Naturvårdsverkets författningssamling



Relevanta dokument
Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Svensk författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Bilaga 1 UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN FÖR LUFTKVALITET. I Förebyggande av olägenheter för hälsan

Svensk författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Naturvårdsverkets författningssamling

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

VAL AV MÄTOMRÅDEN OCH PLACERING AV MÄTSTATIONER

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Naturvårdsverkets författningssamling

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Instruktion till verktyget

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftmätningar i Luleå 2010

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Promemoria. Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet M2019/01333/R

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Form 0 att ea79657.xls; 1/67

Luftmätningar i urban bakgrund

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Mätning av. Luftföroreningar

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Svensk författningssamling

Inledande kartläggning av luftkvalitet för år 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Kvalitetssäkringsprogram och kontrollstrategi-luftövervakning

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Kvalitetssäkringsprogram

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Transkript:

Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM 10 ); NFS 2003:27 Utkom från trycket den 23 januari 2004 beslutade den 16 december 2003. Upphävd genom NFS 2006:3 Med stöd av 13 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft föreskriver Naturvårdsverket följande 1. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för den kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft som skall genomföras enligt förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Referensmetoder för mätning 2 Referensmetoder för mätning av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM 10 ) anges i Bilaga 1. Mätning skall ske i enlighet med Bilaga 2. Beräkningsmodeller och objektiv skattning 3 Beräkningsmodeller och objektiv skattning får användas där inga mätningar enligt förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft krävs. Mätstationer Mätstationer med inriktning på skydd av människors hälsa 4 Mätstationen skall väljas så att den ger uppgifter om de områden inom en kommun, där människor vistas och där det förmodas vara höga halter. En mätstation skall därför placeras så att den representerar en omgivningsyta som inte är mindre än 200 kvadratmeter i gaturum och 1 2 kvadratkilometer vid urbana bakgrundsplatser. 1 Jfr rådets direktiv 1996/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten (EGT L 296, 21.11.1996, s. 55, Celex 31996L0062), rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften (EGT L 163, 29.06.1999, s. 41, Celex 31999L0030) samt rådets direktiv 2000/69/EG av den 16 november 2000 om gränsvärden för bensen och koloxid i luften (EGT L 313, 13.12.2000, s. 12, Celex 32000L0069). 1

NFS 2003:27 Mätstationer med inriktning på skydd av växtlighet eller ekosystem 5 Mätstationen skall vara representativ för luftkvaliteten i områden som ligger minst 20 km från tätort eller minst 5 km från annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Mätstationen skall vara representativ för luftkvaliteten i ett omgivande område som omfattar minst 1 000 kvadratkilometer. Placering av mätutrustning 6 Mätutrustningen vid mätstationen skall placeras enligt Bilaga 3. Förfarandet och valet av plats skall dokumenteras i enlighet med 7 8. Dokumentering av mätstation 7 I redovisningen för kontinuerliga mätningar skall följande ingå: 1. mätmetod 2. mätstationens geografiska läge 3. typ av station (gaturum, urban bakgrund, regional bakgrund, industriplatser) 4. höjd över mark 5. emissionskällor i mätstationens närhet och avståndet till dessa. För gaturumsstationer dessutom: 6. avstånd från vägkant och vid bebyggelse avstånd från fasad 7. antal fordon per dygn 8. andel tung trafik. 8 För andra utvärderingsmetoder än kontinuerliga mätningar, såsom indikativa mätningar, modellberäkningar eller andra uppskattningar, skall följande ingå: 1. en beskrivning av utvärderingsmetoden, provtagningstid och antalet mätningar 2. källor till uppgifter och information 3. då beräkningsmodeller eller uppskattningar används skall om möjligt en jämförelse med uppmätta värden redovisas. Minsta antal mätstationer för skydd av människors hälsa 9 Det minsta antalet mätstationer för tätorter av olika storlekar framgår av följande tabell. Om halterna är låga i förhållande till miljökvalitetsnormerna (50 %) kan ett mindre antal mätstationer väljas. Befolkning inom tätorten (tusental) Antal mätstationer 0 249 0 1 250 499 1 2 500 2 5 2

I det fall flera mätstationer för kontinuerliga mätningar används i en tätort, skall minst en vara placerad i gaturum och minst en som urban bakgrund. NFS 2003:27 Kvalitetsmål för kontroll av luftkvaliteten 10 Kvalitetsmål för mätosäkerhet, tidstäckning och datafångst vid utvärdering av miljökvalitetsnormer finns i Bilaga 4. Luftkvaliteten skall kontrolleras så att kvalitetsmålen för mätosäkerhet, tidstäckning och datafångst uppfylls. Redovisning av mätresultat vid överskridande eller risk för överskridande av miljökvalitetsnorm 11 Som framgår av 14 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft skall kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser om kontrollen visar att en miljökvalitetsnorm, i förekommande fall med tillägg av toleransmarginal, kan antas komma att överskridas. 12 Om uppmätta eller beräknade värden visar att en miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa enligt 4 och 6 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids för kvävedioxid eller svaveldioxid, skall resultatet av utvärderingen redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juli efterföljande år. 1. det aritmetiska medelvärdet för år, baserat på tim- eller dygnsmedelvärden 2. antal timmar och/eller dygn miljökvalitetsnormen överskridits 3. högsta uppmätta tim- och dygnsmedelvärde 4. förmodad orsak till överskridandet av miljökvalitetsnormen 5. en bedömning av antalet personer som berörs av överskridandet av miljökvalitetsnormen 6. en uppskattning av mät- och/eller beräkningsosäkerheten. 13 Om uppmätta eller beräknade värden visar att en miljökvalitetsnorm till skydd för växtlighet eller ekosystem enligt 5 och 7 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids för kväveoxider eller svaveldioxid, skall resultatet av utvärderingen redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juli efterföljande år. 1. det aritmetiska medelvärdet för år 2. för svaveldioxid dessutom det aritmetiska medelvärdet för vinterhalvåret, baserat på månadsmedelvärden 3. förmodad orsak till överskridandet 4. bedömning av den areal som berörs av överskridandet av miljökvalitetsnormen 5. en uppskattning av mät- och/eller beräkningsosäkerheten. 14 Om uppmätta eller beräknade värden visar att en miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa enligt 7 a förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids för kolmonoxid skall resultatet 3

NFS 2003:27 av utvärderingen redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juli efterföljande år. 1. högsta genomsnittsvärde under åtta timmar dagligen 2. förmodad orsak till överskridandet 3. en bedömning av antalet personer som berörs av överskridandet av miljökvalitetsnormen 4. en uppskattning av mät- och/eller beräkningsosäkerheten. 15 Om uppmätta eller beräknade värden visar att en miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa enligt 8 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids för bly skall resultatet av utvärderingen redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juli efterföljande år. 1. det aritmetiska medelvärdet för år 2. förmodad orsak till överskridandet 3. en bedömning av antalet personer som berörs av överskridandet av miljökvalitetsnormen 4. en uppskattning av mät- och/eller beräkningsosäkerheten. 16 Om uppmätta eller beräknade värden visar att en miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa enligt 8 a förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids för bensen, skall resultatet av utvärderingen redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juli efterföljande år. 1. det aritmetiska medelvärdet för år 2. förmodad orsak till överskridandet 3. en bedömning av antalet personer som berörs av överskridandet av miljökvalitetsnormen 4. en uppskattning av mät- och/eller beräkningsosäkerheten. 17 Om uppmätta eller beräknade värden visar att en miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa enligt 9 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids för partiklar (PM 10 ), skall resultatet av utvärderingen redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juli efterföljande år. 1. det aritmetiska medelvärdet för år, baserat på dygnsmedelvärden 2. antal dygn miljökvalitetsnormen överskridits 3. högsta uppmätta dygnsmedelvärde 4. förmodad orsak till överskridandet 5. en bedömning av antalet personer som berörs av överskridandet av miljökvalitetsnormen 6. en uppskattning av mät- och/eller beräkningsosäkerheten. 4 18 Redovisningen enligt 12 17 skall även innehålla följande uppgifter: 1. i förekommande fall antal timmar och/eller dygn över miljökvalitetsnormen med tillägg av toleransmarginaler.

2. dokumenteringen enligt 7 8 av mätstationen eller motsvarande. NFS 2003:27 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 februari 2004, varvid föreskrifterna (NFS 2000:12) om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, svaveldioxid och bly skall upphöra att gälla. NATURVÅRDSVERKET LARS-ERIK LILJELUND Helena Sabelström (Miljöeffektenheten) 5

NFS 2003:27 Bilaga 1 Referensmetoder för mätning av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM 10 ) 1. Referensmetod för kvävedioxid och kväveoxider ISO 7996:1985 Luft Bestämning av masskoncentrationer av kväveoxider Kemiluminiscensmetoden. 2. Referensmetod för svaveldioxid ISO/FDIS 10498 (standard under utarbetande) Luft Bestämning av svaveldioxid UV-fluorescensmetoden. 3. Referensmetod för kolmonoxid Referensmetoden för mätning av kolmonoxid skall vara den icke-dispersiva infraröda spektrometermetoden (NDIR-metoden) som för närvarande genomgår standardisering hos CEN. I avsaknad av en CEN-standardiserad metod kan nationella standardmetoder som bygger på samma mätmetod användas. 4.a Referensmetod för provtagning av bly Referensmetoden för provtagning av bly är den referensmetod som gäller för provtagning av PM 10. 4.b Referensmetod för analys av bly ISO 9855:1993 Luft Bestämning av blypartikelinnehållet i aerosoler som uppsamlats i filter Metod: Atomabsorptionsspektroskopi. 5. Referensmetod för bensen Referensmetoden för mätning av bensen skall vara den provtagning genom pumpning med en absorberande patron, följd av gaskromatografisk bestämning, som för närvarande genomgår standardisering hos CEN. I avsaknad av en CEN-standardiserad metod kan nationella standardmetoder som bygger på samma mätmetod användas. 6. Referensmetod för partiklar (PM 10 ) Referensmetoden för provtagning av PM 10 finns beskriven i EN 12341 Air Quality Field Test Procedure to Demonstrate Reference Equivalence of Sampling Methods for the PM 10 fraction of particulate matter. Mätprincipen utgår ifrån ett filterprov av andelen PM 10 i luften och en gravimetrisk bestämning av massan. 6

Vid mätning skall nedan angivna punkter följas: Bilaga 2 1. De försiktighetsåtgärder, inklusive skötsel och kalibrering av mätutrustning, skall vidtas som behövs för att undvika fel i mätningarna. 2. Mätvärdena skall omräknas till standardtemperaturen 293 K och standardtrycket 101,3 kpa. NFS 2003:27 7

NFS 2003:27 Bilaga 3 Vid placering av mätutrustningen skall om möjligt hänsyn tas till följande: 1. Intaget till mätutrustningen skall om möjligt vara placerat mellan 1,5 meter (andningszon) och 4 meter över marknivå. En högre placering kan tilllåtas om stationen skall representera urban bakgrund. 2. Mätutrustning för gaturum skall om möjligt placeras minst 25 meter från större vägkorsningar, minst 4 meter från mitten av närmaste körfältet och vid närliggande bebyggelse ca 1 meter från fasad. Intagssonden skall om möjligt placeras högst 5 meter från trottoarkanten. 3. Flödet runt insugningssonden skall om möjligt vara fritt och utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten av mätutrustningen. 4. För att undvika direkt intag av föroreningar som inte har blandats med luften, skall insugningssonden om möjligt inte placeras alltför nära intilliggande föroreningskällor. 5. Mätutrustningens luftutsläpp skall om möjligt placeras så att återcirkulation av frånluft till intagssonden undviks. 8

Kvalitetsmål vid utvärdering av luftkvaliteten Bilaga 4 NFS 2003:27 Svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider Partiklar (PM 10 ) och bly Bensen Kolmonoxid 1. Kontinuerliga mätningar 1 Osäkerhet 2 15 % 25 % 25 % 15 % Lägsta godtagbara datafångst 90 % 90 % 90 % 90 % Lägsta godtagbara tidstäckning (fördelat över året för att representera olika klimat och trafikförhållanden) 35 % (urban bakgrund och gaturum) 90 % (industriplatser) 2. Indikativa mätningar 3 Osäkerhet 2 25 % 50 % 30 % 25 % Lägsta godtagbara 90 % 90 % 90 % 90 % datafångst Lägsta godtagbara tidstäckning 20 % 20 % 20 % 20 % (bör vara jämnt fördelat över året och vid minst fem tillfällen) 3. Modellering Osäkerhet 4 : timmedelvärde 50 60 % dygnsmedelvärde 50 % Ännu ej fastställt årsmedelvärde 30 % 50 % 50 % medelvärde för 8 timmar 50 % 4. Objektiv skattning Osäkerhet 4 75 % 100 % 100 % 75 % 1 Kontinuerliga mätningar: mätningar som utförs kontinuerligt vid en fast mätstation. 2 Osäkerhet i mätningar: procentsatsen avser medelvärdet för enskilda mätningar under den berörda perioden för miljökvalitetsnormen för ett konfidensintervall på 95 %. Osäkerheten i de kontinuerliga mätningarna bör anses gälla för det område som berörs av miljökvalitetsnormen. 3 Indikativa mätningar: mätningar som i allmänhet är kortvariga eller baseras på stickprov och som utförs vid fasta eller flyttbara mätstationer. 4 Osäkerhet i modellering och objektiv uppskattning: största tillåtna avvikelse mellan de uppmätta och beräknade koncentrationsnivåerna under den period som miljökvalitetsnormen avser, utan hänsyn till tidpunkten för händelserna. 9

Elanders Gotab 44208, Stockholm 2004