabladet på svenska? Om Nej, begär in ett nytt säkerhetsdatablad. 4. Ingår hälso- och miljöfarliga ämnen i produkten? Kontrollera i leverantörens säkerhetsdatablad (framför allt under avsnitt 3 och 12) vilka ingående ämnen som förekommer i produkten. Fråga Ja/nej Kommentar Innehåller produkten ämnen som finns med på landstingets/regionens egna utfasnings-/begränsningslista? Om sådan finns. Innehåller produkten CMRämnen, dvs cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen? För produkter som i sin helhet är märkta med någon av nedanstående riskfraser eller faroangivelser krävs att en dokumenterad substitutionsutredning görs (enligt AFS 2014:43, 39 ): H350: Kan orsaka cancer. H340: Kan orsaka genetiska defekter. H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet. R45: Kan ge cancer. R46: Kan ge ärftliga genetiska skador. R49: Kan ge cancer vid inandning. R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga. R61: Kan ge fosterskador. Om produkter märkta med ovanstående riskfraser/faroangivelser ska hanteras så krävs i vissa fall även åtgärder enligt 40-44 AFS 2014:43. Innehåller produkten PBT/vPvBämnen, dvs persistenta, bioackumulerbara och toxiska ämnen? Kriterier för PBT/vPvB-ämnen återfinns i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO.
Innehåller produkten hormonstörande ämnen? Är produkten tillståndspliktig enligt AFS 2014:43, 45-49 samt bilaga 1? Dessa ämnen är svåra att upptäcka i säkerhetsdatablad, eftersom de inte är märkningspliktiga. Se dock vägledning nedan angående SIN-listan. Innehåller produkten tillståndspliktiga ämnen enligt Reach, annex XIV? Innehåller produkten ämnen på kandidatlistan, artikel 59 i Reach? Vägledning till steg 4: Sök information i t ex: - Kemikalieinspektionens PRIO-databas (www.kemi.se) - ECHAs hemsida (www.echa.europa.eu/sv/) 1 - AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker (www.av.se) - SIN-listan, med bl a hormonstörande ämnen (www.chemsec.org) - Eget kemikaliesystem. I vissa kemikaliesystem återfinns dessa uppgifter. Om något av ovanstående ämnen är aktivt tillsatta i produkten bör alternativ utredas. Starka skäl ska finnas för att en produkt som innehåller ovanstående ämnen ska få köpas in. Hänsyn i bedömningen kan tas till ingående halt och risk för exponering för hälsa och/eller miljö. 5. Stäm av mot Upphandlingsmyndighetens kriteriedokument Titta på produktinformationen som helhet, och gör en kontroll mot Upphandlingsmyndighetens kriterier om sådana finns. Produkten ska minst motsvara baskraven. Fråga Ja/Nej/Delvis Kommentar Finns kriterier hos Upphandlingsmyndigheten för produkten? Om ja, gå vidare till nästa fråga. Motsvarar produkten baskraven i Upphandlingsmyndighetens kriterier. Om delvis, ange här vilka kriterier som inte uppfylls: 1 ECHAs databas: www.echa.europa.eu/sv/information-on-chemicals/cl-inventory-database Ämnen på kandidatlistan: www.echa.europa.eu/sv/candidate-list-table Tillståndspliktiga ämnen: www.echa.europa.eu/sv/addressing-chemicals-ofconcern/authorisation/recommendation-for-inclusion-in-the-authorisation-list/authorisation-list
Vägledning till steg 5: Skilda bedömningar kan göras om man tittar på produkten som helhet eller om man granskar ingående ämnen i produkten. Till exempel vad gäller allergiframkallande egenskaper. Där anger baskraven att produkten som helhet inte ska klassas som allergiframkallande, medan de avancerade kraven inte tillåter att allergiframkallande ämnen förekommer i produkten överhuvudtaget. Detta är extra viktigt att ha i beaktande för produkter som blir kvar på huden, så kallade stay-on-produkter, t ex hudkrämer. Kriterierna återfinns på Upphandlingsmyndighetens hemsida, www.upphandlingsmyndigheten.se, gå in under Kriterie-wizard. 6. Är säkerhetsdatabladet korrekt? Om en produkt är aktuell för inköp måste säkerhetsdatabladet vara korrekt och följa gällande lagstiftning. Ett minimum är att kontrollera nedanstående frågor. a) Följer SDB gällande lagstiftning? Fråga Ja/nej Kommentar Används produkten till det ändamål som anges som användningsområde i säkerhetsdatabladet? Produkten ska inte användas till andra användningsområden är det som anges i säkerhetsdatabladet. Överensstämmer innehåll i säkerhetsdatabladet med de regler som gäller för säkerhetsdatablad sedan 1 december 2012? Är säkerhetsdatabladet aktuellt? Stämmer dokumentationen i säkerhetsdatabladet överens med annan dokumentation, t.ex. etikett på förpackning och produktblad? Under en övergångsperiod fram till den 1 juni 2017 gäller: Blandningar som har klassificerats, märkts och förpackats enligt bestämmelserna i KIFS 2005:7 och som har släppts ut på marknaden före den 1 juni 2015 behöver inte märkas om enligt CLP före den 1 juni 2017. Därför behöver inte heller säkerhetsdatablad för en sådan blandning ersättas med uppdaterat säkerhetsdatablad förrän den 1 juni 2017. Det gäller förutsatt att säkerhetsdatabladen inte måste uppdateras enligt artikel 31.9 i Reach. Efter den 1 juni 2017 ska alla säkerhetsdatablad innehålla information om klassificering och märkning enbart enligt CLP. Om SDB innehåller felaktigheter, kontakta i första hand leverantören som får möjlighet att komma in med korrekta uppgifter, därefter vid behov Kemikalieinspektionen, kemi@kemi.se Vägledning till steg 6 a): För information, se Kemikalieinspektionens faktablad på www.kemi.se
b) Riskfraser/faroangivelser/klassificering på ingående ämnen. Titta på klassificering av respektive ingående ämne och bedöm om klassningen är harmoniserad enligt CLP. Sök i Echas inventory-database: www.echa.europa.eu/sv/information-on-chemicals/cl-inventory-database Fråga Ja/nej/delvis Kommentar Är klassningen av ingående ämnen harmoniserad enligt CLP? Om ni svarat delvis, ange här vilka ingående ämnen som inte är harmoniserade enligt CLP: Om ni svarat nej eller delvis, kontakta leverantören och fråga varför klassningen inte är harmoniserad enligt CLP. Vägledning till steg 6 b): Om ämnet är harmoniserat enligt CLP är det blåa tabellhuvuden där det står Harmonised classification - Annex VI of Regulation (EC) No 1272/2008 (CLP Regulation). Är tabellhuvudena gula är det klassificeringar som företagen angett för ämnet och det är därför som klassificeringarna kan skilja sig en del emellan (oftast beroende på att de har tillgång till olika dokumentation eller ev. föroreningar). 7. Meddela berörd verksamhet Meddela berörd verksamhet om produkten är godkänd eller inte, och motivera detta. OBS! För märkningspliktiga produkter som godkänns måste verksamheten göra en riskbedömning innan produkten får börja användas. Detta är ett lagkrav enligt Arbetsmiljöverket, AFS 2014:43, 5. Kontaktpersoner vid frågor/synpunkter angående innehållet i denna guide: anders.bolmstedt@vgregion.se saara.nummelin@regionorebrolan.se karin.sundberg@regionuppsala.se * Nationella substitutionsgruppen är ett nationellt nätverk med syfte att tillsammans hjälpas åt att byta ut farliga kemikalier inom hälso- och sjukvård samt forskning, både i varor och kemiska produkter. Gruppen består av två stycken undergrupper som arbetar parallellt, en för substitution av rena kemikalier/kemiska produkter och en för kemikalier i varor. Gruppen för substitution av kemiska produkter fokuserar på enskilda kemiska ämnen med ett definierat CAS-nummer, samt lösningar och blandningar av kemiska ämnen i produkter. Genom att samarbeta nationellt ökas möjligheterna att utbyta erfarenheter kring genomförda substitutioner och därmed underlätta för verksamheternas utfasningsarbete av hälso- och miljöfarliga kemikalier.