Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Relevanta dokument
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Allmänt om Tidanöringen

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Hammarskogsån-Danshytteån

Biotopinventering av Albäcken 2003

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Samtliga inventerade vattendrag

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Fiskevårdsplan. Höje å

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Öring och lax i Vege å under 2010-talet

Elfiske i Jönköpings kommun 2014

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Murån Koord: X: / Y:

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Restaurering Ramsan 2017

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Fiskvandring i Smedjeån

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Provfiske i Taxingeån 2015

MILJÖKONTORET INFORMERAR

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Elfiske i Jönköpings kommun 2011

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun

INVENTERING OCH FÖRSLAG TILL FÖR-

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB


Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Inventering Ullisbäcken 2016

Maskinrestaurering i Leån 2014

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

Biotop- och elfiskeundersökning i Töllesjöbäcken

Elfisken Vojmån 2010

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

Damminventering inom Avasund

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Transkript:

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar ut i Göta älv mellan Vallerån och Solbergsån. Trots att vi under många år arbetat med biotopvård och vandringsvägar i både Vallby å samt Kollerödsbäcken har det inte utförts någon heltäckande fiskevårdsinventering av dessa vattendrag. Under året har vi även följt upp tidigare åtgärder i Grannebyån. Vi har även arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar. De vattendrag som vi arbetat med under året är Solbergsån, Vallby å, Kollerödsbäcken, Grannebyån, Ormobäcken och Komarksbäcken. Genom att lägga ut lekgrus och sten har vi förbättrat lek- och uppväxtmöjligheterna i Grannebyån och Kollerödsbäcken. Vi har även biotopvårdat med befintligt material i Kollerödsbäcken samt rivit ut dämmen. Vi har även elfiskat uppströms fiskvägarna vid Skårby och resultatet visade att havsöringen tagit sig förbi åtminstone tre år i rad. På den lokal som ligger strax nedströms järnvägen fick vi endast lekfisk. Under 2011 observerades flera par av lekande havsöring här. Det bör undersökas varför det inte blir något resultat av öringleken här. Nytt lekgrus i Grannebyån

Under året har vi kontrollerat nio fiskvägar och reparerat tre stycken samt röjt upp i resten av dem. I Grannebyån har vi röjt undan de sista resterna efter bäverdämmet vid Skårby. I Ormobäcken, Kollerödsbäcken, Solbergsån och Vallby å har vi röjt undan skräp, stockar och grenar i fiskvägarna för att underlätta för fisken att vandra förbi hindren. Vi har även arbetat med fiskvägen i Solbergsån som var igensatt och demolerad. Fiskvägen i Ormobäcken före och efter åtgärd 2012 års fiskevårdsinventering visar att Vallby å och Kollerödsbäcken numera är mycket produktiv havsöringsvattendrag där havsöringen tack vare fiskvägarna i de åtgärdade vandringshindren kan vandra långt upp i systemen. Vid inventeringen kunde jag konstatera att vattendragen har många lokaler som är lämpliga för havsöring och det observerades mycket fisk vid inventeringen. I bäcken från Iglekärr fanns ett par mindre lokaler som var lämpliga som lek- och uppväxtområden för havsöring. I bäcken finns det ett litet lek- och uppväxtområden precis nedströms landsvägen samt ett mindre strax nedströms det definitiva naturliga vandringshindret. Trots detta kunde jag endast observera ett enda öringyngel i bäcken. Nuvarande lek- och uppväxtområden markeras på samma kartmaterial som används i vattenöversikten. Inventeringen utfördes genom att jag vandrade längs med hela vattendragen inklusive samtliga biflöden och gjorde en okulärbesiktning vid två olika tillfällen. Den första inventeringen utfördes vid lågvattenföring och den andra vid högvattenföring. Genom att inventera bäcken vid olika vattenföringar så är det lättare att bedöma vattendragets förutsättningar som lek- och uppväxtområde för havsöringen. Vattendragens mynningsområden inventerades från båt.

Vid inventeringen utgick jag från vattenöversikt för Kungälvs kommun. Här följer ett sammandrag över vattendragens nuvarande status (se även kartor) Vallby å Vid inventeringen kunde jag konstatera att bäcken har många lokaler som är lämpliga för öringungar i den övre delen av vattendraget. Utifrån vattenöversikten markerades många nya områden som goda lek- och uppväxtområden. Den nedre delen av delområde 3 (ovan E6 se karta) är svårbedömt. Sträckan är väl beskuggad med höljor som avlöses av korta strömpartier. Här finns inga lämpliga lekområden men strömpartierna kan fungera som uppväxtområden för framförallt ettårig eller äldre fisk. På några ställen kan biotopvård förbättra lek- och uppväxtområdena i delområde 1-3. I delområde 4 krävs mycket omfattande biotopvård och trädplantering för att åstadkomma en förändring. Tack vare de fyra fiskvägarna som byggts i ån kan nu öringen vandra fritt i hela huvudvattendraget. Vid okulärbesiktningar av de övre delarna av vattendraget observerades väldigt få öringungar trots att en hel del havsöringar har lekt här. Det behövs utredas mera om hur vattenkvalitén (försurning) påverkar öringens reproduktion här. Delområde 4; har i dagsläget inga lekområden för havsöring även goda uppväxtområden saknas nästan helt. Men då rovfiskar som abborre och gädda saknas i vattendraget kan en del öring ändå växa upp här. Denna sträcka saknar nästan helt beskuggande träd och vassen täcker en stor del av åfåran. I biflödet från Kode finns det förutsättningar att åstadkomma förbättringar genom biotopvård samt åtgärda ett vandringshinder (kulvert). Vassen dominerar sträckan med undantag för några kortare partier

Delområde 3; här finns mycket goda lek- och uppväxtområden strax nedströms E6: an (se karta). Här finns även tre vandringshinder som tidigare varit definitiva men där det nu finns fiskvägar så att fisken kan ta sig förbi. Delområde; 2 här finns mycket goda lek- och uppväxtområden ovan Släbo och ett svårt partiellt vandringshinder har åtgärdats så att öringen kan vandra förbi. I ett biflöde från Håvatten som inte fanns med i den ursprungliga kartan men som nu lagts till finns en sträcka med goda lekoch uppväxtområden. Delområde 1; utgörs av biflödena från Bränna och Björfjäll. Här finns flera fina lek- och uppväxtområden men det finns frågetecken kring vattenkvalitén (försurat?) i dessa biflöden. Kollerödsbäcken Jag utförde även en fiskevårdsinventering av Kollerödsbäcken. Inventeringen visar att Kollerödsbäcken är en mycket produktiv havsöringbäck. Vid inventeringen kunde jag konstatera att bäcken har många lokaler som är lämpliga för havsöringen. Kollerödsbäcken har mycket större arealer av lek- och uppväxtområden jämfört med de markerade sträckorna med lämpliga lek- och uppväxtområden i vattenöversikten (se karta). Det råder dock brist på lämpliga lekplatser på några ställen i bäcken. På flera ställen saknas en skyddande trädridå längs med bäcken. Detta medför att bäcken bitvis håller på att växa igen då vattenväxter som till exempel vass och svärdslilja tar över. Möjligheten att återplantera al längsmed utsatta delar av bäcken bör undersökas. Så genom biotopvård kan lek- och uppväxtområden i bäcken utökas ytterligare. Det finns två vandringshinder i bäcken som åtgärdats vid Lunna. Öringen kan nu vandra upp till dammen vid Åsen som utgör ett definitivt vandringshinder för öring. Ovan vandringshindret finns det några mindre områden med lämpliga lek- och uppväxtområden. Tackvare omfattande biotopvård samt att det byggts två fiskvägar har havsöringsbeståndet markant i bäcken. Från några tiotals uppvandrande fiskar till mellan femhundra och tusen i dagsläget. Detta vattendrag är ett utmärkt exempel på vad som kan åstadkommas genom entusiasm, hårt arbete inom miljövården. Delområde 4; tackvare omfattande biotopvård samt trädplantering finns det här några sträckor med lämpliga lek- och uppväxtmiljöer i de nedre

delarna. Men huvuddelen av sträckan är kraftigt igenväxt av vass då beskuggande träd saknas. Delområde 3; från Jäger och upp till Skålldal utgörs det mesta av sträckan av goda till mycket goda lek- och uppväxtområden. Tack vare omfattande biotopvård har det skapats flera goda lekområden på sträckan. Här finns också två vandringshinder som åtgärdats och där fiskvägarna fungerar väl. Delområde 2; nedströms dammen vid Åsen får huvudfåran en helt annan karaktär och rinner oftast välbeskuggad genom betes- och ängsmarker även om den viktiga trädridån glesats ut betänkligt längs vissa delar. Här finns goda och mycket goda lek- och uppväxtområden. I Skålldal finns en sträcka som genom biotopvård skulle kunna förbättras som öringlokal. Här finns redan vissa förutsättningar för uppväxande öring och ett litet lekområde där ett litet biflöde från Tolleröd rinner ut i huvudfåran. Dämme före åtgärd Dämme efter åtgärd

Delområde 1; här finns flera biflöden som rinner ner till huvudfåran i dalgången. Öringen kan vandra upp till dammen vid Åsen, som utgör ett definitivt vandringshinder för öring. Ovan vandringshindret finns det några mindre områden med lämpliga lek- och uppväxtområden. Förslag på fiskevårdsåtgärder i Vallby å och Kollerödsbäcken: utläggning av grus och sten för att skapa lek- och uppväxtområden. trädplantering längs delar av vattendraget för att öka beskuggningen och därmed förhindra att bäcken växer igen (vass). Fiskväg vid dammen vid Åsen i Kollerödsbäcken. Undersöka vattenkvalitén i de övre delarna av Vallby å. Våtmarker i icke öringförande delar av bäcken för att förlänga vattnet uppehållstid (viktigt vid torrperioder). Iglekärrsbäcken I bäcken från Iglekärr finns ett par mindre lokaler som var lämpliga som lek- och uppväxtområden för havsöring. I bäcken finns det ett litet lekoch uppväxtområden precis nedströms landsvägen samt ett mindre strax nedströms det definitiva naturliga vandringshindret. Trots detta kunde jag endast observera ett ända öringyngel i bäcken. Förslag på fiskevårdsåtgärder i bäcken från Iglekärr: utläggning av grus och sten för att skapa lek- och uppväxtområden nedströms landsvägen. Västsveriges fiske och fiskevård Niclas Åberg