Minoritetshandlingsplan Kraapohken Tjïelte Dorotea Kommun

Kraapohken Tjïelte/Dorotea Kommun 2016-12-05 Minoritetshandlingsplan Kraapohken Tjïelte Dorotea Kommun 2017-2020 Sanna-Lisa Streuka, samisk samordnare. Fastställd av kommunfullmäktige 2017-06-26 50

Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Regeringens minoritetspolitiska mål 1.2 Kommunens övergripande skyldigheter - en sammanfattning 1.3 Kommunens möjligheter en sammanfattning 1.4 Statsbidraget 2. Bakgrund och syfte 2.1 Sveriges internationella ansvar 2.2 Språklagen, SFS 2009:600 2.3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724 2.4 Brister och möjligheter 2.5 Förstärkt skydd 3. Språksituationen idag 3.1 Sydsamiskan idag 4. Samebyar 4.1 Vilhelmina Södra Sameby 4.2 Voernese Sameby 5. Sameföreningar 5.1 Fatmomakke sameförening 5.2 Frostviken Hotagens sameförening 6. Samisk förvaltningskommun 6.1 Långsiktiga- och delmål samisk förvaltningskommun 6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder samisk förvaltningskommun 7. Lägesbeskrivning och åtgärder för varje verksamhetsområde 7.1 Samverkan mellan samerna och kommunen 7.1.2 Långsiktiga- och delmål för samverkan mellan samerna och kommunen 7.1.3 Övergripande riktlinjer/åtgärder för samverkan mellan samerna och kommunen 7.2 Språk- och kulturinventering 7.2.1 Långsiktiga- och delmål rörande språk- och kulturinventering 7.2.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande språk- och kulturinventering 7.3 Information och synliggörande gällande samerna 7.3.1 Långsiktiga- och delmål gällande information och synliggörande 7.3.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande information och synliggörande 7.4 Rätten att tala samiska med myndigheter 7.4.1 Långsiktiga- och delmål rörande rätten att tala samiska med myndigheter 7.4.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande rätten att tala samiska med myndigheter 7.5 Förskola och modersmålsträning 7.5.1 Långsiktiga- och delmål rörande förskola och modersmålsträning 7.5.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande förskola och modersmålsträning 7.6 Modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola 7.6.1 Långsiktiga- och delmål rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola 7.6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola 7.7 Äldreomsorg 7.7.1 Långsiktiga- och delmål rörande äldreomsorg 2

7.7.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande äldreomsorg 7.8 Personalutveckling och utbildning 7.8.1 Långsiktiga- och delmål rörande personalutveckling och utbildning 7.8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande personalutveckling och utbildning 8. Kultur och fritid 8.1 Långsiktiga- och delmål rörande kultur och fritid 8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande kultur och fritid 9. Revitalisering av det samiska språket 9.1 Långsiktiga- och delmål rörande revitalisering av det samiska språket 9.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande revitalisering av det samiska språket 10. Ekonomiska resurser/finansiering 11. Uppföljning och rapportering 11.1 Övergripande riktlinjer rörande uppföljning och rapportering 12. Referenser 13. Bilagor 3

1. Inledning Kraapohken Tjïelte/Dorotea kommun ingår från och med den 1 januari 2012 i förvaltningsområdet för det samiska språket och omfattas av Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) 1. Den nya lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna i arbetet med att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. De nationella minoriteterna i Sverige är samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer. Minoritetsspråken är samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. Samerna har även en särskild särställning som urfolk i Sverige. Lagen SFS 2009:724 innehåller tre grundskyddsparagrafer 3-5 som gäller för alla nationella minoriteter i hela landet, oavsett om man ingår i ett förvaltningsområde eller ej. Denna handlingsplan innehåller riktlinjer för arbetet att utveckla en grund för den samiska befolkningens ställning inom Kraapohken Tjïelte. Handlingsplanen skall vara ett dynamiskt verktyg i det dagliga arbetet i alla kommunala verksamheter, med att skydda de lagliga rättigheterna och att stärka samernas ställning. Handlingsplanen innehåller långsiktiga mål, delmål, riktlinjer och åtgärder för att uppnå dessa mål. Handlingsplanen och budgeten skall följas upp och utvärderas av samrådsgruppen och berörda parter i kommunen. Handlingsplanen skall styras efter aktuellt behov och skall revideras år 2019/2020. 1.1 Regeringens minoritetspolitiska mål År 2009 presenterade regeringen en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158). Regeringens övergripande inriktning i minoritetspolitiken är bland annat att: Förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter genom en ny lag SFS 2009:724 som gäller i hela landet. Säkerhetsställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen samt uppföljning. Stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande. Motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna. Främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. 1.2 Kommunens övergripande skyldigheter en sammanfattning För Kraapohken Tjïelte gäller alla paragrafer i SFS 2009:724. I lagstiftningen finns även minoritetslagens allmänna bestämmelser eller grundskyddet, SFS 2009:724 3-5 som gäller i hela landet och omfattar samtliga fem nationella minoriteter oavsett om man är förvaltningsområde eller ej. För förvaltningskommuner finns också särskilda regler från 6 i lagen SFS 2009:724. Grundskyddet innehåller bland annat: förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag (3 ) det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (4, även 8 språklagen) det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige (4 ) 1 Se bilaga 1. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724. 4

barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt (4 ) förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (5 ) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en rättighetslagstiftning och de nationella minoriteternas rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna. Implementeringen av lagen i kommuner handlar med andra ord om att förverkliga rättigheter och inte enbart om att tillgodose behov, intressen eller önskemål. Förutom grundskyddet innehåller minoritetslagstiftningen andra paragrafer, bland annat: När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska (17 ). Förskolan är mycket betydelsefull i arbetet för att revitalisera minoritetsspråken och ge barn som tillhör de nationella minoriteterna tillgång till sitt språk och sin kultur. Kommuner i förvaltningsområden ska arbeta medvetet och planmässigt med att organisera förskoleverksamhet helt eller delvis på samiska. En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket (18 ). Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 18 handlar också om att alla människor har rätt till en värdig och trygg omsorg på ålderns höst. Att vistas i en miljö där personal och boende talar ens modersmål och har gemensamma erfarenheter kan betyda mycket för den som är äldre och kanske sjuk. I detta sammanhang är inte bara den rent språkliga delen utan också de kulturella symbolerna och värdena mycket viktiga. Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde (8 ) Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten (11 ). 1.3 Kommunens möjligheter en sammanfattning Kraapohken Tjïelte har som samisk förvaltningskommun en rad möjligheter bland annat att: Kommunen får kunskapshöjande insatser gentemot allmänheten om samerna som Sveriges urfolk i allmänhet. Det samiska språket och den samiska kulturen kommer att synliggöras inom kommunen. Ökat samarbete med andra kommuner, landsting och myndigheter, även på norsk sida. 5

Kunskapshöjande insatser om samer och lagen SFS 2009:724 inom de kommunala förvaltningarna. Kommunen får mer kunskap och information från samisk samordnare. Större delaktighet av samerna i samhällsfrågor. Möjlighet att synliggöra samiska näringar som en del i de andra näringarna. 1.4 Statsbidraget Kraapohken Tjïelte får statsbidrag för merkostnader i samband med Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Statsbidraget skall inte bekosta grundskyddet/allmänna bestämmelser 3-5 eller kostnader som rör sådant som kommunen redan tidigare är skyldig att göra. Enligt Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299) 2, kan kommunen använda statsbidraget till bland annat: Insatser som rör översättning som krävs för kommunikation mellan myndigheter och enskilda. Informationsinsatser och översättningar. Synliggöra samernas kultur och utveckla kunskaper. Kultur- och språkinsatser. Dialog och samråd med minoriteter. Språk- och kulturinventering. Organisationsöversyn och förändringar. Synliggörande av minoriteter och minoritetsspråk, tex. skyltning, revitalisering. Initiala mobiliseringsinsatser, exempel inköp av litteratur och pedagogiskt material. Del av personalkostnader, inte hela personalkostnader. Handlingsplan. 2. Bakgrund och syfte Riksdagen bekräftade samernas ställning som urfolk år 1977. I februari 2000 ratificerade Sverige både Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Ramkonventionen) och Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (Minoritetsspråkskonventionen). I samband med Sveriges ratificering infördes minoritetspolitiken som ett politikområde inom den svenska statsbudgeten. Sveriges nationella minoriteter är som tidigare nämnts samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är som tidigare nämnts samiska, jiddisch, romani chib, finska, meänkieli samt varieteter (dialekter) av språken. Syftet med den svenska minoritetspolitiken är bland annat att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja minoritetsspråken så att de hålls levande. Samiska, finska och meänkieli omfattas också genom sin historiskt sett starka geografiska tillhörighet av särskilda regionala åtgärder. Samerna har dessutom en särställning i egenskap av ursprungsbefolkning i Sverige. I oktober 2010 fastslog Sveriges regering att samerna är ett folk i Grundlagen/Regeringsformen (SFS 2010:1408). SFS 2010:1408 säger att det samiska folkets, etniska och språkliga samt religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. FN:s generalförsamling antog år 2007 en deklaration om urfolkens rättigheter, Urfolksdeklarationen. Urfolksdeklarationen säger bland annat att urfolk har rätt till eget språk 2 Se bilaga 2. Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:1299. 6

och utbildning i sin egen kultur och på sitt eget språk, rätt att delta i beslutsfattande som berör deras rättigheter och rätt att utveckla sina egna beslutsfattande institutioner. 2.1 Sveriges internationella ansvar Riksdagen antog i december 1999 förslagen i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (Prop. 1999/99:143) därefter ratificerade regeringen i februari 2000 som tidigare nämnt Ramkonventionen och Minoritetsspråkskonventionen. Som ett led i detta arbete infördes år 2000, Lagen om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175) och Lagen om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1176). Europarådets granskning av den förda svenska minoritetspolitiken under åren 1999 till 2009 pekade på stora behov av förbättringar inom en rad områden samt att det krävdes ytterligare åtgärder. Utifrån dessa erfarenheter presenterade regeringen i mars 2009 en ny minoritetspolitisk strategi och i juni 2009 antog riksdagen förslagen i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158). För att säkerställa en bättre efterlevnad antog riksdagen propositionen och i januari 2010 ersatte Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724), de tidigare minoritetsspråklagarna SFS 1999:1175 och SFS 1999:1176. Syftet med Ramkonventionen är att skydda nationella minoriteters fortlevnad. Ramkonventionen innehåller bestämmelser som garanterar minoriteterna, en rad grundläggande mänskliga rättigheter och friheter bland annat: Skydd från diskriminering. Skydd från fientlighet och våld. Mötes-, förenings-, tanke-, samvets- och religionsfrihet. Åsikts- och yttrandefrihet på det egna språket. Staterna som tillträtt Ramkonventionen åtar sig vidare att erkänna att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att fritt och utan ingripande använda sitt minoritetsspråk privat och offentligt såväl muntligt som skriftligt. I samband med ratificeringen angavs även att de nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Syftet med Minoritetsspråkskonventionen är kulturellt betingat. Den bidrar till att bevara och utveckla Europas mångkulturella arv och flerspråkighet inom landsgränserna. Staterna anser att värnandet om historiska landsdels- och minoritetsspråk bidrar till att upprätthålla och utveckla Europas kulturella rikedomar och traditioner. Varje stat väljer vilka nationella minoritetsspråk som skall skyddas under konventionen och nivån på detta skydd. Samiska, meänkieli och finska uppfyller kravet på historisk geografisk anknytning, medan jiddisch och romani chib är territoriellt obundna språk i Sverige. 2.2 Språklagen, SFS 2009:600 I språklagen finns bestämmelser om det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Den syftar bland annat till att värna om svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk. Språklagen anger att svenska är huvudspråk i Sverige och att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Lagen säger också att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. 7

2.3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724 Lagen om minoriteter och minoritetsspråk innehåller bland annat bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskola, sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. Lag (2010:865). 2.4 Brister och möjligheter Av propositionen Nationella minoriteter i Sverige (Prop. 2008/09:158) framgår det att Sverige inte i tillräckligt hög grad har levt upp till sina folkrättsliga minoritetsåtaganden. I ett historiskt perspektiv har minoriteterna förtryckts och osynliggjorts. Regeringens slutsats är därför att det behövs ett medvetet arbete för att integrera ett minoritetsinriktat tankesätt i kommuners och myndigheters arbete med minoriteterna. Regeringen skriver vidare att utvecklingen av minoritetspolitiken är en fortlöpande process där insatserna för att stärka och skydda de nationella minoriteterna ska ingå som en naturlig del i samhällets åtaganden gentemot medborgarna. Innehållet i Prop. 2008/09:158 ligger till grund för Kraapohken Tjïelte handlingsplan. 2.5 Förstärkt skydd Ett förstärkt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken har införts i Sverige. Tidigare har det förstärkta minoritetsskyddet endast omfattat de norrbottniska kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna enligt Lagen om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175) och Lagen om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175), men sedan Sverige ersatte de tidigare minoritetsspråks lagar med SFS 2009:724 finns i dagsläget 19 förvaltningsområden för samiska, förutom de tidigare nämnda kommunerna, är dessa: Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Dorotea, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. 3. Språksituation idag Samiska är ett finsk-ugriskt språk som kan delas in i tre huvudspråk med sammanlagt nio varieteter (dialekter). Huvudspråken är östsamiska som talas på Kolahalvön och nordöstra Finland, centralsamiska som talas i Finland, Norge och Sverige samt sydsamiska som talas i Norge och Sverige. På svensk sida talas traditionellt fem språkvarieteter: nord-, lule-, och pitesamiska som tillhör det centralsamiska språkområdet samt syd- och umesamiska som tillhör det sydsamiska språkområdet. Kraapohken Tjïelte tillhör det sydsamiska språkområde men även andra samiska varieteter förekommer i kommunen. Kraapohken Tjïelte är beläget inom det samiska kärnområdet och det sydsamiska språkområde omfattar i stora drag Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna samt motsvarande på norsk sida. Geografiska gränserna mellan språken är emellertid inte så skarpa och jämförelsevis skiljer de sig språkmässigt åt som svenska, norska, färöiska och danska beroende på vilken språkvarietet man jämför med. Största språkskillnaden mellan språken finns oftast mellan dem som också geografiskt finns belägna längst ifrån varandra. 8

3.1 Sydsamiska språket idag Kraapohke ligger inom det sydsamiska språkområdet och där har den så kallade språkbytesprocessen gått mycket långt. Det sydsamiska språket talas av mycket få samer och anses vara svårt hotat enligt UNESCO:s kriterier. Antalet sydsamisktalande personer är idag cirka 500-800 personer. En förklaring till sydsamiskans utsatthet är majoritetsspråkets dominans och samhällets status. Den varietet som talas av flest samer cirka 5000-6000 personer i Sverige är nordsamiska. Det vanligaste scenariot i det sydsamiska området är att nuvarande föräldragenerationen har tappat sitt språk, men att många äldre fortfarande pratar sydsamiska. Behovet av insatser för att revitalisera det sydsamiska språket bedöms vara akut och nödvändigt, för en fortsatt överlevnad. Lagstiftningen ökar minoriteters rättigheter generellt samtidigt som aktiva revitaliseringsåtgärder vidtas, till exempel genom samiskt språkcentrum i Östersund och Tärnaby, olika sydsamiska språkprojekt både på svensk och norsk sida, även ett stort samarbete mellan gränserna pågår. 4. Samebyar Samebyar är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras enligt Rennäringslagen (SFS 1971:437). Det finns 51 samebyar i Sverige inom det så kallade renskötselområdet som sträcker sig från Idre (Dalarna) i söder till Könkämä (Treriksröset) i norr. 33 samebyar är fjällsamebyar, 10 skogsamebyar och 8 är koncessionssamebyar, där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd. 4.1. Vilhelmina Södra Sameby Vilhelmina södra sameby är den sydligaste fjällsamebyn inom Västerbottens län. Vilhelmina södra sameby har sina åretruntmarker ovan odlingsgränsen i Dorotea och Vilhelmina kommuner medan vinterbetesmarkerna omfattar Åsele, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. Vilhelmina södra samt Voernese samebyar har ett gemensamt samarbete inom renskötseln speciellt under barmarksperioden. Medlemmarna bor till största del i Vilhelmina kommun. 4.2 Voernese Sameby Inom Kraapohken Tjïelte bor större delen av medlemmar från Voernese Sameby (fd. Frostvikens Norra Sameby). Voernese sameby är den nordligaste fjällsamebyn inom Jämtlands län och gränsar till Vilhelmina Södra Sameby. Voernese sameby har sin åretruntmark inom renbetesfjäll i Strömsunds kommun, inom Dorotea kommun finns flyttleder. Vinterbetesmarkerna omfattar bland annat Strömsund, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. 5. Sameföreningar Inom Kraapohken Tjïelte finns för närvarande ingen sameförening. Närliggande sameföreningar är i Vilhelmina och Strömsunds kommun. I Sverige finns det ett trettio-tal sameföreningar från Skåne i söder till Norrbotten i norr. 9

5.1 Fatmomakke sameförening Fatmomakke sameförening är Sveriges och Saepmies äldsta samiska lokalförening, den bildades 1904. Föreningen arbetar med kulturella frågor, med syfte att öka intresset och kunskapen om den samiska kulturen. Idag har Fatmomakke Sameförening cirka 190 medlemmar, medlemmarna kommer främst från Vilhelmina Södra Sameby och Vilhelmina Norra Sameby. 5.2 Frostviken - Hotagens sameförening Frostviken-Hotagens sameförening är en förening som från början var en sammanslagning av Hotagens, Frostvikens och Offerdals sameföreningar. Föreningen bildades år 1917. Frostviken-Hotagens sameförening har sin föreningslokal Aernie i Ankarede sedan 1927. Föreningen anordnar bland annat aktiviteter på samernas nationaldag och under midsommarhelgen i Ankarede. Idag har Frostviken-Hotagens sameförening cirka 140 medlemmar. 6. Samisk förvaltningskommun Kommunen är skyldig att leva upp till den minoritetspolitiska lagstiftningen. Samtidigt är det av stort värde för kommunen att främja och utveckla den samiska kulturen eftersom den utgör en stor tillgång som berikar Kraapohken Tjïelte, historiskt men även i dagsläget och i framtiden. Upplevelse och turismindustrin är ett område där den samiska närvaron och kulturen kan vara en stor resurs med goda utvecklingsmöjligheter. Kraapohken Tjïelte har haft en levande samisk kultur så långt vi kan blicka tillbaka i tiden. Många personer inom kommunen bedriver och livnär sig på renskötsel, det skapar inkomster för näringen och arbetstillfällen även till andra verksamheter inom kommunen. Kulturen och samiska näringar ska i samarbete med den samiska befolkningen, ses som en resurs med utvecklingsmöjligheter. Det finns ett betydande värde för Kraapohken Tjïelte att främja och utveckla det samiska språket och de samiska näringarna. Kraapohken Tjïelte har sedan 2 Maj 2012 haft en samisk samordnare anställd på 50%, from 1 September 2012 ökades anställningen till 60% och from 1 juli 2015 till 80%. Arbetsuppgifter för den samiska samordnaren är varierande, arbetsuppgifter är bland annat att: Ansvara för genomförande av samrådsgruppsmötena. Cirka 4-6st/år. Planera och handha utbildning och informationsinsatser i kommunen. Sköta det löpande administrativa arbetet. Minoritetshandlingsplan. Språk- och kulturinventering. Synliggöra samernas kultur och utveckla kunskaper. Samordna och planera det minoritetspolitiska arbetet enligt lagar och propositioner i kommunen. Planera sydsamiskt språkarbete bland den samiska befolkningen men även andra varieteter kan förekomma i kommunen. Kontakter när det gäller andra aktörer inom minoritetspolitiken. 10

6.1 Långsiktiga- och delmål samisk förvaltningskommun Den samiska kulturen och det samiska språket ska synliggöras och utgöra en levande och aktiv del av Kraapohken Tjïelte. Att de samiska näringarna blir en likvärdig näring i samhället. 6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder samisk förvaltningskommun Göra en språk- och kulturinventering för aktuella verksamhetsområden i kommunen och uppdatera den samt låta den ligga till grund för fortlöpande revidering. Även göra en inventering för alla kommuninvånare. Språk- och kulturinventeringen blev gjord hösten 2012 och en uppdatering av inventeringen har påbörjats. Ta i beaktande samiskspråkiga och deras behov när man planerar och förverkligar kommunal service. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar, kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser. All personal inom kommunens verksamheter bör hålla sig informerade om minoritetsspråkstalandes rättigheter samt kommunens skyldigheter. Anordna informationsmöte för kommunens olika verksamheter, ortsbefolkning, förskoleverksamhet och äldreomsorg. Synliggöra och utveckla den samiska kulturen samt det samiska språket. 7. Lägesbeskrivning och åtgärder för varje verksamhetsområde För varje delområde under rubriknummer 7 redovisas vad lagen föreskriver, långsiktiga och delmål samt åtgärder/riktlinjer för det fortsatta arbetet inom respektive verksamhetsområde. 7.1 Samverkan mellan samerna och kommunen Enligt SFS 2009:724, 5 (som ingår i grundskyddet) ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Enligt Plan- och bygglag (SFS 2010:900, kap3, 9), skall kommunen när de upprättar ett förslag till översiktplan eller ändring i planen samråda med exempelvis enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. 7.1.2 Långsiktiga- och delmål för samverkan mellan samerna och kommunen Den som tillhör en minoritetsgrupp skall känna sig väl bemött och respekterad vid kontakter med kommunen. Nationella minoriteter skall få inflytande i frågor som berör dem och samråd skall förekomma i samband med frågor som berör minoriteterna. Kommunen stärks med ökad kunskap om den samiska kulturen och vår gemensamma historia. 11

7.1.3 Övergripande riktlinjer/åtgärder för samverkan mellan samerna och kommunen Ge minoriteterna reellt inflytande i frågor som berör dem och samråda med dem. Den samiska samrådsgruppen består av representanter från den samiska befolkningen i Kraapohken tjïelte, Voernese Sameby och Vilhelmina Södra Sameby. Samisk samordnare och dennes chef sitter med i samrådsgruppen som kommunens tjänstemän. Samordnares chef är ordförande och den samiska samordnaren är sammankallande, protokollförare och samrådsmötets föredragare. Den samiska samrådsgruppen skall ersättas (enligt förtroendevaldas ersättningssystem) med reseersättning, timersättning och bilersättning (enligt statlig norm). Den samiska samrådsgruppens roll är bland annat: o Bistå vid revidering av handlingsplan. o Förslagsrätt. o Beslutsrätt. o Beslutsrätt gällande budget och statsbidragets användning. Skapa strukturerade och regelbundna samrådsmöten. Anordna ett öppet informationsmöte med dem som inte är föreningsaktiva eller samrådsrepresentanter varje år. Ge samråden politisk förankring. Kommunen skall anordna samrådsmöten med representanter från samebyarna Vilhelmina Södra och Voernese, när det gäller frågor som berör exempelvis, marker, turism, exploateringar m.m. I dessa samråd skall kommunstyrelsen, kommunchef och berörda förvaltningschefer ingå samt representanter från samebyarna. Straejmien Tjïelte/Strömsunds kommun har i flera år haft en sådan dialog mellan samebyarna och kommunen. Detta är ett bra och positivt sätt att skapa förståelse för varandra och undvika missförstånd, samt att man i ett tidigt skede samråder. 7.2 Språk- och kulturinventering Europarådet har i sin granskning av svensk minoritetspolitik påpekat att bristande statistik om Sveriges nationella minoriteter gör det svårare att följa upp Sveriges åtaganden i Ramkonventionen och Minoritetspråkkonventionen. Svenska myndigheter registrerar inte av integritetsskäl befolkningen utifrån etnisk tillhörighet och därför finns ingen officiell statistik över hur många som identifierar sig som nationell minoritet. Att införa en sådan registrering är heller inte aktuellt men för att kunna implementera minoritetsspråkslagen behöver kommunen ha kunskap om minoritetssituationen i området. Därför är en språk- och kulturinventering för förvaltningskommunerna ett måste. Enligt Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299) ska varje kommun tillsammans med de nationella minoriteterna inventera behov som finns och åtgärder till stöd för språken. Språk- och kulturinventeringen ska ske i enlighet med Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Lagen syftar till att skydda människors personliga integritet och att denna inte kränks när personuppgifter behandlas. 12

7.2.1 Långsiktiga- och delmål rörande språk- och kulturinventering Kommunen skall arbeta för att få ett fungerande system för att språk- och kulturinventera minoriteterna (antal, ålder, kön m.m.), språkkunskaper samt deras behov. När en inventering genomförs bör man vara tydlig med syftet. I det aktuella fallet är det viktigt att förmedla att inventeringen sker för att värna om minoriteternas språk och kultur, att minoriteternas egna erfarenheter är av stort värde. Det är samtidigt lika viktigt att tydliggöra att det är frivilligt att delta. I samband med språk- och kulturinventeringen skall information om samisk förvaltningskommun hållas för kommunanställda inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. 7.2.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande språk- och kulturinventering Språk- och kulturinventera vilka minoriteter som finns inom kommunen och vilka språkkunskaper som finns inom kommunen. Vilka behov och önskemål minoriteterna har skall klargöras. Språk- och kulturinventera vilka språkkunskaper som kommunens anställda har. Språk- och kulturinventera behovet av samiska helt- eller delvis på samiska inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. Språk- och kulturinventeringen bör ske i första hand via enkäter eller via webben. 4 stycken enkäter skall användas för att täcka upp områdena inom kommunen. Enkäterna inriktar sig på: o Förskoleverksamhet. o Äldreomsorg. o Kommunanställda. o Allmän befolkning. o Eventuellt skall personliga intervjuer ske i ett senare skede med berörda minoriteter, speciellt med den äldre minoritetsbefolkningen. 7.3 Information och synliggörande gällande samerna Enligt SFS 2009:724 3 ska förvaltningsmyndigheter när det behövs på ett lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt den nya lagen. SFS 2009:724 4 skriver att det allmänna har ett särskilt ansvar för att utveckla de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, 3-4 ingår i grundskyddet/allmänna bestämmelser. 7.3.1 Långsiktiga- och delmål gällande information och synliggörande Samiska kvinnors och mäns, kultur samt språk skall vara närvarande och synliggjort inom kommunen. Barnens kultur skall särskilt främjas. De nationella minoriteternas nutida och historiska närvaro samt deras språk och kultur behöver synliggöras i Kraapohken Tjïelte, som en del av vårt svenska kulturarv. Alla samer samt andra nationella minoriteter skall vara informerade om sina rättigheter enligt lagen. 13

Broschyrställ på bibliotek. Broschyrställ på kommunhus. 7.3.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande information och synliggörande Utforma en handlingsplan i samarbete med samrådsgruppen för att informera och synliggöra det samiska folket. Handlingsplanen skall utgå ifrån Lagen SFS 2009:724 samt språk- och kulturinventeringen och vara till stöd för det fortsatta minoritetspolitiska arbetet inom Kraapohken Tjïelte. Synliggöra samiska flaggan genom att flagga den samiska flaggan på samiska flaggdagar och samiska nationaldagen. Köpa in samisk litteratur till förskoleverksamhet och äldreomsorg vid behov. Om budget tillåter även till biblioteket. Uppdatera kontinuerligt information på Dorotea kommuns hemsida och facebook om samisk förvaltningskommun. Skyltning på sydsamiska av kommunala fastigheter såsom förskoleverksamhet, äldreomsorg, skola, kommunhus och andra kommunala byggnader. Vägmärken/vägskyltar som lokaliseringsmärken skall även finnas på sydsamiska. Intern information inom kommunförvaltningen och den politiska organisationen om samernas rättigheter skall ske kontinuerligt. Intern och extern information om kommunens fortlöpande arbete med minoritetspolitiken. Samordna samarbetet med andra kommun-, läns- och nationsgränser. Utveckla nätverk och samarbete med andra förvaltningskommuner på svensk och norsk sida samt med Västerbottens läns landsting. Ordna med samiska föreläsare och samiska kulturarrangemang för allmänhet och den samiska befolkningen. 14

7.4 Rätten att tala samiska med myndigheter Lagen SFS 2009:724 8-12 säger bland annat att enskilda har rätt att använda samiska vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i ärenden där den enskilde är part eller ställföreträdande part. Om den enskilde använder samiska i ett sådant ärende är myndigheten skyldig att ge ett muntligt svar på samma språk. Enskilda har rätt att få en skriftlig översättning av beslut och beslutmotivering på samiska. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med språkkunskaper. Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särkskild plats för att ta emot besök av enskilda för samisktalande samt särskilda telefontider. 7.4.1 Långsiktiga- och delmål rörande rätten att tala samiska med myndigheter Kraapohken Tjïelte skall vara förberedd inför att muntligen eller skriftligen svara på de samiska språken. Upprätta fungerande rutiner för att tillgodose samernas rätt att använda samiska i kontakt med kommunen. 7.4.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande rätten att tala samiska med myndigheter Viss översättning av exempelvis blanketter, allmän information, broschyrer, hemsida skall ske. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser. Bestämma tid, plats och telefontid för minoritetsspråklig service. Därefter informera tydligt om när, var och hur minoritetsspråklig service ges. Utfärda rutiner och lättillgänglig information så att kommunväxeln och övrig personal vet hur de ska behandla frågorna. Informera berörda (samisktalande och kommunpersonal samt allmänheten) om SFS 2009:724. Språk- och kulturinventera samisktalande personal inom kommunens verksamheter och kommun medborgarna. 7.5 Förskola och modersmålsträning SFS 2009:724 skriver i 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars 15

vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2010:865). 2010:800 Skollagen, 8 kap, Förskolan gällande modersmål, 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 9kap, Förskoleklassen gällande Modersmål, 10 Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Minoritetsspråkskonventionen som ratificerades år 2000 skriver i artikel 8; att tillhandahålla en väsentlig del av förskoleundervisningen på ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk. Språkundervisningen i skolan den s k modersmålsundervisningen och undervisning på samiska, den två-språkiga undervisningen är delområden som Europarådets expertkommitté anser att Sverige ännu inte uppfyller Minoritetsspråkskonventionen krav. Barnkonventionen skriver i artikel 30, barnet som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Flerspråkighet skall ses som en styrka. Forskning visar att inlärning och behärskning av två eller flera språk skapar bättre förutsättningar att lära sig även andra språk. Grunden för barns språkutveckling och den senare språkkompetensen och identiteten läggs i förskoleålder. Barn och unga är därför en nyckelgrupp i arbetet med att trygga samiskans ställning och fortlevnad. 7.5.1 Långsiktiga- och delmål rörande förskola och modersmålsträning Inom förskolan skall aktivt arbete bedrivas för att samiskspråkiga barn och elever ska ges möjlighet att bli/förbli tvåspråkiga. En förutsättning för det är att föräldrarna är informerade om barnens rättigheter, samt att modersmålslärare och förskolepersonal skall ha god kompetens. Personalen skall ges möjligheter och förutsättningar att arbeta med två eller flerspråkiga barn. En annan förutsättning är god tillgång till litteratur och annat material som 16

används i den pedagogiska verksamheten samt annat material som stimulerar, vidareutvecklar personalens pedagogiska möjligheter. Det planeras för en Verksamhetsplan för Samiskprofilerad förskoleundervisning, pedagogisk omsorg och samisk undervisning i grundskolan i Dorotea kommun som skall vara ett stöd och följas av verksamheten. En annan viktig aspekt är att även svenskspråkiga barn får möjlighet att bekanta sig med de samiska språken och kulturen. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Därför är det viktigt att bedriva en förskoleverksamhet där det samiska och svenska språket samt de två kulturerna har lika värde. Genom att förskolan har en tydlig samisk språkmiljö och vara en trygg språk-arena för de samiska barnen. Kraapohken Tjïelte skall i enighet med Minoritetsspråkskonventionen som Sverige har ratificerat år 2000, uppnå tvåspråkig undervisning inom de förskolor/skolor som idag har samisk modersmålsundervisning/ integrerad samisk undervisning. 7.5.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande förskola och modersmålsträning Språk- och kulturinventera språkkunskaperna bland förskolepersonalen. Inventera behovet av samiska inom förskoleverksamhet, finns behov skall barnen erbjudas förskoleverksamhet helt- eller delvis på samiska. I dagsläget erbjuds samiska inom förskoleverksamhet delvis inom kommunen, målet är en helt förstärkt samisk förskoleavdelning, med minst en samisktalande personal på heltid. Förskoleverksamheten skall jobba för de samiska barnens tvåspråkighet, modersmål och arbeta med tvåspråkig verksamhet. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser. Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i samiska språket samt historia och traditioner. Anordna temadagar och informationsdagar för övriga barn och personal inom förskolan. Tydliggör förskoleverksamhetens mål gentemot minoriteterna. Verka för att finna lämpliga lärare och personal med goda kunskaper i samiska och den samiska traditionen samt kulturen. Vid behov omfördela samisktalande personal där behoven finns. Samiska förskolebarn skall få möjligheten att delta på språkbad och på språk- och kulturveckor i Snåsa respektive Hattfjelldal eller annan ort, för att stärka sin identitet, kultur och tvåspråkighet. 17

Verksamheten skall innehålla inslag av den kultur och de traditioner som hör samman med samiska språken. Skapa samiska miljöer i anslutning till förskolorna. Modersmålstränare och förskolepersonal skall ges möjlighet att fortbilda sig i samisk kultur, språk och historia samt andra adekvata områden. Att Barnens Rajd kommer till Kraapohken Tjïelte vart tredje år 2017 osv., den riktar sig till alla barn inom förskolan samt alla årskurser inom grundskolan. 7.6 Modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har enligt Skolförordningen SFS 2011:185 rätt till modersmålundervisning i grundskolan. Enligt 10 kap. 4 skollagen (2010:800) ska det finnas språkval. Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval. 6 En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 välja något av följande språk som språkval: 1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk, 3. engelska, eller 4. teckenspråk. 7 Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 andra stycket eller 6 om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 1 är ett nationellt minoritetsspråk. SFS 2011:185 kap.12, 13-14 En huvudman för grundskola får anordna samisk undervisning för samiska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det. Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska. 14 Utbildningen för de samiska eleverna ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan. Skollagen 2010:800, 10kap, grundskolan gällande Modersmålsundervisning 7 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. För samiska språken gäller att undervisning skall ske även om det bara finns en enda elev och även om språket inte används som det dagliga umgängesspråket i hemmet. Syftet i kursplanen modersmål; ett ämne som ger eleverna förutsättningar att utvecklas till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen fördjupar sina kunskaper om modersmålet och de områden där modersmålet talas. Genom undervisningen i ämnet utvecklar eleverna sin självkänsla och de får möjlighet att skapa sig en identitet på egna villkor. 18

7.6.1 Långsiktiga- och delmål rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola Huvudmannen skall erbjuda modersmålsundervisning till alla elever både pojkar och flickor som tillhör en nationell minoritet och även bekosta den. Huvudman för grundskola skall ingå avtal med sameskolstyrelsen för integrerad samisk undervisning i grundskolan om så önskas av någon. Om avtal för integrerad samisk undervisning påbörjas står sameskolstyrelsen för en del av kostnaden och huvudmannen står för den övriga delen. Kraapohken Tjïelte ska verka för att det samiska språket och den samiska kulturen ska bli en naturlig del av skolverksamheten. Skolmiljön ska vara tilltalande och fri från fördomar, mobbning och diskriminering. Inom grundskolan skall aktivt arbete bedrivas för att samiskspråkiga barn och elever ska ges möjlighet att bli/förbli tvåspråkiga. Det planeras för en Verksamhetsplan för Samiskprofilerad förskoleundervisning, pedagogisk omsorg och samisk undervisning i grundskolan i Dorotea kommun som skall vara ett stöd och följas av verksamheten. Barnens Rajd i Dorotea 2014. 7.6.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola Modersmålslärare i samiska skall finnas inom skolverksamheten, så länge som modersmålsundervisning efterfrågas. Detta gäller även samisk kultur, religion, historia (Samhällsorienterande ämnen) och slöjd. Överväg eventuellt distansundervisning. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar, kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser. Modersmålsundervisningen ska ge eleverna förutsättningar och möjlighet, att utveckla sin kulturella identitet och bli tvåspråkiga. Dorotea kommun skall erbjuda samiska i Språkval, Moderna språk, Modersmål, samt Elevens val/skolans val. Skolan skall ansöka till Sameskolstyrelsen om Samisk integrerad undervisning och teckna avtal, om så att en förälder önskar det till sitt barn i Dorotea kommun. 19

Samiska elever skall få möjligheten att delta på språkbad och på språk- och kulturveckor i Snåsa respektive Hattfjelldal eller annan ort, för att stärka sin identitet, kultur och tvåspråkighet. Samiska elever skall få tillgodogöra sig traditionell kunskap på annan plats än skolan och därför skall upp till 10 dagars ledighet för kulturbärande lärande ske per läsår, om så föräldrar önskar det. Anordna samiska miljöer/samiskt rum i anslutning till skolorna. Anordna ett samiskt undervisningsrum, där eleverna som studerar samiska håller lektion. Integrera samisk kultur och traditioner i den kommunala verksamheten. Anordna temadagar och informationsdagar för övriga elever och personal inom grundskola. Ansökan om modersmål skall finnas tillgänglig som blankett. Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i samiska språken samt historia och traditioner. 7.7 Äldreomsorg De äldre är de starkaste språkbärarna och bärare av kultur samt värnare av traditioner. Det är viktigt att de äldre som kan tala samiska kan fortsätta att använda sitt språk. Det är även viktigt av den anledningen att det språk som man senast har lärt sig kan försvinna med åldern, medan däremot kunskaperna i modersmålet består och återkommer. De äldres välbefinnande påverkas också i hög grad av omgivningen. Om den vardagliga omgivningen inte förstår personen och dennes önskemål finns risk för isolering. Språkförbistringen mellan generationerna medför att den äldres behov ej kan säkerställas till fullo. Enligt SFS 2009:724 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) kap 5,6, har kompletterats så att den nu föreskriver att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken där detta behövs i omvårdnaden av de äldre. 20

Samisk profilerad äldreomsorgsavdelningen på Bergvattengården i Dorotea. 7.7.1 Långsiktiga- och delmål rörande äldreomsorg Äldre kvinnor och män inom särskilt boende och hemtjänst skall äga rätten att bemötas på sitt eget minoritetsspråk. Samiska traditioner, kultur och mathållning skall vara ett naturligt inslag i samisk äldreomsorg. Inom Kraapohken Tjïelte finns en Verksamhetsplan för Samisk profilerad äldreomsorg i Dorotea kommun som skall vara ett stöd och följas av verksamheten. 7.7.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande äldreomsorg Inventera befintliga språk- och kulturresurser inom vård- och omsorgs personal. Inventera nuvarande och kommande behov inom vård- och äldreomsorgen. För att tidigt inventera behov om minoritetsspråk skall vid vårdplanering om plats i särskilt boende eller hemtjänst, information ges om rätten till äldreomsorg inom ramen för minoritetslagstiftningen. Arbeta för att kunna bemöta en efterfrågan på minoritetsspråksinriktad verksamhet. De äldre skall få del av samiska traditioner såsom språk, kultur och mathållning genom kommunens vård- och äldreomsorg. Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i samiska språket samt historia, kultur och traditioner. Vid behov omfördela samisktalande personal där behoven finns. Anordna samiska miljöer i anslutning till äldreomsorgens boenden. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser. Undersöka om det finns samer inom kommunen som vill vara kontaktpersoner åt äldre samer. Att samer som söker särskilt boende skall bli prioriterad att få plats på den samiskprofilerade äldreomsorgsavdelningen. 21

7.8 Personalutveckling och utbildning Enligt regeringens Prop. 2008/09:158 betonas det mycket starkt kommunernas skyldighet när det gäller att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. En grundförutsättning för att detta skall kunna ske är att ansvariga tjänstemän, politiker och kommunens personal är tillräckligt insatta i SFS 2009:724 och Sveriges urbefolkning, kunskaper skall givetvis finnas i alla kommunens verksamheter. 7.8.1 Långsiktiga- och delmål rörande personalutveckling och utbildning Att kommunens personal är väl insatt i SFS 2009:724 och om minoriteternas kultur, historia samt språk. Även samerna och allmänheten skall vara medveten om de lagstadgade rättigheterna. 7.8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande personalutveckling och utbildning Informera all personal inom kommunen om samernas rättigheter och om kommunens skyldigheter. Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser. Inventera vilken språkkompetens det finns inom de nationella minoritetsspråken bland kommunanställda. Ge personalen möjlighet till samiskspråk- och kulturutbildning, om det behövs inom deras yrkesroll. Genomför utbildningsinsatser, temadagar och informationsmöten som syftar till att öka kunskapen om samernas språk och kultur för kommunpersonal och allmänheten. Särskilt ska personal inom förskola, skola och äldreomsorg beaktas vid sådana insatser. 22

Speciella utbildningsinsatser för chefer, politiker och nyckelpersoner inom förvaltningen. 8. Kultur och fritid Kulturverksamhet fungerar ofta som en väg till ny kunskap och främjar dialog, inflytande och skapande. Eftersom språket är en bärare av kulturen är det viktigt att på olika sätt främja samiska kulturyttringar. SFS 2009:724, 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Detta ingår i grundskyddet i minoritetsspråkslagen. Språklagen (2009:600) anger att det allmänna har ett särskilt ansvar att främja de nationella minoritetsspråken och att de nationella minoriteterna även i övrigt skall ha möjlighet att utveckla sin kultur i Sverige. Särskild vikt skall läggas vid barns kulturella identitet och språk. I bibliotekslagen SFS 2013:801, under rubriken Prioriterade grupper i 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. 8.1 Långsiktiga- och delmål rörande kultur och fritid Den samiska kulturen skall vara en naturlig del av kulturutbudet inom Kraapohken Tjïelte. Samernas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur skall främjas genom olika kulturinsatser, barns utveckling och kultur skall särskilt främjas. 8.2 Övergripande riktlinjer/åtgärder rörande kultur och fritid Stimulera till kulturarrangemang med det samiska språket i fokus, där det samiska språket synliggörs. Aktiviteter för barn och ungdomar där de får ta del av det samiska språket och kulturen exempelvis via sagostunder, teater och annan barn/ungdomskultur. Informationskvällar och föreläsningskvällar för den samiska befolkningen och allmänheten. 23

Synliggöra samiska sevärdheter. Film-, teater-, musik- och litteraturevenemang för den samiska befolkningen och allmänheten. Biblioteket skall aktivt söka nyutgiven samisk litteratur för barn och vuxna som behöver införskaffas. Samiska samordnaren bistår med information och hjälp. Skapa nya mötesplatser, språkarenor och stimulera aktiviteter som lyfter den samiska kulturen och språket. Informera under årets gång om åtgärder och ta emot nya idéer och synpunkter genom att bjuda in till öppet samrådsmöte för den samiska befolkningen inom kommunen angående språk, kultur m.m. 9. Revitalisering av det samiska språket De nationella minoritetsspråken har under lång tid tappat mark i Sverige. Allt färre talar språken och bland annat syd- och lulesamiskan riskerar att helt försvinna. Majoritetsspråket dominerar i de allra flesta sammanhang och minoritetsspråken utvecklas dåligt i nya termer. Minoriteternas språkfärdigheter blir allt sämre och samtidigt försämras möjligheten att föra språket vidare till nästa generation. Den språkliga kedjan mellan generationerna blir allt sämre. Det gäller att vända språkbytesprocessen och få igång revitalisering av de nationella minoritetsspråken. Begreppet revitalisering innebär att åtgärder vidtas så att ett hotat språk kan börja återta mark, bland annat genom att fler börjar tala det. Det kräver stora insatser från samhällets sida för att höja språkets status och skapa ett mer språkbevarande klimat. Det är viktigt att minoriteterna själva medverkar och är engagerad i revitaliseringsarbetet. 9.1 Långsiktiga- och delmål rörande revitalisering av det samiska språket Vända den negativa språkbytesprocessen och påbörja revitalisering av minoritetsspråket. 24