Ansökan om byggnadstillstånd i enlighet med kärnenergilagens (990/1987) 18 för uppförande av kärnkraftverket Hanhikivi 1

Ansökan om byggnadstillstånd i enlighet med kärnenergilagens (990/1987) 18 för uppförande av kärnkraftverket Hanhikivi 1 Juni 2015 Uppdaterad den 5 augusti 2015

Ansökan om byggnadstillstånd i enlighet med kärnenergilagens (990/1987) 18 för uppförande av kärnkraftverket Hanhikivi 1 Juni 2015 Uppdaterad den 5 augusti 2015

Innehåll Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1 Ansökan 8 Sökande 8 Projektet 8 Principbesluten 9 Förläggningsort 9 Realiseringssätt och tidtabell 10 Organisation och sakkunskap 10 De ekonomiska förutsättningarna 11 Kärnkraftverkstyp 12 Skyddsarrangemang 12 Kärnbränslehantering 12 Kärnavfallshantering 13 Inlämnande av materialet gällande byggnadstillstånd till Strålsäkerhetscentralen 13 Uppfyllande av förutsättningarna för beviljande av byggnadstillstånd och tillståndsbeslutets verkställbarhet 14 Bilagor Uppgifter om Fennovoima 1A Fennovoima Ab:s handelsregisterutdrag samt bolagsordning och aktieägarregister 17 Sammanfattning 18 1C Fennovoimas ägarunderlag 21 Sammanfattning 22 Fennovoimas ägarstruktur 23 1C Utredning om Fennovoimas kärnkraftverksprojekts ekonomiska verksamhetsförutsättningar och företagsekonomiska lönsamhet samt kostnadsförslag och finansieringsplan för projektet 25 Sammanfattning 26 Projektets ekonomiska verksamhetsförutsättningar 27 Finansieringsplan för kärnkraftverksprojektet 27 Kärnkraftverksprojektets företagsekonomiska lönsamhet 28 Beredskap för ekonomiska risker och osäkerheter 31 Källor 33 1D Fennovoima Ab:s bokslutshandlingar 2010 2014 35 Sammanfattning 36 Fennovoimas organisation och tillgängliga expertis 2A Utredning om genomförandet av projektet samt Fennovoimas tillgängliga expertis och organisation i tillstånds- och byggfasen 39 Sammanfattning 40 Olika faser i genomförandet av projektet 41 Fennovoimas organisation i tillståndsanskaffnings- och byggfasen 43 3

Sakkunskap som Fennovoima förfogar över 48 Annan kompetens som Fennovoima förfogar över 50 2B Generell utredning om kärnkraftverkets planerade organisation under driftfasen 53 Sammanfattning 54 Organisationen och krav under driftfasen 55 Driftsorganisationens organisationsstruktur och behov av personalresurser 55 Förnyelse av drifttillståndet 58 Avveckling 58 Kärnkraftverkets förläggningsort 3A 3B 3C Utredning om miljö konsekvenserna under byggandet och driften av kärnkraftverket samt om de planerade åtgärderna för att förebygga och lindra de negativa konsekvenserna 61 Sammanfattning 62 Miljöledningssystem 63 Miljökonsekvensbedömning 63 Miljöns nuvarande tillstånd 63 Miljökonsekvenser under byggandet och förebyggande och lindring av de negativa konsekvenserna 65 Miljökonsekvenser under driften och förebyggande och lindring av de negativa konsekvenserna 68 Miljö- och vattentillstånd 78 Källor 79 Tilläggsutredningar om konsekvenserna för naturen i havsområdet och fiskerinäringen under driften av kärnkraft verket i enlighet med Arbets- och näringsministeriets krav 81 Sammanfattning 82 Främmande arters överlevnad och förökning i havsområdet vid Pyhäjoki 83 Sälförekomst och sälarnas vandringsbeteende 85 Fiskbestånd och fiskerinäring 86 Vandringsfiskarnas leder och möjlighet att nå lekälvarna 93 Bottnar dominerade av undervattensvegetation och kransalgsängar 96 Havsförvaltningsplanens mål och genomförande 99 Källor 100 Utredning om förläggningsorten Hanhikivi i Pyhäjoki och Fennovoimas rätt att använda den planerade förläggningsorten 105 Sammanfattning 106 Hanhikivi udde i Pyhäjoki som förläggningsort för anläggningen 107 Planering som projektet förutsätter 110 Ägarförhållanden på kärnkraftverkets förläggningsort 116 Kärnkraftverkets säkerhet 4A 4B Utredning om typen av kärn kraftverk som ska byggas, de tekniska verksamhets principerna och leverantörerna av anläggningens centrala komponenter 119 Sammanfattning 120 Teknik och säkerhet i Rosatoms kärnkraftverk AES-2006 121 De planerade leverantörerna av de centrala komponenterna 129 Utredning om de säkerhetsprinciper som iakttas vid kärnkraftverket samt bedömning av hur principerna kommer att genomföras 133 Sammanfattning 134 Allmänna principer för användning av kärnenergi 135 Säkerhetskrav 138 Kärnbränsleförsörjning och kärnavfallshantering vid kärnkraftverket 5A Plan för kärnbränsleförsörjningen vid kärnkraftverket 149 Sammanfattning 150 Anskaffning av kärnbränsle och försörjningsberedskap 151 Bränslestruktur 152 Uranbehov 152 4 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

Transport och lagring av kärnbränsle 153 Kvalitetskontroll av kärnbränsleförsörjningen och begränsning av miljökonsekvenserna 153 Källor 154 5B Helhetsplan för kärnavfallshanteringen 157 Sammanfattning 158 Omhändertagande av låg- och medelaktivt driftavfall 159 Omhändertagande av använt kärnbränsle 163 Nedläggning av kärnkraftverket 165 Övergripande tidtabell för kärnavfallshanteringen 166 Totalkostnader för kärnavfallshanteringen 166 5

Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1 Ansökan Med den här ansökan ber Fennovoima Ab (i fortsättningen Fennovoima eller bolaget ) statsrådet om tillstånd enligt 18 i kärnenergilagen (990/1987) att bygga en sådan kärnanläggning som nämns i 3 1 mom. 5 a punkten i kärnenergilagen på den planerade förläggningsorten på Hanhikivi udde i Pyhäjoki. Anläggningshelheten som ska byggas består av de kärnkraftverksenheter som är avsedda för elproduktionen samt de kärnanläggningar som behövs för verksamheten vid kärnkraftverket och som finns på samma anläggningsplats. Anläggningarna används för lagring av färskt kärnbränsle, mellanlagring av använt kärnbränsle samt hantering och lagring av låg- och medelaktivt driftavfall. Sökande Fennovoima är ett finländskt aktiebolag med FO-numret 2125678-5. Bolagets hemort är Helsingfors. Ett utdrag ur handelsregistret, bolagsordningen och aktieägarregistret finns i bilaga 1A till den här ansökan. Fennovoima har grundats för att producera el till självkostnadspris för sina ägares behov, och bolaget fungerar enligt Mankalaprincipen. Efter att kärnkraftverket har färdigställts är bolagets delägare i enlighet med Mankalaprincipen berättigade till den el som anläggningen producerar i förhållande till sina ägarandelar. De är även ansvariga i enlighet med vad som står i bolagsordningen och delägaravtalet för alla kostnader som elproduktionen förorsakar bolaget. Bolag som genom antingen direkt eller indirekt aktieinnehav är berättigade till den el som Fennovoima producerar kallas i denna ansökan Fennovoimas delägare. Statsrådet ansåg i sitt principbeslut Ö 6/2014 rd, som beskrivs närmare under punkten Principbesluten i denna ansökan, att minst 60 procent av innehavet i Fennovoima ska ligga i händerna på aktörer som har sin bostadsort eller hemvist inom EU eller EFTA-området. Av Fennovoimas aktier ägs 66 procent av Kraftaktiebolaget SF och 34 procent av RAOS Voima Oy. Fennovoima ägs till mer än 60 procent av aktörer som har förbundit sig till fortsatt finansiering av projektet och som har sin bostadsort eller hemvist inom EU eller EFTA-området. Fennovoimas ägarbas har beskrivits närmare i bilaga 1B till den här ansökan. Projektet Fennovoima bygger en kärnkraftverksenhet med en värmeeffekt på 3 220 MW och en eleffekt på cirka 1 200 MW samt de kärnanläggningar som behövs för driften av denna enhet och som nämns i principbeslutet på anläggningsplatsen på Hanhikivi udde i Pyhäjoki. Fennovoima använder kärnkraftverket som byggs för att producera energi till sina ägare. Enhetens planerade drifttid är 60 år. Fennovoimas kärnkraftverksenhet levereras av RAOS Project Oy, som hör till Rosatomkoncernen. Anläggningstypen är Rosatoms tryckvattenanläggning AES-2006. Avtalet om anläggningsleverans som Fennovoima har ingått är en totalleveransmodell med en ansvarig huvudleverantör, en så kallad nyckelfärdig leverans. Detta innebär att anläggningsleverantören ansvarar för merparten av planeringen av kärnkraftverket, komponentanskaffningen och byggandet av anläggningen. Fennovoima ansvarar närmast för uppförandet av de administrativa byggnaderna, som kontorsbyggnaderna och besökscentret. Dessutom ansvarar Fennovoima för byggandet av mellanlagret för använt bränsle och slutförvarsanläggningen för låg- och medelaktivt driftavfall. 8 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

Mellanlagret för använt kärnbränsle är en separat byggnad i förhållande till den övriga anläggningen. Byggnadstillstånd för den söks med den här ansökan, men den detaljerade planeringen och byggandet genomförs först efter att driften av kärnkraftverksenheten har inletts. Anläggningen för slutförvaring av låg- och medelaktivt driftavfall byggs i ett senare skede och kommer att användas för att på ett sätt som är avsett att bli bestående förvara det låg- och medelaktiva kärnavfall som uppkommer vid driften och nedläggningen av kärnkraftverket. Byggnadsoch drifttillstånd för denna anläggning söks separat. Principbesluten Byggandet av Fennovoimas kärnkraftverk har i ett principbeslut enligt 11 i kärnenergilagen konstaterats vara förenligt med samhällets helhetsintresse och uppfyller därmed kravet i 5 i kärnenergilagen. Fennovoima ansökte med en ansökan daterad den 14 januari 2009 om statsrådets principbeslut om byggandet av ett kärnkraftverk och de kärnanläggningar som behövs för verksamheten vid detta i enlighet med 11 i kärnenergilagen. Statsrådet fattade den 6 maj 2010 ett principbeslut om Fennovoimas projekt (Ö 4/2010 rd), där projektet konstaterades vara förenligt med samhällets helhetsintresse, och riksdagen beslutade den 1 juli 2010 att lämna principbeslutet i kraft. Med anledning av de förändringar som skett i Fennovoimas delägarunderlag och anläggningsalternativ efter det ursprungliga principbeslutet ansökte Fennovoima den 4 mars 2014 om komplettering av principbeslutet hos statsrådet. Statsrådet fattade den 18 september 2014 (Ö 6/2014 rd) ett principbeslut utifrån ansökan om komplettering, enligt vilket byggandet av ett nytt kärnkraftverk och de kärnanläggningar som behövs för driften av detta på kraftverksplatsen i Pyhäjoki i enlighet med statsrådets gällande beslut Ö 4/2010 rd och kompletterat på det sätt som anges i den ansökan Fennovoima lämnat in den 4 mars 2014 är förenligt med samhällets helhetsintresse. Genom beslutet kompletterade statsrådet i enlighet med ansökan det tidigare principbeslutet, och riksdagen beslutade den 5 december 2014 att principbeslutet ska förbli i kraft. Fennovoima kan på basis av principbeslutet bygga en kärnkraftverksenhet med en värmeeffekt på högst 4 900 MW och en anläggning för slutförvaring av det låg- och medelaktiva driftavfallet från kärnkraftverket. I principbeslutet ingår även de ovan beskrivna och för driften av kärnkraftverket nödvändiga kärnanläggningarna som ligger på samma anläggningsplats och som används för lagring av färskt kärnbränsle, hantering och lagring av låg- och medelaktivt driftavfall samt mellanlagring av använt kärnbränsle. Fennovoima gjorde den 20 september 2013 en investeringsanmälan till EU-kommissionen i enlighet med artikel 41 i EURATOM-fördraget. Kommissionen tog ställning till projektet Hanhikivi 1 den 3 juni 2015. Förläggningsort Fennovoima valde i oktober 2011 Hanhikivi udde, som ligger i Pyhäjoki kommun i Norra Österbotten, som förläggningsort för sitt kärnkraftverk. Enligt de utredningar som Fennovoima har gjort uppfyller den valda förläggningsorten de miljö- och säkerhetskrav som ställs på förläggningsorten för ett kärnkraftverk. Strålsäkerhetscentralen har både i sitt utlåtande om Fennovoimas principbeslut och i sitt utlåtande om kompletteringen av principbeslutet konstaterat att förhållandena på förläggningsorten i Pyhäjoki inte innehåller några inslag som skulle utgöra ett hinder för att ett nytt kärnkraftverk och de övriga kärnanläggningar i anslutning till detta som nämns i ansökan om principbeslut byggs i enlighet med säkerhetskraven. Fennovoima genomförde 2008 ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) gällande konsekvenserna av byggandet och driften av ett kärnkraftverk med en eleffekt på 1 500 2 500 MW och med en eller två reaktorer på tre alternativa orter. Med anledning av de förändringar som skett i anläggningsalternativen genomförde Fennovoima åren 2013 2014 ett MKB-förfarande för att bedöma miljökonsekvenserna på anläggningsplatsen Hanhikivi udde, som valts som förläggningsort, under byggandet och driften av ett kärnkraftverk med en eleffekt på cirka 1 200 MW. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen medför projektet inga miljökonsekvenser som är så negativa att de inte kan accepteras eller lindras till en godtagbar nivå. De planerade åtgärderna för att hantera miljökonsekvenserna under byggandet och driften av kärnkraftverket presenteras i bilaga 3A till den här ansökan. 9

Arbets- och näringsministeriet har i egenskap av kontaktmyndighet i sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen krävt att Fennovoima genomför tilläggsutredningar om konsekvenserna för naturen i havsområdet och fiskerinäringen under driften av kraftverket. Resultaten av dessa tilläggsutredningar har lagts fram i bilaga 3B till den här ansökan. Markanvändningen på Hanhikivi udde styrs av landskapsplanen för kärnkraft samt av Brahestads och Pyhäjoki kommuns delgeneralplaner och detaljplaner för kärnkraftverksområdet. Planerna för kärnkraftverketsprojektet har vunnit laga kraft på alla tre planläggningsnivåer. Fennovoima disponerar i juni 2015 över totalt cirka 504 hektar mark- och vattenområden på Hanhikivi udde. Områdena som är i Fennovoimas ägo, 397,3 hektar, har förvärvats genom frivilliga fastighetsaffärer. Dessutom har statsrådet genom sitt beslut den 11 december 2014 beviljat Fennovoima tillstånd enligt lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) att genom inlösningsförfaranden skaffa de detaljplanerade områden i Pyhäjoki kommun och Brahestad som behövs för Hanhikivi kärnkraftverksprojekt och dess stödfunktioner. I samma beslut har statsrådet gett Fennovoima rätt att ta de mark- och vattenområden som ska lösas in, totalt cirka 108 hektar, i besittning före den tidpunkt som avses i 57 1 mom. i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter. Beslutet om inlösningstillstånd har överklagats till högsta förvaltningsdomstolen, och behandlingen av besvärsmålet pågår ännu. Efter att inlösningstillståndet beviljades har Fennovoima genomfört en frivillig fastighetsaffär beträffande två fastigheter enligt inlösningstillståndet. Förhandsbesittningstagandet av två andra områden som ska lösas in har ägt rum genom en inlösningsförrättning den 25 mars 2015 (förrättningsnummer 2014 494430, MMLm/29405/33/2014). Fennovoima disponerar över alla områden som behövs för kärnkraftverket och dess stödfunktioner, antingen genom direkt ägande eller med stöd av det inlösningstillstånd och tillstånd till förhandsbesittningstagande som bolaget har beviljats. En närmare beskrivning av förläggningsorten för Fennovoimas kärnkraftverk och de markområden som behövs för byggandet av kärnkraftverket finns i bilaga 3C till den här ansökan. Realiseringssätt och tidtabell Berednings- och anskaffningsfaserna av Fennovoimas projekt har slutförts. Anskaffningsfasen avslutades i december 2013, när Fennovoima ingick ett avtal om anläggningsleverans med JSC Rusatom Overseas. Det undertecknade avtalet om anläggningsleverans mellan Fennovoima och JSC Rusatom Overseas överfördes i april 2015 till JSC Rusatom Overseas finländska dotterbolag, RAOS Project Oy. Överföringen har beskrivits närmare i bilaga 4A till den här ansökan. Anläggningsleveransen är en totalleveransmodell med en ansvarig huvudleverantör, en så kallad nyckelfärdig leverans. Detta innebär att anläggningsleverantören ansvarar för merparten av planeringen av kärnkraftverket, komponentanskaffningen och byggandet av anläggningen. Fennovoima ansvarar närmast för uppförandet av de administrativa byggnaderna, som kontorsbyggnaderna och besökscentret. Dessutom ansvarar Fennovoima för byggandet av mellanlagret för använt bränsle och slutförvarsanläggningen för låg- och medelaktivt driftavfall. De förberedande arbetena på anläggningsplatsen inleddes hösten 2014 med byggandet av förbindelsevägen till anläggningsplatsen. Förberedelserna inför områdesarbetena fortsätter på anläggningsplatsen tills byggnadstillstånd beviljas. Det tillståndspliktiga byggandet av kärnkraftverket kan inledas först efter att byggnadstillstånd har beviljats, uppskattningsvis i början av år 2018. Fennovoima ansöker enligt planerna om drifttillstånd för kärnkraftverket i slutet av byggfasen, ungefär år 2021. Den kommersiella driften av kärnkraftverket inleds enligt planerna år 2024. Under driften av kärnkraftverket byggs ett mellanlager för använt kärnbränsle, som ingår i den här ansökan, på anläggningsområdet. Byggandet av mellanlagret inleds enligt planerna år 2025. Mellanlagret ska enligt planerna tas i bruk år 2030. Genomförandet av projektet och tidtabellen har beskrivits närmare i bilaga 2A till den här ansökan. Organisation och sakkunskap Fennovoima har under uppbyggnaden av sin organisation och sakkunskap förberett sig på att bolaget ska kunna sörja för sina skyldigheter i egenskap av beställare av kärnkraftverket och 10 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

framtida tillståndshavare för detta. I dessa skyldigheter ingår i synnerhet kravdefinition för kärnkraftverket, granskning av anläggningsplaneringen, säkerhetsbedömning på ett sätt som är oberoende av anläggningsleverantören samt projekt- och kvalitetsledning. Fennovoima övervakar hur projektet framskrider, planeringen av anläggningen och kvaliteten på genomförandet under alla faser av projektet genom att samarbeta aktivt med anläggningsleverantören och huvudunderleverantörerna. Fennovoima ansvarar i egenskap av framtida tillståndsinnehavare för säkerheten hos anläggningen som byggs. Fennovoimas mål är en fungerande och säker arbetsplats, där arbetarskydds- och anställningsfrågor sköts på behörigt sätt och grå ekonomi bekämpas effektivt. Fennovoima inledde en omfattande rekrytering våren 2014, efter att avtalet om anläggningsleverans undertecknats, och Fennovoimas personalstyrka uppgick i mitten av juni 2015 till 221 personer (15.6.2015). Personalmängden som står till bolagets förfogande ska enligt planerna uppgå till cirka 370 personer i slutet av tillståndsanskaffningsfasen år 2017. I slutet av byggfasen uppskattas den totala personalmängden inom Fennovoimas egen organisation uppgå till cirka 500 personer. Av dessa hör cirka 240 personer till driftsorganisationen, till vilken personal enligt planerna anställs från och med år 2019. Vid bildandet av den framtida driftsorganisationen utnyttjas den kompetens och erfarenhet som uppkommer under byggandet av anläggningen. Fennovoima har rekryterat experter inom kärnenergibranschen med lång erfarenhet av beredning, planering och byggande av kärnkraftverk. Dessutom har Fennovoima rekryterat experter och personer inom kvalitetsledning med stark projektkompetens utöver den egna specialkompetensen. Fennovoima har utvecklat sin organisation och sitt ledningssystem så att de stöder genomförandet av kärnkraftverksprojektet. Fennovoimas ledningssystem har bland annat i uppgift att säkerställa att kärn- och strålsäkerheten prioriteras i all verksamhet inom bolaget. Fennovoima fäster särskild uppmärksamhet vid en god säkerhetskultur och utveckling av denna inom såväl den egna organisationen som anläggningsleverantörens och dennes underleverantörers organisationer. Fennovoima utnyttjar dessutom konsult- och experttjänster som skaffas utanför bolaget inom projektet. Experttjänsterna som används kommer i huvudsak från planerings- och konsultbyråer med erfarenhet av stora projekt inom kärnkraftsbranschen och andra branscher. Fennovoima har tillgång till den expertis som krävs för att genomföra kärnkraftverksprojektet på ett tryggt sätt och i enlighet med säkerhetskraven. Fennovoimas organisation och den expertis som står till Fennovoimas förfogande har beskrivits närmare i bilaga 2A till den här ansökan. En generell beskrivning av Fennovoimas planerade driftsorganisation finns i bilaga 2B. De ekonomiska förutsättningarna De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna för Fennovoimas kärnkraftsprojekt bygger på delägarnas soliditet och förbindelse att täcka kostnaderna till följd av elproduktionen i enlighet med Mankalaprincipen. När kärnkraftverket har färdigställts är delägarna i enlighet med Mankalaprincipen berättigade till den el som anläggningen producerar i förhållande till sina ägarandelar och svarar på det sätt som införts i bolagsordningen och delägaravtalet för alla kostnader som elproduktionen åsamkar bolaget. För att genomföra kärnkraftverksprojektet krävs på grund av det omfattande behovet av kapital och den mångåriga bygg- och driftsättningsfasen engagerade ägare med ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet. Fennovoimas delägarkår består bland annat av börslistade industriföretag, energibolag som ägs av kommuner och ryska statens kärnenergibolag Rosatomkoncernen. Fennovoimas delägare har genom beslut som fattades våren 2014 förbundit sig att genomföra och finansiera projektet Hanhikivi 1. Delägarna har avtalat om hur det egna kapitalet ska investeras i projektet och om att Rosatomkoncernen i egenskap av anläggningsleverantör och minoritetsägare ansvarar för anskaffningen av den långfristiga lånefinansiering som ska lyftas i byggfasen. Fennovoima har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att genomföra kärnkraftverksprojektet. Fennovoimas projekts ekonomiska verksamhetsförutsättningar och företagsekonomiska lönsamhet, kostnadsförslaget för projektet och finansieringsplanen beskrivs i bilaga 1C till den här ansökan. 11

Kärnkraftverkstyp Reaktortypen AES-2006, som Fennovoima har valt, är en tryckvattenreaktor med en eleffekt på cirka 1 200 MW. Reaktorn bygger på de VVER-anläggningar som Rosatomkoncernen har utvecklat. På grund av det långa utvecklingsarbetet bakom dem är skillnaderna mellan moderna tryckvattenreaktorer av samma typ som AES-2006 mycket små oavsett leverantör, och de viktigaste säkerhetsfunktionerna, som effektkontroll, kylning av reaktorn och förhindrande av spridning av radioaktiva ämnen, har utformats på i princip samma sätt. I fråga om de centrala funktionsprinciperna och säkerhetslösningarna representerar AES-2006 alltså mycket välkänd teknik. De viktigaste egenskaperna som representerar nyare teknik hos anläggningen AES-2006 är omfattande användning av passiva kylsystem, en härdfångare som kan användas vid hanteringen av allvarliga reaktorhaverier, programmerbar automation och en reaktorinneslutning som klarar av en krasch med ett stort trafikflygplan. Fennovoima har granskat drifts- och säkerhetsprinciperna för Rosatoms anläggning AES-2006 och fastställt att kraftverket kan planeras och byggas så att det uppfyller de finländska myndigheternas säkerhetskrav och de övriga kraven som Fennovoima ställer på kärnkraftverket. Också Strålsäkerhetscentralen har i sin preliminära säkerhetsbedömning konstaterat att anläggningsalternativet AES-2006, som Fennovoima har valt, med hjälp av planeringsändringar samt tilläggsanalyser och godkännanden kan fås att uppfylla de finländska kärn- och strålsäkerhetskraven. Ett konsekvent iakttagande av säkerhetsprinciperna är en förutsättning för att bygga och driva samt lägga ned ett kärnkraftverk på ett säkert sätt. Närmare bestämmelser med vilka uppfyllandet av säkerhetsprinciperna säkerställs ges i statsrådets förordningar och i Strålsäkerhetscentralens föreskriftssamling för kärnkraftverk, dvs. YVL-direktiven. Fennovoima iakttar i sitt projekt alltid de lagar, förordningar, myndighetskrav och myndighetsdirektiv som gäller vid tidpunkten i fråga och kommer inom projektet inte att godkänna lösningar som står i konflikt med de säkerhetsprinciper som har lagts fram i bilaga 4B till den här ansökan. Mer information om den kärnkraftsverkstyp som Fennovoima har valt och de planerade leverantörerna av huvudkomponenterna finns i bilaga 4A till den här ansökan. Bilaga 4B innehåller en utredning om de säkerhetsprinciper som ska iakttas inom projektet samt Fennovoimas bedömning av genomförandet av dessa. De säkerhetsprinciper som har angetts i kapitlen 2 och 2 a i kärnenergilagen förverkligas i Fennovoimas projekt. Skyddsarrangemang Med skyddsarrangemang avses enligt 3 6 punkten i kärnenergilagen åtgärder som behövs för att skydda användningen av kärnenergi mot lagstridig verksamhet och som vidtas inom kärnanläggningen, på dess område, på någon annan plats eller i transportmedel där kärnenergi används. Fennovoima förbereder de preliminära planerna och åtgärderna gällande skyddsarrangemangen i samarbete med polisen, de lokala räddningsmyndigheterna och Strålsäkerhetscentralen. Fennovoima kommer att äga tillräckligt stora områden på Hanhikivi udde för att genomföra skyddsarrangemangen. Bolaget ansökte den 3 juni 2015 med stöd av 9 kap. 8 i polislagen (872/2011) om rörelse- och vistelseförbud för kraftverksområdet för att skapa klarhet i skyddsarrangemangen och de juridiska befogenheterna. Skyddsarrangemangen vid kärnkraftverket Hanhikivi 1 har behandlats i bilaga 4B till den här ansökan. Kärnbränslehantering Fennovoima ingick i december 2013 ett bränsleavtal om totalleverans av kärnbränsle till kärnkraftverket Hanhikivi 1 med JSC TVEL, som ingår i Rosatomkoncernen. Avtalet omfattar det uran som behövs för bränslet samt kärnbränsletillverkningen under den första driftsperioden och reservladdningar för de åtta följande åren. Dessutom upprätthåller Fennovoima ett säkerhetslager om cirka två reservladdningar vid anläggningen. När avtalet som nu har ingåtts går ut har Fennovoima möjlighet att helt eller delvis konkurrensutsätta sitt avtal om kärnbränsleleverans. Fennovoima har valt upparbetat uran som kärnbränsle för de första driftåren. Kärnbränsle 12 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

som har tillverkats av upparbetat uran skiljer sig inte avsevärt från bränsle som har tillverkats av naturligt uran. Avtalet ger även Fennovoima möjlighet att välja bränsle som tillverkats av naturligt uran. Bränslet som levereras till Fennovoimas kärnkraftverk är av samma slag som det kärnbränsle som används i de lättvattenreaktorer som redan är i drift, och beprövad teknologi används vid planeringen och tillverkningen av bränslet. Fennovoima säkerställer att kärnmaterialtillsynen i anknytning till kärnbränsleförsörjningen genomförs i enlighet med den finländska lagstiftningen och internationella avtal. Fennovoima övervakar planeringen, tillverkningen och transporten av kärnbränslet för att säkerställa tillräcklig kvalitet och säkerhet. Fennovoimas planer för anordnandet av kärnbränsleförsörjningen beskrivs i bilaga 5A till den här ansökan. Kärnavfallshantering Enligt 9 i kärnenergilagen är innehavaren av ett tillstånd för kärnkraftverk avfallshanteringsskyldig, det vill säga skyldig att sörja för alla åtgärder för omhändertagande, förvaring, behandling och slutförvaring av det kärnavfall som uppkommer under driften av kärnkraftverket. Fennovoima har de nödvändiga planerna och sakkunskapen för att ordna kärnavfallshanteringen vid kärnkraftverket. Enligt den nuvarande bedömningen kommer det att uppstå cirka 5 400 m 3 mycket lågaktivt, lågaktivt och medelaktivt avfall under driften av kärnkraftverket och cirka 12 000 m 3 nedläggningsavfall. Det uppstår uppskattningsvis 1 200 1 800 uranton använt kärnbränsle vid anläggningen. Vid kärnavfallshanteringen av mycket lågt samt låg- och medelaktivt avfall kommer man huvudsakligen att använda de hanteringsmetoder som används vid de kärnkraftverk som redan är i drift. Fennovoimas principbeslut innehåller även en slutförvarsanläggning för låg- och medelaktivt avfall som ska byggas på Hanhikivi udde. Byggnads- och drifttillstånd för denna söks separat närmare tidpunkten för byggandet av anläggningen. Användningen av kärnkraftverkets slutförvarsanläggning för låg- och medelaktivt avfall inleds uppskattningsvis på 2030-talet. Det använda kärnbränslet lagras i ett mellanlager på anläggningsplatsen innan bränslet slutförvaras. Mellanlagringen är nödvändig för att minska restvärmeeffekten och strålningsnivån hos det använda kärnbränslet till den nivå som förberedelserna inför slutförvaringen förutsätter. Mellanlagringen av det använda bränslet genomförs antingen som bassäng- eller torrmellanlagring. Båda koncepten är beprövad teknik och kan byggas så att de uppfyller de finländska säkerhetsbestämmelserna. Fennovoima kompletterar före slutet av år 2015 det material som i anknytning till ansökan om byggnadstillstånd överlämnas till Strålsäkerhetscentralen med en säkerhetsdefinition för mellanlagringskoncepten och en plan för hur det slutliga planeringsmaterialet gällande mellanlagret ska överlämnas till Strålsäkerhetscentralen för bedömning närmare tidpunkten för byggandet av mellanlagret. Slutförvaringen av Fennovoimas kärnbränsle bedöms enligt de nuvarande planerna börja tidigast på 2090-talet. Bolaget kommer i enlighet med principbeslutet att före utgången av juni 2016 för Arbets- och näringsministeriet lägga fram antingen ett samarbetsavtal med de nuvarande avfallshanteringsskyldiga gällande slutförvaringen av kärnbränsle eller ett program för miljökonsekvensbedömning gällande en egen slutförvarsanläggning för använt bränsle. Fennovoimas primära mål är att före utgången av juni 2016 förhandla om ett samarbetsavtal om slutförvaring av kärnbränsle med de nuvarande avfallshanteringsskyldiga. Fennovoima har även inlett beredningen av ett program för bedömning av miljökonsekvenserna av en egen slutförvarsanläggning för använt bränsle. Helhetsplanen för Fennovoimas kärnavfallshantering har beskrivits i bilaga 5B till den här ansökan. Inlämnande av materialet gällande byggnadstillståndet till Strålsäkerhetscentralen I samband med att Fennovoima ansöker om byggnadstillstånd hos statsrådet överlämnar bolaget utredningar enligt 35 i kärnenergiförordningen till Strålsäkerhetscentralen i den omfattning som anges i den plan för tillståndsanskaffningen som då lämnas in separat till Strålsäkerhetscentralen. Beredningen av materialet och inlämnandet av detta till myndigheten för behandling sker 13

stegvis med början från de allmänna säkerhets- och planeringsgrunderna, så att alla handlingar enligt 35 i kärnenergiförordningen har fått det nödvändiga godkännandet av Strålsäkerhetscentralen när byggnadstillståndet beviljas i enlighet med den tidtabell som lagts fram i bilaga 2A till den här ansökan. Det material i anslutning till ansökan om byggnadstillstånd som ska lämnas in till Strålsäkerhetscentralen innehåller en utredning om de arrangemang för Strålsäkerhetscentralens tillsyn som avses i 19 7 punkten i kärnenergilagen. Uppfyllande av förutsättningarna för beviljande av byggnadstillstånd och tillståndsbeslutets verkställbarhet Fennovoima anser på de ovan angivna grunderna att förutsättningarna för beviljande av byggnadstillstånd enligt 18 i kärnenergilagen uppfylls och att Fennovoimas projekt kan beviljas byggnadstillstånd. Fennovoima anser dessutom att beslutet om byggnadstillstånd till sin natur är av ett sådant slag att verkställandet av beslutet på grund av det allmänna intresset inte kan skjutas upp under behandlingen av eventuella besvär. Att vänta medan eventuella besvär behandlas skulle medföra oskäliga dröjsmål i tidtabellen för projektet och ovisshet gällande genomförandet av projektet. Med anledning av detta ber Fennovoima med stöd av 31 i förvaltningsprocesslagen (586/1996) att statsrådet i beslutet om byggnadstillstånd ska fastställa att beslutet är omedelbart verkställbart. Helsingfors den 30 juni 2015 Högaktningsfullt Fennovoima Ab Juhani Pitkäkoski Styrelseordförande Toni Hemminki Verkställande direktör 14 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

Uppgifter om Fennovoima Bilaga 1A Fennovoima Ab:s handelsregisterutdrag samt bolagsordning och aktieägarregister

Sammanfattning Så som stadgas i kärnenergiförordningen (161/1998) 32 innehåller denna bilaga den sökandes handelsregisterutdrag i enlighet med 24 1 mom. 1 punkten i kärnenergiförordningen och en kopia av bolagsordningen samt aktieägarregistret i enlighet med momentets 2 punkt. Bilaga 1A till Fennovoimas ansökan hos statsrådet innehåller följande i ovannämnda lagrum avsedda handlingar: 1. handelsregisterutdrag för Fennovoima Ab, daterat 26.6.2015 2. kopia av Fennovoima Ab:s bolagsordning, daterad 26.6.2015 3. Fennovoima Ab:s aktieägarregister, daterat 30.6.2015. Denna publikation, som utarbetats på basis av ansökan, innehåller inte Fennovoima Ab:s handelsregisterutdrag och bolagsordning. 18 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

Uppgifter om Fennovoima Bilaga 1B Fennovoimas ägarunderlag Uppdaterad den 5 augusti 2015

Sammanfattning Den här bilagan är en tilläggsutredning som myndigheterna ansett vara nödvändig, som i enlighet med 32 15 momentet i kärnenergiförordningen (161/1988) bifogas till ansökan om byggnadstillstånd. Den här bilagan motsvarar det krav gällande Fennovoimas ägarunderlag som framställdes i det principbeslut (Ö 6/2014 rd) som statsrådet gav den 18 september 2014. Statsrådet ansåg i principbeslutet Ö 6/2014 rd att minst 60 procent av ägandet i Fennovoima ska ligga i händerna på aktörer som har sin bostadsort eller hemvist inom EU eller EFTA-området. Fennovoima ägs till mer än 60 procent av aktörer som har förbundit sig till fortsatt finansiering av projektet och som har sin bostadsort eller hemvist inom EU eller EFTA-området. Således uppfylls det villkor gällande Fennovoimas ägarunderlag som statsrådet har ställt för beviljande av byggnadstillstånd. 22 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

Fennovoimas ägarunderlag Fennovoimas ägarstruktur Fennovoima har två aktieserier och två aktieägare. Fennovoimas aktieägarförteckning finns i bilaga 1A till den här ansökan. Aktierna av serie A utgör 66 procent av Fennovoimas aktiestock och ägs av Kraftaktiebolaget SF, som är en sammanslutning av finländska företag. Kraftaktiebolaget SF:s största ägare är Outokumpu Abp, Finska Kraft Ab och Fortum Abp. Bland de andra ägarna finns bland annat kommunala energibolag och andra företag inom industribranschen. Aktierna av serie B utgör 34 procent av Fennovoimas aktiestock och de ägs av RAOS Voima Oy. RAOS Voima Oy är ett bolag som helt och hållet ägs av JSC Rusatom Overseas. Bolaget är Fennovoimas anläggningsleverantör RAOS Project Oy:s finländska systerbolag. RAOS Voima Oy blev minoritetsägare i Fennovoima i mars 2014. Fennovoima ägs till mer än 60 procent av aktörer som har förbundit sig till fortsatt finansiering av projektet och som har sin bostadsort eller hemvist inom EU eller EFTA-området. Bild 1B-1 visar Fennovoimas delägare. Fennovoima Ab Kraftaktiebolaget SF RAOS Voima Oy JSC Rusatom Overseas Lahti Energia Oy Rauman Energia Oy Kestra Kiinteistöpalvelut Oy Katternö Kärnkraft Oy Ab Oy Herrfors Ab Koillis-Satakunnan Sähkö Oy Kronoby Elverk Lammaisten Energia Oy Naantalin Energia Oy Jakobstads Energiverk Nykarleby Kraftverk Ab Valkeakosken Energia Oy Vetelin Sähkölaitos Oy Pohjois-Suomen Voima Oy Haukiputaan Sähköosuuskunta Keminmaan Energia Oy Keskusosuuskunta Oulun Seudun Sähkö Raahen Energia Oy Rantakairan Sähkö Oy Torneå Energi Ab Majakka Voima Ab Myllyn Paras Oy Valio Ab Åbo Energi Ab Vanda Energi Ab Finska Kraft Ab Haminan Energia Oy Keravan Energia Oy Kokemäen Sähkö Oy KSS Energia Oy Köyliön-Säkylän Sähkö Oy Mäntsälän Sähkö Oy Nurmijärven Sähkö Oy Paneliankosken Voima Oy Borgå Energi Ab Sallila Energia Oy Vatajankosken Sähkö Oy VSV-Energiapalvelu Oy Kaakon Energia Oy Imatran Seudun Sähkö Oy Parikkalan Valo Oy Voimajunkkarit Oy Alajärven Sähkö Oy Jylhän Sähköosuuskunta Kuoreveden Sähkö Oy Lehtimäen Sähkö Oy Seinäjoen Energia Oy Äänekosken Energia Oy Outokumpu Oyj Rautaruukki Abp Fortum Abp * SRV Yhtiöt Oyj * SF Kaukolämpövoima Oy ** Haapajärven lämpö Oy Jämsän Aluelämpö Oy Lapuan Energia Oy Lempäälän Lämpö Oy Huoltovoima Oy *** Oulun Energia Oy Yrittäjän Voima Oy *** Andament Group Oy Atomi Infra Oy E. Helaakoski Oy Havator Oy Kymppi Group Oy Nor-Maali Oy Hanhikiven Sähkönmyynti Oy *** Pyhäjoki kommun * Deltagandet förverkligas antingen direkt eller via ett dotterbolag ** Nuvarande firmanamn FVKT Suomi Osakeyhtiö *** Företaget som ska grundas Bild 1B-1. Fennovoimas delägare, som har förbundit sig till fortsatt finansiering av projektet. Bilaga 1B 23

Uppgifter om Fennovoima Bilaga 1C Utredning om Fennovoimas kärnkraftverksprojekts ekonomiska verksamhetsförutsättningar och företagsekonomiska lönsamhet samt kostnadsförslag och finansieringsplan för projektet

Sammanfattning Den här bilagan innehåller en utredning om kärnanläggningsprojektets företagsekonomiska lönsamhet och övriga ekonomiska förutsättningar i enlighet med 32 11 punkten i kärnenergiförordningen (161/1988) samt ett kostnadsförslag och en finansieringsplan för kärnanläggningsprojektet i enlighet med 32 12 punkten i förordningen. Kärnkraft är i förhållande till många andra elproduktionsformer en konkurrenskraftig energiproduktionsform om man ser till produktionskostnaderna. Kärnkraftverkets planerade drifttid är 60 år. Under denna tid producerar anläggningen el på en mycket förutsägbar kostnadsnivå. Den totala investeringskostnaden för projektet Hanhikivi 1 är uppskattningsvis 6,5 7 miljarder euro, vilket motsvarar cirka sex miljarder euro i 2015 års penningvärde. Fennovoimas breda ägarbas skapar den ekonomiska grunden för genomförandet av projektet Hanhikivi 1. När kärnkraftverket har färdigställts är delägarna i enlighet med Mankalaprincipen berättigade till den el som anläggningen producerar i förhållande till sina ägarandelar och svarar på det sätt som införts i bolagsordningen och delägaravtalet för alla kostnader som elproduktionen åsamkar bolaget. Delägarna har även avtalat om hur det egna kapitalet ska investeras i projektet och om att Fennovoimas anläggningsleverantörs och minoritetsägares moderbolag JSC Rusatom Overseas ansvarar för anskaffningen av den långfristiga lånefinansiering som ska lyftas i byggfasen. 26 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

Utredning om Fennovoimas kärnkraftverksprojekts ekonomiska verksamhetsförutsättningar och företagsekonomiska lönsamhet samt kostnadsförslag och finansieringsplan för projektet Projektets ekonomiska verksamhetsförutsättningar Fennovoima Ab är ett finländskt energibolag som grundades år 2007. Bolagets syfte är att bygga ny kärnkraft i Finland och producera elektricitet till ett rimligt och stabilt pris för delägarna. Bolaget har grundats enbart för beredning, planering, byggande och drift av ett kärnkraftverk. Fennovoima strävar inte efter att göra vinst, utan bolaget säljer den el som producerats till sina delägare till ett förutsebart självkostnadspris. Detta verksamhetskoncept kallas i allmänhet för Mankalaprincipen. När kärnkraftverket har färdigställts är delägarna berättigade till den el som anläggningen producerar i förhållande till sina ägarandelar och svarar på det sätt som införts i bolagsordningen och delägaravtalet för alla kostnader som elproduktionen åsamkar bolaget. De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna för Fennovoimas kärnkraftsprojekt bygger på delägarnas ekonomiska ställning och förbindelse att täcka kostnaderna till följd av elproduktionen i enlighet med Mankalaprincipen. För att genomföra kärnkraftverksprojektet krävs på grund av det omfattande behovet av kapital och den mångåriga bygg- och driftsättningsfasen engagerade delägare med ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet. Fennovoimas delägarkår består bland annat av börslistade industriföretag, kommunalt ägda energibolag och ryska statens kärnenergibolag Rosatomkoncernen. Fennovoimas ägarbas har beskrivits närmare i bilaga 1B till den här ansökan. Finansieringsplan för kärnkraftverksprojektet Enligt den övergripande tidtabell som Fennovoimas anläggningsleverantör har utarbetat planerar man att inleda elproduktionen vid kärnkraftverket Hanhikivi 1 år 2024. Behovet av kapital är som störst då kärnkraftverket står färdigt och elproduktionen inleds. Finansieringsplanen för Fennovoimas kärnkraftverk och de ekonomiska beräkningarna för projektet utgår ifrån att kärnkraftverkets drifttid är 60 år. Fennovoimas finansieringsplan täcker förutom planeringen och byggandet av kärnkraftverket även kärnavfallshanteringen och nedläggningen av kärnkraftverket samt beredskap i enlighet med kraven i atomansvarighetslagen. Kostnadsförslag Den totala investeringskostnaden för projektet omfattar kostnaderna från inledningen av projektet till färdigställandet och driftsättningen av kraftverket. Den totala investeringskostnaden inkluderar bland annat kostnaderna för avtalet om anläggningsleveransen till ett fast pris, kostnaderna för Fennovoimas projektorganisation, kostnaderna för de anknytande projekt på anläggningsplatsen som Fennovoima ansvarar för, kostnaderna för kärnavfallshanteringen i byggfasen av kraftverket, finansieringskostnaderna under byggtiden samt kostnaderna för det första partiet av kärnbränsle. Den totala investeringskostnaden för projektet Hanhikivi 1 är uppskattningsvis cirka 6,5 7 miljarder euro, vilket motsvarar cirka sex miljarder euro i 2015 års penningvärde. Uppskattningen bygger på det totalpris som man i avtalet om anläggningsleverans har avtalat om för leveransen av kärnkraftverket, kärnbränsleavtalet och de planer som Fennovoima har låtit göra upp och utarbetat. Bilaga 1C 27

Finansieringskällor Avsikten är att projektet ska finansieras med både eget kapital som delägarna investerar och med extern lånefinansiering som lyfts från olika källor. Fennovoimas ägarbolag Kraftaktiebolaget SF och ägarbolaget RAOS Voima Oy:s moderbolag JSC Rusatom Overseas har tillsammans med Fennovoima avtalat om delägarnas finansieringsskyldighet i fråga om eget kapital samt om skyldigheten att ordna främmande kapital. Finansieringsskyldigheten i fråga om eget kapital fördelas enligt ägarandelarna, och JSC Rusatom Overseas ansvarar för ordnandet av den långfristiga lånefinansiering som ska lyftas i byggfasen. Andelen eget kapital uppgår till totalt cirka 25 procent och andelen främmande kapital till cirka 75 procent. Man har avtalat om att investera totalt cirka 1,7 miljarder euro eget kapital, varav den sista delen investeras i samband med att anläggningen tas i kommersiell drift. JSC Rusatom Overseas har förbundit sig att skaffa den lånefinansiering som behövs i byggfasen. Bolaget har planerat att täcka detta finansieringsbehov med flera olika finansieringskällor, inklusive ryska exportkrediter och exportkrediter till andra leverantörsländer. Den första delen av projektets lånefinansiering består av den finansiering på cirka 2,4 miljarder euro som den ryska välfärdsfonden har beviljat projektet Hanhikivi 1 och som JSC Rusatom Overseas vidareutlånar till Fennovoima som delägarlån. Fennovoima och JSC Rusatom Overseas undertecknade ett avtal om delägarlån våren 2015, då Fennovoima även lyfte den första låneposten. Delägarlånet betalas tillbaka under 18 år efter att den kommersiella driften av kraftverket har inletts. Lånen som lyfts under byggfasen kommer enligt planerna att återfinansieras under kraftverkets driftfas. Medlen som behövs för att återbetala lånen samlas i driftfasen in som en del av det självkostnadspris som delägarna debiteras för elen. Återbetalningen av lånen och räntekostnaderna hör till de fasta produktionskostnaderna enligt Fennovoimas bolagsordning. Finansieringen av kärnavfallshanteringen och nedläggningen av kärnkraftverket Enligt 9 i kärnenergilagen (990/1987) ansvarar den som är avfallshanteringsskyldig för alla kostnader som uppstår med anledning av hanteringen av det kärnavfall som uppkommit inom verksamheten vid kärnkraftverket också efter kärnkraftverkets drifttid. Den avfallshanteringsskyldige ansvarar också för att nedläggningen av kärnkraftverket genomförs som sig bör. I Finland finansieras kärnavfallshanteringen och nedläggningen av ett kärnkraftverk med de medel som den avfallshanteringsskyldige betalar årligen under kärnkraftverkets drifttid. De medel som behövs för kärnavfallshanteringen vid de finländska kärnkraftverken samlas in enligt samma praxis och fonderas i Statens kärnavfallshanteringsfond. På så sätt säkerställer man att det finns tillräckliga medel för kärnavfallshanteringen och att de är tillgängliga i alla situationer. De årliga kostnaderna för Fennovoimas kärnavfallshantering och nedläggningen av Fennovoimas kärnkraftverk inkluderas i det självkostnadspris som delägarna betalar för sin el. Fennovoimas delägare finansierar kärnkraftverkets kärnavfallshanterings- och nedläggningskostnader till fullo. Fennovoima har i framtiden rätt att med stöd av kärnenergilagens 52 mot betryggande säkerheter låna tillbaka 75 procent av de medel som har sparats i statens kärnavfallshanteringsfond. Denna finansieringskälla kan vid behov utnyttjas i driftfasen, om Fennovoima anser att det är fördelaktigt för att optimera finansieringen. En uppskattning av de totala kostnaderna för kärnavfallshanteringen finns i bilaga 5B till den här ansökan. Kärnkraftverksprojektets företagsekonomiska lönsamhet Kraftverksinvesteringens lönsamhet ur aktieägarens synvinkel beror på avkastningen under kraftverkets drifttid, de kapitalplaceringar som investeringen förutsätter och riskerna i anknytning till projektet. Fennovoimas alla delägare har för egen del bedömt projektets lönsamhet i samband med beslutet om att delta i och förbinda sig till projektet. Kostnaderna för kärnkraft och övriga elproduktionsalternativ Internationella energirådet IEA och organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD samarbetar regelbundet om att genomföra en global jämförelse av produktionskostnaderna för el. I utarbetandet av jämförelsen deltar flera representanter för industrin och forskningsin- 28 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1

stitutionerna från i första hand OECD-länderna. Som metod vid jämförelsen används nuvärdesberäkning av diskonterade kassaflöden. I IEA:s och OECD:s nyaste rapport Projected Costs of Generating Electricity, som publicerades år 2010, konstateras att en kapitalintensiv men koldioxidutsläppsfri produktionsform som kärnkraft är den allra mest konkurrenskraftiga källan till baskraft vid tillämpning av en reell beräkningsränta på 5 procent (bild 1C-1). Fördelen med kärnkraft i jämförelse med kol- och gaskraft minskar dock om beräkningsräntan ökas eller priset på en utsläppsrätt sänks. Betydelsen av landsspecifika skillnader identifieras också i rapporten. I Finland har kostnaderna för olika elproduktionsformer jämförts bland annat i rapporter som publicerats av Villmanstrands tekniska universitet, av vilka den senaste är från år 2012 (Vakkilainen et al. 2012). På bild 1C-2 visas de centrala resultaten av jämförelsen, som för kärnkraftens del gör liknande slutsatser som IEA:s och OECD:s internationella jämförelseundersökning. När utsläppshandeln inkluderas i beräkningarna ökar den inhemska kärnkraftens lönsamhet ytterligare i jämförelse med de övriga granskade produktionsformerna som ger upphov till koldioxidutsläpp. Bild 1C-2 åskådliggör även hur produktionskostnaden för el utgörs av en summa av olika kostnadskomponenter. Kärnkraft är vid sidan av vindkraft på land klart mer kapitalintensiv än de andra produktionsformerna. Investeringskostnaden under byggskedet av ett kraftverk har således stor inverkan på kärnkraftens lönsamhet, men den gör även kärnkraftens kostnadsstruktur mer stabil och lätt att förutse. Kostnaderna under drifttiden har i sin tur mindre betydelse för de totala kostnaderna för kärnkraftsproduktionen. Variationer i bränsle- eller valutapriserna äventyrar därför inte kärnkraftens totala lönsamhet. CAN, MEX, USA, EPRI** Nordamerika Kärnkraft Kol Naturgas Vind (land) AUT, BEL, CHE, CZE, DEU, EDF, Eurelectric/VGB**, HUN, ITA, NLD, SVK, SWE Europa Kärnkraft Kol Naturgas Vind (land) ESAA**, JPN, KOR Asien och Stillahavsregione Kärnkraft Kol Naturgas Vind (land) 0 50 100 150 200 (USD/MWh) Kärnkraft Kol Naturgas Vind (land) Median *Reell kalkylränta 5 %, priset på utsläppsrätten $30/tCO 2 ** EPRI = Electric Power Research Institute, EDF = EDF Energy (Storbritannien), Eureletric = The Union of the Electricity Industry-Eurelectric, VGB = VGB PowerTech (Tyskland), ESAA = The Energy Supply Association of Australia Bild 1C-1. Internationell jämförelse av produktionskostnaderna för el* (Projected Costs of Generating Electricity, 2010 edition). Bilaga 1C 29

80 70 60 Bild 1C-2. Finländsk jämförelse av produktionskostnaderna för el* (Vakkilainen et al. 2012). 50 /MWh 40 30 20 10 0 Kärnkraft Gas Kol (utan CCS) Torv Trä Vind (land) Utsläppshandel 23 /tco 2 *Reell kalkylränta 5 % Bränsle Användning och underhåll Kapitalkostnad Anläggningens självkostnadspris Självkostnadspriset på den el som produceras i Fennovoimas kärnkraftverk, det s.k. Mankalapriset, bildas av kraftverkets fasta och föränderliga elproduktionskostnader i enlighet med bolagsordningen. Självkostnadspriset inkluderar inte kostnaderna för det egna kapital som delägarna har investerat. Fennovoima har utarbetat detaljerade uppskattningar av självkostnadspriset utifrån de avtal som har ingåtts, bästa tillgängliga information och antaganden. Självkostnadspriset är högre under de inledande åren av driften av anläggningen och sjunker gradvis under de senare skedena av driften. Alla Fennovoimas delägare är förpliktade att betala sin egen andel av elproduktionen. Eftersom självkostnadspriset som Fennovoima debiterar ägarna består av de faktiska kostnaderna för kraftverket är självkostnadspriset och de utarbetade uppskattningarna av detta förknippade med osäkerhetsfaktorer och risker. Därför har Fennovoimas direkta ägare, Kraftaktiebolaget SF och RAOS Voima Oy, sinsemellan avtalat om vissa garantier som inverkar på självkostnadspriset på el och som under de första åren av driften avsevärt minskar Kraftaktiebolaget SF:s och därigenom även dess aktieägares risker i fråga om självkostnadspriset på el. När man beaktar dessa garantier har självkostnadspriset som Kraftaktiebolaget SF debiteras under de första åren av driften uppskattats till cirka 50 euro/mwh. Då bestäms det självkostnadspris som RAOS Voima Oy betalar för sin elandel utifrån Fennovoimas förverkligade fasta och föränderliga produktionskostnader, från vilka det elpris som Kraftaktiebolaget SF betalar har dragits av. Detta avtal innebär att riskerna i anknytning till produktionskostnaderna minskar avsevärt för Fennovoimas finländska delägare. Betydelsen av förutsebarhet och ett stabilt pris Elpriset har varierat kraftigt under de senaste tio åren, och prisutvecklingen under de kommande åren är också förknippad med osäkerhetsfaktorer. Grossistmarknaden för el erbjuder relativt goda möjligheter att skydda sig mot prisändringar på några års sikt. Det har däremot visat sig vara svårt att trygga ett stabilt och konkurrenskraftigt pris på längre sikt utan investeringar i egen elproduktion. Osäkerheten om elprisets utveckling gör det svårare för elkonsumenter inom industrin att fatta produktionsrelaterade investeringsbeslut. Lönsamhetsberäkningar på nya investeringsprojekt som förutsätter en lång återbetalningstid är känsliga för elprisutvecklingen. 30 Ansökan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket Hanhikivi 1