Metodik för inventering av förorenade områden

Metodik för inventering av förorenade områden Modellen togs fram av Naturvårdsverket En praktisk modell som bygger främst på uppgiftsinsamling Länsstyrelsen har inventerat nedlagda verksamheter Kommunens ansvar att inventera sina pågående tillsynsobjekt

Varför behöver vi inventera förorenade områden? Bidra till giftfri miljö för kommande generationer - Att åtgärda förorenade områden ingår i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Stöd för prioritering och bedömningar Resurser läggs på områden med mest effekt

Fördelar med att arbeta förebyggande Inte bara händelsestyrt vi åtgärdar områden med störst potentiell risk Ta med föroreningar tidigt i samhällsplaneringen - minminera risker

MIFO-modellens fyra grundpelare 1. Föroreningarnas farlighet 2. Föroreningsnivå 3. Spridningsförutsättningar 4. Känslighet och skyddsvärde

Informationen samlas i blanketter Blankett A Administrativa uppgifter Blankett B Verksamhets-, områdes-, och omgivningsbeskrivning Blankett C Föroreningsnivå Blankett D Spridningsförutsättningar Blankett E Samlad riskbedömning Blankett F - Kommunicering

MIFO fas 1 I MIFO fas 1 används framförallt följande blanketter: Blankett A Administrativa uppgifter Blankett B Verksamhets-, områdes-, och omgivningsbeskrivning Blankett E Samlad riskbedömning Blankett F - Kommunicering

MIFO fas 1 Blanketter i handläggarstödet Gulmarkerat miniminivå Lilamarkerat Tillsynsmyndigheten fyller i

MIFO fas 1 Arbetsgång: Identifiering av objekt Naturvårdsverkets branschlista Främst branschklass 1 och 2 Inventering Uppgiftsinsamling Riskklassning Kommunicering

Val av arbetssätt Tillsynsmyndigheten utför inventeringen: Del i tillsynsbesök Personal som arbetar med inventering Föreläggande Hela inventeringen, dvs blankett A, B och E, och föreslå riskklass Uppgiftsinsamling, dvs blankett A och B, tillsynsmyndighet riskklassar

Uppgiftsinsamling Beroende på vilket arbetssätt som väljs kan uppgifter komma från olika källor. Finns objektet med i EBH-stödet? Information i kommunens arkiv Personer vid verksamheten nya som gamla Personer som bott länge i trakten, grannar Platsbesök Ange inga personuppgifter i blanketterna.

1. Föroreningarnas farlighet

2. Föroreningsnivå

3. Spridningsförutsättningar

4. Känslighet och Skyddsvärde

Samlad riskbedömning Alla parametrar vägs samman till en bedömning och riskklass Tydlig motivering som knyter an till de fyra parametrarna Troligt men dåligt fall Riskklassningsdiagram

Riskklassningsdiagram S F N K N F K S

Kommunicering Objektets riskklass kommuniceras till verksamhetsutövare och fastighetsägare Skicka uppgifterna till länsstyrelsen för uppdatering i EBH-stödet. MIFO-blanketter Uppdaterade objekt via Export-Import

Hur sammanställs alla uppgifter? Vilka parametrar tittar man på? 1. Föroreningarnas farlighet 2. Föroreningsnivån 3. Spridningsförutsättningar 4. Områdets känslighet och skyddsvärde

Blankett E

Riskklass 1

Föroreningars farlighet Utred vilka föroreningar som sannolikt förekommer Bedömning av miljö- och hälsofarligheten hos föroreningarna på objektet

Föroreningsnivå Hur förorenat är objektet: - Uppskattning av halter, mängder och volymer? Verksamhetstiden? Kanske finns det äldre provtagningar?

Spridningsförutsättningar

Områdets känslighet och skyddsvärde Känslighet: bedömning av exponering för människa Skyddsvärde: bedömning av exponering för miljön

Riskklasser Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljön Klass 2: Stor risk Klass 3: Måttlig risk Klass 4: Liten risk Objekt med klass 1 och 2 prioriteras

Exempelobjekt Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och Skyddsvärde