Motion nr (ifylls av riksförbundet) Markavvning Initierande lokalavdelningar Svedala Lokalavdelning Vid länsförbundsstämman i Skåne behandlades en motion angående statsmakterna genom venverksamhetsutredningen vill försvåra, fördyra och komplicera underhåll och rensning av markavvningsanläggningar. Vidare vill man inskränka rätten vidta sådana åtgärder samtidigt som skyldigheterna skall kvarstå. Vidare vill man av miljöskäl ändra och ompröva många företag så funktionen försämras. Detta skall helst ske utan drabbade ersätts och på delägarnas bekostnad. Kommunerna vill på olika sätt exploatera jordbruksmark och i större eller mindre utsträckning ta i anspråk eller på andra sätt utnyttja befintliga markavvningsföretag. Detta kan innebära företagen överbelastas eller underhållet försvåras. Venverksamhetsutredningens förslag visar tydligt på behovet av en övergripande diskussion om hur samhällets miljöåtaganden ska klaras, om de prioriteringar som behöver göras inom miljöområdet och hur bördorna ska fördelas på ett rimligt sätt. En tydlig politisk styrning som ger ledning för målsättningar, prioriteringar och bördefördelning och som tar hänsyn till konsekvenserna för enskilda verksamhetsutövare måste vara på plats innan en genomförande lagstiftning av det slag som Venverksamhetsutredningen föreslår träder i kraft. LRF Skåne yrkar riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen med kraft värna lantbrukets rätt till fungerande markavvning genom avvisa inskränkningar i rätten rensa och underhålla sina markvenanläggningar. lyfta frågan om bördefördelning mellan en kommun och t.ex. ett dikningsföretag när kommunen kopplar på sitt ven till dikningsföretaget. tillstyrka markavvningsfrågorna utreds vidare och utredningsuppdraget bör omfa markavvningsfrågan i sin helhet och den får en tydlig politisk styrning innan nya lagar stiftas allokera extra resurser som krävs för kraftfullt påverka Venverk samhetsutredningens förslag och i detta arbete inkludera hela markav vningsfrågan.
Förgröningen Flädie och Kvistofta Svenskt jordbruk behöver stabila villkor som skapar långsiktighet, rättssäkerhet och mindre byråkrati för den enskilde lantbrukaren. Svenskt jordbruk måste också få tillgång till alla de valmöjligheter fullt ut som EUs ramverk möjliggör. Det nya gårdsstödet omfar fr. o m 1/1 2015 en grunddel och en förgröningsdel. Kravet kunna ta del av förgröningspremien omfar tre områden som i sin tur innehåller ytterligare delar. Kravet gällande denna s k miljöpremie gäller bara för vissa delar av landet, intensiva jordbruksområden, och undantagen är svårtolkade. LRF Skåne är kritisk till förgröningen utifrån otydlighet och ett rättssäkerhetsperspektiv. Det kan konstateras det tillkommer ett stort antal villkor och en ökad administration som inte nämnvärt ger en förbättrad miljö och det finns innehåll som kan ifrågasätta miljökravens trovärdighet och vi kan konstatera det kan leda till en försämrad miljö. Kravet på förgröningsåtgärder i gårdsstödet är de ska genomföras utan regelverkets alla tekniska detaljer är klara. Det innebär en omöjlighet för svenska lantbrukare planera sin växtodling för 2015, eftersom den påbörjades redan i slutet av juli 2014. I skrivande stund finns inte system i SAM klara för räkna fram vilka åtgärder som kan gälla på den enskilda gården i förhållande till den kommande växtodlingssäsongen. Den enskilde företagaren kan inte heller räkna ut sin del eftersom avgörande detaljer inte är klara. Det finns ingen rättssäkerhet hänvisa till för genomföra en kontroll av uppföljningen av regelverket under 2015. LRF Skåne vill se tillämpningen av förgröningen blir så funktionell som möjligt för våra medlemmar. En stor del av LRF Skånes medlemmar har verksamheter i de områden som påverkas av förgröningen och utöver det kommer många medlemmar beröras av förutsättningar för LFA försämras. Förgröningen får inte försvåra för brukarna/företagarna. LRF Skåne har också varit initiativtagare till en skrivelse ställd direkt till landsbygdsminister och generaldirektör, där bl a nedanstående punkter tagits upp: Att skjuta upptillämpningen av förgröningen till SAM ansökan 2016. I ett rättssystem går det inte ha regler som inte är klara vid inträdet av ett system och sedan utfärda kontroller och ställa krav på åtgärder. Tillämpningen av förgröningen ska ske på samma sätt som i EU och ska vara enkel räkna fram för få in i sin växtodlingsplan. Permanent gräsmark räknas inte in idag i ekologisk fokusareal. Sådan mark borde tjäna syftet med ekologisk fokusareal. En förändring av denna grundförordning ska ske i halvtidsöversyn MTR.
LRF Skåne yrkar riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen tillskriva berörda myndigheter och departement med krav på använda EUs valmöjligheter fullt ut för få stabila villkor för jordbruket och trovärdiga miljökrav som ger rättssäkerhet.
Avgift för miljötillsyn en riksangelägenhet Hällestad-Veberöd och Genarp Lunds kommun har skickat ut förslag till beslut om ny avgift för miljötillsynen som många medlemmar har reagerat på. Istället för timavgift vill kommunen debitera en fast årlig avgift. Kommunen hänvisar till SKLs underlag, men där är den fasta avgiften bara en rekommendation och inget krav. Beslutet är dåligt underbyggt. Det går inte se kopplingen mellan avgiften och de resurser som kommunen tidigare har avs eller kommer avsättas för tillsyn på respektive lantbruk. Risken är kommunen tar ut mer avgifter än tidigare, men behåller frekvensen på tillsynen, vilket kan leda till företagen med fast årlig avgift betalar för mer tid än vad kommunen lägger ner. Det är inte tillåtet för en kommun ta ut mer avgift än vad som motsvarar kommunens kostnader. Ett bättre och säkrare system är kommunen, liksom tidigare, debiterar avgiften efter utfört arbete. Avgifterna för tillsyn får inte hämma konkurrenskraften i svenskt lantbruk. I den mån avgifter tas ut ska de baseras på nedlagd tid och inte vara fasta. Tillsynen ska vara trovärdig, enkel och kostnadseffektiv. Tillsynsbehovet på kommunal nivå har generellt sett minskat beroende på den omfande kontrollen som lantbrukare är föremål för i andra sammanhang, bland annat genom länsstyrelsernas tvärvillkors- och djurskyddskontroller samt branschernas olika kvalitetsprogram. Miljöhusesyn är till exempel ett väl utvecklat egenkontrollsystem vilket sammantaget med den övriga kontrollen borde vara skäl för längre tillsynsintervall och lägre avgifter. Det finns också kvalitetssystem av olika slag som medför ett minskat behov av offentlig tillsyn. Förutom miljönämnden måste koppla sin taxa till verksamhetsplaneringen bör också nämnden göra regelbundna uppföljningar av hur mycket tid som verkligen läggs ner på olika verksamheter för garantera avgiften ligger i nivå med tillsynstiden. Om det inte sker finns en uppenbar risk en tillsynsskuld uppkommer och det riskerar rubba förtroendet för myndigheten. Det gäller inte enbart förtroendet för nämnden i avgiftssammanhang utan också förtroendet för bedömningar och handläggningen av olika ärenden. Mindre verksamheter undantas från fasta tillsynsavgifter. Kommunen har sett över avgifterna för olika typer av verksamheter vilket resulterat i mindre gårdar med högst 10 djurenheter (de) och/eller högst 30 hektar åkermark undantas från fasta tillsynsavgifter. Dessa verksamheter kommer debiteras som tidigare med timavgifter efter tillsynsbesöken. Anledningen till förändringen är mindre gårdar har ett mindre miljöpåverkan och därmed har ett mindre tillsynsbehov än fastställd taxa, samt det ofta rör sig om hobbyverksamheter enligt kommunen. Det här är ett stort och utbrett problem som finns i många kommuner runt om i landet. Det är viktigt reagera när kommuner med bristande underlag försöker höja avgifterna utan göra sin egen läxa. Det är också viktigt LRF på riksnivå står upp för Sveriges bönder/ företagare och lyfter frågan både inom organisationen och till externa organisationer och politiker.
LRF Skåne yrkar riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen ta upp diskussioner med SKL och politiska partier om vi skall ha en enhetlig bedömning av tillsynsavgifter i landet, d v s alla kommuner arbetar på samma sätt ta upp diskussion om likabehandlingsprincipen av företag oavsett storlek ta upp diskussion om arbeta för en timdebiterad avgift när det gäller tillsynsavgiften bistå kommungrupperna i landet med juridisk spetskompetens när det gäller diskussion kring tillsynsavgifterna gentemot myndigheten ta upp diskussion om uppföljning av kommunens tillsynsutövande och debitering
Tillsyn, kontroller, ityder och framförallt rättssäkerhet Hällestad-Veberöd, Genarp och Västra Bjäre Det är orimligt rädslan för myndigheterna och rättssystemet skall vara största hindret i företagandet. Många av våra medlemmar känner stor oro inför olika myndighetsinspektioner, och vad konsekvensen av inspektionen kan innebära. Först under själva inspektionen, därefter kan de få vänta på det kommer dokumentation, oftast mycket ord och skrivet med juridiska termer så det är obegripligt. Kontrollerna kan komma få stora ekonomiska och till och med rättsliga konsekvenser, för avvikelser som enkelt hade kunnat korrigeras om det hade funnits en kommunikation. Detta gäller såväl djurskydd som kontroller inom CAP systemet och handlar om ityder vid kontroller och det som händer därefter. Detta är en mycket viktig fråga för hela LRF organisationen arbeta med. Den har varit föremål för diskussioner på flera tidigare riksförbundsstämmor, men vi har inte nått de resultat vi önskar. Det är nödvändigt det finns tillräckliga resurser för arbetet skall nå de framgångar vi önskar. Vi måste ha en lagstiftning som möjliggör en konkurranskraftig livsmedelsproduktion, som är rättssäker. Tillämpningen i form av kontroller måste vara förutsägbara och rättssäkra. De brister som finns måste redovisas till företagaren i samband med besöket. När det gäller levandedjursbesiktningar vid slakt är det nödvändigt även lantbrukaren får ta del av protokollet direkt. LRF Skåne anser vi inte kan ha ett rättssystem eller ett kontrollförfarande som gör lantbruksföretagare slutar med sin verksamhet eller mår dåligt på grund av rädsla för kontroller eller konsekvenserna därav. Rättssystemet måste vara förutsägbart, säkert och får inte förhindra företagande. LRF Skåne yrkar riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen arbeta för konsekvenserna av brister vid kontroller står i proportion till bristens allvarlighet arbeta för verkliga förbättringar sker när det gäller rättssäkerheten för våra medlemmar. avsätta tillräckliga resurser såväl ekonomiska och personella för driva dessa frågor så vi får ett rättssäkert och förutsägbart kontrollsystem.
Förändringar i beräkning av sjukpenninggrundande inkomst Kvistofta Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) skall inkomsten korrigeras för avsättningar eller återföring av periodiseringsfonder och expansionsmedel. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI) är den deklarerade inkomsten som ligger till grund. Beräkningssättet för SGI får därför märkliga konsekvenser som exemplet nedan visar. Låt oss säga en företagare har en inkomst varje år på 250 000 kr. Företagaren får då en SGI och PGI på 250 000 kr. Om företaget ett år får ett ovanligt bra år så inkomsten ökar med 100 000 och företagaren samtidigt gör en avsättning till periodiseringsfond med samma belopp blir PGI 250 000 kr. Däremot ökar SGI med 75 000 kr (avsättning 100 000 kr schablonavdrag (25%) Blir företagaren sjuk blir SGI 325 000 kr trots han aldrig har betalt avgifter för mer än 250 000 kr. Om företaget året därpå får ett sämre år 100 000 kr och företagaren därmed vill återföra den avsa periodiseringsfonden och deklarera sin medelinkomst på 250 000 kr blir PGI 250 000 kr. Däremot blir företagarens SGI 175 000 kr. Blir företagaren sjuk nu får han inte räkna med den inkomsten som han hela tiden har betalt till. Andra resultatreglerande poster som överavskrivning, förändringar av hur lagret redovisas (produktionskostnad/försäljningspris) påverkar däremot inte företagarens SGI. LRF Skåne yrkar riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen verka för SGI beräknas på samma sätt som PGI