Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen. 9 december 2014

Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen 9 december 2014

1 (3) Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 9 december 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Gemensam lunch för regionstyrelsens ledamöter och ersättare, kl. 12.00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Bildande av regionalt bredbandsbolag Netwest AB Diarienummer RS 407-2014 2. Vidareutveckling av Sahlgrenska Science Park Diarienummer RS 2048-2014 3. Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare Diarienummer RS 3393-2014 4. Ansökan om medlemskap i Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland - Dalarna Diarienummer RS 3274-2014 5. Förslag till ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Diarienummer RS 2568-2014 6. Planeringsdirektiv för 2015 - tillägg Diarienummer RS 16-2014 7. Yttrande över motion av Hanna Wigh med flera (SD) om kostnadsfria läkemedel för barn i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 1735-2014 Styrelseärenden 8. Uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott Diarienummer RS 291-2012 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2014-12-09 2 (3) 9. Förslag till detaljerad investeringsplan för 2015 Diarienummer RS 11-2014 10. Kompletterande ekonomiska analyser av åtgärder i miljöprogram 2014-2016 Diarienummer RS 341-2016 11. Botaniska trädgården slutredovisning besökstoalett Diarienummer RS 11-2014 12. Uddevalla sjukhus, ombyggnad av administrativa lokaler Diarienummer RS 11-2014 13. Sjukhuset i Mariestad, ombyggnad av administrativa lokaler Diarienummer RS 11-2014 14. Svenljunga naturbruksgymnasium, nybyggnad av småskaligt viltslakteri Diarienummer RS 11-2014 15. Sahlgrenska sjukhuset, golvåtgärder på grund av emissioner, etapp 1 Diarienummer RS 11-2014 16. Samverkan med andra landsting om IT-system Privera Diarienummer RS 132-2014 17. Bemyndiganden och fullmakter för finansförvaltningen och moderförvaltningen och landstingets anknutna stiftelser år 2015 Diarienummer RS 37-2014 18. Finansiering av AT-platser 2015 Diarienummer RS 1810-2010 19. Åtkomst till journalinformation via säkra e-tjänster för invånare i Västra Götaland Diarienummer RS 3236-2014 20. Ordnat införande av nya läkemedel mot hepatit C Diarienummer RS 1378-2012 21. Svar på Göteborgs stads förfrågan till parterna om Avtal om medfinansiering av Västsvenska paketet Diarienummer RS 1727-2013 22. Värdskap för Assembly of European Regions (AER) generalförsamling 2015 Diarienummer RS 3472-2014 23. Tillägg till gällande riktlinjer för tillämpning av inköpspolicyn i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 593-2010

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2014-12-09 3 (3) 24. Uppdelning av eget kapital för vårdval Rehab Diarienummer RS 35-2014 25. Campus Nya varvet Diarienummer RS 2065-2014 26. Finansiering av IS/IT budgetåret 2015 Diarienummer RS 11-2014 27. Reviderade rutiner för besvarande och uppföljning av revisionsrapporter i regionstyrelsen Diarienummer RS 240-2011 28. Svar på revisionsrapport Granskning av Pensionsskuld/Inrapportering till KPA Diarienummer RS 1506-2014 29. Inriktning för medverkan vid Almedalsveckan 2015 Diarienummer RS 3529-2014 30. Delegeringsärenden Diarienummer RS 41-2014 31. Anmälningsärenden Diarienummer RS 40-2014 32. Valärenden Diarienummer RS 3-2014 33. Övriga frågor Information A. Information från regiondirektören B. Utbildning av nyvalda i regionstyrelsen efter avslutat sammanträde, kl 13.00-15.00: 1. Presentation av regionkansliet Ann-Sofi Lodin 2. Offentlighet och sekretess, diarieföring Lina Kolsmyr 3. Säkerhet Valter Lindström 4. Beredningsrutiner Elisabet Ericson Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se ).

Ärende 1

Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-09-18 Diarienummer RS 407-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet/Ekonomi Handläggare: Lars Hillerström Telefon: 0708-95 07 69 E-post:lars.hillerstrom@vgregion.se Till ägarutskottet Bildande av regionalt bredbandsbolag Netwest AB Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Regionfullmäktige beslutar medverka i bildandet av bredbandsbolaget Netwest AB. 2. Regionfullmäktige godkänner förslaget till bolagsordning och aktieägaravtal för Netwest AB. 3. Västra Götalandsregionens andel är 34 procent av aktiekapitalet 100 000 kronor. 4. Västra Götalandsregions andel av aktiekapitalet 34 000 kronor finansieras inom moderförvaltningen. 5. Regionfullmäktige beslutar tillskjuta 2 000 000 kronor till Netwest AB som ovillkorat aktieägartillskott. 6. Västra Götalandsregionens andel av ovillkorat aktieägartillskott 2 000 000 kronor finansieras av Regionutvecklingsnämnden. 7. Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att godkänna mindre justeringar i Netwest AB:s bolagsordning och aktieägaravtal. 8. Beslutet är villkorat av att ytterligare minst 10 ägare tecknar sig för delägarskap i bolaget. 9. Direktören för regionutvecklingssekretariatet får i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar. Sammanfattning Föreningen Västlänk vände sig till Västra Götalandsregionen 2013 med ett förslag om att starta en gemensam utredning hur man ska kunna utveckla infrastrukturen för elektroniska kommunikation i regionen. Västlänk är en förening vars medlemmar är stadsnät i regionen. Utredning föreslog att det ska startas ett gemensamt bolag där dessa frågor ska drivas. Bolaget ska ge följande långsiktiga nyttor för invånare och näringsliv: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-09-18 2 (3) Diarienummer RS 407-2014 Främja bredbandsutvecklingen i Västra Götaland Större valfrihet på tjänstesidan och bättre priser genom ökad konkurrens Ökade intäkter i stadsnäten med ett gemensamt marknadsföringsbolag Ökad fiberutbyggnad genom lokala investeringar Förbättra regional planeringsförmågagenom lokala investeringar En möjlighet för de uppväxande fiberföreningarna att få hjälp med att erbjuda sina tjänster till marknadens aktörer. Bolaget Bolaget som föreslås bildas ska ägas av gemensamt av Västra Götalandsregionen och mer än 20 stadsnät. Ett utkast till bolagsordning och aktieägaravtal har utarbetats. Mindre justeringar av bolagsdokumenten kan behövas göras. Ett förslag är att regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att godkänna dessa förändringar. Aktiekapitalet i bolaget föreslås vara 100 000 kr. Till det ska ägarna gemensamt tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott 6 000 000 kronor till bolaget. Västra Götalandsregionens andel 2 000 000 kronor finansieras av regionutvecklingssekretariatet. Det har också tagits fram en affärsplan och ett budgetförslag för de närmaste 4 åren. Det har gått ut ett erbjudande att teckna aktier i bolaget till stadsnäten i regionen. Sista dag för att teckna aktier i bolaget är 2014-12-31. Extern juridisk rådgivare har varit MAQS advokatbyrå som medverkat i framtagande av bolagshandlingar. Finansiering Finansieringen av Västra Götalandsregionens andel av aktiekapitalet 34 000 kronor sker inom moderförvaltningen. Finansieringen av Västra Götalandsregionens ovillkorade aktieägarkapital 2 000 000 kronor sker inom Regionala utvecklingsnämnden. Beredning Förslaget om bildande av bolaget har beretts inom BHU Beredningsgruppen för Hållbar Utveckling. Juridiska enheten regionkansliet har granskat förslaget till bolagshandlingar. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

Västra Götalandsregionen 3 (3) Bilaga 1. Aktieägaravtal 2. Bolagsordning 3. Affärsplan 4. Protokollsutdrag RUN 2014-05-08 77 5. Tjänsteutlåtande RUN Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden Moderförvaltningen, Kristofer Weiler Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

MAQS UTKAST NETWEST 2014-03-21 AKTIEÄGARAVTAL mellan AKTIEÄGARNA i [**] AB daterat 2014-XX-XX

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 3 2 GENERELLA ÅTAGANDEN... 4 3 BOLAGSORDNING... 4 4 BOLAGET OCH DESS VERKSAMHET... 4 5 FINANSIERING AV BOLAGET OCH VINSTDISPOSITION... 5 6 NYA DELÄGARE... 5 7 STYRELSE... 6 8 UTÖVANDE AV RÖSTRÄTT OCH BESLUTSFATTANDE... 7 9 INFORMATIONSSKYLDIGHET... 7 10 SEKRETESS... 7 11 GENERELLT ÖVERLÅTELSEFÖRBUD... 7 12 ÖVERLÅTELSE TILL NÄRSTÅENDE M.M.... 7 13 FÖRKÖP OCH DRAG ALONG... 8 14 INLÖSEN AV AKTIER VID PARTS AVTALSBROTT... 9 15 INLÖSEN PÅ GRUND AV PARTS OBESTÅND M.M.... 9 16 INLÖSEN PÅ GRUND AV ATT PARTS STADSNÄTSAVTAL UPPHÖR ATT GÄLLA...10 17 INLÖSEN PÅ GRUND AV ÄGARFÖRÄNDRING...10 18 ÅTAGANDE ATT INTE PÅKALLA ELLER UTÖVA LÖSEN- ELLER FÖRKÖPSRÄTT ENLIGT BOLAGSORDNINGEN...10 19 VÄRDERING...10 20 LAGEN OM HANDELSBOLAG OCH ENKLA BOLAG OCH LIKVIDATION...11 21 ÖVERLÅTELSE AV AVTALET...11 22 AVTALSTID OCH AVTALETS UPPHÖRANDE...11 23 MEDDELANDEN...12 24 ÄNDRINGAR...12 25 FULLSTÄNDIG REGLERING...12 26 TVISTER...13 BILAGOR BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BOLAGSORDNING MALL FÖR BOLAGETS STADSNÄTSAVTAL MED STADSNÄTEN TIDPUNKTER OCH BELOPP FÖR AKTIEÄGARTILLSKOTT

Detta aktieägaravtal ( Avtalet ) har ingåtts mellan (1) Västra Götalandsregionen, [org. nr] [**], [adress] ( VGR ), (2) [Part 1], [org. nr] [**], [adress], (3) [Part 2], [org. nr] [**], [adress], (4) [Part 3], [pers. nr] [**], [adress] och (5) [Part 4], [pers. nr] [**], [adress] Varje part till detta Avtal som anges i punkterna 1 [XX] ovan benämns nedan för Part och gemensamt för Parterna. Parterna angivna ovan i punkterna 2 [YY] benämns nedan gemensamt för Stadsnäten och var för sig Stadsnät. Kommentar [F1]: Vi behöver ha info om ägarna. 1 BAKGRUND 1.1 [**] AB, org. nr. [**] ( Bolaget ), har vid detta Avtals upprättande ett registrerat och till fullo inbetalt aktiekapital uppgående till [**] kronor, fördelat på [**] aktier med lika rätt och med ett kvotvärde om en (1) krona. Aktierna i Bolaget ägs av Parterna enligt följande fördelning: Namn Antal aktier Antal röster VGR [**] [**] Kommentar [F2]: Aktier motsvarande 34 %. [**] [**] [**] [**] [**] [**] [**] [**] [**] 1.2 Parterna skall genom Bolaget främja en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation ur ett regionalt perspektiv ( Västra Götaland) och genom lokal närvaro skapa nytta och mervärden för kommuninvånarna, näringslivet och kommunala verksamheter. Genom regional samverkan skapas synergieffekter som medför bättre ekonomi, högre driftsäkerhet och kvalité samt större valfrihet för slutkunden med ökad konkurrens som följd. 1.3 Detta Avtal omfattar Parternas nuvarande och Parternas framtida aktier i Bolaget. Vad som i detta Avtal gäller för aktier skall också gälla för konvertibler, optionsrätter, emissionsbevis och andra instrument eller värdepapper som ger någon person rätt att 3 (13)

erhålla eller annars påkalla eller kräva emission, tilldelning, försäljning eller överlåtelse av aktier eller andra instrument eller värdepapper i Bolaget. 2 GENERELLA ÅTAGANDEN Parterna åtar sig att på detta Avtals villkor vara aktieägare i Bolaget samt: (a) (b) (c) (d) att själv eller genom ombud delta i och rösta på varje bolagsstämma i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal respektive Bolagets bolagsordning, att, i förekommande fall, som styrelseledamot eller suppleant själv delta i och rösta på varje sammanträde med styrelsen, respektive att se till att de styrelseledamöter och suppleanter som, i förekommande fall, sådan Part nominerat deltar i och röstar på varje sammanträde med styrelsen, i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal respektive Bolagets bolagsordning, att i övrigt utöva sin rösträtt som aktieägare i Bolaget och att agera på sådant sätt, som fordras för genomförandet och uppfyllandet av detta Avtal, och att lojalt verka för Bolagets bästa, inkluderande men inte begränsat till att Part skall avstå från att, annat än i undantagsfall för enstaka uppdrag åt befintlig nationell kund, ägna sig åt att vara samordningsorgan för Stadsnäten och därvid erbjuda nationella kunder en avtalspart i förhållande till alla Stadsnäten. 3 BOLAGSORDNING 3.1 Bolagets bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av Bilaga 1 eller sådan annan lydelse som från tid till annan antas på bolagsstämma i Bolaget. 3.2 Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i Bolagets bolagsordning och detta Avtal skall avtalets bestämmelser ha företräde. 4 BOLAGET OCH DESS VERKSAMHET 4.1 Bolagets verksamhet består primärt av att utveckla och marknadsföra Stadsnäten. Bolaget skall även kunna välja att i enstaka fall anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation i Västra Götaland. Vidare skall Bolaget kunna äga all den utrustning som används för det regionala nätet (Västgötaringen) med undantag för den fiberinfrastruktur (bredbandsnäten) som ägs av Stadsnäten. Genom Bolaget som ett samordningsorgan ges Stadsnäten möjlighet att erbjuda nationella kunder en avtalspart i förhållande till alla Stadsnäten, varvid Stadsnäten förser Bolagets kunder med tillgång till sina respektive bredbandsnät på de villkor som framgår av Bilaga 2 ( Stadsnätsavtal ). Vidare skall Bolaget teckna ett ramavtal med en extern driftspartner från vilken respektive Stadsnät kan avropa tjänster. 4 (13)

4.2 Bolagets verksamheter skall bedrivas enligt affärsmässiga principer och i enlighet med tillämplig lag. 4.3 Alla avtal och andra transaktioner mellan Bolaget, å ena sidan, och Part eller någon Part närstående fysisk eller juridisk person eller styrelseledamot eller anställd i Part eller i någon Part närstående juridisk person, å andra sidan, skall, om inte samtliga Parter skriftligen överenskommer om annat i varje enskilt fall, endast innefatta normala och affärsmässiga villkor och vara dokumenterade skriftligen. 5 FINANSIERING AV BOLAGET OCH VINSTDISPOSITION 5.1 Parterna är överens om att Bolagets löpande rörelse skall vara självfinansierad genom att Bolaget lägger på ett administrativt påslag vid prissättningen gentemot Bolagets kunder i förhållande till det pris som betalas till Stadsnäten enligt vid var tid gällande Stadsnätsavtal. 5.2 Respektive Part skall vid de tillfällen och med de belopp som framgår av Bilaga 3 tillskjuta kapital genom ovillkorade aktieägartillskott till Bolaget. Vidare skall finansieringen av Bolagets verksamhet vid behov kompletteras med lån från etablerade kreditinstitut. 5.3 Parterna överens om att Bolagets vinstmedel skall balanseras för att finansiera Bolagets framtida kostnader. Vinstutdelning skall således endast ske undantagsvis och endast under förutsättning att samtliga Parter är överens om det. 6 NYA DELÄGARE 6.1 Det är Parternas avsikt att låta fler stadsnät i Västra Götaland bli aktieägare i Bolaget ( Ny Delägare ) för att därigenom komplettera Bolagets förmedlade utbud gentemot kunder. 6.2 För det fall att antalsmässigt minst 65 % av de Stadsnät som är Parter till detta Avtal (inklusive de Stadsnät som tillträder detta Avtal enligt punkt 6.3 nedan) har accepterat att Bolaget skall uppta Ny Delägare samt därvid fastställt hur många aktier som Ny Delägare skall förvärva, förbinder sig övriga Parter att lojalt medverka till att Ny Delägare äger rätt att förvärva eller teckna aktier i Bolaget i enlighet med punkterna 6.4. 6.3 Parterna förbinder sig att tillse att Ny Delägare skriftligen tillträder detta Avtal som Part genom att underteckna en bekräftelse härom samt att Ny Delägare tecknar Stadsnätsavtal med Bolaget. 6.4 Parternas avsikt är att VGR:s ägarandel i Bolaget alltid skall uppgå till minst 34 % procent av antalet utgivna aktier i Bolaget och Parterna är därvid överens om att respektive Stadsnät skall sälja aktier i Bolaget till Ny Delägare i proportion till sin ägarandel (avrundat till närmaste hel aktie). Priset vid Stadsnätens försäljningar är, om Parterna inte enas om annat, det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan. 5 (13)

6.5 Genom Ny Delägares förvärv av aktier från Stadsnäten övertar Ny Delägare skyldigheten att svara för sin proportionerliga andel av det ytterligare kapital som enligt Bilaga 3 skall tillföras Bolaget, varvid Stadsnätens skyldigheter enligt punkt 5.2 ovan i motsvarande mån skall reduceras. Ny Delägares proportionerliga andel av de ovillkorade aktieägartillskotten skall beräknas genom att det kapital som, i förekommande fall, återstår att tillskjuta till Bolaget enligt Bilaga 3 skall fördelas mellan Stadsnäten och Ny Delägare i förhållande till varderas aktieinnehav i Bolaget efter Ny Delägares inträde som aktieägare. 6.6 Bestämmelserna i denna punkt 6 exemplifieras nedan. Anta att det finns totalt 50 000 aktier i Bolaget varav Stadsnäten innehar 32 840 aktier och resterande 17 160 aktier innehas av VGR samt att det finns totalt tolv Stadsnät i Bolaget, varav två Stadsnät äger 8,96 % (4 480 aktier) vardera, fyra Stadsnät äger 6,57 % (3 285 aktier) vardera och resterande sex Stadsnät äger 3,58 % (1 790 aktier) vardera. Stadsnäten röstar för att Ny Delägare skall få förvärva en ägarandel om 6,8 % i Bolaget. Med avrundningar innebär det att de två Stadsnät som vardera äger 8,96 % kommer ha en skyldighet att vardera sälja 464 aktier, de fyra Stadsnät som vardera äger 6,57 % kommer ha en skyldighet att vardera sälja 340 aktier och resterande sex Stadsnät som vardera äger 3,58 % kommer ha en skyldighet att vardera sälja 185 aktier till Ny Delägare. Totalt överlåter Stadsnäten således 3 398 aktier i Bolaget till Ny Delägare. Anta att det vid tidpunkten för Ny Delägares förvärv återstår 1 100 000 kronor för Stadsnäten att tillskjuta enligt Bilaga 3. Ny Delägare äger enligt ovan 3 398 aktier av de totalt 32 840 aktier som Stadsnäten och Ny Delägare innehar gemensamt. Det följer därav att Ny Delägare har en skyldighet att tillskjuta 113 819 kronor i ovillkorat aktieägartillskott enligt följande beräkning: 1 100 000 x (3 398 / 32 840). 7 STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse skall bestå av 5 till 10 ledamöter och 3 till 10 suppleanter, såvida inte annat mellan Parterna överenskommes. 7.2 Bolaget skall ha en valberedning som fram till årsstämman 2014 består av en ledamot utsedd av VGR och en ledamot utsedd av den ideella föreningen Västlänk. Från och med årsstämman 2015 skall ägarna i Bolaget årligen på årsstämma välja en valberedning för tiden intill nästa årsstämma. Valberedningen skall bestå av tre ledamöter och vid val av de tre ledamöterna skall de tre ledamöter anses valda som har fått de flesta rösterna på årsstämman. 7.3 Valberedningens uppgift skall vara att inför årsstämma framlägga förslag avseende antal styrelseledamöter som skall väljas av stämman, styrelsearvode, styrelseordförande och övriga ledamöter i styrelsen. 6 (13)

8 UTÖVANDE AV RÖSTRÄTT OCH BESLUTSFATTANDE 8.1 Med undantag från vad som må följa av uttryckliga regler i detta Avtal är Parterna ense om att aktiebolagslagens majoritetsregler för vissa beslut vid bolagsstämma eller styrelsemöte skall gälla i Bolaget. 8.2 Det noteras att det, enligt kommunallagen (1991:900), i vissa fall krävs att kommunfullmäktige får ta ställning till ett förslag innan beslut fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 9 INFORMATIONSSKYLDIGHET Part har en skyldighet att informera övriga Parter om interna frågor som är av betydelse för delägandet i Bolaget och/eller av betydelse för Bolagets verksamhet. 10 SEKRETESS 10.1 Part förbinder sig att inte för utomstående avslöja eller för egen del utnyttja information och kunskap om Bolaget eller Part såsom affärsförhållanden, avtal, ekonomiska och tekniska uppgifter, om inte informationen: (i) (ii) blivit allmänt känd för allmänheten på annat sätt än på grund av brott mot detta Avtal eller annan sekretessförbindelse gentemot Bolaget eller Part; eller skall lämnas ut med stöd av tvingande lag. 10.2 Flera av Parterna lyder under offentlighetsprincipen och Parterna accepterar att handlingar hanteras i enlighet därmed och att någon skadeståndsskyldighet inte kan uppstå med anledning därav. 10.3 Denna sekretessförbindelse gäller för Part så länge denne är aktieägare i Bolaget och/eller bunden av detta Avtal samt under en period om två (2) år därefter. Om Part blivit ensam innehavare av alla aktier i Bolaget skall dock sekretessåtagandet upphöra att gälla för denne. 11 GENERELLT ÖVERLÅTELSEFÖRBUD Utöver vad som följer av bestämmelserna nedan i detta Avtal äger ingen av Parterna rätt att utan övriga Parters föregående skriftliga samtycke överlåta några av sina aktier, pantsätta eller utfärda option om att köpa eller sälja några av sina aktier. 12 ÖVERLÅTELSE TILL NÄRSTÅENDE M.M. 12.1 Var och en av Parterna äger rätt att överlåta alla eller vissa av sina aktier till ett Närstående Bolag (såsom det definieras i punkt 12.2 nedan), förutsatt att aktuellt 7 (13)

Närstående Bolag i samband med överlåtelsen/förvärvet skriftligen tillträder detta Avtal som Part i överlåtande Parts ställe. Överlåtande Part skall därvid, såsom för egen skuld, ansvara för det Närstående Bolagets rätta fullgörande av sina förpliktelser enligt detta Avtal. Vid överlåtelse till Närstående Bolag skall motsvarande generella överlåtelseförbud som anges i punkt 11 ovan gälla avseende Parts ägande av aktierna i Närstående Bolaget. 12.2 Ett bolag skall vid tillämpningen av punkt 12.1 anses vara ett Närstående Bolag till envar av Parterna om bolaget i fråga ingår i samma koncern som Part. Vidare skall en kommun som direkt eller indirekt äger Part anses utgöra ett Närstående Bolag vid tillämpningen av punkt 12.1. 12.3 Vid överlåtelse enligt punkterna 12.1 och 12.2 ovan gäller inte bestämmelserna i punkten 13 nedan. 13 FÖRKÖP OCH DRAG ALONG 13.1 Part får inte överlåta hela eller delar av sitt aktieinnehav i Bolaget till tredje man om inte aktierna först skriftligen erbjuds övriga Parter till inlösen. Priset vid förköp enligt punkt 13.1 skall högst motsvara etthundra procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part erbjudit sina aktier till betalning. Köpeskillingen förfaller till betalning 60 bankdagar från mottagandet av erbjudandet (erbjudandefristen) mot att äganderätten till erbjudna aktier övergår. Part skall inom femton arbetsdagar från mottagandet av erbjudandet skriftligen meddela erbjudande Part om erbjudandet accepteras eller förkastas. Inkommer inte sådant meddelande skall erbjudandet anses förkastat. Om flera av Parterna accepterar erbjudandet skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att aktierna först, så långt detta kan ske, skall fördelas till dem som accepterat erbjudandet i förhållande till deras tidigare aktieinnehav. 13.2 Har villkoren i punkt 13.1 ovan uppfyllts och har Parterna förkastat erbjudandet eller har aktieförvärv inte fullbordats och full betalning erlagts före erbjudandefristens utgång, skall erbjudande Part ha rätt att överlåta de erbjudna aktierna till tredje man inom tre månader från erbjudandefristens utgång för ett pris per aktie som inte understiger det pris till vilket erbjudandet skedde. Inte heller de övriga överlåtelsevillkoren får i sådant fall vara mer fördelaktiga än vad som erbjudits Parterna. 13.3 I det fall en spekulant, som tidigare inte äger aktier, erbjuder sig att förvärva etthundra procent av Bolagets aktier och Parter representerande 65 procent av antalet utgivna aktier i Bolaget accepterar ett sådant anbud skall övriga Parter acceptera sådant anbud, förutsatt att tredje man erbjuder samma pris per aktie för samtliga aktier (s.k. Drag Along). 8 (13)

14 INLÖSEN AV AKTIER VID PARTS AVTALSBROTT 14.1 Bryter Part mot bestämmelse i detta Avtal och är det fråga om ett väsentligt avtalsbrott, samt vidtas inte rättelse inom trettio dagar efter skriftlig anmaning från annan Part, har icke felande Parter rätt att lösa in den felande Partens aktier Bolaget. Part som anmodar annan Part att vidta rättelse skall omedelbart tillställa övriga Parter kopia av denna anmaning. Skulle endast någon eller några av dem önska att utnyttja sin lösenrätt, har denne eller dessa rätt, men inte skyldighet, att lösa in samtliga av den felande Partens aktier i Bolaget. Inlösen enligt denna punkt 14 utesluter dock inte andra påföljder i anledning av avtalsbrottet, varvid dock beräkningen av eventuellt skadestånd skall beakta det pris som Part skall betala för den felande Partens aktier i Bolaget enligt punkt 14.3 nedan. 14.2 Senast sextio dagar från det att den frist som den felande Parten givits att vidta rättelse löpt ut, skall icke felande Part skriftligen ha meddelat den felande Parten, med kopia till övriga Parter, huruvida de önskar lösa in den felande Partens aktier eller inte. Inkommer inte sådant meddelande inom sagda frist anses Part ha avstått från sin rätt att begära inlösen av aktier. Om flera av de inlösningsberättigade Parterna önskar inlösa den felande Partens aktier, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att aktierna först, så långt detta kan ske, skall fördelas till dem som framställt lösningsanspråk i förhållande till deras tidigare aktieinnehav. Så snart den felande Parten mottagit meddelande(n) enligt ovan skall äganderätten till den felande Partens aktier övergå till de(n) Part(er) som begärt inlösen. 14.3 Priset vid inlösen enligt denna punkt 14 är, om de berörda Parterna inte enas om annat, 60 procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan. Köpeskillingen för aktierna skall erläggas kontant fem bankdagar från den dag värdet på aktierna slutligt fastställts. 15 INLÖSEN PÅ GRUND AV PARTS OBESTÅND M.M. 15.1 Part äger rätt att inlösa annan Parts aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vi Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan om Part försätts i konkurs, inleder ackordsförhandling, ställer in betalningarna, inleder förfarande för företagsrekonstruktion eller annars måste anses ha kommit på obestånd. I punkt 14.2 ovan angiven sextio dagars frist skall härvid börja löpa den dag övriga Parter underrättas om att Part försatts i konkurs, inlett ackordsförhandlingar eller förhandlingar om företagsrekonstruktion, ställt in betalningarna eller annars måste anses ha kommit på obestånd. 15.2 Priset vid inlösen enligt punkt 15.1 är etthundra procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part påkallat inlösen av aktier. 9 (13)

16 INLÖSEN PÅ GRUND AV ATT PARTS STADSNÄTSAVTAL UPPHÖR ATT GÄLLA 16.1 Part äger rätt att inlösa annan Parts aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vid Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan om Part som har tecknat Stadsnätsavtal med Bolaget säger upp sitt Stadsnätsavtal med Bolaget. I punkt 14.2 ovan angiven sextio dagars frist skall härvid börja löpa den dag övriga Parter underrättas om att Part sagt upp Stadsnätsavtalet. 16.2 Priset vid inlösen enligt punkt 16.1 är etthundra procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part påkallat inlösen av aktier. 17 INLÖSEN PÅ GRUND AV ÄGARFÖRÄNDRING 17.1 Om det sker någon ägarförändring i Part eller i något överliggande moderbolag i den koncern som Part tillhör, som inte på förhand har accepterats av övriga Parter, äger övriga Parter rätt att inlösa sådan Parts samtliga aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vid Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan. Rätten att påkalla inlösen skall därvid gälla under en period om 60 bankdagar från den dag övriga Parter blev informerade av den Part som är föremål för ägarförändringen. 17.2 Priset vid inlösen enligt punkt 17.1 är etthundra procent av det värde som aktierna åsättas vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part påkallat inlösen av aktier. 18 ÅTAGANDE ATT INTE PÅKALLA ELLER UTÖVA LÖSEN- ELLER FÖRKÖPSRÄTT ENLIGT BOLAGSORDNINGEN Parterna åtar sig att inte påkalla eller utöva lösensrätt eller förköpsrätt enligt bolagsordningens bestämmelser om hembud respektive förköp i samband med överlåtelse av aktier i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. 19 VÄRDERING 19.1 Parterna är överens om att samtliga fall där Part enligt detta Avtal äger rätt att förköpa eller inlösa annat Parts aktier skall ske till ett belopp motsvarande substansvärdet. Parterna är överens om att substansvärdet skall utgöras av beskattat eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt. 19.2 Kan Parterna inte enas om aktiernas värde enligt punkt 19.1, skall, på endera Parts begäran, aktiernas värde fastställas av en nämnd bestående av två från Parterna oberoende värderingsmän med erfarenhet från värdering och utsedda av Bolagets revisor. Värderingsmännen skall inom två veckor försöka enas om en värdering av hela Bolaget, men kan de inte enas skall de göra var sin av varandra oberoende värdering av hela Bolaget. Utgångspunkten för värderingarna skall vara att fastställa Bolagets verkliga 10 (13)

värde. Värdet på Bolaget skall fastställas till medelvärdet av de två värderingarna. Det sålunda fastställda värdet på Bolaget är bindande och varje aktie i Bolaget skall anses ha den andel i värdet som svarar mot aktiens andel i Bolagets kapital. Kostnaderna för värderingen skall bäras av den Part vars ursprungliga värderingsförslag i procentenheter ligger längst från det av värderingsmännen fastlagda värdet. 20 LAGEN OM HANDELSBOLAG OCH ENKLA BOLAG OCH LIKVIDATION 20.1 Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag är inte tillämplig på detta Avtal. 20.2 Genom träffande av detta Avtal har Parterna inte avsett att bilda något enkelt eller annat bolag. Om det trots detta skulle finnas grund för likvidation av det enkla eller annat bolag, som kan anses ha uppkommit genom Parternas träffande av detta Avtal, enligt lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, skall nämnda bolag inte likvideras, utan skall den Part till vilken likvidationsgrunden kan hänföras utträda ur Bolaget, d v s utträda ur detta Avtal, varvid bestämmelserna om inlösen ovan skall äga analog tillämpning, eller skall nämnda Part uteslutas ur Bolaget, dvs. ur detta Avtal, i enlighet med nyss nämnda bestämmelser. 21 ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 21.1 Med undantag av vad som anges i punkt 12, får Parts rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal inte överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av Avtalet och utan övriga Parters skriftliga godkännande. 21.2 Part förbinder sig att se till att ny aktieägare som förvärvar aktier i Bolaget skriftligen tillträder detta Avtal som Part genom att underteckna en bekräftelse härom. 22 AVTALSTID OCH AVTALETS UPPHÖRANDE 22.1 Detta Avtal gäller i tio (10) år från och med undertecknandet av detsamma. Avtalet skall dock upphöra att gälla för den Part som inte längre äger aktier i Bolaget. 22.2 Om Avtalet inte sägs upp minst sex (6) månader före utgången av sagda period, skall det därefter anses vara förlängt i perioder om fem (5) år med en uppsägningstid om sex (6) månader. 22.3 Säger Part upp detta Avtal till upphörande med stöd av bestämmelserna i punkten 22.2 ovan, äger övriga Parter inlösa sådan Parts aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vid Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan. 22.4 Priset vid inlösen enligt punkt 22.3 är etthundra procent av det värde som aktierna åsättas vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 ovan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag uppsägning av Avtalet skedde. 11 (13)

22.5 Trots att Avtalet upphör att gälla antingen helt och hållet eller endast beträffande viss Part skall bestämmelserna om sekretess i punkt 10 ovan fortsätta att vara bindande under i punkten angiven tid. Avtalets upphörande skall inte heller innebära att Part befrias från påföljd på grund av kontraktsbrott som han begått innan eller i samband med Avtalets upphörande. Rätten till påföljder på grund av överträdelse av nyss nämnda bestämmelser om sekretess och konkurrens respektive på grund av annat kontraktsbrott, skall trots Avtalets upphörande avgöras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta Avtal (inklusive bestämmelserna i punkt 26 nedan). 23 MEDDELANDEN 23.1 Alla meddelanden skall ske genom bud, rekommenderat brev, telefax eller elektroniskt meddelande till Parternas ovan angivna eller senare ändrade adresser, 23.2 Meddelandet skall anses ha kommit mottagaren tillhanda: (a) (b) (c) (d) om avlämnat med bud: vid avlämnandet, om avsänt med rekommenderat brev: två dagar efter avlämnande för postbefordran, om avsänt med telefax: vid avsändandet om mottagandet bekräftas av mottagande Part eller om meddelandet samtidigt sänts med rekommenderat brev, eller om avsänt som elektroniskt meddelande: vid avsändandet, om mottagandet bekräftas av mottagande Part eller om avsändande Part även sänt meddelandet per rekommenderat brev samma dag. 23.3 Ändring av adress skall meddelas motparten på i denna punkt 23 föreskrivet sätt. 24 ÄNDRINGAR Ändringar av och tillägg till detta Avtal skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av Parterna. 25 FULLSTÄNDIG REGLERING Avtalet med dess bilagor utgör Parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregått Avtalet ersätts av innehållet i detta Avtal med bilagor. 12 (13)

26 TVISTER Tvister som uppstår i anledning av detta Avtal skall avgöras i första instans av tingsrätten i Göteborg. Detta Avtal har upprättats i [**] likalydande exemplar varav Parterna har tagit var sitt. [Ort] den [**] [PART 1] [Namnförtydligande] [Ort] den [**] [PART 2] [Namnförtydligande] [Namnförtydligande] 13 (13)

[ firma ] [ org. nr ] BOLAGSORDNING 1 FIRMA Bolagets firma är [**]. 2 STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i [kommun]. 3 VERKSAMHET OCH ÄNDAMÅL Bolaget skall utveckla och integrera en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland, säkerställa att regionens medborgare och näringsliv får tillgång till säkra leveranser, möjliggöra för olika marknadsaktörer att få tillgång till nät inom regionen samt idka därmed förenlig verksamhet. I verksamheten ingår även att anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation. Bolaget skall bedriva sin verksamhet inom ramen för de för verksamheten tillämpliga kommunalrättsliga principerna som följer av 2 kap. samt 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900). 4 AKTIEKAPITAL Aktiekapitalet skall utgöra lägst [50 000] kronor och högst [200 000] kronor. 5 ANTAL AKTIER Antalet aktier skall vara lägst [50 000] och högst [200 000]. 6 STYRELSE Styrelsen skall bestå av lägst en och högst [10] ledamöter med högst [10] suppleanter. Styrelsen väljs årligen på årsstämma för tiden intill dess nästa årsstämma har hållits. 7 REVISORER OCH LEKMANNAREVISORER För granskning av bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en eller två revisorer med eller utan revisorssuppleanter. Istället för revisor/er får även ett eller två registrerade revisionsbolag utses.

[ firma ] [ org. nr ] Revisorer/revisionsbolag utses av årsstämman och uppdraget gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för revisor skall årsstämman utse en lekmannarevisor med en suppleant. 8 KALLELSE Kallelse till bolagsstämma skall ske tidigast fyra och senast två veckor före bolagsstämman genom brev med post eller e-post till aktieägarna. 9 ÅRSSTÄMMA Årsstämma skall hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma: (i) (ii) (iii) (iv) (v) Val av ordförande för stämman. Upprättande och godkännande av röstlängd. Godkännande av dagordning. Val av en eller två justeringsmän. Prövning av om årsstämman blivit behörigen sammankallad. (vi) Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse, lekmannarevisorns granskningsrapport samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. (vii) Beslut: (i) (ii) (iii) Om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Om disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning. Om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör, när sådan förekommer. (viii) (ix) Fastställande av styrelse- och revisorsarvode samt arvode till lekmannarevisor. Val av styrelse och revisorer jämte lekmannarevisor när så skall ske.

[ firma ] [ org. nr ] Annat ärende som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 10 RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår är detsamma som kalenderår. 11 FIRMATECKNING Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 12 RÖSTRÄTT Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. 13 HEMBUD Har aktie övergått till aktieägare eller person som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Hembudet skall ej kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. När anmälan gjorts om akties övergång skall styrelsen genast skriftligen underrätta bolagets aktieägare därom med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader efter anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig därvid flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av bolagets styrelse; dock att, om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske skall jämt fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk. Kommer förvärvaren och den som har begärt inlösen ej överens i frågan om inlösen, får den om begärt inlösen väcka talan inom två månader från det lösningsanspråk framställdes hos bolaget. Lösenbeloppet skall motsvara aktiens kvotvärde vid tidpunkten för anmälan enligt första stycket. Om inom stadgad tid inte någon berättigad anmält sig vilja inlösa hembjuden aktie eller om aktien inte inom en månad därefter inlöses, äger den som gjort hembudet att bli registrerad för aktien. Tvist prövas i den ordning lagen (1999:116) om skiljeförfarande stadgar.

[ firma ] [ org. nr ] 14 FÖRKÖPSFÖRBEHÅLL Aktie får överlåtas till aktieägare eller person som inte förut är aktieägare i bolaget, endast efter att den erbjudits till förköp. Endast aktieägarna har förköpsrätt. Förköp skall ej kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Ansökan om erbjudande till förköp skall ske skriftligen till bolagets styrelse med angivande av vilka aktier ansökan omfattar samt vilka villkor som ställs för förköpet. Sådan anmälan skall genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. När ansökan gjorts om erbjudande till förköp, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje aktieägare, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med anmodan till den, som önskar förvärva aktierna, att skriftligen framställa sådan begäran hos bolaget inom två månader, räknat från ansökan hos styrelsen om erbjudande till förköp. Anmäler sig flera aktieägare, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av bolagets styrelse, dock att, om samtidigt förköp önskas utövas avseende flera aktier, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas i förhållande till tidigare innehav bland dem, som önskar förvärva dessa. Lösenbeloppet skall motsvara aktiens kvotvärde vid tidpunkten för anmälan enligt andra stycket. Tvist prövas i den ordning lagen (1999:116) om skiljeförfarande stadgar. 15 FULLMÄKTIGES RÄTT ATT TA STÄLLNING Bolaget ska inhämta ställningstagande från respektive ägares kommunfullmäktige/landstingsfullmäktige innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 16 LIKVIDATION Likvideras bolaget ska dess tillgångar tillfalla ägarna. Denna bolagsordning har antagits på [extra bolagsstämma/årsstämma] den [**].

Affärsplan för Netwest

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 AFFÄRSPLANEN...4 SYFTE...4 VISION, LÅNGSIKTIGA MÅL & VERKSAMHETSMÅL 2014-2018... 5 VERKSAMHETENS VISION, AFFÄRSIDÉ OCH UPPDRAG...5 LÅNGSIKTIGA MÅL 2020...6 STRATEGIER FÖR ATT NÅ LÅNGSIKTIGA MÅL...6 VERKSAMHETSMÅL 2014-2018...6 PRODUKTPORTFÖLJ & KUNDSEGMENT... 7 VARUMÄRKE & POSITION...7 UTVIDGAT REGIONALT SAMARBETE I VÄSTRA GÖTALAND...7 PRODUKTER...8 KUNDER... 8 UNDERLEVERANTÖRER...9 ORGANISATION OCH PROCESSER...9 BOLAGSORDNING OCH ÄGARDIREKTIV...9 ÄGARRELATIONER...9 STRUKTUR FÖR SAMARBETE... 10 ÖVERTAGANDE AV VÄSTGÖTARINGEN...11 EKONOMI... 13 INTÄKTSMÅL 2014-2018...13 INVESTERINGSPLAN 2014-2018...13 PRELIMINÄR BUDGET...14 MARKNADS- OCH RISKANALYS... 16 KORT MARKNADSBESKRIVNING...16 KONKURRENSANALYS...16 REGLERING & LAGSTIFTNING...17 AVSLUTANDE SWOT-ANALYS...18 Dokumentnamn Document name Dok.nr Doc. No Sida Page Affärsplan Netwest 2 (19) Projekt Project Datum - Date Version Version Ersätter Replaces 2014/04/04 9.0 Utarbetad av Prepared by Kontrollerad av Checked by Godkänd av Approved by Arbetsgruppen

SAMMANFATTNING Affärsplanen för bolaget Netwest beskriver bolagets tänkta verksamhet och ekonomi. Bolagets vision är: Att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för invånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Affärsidén är: Netwest skall vara det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. På lång sikt är målen att bli en stor aktör på marknaden för fiberbaserade förbindelser i regionen och därigenom hjälpa till att uppnå de nationella och regionala bredbandsmålen. Bolaget ska etableras under 2014. En organisation för marknadsföring och försäljning skall ställas på fötter, samt affärsmodeller och aktuella erbjudanden ska tas fram. Senast år 2018 ska bolaget visa ett nollresultat och målet är att då ha en omsättning på ca 14 Mkr och en leverans på 720 förbindelser. En initial finansiering på 6 Mkr beräknas räcka för att säkerställa verksamheten de första åren innan lönsamhet uppnås. Bolagets rörelse skall vara självfinansierad genom ett administrativt påslag på inköpta produkter och tjänster. I budgeten är detta beräknat till 10 %. Resten av intäkten för sålda accesser går till respektive stadsnät. Vinstmedel skall balanseras för att finansiera framtida investeringar i t ex nätverksutrustning. Verksamheten baseras inledningsvis på övertagande av den redan existerande Västgötaringen. Kortsiktigt har Västgötaringen tillräckligt med ledig kapacitet i det aktiva nätet. Investeringar på ca 1 Mkr har avsatts för utökning av bland annat våglängdsnätet. Långsiktigt kan fler investeringar behöva göras. Netwest ska erbjuda kapacitet, våglängder och svartfiber till främst nationella nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer, men även andra företag och organisationer. Samarbetsavtal ska kunna ingås med nätägare, operatörer och andra. Accesserna ska i första hand köpas av de deltagande stadsnäten, men även andra underleverantörer kan bli aktuella. Stadsnätens marknadsandel på lokala accesser bör kunna ökas väsentligt. Bolagsordning och ägardirektiv kommer att tas fram när beslut om bolagets bildande har fattats. Bolaget ska vara ett aktiebolag där 34% av aktierna tecknas av Västra Götalandsregionen, resterande 66 % fördelas mellan övriga ägare i form av kommuner och stadsnät. Målsättningen är att tillåta ytterligare stadsnät eller kommuner att ansluta sig som ägare. Personalen i Netwest ska huvudsakligen ägna sig åt marknadsföring, försäljning och leverans av lokala och regionala förbindelser. Nätdrift kommer att upphandlas av en driftspartner. Konkurrenter till Netwest kommer att vara TeliaSonera, IP Only och andra nätägare och operatörer. I vissa fall kan dessa också vara en samarbetspartner till Netwest. 3

INLEDNING AFFÄRSPLANEN I denna affärsplan beskrivs förslag till organisation och arbetssätt, samt ett förslag till budget som underlag till investeringsbeslut. Affärsplanen riktar sig till beslutsfattare inom Västra Götalandsregionen och länets kommuner, inklusive befintliga stadsnät. Dokumentet innehåller: Visioner och Mål Affärsidé Beskrivning av Produkter, Kundstruktur och Marknad Organisation och Processer Planerad ägarstruktur för Netwest AB Ekonomisk analys inklusive konkurrens och lagregler Översiktlig budget för de fem första åren Affärsplanen har sammanställts genom diskussioner i en arbetsgrupp med deltagande från VGR och Stadsnäten. Underlag har dessutom inhämtats från externa rapporter, främst från Post och Telestyrelsen. Årsredovisningar, fackpress och material från seminarier om bredband är också viktiga källor (vid direkta citat anges källan via fotnot). SYFTE Syftet med affärsplanen är att ge underlag för beslut om bildande av bolaget, men utan att i detalj beskriva den planerade verksamheten. Den innehåller därför inte detaljerad information om ekonomi, teknik eller organisation. Målsättningen är att under andra kvartalet 2014 nå ett beslut om att bilda bolaget och därefter snarast starta upp verksamheten i Netwest. 4

VISION, LÅNGSIKTIGA MÅL & VERKSAMHETSMÅL 2014-2018 VERKSAMHETENS VISION, AFFÄRSIDÉ OCH UPPDRAG Netwests vison: Att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för invånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Bolagets uppdrag skall vara att: Främja bredbandsutveckling i Västra Götaland Främja konkurrensen på infrastrukturnivå i Västra Götaland Förbättra förutsättningarna för regionens näringsliv Förbättra lönsamheten hos deltagande stadsnätsbolag genom ökade intäkter och minskade kostnader Vara en möjlighet för våra fiberföreningar att bli kommersiellt tillgängliga för marknaden Detta skall ske genom att: svara för och utveckla det regionala fibernätet (Västgötaringen) samordna en affärsmodell för försäljning av svartfiber och kapacitetsförbindelser i regionen samordna marknadsföring och förenkla försäljning av lokalaccesser, samt vid behov, regionala förbindelser till nationella och regionala kunder samordna drift- och underhåll för deltagande stadsnätsbolag (frivilligt) Netwests affärsidé: Netwest skall vara det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. Bolaget skall tillhandahålla lokalaccesser till nationella eller regionala kunder som vill nå kunder i mer än en kommun. Vid behov att nå mellan kommuner erbjuder bolaget kunderna även att, via ett regionalt nät, köpa regional transport. Lokala accesser levereras där så är möjligt av respektive stadsnät och mellan dessa går förbindelsen genom bolagets fiberinfrastruktur. Det skall också vara möjligt att ansluta till nationella och internationella fibernät. Netwest skall samordna kontakter och affärsmodeller mot omvärlden och även erbjuda sina medlemmar (aktieägare) att ta över viss lokal marknadsföring från dem. Genom att stadsnäten samordnar marknadsföring, produktportfölj och affärsmodeller mot regionala, nationella och internationella kunder kommer betydande fördelar att uppnås. Medlemmarna skall dessutom kunna ansluta sig till gemensamma drifts- och underhållsavtal samt delta i gemensamma upphandlingar för att via ökade volymer kunna minska sina kostnader. För stadsnäten kan detta vara ett sätt att få till en mer professionell drift av sina nät. 5

LÅNGSIKTIGA MÅL 2020 Regionen skall ha uppnått det nationella målet med minst 90 % tillgång till bredband med 100 Mbit/s överföringshastighet. Bolaget Netwest skall vara en av de dominerande leverantörerna av fiberbaserade förbindelser i regionen. Etablerad nationell samordning mellan stadsnäten i Sverige (infrastruktur och affärsmodeller) skall finnas på plats STRATEGIER FÖR ATT NÅ LÅNGSIKTIGA MÅL Etablera Netwest under 2014 Ta över det befintliga regionnätet (Västgötaringen) inklusive anslutningsnoder. Samordna marknadsföring, affärsmodell och priser för lokala och regionala förbindelser som spänner över mer än en kommun Ansluta till SSNf:s nationella samordning VERKSAMHETSMÅL 2014-2018 Vid slutet av respektive kalenderår skall bolaget ha uppnått följande mål: 2014: Totalt 30 förbindelser (regionala och lokala) levereras via Netwest 2015: Totalt 240 förbindelser ackumulerat, varav 210 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest. Inräknat är 60 förbindelser som flyttas över från den befintliga Västgötaringenaffären. 2016: Totalt 400 förbindelser ackumulerat, varav 160 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest 2017: Totalt 560 förbindelser ackumulerat, varav 160 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest 2018: Totalt 720 förbindelser ackumulerat, varav 160 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest. Netwest når ett positivt resultat på årsbasis Förbindelser kan vara av de olika typer som anges under avsnittet Produkter. 6

PRODUKTPORTFÖLJ & KUNDSEGMENT VARUMÄRKE & POSITION Netwest skall vara det naturliga valet för nationella operatörer, tjänsteleverantörer och andra verksamma som på ett samordnat sätt vill hyra lokala och regionala dataförbindelser i fler än ett stadsnät inom länet. Genom att samordna stadsnätens kontakter med nationella och regionala kunder och erbjuda ett enhetligt produktutbud blir kontakten med kunderna både effektivare och billigare. Med nationella och regionala kunder avses kunder som efterfrågar regionala förbindelser eller accesser i mer än ett stadsnät. Så snart det är möjligt skall bolaget samverka med ev nationellt samarbete mellan stadsnäten i Sverige. Liknande regionala samarbeten finns redan i andra delar av Sverige. Ett exempel är Norrsken som har verkat i drygt tio år i norra Sverige. De har idag en stabil verksamhet som omsätter 30-40 miljoner per år. Ett annat exempel är Sydlänk som innebär sammankoppling av 8 stadsnät i fem län; Jönköping, Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Regionala fibernät som erbjuder svartfiber är BAS-nätet (Region Skåne) och Mälarringen (STOKAB). UTVIDGAT REGIONALT SAMARBETE I VÄSTRA GÖTALAND Västlänk är en ideell förening bestående av 18 stadsnätsägare vilka täcker totalt 28 kommuner i Västra Götaland och en kommun i Halland. Genom föreningen har stadsnäten i Västa Götaland ett naturligt forum för samverkan och kontakter nätägare emellan. Inom ramen för den ideella verksamheten får man dock inte bedriva affärsverksamhet. Affärer som spänner över kommungränserna måste därför i dagsläget hanteras via en av medlemmarna (som då företräder de andra stadsnäten) alternativt mellan kunden och vart och ett av de enskilda stadsnäten. Offert- och avtalshantering tar därmed allt för lång tid, arbetet blir lätt oorganiserat och kunden får inte en tydlig motpart. Genom att bilda ett gemensamt bolag kan man överbrygga dessa hinder. Vid sidan om Västlänk driver en några stadsnät (GothNet, Skara Energi, Lidköpings Bredband, Trollhättan Energi och Ulricehamns Energi) i egen regi ett regionalt nät, Västgötaringen. Västgötaringen består av tio etablerade noder, mot vilka samtliga stadsnät i Västlänk idag (antingen direkt eller indirekt) är anslutna. Avtalen som Västgötaringen baseras på sträcker sig till oktober 2016. Utgångspunkten är att Netwest tar över den den befintliga verksamheten i Västgötaringen, står för nyförsäljning av förbindelser, samt ansvarar för vidare drift och utveckling av det regionala nätet. Hur övertagandet är tänkt gå till, beskrivs i ett separat avsnitt senare i detta dokument. Netwest skall via en nyetablerad hemsida samt en enhetlig affärs- och prismodell kraftigt förenkla för kunderna att kunna upphandla de förbindelser som erbjuds. Genom att via Netwest etablera en gemensam plattform för marnadsföring bör antalet sålda lokalaccesser kunna ökas kraftigt. Det kommer att gynna stadsnätens omsättning på lokal nivå, samt stärka regionens position inom bredband. 7

Stadsnät ingående i NetWest ska kunna avropa drift- och underhållstjänster som upphandlats av Netwest med syfte att sänka de löpande kostnaderna och att samtidigt göra driften så professionell som möjligt. Dataförbindelser kan levereras till regionala, nationella och internationella kunder med hjälp av Västgötaringen och anslutna stadsnät. Har stadsnäten inte möjlighet att leverera, kan andra underleverantörer användas. PRODUKTER Netwest skall tillhandahålla regionala och lokala förbindelser av följande slag: Kapacitet (Ethernet med olika överföringshastighet upp till 1 Gbit/s inledningsvis) Våglängdsförbindelser (passiva och aktiva) Svartfiber (i första hand lokalt men även regionalt i mån av möjlighet) Genom sammankopplingen av stadsnäten via Västgötaringen och dess noder finns regional tillgänglighet på kapacitetssidan redan idag utan att det krävs nya investeringar. Det finns också planer på ytterligare sammankoppling av stadsnät finansierade av dessa själva. De stadsnät som enbart tillhandahåller svartfiber bestyckas vid behov med aktiv utrustning i kundänden via Netwest. KUNDER Stadsnäten är ett av få alternativ för att nå lokala adresser med fiber. Ibland är det den enda möjligheten. Genom att samordna kontakten med kunder på regional, nationell och internationell nivå kan dessa lokala accesser tillgängliggöras kunden på ett enklare sätt. Exempel på kunder med behov av att samordnat köpa lokala accesser (genom en och samma avtalspart) är: Nationella nätägare Operatörer Tjänsteleverantörer Företag eller organisationer med regional eller nationell struktur Västra Götalandsregionen Internationella kunder Den största volymen beräknas inledningsvis komma från nationella och internationella operatörer och nätägare. Netwest skall vidare ha målsättningen att vara ett självklart alternativ för alla som har behov av regionala förbindelser inom Västra Götalands län. Eftersom utveckling av näringslivet är en viktig del av bakgrunden till bolagets bildande är regionens företag en viktig målgrupp. Slutligen är alla, både offentliga och privata, kunder som önskar regional täckning en prioriterad målgrupp. 8

UNDERLEVERANTÖRER Då så bedöms lämpligt skall leverans kunna ske genom samarbetsavtal med externa leverantörer andra än stadsnäten. Dessa kan vara: Nät- och tjänstemäklare Nätägare Operatörer Kommunikationsoperatörer Tjänsteleverantörer En viktig förutsättning för alla samarbetsavtal är att dessa inte får strida mot medlemmarnas (aktieägarnas) politiska mål eller ägardirektiv. Samarbete med andra regionala nät är självklart också prioriterat, både som kunder och leverantörer. Stadsnätens befintliga kundavtal påverkas inte av bildandet av Netwest, men i samband med bolagets bildande bör anslutna stadsnät förbinda sig att överlåta bearbetning av nya regionala kunder till Netwest. Formerna för detta regleras i särskilda avtal utgående ifrån att Netwest fakturerar kunden för hela leveransen och att respektive stadsnät har företrädesrätt som underleverantör inom sitt täckningsområde. ORGANISATION OCH PROCESSER Netwest skall främja en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland och genom lokal närvaro skapa nytta och mervärden för invånarna, näringslivet och kommunala/regionala verksamheter. Bolagets verksamhet skall bedrivas enligt affärsmässiga principer och i enlighet med tillämplig lag. BOLAGSORDNING OCH ÄGARDIREKTIV Slutgiltig bolagsordning och tillhörande ägardirektiv ingår inte i denna preliminära affärsplan utan skall fastställas senare när beslut om bildande av bolaget har fattats. Ett utkast till bolagsordning och aktieägaravtal har dock utarbetats av MAQS Law Firm 1. ÄGARRELATIONER Bolaget skall vara ett aktiebolag med följande förslag till ägarstruktur: 34% av aktierna tecknas av Västra Götalandsregionen. Resterande 66 % fördelas lika mellan övriga ägare. Dessa kan vara kommuner inom länet eller Stadsnät med verksamhet i respektive kommun och med syfte att vara ett alternativ till den dominerande nätägaren. Målsättningen är att tillåta ytterligare stadsnät eller kommuner att ansluta sig som ägare, även efter bildandet av bolaget. Då en ägare tillträder eller frånträder sker en omfördelning av aktierna mellan befintliga ägare. Undantaget är VGR som alltid skall ha 34%. Omfördelningen sker genom försäljning eller förvärv av aktier. För vidare detaljer hänvisas till föreslaget aktieägaravtal. 1 utkast från MAQS Law Firm 2014.03-20 9

STRUKTUR FÖR SAMARBETE Samverkansförslag Västra Götalandsregionen Upphandling En kontakt En avtalspart Nationella kunder Regionalt uppdrag Kommunalt uppdrag Netwest Underleverantörsavtal Driftsavtal (option) Underleverantörsavtal Regional sfär Kommunal sfär S k a n o v a Nya nät Stadsnät Stadsnät Stadsnät Förvaltning Kommunalt uppdrag Kommunalt uppdrag Kommuner Kommunalt uppdrag Kommunalt uppdrag Bolaget Netwest skall: utveckla och integrera en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland säkerställa att regionens medborgare och näringsliv får tillgång till säkra leveranser möjliggöra för olika marknadsaktörer att få tillgång till nät inom regionen samt idka därmed förenlig verksamhet I verksamheten kan det även ingå att anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation, även om detta inte är ett av huvudsyftena med bolaget. Motsvarande resurser kan även hyras in från samarbetspartners eller underleverantörer. Bolaget skall bedriva sin verksamhet från ett kontor i länet. Den anställda personalen skall huvudsakligen ägna sig åt marknadsföring, försäljning och leverans av lokala och regionala förbindelser. Lokala accesser levereras i första hand av anslutna stadsnät, men om dessa saknar möjlighet kan även andra nätägare anlitas. Nätdrift kommer att upphandlas av en Driftspartner. Avtal om nätdrift erbjuds även de stadsnät som är delägare. Även marknadsföring, försäljning och kundhantering skall på sikt kunna erbjudas som en tjänst åt de delägare som ser detta som en rationalisering av sin egen verksamhet. 10

Underleverantörsavtal kan tecknas även med nätägare (t.ex. stadsnät) som inte är delägare (medlemmar) i bolaget. En viktig del i det långsiktiga arbetet är att anpassa sig till övriga stadsnät i Sverige för att få en gemensam avtalsstruktur. Ett sådant arbete har gjorts av SSNf (Svenska Stadsnätsföreningen) och resulterat i standardavtal för Svartfiber och Kapacitet. 2 Netwests uppdrag skall vara att använda den nationella standarden och att även ställa krav på att underleverantörer till bolaget gör det. ÖVERTAGANDE AV VÄSTGÖTARINGEN Nuvarande samarbete i Västgötaringen baseras på två typer av avtal (båda giltiga till 2016-10-31): - Ringenavtal Tecknat mellan ägarna av fiberinfrastruktur i Västgötaringen. Avtalet reglerar etablering, utveckling och drift av ett regionalt nät, samt fördelning av intäkter i nätet. - Anslutningsavtal (7 st) Tecknade mellan GothNet och de stadsnät som är ansluta till noder i Västgötaringen. Avtalen reglerar tillhandahållandet av förbindelser i Västgötaringen och i anslutna nät, samt rätten att inplacera utrustning i stadsnätens lokaler. En årlig nodavgift utgår till de anslutna stadsnäten. Utrustning i Västgötaringen ägs av GothNet i egenskap av regiionnätsoperatör. Gothnet står vidare för drift och jourberedskap i det regionala nätet, samt för tecknade av förbindelseavtal för regional transport i nätet. Nedanstående bild visar de olika relationerna. 2 http://www.ssnf.org/ssnf/produkter--projekt/avtalspaketet-svartfiber--kapacitet/ 11

Netwests övertagande av Västgötaringen planeras ske på följande sätt: 1. GothNet överlåter befintliga anslutningsavtal (7 st) på Netwest. Detta kräver godkännade från samtliga sju anslutna nät, vilket måste förankras. Netwest tecknar vidare ett nytt anslutningsavtal med GothNet 2. Befintligt Ringenavtal termineras genom att samtliga parter tecknar ett upphörandeavtal 3. Netwest tecknar ett inkråmsavtal med Gothnet där man köper all utrustning i Västgötaringen. 4. Netwest tecknar nyttjanderättsavtal med ägarna av fibersträckorna i Ringen 5. Netwest tecknar avtal med GothNet om drift av Ringen. Detta avtal finns på plats tills Netwest har upphandlat en driftspartner. 6. Netwest tecknar avtal med berörd mottpart/nätägare för befintliga förbindelser (regional transport) i Västgötaringen. I de fall avtal på förbindelser redan finns, överlåter GothNet dessa på Netwest Bilden nedan visar de olika relationerna när övertagandet är klart. Ekonomiskt bibehålls nuvarande intäkts och kostnadsbalans fram till 2016-10-31 då anslutningsavtalen slutar gälla. Efter 2016-10-31 sker följande förändringar: - Nodavgifterna för anslutna stadsnät tas bort - Netwest hyr ett fiberpar i stället för två fiberpar, vilket minskar fiberhyran till hälften. Detta är möjligt eftersom gammal teknik i nätet då är avvecklad. - Avskrivningarna på den utrustning som Netwest förvärvat av GothNet går ner till noll. 12

EKONOMI Netwest skall ha som målsättning att ha en enhetlig prisstruktur för såväl regionala förbindelser som lokala accesser. Prismodell bör anpassas till Svenska Stadsnätsföreningens (SSNf) upplägg. Bolagets rörelse skall vara självfinansierad genom ett administrativt påslag på inköpta produkter och tjänster. I budgeten är detta beräknat till 10 % vilket inte är särskilt högt med tanke på att bolaget tar kostnaderna för marknadsföring, försäljning, ekonomihantering och projektledning av kundorder. Resten av intäkten för sålda accesser går till respektive stadsnät. Vinstmedel skall balanseras för att finansiera framtida investeringar. INTÄKTSMÅL 2014-2018 Under förutsättning att bolaget startat sin verksamhet senast vid halvårsskiftet 2014 och baserat på en potentiell marknad på c:a 250 miljoner per år (se vidare under avsnittet marknads- och riskanlys), är målsättningen att under respektive kalenderår öka bolagets affärsvolym avseende intäkter och marknadsandelar enligt nedanstående tabell. År Årsintäkt Antal förbindelser 2014 0,05 miljoner 30 st 2015 5,0 miljoner 240 st 2016 8,2 miljoner 400 st 2017 10,3 miljoner 560 st 2018 13,7 miljoner 720 st Siffrorna inkluderar befintliga kontrakterade intäkter i Västgötaringen (2,7 miljoner), bestående av intäkter för regionala förbindelser och nodavgifter från anslutna stadsnät (räknat från år 2015). Bolaget förväntas göra samtliga nya affärer i Västgötaringen från och med halvårsskiftet 2014. Långsiktigt bör bolagets marknadsandel kunna uppgå till 15 20%. Den stora huvuddelen av intäkterna förväntas komma från sålda lokalaccesser. Räknat på en intäktsfördelning 85 % lokalaccesser och 15 % regional transport, där Netwest gör ett påslag på 10% på köpta lokalaccesser, bör stadsnäten gemensamt kunna öka sina intäkter med i storleksordningen 9,7 Mkr/år år 2018 jämfört med idag INVESTERINGSPLAN 2014-2018 Verksamheten baseras inledningsvis på den redan existerande Västgötaringen. Kortsiktigt har Västgötaringen tillräckligt med ledig Ethernetkapacitet för att kunna öka affärsvolymen utan investeringar i aktiv utrustning. Dock behöver vissa investeringar göras för att förstärka våglängdsnätet. På lite längre sikt behöver fler investeringar göras: Utrustning i noderna måste moderniseras Uppgradering av Ethernetförbindelser till 1 Gbit/s börjar i allt större utsträckning efterfrågas av marknaden, vilket kräver 10 Gbit/s i stamnätet Installation av ytterligare WDM-utrustning för att säkerställa att tillgången till våglängdsförbindelser matchar en ökande efterfrågan 13

Eftersom målsättningen med Netwest skall vara att hålla en kostnadsbaserad prisnivå redovisas ingen detaljerad investeringsplan i detta dokument. Kortsiktigt har en investeringsbudget på 1 Mkr avsatts. De långsiktiga investeringarna görs baserade på erhållna affärer och skall i princip täckas av dessa. Men uppenbarligen måste Netwest ibland investera för att kunna ta affärer, t. ex i nya noder eller hyra av mera fiber. PRELIMINÄR BUDGET Budgeten är beräknad utgående från att Netwest startar sin verksamhet den 1 juli 2014 och att alla nya regionala affärer därefter görs via Netwest. Övertagandet av befintliga intäkter och kostnader i Västgötaringen beräknas ske från år 2015. Den budgeterade faktureringen nedan är baserad på att Netwest säljer förbindelser i enlighet med mål som anges i dokumentet. År 2018 skall ca 700 förbindelser tillhandahållas via Netwest. Snittintäkten på en förbindelse uppskattas till 1750 kr/mån. BUDGET (ksek) 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter: Nya affärer (fakturerade belopp) 50 2205 5565 9135 12705 Intäkter befintliga affärer Västgötaringen 0 1600 1400 1200 1000 Nodavgifter 0 1200 1200 0 0 Summa intäkter 50 5005 8165 10335 13705 Kostnader Hyra lokalaccesser 0 1690 4260 6990 9720 Hyra regionala fiberförbindelser Västgötaringen 0 1500 1500 750 750 Drift Västgötaringen 0 300 300 300 300 VD/Säljare 650 1300 1500 1500 1500 Teknik/offertstöd /projektledning 300 600 800 800 800 Rekrytering / startkostnader 500 0 0 0 0 Hemsida/marknadskostnad 150 100 100 100 100 Lokalhyra / telefon / resor / övrigt 100 200 230 230 230 Avskrivning aktiv utrustning 0 900 900 200 200 Summa kostnader 1700 6590 9590 10870 13600 Resultat -1650-1585 -1425-535 105 Balanserat resultat: -1650-3235 -4660-5195 -5090 14

Kommentarer: 1. Siffrorna för 2014 är baserade på 6 månaders verksamhet. 2. Siffrorna baseraras på att befintliga intäkter och kostnader i Västgötaringen tas över från år 2015 3. Budgeten baseras på antagandet att 15 % av intäkterna avser regional transport och 85 % av intäkterna avser lokalaccesser. Bolaget behåller hela intäkten på regional transport medan 90 % av intäkten på lokalaccesserna går till hyra till berörda nätägare. 4. En förbindelse förväntas ge en snittintäkt på 1750 kr/mån 5. Nya affärer förväntas fördela sig jämnt över året. En ny affär räknas därför generera en halv årsintäkt det året som affären togs. 6. Budgeten visar att ett egetkapital på 6 miljoner bör vara tillräckligt för att säkerställa verksamhetens ekonomi de fyra första åren. 7. En detaljerad budget skall naturligtvis göras för varje verksamhetsår efter starten. Med anpassning av fasta kostnader till uppnådd tillväxt bedöms risknivån vara låg för att ytterligare ägarbidrag skall behöva tillskjutas. 8. Avskrivning aktiv utrustning, Västgötaringen avskrivning inköp, år 2015 och 2016 9. Avskrivning aktiv utrustning, ny våglängdsutrustning 2015-2018 15

MARKNADS- OCH RISKANALYS KORT MARKNADSBESKRIVNING Den svenska marknaden för kapacitet, våglängd och svartfiber är enligt PTS marknadsrapport 1,4 miljarder år 2012. Västra Götalandsregionen kan uppskattas generera 17% av denna marknad baserat på regionens befolkningsunderlag. Avrundat blir det ca 250 Mkr. Hela denna marknad är inte åtkomlig för NetWest, utan den innehåller också lokalaccesser som adresseras av stadsnäten. Det nuvarande samarbetet Västgötaringen saknar egen personal och omsätter knappt 2 miljoner per år (exklusive avgifter från deltagande stadsnät). Men då ingår inte ovan nämnda lokala accesser vilka är den största kostnaden för en förbindelse. Dessa intäkter tillfaller respektive stadsnät som istället betalar en avgift för samarbetet. Med målsättning för en ny organisation att under de fyra första åren nå en försäljningsvolym på totalt 700 förbindelser blir den totala omsättningen för Netwest enligt ovan ca 14 MSEK per år. I jämförelse med andra regionala bolag som verkar på liknande marknader är dessa uppskattningar högst rimliga. Med tanke på att stadsnäten täcker en majoritet av länets kommuner är det inte orimligt med en långsiktig målsättning för Netwest att ta en ännu större del av den regionala marknaden. Det föreslagna upplägget med Netwest som ett renodlat säljbolag gör att snabb expansion inte blir ett strukturproblem eller kräver stora ekonomiska satsningar. Man kan också förutse att det nationella samarbetet mellan stadsnäten i Sverige utvecklas de närmaste åren. Netwest är ett naturligt steg på vägen mot detta och kommer att underlätta processen. KONKURRENSANALYS TeliaSonera / Skanova Den dominerande nätägaren på den marknad som Netwest skall adressera är TeliaSoneras dotterbolag Skanova. Bolaget omsätter ca 7 miljarder årligen varav 87 % är försäljning till företag inom Teliakoncernen. Skanova investerar kraftigt i utbyggnad av lokala accesser och fibernät under förutsättning att investeringarna bedöms vara lönsamma. De har lanserat flera koncept för att nå slutkunder, t.ex. Skanova Byalagsfiber Fiber Villa Fiber Lägenhet Skanova och stadsnäten är ganska ensamma om att kunna erbjuda lokala accesser. Kapacitetstjänster säljs av Telia under produktnamnet TeliaSonera Ethernet Sweden och baseras nästa uteslutande på fiber från Skanova. EQT / IP-Only En ny intressent med ambition att komma in på marknaden är Investorägda riskkapitalbolaget EQT som köpte IP-Only under våren 2013. EQT har en uttalad ambition att integrera flera lokala fibernät för att bli en nationell spelare. 16

Övriga nätägare Förutom Skanova och befintliga stadsnät finns det inte någon aktör som har en god täckning på lokal nivå. Övriga nätägare är därför snarare kunder eller samarbetspartners än konkurrenter. Men dessa konkurrenter kommer också att vara samarbetspartner ibland som genom Netwest får lättare att samarbeta med stadsnäten i Västra Sverige. REGLERING & LAGSTIFTNING Ett utkast till aktieägaravtal mellan ägarna i Netwest AB finns utarbetat av MAQS law firm. Som en bilaga till detta finns också förslag till Bolagsordning. MAQS har också utrett de olika legala frågeställningar som är relevanta för bildandet av Netwest med avssende kommunallagen, konkurrenslagstiftning, statsstödsregler och upphandlingsrätt. Arbetsgruppens slutsats är att bolaget kan bildas inom ramen för gällande lagstiftning baserat på följande citat ur Bolagsordningen: VERKSAMHET OCH ÄNDAMÅL Bolaget skall utveckla och integrera en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland, säkerställa att regionens medborgare och näringsliv får tillgång till säkra leveranser, möjliggöra för olika marknadsaktörer att få tillgång till nät inom regionen samt idka därmed förenlig verksamhet. I verksamheten ingår även att anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation. Bolaget skall bedriva sin verksamhet inom ramen för de för verksamheten tillämpliga kommunalrättsliga principerna som följer av 2 kap. samt 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900). 17

AVSLUTANDE SWOT-ANALYS SWOT-analys Netwest AB Styrkor Omfattande täckning genom stadsnäten Lokalkännedom genom stadsnäten Upparbetade kanaler mot stadsnät och kunder Marknadskännedom Dedikerade resurser Starka,, stabila och långsiktiga ägare Svagheter Bristande enhetlighet i i stadsnäten Varierande kvalitet i i stadsnäten Avsaknad av stordriftsfördelar Många parter att koordinera Lokala nätägare saknas i i vissa kommuner Risk för dålig konkurrenskraft pga många aktörer Avsaknad av nationell samordning Möjligheter Skapa ett alternativ till den dominerande aktören Ökad konkurrenskraft, större marknadsandel Enhetlighet i i erbjudande och ökad effektivitet i i drift och underhåll Förbättrade förutsättningar för fiberutbyggnad i i Västra Götaland Hemvist för fiberföreningar Effektivisera redan gjorda investeringar Större enhetlighet och högre kvalitet i i stadsnäten Att skapa nationell samverkan Hot Återmonopolisering och försäljning av stadsnät Lång tid att sjösätta bolagets verksamhet Bristande lojalitet mot konceptet För få intresserade delägare Bristande intresse från VGR Bristande intresse från kunderna Bristande finansiell uthållighet, lång tid kvar till vinst Kommentarer: 1. Stadsnäten har en mycket god täckning inom de områden där de är verksamma, men det finns också stora luckor inom regionen. Vissa kommuner saknar stadsnät. 2. Samarbete med lokala byalag kan vara en viktig del i att etablera så god täckning som möjligt. 3. Marknaden är ofta antingen nationell eller också lokal. Det finns kunder som är regionala (t.ex.vgr), men det är viktigt att etablera ett effektivt samarbete med omvärlden. 4. Stadsnäten har olika affärsmodeller allt från att leverera enbart svartfiber till att vara tjänsteleverantör inom sitt nät. Netwest måste dels komplettera utbudet där det saknas och dels hantera att kunderna kan konkurrera med medlemmarnas egna utbud av tjänster. 18

Stadsnätens förutsättningar generellt idag: Kommentar: 1. Vissa av regionens kommuner kan tänkas överlåta sina stadsnät till externa ägare (som både kan vara konkurrenter och framtida samarbetspartners). Genom att avtalen för Västgötaringen gäller i ytterligare 3 år är detta dock inte ett övergripande hot för det fortsatta drivandet av regionnätet. Ägandeförhållandena behöver dock bevakas speciellt när det gäller tillgång till lokala accesser. 2. Det finns redan en del investeringsplaner som går ut på att koppla samman närliggande stadsnät. Detta skulle naturligtvis stärka Netwest. Delar av Västgötaringen hyrs idag från externa nätägare och kan i framtiden då ersättas med fiber från stadsnäten. Investeringarna förutsätts i normalfallet göras av respektive stadsnät och påverkar alltså inte Netwests budget annat än genom lägre kostnader. 19

Erbjudande om delägarskap i Netwest, det regionala bredbandsbolaget i Västra Götaland 1

1.0 SAMMANFATTNING...3 2.0 INLEDNING...5 2.1 OM DOKUMENTET...5 2.3 BAKGRUND...5 3.0 BREDBANDSMÅL...6 3.0 NATIONELLA MÅL...6 3.1 REGIONALA MÅL...6 4.0 STADSNÄTEN I VÄSTRA GÖTALAND...7 4.1 UTVIDGAT REGIONALT SAMARBETE I VÄSTRA GÖTALAND...7 5.0 ARKNADEN FÖR DATAKOMMUNIKATION I SVERIGE...9 5.1 BREDBAND I SVERIGE IDAG...9 5.2 BREDBAND I VÄSTRA GÖTALAND IDAG...10 5.3 REGIONAL MARKNAD...10 6.0 KORT BESKRIVNING AV NETWEST...10 6.1 VISION & AFFÄRSIDÉ...10 6.2 PRODUKTER...11 6.3 KUNDER...11 6.4 ORGANISATION...11 7.0 ERBJUDANDE OCH ÄGARSTRUKTUR FÖR NETWEST...11 7.1 ERBJUDANDE...11 7.2 ÄGARFÖRDELNING...12 7.3 FINANSIERING...12 8.0 NYTTAN MED ATT VARA DELÄGARE I NETWEST...12 8.1 MÖJLIGHET TILL NYA AFFÄRER OCH ÖKAD NYTTJANDEGRAD I BEFINTLIGT NÄT...12 8.2 BÄTTRE EKONOMI...13 8.3 ÄGANDE I BOLAGET EN INVESTERING...13 8.4 MÖJLIGHET ATT AVROPA TJÄNSTER...13 8.5 STÖD VID UPPSTART AV NY STADSNÄTSVERKSAMHET OCH FIBERFÖRENINGAR...13 8.6 POTENTIAL FÖR UTÖKAT SAMARBETE...13 9.0 NYTTAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND MED ETT REGIONALT BREDBANDSBOLAG...13 9.1 KONKURRENS GER STÖRRE VALFRIHET OCH BÄTTRE PRISER...13 9.2 ÖKAD FIBERUTBYGGNAD...14 9.3 BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR ATT NÅ DE UPPSATTA BREDBANDSMÅLEN...14 9.4 FIBER BEHÖVS FÖR ATT BEHÅLLA KONKURRENSKRAFTEN...14 10.0 OM INTE ETT REGIONALT BOLAG BILDAS...14 10.1 FÖRSÄMRAD UTVECKLING AV STADSNÄTEN...14 10.2 RISK FÖR ÅTERMONOPOLISERING...14 10.3 BRISTANDE LÅNGSIKTIG FÖRVALTNING...15 10.4 FÖRSÄMRAD KONKURRENSKRAFT HOS FÖRETAGEN...15 2

1.0 SAMMANFATTNING I Västra Götalands län har en bredbandssamverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) pågått i många år. Till grund för samarbetet finns den regionala bredbandstrategin från februari 2009. Parallellt har Stadsnäten i Västra Götaland samverkat genom den ideella föreningen Västlänk, samt genom Västgötaringen, en fiberring som drivs av ett antal stadsnät i syfte att tillgodose behovet av att kunna kommunicera utanför den egna kommungränsen. Båda parter har på varsitt håll identifierat ett behov av att öka takten på fiberutbyggnaden hos stadsnäten i länet för att kunna uppnå de regionala och nationella bredbandsmålen. Enligt statistik från Post och Telestyrelsen (PTS) ligger Västra Götaland klart sämre till än t ex Stockholms Län när det gäller fibertillgång. Fibertillgång för Västra Götaland är 43 % för invånare mot Sverigesnittet 49 %. Svenska bredbandsmålets uppfyllnad gällande 100Mbit/s är för Västra Götaland 49 % för invånare mot Sverigesnittet 53,6 %. VG-län har dock närmat sig de närmaste åren. En förutsättning för att stadsnäten skall kunna fortsätta upphålla en fungerande konkurrens på fiberinfrastrukturnivå samt öka investeringstakten, är att ekonomin förbättras. Det föranledde att Stadsnäten (genom föreningen Västlänk) och VGR startade ett gemensamt arbete i början av 2013 i syfte att; Främja bredbandsutvecklingen i Västra Götaland Främja konkurrensen på fiberinfrastrukturnivå i Västra Götaland Förbättra förutsättningarna för regionens näringsliv Ge ökade intäkter i befintliga fibernät Minska kostnaderna för befintliga fibernät Öka kvaliteten i befintliga fibernät Hitta ett modell för att samordna fiberföreningarna i Västra Götaland Under 2013 har arbetsgruppen, bestående av företrädare från VGR och Västlänk, utrett de affärsmässiga, legala och politiska förutsättningarna och kommit fram med ett förslag på att bilda ett regionalt bolag, Netwest AB. Bolaget skall vara samägt av VGR och stadsnäten/kommunerna i Västra Götaland. I förslaget har styrande dokument för det tilltänka bolaget tagits fram. Dessa redovisas separat. Netwests vision är att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för invånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Netwest affärsidé formuleras genom att bolaget ska vara det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. Netwest ska vara ett stöd i stadsnätens strävan att förbättra sina erbjudanden och effektivisera sin drift. Via Netwest finns en plattform för ett utökat samarbete mellan stadsnäten i länet. Netwest ska bidra till ökade intäkter för stadsnäten genom förhöjda volymer av affärer (med främst nationella kunder), samt minskade kostnader för stadsnäten genom förbättrad samordning av marknadsföring, försäljning samt drift- och underhåll. De produkter som Netwest ska tillhandahålla till marknaden är kapacitet, våglängder och (där möjlighet finns) svartfiber. Accesserna ska i första hand levereras av stadsnäten. Bolaget ska vara ett aktiebolag där 34 % av aktierna tecknas av Västra Götalandsregionen och resterande 66 % fördelas mellan övriga ägare i form av kommuner och stadsnät. Bolagets rörelse ska vara självfinansierad genom ett administrativt påslag på inköpta produkter och tjänster. Vinstmedel ska balanseras för att finansiera framtida investeringar. Finansieringsbehovet uppskattas till knappt 6 Mkr för att säkerställa bolagets verksamhet de fyra första åren. Avsikten är att säkerställa finansieringen genom ovillkorat aktieägartillskott fördelat utifrån storlek på ägarandel. Kommuner/stadsnät kan välja mellan tre olika garantinivåer på ovillkorat aktieägartillskott. Blir det 3

tillräckligt många deltagare från start, kommer alla kommuner/stadsnät att hamna på den lägsta garantinivån och därmed få lika stor ägandeandel Som delägare i Netwest skapas nya möjligheter för kommuner/stadsnät i form av: - Tillgång till nya affärer och ökad nyttjandegrad i befintligt nät - Bättre ekonomi genom kapitalisering på redan gjorda fiberinvesteringar, samt möjlighet till sänkta driftkostnader - Avrop av drift- och marknadsföringstjänster - Stöd vid uppstart av ny stadsnätsverksamhet och fiberföreningar - Potential för utökat samarbete, genom den plattform som skapas i form av det gemensamma bolaget Sett ur ett invånar- och näringslivsperspektiv kan ett regionalt bredbandsbolag ge följande långsiktiga nytta: - Större valfrihet på tjänstesidan och bättre priser genom ökad konkurrens - Förbättrade förutsättningar för samhällsutveckling, bihålllen konkurrenskraft hos företagen, samt effektivet och service hos offentlig verksamhet - Ökad fiberutbyggnad genom lokala investeringar - Förbättrad regional styrningsförmåga - Sammanfattningsvis bättre förutsättningar att nå de uppsatta bredbandsmålen Hotbilden om inte ett regional bolag skapas är att stadsnätens konkurrenskraft försämras. Detta leder till en lägre fiberutbyggnadstakt och en ökad risk för återmonopolisering av marknaden. Marknaden och samhället i stort står inför ett teknikskifte, då det framtida kommunikationsbehovet kommer i hög grad att kräva tillgång till fiber. 4

2.0 INLEDNING 2.1 OM DOKUMENTET Syftet med detta dokument är att: - belysa nyttan som ett regionalt offentligt bredbandsbolag skapar för kommuninvånare, näringsliv och offentlig verksamhet - beskriva hur ett regionalt bolag kan stärka de lokala nätägarnas position inom regionen och bidra till en ökad konkurrens på marknaden - ge en översiktlig beskrivning kring innebörden av erbjudandet om att bli delägare i det regionala bredbandsbolaget i Västra Götaland (fortsatt benämnt Netwest) Som komplement och fördjupning till detta dokument hänvisas till affärsplanen för Netwest. 2.3 BAKGRUND Stadsnäten 1 i Västra Götaland har genom åren försökt samarbeta på ett regionalt plan. Detta har varit viktigt för att sammanbinda olika stadsnät över kommungränserna och tillgodose behovet av att kunna kommunicera utanför den egna kommungränsen. Samarbetet har främst förts genom den ideella föreningen Västlänk vars ändamål är att genom samverkan främja bredbandsutvecklingen i Västsverige. Föreningens målsättning är att understödja och utveckla medlemmarnas intressen och på olika sätt samordna och bidra till principer och praxis för marknadsföring, nätutbyggnad, juridik samt driftsfrågor i syfte att stärka medlemmarnas verksamhet och konkurrenskraft. Stadsnäten har dock inte själva lyckats få ihop ett enhetligt erbjudande mot de stora nationella operatörerna på marknaden. Parallellt har Västra Götalands Regionen (VGR) antagit en bredbandsstrategi som bl a syftar till att utveckla de stadsnät som finns inom Västra Götaland. Likaså har VGR varit en stark stödjare till fiberföreningar som vuxit fram genom åren. Mot bakgrund av dessa perspektiv och med tanke på vikten av att fortsatt värna om konkurrens på fiberinfrastruktur började Stadsnäten (genom föreningen Västlänk) och VGR en dialog (och sedermera ett projektarbete) om hur samarbetet mellan stadsnät inom regionen kan utvecklas framöver. Därtill så har det identifierats att andra regionala samarbeten runt om i Sverige i stor grad bolagiserat sina verksamheter, med positiva följdeffekter. Något som ännu inte har åstadkommits inom Västra Götaland. Under 2013 har en gemensam arbetsgrupp utrett de affärsmässiga, legala och politiska förutsättningarna för att bilda ett regionalt bolag samägt av VGR och stadsnäten/kommunerna i Västra Götaland. Därtill har styrande dokument såsom aktieägaravtal, bolagsordning och affärsplan för det tilltänka bolaget tagits fram. Arbetsgruppen har bestått av Rolf Thor (VGR), Tore Johnsson (VGR), David Björklund (Västlänk), Rickard Bern (Västlänk) och Mikael Nyberg (Västlänk). 1 Ett stadsnät är ett bredbandsnät som är lokalt etablerat, vanligen inom en kommun. 5

3.0 BREDBANDSMÅL 3.0 NATIONELLA MÅL Den digitala agendan som utfärdades av Näringsdepartementet 2011 och som samordnar åtgärder på ITområdet i Sverige är riktgivande för de nationella målen. Den digitala agendans mål är att Sverige skall vara i Världsklass gällande att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Detta förutsätter en bra bredbandsituation. I Bredbandsstrategi för Sverige fastslås regeringens mål för att; Sverige ska ha bredband i världsklass. År 2020 bör 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Alla hushåll och företag böra ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. I den digitala agendan anges att tillgången till IT-infrastruktur och bredband har en avgörande betydelse för möjligheten att driva och utveckla företag i alla delar av landet. Där framgår också att en väl utbyggd infrastruktur bidrar till en stärkt regional och lokal konkurrenskraft. Den digitala agendan sprids nu över landet och flera regionala agendor håller på att tas fram. 3.1 REGIONALA MÅL Utöver de nationella bredbandsmålen finns så också en regional bredbandstrategi för Västra Götaland, beslutat av Regionstyrelsen i februari 2009. I handlingsprogrammet till bredbandstrategin finns en punkt som beskriver vikten av att utveckla stadsnäten för att uppnå satta mål samt upprätthålla en sund konkurrens på marknaden. Den regionala bredbandstrategin år 2009 2 innehöll det regionala målet att senast under 2013 ska alla hushåll i Västra Götaland ha möjlighet att få bredband med en hastighet av 10 Mbit per sekund i båda riktningarna. Detta mål är nu är ännu inte uppnått men på god väg tack vare fiberföreningsaktiviteterna i länet och den bredbandssamverkan som sker mellan kommunerna och Västra götalandsregionen där också Länsstyrelsen i Västra Götaland bistår på ett mycket bra sätt. Länet kommer med största sannolikhet att formulera ett nytt mål som kommer att vara minst lika ambitiöst som det nationella målet i den nya Bredbandstrategi 2.0 som arbetas fram för 2014-2020. Utkast beräknas finnas framme i maj-juni 2014. 2 Strategi för IT-infrastruktur antagen av Regionstyrelsen 2009-02-10 6

4.0STADSNÄTEN I VÄSTRA GÖTALAND 4.1 UTVIDGAT REGIONALT SAMARBETE I VÄSTRA GÖTALAND Stadsnäten i Västra Götaland har ett väl fungerande samarbete genom föreningen Västlänk. Likaså har stadsnäten en stark gemensam position vad beträffar lokala förbindelser inom kommunerna. Västlänk är en ideell förening bestående av 18 stadsnätsägare vilka täcker totalt 28 kommuner i Västra Götaland och en i Halland (se karta nedan) I samarbetet ingår Alingsås Energi, Bjärke Energi, Bredband Östra Skaraborg, Falbygdens Energi, Gothnet, Götene kommun, Kungälv Energi, Lidköpings Bredband, Nossebro Energi, Skara Energi, Skövde Kommun och Fibernät, SplitVision, Svenska Stadsnät Mölndal, Trollhättan Energi, Uddevalla Energi, Ulricehamn Energi, Varberg Energi och VänerEnergi Stadsnäten i Västlänk i sammanfattning: har en årlig omsättning på 400 Mkr har investerat 2,2 miljarder i nät äger 640 mil fiberkabel når 220 tätorter med fiber har c:a 100 anställda Lidköping Skövde Trollhättan Stenungsund Falköping Alingsås Ulricehamn GBG:PTS GBG:Telehouse Borås För att nå utanför den egna kommunen, samt tillhandahålla regional transport för kunder som vill ta sig mellan kommuner, driver en ett antal stadsnät (GothNet, Skara Energi, Lidköpings Bredband, Trollhätan Energi och Ulricehamns Energi) en fiberring (Västgötaringen). Västgötaringen nuvarande geografiska omfattning framgår av vidstående kartbild. Anslutning till Västgötaringen sker för närvarande via 10 etablerade noder: Göteborg (2 st), Stenungsund, Trollhättan, Lidköping, Skövde, Falköping, Ulricehamn, Borås och Alingsås. Till dessa noder ansluter sig normalt stadsnäten i Västlänk via egen fiber. Samtliga stadsnät i Västlänk når idag Västgötaringen direkt eller indirekt via andra stadsnät. Drift och övervakning av Västgötaringen sker idag i GothNets regi. 7

Stadsnäten inom regionen har olikheter i affärsmodell, teknik, organisation och prisnivåer. Detta försvårar möjligheterna för stadsnäten att forma ett enhetligt erbjudande till nationella och internationella kunder. Det saknas vidare en gemensam plattform för marknadsföring av regionala förbindelser och lokala anslutningar mot ovanstående kundsegment. Genom att via Netwest etablera en gemensam kommersiell plattform bör trafiken i Västgötaringen kunna utvecklas avsevärt. Det ger även stadsnäten möjlighet att hyra/bygga ut fler lokalaccesser 3, vilket i sin tur stärker regionens position genom att fler företag får tillgång till tjänster/kommunikation via fiber. Netwest ska via en enhetlig affärs- och prismodell och direktkontakt med marknad och potentiella kunder kraftigt förenkla för kunderna att kunna upphandla de förbindelser som erbjuds. Utgångspunkten är att Netwest tar över den befintliga verksamheten i Västgötaringen, står för nyförsäljning av förbindelser, samt ansvarar för vidare drift och utveckling av det regionala nätet. 3 Fiberförbindelse mellan central nod (där anlutning mot nationella och regionala nät finns) och slutkund (typiskt ett företag eller offentlig verksamhet) 8

5.0ARKNADEN FÖR DATAKOMMUNIKATION I SVERIGE 5.1 BREDBAND I SVERIGE IDAG ADSL har fram till för bara några år sedan varit tillräckligt för att tillgodose svenskarnas behov. Den senaste tidens explosionsartade ökning av smartphones, surfplattor och kapacitetsdrivande tjänster såsom strömmande bildmedia och ökade krav på tillgänglighet har medfört nya krav. Begränsar vi oss till enbart fast bredband ger diagrammet nedan en tydligare bild av användningen av olika typer av överföringstekniker. Bilden visar antalet fasta anslutningar till Internet i Sverige enligt PTS rapport Svensk Telemarknad 2013. Man kan tydligt se att behovet av fiber växer medan andra tekniker som t ex xdsl (via kopparnätet) inte längre kan tillgodose de ökande bandbreddsbehoven. Även på den mobila sidan krävs det ett väl utbyggt fibernät för att uppnå god täckning och hög datakapacitet. Ser man till det som anses vara den viktigaste delen i kommunikatikonskedjan, d v s de lokala fibernäten, domineras den marknaden idag nästan helt av stadsnäten och Skanova 4. För att Sverige ska fortsätta att utvecklas inom IT och kunna erbjuda befolkning och näringsliv ett bredband som utnyttjar potentialen i samhällets allt mer uppkopplade vardag, måste en betydande utbyggnad ske av de lokala fibernäten de närmaste åren. Telia har i en pressrelease från 2013-05-17 aviserat att man avser investera 5 miljarder kronor årligen i mobil och fiberbaserad nätutbyggnad fram till år 2015. Det är mycket viktiga investeringar och bör kompletteras av investeringar från stadsnäten för att de nationella och regionala bredbandsmålen skall kunna uppnås och en sund konkurrens på infrastrukturnivå upprätthållas.. 4 Nätbolag som ägs av TeliaSonera AB 9

5.2 BREDBAND I VÄSTRA GÖTALAND IDAG På PTS statistikportal (www.statistik.pts.se),finns siffror från senaste PTS bredbandskartläggning, och via www.bredbandskartan.se kan man få information som jämför olika kommuner, regioner, enskilda aktörer, m.m. I kort kan det sammanfattas att 100% av befolkningen i Västra Götaland har tillgång till bredband men bara 43% har möjlig tillgång till fiber. Motsvarande siffror i Stockholms Län är 100% respektive 70%. Sverigesnittet är 49 % fibertillgång. Jämfört med 2007 har tillgången till fiber fördubblats i båda länen men detta innebär i praktiken att Västra Götaland ligger ca 4 år efter Stockholm i den utvecklingen. Svenska bredbandsmålets uppfyllnad gällande 100Mbit/s är för Västra Götaland 49 % för invånare mot Sverigesnittet 53,6 %. VG-län har dock närmat sig Sverigesnittet de närmaste åren mer och mer. Skall Västra Götaland hänga med i utvecklingen och skapa bra förutsättningar för boende och verksamma inom regionen, måste stadsnätens affärer samordnas och stärkas så att investeringstakten i utbyggnaden av ny fiberinfrastruktur kan ökas. 5.3 REGIONAL MARKNAD Utgående från en andel av Sveriges befolkning på 17% bör regionen generera ungefär samma andel av marknaden för datakommunikation. Detta ger goda förutsättningar för Netwest. Med nuvarande infrastruktur är dock Netwests möjlighet att tillhandahålla regional svartfiber begränsad till vissa sträckor. Den omedelbart nåbara marknaden minskas därför något, men inte dramatiskt. Det etablerade samarbetet genom Västgötaringen saknar egen personal och omsätter ca 2 miljoner per år i den regionala transporten av trafik. Dock genererar förbindelserna en betydande större intäkt till stadsnäten som ansvarar för den lokala transporten genom stadsnätet fram till slutkunden som använder tjänsten. Dessa intäkter är viktiga för stadsnäten som tagit betydande investeringar i fibernäten. Stadsnäten inom Västlänk omsätter som jämförelse totalt ungefär 400 miljoner per år. Då ingår i vissa fall även tjänster medan andra enbart hyr ut svartfiber och kapacitetstjänster för transport. De viktigaste köparna är nationella och internationella operatörer, men även företag, kommuner och VGR har stora kommunikationsbehov inom regionen. För ytterligare information hänvisas till bilagan Affärsplan Netwest. 6.0KORT BESKRIVNING AV NETWEST 6.1 VISION & AFFÄRSIDÉ Netwests vision är att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för invånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Detta ska ske genom att öka omsättningen, minska kostnaderna och därmed förbättra lönsamheten för de lokala stadsnäten. Bolaget ska tillhandahålla lokalaccesser till nationella eller regionala kunder som vill nå kunder i mer än en kommun. Vid behov att nå mellan kommuner erbjuder bolaget kunderna att även köpa regional transport. Lokala accesser levereras där så är möjligt av respektive stadsnät och mellan dessa går förbindelsen genom bolagets fiberinfrastruktur. Det ska också vara möjligt att ansluta till nationella och internationella fibernät. I korthet kan Netwests affärsidé beskrivas genom att Netwest ska vara det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. Genom att samordna stadsnätens kontakter med externa kunder och erbjuda ett enhetligt utbud blir kontakten med kunderna effektivare. De stora operatörerna har vid upprepade tillfällen framfört att ett av 10

de största hindren för att handla mer av stadsnäten är den bristande samordning och enhetligheten på stadsnätsmarknaden. De har efterlyst en samlad kontaktyta. Kan stadsnäten åstadkomma detta kan de förvänta sig en ökad orderingång från operatörerna. Så snart det är möjligt ska bolaget anslutas till ett motsvarande nationellt samarbete mellan stadsnäten i Sverige. 6.2 PRODUKTER Netwest ska tillhandahålla regionala och lokala förbindelser av följande slag: Kapacitet (Ethernet med olika överföringshastighet upp till 1 Gbit/s inledningsvis) Våglängdsförbindelser (passiva och aktiva) Svartfiber (i första hand lokalt men även regionalt i mån av möjlighet) 6.3 KUNDER Stadsnäten är ett av få alternativ för att nå lokala adresser med fiber. Ibland är det den enda möjligheten. Genom att samordna kontakten med kunder på regional, nationell och internationell nivå kan dessa lokala accesser tillgängliggöras kunden på ett enklare sätt. Exempel på kunder med behov av att samordnat köpa lokala accesser (genom en och samma avtalspart) är: Nationella nätägare och operatörer Tjänsteleverantörer Företag eller organisationer med regional eller nationell struktur Internationella kunder Netwest ska vara det naturliga valet för nationella operatörer, tjänsteleverantörer och andra verksamma som på ett samordnat sätt vill hyra lokala och regionala dataförbindelser i fler än ett stadsnät inom länet. 6.4 ORGANISATION Bolaget ska bedriva sin verksamhet från ett kontor i länet. Den anställda personalen ska huvudsakligen ägna sig åt marknadsföring, försäljning och leverans av lokala och regionala förbindelser. Lokala accesser levereras i första hand av anslutna stadsnät, men om dessa saknar möjlighet kan även andra nätägare anlitas. Nätdrift kommer att upphandlas av en Driftspartner. Avtal om nätdrift erbjuds även de stadsnät som är delägare. Även marknadsföring, försäljning och kundhantering ska på sikt kunna erbjudas som en tjänst åt de delägare som ser detta som en rationalisering av sin egen verksamhet. Netwest ska främja en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland och genom lokal närvaro skapa nytta och mervärden för invånarna, näringslivet och kommunala/regionala verksamheter. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och i enlighet med tillämplig lag. 7.0ERBJUDANDE OCH ÄGARSTRUKTUR FÖR NETWEST 7.1 ERBJUDANDE Stadsnät och kommuner i Västra Götaland erbjuds att gå med som delägare och aktiva parter i bolaget Netwest enligt de villkor som beskrivs nedan. 11

7.2 ÄGARFÖRDELNING Bolaget ska vara ett aktiebolag med följande förslag till ägarstruktur: 34 % av aktierna tecknas av Västra Götalandsregionen. För resterande 66 % är målsättningen att de fördelas mellan övriga ägare. Dessa ägare kan vara kommuner eller stadsnät inom länet. Målsättningen är att tillåta ytterligare stadsnät eller kommuner att ansluta sig som ägare, även efter bildandet av bolaget. Beslut om ny ägare fattas med kvalificerad majoritet av befintliga ägare. Då en ägare tillträder eller frånträder sker en omfördelning av aktierna mellan befintliga ägare. Undantaget är VGR som alltid ska ha 34%. Omfördelningen sker genom försäljning eller förvärv av aktier. 7.3 FINANSIERING Bolagets rörelse ska vara självfinansierad genom ett administrativt påslag på inköpta produkter och tjänster. Vinstmedel ska balanseras för att finansiera framtida investeringar. Den upprättade budgeten i affärplanen tydliggör att bolaget har ett finansieringsbehov på knappt 6 Mkr för att säkerställa bolagets verksamhet de fyra första åren. Avsikten är att säkerställa finansieringen genom ovillkorat aktieägartillskott fördelat utifrån storlek på ägarandel. Samtliga deltagande kommuner/stadsnät skall garantera en minimumnivån på det ovillkorade ägartillskottet på 240.000 kr (fördelat på 60 000 kr/år i fyra år). Blir det 18 deltagande kommuner/stadsnät från start, räcker detta för att för att täcka kapitalbehovet. För att hantera det fall då det blir färre deltagare, finns möjligheten för kommuner/stadsnät att garantera en högre nivå på ovillkorat aktieägartillskott. Ägandet i bolaget blir i det fallet inte längre jämt fördelat mellan kommunerna/stadsnäten, utan kommer att stå i proportion till nivån på det ovillkorade aktieägartillskottet. Kommuner/stadsnät kan välja mellan tre garantinivåer: Låg: 240 000 kr (fördelat på 60 000 kr/år i fyra år) Medel: 440 000 kr (fördelat på 110 000 kr/år i fyra år). Hög: 600 000 kr (fördelat på 200 000 kr/år i fyra år). Vi uppmanar stora och medelstora kommuner/stadsnät att ta beslut om att gå in på garantinivå Medel eller Hög. Ytterligare detaljer finns i bifogade styrande dokument för bolaget såsom aktieägaravtal, bolagsordning och affärsplan som tagits fram 8.0 NYTTAN MED ATT VARA DELÄGARE I NETWEST 8.1 MÖJLIGHET TILL NYA AFFÄRER OCH ÖKAD NYTTJANDEGRAD I BEFINTLIGT NÄT Nationella kunder uttrycker att några av de större hindren för att köpa accesser från stadsnäten är bristen på samordning och avsaknaden av en enkel köp/säljprocess. Stadsnäten har för många kontaktytor, olika avtalsstrukturer, varierande priser etc. Detta leder till att stadsnäten idag har en väldigt låg marknadsandel när det gäller fiberaccesser till nationella kunder. I de allra flesta fallen får stadsnätet inte ens frågan när det skall upphandlas förbindelser till nationella kedjor. De stora nationella kunderna har utryckt en stark önskemål om att en regional part skapas. Genom att Netwest blir en avtalspart gentemot kunderna förenklas köp/säljprocessen. Detta möjliggör för stadsnäten att få del av nya affärer (som man inte kan nå idag), och därmed öka nyttjandegraden i redan befintlig fiberinfrastruktur. 12

Ett regionalt bolag kan även komplettera stadsnätens erbjudande med andra nätägares infrastruktur i kommuner utan stadsnät, och på så vis vara en attraktiv leverantör även för nationella kunder som bara vill ha en leverantör i Västra Götaland. 8.2 BÄTTRE EKONOMI Genom att stadsnäten får fler affärer förbättras även ekonomin. I många fall kan man kapitalisera på redan gjorda fiberinvesteringar. Bättre ekonomi ger ökade möjligheter att investera i ny lokal fiberinfrastruktur och nå längre ut med nätet. År 2018 förväntas Netwest generera totalt 9-10 Mkr/år till stadsnäten för hyra av lokalaccesser. Stadsnätens kostnader bör kunna minskas genom samordnade inköp, men framför allt gemensam upphandling av drifttjänster. 8.3 ÄGANDE i BOLAGET EN INVESTERING I takt med att Netwest växer och gör mer affärer ökar även värdet på bolaget. Bolaget syfte är visserligen inte att generera en årlig avkastning till ägarna, dock ges möjlighet för delägarna att sälja av andelar i bolaget till substansvärde när nya delägare tas in. 8.4 MÖJLIGHET ATT AVROPA TJÄNSTER Delägare kan, till affärsmässiga villkor, få köpa marknadsföring- och försäljningstjänster av Netwest för stadsnätens lokala accesser. Delägare kan vidare nyttja upphandlade driftsavtal. 8.5 STÖD VID UPPSTART AV NY STADSNÄTSVERKSAMHET OCH FIBERFÖRENINGAR För kommuner som vill etablera en stadsnätsliknande verksamhet (i förvaltningsform eller genom ett separat bolag) där man äger, bygger ut och tillhandahåller lokala fibernät till marknaden, kan Netwest vara ett stöd. Genom de tjänster Netwest tillhandahåller, kan man snabbt komma igång med professionell drift och försäljning med följd att den organisationen kan hållas så kostnadseffektiv som möjligt. Ovanstående kan även gälla fiberföreningars paraply förening i en kommun. 8.6 POTENTIAL FÖR UTÖKAT SAMARBETE Även om Netwest i första hand kommer att fokusera på försäljning av förbindelser, finns det stora möjligheter att utveckla verksamheten framöver till att omfatta mer gemensamma funktioner, om delägarna så önskar. Genom att bilda ett gemensamt bolag har man skapat en plattform för utökat samarbete mellan stadsnäten, kommunerna och Västra Götalandsregionen. 9.0NYTTAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND MED ETT REGIONALT BREDBANDSBOLAG 9.1 KONKURRENS GER STÖRRE VALFRIHET OCH BÄTTRE PRISER Genom att stadsnäten får mer affärer och därmed möjligheten till en bättre ekonomi, stärks konkurrenskraften på fiberinfrastrukturnivån gentemot den dominerande aktören. Det finns idag en fungerande konkurrens på kapacitetsnivå. På den lägsta nivån, d v s fiberinfrastrukturnivån, finns det dock bara ett fåtal parter (där Skanova och stadsnäten är de mest dominerande). Konkurrens fiberinfrastrukturnivån är en viktig förutsättning för att priserna på mer förädlade tjänster som tillhandahålls till slutkunder skall vara konkurrenskraftiga. 13

Genom att operatörer och tjänsteleverantörer ges möjlighet att på ett enklare sätt nå kunder via stadsnätens fiberinfrastruktur, ökar även valfriheten för slutkunderna. Företag kan på så sätt få tillgång till fler datatjänster för att effektivera sina verksamheter. 9.2 ÖKAD FIBERUTBYGGNAD Bättre ekonomi hos de lokala stadsnäten ger ökade möjligheter att investera i ny lokal fiberinfrastruktur och nå längre ut med nätet. Stadsnäten tar ofta ett samhällsansvar för att ansluta fiberföreningar och bygga ut till delar av kommunen som inte är intressanta för privata marknadsaktörer. Detta givet under förutsättning att stadsnätetet erhållit det uppdraget i sitt ägardirektiv. En privat marknadsaktör investerar oftast sina pengar på ställen där de förväntas ge bäst avkastning. Inte sällan hamnar investeringarna då någon helt annanstans, kanske inte ens i Sverige. Ett lokalt stadsnät däremot återinvesterar i den egna kommunen. Genom Netwest finns förutsättningar att utveckla det regionala nätet och bygga samman kommunerna. 9.3 BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR ATT NÅ DE UPPSATTA BREDBANDSMÅLEN En ökad fiberutbyggnad innebär inte bara en bättre ekonomi för de lokala stadsnäten, utan också bättre förutsättningar att nå de nationella och regionala bredbandsmålen. 9.4 FIBER BEHÖVS FÖR ATT BEHÅLLA KONKURRENSKRAFTEN Studier visar att investering i fiberinfrastruktur är en god investering utifrån att skapa förutsättningar för samhällsutveckling. Robusta nät med hög tillgänglighet och kapacitet förväntas vara en viktig plattform för företagens konkurrenskraft och de offentliga verksamheternas service och effektivitet. Det statliga forskningsinstitutet Acreo publicerade år 2013 en studie som visar att den samhällsekonomiska vinst som Stokab 5 har genererat, är nästan tre gånger större än de investeringar i fiber som man har gjort. Detta bör gälla generellt för de flesta välplanerade fiberinvesteringar. 10.0 OM INTE ETT REGIONALT BOLAG BILDAS 10.1 FÖRSÄMRAD UTVECKLING AV STADSNÄTEN Idag är stadsnäten inte tillräckligt konkurrenskraftiga då nationella affärer upphandlas. Om inte en förbättrad enkelhet och enhetlighet i erbjudandet kommer till stånd, kommer stadsnäten även fortsättningsvis brista i konkurrenskraften, vilket ger färre affärer. Många stadsnät är i behov av att bättre kapitalisera på redan tagna investeringar för att säkerställa en förbättrad ekonomisk utveckling. 10.2 RISK FÖR ÅTERMONOPOLISERING Stadsnäten har en viktig roll i att vara en konkurrerande part på fiberinfrastrukturnivå. Om stadsnäten inte utvecklas och gemensamt kan rikta nationella erbjudanden, riskerar fler stadsnät avyttras på grund av sviktande ekonomi. Många stadsnät som säljs idag hamnar hos Telia/Skanova, vilket utgör en risk för återmonopolisering av marknaden. 5 Stockholm Stads IT-infrastrukturbolag 14

10.3 BRISTANDE LÅNGSIKTIG FÖRVALTNING Då grundläggande bredbandsinfrastruktur i ett långsiktigt perspektiv får ses som lika viktigt för samhället som infrastrukturer för vägar, vatten och el är ett långsiktigt perspektiv på förvaltandet viktigt. Om stadsnäten säljs till en privat nationell eller internationell aktör är risken att den privata aktörens strävan att generera vinst inte alltid är det som långsiktigt är bäst för den enskilda kommunens invånare och näringsliv. 10.4 FÖRSÄMRAD KONKURRENSKRAFT HOS FÖRETAGEN Fram tills idag har företagens kommunikationsbehov i många fall täckts av tjänster som levereras via kopparnäten. Att beställa kommunikationstjänster via kopparnätet, har varit förhållandevis enkelt och billigt tack vare kopparnätens stora utbredning och det faktum att näten har varit avskrivna sedan en lång tid tillbaka. Marknaden och samhället i stort står dock inför ett teknikskifte, då företagens framtida kommunikationsbehov inte kommer att kunna täckas av kopparnäten. Företagen behöver istället få tillgång till fiber. I en region där fiberutbyggnaden ligger efter riskerar företagen därmed att förlora i konkurrenskraft. Även på mobilsidan riskerar regionen att bli eftersatt när det gäller täckning och kapacitet om inte en fortsatt fiberutbyggnad kommer till stånd till masterna. 15

Ärende 2

Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-12 Diarienummer RS 2048-2014 Västra Götalandsregionen Handläggare: Helena L Nilsson E-post: helena.l.nilsson@vgregion.se Till ägarutskottet Vidareutveckling av Sahlgrenska Science Park Förslag till beslut 1. Ägarutskottet stödjer förslaget att Västra Götalandsregionen går in som ägare till Sahlgrenska Science Park. Sammanfattning av ärendet Ägarutskottet tog i juni 2014 ett principbeslut om att stödja förslaget att Västra Götalandsregionen går in som ägare i Sahlgrenska Science Park. Villkor var att formella och juridiska frågor besvarades på ett tillfredställande sätt. Förslag till aktieägaravtal, bolagsordning har nu tagits fram i samråd mellan parterna som föreslås gå in som ägare, dvs Göteborgs Stad/Business Region Göteborg, Göteborg universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen. Handlingarna har granskats och godkänts av respektive organisations jurister. Handlingarna finns bilagda detta ärende. Fördjupad beskrivning av ärendet Motiv En insats inom ramen för regionutvecklingsnämndens handlingsprogram för life science är att vidareutveckla Sahlgrenska Science Park (SSP) som en innovationsmiljö för företag, akademi och hälso- sjukvård. Det är en process som sker i samverkan med de övriga intressenterna i den ideella föreningen SBIC som äger SSP, dvs Business Region Göteborg, GU och Chalmers. Ett av förslagen innebär en omorganisation av verksamheten, där den ideella föreningen SBIC läggs ned och föreningens ägare går in som aktieägare direkt i bolaget Sahlgrenska Science Park. Motiv för att göra denna förändring är att det skapar förutsättningar för näringslivet att delta i styrning och ledning av verksamheten tillsammans med offentliga parter. Motiv för att VGR ska gå in som ägare är, vid sidan av ovan, att Sahlgrenska Science Park är mycket nära kopplat till VGRs hälso-sjukvårdsverksamhet. Det bör därför finnas ett reellt inflytande på verksamheten, på samma villkor som övriga ägare. Bakgrund och nuläge Sahlgrenska Science Park (SSP) startades på initiativ av Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och Mölndals stad. SSPs uppdrag är att stärka innovationssystemet inom life science. Verksamheten omfattar två huvudsakliga områden; Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-06-17 2 (3) Diarienummer RS 2048-2014 en inkubator samt en företagspark. Inkubatorn ger stöd till entreprenörer och innovatörer genom affärsrådgivning, råd om finansiering samt tillgång till lokaler. Inom ramen för företagsparken hyrs lokaler ut till life science företag. Dessutom erbjuds möjlighet att hyra tid i labbmiljö. Organisatoriskt leds SSP av en ideell förening, Sahlgrenska Biomedicinska InnovationsCentrum SBIC, bildad av Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg och Mölndals stad. SBIC har grundat och äger samtliga aktier i Sahlgrenska Science Park AB. Sedan maj 2004 är Göteborgs universitet medlem i SBIC och sedan juni 2009 även Chalmers tekniska högskola. Under tiden har Mölndals stad lämnat verksamheten. I såväl föreningens som bolagets styrelse sitter representanter för Västra Götalandsregionen, BRG, Chalmers och GU. Finansiärer är samma organisationer i olika grad. Behov och utmaningar Det framgår tydligt av utredningar och dialoger med näringslivet att det behövs stora och kraftfulla insatser för att life science klustret i Västsverige ska klara utmaningen att vara attraktivt och internationellt konkurrenskraftigt i framtiden. Det handlar t ex om följande insatser: 1) Gemensam kommunikation av vilka resurser och erbjudande som finns inom life science i Västsverige. Ett skyltfönster och varumärke mot omvärlden och tydligare ingång till aktörerna. 2) Mötesplatser där företag, akademi, hälso- sjukvård, institut, mfl kan mötas, utbyta idéer och starta konkreta samarbeten. Det kan handla om aktiviteter såsom seminarier, konferenser och work shops såväl som projektutveckling, koordinering av partnerskap och ansökningar. Denna funktion kallas Open Arena på andra Science parks i Västra Götaland. 3) Samverkan med andra kluster i Sverige och internationellt. 4) Ett mer effektivt innovationsstödssystem anpassat till en bransch som är under förändring och en hälso- sjukvård som sätter mer fokus på innovation. Förslag på framtida inriktning Sahlgrenska Science Park är en miljö som väl lämpar sig för att ta sig an uppdrag som möter behoven ovan. Det förutsätter dock att befintliga verksamheter vidareutvecklas och att nya funktioner utvecklas i enlighet med nedan: Förslag nya funktioner och uppdrag för SSP Ansvar för gemensam kommunikationsplattform för aktörerna i klustret (web, ingång för aktörer som vill komma i kontakt med parterna). Denna funktion ska bygga på samarbete med parternas egna kommunikationsansvariga. Arrangera seminarier och work shops, projektutveckling och koordinering på uppdrag av parterna i klustret. Koordinator för samverkan med klusterinitiativ i Sverige och internationellt. Utveckling av inkubatorfunktionen inom SSP Förstärka kapacitet och kompetens för att arbeta med befintliga life science företag. (Licensiering, spin-outs, m.m.) Särskilt fokus på att stödja hälso- sjukvårdens innovationsarbete (Innovationsslussen) med företagskontakter och förhandling. Medverka till ett mer effektivt regionalt innovationsstödsystem tillsammans med inkubatorer och innovationskontor i Västra Götaland.

Datum 2014-06-17 3 (3) Diarienummer RS 2048-2014 Fördjupat samarbete med andra inkubatorer i Sverige för att uppnå kritisk massa vad gäller kompetens och resurser. Målet är att få fortsatt finansiering av nationella inkubatorprogrammet. Utveckling av fysiska miljön på Medicinareberget SSP skall kunna erbjuda lokaler för bl a labb och kontor som idag. Omfattningen får diskuteras vidare. Koppling kan göras till de pågående processerna vad gäller miljön på Medicinareberget som drivs av såväl GU som fastighetsägare. Verksamheten skall samarbeta med den sk open site som håller på att utvecklas vid Astra Zeneca i Mölndal AZ BIO Venture Hub. Förutsättningar för förändring En ny inriktning på SSPs verksamhet förutsätter förändringar vad gäller struktur för ägarskap och styrning. Även frågor kopplat till kompetens och resursbehov kan behöva ses över. Vad gäller organisatoriska förändringar är målet att få en mer tydlig och effektiv styrning samt att näringslivet ska erbjudas möjlighet att delta i samarbetet tillsammans med akademi, hälso- sjukvård och kommunala aktörer. Förslaget är att den ideella föreningen läggs ned och att föreningens ägare går in som aktieägare direkt. Företag inom life sciencesektorn eller andra intressenter ska ges möjlighet att gå in som aktieägare. Denna organisatoriska modell används för Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park. I praktiken innebär detta att Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Chalmers och Göteborgs Stad/Business Region Göteborg initialt går in som ägare. Företag med engagemang i parken kan erbjudas att gå in som aktieägare och eventuellt också erbjudas styrelseplatser. Motiven för att VGR ska gå in som ägare i just denna science park är, vid sidan av ovan, att Sahlgrenska Science Park är mycket nära kopplat till VGRs hälso-sjukvårdsverksamhet. Det bör därför finnas ett reellt inflytande på verksamheten, på samma villkor som övriga ägare. Det är även viktigt att vara en aktiv part i ledningsarbete, med tanke på VGRs ambition att vara drivande i life science klustret. Beredning Muntlig information om ärendet har getts vid FoU-beredningen, regionutvecklingsnämnden samt ägarutskottet under april och maj månad, 2014. Ägarutskottet tog principbeslut om att stödja att Västra Götalandsregionen går in som ägare i juni 2014. Därefter har förslag till aktieägaravtal och bolagsordning tagits fram i samarbete med Business Region Göteborg, Göteborgs universitet och Chalmers. Handlingarna har granskats av respektive organisations jurister. Information om status i ärendet har skett vid regionutvecklingsnämndens möte den 23 oktober. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektor Helena L Nilsson Enhetschef FoUU

DISKUSSIONSUNDERLAG REV. 2014-10-13 PM UTKAST 2014-10-13 Ärende: Beslutsunderlag inför omstrukturering av Sahlgrenska Science Park Klient: Ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum 1 Förslag till beslut 1.1 BRG / Göteborgs stad Business Region Göteborg AB:s styrelse har vid sammanträde 2014-08-18 beslutat att 1. Business Region Göteborg AB godkänner förslag om avveckling av Sahlgrenska Biomedicinska InnovationsCentrum (SBIC) samt förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park (SSP) i enlighet med redovisat beslutsunderlag samt till ärendet fogade utkast till aktieöverlåtelseavtal (bilaga B), tecknings- och aktieägaravtal (bilaga C) och respektive bolagsordning (bilaga D). 2. Överlämna frågan om avvecklingen av SBIC samt förvärvet av aktier i SSP till Göteborgs Stadshus AB för vidare befordran till kommunfullmäktige för ställningstagande i enlighet med kommunallagen 3 kap 17. 3. Uppdra åt VD att utarbeta slutligt förslag till aktieöverlåtelseavtal, teckningsoch aktieägaravtal samt bolagsordning och återkomma till styrelsen för formellt ställningstagande 4. Uppdra åt VD att i samråd med övriga medlemmar vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska InnovationsCentrum (SBIC). 3105936.3.0051

Frågan (beslutspunkt 2) har även passerat Göteborgs Stadshus AB och är på väg upp till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 1.2 VGR Förslag till beslut i [regionstyrelsen och] regionfullmäktige 1. Att godkänna att VGR träffar det avtal om förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 1 och det avtal om aktieägandet (aktieägaravtal) i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 2 samt att ny bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB fastställs enligt bilaga 3. 2. Att ge regionutvecklingsnämnden i uppdrag att underteckna berörda avtal och att även i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att genomföra omstruktureringen och avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum. 1.3 GU Göteborgs universitet (styrelsen) (som föreningsmedlem): 1. Att godkänna omstruktureringen och avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum och att ge [person] i uppdrag att för Göteborgs universitets räkning vidta de åtgärder som krävs för att genomföra den. GU Holding AB (styrelsen): 1. Att godkänna att GU Holding AB träffar det avtal om förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 1 och det avtal om aktieägandet (aktieägaravtal) i Sahlgrenska Science Park AB som följer av 2(11)

bilaga 2 samt att ny bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB fastställs enligt bilaga 3. 2. Att ge [namn] i uppdrag att underteckna berörda avtal. 1.4 Chalmers Stiftelsen Chalmers tekniska högskola (styrelsen): 1. Att godkänna att Stiftelsen Chalmers tekniska högskola träffar det avtal om förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 1 och det avtal om aktieägandet (aktieägaravtal) i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 2 samt att ny bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB fastställs enligt bilaga 3. 2. Att ge [namn] i uppdrag att underteckna berörda avtal. Chalmers tekniska högskola AB (styrelsen) (som föreningsmedlem): 1. Att godkänna omstruktureringen och avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum och att ge [person] i uppdrag att för Chalmers tekniska högskola AB:s räkning vidta de åtgärder som krävs för att genomföra den. 2 Bakgrund Sahlgrenska Science Park ( SSP ), belägen på Medicinareberget i Göteborg, startades 1997 som en ideell förening. Föreningen har numera namnet Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum ( SBIC ). Sedan 2001 bedrivs verksamheten inom SSP i ett av den ideella föreningen helägt aktiebolag, Sahlgrenska Science Park AB ( SSP AB ). 3(11)

Ursprungliga initiativtagare och finansiärer var Västra Götalandsregionen ( VGR ), BRG, Business Region Göteborg AB ( BRG ) och Mölndals stad. Göteborgs universitet ( GU ) inträdde som föreningsmedlem i SBIC år 2004 och Chalmers tekniska högskola AB ( CTH ) år 2009. Mölndals stad har lämnat samarbetet och nuvarande föreningsmedlemmar är således VGR, BRG, GU och CTH. Av stadgarna för SBIC framgår att föreningens ändamål är att främja forskning, utbildning och näringslivsutveckling inom Life Science-området. Av SSP AB:s bolagsordning framgår att bolaget ska arbeta med industriell förnyelse inom den medicinska sektorn och att verksamheten ska bestå av att genom uppsökande aktiviteter och urval processa fram utvecklingsbara projekt och entreprenörer så att affärsmässigt innovativa produkter kan lanseras i nya eller befintliga små- och medelstora företag inom den medicinska industrisektorn eller inom industrirelaterade tjänster; att tillhandahålla ett urval företagstjänster för att skapa nya företag samt utveckla små- och medelstora företag inom angivna sektorer, speciellt tjänster som innebär - analys och urval av innovativa projekt från teknisk, ekonomisk och kommersiell synpunkt, - utvecklingsaktiviteter tillsammans med potentiella entreprenörer samt upprättande av ömsesidiga avtal, - rådgivning och konsulting beträffande affärsplaner och management samt tjänster inom utbildning, marknadsanalys, kontakter med olika intressenter samt hjälp med lokaler för nystartade företag; att under en flerårsperiod handleda och aktivt följa de projekt som utvecklas via bolaget; 4(11)

att organisera och arbeta med internationella kontakter och partnersökning inom teknologi och affärsutveckling samt idka därmed förenlig verksamhet. Vidare anges i bolagsordningen att bolaget ska äga och förvalta aktier och andelar samt bedriva utveckling av bolag. Genom sin verksamhet ska bolaget aktivt bidra till att det startas nya företag och bidra till utveckling av befintliga företag inom Västra Götaland. SSP AB:s verksamhet omfattar idag två huvudsakliga områden; en inkubator och en företagspark. Inkubatorn ger stöd till entreprenörer och innovatörer genom affärsrådgivning samt erbjuder tillgång till lokaler och laboratoriemiljö. Inom företagsparken uthyrs lokaler till företag inom life science-sektorn. Inom SSP finns idag ca 50 företag med omkring 150 anställda. SSPs budget för 2014 ligger på omkring 14 mkr fördelat på följande ungefärliga intäkter: ALMI 1 000 000 VGR 3 650 000 BRG 1 550 000 Akademierna (GU, CTH) 900 000 Bridge (EU:s strukturfonder) 1 200 000 Hyresintäkter 5 695 000 Totalt 13 995 000 kr Medlemmarna i SBIC har tillsammans konstaterat att det behövs kraftfulla insatser för att life science-klustret i Västsverige ska kunna klara av utmaningen att fortsätta vara attraktivt och internationellt konkurrenskraftigt i framtiden. Som en del i detta arbete har bedömts lämpligt att avveckla den ideella förening som idag är ägare till SSP AB och överföra ägandet direkt till medlemsorganisationerna. Det bedöms vidare önskvärt att 5(11)

öppna upp för privata aktörer inom life science-industrin att inträda som aktieägare i SSP AB, enligt den motsvarande modell som gäller för Johanneberg Science Park AB och Lindholmen Science Park AB. Ett direktägande av SSP AB bedöms medföra en mer tydlig och effektiv styrning av verksamheten. Vidare ligger specifikt för BRG:s del en modell där SSP AB direktägs i linje med uttalade riktlinjer enligt den bolagsöversyn som genomförts inom Göteborgs stad. Genomförandet av omstruktureringen aktualiserar främst tre typer av juridiska dokument: Aktieägandet i SSP AB överförs från föreningen SBIC till BRG, VGR, GU och CTH genom att var och en av dessa organisationer med SBIC träffar ett aktieöverlåtelseavtal, se avtalsförslag i bilaga 1. Aktieägare för GU:s del föreslås bli GU Holding AB och för CTH:s del Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. Mellan BRG, VGR, GU och CTH träffas ett aktieägaravtal, se avtalsförslag i bilaga 2, som reglerar formerna för parternas samarbete och styrningen av SSP AB. Med hänsyn till bl.a. den nya ägarbilden aktualiseras förändringar i SSP AB:s bolagsordning, se förslag i bilaga 3. Initialt kommer SSP AB helt att ägas av de fyra tidigare medlemsorganisationerna. Följande aktiefördelning föreslås: BRG: 250 A-aktier VGR: 250 A-aktier CTH (Stiftelsen Chalmers tekniska högskola): 250 A-aktier GU (GU Holding AB): 250 A-aktier Av aktieägaravtalet följer att näringslivet och andra aktörer inom life science-sektorn ska beredas möjlighet att gå in som aktieägare i SSP AB. Aktieägaravtalet möjliggör tre olika ägarnivåer enligt följande (enligt motsvarande modell som för Johanneberg Science Park): 6(11)

Grundare (BRG, VGR, CTH och GU): innehav av A-aktier med tio röster per aktie Huvudägare: innehav av 90 B-aktier med en röst per aktie Delägare: innehav av 10 B-aktier med en röst per aktie Utgångspunkten är att tillkommande aktörer i första hand ska gå in som Huvudägare eller Delägare. Förutsatt att BRG, VGR, GU och CTH är överens finns det dock även en formell möjlighet att ta in en ny Grundare på samma ägarnivå som nämnda organisationer. De fyra grundarna har kommit överens om att årligen vara beredda att tillskjuta bolaget medel om 1 000 000 kr per part (ovillkorat aktieägartillskott). 3 Legala aspekter 3.1 Den kommunala kompetensen (BRG och VGR) SBIC:s och SSP AB:s uppdrag syftar till att stimulera näringslivsutveckling och tillväxt inom det för Västsverige strategiskt viktiga life science-området. Enligt vår bedömning ligger verksamheten som får anses ha ett tydligt allmänintresse för kommun- och regioninnevånarna inom ramen för den kommunala kompetensen. 3.2 Konkurrensregler De konkurrensbestämmelser som aktualiseras för SSP AB:s del är främst konkurrenslagens bestämmelser om konkurrenssnedvridande offentlig säljverksamhet samt unionsrättens statsstödsregler. Ingenting har framkommit som indikerar att uppdraget eller verksamheten skulle innebära överträdelser av dessa regelverk. 7(11)

3.3 LOU Sett till arten av SSP AB:s verksamhet, initiala ägarförhållanden samt initial andel offentlig finansiering bedöms SSP AB i vart fall tills vidare vara ett sådant offentligt styrt organ som har att tillämpa LOU vid sina inköp. 3.4 Offentlighetsprincipen Eftersom BRG och VGR tillsammans inte kommer att kontrollera (eller förfoga över) mer än hälften av röstandelarna i SSP AB, och inte heller tillsammans kommer att utse mer än hälften av styrelsens ledamöter, kommer bolaget inte att vara underkastat offentlighetsprincipen (2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen). Mot den bakgrunden bör det i bolagets bolagsordning intas en bestämmelse enligt följande: Bolaget ska verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.. 3.5 Kommunal styrning Enligt 3 kap. 18 kommunallagen har BRG och VGR att tillse att SSP AB görs bundet av vad som föreskrivs i 3 kap. 17 samma lag i en omfattning som är rimlig sett till ägarförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Enligt samma lagrum ska BRG och VGR även verka för att allmänheten ska ges rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt grunderna för offentlighetsprincipen. Enligt vår bedömning bör i detta fall följande åtgärder tillgodose kraven enligt 3 kap. 18 kommunallagen: - I SSP AB:s bolagsordning bör införas en skyldighet för bolaget att tillse att kommun- respektive landstingsfullmäktige får ta ställning innan sådana 8(11)

beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. - I SSP AB:s bolagsordning bör införas en bestämmelse som anger att bolaget inte ska bedrivas med huvudsakligt syfte att göra vinst. - I SSP AB:s bolagsordning bör införas en bestämmelse om att bolaget ska verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos SSP AB enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet (se ovan i punkt 3.4). 3.6 Legala förutsättningar för GU och CTH För GU:s vidkommande får SSP AB:s verksamhet anses ligga väl i linje med sådan näringslivssamverkan som lagstiftaren, genom att vid GU och andra lärosäten inrätta särskilda holdingbolag, uttryckligen uppmuntrar universitet och högskolor att delta i. Det bedöms inte föreligga några legala hinder för GU Holding AB att delta i SSPsamarbetet såsom aktieägare. Såvitt framkommit finns inte heller för CTH några legala hinder för ett engagemang i SSP AB såsom direkt aktieägare (jfr stiftelsens ägande i Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park). 3.7 Om övriga risker förbundna med föreslagen omorganisation Enligt vår mening finns inga beaktansvärda risker som föranleds direkt av den föreslagna avvecklingen av den ideella föreningen. Tvärtom bör renodlingen av organisationen skapa förutsättningar för ökad tydlighet och effektivitet. Det bör i det sammanhanget också betonas att de legala aspekter som berörts ovan beträffande bl.a. kompetensenlighet, konkurrensbestämmelser och upphandlingsregler är organisationsoberoende; med andra ord gäller dessa regler redan för verksamheten så den är organiserad idag. 9(11)

Att äga aktier i ett bolag tillsammans med icke-offentliga aktörer innebär en risk motsvarande den som alltid inträder vid ingående av avtal i allmänhet. Dessa risker kan dock effektivt pareras genom att parterna träffar ett förutsägbart aktieägaravtal som bl.a. säkerställer att det dominerande inflytandet över SSP AB alltid kommer att utövas av de aktieägare som tillhör det offentliga. Ur ekonomisk synvinkel innebär den förändrade ägarformen att parterna över tid måste vara beredda att utfästa sig att tillskjuta kapital till verksamheten. Eftersom verksamheten är anslagsberoende bör det i aktieägaravtalet finnas föreskrifter om årlig finansieringsskyldighet baserad på aktieinnehav. I det sammanhanget bör det dock framhållas att medlemsorganisationerna redan med nuvarande organisationsform årligen tillskjuter medel till föreningen SBIC. Vidare kommer själva förvärvet av aktier i SSP AB vilket som utgångspunkt bör ske till marknadsvärde att behöva finansieras av parterna. Sett till att verksamheten inte bedrivs med vinstsyfte och är beroende av löpande anslag för sin fortlevnad bör dock aktierna ha ett relativt begränsat marknadsvärde. 1 Föreningen SBIC kommer inför upplösningen/likvidationen att ha en kvarlåtenskap bestående av likvida medel om ca 2,5 3 mkr. Då SSP AB är det organ som fortsättningsvis ska fullgöra föreningen SBIC:s ändamål framstår det som naturligt att föreningsmedlemmarna (på föreningsstämma) beslutar att dessa medel ska utskiftas till SSP AB för användning i verksamheten. Formerna för omstruktureringen har stämts av med föreningen SBIC:s och SSP AB:s revisionsbolag (PWC). PWC har via sin skatteavdelning övergripande meddelat att de inte ser några anmärkningsvärda beskattningskonsekvenser som följd av de tilltänkta transaktionerna och att det inte, utifrån skattemässiga motiv, finns anledning att genomföra omstruktureringen på något annat sätt än det föreslagna. 1 En slutlig värdering, innefattande en värdering av SSP AB:s aktie- och andelsinnehav, är dock ännu inte gjord. 10(11)

4 Förslag till fortsatta steg i processen 1. Förankring inom respektive organisation av förslag till aktieägaravtal mellan BRG, VGR, GU och CTH, aktieöverlåtelseavtal mellan respektive organisation och SBIC samt ny bolagsordning för SSP AB. 2. Behöriga beslut hos BRG (fullmäktige), VGR (fullmäktige), GU (styrelsen) och CTH (styrelsen) att godkänna a) föreslagen omorganisation, b) ingåendet av aktieägaravtal respektive aktieöverlåtelseavtal och c) föreningen SBIC:s efterföljande upplösning och likvidation. 3. Dubbla beslut på föreningsstämma i SBIC om a) godkännande av föreslagen omorganisation, b) överlåtelse av aktier till medlemsorganisationerna, b) föreningens upplösning och c) utskiftning av föreningens kvarvarande tillgångar till SSP AB. Uppdrag till styrelsen att verkställa besluten och vid behov utse likvidator. 4. Undertecknande av aktieägaravtal respektive aktieöverlåtelseavtal samt erläggande av köpeskilling. 5. Genomförande av likvidation av SBIC. Roland Adrell Johan Lidén jur.kand. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Förslag till aktieöverlåtelseavtal Förslag till aktieägaravtal Förslag till ny bolagsordning för SSP AB 11(11)

DISKUSSIONSUNDERLAG REV. 2014-10-13 TECKNINGS- OCH AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE AKTIEÄGANDE I SAHLGRENSKA SCIENCE PARK AB BRG, Business Region Göteborg AB Västra Götalandsregionen Stiftelsen Chalmers tekniska högskola GU Holding AB 2014-xx-xx 3105936.3.0049

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER... 3 2 AKTIETECKNING OCH PARTERNAS AKTIEÄGANDE... 7 3 BOLAGETS BOLAGSORDNING... 8 4 UPPTAGANDE AV GRUNDARE... 8 5 UPPTAGANDE AV HUVUDÄGARE... 9 6 UPPTAGANDE AV NY DELÄGARE... 9 7 ÄGANDE GENOM EKONOMISK FÖRENING... 10 8 STYRELSE OCH SÄTE... 11 9 BOLAGSSTÄMMA... 12 10 ENIGHET OCH KVALIFICERAD MAJORITET VID VISSA BESLUT... 12 11 FINANSIERING... 14 12 ÖVERLÅTELSER... 16 13 FÖRKÖP... 16 14 PÅFÖLJDER VID PARTS KONTRAKTSBROTT SAMT OBESTÅND... 17 15 VÄRDERING... 19 16 GODKÄNNANDE... 19 17 PUBLICERING... 19 18 AVTALSTID OCH UPPSÄGNING... 20 19 MEDDELANDEN... 20 20 ÖVRIGA BESTÄMMELSER... 21 21 ÄGARDIREKTIV... 21 22 TVISTELÖSNING OCH TILLÄMPLIG LAG... 21 Sida 2 av 22

Mellan (1) BRG, Business Region Göteborg AB, 556439-5878, ("BRG"), (2) Västra Götalands läns landsting, 232100-0131, ( VGR ), (3) Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, 855100-5799, ("Chalmers"), och (4) GU Holding AB, 556518-9098, ( GUH ), nedan var och en benämnd part och gemensamt parterna, har denna dag träffats följande TECKNINGS- OCH AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE AKTIEÄGANDE I SAHLGRENSKA SCIENCE PARK AB ("Avtalet") 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER 1.1 Sahlgrenska Science Park AB, 556547-7832, ("Bolaget") ska verka för utvecklingen av Sahlgrenska Science Park ( SSP ). SSP etablerades 1997 på Medicinareberget i Göteborg på ursprungligt initiativ av BRG, VGR och Mölndals stad. Sedan 2001 bedrivs verksamheten i SSP i Bolaget. 1.2 Bolaget ägs till 100 procent av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum ( SBIC ), i vilken SSP:s initiativtagare har varit medlemmar. GU och Chalmers (genom Chalmers tekniska högskola AB) har därefter anslutit till samarbetet och inträtt som medlemmar i föreningen (2004 respektive 2009), medan Mölndals stad har lämnat samarbetet. Parterna har nu bestämt sig för att genomföra en organisationsförändring Sida 3 av 22

innebärande att den ideella föreningen avvecklas och aktieägandet i Bolaget övergår till parterna. Det bedöms vidare eftersträvansvärt att söka få in andra aktörer inom life science-sektorn som aktieägare i Bolaget. Mot den bakgrunden ingår parterna detta Avtal. 1.3 Föremålet för Bolagets verksamhet ska vara att utveckla Sahlgrenska Science Park som innovationsmiljö för företag, akademi och hälso- och sjukvård inom life science-området. Verksamheten ska i första hand bestå av en mötesplatsfunktion (s.k. open arena), en inkubator samt en företagspark med uthyrning av bl.a. kontorsoch laboratorielokaler. 1.4 Mötesplatsfunktionen (open arena) ska erbjuda aktörerna i life science-klustret aktiviteter såsom seminarier, utveckling och koordinering av samverkansprojekt, och kontakter med andra kluster nationellt och internationellt. I detta ingår även att erbjuda en kommunikationsplattform för aktörerna i klustret. Inkubatorn ska huvudsakligen stödja befintliga och blivande entreprenörer och innovatörer genom att erbjuda affärs- och finansieringsrådgivning samt tillgång till kontors- och laboratorielokaler. Inkubatorn ska även stödja hälso- och sjukvårdens innovationsarbete med företagskontakter och förhandling. Inom inkubatorverksamheten får Bolaget även äga och förvalta aktier och andelar i bolag i uppstartsfas. Inom företagsparken ska Bolaget erbjuda attraktiva kontors-, konferens- och laboratorielokaler till aktörer inom life science-sektorn. 1.5 Ändamålet med Bolaget är att verka för förnyelse och ökad konkurrenskraft inom life science-sektorn i Göteborg och Västsverige och att främja Göteborgs universitets, Chalmers tekniska högskolas Sida 4 av 22

och Sahlgrenska universitetssjukhusets möjligheter att etablera nära samverkan med näringslivet och andra aktörer inom life sciencesektorn. Bolaget ska genom sin verksamhet aktivt bidra till att det startas nya företag och bidra till utveckling av befintliga företag inom Västra Götaland. 1.6 Bolagets verksamhet ska inte syfta till att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna utan till att främja utvecklingen av SSP. Eventuell vinst i Bolaget ska användas i Bolagets verksamhet. 1.7 Parterna är överens om att det behövs kraftfulla insatser för att life science-klustret i Västsverige ska kunna klara av utmaningen att vara attraktivt och internationellt konkurrenskraftigt i framtiden, och att Bolaget mot den bakgrunden särskilt ska sträva efter att vidareutveckla verksamheten enligt följande riktlinjer: - Att verka för kommunikation och synliggörande av de resurser och erbjudanden som finns inom life science-sektorn i Västsverige, såsom ett skyltfönster och varumärke mot omvärlden, för att skapa tydligare ingångar för sektorns aktörer. - Att skapa och verka för framväxten av mötesplatser och samverkansplattformar av typen open arenas där företag, akademi, hälso- och sjukvård, myndigheter, institut m.fl. aktörer kan mötas, utbyta idéer och inleda konkreta samarbeten (se ovan i punkterna 1.3-1.4 om tillhandahållandet av en mötesplatsfunktion). - Att verka för fördjupad samverkan med andra kluster i Sverige och internationellt. Sida 5 av 22

- Att främja utvecklingen av ett mer effektivt innovationssystem anpassat till en bransch som är under förändring och en hälsooch sjukvård som sätter mer fokus på innovation. 1.8 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och för att verksamheten bedrivs med de mål som angivits i denna punkt 1. Underlåtelse av part härvidlag ska anses utgöra väsentligt avtalsbrott vid tillämpning av punkt 14 nedan. Parterna är dock oförhindrade att vid sidan om sitt engagemang i Bolaget engagera sig i verksamheter som kan anses konkurrera med Bolagets. 1.9 Parterna är överens om att Bolaget ska eftersträva en nära samverkan med övriga regionala teknik- och företagsparker. 1.10 Parterna är medvetna om att detta Avtal kan komma att utökas med ytterligare parter i de fall Aktier nyemitteras av Bolagets bolagsstämma eller av styrelse efter bemyndigande på de villkor som framgår av detta Avtal. Parterna är även medvetna om att sådana nya aktieägare ska, i rimlig mån och i enlighet med detta Avtal, erbjudas styrelserepresentation i Bolaget. 1.11 Parterna ska tillse att Bolaget bereder Göteborgs stads kommunfullmäktige respektive VGR:s regionfullmäktige möjlighet att i enlighet med 3 kap. 17 kommunallagen ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Nedan i punkt 10.1 anges exempel på beslut som ska anses vara av sådan karaktär. Sida 6 av 22

2 AKTIETECKNING OCH PARTERNAS AKTIEÄGANDE 2.1 Bolaget har för närvarande ett registrerat aktiekapital om 100.000 kr, fördelat på 1.000 aktier med ett kvotvärde om 100 kr per aktie. Aktier i Bolaget som part äger eller kan komma att förvärva enligt detta Avtal benämns i detta Avtal "Aktier". Samtliga aktier i Bolaget ägs per dagen för detta avtal av SBIC. 2.2 Bolaget ska, i enlighet med den bolagsordning för Bolaget som antagits enligt punkt 3.1, kunna utge två aktieserier (Serie A och Serie B). Varje Aktie i Serie A ska ha tio röster och varje Aktie i Serie B ska ha en röst. 2.3 Följande kategorier av aktieägare ska kunna finnas i Bolaget med följande aktieinnehav: (a) Grundare, med det antal aktier som anges nedan i punkt 2.4 eller senare bestäms i enlighet med punkt 4.1, (b) Huvudägare, med vardera 90 B-Aktier, och (c) Delägare, med vardera 10 B-aktier. Upptagande av nya aktieägare i Bolaget sker i enlighet med punkterna 4-6 nedan. I enlighet med punkt 7 nedan ska parterna överväga möjligheterna för andra aktörer att indirekt äga Aktier i Bolaget. 2.4 Parterna ska från och med ingåendet av detta Avtal äga aktier i Bolaget enligt följande: Sida 7 av 22

BRG: 250 A-Aktier VGR: 250 A-Aktier Chalmers: 250 A-Aktier GUH: 250 A-Aktier 2.5 Denna aktiefördelning åstadkommes genom de transaktioner som beskrivs i träffade avtal mellan SBIC och var och en parterna angående förvärv av aktier. 3 BOLAGETS BOLAGSORDNING 3.1 Parterna ska i samband med undertecknandet av detta Avtal hålla bolagsstämma i Bolaget ( Stämman ). På Stämman ska fattas beslut om antagande av bolagsordning med det innehåll som framgår av bilaga 1. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta Avtal ska detta Avtals bestämmelser ha företräde. 4 UPPTAGANDE AV GRUNDARE 4.1 För upptagande av ny Grundare fordras beslut i Bolagets styrelse som biträds av samtliga av Grundarna respektive Huvudägarna utsedda styrelseledamöter. Av beslutet ska framgå emissionsvillkoren för till den nye Grundaren emitterade A-Aktier, antalet A-Aktier som ska emitteras, åtagande att lämna årliga aktieägartillskott till Bolaget och övriga villkor för upptagandet av den nye Grundaren. Under förutsättning att den nye Grundaren skriftligen accepterat villkoren, innefattande anslutning till detta Avtal på samma villkor som gäller för nuvarande Grundare, ska styrelsen med stöd av bemyndigande enligt punkt 10.4 nedan genom riktad nyemission utge det överenskomna antalet nya A-Aktier i Bolaget till den nye Sida 8 av 22

Grundaren. Om sådant bemyndigande ej föreligger ska istället parterna på bolagsstämma besluta om emissionen. 5 UPPTAGANDE AV HUVUDÄGARE 5.1 För upptagande av ny Huvudägare fordras beslut i Bolagets styrelse som biträds av samtliga av Grundarna utsedda styrelseledamöter samt en majoritet av övriga styrelseledamöter. Av beslutet ska framgå emissionsvillkoren för till den nye Huvudägaren emitterade B- Aktier, åtagande att lämna årliga aktieägartillskott till Bolaget och övriga villkor för upptagandet av den nye Huvudägaren. Under förutsättning att den nye Huvudägaren skriftligen accepterat villkoren, innefattande anslutning till detta Avtal på samma villkor som gäller för nuvarande Huvudägare, ska styrelsen med stöd av bemyndigande enligt punkt 10.4 genom riktad nyemission utge det enligt punkt 2.3 överenskomna antalet nya B-Aktier i Bolaget till den nye Huvudägaren. Om sådant bemyndigande ej föreligger ska istället parterna på bolagsstämma besluta om emissionen. 6 UPPTAGANDE AV NY DELÄGARE 6.1 För upptagande av ny Delägare fordras beslut i Bolagets styrelse som biträds av 2/3 av styrelseledamöterna. Av beslutet ska framgå emissionsvillkoren för till den nye Delägaren emitterade B-Aktier, åtagande att träffa serviceavtal med Bolaget på villkor som beslutas av styrelsen och övriga villkor för upptagandet av den nye Delägaren. Under förutsättning att den nye Delägaren skriftligen accepterat villkoren, innefattande anslutning till detta Avtal på samma villkor som gäller för nuvarande Delägare, ska styrelsen med stöd av bemyndigande enligt punkt 10.4 genom riktad nyemission utge det Sida 9 av 22

enligt punkt 2.3 överenskomna antalet nya B-Aktier i Bolaget till den nye Delägaren. Om sådant bemyndigande ej föreligger ska istället parterna på bolagsstämma besluta om emissionen. 6.2 Det serviceavtal som avses i punkt 6.1 ovan ska innehålla ett åtagande från Delägaren att årligen erlägga serviceavgift till Bolaget för stödjande av Bolagets arbete med att utveckla SSP som innovationsmiljö. Sådant serviceavtals närmare innehåll beslutas av styrelsen. 7 ÄGANDE GENOM EKONOMISK FÖRENING 7.1 Parterna ska verka och skapa förutsättningar för att andra aktörer, utöver de kategorier av aktieägare som nämns i punkt 2.3 ovan, ska kunna delta i samarbetet kring SSP samt indirekt vara delägare i Bolaget. Mot denna bakgrund bemyndigas Bolagets styrelse att utarbeta formerna för ett sådant samarbete, varvid styrelsen i första hand ska överväga om detta kan ske genom bildande av en ekonomisk förening, som i sin tur äger B-Aktier i Bolaget, samt, om styrelsen bedömer det lämpligt, att ombesörja att en sådan ekonomisk förening bildas. Bemyndigandet innefattar en rätt för styrelsen att upprätta förslag till stadgar för den ekonomiska föreningen samt en rätt att inom ramen för enligt punkt 10.4 beslutat bemyndigande besluta om emission av B-Aktier till sådan ekonomisk förening. Styrelsen ska även överväga på vilket sätt och i vilken omfattning de tillkommande aktörerna ska delta i finansieringen av Bolaget, exempelvis genom att medlemmarna erlägger medlemsavgifter till föreningen, som i sin tur enligt bestämmelse i dess stadgar, bidrar till Bolagets finansiering. Sida 10 av 22

8 STYRELSE OCH SÄTE 8.1 Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Göteborg och ska bestå av lägst fyra ordinarie ledamöter, av vilka Grundarna ska utse en var och Huvudägarna en var. Härutöver ska Delägarna ha rätt att gemensamt utse en styrelseledamot som, om de inte kan enas, ska vara den person som flertalet av Delägarna enas om. Så snart en Huvudägare eller Delägarna har utsett en styrelseledamot ska denne adjungeras till styrelsens sammanträden under tiden fram till nästkommande årsstämma, då den på detta sätt utsedde ledamoten ska väljas in som ordinarie ledamot i Bolagets styrelse. Om ekonomisk förening enligt punkt 7 bildas ska denna ha rätt att utse en styrelseledamot. 8.2 Det är parternas avsikt att gemensamt och i enighet utse styrelsens ordförande. Om sådan enighet ej kan uppnås ska Grundarna växelvis utse ordförande för ett år i taget, varvid lottdragning ska ske för avgörande av frågan om vilken av Grundarna som för det första året ska utse ordförande. Styrelsens ordförande ska ej vara förhindrad från att utöva sin utslagsröst. 8.3 Vid styrelsebeslut att genomföra nyemission, företa förhandling, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda sådan emission, gäller den mening för vilken en kvalificerad majoritet om minst 3/4 av det närvarande antalet styrelseledamöter röstar. 8.4 Bolagets verkställande direktör utses av styrelsen. Bolagets verkställande direktör ska dock entledigas om minst en av Grundarna i förening med annan Grundare eller Huvudägare så begär. Sida 11 av 22

8.5 Vardera part förbinder sig att själv eller genom ombud eller genom av den nominerad styrelseledamot vid styrelsemöten utöva sin rösträtt på sådant sätt som erfordras för genomförandet av detta Avtals bestämmelser. 9 BOLAGSSTÄMMA 9.1 Bolagsstämma ska avhållas då så erfordras enligt lag eller enligt Bolagets bolagsordning och kan med samtliga parters samtycke avhållas utan personlig närvaro. 9.2 Parterna förbinder sig att själva eller genom ombud vid bolagsstämma utöva sin rösträtt på sådant sätt som erfordras för genomförandet av detta Avtals bestämmelser. Parterna förbinder sig på samma sätt att rösta för att de styrelseledamöter som nominerats i enlighet med Avtalet blir valda. 10 ENIGHET OCH KVALIFICERAD MAJORITET VID VISSA BESLUT 10.1 För giltigt beslut i frågor rörande ändring av Bolagets bolagsordning eller verksamhetens inriktning ska, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, enighet föreligga mellan parterna. 10.2 För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget ska, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, beslutet biträdas av en kvalificerad majoritet av minst 3/4 av de avgivna rösterna: (a) Fastställande av budget. Sida 12 av 22

(b) Ändring av Bolagets aktiekapital samt utgivning av teckningsoptioner, konvertibler eller andra instrument som kan medföra rätt att delta i Bolagets kapital eller förvaltning. (c) Beslut om att Bolaget ska träda i likvidation i annat fall än då så ska ske enligt lag eller detta Avtal. (d) Förvärv eller avyttring av fast egendom eller dotterbolag (varvid stiftande jämställs med förvärv av dotterbolag). (e) Investeringar överstigande en miljon kr per investering där det inte uttryckligen framgår av fastställd budget att investeringen är planerad och godkänd. (f) Bolagets upptagande av lån eller annan kredit till belopp som tillsammans med Bolagets tidigare skulder överstiger en miljon kr. (g) Bolagets ställande av säkerhet där värdet av säkerheten tillsammans med redan utestående säkerheter överstiger en miljon kr. (h) Avtal eller förändring av avtal med någon av parterna eller någon som är närstående till part. (i) Fastställande och fördelning av styrelsearvoden. (j) Bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission av Aktier med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i enlighet med 13 kap. 2 och 35 aktiebolagslagen. Sida 13 av 22

(k) Bemyndigande för styrelsen att föra förhandlingar, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda emission enligt punkten (j) ovan. 10.3 Förekommer till behandling på bolagsstämma eller styrelsesammanträde sådan fråga som enligt punkterna 10.1 eller 10.2 fordrar enighet eller kvalificerad majoritet mellan parterna och kan enighet eller sådan majoritet ej uppnås ska frågan avföras från dagordningen. 10.4 Bolagsstämma ska vid varje årsstämma uppta frågan om bemyndigande av styrelsen att, intill nästkommande årsstämma, besluta om nyemission av aktier med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i enlighet med 13 kap. 2 och 35 aktiebolagslagen. Årsstämma ska även uppta frågan om bemyndigande av styrelsen att på aktieägarnas vägnar sköta förhandlingar inför sådan emission, bestämma villkoren härför samt i övrigt vidtaga nödvändiga åtgärder inför sådan emission. 11 FINANSIERING 11.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital samt i övrigt främst genom intäkter i form av hyror från hyresgäster i SSP, projektstödmedel från kommunala och statliga myndigheter samt EU, tillskott från Grundarna och Huvudägarna samt serviceavgifter från Delägare enligt med dem träffade serviceavtal i enlighet med punkt 6 ovan. 11.2 Grundarna ska årligen tillföra Bolaget ovillkorade aktieägartillskott med början för räkenskapsåret 2015. För 2015 ska aktieägartillskotten uppgå till följande belopp: Sida 14 av 22

BRG: 1 000 000 kr VGR: 1 000 000 kr Chalmers: 1 000 000 kr GUH: 1 000 000 kr För år efter 2015 förbinder sig Grundarna att tillskjuta ovillkorade aktieägartillskott i paritet med 2015 års nivå för respektive Grundare enligt ovan. 11.3 Annan Grundare än förtecknad ovan i punkt 11.2 ska årligen tillföra Bolaget ett ovillkorat aktieägartillskott i förhållande till andelen A- Aktier som Grundaren äger i Bolaget. Det sammanlagda tillskottet ska beräknas så att tillskottsbeloppet per ägd A-Aktie överensstämmer med det genomsnittliga tillskottsbelopp per ägd A- Aktie som Grundarna förtecknade i punkt 11.2 erlägger för aktuellt räkenskapsår. Denna skyldighet inträder det år under vilket Grundaren inträder som aktieägare i Bolaget. 11.4 Huvudägarna ska tillföra Bolaget ovillkorade aktieägartillskott om 500 000 kr per år från envar av Huvudägarna med början för räkenskapsåret 2015 (eller i förekommande fall det senare år under vilket Huvudägare inträder). 11.5 Skulle parterna gemensamt finna att Bolagets behov av kapitaltillskott understiger ovan i punkterna 11.2 11.4 föreskrivna belopp kan beloppen minskas proportionellt efter Grundarnas och Huvudägamas enhälliga beslut härom. Skulle förhållandet mellan Grundarnas och Huvudägamas aktieägande i Bolaget, eller förhållandet mellan Grundarnas inbördes aktieägande, komma att förändras under avtalstiden ska skyldigheten att tillföra kapital enligt Sida 15 av 22

denna punkt 11 justeras på motsvarande sätt, efter Grundarnas och Huvudägamas enhälliga beslut härom. 11.6 Av punkt 7 ovan framgår att ytterligare finansiering kan tillkomma från nya aktörer som blir indirekta aktieägare i Bolaget. 12 ÖVERLÅTELSER 12.1 Parts rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal får ej överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av samtliga partens Aktier och övriga parters skriftliga godkännande i förväg. Om part av organisatoriska skäl önskar överlåta sina Aktier jämte sina rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal till parten närstående juridisk person ska övriga parter ej oskäligen vägra att godkänna sådan överlåtelse. 12.2 Med undantag for uttryckliga bestämmelser härom i detta Avtal äger part icke till tredje man överlåta eller pantsätta sina Aktier utan övriga parters skriftliga medgivande i förväg. 13 FÖRKÖP 13.1 Part ("Hembjudande Part") har rätt att överlåta hela men ej en del av sitt innehav av Aktier till tredje man under förutsättning att Aktierna först skriftligen hembjuds övriga parter till inlösen i förhållande till tidigare innehav. Part som accepterar erbjudandet ska skriftligen meddela samtliga övriga parter härom inom två månader från mottagandet av hembudet ("Hembudsfristen"). Om anbudet accepteras av samtliga Grundare inom Hembudsfristen ska dessa ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna Aktier i förhållande till deras innehav av Aktier vid tidpunkten for erbjudandet. Sida 16 av 22

Om anbudet accepteras av endast av en Grundare inom Hembudsfristen ska denne ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna Aktier. Om inom Hembudsfristen anbudet inte accepteras av någon Grundare men av annan eller andra parter ska de parter som accepterat hembudet ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna Aktier i förhållande till deras innehav av Aktier vid tidpunkten för erbjudandet. 13.2 Accepteras hembudet på sätt ovan anges ska Hembjudande Part omedelbart överlämna sina Aktier till förvärvande part(er) vederbörligen transporterade in blanco, varvid äganderätten till Aktierna övergår. Priset för Aktierna fastställs, om parterna inte kommer överens härom inom en månad från utgången av Hembudsfristen, enligt de särskilda värderingsregler som återfinns i detta Avtal. Köpeskillingen för Aktierna ska erläggas kontant inom en månad från den dag värdet på Aktierna slutligt fastställts. 13.3 Om hembudet inte antagits av någon part inom Hembudsfristen ska Hembjudande Part ha rätt att överlåta samtliga sina Aktier till tredje man under förutsättning dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom två månader från utgången av Hembudsfristen dels att förvärvaren i samband med sitt förvärv av Aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Hembjudande Parts ställe. Vid överlåtelse till tredje man enligt ovanstående bestämmelser ska hembudsklausulen i Bolagets bolagsordning ej tillämpas. 14 PÅFÖLJDER VID PARTS KONTRAKTSBROTT SAMT OBESTÅND 14.1 Skulle en part ("Felande Part") bryta mot bestämmelse i detta Avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse samt rättelse ej vidtas Sida 17 av 22

inom 30 dagar efter skriftlig anmaning från annan part äger de andra parterna ("Förfördelade Parter") rätt att inlösa den Felande Partens Aktier enligt vad som nedan stadgas. Dessa påföljder utesluter dock inte andra påföljder i anledning av kontraktsbrottet. 14.2 Inlösen ska ske genom att den eller de Förfördelade Parter som önskar utöva sin inlösenrätt inom en månad från utgången av 30- dagarsfristen enligt föregående punkt ("lnlösenfristen") skriftligen begär inlösen. Så snart den Felande Parten mottagit sådan skriftlig begäran ska denne till den eller de Förfördelade Parterna som utövat sin inlösenrätt överlämna sina Aktier vederbörligen transporterade in blanco, varvid äganderätten till Aktierna övergår. Om flera Förfördelade Parter utövar sin inlösenrätt ska Aktierna i första hand fördelas på Grundare och, om ingen Grundare utövar sin inlösenrätt, på övriga Förfördelade Parter. Aktierna ska fördelas mellan Grundare respektive, om ingen Grundare utövar inlösenrätt, övriga parter, i proportion till deras innehav av Aktier. 14.3 Priset fastställs, om parterna inte kommer överens härom inom en månad från utgången av Inlösenfristen, enligt de särskilda värderingsregler som återfinns i detta Avtal. Köpeskillingen för Aktierna ska erläggas kontant inom två månader från den dag värdet på Aktierna slutligt fastställts. 14.4 Om part försätts i konkurs, inleder ackordsförhandling, ställer in betalningarna eller eljest måste anses ha kommit på obestånd äger övriga parter inlösa den förstnämndes aktier i enlighet med de inlösenregler som enligt ovan gäller vid parts kontraktsbrott. Sida 18 av 22

15 VÄRDERING 15.1 Vid värdering av Aktie enligt detta Avtal ska Aktien anses ha den på Aktien belöpande andelen av Bolagets substansvärde. Om parterna ej inom fyra veckor från det att frågan om värdering uppkom enats om värdet ska Aktierna på begäran av part värderas av en av Västsvenska Handelskammaren utsedd opartisk värderingsman. Värdet på Aktierna ska fastställas per den dag då begäran om värdering framställdes. Sådan värdering ska vara bindande för parterna. Kostnaderna för sådan värdering ska fördelas mellan parterna (de parter som påkallat värderingen) i förhållande till deras innehav av Aktier i Bolaget. Vid inlösen som föranleds av avtalsbrott ska kostnaderna för värderingen bäras av Felande Part. 16 GODKÄNNANDE 16.1 Detta Avtal har godkänts av Göteborgs stads kommunfullmäktige [alternativt av BRG:s styrelse] den [datum], av VGR:s regionfullmäktige den [datum], av Stiftelsen Chalmers tekniska högskolas styrelse den [datum] samt av GU Holding AB:s styrelse den [datum]. 17 PUBLICERING 17.1 Eventuella pressreleaser i anledning av detta Avtal ska utformas gemensamt av Parterna. Sida 19 av 22

18 AVTALSTID OCH UPPSÄGNING 18.1 Detta Avtal gäller till och med den 31 december 2019 och förlängs automatiskt med två år åt gången om part ej säger upp Avtalet senast ett år före avtalstidens utgång. 18.2 Om förhållandena mellan parterna i väsentlig mån förändras ska parterna inleda förhandlingar i god anda med målsättning att i rimlig mån anpassa detta Avtal efter sådana förhållanden. 18.3 Sägs detta Avtal upp i förtid enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag ska inlösenreglerna i punkt 14 i detta Avtal tillämpas. Sådan uppsägning ska alltid åtföljas av en begäran om tillämpning av dessa regler. 19 MEDDELANDEN 19.1 Uppsägning eller andra meddelanden ska ske genom bud, rekommenderat brev, eller telefax till följande adresser (eller den adress part senare kan komma att meddela övriga parter): [adresser] 19.2 Meddelande ska anses ha kommit mottagaren tillhanda (a) om avlämnat med bud: vid överlämnandet; (b) om avsänt med rekommenderat brev: två dagar efter avlämnande for postbefordran; och (c) om avsänt med fax: vid mottagande av faxkopian. Sida 20 av 22

(d) om avsänt per e-post: vid tidpunkten då mottagandet bekräftats. 20 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 20.1 Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av samtliga parter. 20.2 Detta Avtal med dess bilagor utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfåstelser som föregått detta Avtal ersätts av innehållet i Avtalet med bilagor. 20.3 Skulle någon bestämmelse i detta Avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att Avtalet i dess helhet är ogiltigt utan istället ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt Avtalet, skälig jämkning av Avtalet ske. 20.4 Om part utträder ur detta Avtal ska Avtalet fortsätta att gälla mellan övriga parter. 21 ÄGARDIREKTIV 21.1 Parterna är överens om att detta Avtal vid bolagsstämma i Bolaget ska läggas fast som ett aktieägardirektiv för Bolaget att tillämpas i de delar som avser Bolagets förvaltning. 22 TVISTELÖSNING OCH TILLÄMPLIG LAG 22.1 Vid tolkningen och tillämpningen av detta Avtal ska svensk rätt tillämpas. Sida 21 av 22

22.2 Tvister mellan parterna ska i första hand lösas genom förhandling. 22.3 Tvister med anledning av detta avtal ska avgöras slutligt i enlighet med Göteborgsklausulerna, Västsvenska Handelskammarens Förtroenderåds regler om medling och skiljeförfarande. Skiljeförfarandets säte ska vara Göteborg och språket för förfarandet ska vara svenska. Detta Avtal har ursprungligen upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. [datering och underskrifter] Sida 22 av 22

Sahlgrenska Science Park AB 1(4) Org nr 556547-7832 Bolagsordning 1 Firma 2 Styrelsens säte 3 Verksamhet Bolagets firma är Sahlgrenska Science Park Aktiebolag. Styrelsen ska ha sitt säte i Göteborg. Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att utveckla den teknikpark som etablerats med bas på Medicinareberget i Göteborg Sahlgrenska Science Park som innovationsmiljö för företag, akademi och hälso- och sjukvård inom life science-området. Bolagets verksamhet ska bestå av en mötesplatsfunktion (open arena), en inkubator samt en företagspark med uthyrning av verksamhetslokaler. Inom ramen för inkubatorverksamheten får bolaget äga och förvalta aktier och andelar i bolag. Ändamålet med bolaget är att verka för förnyelse och ökad konkurrenskraft inom life science-sektorn i Göteborg och Västsverige och att främja Göteborgs universitets, Chalmers tekniska högskolas och Sahlgrenska universitetssjukhusets möjligheter att etablera nära samverkan med näringslivet och andra aktörer inom life science-sektorn. Bolagets verksamhet syftar inte till att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna utan till att främja utvecklingen av Sahlgrenska Science Park. Eventuell vinst i bolaget ska användas i bolagets verksamhet. Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras aktieinnehav i bolaget. Bolaget ska verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. 4 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst 100.000 kronor och högst 400.000 kronor. 5 Antal aktier Antal aktier ska vara lägst 1000 och högst 4000. och aktieslag Bolaget ska utge aktier i serie A och kan utge aktier i serie B. Varje aktie i serie A ska medföra tio röster och varje aktie i serie B ska medföra en röst. Serie A utgörs av högst 4000 aktier. Serie B utgörs av högst 3.999 aktier. Beslutar bolaget att genom kontantemission ge ut nya aktier av serie A och/eller serie B, ska ägare av aktier av serie A och serie B ha företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte

Sahlgrenska Science Park AB 2(4) Org nr 556547-7832 tecknas med primär företrädesrätt ska erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte de sålunda erbjudna aktierna räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt ska aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till de aktier de förut äger och, i den mån detta inte kan ske, genom lottning. Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission ska nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns tidigare. Därvid ska gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till aktier av samma aktieslag. Vad som nu sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring i bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag. 6 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst fyra och högst tolv ledamöter. Ledamöter väljs årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma enligt följande ordning: Business Region Göteborg AB, Västra Götalands läns landsting, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och GU Holding AB ska så länge de är aktieägare i bolaget utse en ledamot var. Bolagsstämman kan därutöver utse ytterligare ledamöter i förekommande fall. Vid styrelsebeslut att genomföra nyemission, företa förhandling, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda sådan emission, gäller den mening som en kvalificerad majoritet (3/4) av det närvarande antalet styrelseledamöter röstar för. 7 Revisorer En till två revisorer med eller utan revisorsuppleanter väljes på ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess ordinarie bolagsstämma har hållits under fjärde räkenskapsåret efter valet. 8 Kallelse 9 Årsstämma Kallelse till ordinarie bolagsstämma ska ske genom brev med posten och/eller e-post tidigast sex och senast två veckor före stämman. Detsamma gäller för kallelse till extra bolagsstämma där ändring av bolagsordningen kommer att behandlas.. Årsstämma ska hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma ska följande ärende förekomma

Sahlgrenska Science Park AB 3(4) Org nr 556547-7832 1) Val av ordförande vid stämman. 2) Upprättande och godkännande av röstlängd. 3) Godkännande av dagordning. 4) Val av en eller två justeringsmän. 5) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 6) Föredragning av framlagd årsredovisning och revisionsberättelse samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernberättelse. 7) Beslut a. om fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultatsräkning och koncernbalansräkning, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör när sådan förekommer. 8) Fastställande av styrelse- och revisionsarvode. 9) Val av styrelse och, i förekommande fall, revisorer samt eventuella revisorssuppleanter. 10) Bemyndigande av styrelsen att med 3/4 majoritet besluta om nyemission av aktier med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i enlighet med 13 kap. 35 aktiebolagslagen. 11) Bemyndigande av styrelsen att med 3/4 majoritet föra förhandlingar, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda sådan emission som anges i punkten 11. 12) Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 10 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 11 Hembudsförbehåll Har aktie genom köp, byte, gåva, bodelning, arv, testamente, bolagsskifte, fusion, delning eller genom annat slag av förvärv övergått till person som inte förut är aktieägare i bolaget, ska aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När anmälan gjorts om akties övergång, ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller annars känd för bolaget, med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Erbjudandet om hembud får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar.

Sahlgrenska Science Park AB 4(4) Org nr 556547-7832 Lösningsrätt tillkommer aktieägarna i bolaget enligt följande ordning. Om lösningsanspråk framställs av ägare av aktier i serie A inom hembudsfristen ska de ägare av aktier i serie A som framställt lösningsanspråk ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna aktier. Om inom hembudsfristen lösningsanspråk inte framställts av någon ägare av aktier i serie A men av ägare av aktier i serie B ska de ägare av aktier i serie B som framställt lösningsanspråk ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna aktier. Anmäler sig flera lösningsberättigade inom respektive serie ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att, om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk inom respektive serie i förhållande till deras innehav av aktier vid tidpunkten för erbjudandet. Lösenbeloppet ska utgöras av aktiens andel av bolagets substansvärde vid tidpunkten för anmälan till styrelsen om aktiens övergång. I brist på överenskommelse bestäms lösenbeloppet i den ordning lag om skiljeförfarande stadgar. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erläggs inom 30 dagar efter beloppet fastställts, äger den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien. 12 Fullmäktiges Bolaget ska bereda Göteborgs kommunfullmäktige respektive Västra ställningstagande Götalands läns landstings regionfullmäktige tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.

Ärende 3

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-26 Diarienummer RS 3393-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Tobias Nilsson Telefon: 0700-824221 E-post: tobias.nilsson@vgregion.se Till Ägarutskottet Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige antar policyn för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare. Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande för egen del under förutsättning av regionfullmäktige beslut: 1. Regiondirektören får i uppdrag att: a. ta fram en handlingsplan för hur relevanta IS/IT funktioner skall göras tillgängliga för andra vårdgivare b. ta fram en tjänstekatalog innehållande de IS/IT tjänster som kan erbjudas andra vårdgivare i enighet med policyn. c. kommunicera policy, handlingsplan och tjänstekatalog till berörda parter. Sammanfattning av ärendet Då patientens valfrihet och rörlighet ökar blir det allt viktigare att Västra Götalandsregionen har en policy för vad som bör känneteckna en sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare. För att kunna erbjuda patienterna en god och säker vård blir det allt viktigare att ha ett bra sätt att hantera informationsutbyte mellan vårdgivare. För att åstadkomma detta är det centralt att det finns en vägledning som reglerar hur informationsutbytet skall gå till vilket den framtagna policyn avser att göra. En handlingsplan som kan tjäna som tillämpningsanvisning för policyn behöver tas fram. Denna plan skall beskriva hur relevanta IS/IT funktioner skall göras tillgängliga och erbjudas andra vårdgivare som Västra Götalandsregionen har avtal med. I handlingsplanen är det viktigt att beakta juridiska, personella och ekonomiska perspektiv som vid behov regleras i avtalet mellan vårdgivare och Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-11-26 2 (2) Diarienummer RS XX-ÅÅÅÅ En tjänstekatalog bestående av de IS/IT funktioner som enligt handlingsplanen kan erbjudas skall tas fram. Eftersom det är en snabb utveckling inom området är det viktigt att denna tjänstekatalog förvaltas och uppdateras kontinuerligt. Beredning Framtagandet av policy för sammanhållen informationshantering har gjorts av medarbetare från administrativa och hälso- och sjukvårdsavdelningen samt IS/IT bransch vid Regionkansliet. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare

1 (2) Policy Datum 2014-11-26 Fastställd av regionfullmäktige ÅÅ-MM-XX, X Diarienummer RS 3393-2014 Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare När IS/IT lösningar diskuteras mellan Västra Götalandsregionen och vårdgivare ska de diskussionerna ta sin utgångspunkt i att funktioner som är nödvändiga för att vårdgivaren ska kunna fullgöra sitt avtal med Västra Götalandsregionen ska erbjudas vårdgivaren. Det erbjudande som Västra Götalandsregionen tar fram kring dessa nödvändiga funktioner ska utformas utifrån patientens perspektiv och dess behov av en god och säker vård. Tillämpning Policyn skall ses som ett hjälpmedel vid avtalstecknandet med andra vårdgivare för hur Västra Götalandsregionens IT-stöd kan erbjudas. Vad som är rimligt och möjligt ur ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv måste också beaktas och vid behov regleras i avtalet mellan vårdgivare och Västra Götalandsregionen. Bakgrund och motivering I takt med att vårdens innehåll och struktur utvecklas blir det allt viktigare att även informationsutbytet mellan vårdgivare fungerar väl för att invånarna ska kunna erbjudas en god och säker vård. För att säkerställa en sammanhållen informationshantering behövs en vägledning som reglerar hur och på vilka villkor som informationsutbytet skall gå till mellan vårdgivare och Västra Götalandsregionen på ett effektivt och säkert sätt. Denna policy avser vara en sådan vägledning tillsammans med den handlingsplan som ska tas fram. Tillgång till rätt patientinformation blir allt viktigare. Såväl internt i Västra Götalandsregionen, mellan vårdgivare eller till den enskilde patienten. Information om i princip allting finns ständigt tillgänglig via internet. Detta bidrar till att förväntningarna på hälso- och sjukvården förändras. Befolkningen vill inte längre vara passiva mottagare av hälso- och sjukvård. Man vill äga sin egen information och ha tillgång till en individuell hälsoportal. Om dessa förväntningar ska kunna infrias måste hälso- och sjukvården utveckla nya arbetssätt där en ökad satsning på kommunikation via internet är en viktig del. Det kan gälla att finna information om olika åkommor, tillgång till rätt data vid rätt tidpunkt och på rätt plats, möjlighet att följa var i processen det egna ärendet befinner sig, hjälp med tolkning av egna data och möjlighet att enkelt få råd, boka tider och förnya recept. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2014-11-26 2 (2) För att kunna ge patienten en god och säker vård är det viktigt att vårdgivarens organisationsgränser inte utgör ett hinder för att vårdpersonalen får tillgång till erforderlig patientinformation. Patienten vårdas allt ofta av olika vårdgivare och det blir då allt viktigare att information kan utbytas över vårdgivargränserna på ett säkert sätt. I ett beslut i Regionfullmäktige 2013-05-14 slås det fast att samverkan med andra vårdgivare kräver en sammanhållen patientinformation över vårdgivargränserna. Vägen framåt bygger på informationen som en strategisk och långsiktig resurs. Tekniken, hur man kan fånga, återskapa och använda informationen, utvecklas och förändras ständigt. Basen i den framtida informationsmiljön är en sammanhållen, väl strukturerad information där lagring och åtkomst är standardiserad. Det krävs en långsiktig satsning, i samverkan med andra vårdgivare: landsting, kommuner och privata vårdgivare. Patienternas fria val medför att Västra Götalandsregionen inte på förhand kan bestämma vilka andra vårdgivare vi ska samverka med, därför krävs en standardisering också över organisatoriska gränser. Beslut i fullmäktige går även i linje med en överenskommelse som gjordes mellan landstingsdirektörerna år 2011 om att erbjuda vårdgivare med avtal användning av landstingens system. Det är därför viktigt att vara restriktiv med att ställa systemkrav utan i första hand ställa funktionskrav.

Ärende 4

Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-06 Diarienummer RS 3274-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet/Ekonomi Handläggare: Lars Hillerström Telefon: 0708-95 07 69 E-post: lars.hillerstrom@vgregion.se Till ägarutskottet Ansökan om medlemskap i Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland - Dalarna Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta följande: 1. Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland Dalarna, som byter namn till Kommunalförbundet Svensk luftambulans. 2. Regionfullmäktige godkänner förslag till förbundsordning för kommunalförbundet Svensk luftambulans. 3. Regionfullmäktige godkänner förslaget till samverkansavtal mellan medlemmarna i kommunalförbundet Svensk luftambulans. 4. Finansiering av andelskapitalet sker inom moderförvaltningen. 5. Regionstyrelsen får i uppdrag att besluta om förändringar i samverkansavtalet. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut beslutar regionstyrelsen för egen del 1. Regionstyrelsens ordförande och vice ordförande får i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus har uppdraget att bedriva ambulanshelikopterverksamheten i Västra Götalandsregionen. Den medicinska personalen är anställd av Västra Götalandsregionen (VGR). VGR har rådighet över helikoptern via ett leasingavtal. Flygverksamheten bedrivs av en upphandlad entreprenör Norrlandsflyg Ambulans AB (NFA). NFA har under lång tid haft lönsamhetsproblem vilket gjort att man inte kunnat uppfylla sin leverans enligt avtal. Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus har sökt olika alternativa lösningar för flygverksamheten istället för NFA. Landstingen i Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-11-06 2 (3) Diarienummer RS 3274-2014 Värmland och Dalarna har gemensamt bildat ett kommunalförbund för ambulanshelikopterverksamheten. Styrelsen föreslår regionfullmäktige att begära medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna då det bedöms som det fördelaktigaste alternativet för VGR. Stadgar för kommunalförbundet och ett samverkansavtal har utarbetats av tjänstemän i VGR, landstinget Värmland och landstinget Dalarna. I samband med att VGR inträder som medlem i kommunalförbundet byter kommunalförbundet namn till Svensk luftambulans. Fördjupad beskrivning av ärendet Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus (styrelsen) har uppdraget att bedriva ambulanshelikopterverksamheten i Västra Götalandsregionen. Verksamheten är uppdelad i två delar. Den medicinska delen och infrastrukturen i verksamheten ansvarar VGR för. Detta innebär att VGR anställer läkare och sköterskor, hyr basen på Säve och har rådighet över ambulanshelikoptern via ett leasingavtal. Den andra delen är flygoperationen som NFA ansvarar för. Det innebär att NFA anställer piloter, ansvarar för att erforderliga tillstånd finns för verksamheten, tekniskt underhåll av helikoptern, försäkringar samt skall tillhandahålla en backup-helikopter som ska ersätta VGR:s helikopter vid underhåll eller tekniska fel. VGR kan inte som landsting erhålla flygtillstånd (AOC) vilket gör att någon annan måste ansvara för denna del av verksamheten. NFA har under lång tid haft lönsamhetsproblem vilket gjort att de inte kunnat uppfylla sin leverans enligt avtal. Styrelsen har sökt andra lösningar för hur flygoperation för ambulanshelikopterverksamheten ska kunna bedrivas. Landstingen i Värmland Dalarna bedriver gemensamt sin ambulanshelikopterverksamhet i ett kommunalförbund. Styrelsen föreslår att VGR ska ansöka om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna då denna lösning bedöms vara fördelaktigast för VGR. Medlemmar i kommunalförbundet har uttalat att de är positiva till att VGR ansluter sig till kommunalförbundet. Inträdet i kommunalförbundet innebär att den flygoperativa verksamheten NFA idag bedriver överförs till kommunalförbundet. Stadgar för kommunalförbundet och ett samverkansavtal har utarbetats av tjänstemän i VGR, landstinget Värmland, landstinget Dalarna och kommunalförbundet. Stadgarna har omarbetats på sådant sätt att de bedöms kunna användas under längre tid i kommunalförbundet utan att behöva justeras om ytterligare landsting ansluter sig. Andelskapitalet i sätts utifrån innevånarantalet vid anslutning till förbundet. Vid inträdet i kommunalförbundet erläggs 3 kronor per innevånare som andelskapital vilket för VGR blir ca 4 900 000 kronor. Samverkansavtalet kommer att ses över årligen. Vid eventuell förändring av avtalet föreslås att regionstyrelsen kan godkänna dessa förändringar. I samband med att VGR inträder som medlem i kommunalförbundet byter kommunalförbundet namn till Svensk luftambulans.

Datum 2014-11-06 3 (3) Diarienummer RS 3274-2014 Finansiering Finansiering av andelskapitalet sker inom moderförvaltningen. Beredning Detta ärende har beretts i samverkan med juridiska enheten och ekonomiavdelningen vid regionkansliet, Kungälvs sjukhus och regionservice inköp. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga 1. Protokollsutdrag från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus 2014-10-29 121 Ambulanshelikopterverksamheten. 2. Förbundsordning för kommunalförbundet Svensk luftambulans 3. Samverkansavtal mellan medlemmarna i kommunalförbundet Svensk luftambulans. Beslutet skickas till Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Landstinget Värmland Landstinget Dalarna Kommunalförbundet Svensk luftambulans

..,..,.. VÄSTRA y COTALANDSRECIONEN Styrelsen får Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträde: Plats: Tid: PROTOKOLLsUTDRAG Sammanträdesdatum 2011-I0-29 Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Konferensrum, Matsalsbyggnaden, Frölunda Specialistsjukhus Onsdagen den 29 oktober 2014, klockan 08:30-12:00 " 121 Ambulanshelikopterverksamheten Flygverksamheten bedrivs för närvarande av en upphandlad leverantör; Norrlandsflyg ambulans AB (N F A) som dock inte kunnat uppfylla kraven för avtalet med att leverera en backuphelikopter. Olika alternativa lösningar har diskuterats med presidiet för HSU. Ett beslutsunderlag är tills dagens möte framtaget där styrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta att Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland -Dalarna. Mötet ajourneras för att ta fram förbundsordningen vilken läses igenom och därefter återupptas mötet. styrelsen beslutar Att Att Föreslå regionfullmäktige att besluta att Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna Omedelbartjustera punkten Vid protokollet: Justerat 2014-10-29 Ordf6rande: Justerare: Rätt utdraget intygar: Gun Bergstedt styrelsens sekreterare Joakim Larsson Marianne Nilsson Gun Bergstedt VÄSTRA GÖT\L\\DSREGIONE.\' Inkom \ :inl'r~h1.1rg 2014-10- 3 o ~5 3214-201 ~ (1 ) Expedierat till: Regionfullmäktige Kungälvs sjukhus AVU

.,...~ VÅSTRA GÖTALANDSREGJONEN y Styrelsen for Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Beslutsunderlag Sammantradcsdatum 2014-10-29 Ärende9 Medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna Sammanfattning Västra Götalandsregionen är ett av åtta landsting som har en ambulanshelikopter. Verksamheten organiseras under Kungälvs sjukhus. Västra Götalandsregionen bemannar helikoptern med medicinsk personal; läkare och sjuksköterskor från sjukhus i regionen. Flygverksamheten bedrivs av en upphandlad operatör Norrlandsflyg ambulans AB (benämns NF A). Nuvarande avtal gäller till och med 2018-12-31. Västra Götalandsregionen har under lång tid diskuterat med NF A hur verksamheten ska bedrivas. NFA har inte kunnat leverera backuphelikopter samt begärt en ökad ersättning utöver avtal. Västra Götalandsregionen har undersökt andra möjligheter att driva flygverksamheten. Alternativen är om inte NFA ska bedriva flygverksamheten att bedriva verksamheten i ett helägt aktiebolag till Västra Götalandsregionen, och att överlåta avtalet till annan operatör eller att ansöka om medlemskap i det kommunalförbund som landstingen i Värmland och Dalarna bildat for att bedriva ambulanshelikopterverksamhet Det alternativ som sammantaget bedöms som mest fordelaktigt såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt är att ansöka om medlemskap i kommunalförbundet. Fördjupad beskrivning Norrlandsflyg ambulans AB ska enligt avtalet ha en backuphelikopter som ersättning när Västra Götalandsregionens helikopter inte kan användas. Detta kan bero på översyn av helikoptern eller tekniska fel. Detta har medfort längre och kortare stopp i verksamheten. En avtalad ekonomisk ersättning för NF As verksamhet regleras årligen efter olika index. NF A har begärt ersättning utöver avtal då de anser att avtalad ersättning är för låg då deras kostnader ökat mer än de avtalade indexen. Detta sammantaget är inget Västra Götalandsregionen kan acceptera. Alternativen om inte NF A ska bedriva flygverksamheten, är att bedriva verksamheten i ett helägt aktiebolag till Västra Götalandsregionen, överlåta avtalet till annan operatör eller att ansöka om medlemskap i det kommunalförbund som landstingen i Värmland och Dalarna bildat för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet Samtliga alternativ har värderats. Det är inget alternativ att bedriva verksamheten i eget bolag då det bedöms som både dyrt samt att Västra Götalandsregionen inte har tillräcklig kompetens for denna verksamhet utan att den då behöver köpas in. NFA har begärt att få överlåta avtalet till annan entreprenör. Detta kräver enligt avtalet att Västra Götalandsregionen medger det. Den part som föreslagits är en kompetent operatör som kan flygverksamheten. Kommunalforbundet med landstingen i Värmland och Dalarna är under uppbyggnad. Värmland bedriver ambulanshelikopterverksamhet från sommaren 2014. Västra Götalandsregionen har idag ett samverkansavtal med Värmland om ambulanshelikopterverksamheten som bygger på att hjälpa varandra när det finns resursbrist i egen organisation. Även innan samverkansavtalet ingicks har Västra Götalandsregionen bistått Värmland med akuta transporter i mån av kapacitet. En anslutning av Västra Götalandsregionens ambulanshelikopterverksamhet till kommunalforbundet innebär att kommunalforbundet bedriver flygverksamheten och Västra Götalandsregionen bedriver den medicinska verksamheten. Sammantagen bedöms det fordelaktigare för Västra Götalandsregionen att begära att bli medlem i kommunalforbundet än att medge att NFA får överlåta verksamheten till annan entreprenör.

T"f'vÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN Styrelsen för Kungäh s sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Beslutsunderlag Sammanträdesdatum 2014-10-29 Ärende 9 Argumenten är att vi får en bättre kontroll och insyn över verksamheten såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Samarbetet i kommunalfårbundet öppnar även får samarbete inom det medicinska, prehospitala området med lokalisering av ett centra får utveckling och forskning knutet till helikopterbasen i Västra Götalandsregionen. Nya momsregler från och med årsskiftet 2014 har fordyrat verksamheten får de landsting som har privata utfårare av ambulanshelikopterverksamheten. Ekonomiskt kan kommunalfårbundet lyfta av ingående moms i verksamheten något som NF A inte anser sig kunna göra idag. Om vi ekonomisktjärnfår nuvarande avtal, Norrlandsflyg ambulans AB, där vi har faktiska uppgifter med att överfåra motsvarande verksamhet till kommunalfårbundet är bedömningen att på kort sikt ligger driftkostnaderna på ungefår samma nivå medan det långsiktigt finns möjligheter att effektivisera verksamheten genom gemensamma inköp och gemensamma lösningar. l samband med övergången till kommunalfårbundet kommer det att uppstå engångskostnader vilket kortsiktigt fordyrar denna lösning. Eftersom kommunalfårbundet har avdragsrätt för den debiterade momsen får det till effekt att regionen inte har rätt att söka statsbidrag enligt den 6 procentiga schablonen. För närvarande erhåller regionen ett statsbidrag på drygt 2 mnkr eftersom vår privata utfårare inte har motsvarande möjlighet till avdragsrätt får moms. Nya momsregler från och med 2014 har får övriga landsting med privata utfårare av ambulanshelikoptertjänsten inneburit fördyrningar på l 0-15 %av avtalssumman under fårutsättning att tjänsten betraktas som köp av sjukvård. Motsvarande får regionen skulle inneburit en fdrdyrning på cirka 4 mnkr. NFA levererar inte enligt avtalet vilket inneburit att det funnits fler faktorer att ta hänsyn till. Sammantaget beräknas båda alternativen hamna inom intervallet 38-39 mnkr motsvarande den tjänst som NF A är skyldiga att leverera enligt avtal. Därutöver tillkommer kostnader får medicinsk personal, ledningspersonal Säve, helikopterleasing, lokalhyra och trafikavgifter. Ambulanshelikopterverksamheten behöver oavsett alternativ ett tillskott utöver index. Enligt gällande överenskommelse mellan styrelsen får Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus och Regionstyrelsens Hälso- och sjukvårdutskott finns möjlighet till omförhandling om nya kostnadsposter åläggs ambulanshelikopterverksamheten. Förslag till beslut: -Att Att Föreslå regionfullmäktige att besluta att Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalama Omedelbart justera punkten Ann Stokland sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus

T"~VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN styrelsen for Kllllgälvs sjukhus och Frölllllda Specialistsjukhus Beslutsunderlag Sammanträdesdatum 2014-10-29 Ärende 9

PM 1 (6) GBt 2014-11-13 LK/ Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans 1 Namn Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA). 2 Säte Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län. 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, 232100-0156, Landstinget Dalarna, 232100-0180 och Västra Götalands Läns Landsting, 232100-0131. 4 Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde. 5 Uppgifter Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid tre baser, en för vardera medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar, utifrån en av kommunalförbundet fastställd godtagbar säkerhetsnivå. Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. Förbundet ska följa de avtal om samverkan som landstingen ingår med andra landsting eller regioner, inom och utom sjukvårdsregionen. Förbundet ska också följa de av landstingen ingångna avtal om samverkan över riksgränsen. 6 Organisation Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion. 7 Förbundsdirektionen Direktionen består av sex ledamöter och sex ersättare.

2014-11-13 LK/ 2 (6) Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare. Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet. Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting. Uppdraget som vice ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget som ordförande kommande period. Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda. 8 Revision och ansvarsfrihet Förbundet ska ha tre revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige/regionfullmäktig i Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna och Västra Götalands Läns Landsting. Revisorerna utser inom sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen. Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse. 9 Arvode och ekonomiska förmåner 9.1 Arvode Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som revisor. 9.2 Kostnadsersättning Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland 9.3 Finansiering och utbetalning Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet. 10 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av; Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen. Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse.

2014-11-13 LK/ 3 (6) Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt. Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation. 11 Närvarorätt och yttranderätt Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. 12 Beslutsärenden 12.1 Majoritetsbeslut Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst 12.2 Underställande av beslut I nedan följande frågor föreskrivs för att beslut skall äga giltighet att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 10 prisbasbelopp. Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller förvärva andelar/aktier i företag. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna. Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna. 13 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m. Tillkännagivande om justering av protokoll och övriga tillkännagivanden skall anslås på medlemmarnas officiella anslagstavlor samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anges på kommunalförbundets officiella anslagstavla samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Landstinget i Värmlands officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. 14 Fördelning av intäkter och kostnader Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas lika mellan medlemmarna. Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om inte annat bestäms. Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland.

2014-11-13 LK/ 4 (6) 15 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i förskott. 16 Finansiering Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande års verksamhet. 17 Investeringar Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget. Större investeringar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet. I avtalet ska anges vem som ansvarar för finansieringen, vilken medlem som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. 18 Budgetprocessen Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 14 och 15. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15 september. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas. Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år. 19 Insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna. Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar.

2014-11-13 LK/ 5 (6) Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 31 januari året efter det år bokslutet avser. Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. 20 Andelskapital Varje medlem avsätter ett andelskapital om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av andelskapital genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande. 21 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Andelen i tillgångar och skulder för Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna beräknas utifrån befolkningstalen 2014-12-31 gånger tre. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och undantas från denna bestämmelse. 22 Utvidgad medlemskrets Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige. 23 Likvidation, upplösning och utträde Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde. Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlemmens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt 14 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal. Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som anges för tvister i 21. Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna fördelas efter bestämmelserna i 14. Likvidator har rätt att förvandla egendom till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

2014-11-13 LK/ 6 (6) När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar. 24 Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande. 25 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. 26 Arkiv Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland. 27 Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.

2014-11-13 Version 0.5 Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna och Västra Götalands Läns Landsting. 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar. Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet. Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem. Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter från medlemmarna och kommunalförbundet Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp. Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre. Flygverksamheten bedrivs antingen genom pilot+ HEMS-crew koncept eller tvåpilotsystem. Reservhelikoptern delas ekonomisk lika av medlemmarna, vid längre aktiv placering hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren. Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting enligt av samverkansnämnden fastställd prislista. Uppdrag åt landsting som inte är medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörd medlem och beställande landsting.

2014-11-13 Version 0.5 4 Parternas åtaganden 4.1 Medlemmarnas uppgifter och ansvar Medlemmen ansvarar för att bemanna den egna helikoptern med medicinsk personal, alltid läkare och i förekommande fall sjuksköterska. Medlemmen svarar för lokaler för helikopterbasen i det egna landstinget/regionen. Medlemmen svarar för medicinskteknisk utrustning i helikopter och i förekommande fall akutbil, enligt av förbundet fastställd lägstanivå. Samordning av utrustning ska eftersträvas. Medlemmen svarar för sjukvårdsmaterial och läkemedel. Medlemmarna ska medverka i fortsatt FoU kring prehospital vård. Medlemmarna ska medverka i utbildningen av förbundets personal. Medlemmarna ska vara behjälpliga vid bemanning av medicinsk personal i förbundets samtliga helikoptrar. Medlemmen beslutar om larmkriterier inom området, anspänningstider och tillgänglighet. Medlemmen beslutar om uppdragsvolym, uppdragsområde samt placering av helikoptern. Medicinskt center för kompetensutveckling och forskning förläggs till Västra Götalands Läns Landsting. Verksamheten bedrivs i samverkan med övriga medlemslandsting och samordnas genom den medicinska ledningsgruppen. 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar Kommunalförbundet ansvarar upprätthållandet av verksamhetens AOC. Kommunalförbundet anställer och har det fulla arbetsgivaransvaret för ledningspersonal, piloter, HEMS-crew, tekniker och eventuell administrativ personal inom kommunalförbundet. Medlem sätter nivån på verksamheten utifrån en grundnivå som kommunalförbundet fastställer. Medlemmen anger till exempel typ av helikopter, besättningskonfiguration; flygande personal (piloter, HEMS-crew) och medicinsk personal (läkare och ssk). Medlemmen anger lägsta kompetenskrav på den medicinska personalen. Medlemmen anger omfattning av utbildningsverksamhet som bedrivs inom ambulanshelikopterverksamheten även för annan personal (sk medåkare). Kommunalförbundet svarar för tekniskt underhåll och försäkring av helikoptrarna. Kommunalförbundet svarar för nödvändigt administrativt stöd för verksamheten. Kommunalförbundet svarar för utbildning av den egna personalen.

2014-11-13 Version 0.5 5 Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att vara medlem i kommunalförbundet. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet: 2015-.. Förbundschef För Landstinget i Värmland: 2015- Landstingsdirektör För Landstinget i Dalarna: 2015-. Landstingsdirektör För Västra Götalandsregionen 2015-.. Regiondirektör

Ärende 5

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-25 Diarienummer RS 2568-2014 Administrativa avdelningen Handläggare: Roy Svensson Telefon: 010-441 05 35 E-post: roy.svensson@vgregion.se Till regionstyrelsen Ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner ändrade stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Sammanfattning av ärendet Stiftelsen för västsvenska fritidsområdens styrelse har inkommit med hemställan om att huvudmännen godkänner förslag till ändring av stadgar. Huvdmännen i styrelsen består av Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgs kommunalförbund. De föreslagna ändringarna återfinns under 4,7,9 och 13 i stadgarna. Stiftelsen har till hemställan bifogat stadgar med föreslagna ändringar (tillägg har markerats med rött och det som stiftelsen anser ska tas bort har strukits över). Stiftelsen har vidare uppgivit att den viktigaste anledningen till ändringen i stadgarna är att ge möjlighet för länsstyrelserna inom stiftelsens verksamhetsområde att medverka i stiftelsen genom att utse styrelseledamöter och ersättare i stiftelsens styrelse (se 4 stycke 3). Av stiftelsens mötesprotokoll från den 13 juni 2014 framgår att länsstyrelsen önskar ingå i stiftelsens styrelse för att kunna fortsätta samarbeta med stiftelsen i skötseln av naturreservaten. De övriga ändringar som föreslås av stiftelsen är huvudsakligen av redaktionell karaktär (se 4 stycke 1 och 2, 7 och 9 stycke 1) förutom i 9 sista stycket som är ett tillägg som anger att stiftelsen har att följa de åtaganden som överenskommits avseende uppdrag och bidrag från stat och kommun och i 13 som får anses vara ett förtydligande av vad som ska anses vara motsvarande åtgärd. För ändring av stiftelsens stadgar, som inte avser stiftelsens ändamål, krävs att huvudmännen är eniga ( 14 i stadgarna). De ändringar som föreslås av stiftelsen avser inte stiftelsens ändamål. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget 462 33 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-11-25 2 (2) Diarienummer RS 2568-2014 Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilagor 1. Stiftelsens hemställan om att Västra Götalandsregionen godkänner reviderat förslag till ändring av stadgar 2. Stadgar för stiftelsens med föreslagna ändringar Beslutet skickas till: Stiftelsen för västsvenska fritidsområden

Ärende 6

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-12-09 Diarienummer RS 16-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Kristina Tornberg Telefon: 070-0823347 E-post: kristina.tornberg@vgregion.se Till regionstyrelsen Planeringsdirektiv för 2015 - tillägg Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta 1. Godkänna överföring av 148 mnkr från regionstyrelsens regionbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnderna för ortopedisatsningar Regionstyrelsen beslutar följande: 2. Nämnder och styrelser får i uppdrag att i förekommande fall justera överenskommelser eller upprätta tilläggsöverenskommelser och besluta dessa senast 7 februari 2015 3. Att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att lämna redovisning om fördelningen av medel för psykiatrisatsningar (50 mnkr), akut och prehospital verksamhet samt vårdplatser (100 mnkr), samt för grön rehab och multimodal rehabilitering (10 mnkr) 4. Godkänna att servicenämndens avkastningskrav om 96 mnkr tas bort samt att korrigering av över- och underskott sker för Regionservice tjänster. Detta sker med fakturering enligt bilaga 2. 5. Regiondirektören får i uppdrag att a. återkomma med förslag på hur de ekonomiska konsekvenserna till följd av nytt hjälpmedelsavtal skall hanteras samt b. att återkomma med förslag på budgetjusteringar om 20 mnkr inom berörda nämnder efter översyn av centrala kanslier 6. Godkänna tekniska budgetjusteringar 7. Godkänna fördelningen av investeringsramar 8. Godkänna föreliggande förslag till planeringsdirektiv Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade 2014-11-25 om en justerad budget för 2015. I beslutet fick regionstyrelsen i uppdrag att besluta om tillkommande planeringsdirektiv för 2015. Syftet med planeringsdirektivet är att ange förtydligande förutsättningar och villkor för nämnder och styrelser. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-12-09 2 (2) Diarienummer RS 16-2014 Beredning Förslag till Planeringsdirektiv har beretts av MBL den 8 december 2014. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga 1. Planeringsdirektiv för 2015- tillägg Beslutet skickas till Samtliga nämnder, styrelser och bolag Regiondirektören Ekonomidirektören

1 (12) Tjänsteutlåtande Datum 2014-12-09 Diarienummer RS 16-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Kristina Tornberg Tel: 070-0823347 Till regionstyrelsen Planeringsdirektiv för 2015 - tillägg 1. Syfte Med anledning av att regionfullmäktige beslutat om en justerad budget för 2015, utkommer detta tillägg till de planeringsdirektiv som beslutades i regionstyrelsen 2014-06-10. Syftet med tillägget är att ange några förtydligande förutsättningar och villkor för nämndernas/styrelsernas arbete med överenskommelser/uppdrag samt med sitt interna budgetarbete. 2. Effektiviseringskrav och generella krav Allmänt Regionfullmäktiges beslut om en justerad budget och plan för 2015-17 innebär att det tidigare differentierade effektiviseringskravet för 2015 ersätts med ett generellt krav på en 1,0 procent för samtliga verksamheter. 2015 Effektiviseringskrav, hälso- och sjukvårdsutskott samt övrig hälsooch sjukvård inom hälso- och sjukvårdsnämnder 1,0 Effektiviseringskrav akutsjukhus 1,0 Viktat effektiviseringskrav HSN 1,0 Effektiviseringskrav övriga nämnder och styrelser 1,0 Löne- och prisutveckling Det index som används för uppräkningar av anslag till nämnder och styrelser baserar sig på aktuella bedömningar av landsting och regioners löne- och prisförändringar (LPIK). Regionfullmäktiges beslut om justerad budget baserar sig på beräkningar från oktober 2014. Dessa skiljer sig något från budgetbeslutet i juni. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 2 (12) 2015 2016 2017 LPIK inkl. läkemedel 2,1 2,6 2,7 -Timlön 2,9 3,2 3,5 -Socialavgifter 3,3 4,1 3,5 -Läkemedel -2,1-1,0-0,8 -Förbrukning 1,8 2,1 2,3 LPIK exkl. läkemedel 2,7 3,1 3,2 I den justerade budgeten räknas även budgeten för läkemedelskostnaderna upp med index 2,7 procent. Ingen skillnad görs mellan akutsjukhusen och övrig hälsooch sjukvård. 3. Statsbidrag I regeringens budgetproposition för 2015 som behandlas av riksdagen den 3 december 2014, finns förändringar avseende de specialdestinerade statsbidragen som kan komma att beröra Västra Götalandsregionen under 2015. Nytt riktat bidrag ersätter kömiljarden Regeringen avsätter 1 mdkr per år från 2015 för att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och för att förbättra användningen av professionernas kompetens. Bidraget ersätter tillgänglighetssatsningen, den s.k. kömiljarden. Medel som finns avsatta för kömiljarden 2015 avser inte en förnyad satsning, utan är medel som avser prestationer/uppnådda resultat under 2014 och som utbetalas i februari 2015. Kömiljarden avslutas vid årsskiftet. I budgeten för 2015 och framåt har VGR budgeterat 150 mnkr för kömiljarden. Medlen ingår i den centrala finansieringen och ligger med i regionbidragen till nämnder och styrelser. Specialdestinerade statsbidrag som föreslås förändras i regeringens budgetproposition Jämlik cancervård 500 mnkr avsätts nationellt 2015 2018 för att korta väntetiderna inom cancervården och minska regionala skillnader. Syftet är mer jämlik Cancervård. Förbättrad förlossningsvård Under perioden 2015 2018 avsätter regeringen 400 mnkr per år för förbättrad förlossningsvård. Kostnadsfria läkemedel för barn och unga Receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånerna blir kostnadsfria för barn och ungdomar under 18 år från 1 juli 2015. Detta gäller även de barn och ungdomar som är asylsökande. Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin Insatserna avser en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Nuvarande avtal går ut 2015-12-31. Ersättningen till patienter som insjuknat i narkolepsi till följd av vaccination med Pandemrix, ökar med 1 mdkr.

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 3 (12) Tre statsbidrag upphör från 2015-01-01: Patientsäkerhet, Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre samt Stimulansbidrag för utveckling av vårdvalssystem. Regeringens avsatta belopp på förändringarna ovan avser den totala satsningen. Om eller vilka krav som ställs i samband med dessa specialdestinerade statsbidrag är ännu inte kända. Hur stor andel som tillfaller VGR eller hur det ska hanteras kommer att beslutas senare i särskild ordning. Nämnder och styrelser ska i detta skede inte budgetera för något av ovanstående bidrag. Vissa förändringar finns även i de generella statsbidragen. Dessa bidrag använder VGR i basen för fördelningen av regionbidrag och anslag till styrelser och nämnder. Mer om statsbidrag finns att läsa under http://skl.se/download/18.3a20d81d149347774a7394c2/1414416476120/2014-14- Budgetpropositionen-2015.pdf Hantering av statsbidrag i VGR Regionstyrelsen har i uppdrag att se över VGRs interna hantering av statsbidrag. Ett förslag till ny hantering kommer i samband med budgetunderlaget för 2016-2018. Som ett steg i förändringen ska nämnder och styrelser in sin inrapportering av budget av statsbidrag för 2015, rapportera både intäkter och kostnader, s.k. bruttoredovisning. Detta gäller i de fall där statsbidraget redovisas direkt till nämnden/styrelsen. 4. Förändringar inom hälso- och sjukvård Överenskommelser mellan beställare och utförare Förutsättningarna för de överenskommelser som beslutades till den 30 november 2014, kan behöva justeras till följd av de justeringar som anges i detta planeringsdirektiv. De nya överenskommelserna eller tilläggsöverenskommelser, ska vara beslutade av respektive nämnd och styrelse senast 2015-02-07. Resurser till sjukhusen Hälso- och sjukvårdsnämnderna tilldelas extra satsningar till sjukhusen och fördelas enligt resursfördelningsmodellen.750 mnkr av dessa beslutades i samband med den justerade budgeten för 2015. I budgeten ingick att användningen av de särskilda medlen för ortopedi och obesitas skulle ses över i detta planeringsdirektiv. Här föreslås att medlen för ortopedisatsningar överförs från regionstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Fördelningen per HSN (enligt resursfördelningsmodellen) framgår av bilaga 1. 550 mnkr av satsade medel avser att täcka ekonomiska obalanser och ska oavkortat tilldelas respektive sjukhus samt Habilitering & Hälsa, utan ytterligare prestationskrav än de som finns i överenskommelsen som beslutades 2014-11-30. 200 mnkr avser tillgänglighetssatsningar och 148 mnkr ortopedisatsningar. En produktionsplanering har arbetats fram under 2014 där sjukhusen har fått uppdrag inom de områden där antalet väntande är som störst. Denna regionala

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 4 (12) produktionsplanering syftar till att utnyttja den gemensamma kapaciteten, säkerställa kvalitén och förbättra tillgängligheten. De 200+148 mnkr betalas ut till sjukhusen efter avrop och utförda prestationer. Extra resurser Tillgänglighetssatsningar Ortopedisatsningar Summa Sahlgrenska universitetssjukhuset 90 72 61 223 NU- sjukvården 155 4 20 179 Kungälvs sjukhus 40 7 35 82 Södra Älvsborgs sjukhus 155 10 7 172 Alingsås lasarett 25 12 11 48 Skaraborgs sjukhus 75 5 5 85 Frölunda specialistsjukhus 10 10 Hälsa & Habilitering 10 10 Externa köp 90 90 Summa 550 200 148 898 Planeringen sker efter samma hantering 2014. Medel för obesitas och särskild satsning på koloskopi ligger kvar på regionstyrelsen Psykiatrisatsningar, Akut- och prehospitalverksamhet samt vårdplatser, Grön rehab och Multimodal rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillförs i budget 2015 50 mnkr för regional utvecklingsplan för psykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Den nya psykiatriberedningen bereder satsningen som beslutas av HSS. HSS tillförs även100 mnkr för akut och prehospital verksamhet och vårdplatser. samt 10 mnkr för Grön rehab och multimodal rehabilitering. Beslut om fördelning och användning av medlen tas av HSS i särskild ordning Vård till papperslösa 2013 trädde lagen i kraft om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, s.k. papperslösa. Vårdens utförare ska erbjuda hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Den kostnad som Västra Götalandsregionen har fått för dessa vårdinsatser ersätts med ett utökat statsbidrag. Ersättning för utförd vård rekvireras enligt särskilda anvisningar av utförarna från regionkansliet som i sin tur fakturerar HSN som har det ekonomiska ansvaret. Närhälsans jourverksamhet I syfte att säkerställa Närhälsans jourverksamhet och för att undvika stängningar av jourcentraler avskaffas primärvårdstyrelsens koncernbidrag på 50 mnkr för 2015. Primärvårdsstyrelsen ska säkerställa att tillgängligheten bibehålls eller ökas. Regionkansliet utreder detta inför förslag till revidering av krav- och kvalitetsboken 2016. Ordnat införande HSS tillförs i budgeten 2015 ytterligare 150 mnkr för ordnat införande. HSU föreslår vidare dessutom i ett särskilt ärende till regionstyrelsen att upp till

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 5 (12) 190 mnkr avsätts 2015 för ett ordnat införande av läkemedel mot Hepatit-C. Finansiering föreslås ske genom avrop från moderförvaltningen. De resurser som avsätts i ordinarie HSS budget för ordnat införande samt de tillskott som ingår i budget 2015 (150 mnkr) ska HSS använda för ordnat införande. Eventuellt överskott ska återlämnas till moderförvaltningen. Om behov finns att utöka resurserna, får HSS återkomma. 5. Förändringar inom gemensam service Regionservice - Ny styrmodell Regionfullmäktige beslöt 2014-06-09-10 att en ny styrmodell för Regionservice ska införas från och med 2015-01-01. Regionstyrelsen har lämnat uppdraget till regiondirektören att införa principerna med fullt genomslag från 1 januari 2015. Bl.a. innebär detta att en ny, gemensam prislista ska införas och att avkastningskravet för servicenämnden tas bort. För 2015 är avkastningskravet 96 mnkr på nämnden. Nu föreslås att detta krav tas bort som en följd av regionfullmäktiges beslut om en ny styrmodell. I den nya prislistan som tas i bruk vid årsskiftet har priser för tjänsterna samt ersättningsnivån för nämndens regionbidragsfinansierade verksamheter beräknats på regionservice faktiska självkostnad 2013. Beräkningen har därefter kompletterats med en uppräkning av priset till 2015 års nivå med fastställda index exklusive det generella effektiviseringskravet. En bedömd produktivitetsutveckling om 3 % per år 2014 och 2 % 2015 har därefter dragits av för att få 2015 års priser. Pris- och ersättningsnivåer är generellt sett därför lägre eftersom avkastningskravet är borttaget och pga. produktivitetsutvecklingen. För att säkerställa regionens ekonomiska balans 2015, belastas köpande förvaltningar med motsvarande summa som avkastningskravet. Innan fördelningen av kostnadsansvaret per förvaltning fastställs sker vidare en korrigering med anledning av de över- och underskott som finns för regionservice olika tjänster. Korrigering sker också för att kompensera de över- och underskott som finns vad gäller servicenämndens regionbidragsfinansierade tjänster. Detta görs för att genomföra principen i styrmodellen att respektive tjänst ska bära sina kostnader och att effektiviseringen ska tillfalla de kunder som nyttjar tjänsterna. Förvaltningarnas kostnadsansvar framgår av bilaga 2. Fakturering sker från moderförvaltningen. I budget för 2016 ska detta beaktas i budgetarbetet och behovet av fakturering bortfaller.

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 6 (12) Städriktlinjer På uppdrag från regionstyrelsen har nya städriktlinjer tagits fram för vårdens lokaler. Ett kompletterande uppdrag från styrelsen innebar att regiondirektören skulle ta fram en kostnadskalkyl och en införandeplan. En sådan redovisning kommer att ske under januari 2015 till regionstyrelsen. Under förutsättning att regionstyrelsen godkänner redovisningen ska utförarstyrelserna planera för en anpassning av städningen i enlighet med riktlinjer och införandeplan. Detta ska ske inom befintligt ekonomiskt utrymme. Hjälpmedelsförsörjning Idag ansvarar regionservice för hjälpmedelsförsörjningen för regionen och kommunerna efter en genomförd upphandling. I oktober kommer ett nytt avtal att börja gälla. Det nya avtalet kan ge ändrade ekonomiska förutsättningar för regionservice och för köpande förvaltningar. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma när de ekonomiska konsekvenserna är kartlagda. Översyn av centrala kanslier Regionstyrelsen har i uppdrag att genomföra en översyn av de centrala kanslierna i syfte att sänka kostnaderna med 20 mnkr för 2015, samt göra eventuella budgetjusteringar av regionbidraget mellan berörda nämnder. Med centrala kanslier avses regionkansliet (utom VGR IT), hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, miljö-, kultur-, kollektivtrafik- och regionutvecklingssekretariaten och sekretariaten för rättighetskommittén och folkhälsokommittén. Även den organisatoriska tillhörigheten för inköpsfunktionen inom regionservice ingår i översynen. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag på fördelning under 2015. 6. Tekniska justeringar och övriga förändringar för hälso- och sjukvårdsnämnderna och regionstyrelsen Återbetalning e-handelsprojektet Regionstyrelsen beslutade 2012-11-13 (Dnr RS 2324-2012) om ytterligare medel till Regionservice och e-handelsprojektet på 14,6 mnkr. Medlen var till för att säkra fortsatt utveckling och drift av projektet och ska återbetalas till moderförvaltningen under 2015 med samma finansieringsmodell som tidigare. Fakturering sker månadsvis från moderförvaltningen till nämnder och styrelser. Se bilaga 3. Budgetjustering mellan Kulturnämnden och Miljönämnden Försäkringspremien för samlingarna på Botaniska trädgården och Naturhistoriska muséet förs över från Kulturnämnden till Miljönämnden. I enlighet med detta flyttas även budgetmedel på 180 tkr.

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 7 (12) Budgetjustering mellan Hälso-och sjukvårdsnämnderna och Regionstyrelsen avseende FoU I planeringsdirektivet (juni 2014) flyttades 51 mnkr avseende FoU-medel från Hälso-och sjukvårdsnämnderna till Regionstyrelsen. Justering av överföringen på 1,83 mnkr, avser bl.a. Angereds närsjukhus, Se bilaga 1 Budgetjustering mellan Hälso-och sjukvårdsnämnderna och Regionstyrelsen avseende Obesitasmedel Obesitasmedel som tidigare ingått i VÖK flyttas till Regionstyrelsen. Beloppet är uppräknat med index 1,7 procent och uppgår 2015 till 21,8 mnkr. Se bilaga 1. Budgetjustering mellan Servicenämnden och Regionstyrelsen Justeringen avser återföring av regionbidrag avseende palatsbidrag 5,2 mnkr och service 3,4 mnkr från servicenämnden till regionstyrelsen. Palatsbidrag avser regionbidrag för hyreskostnader för gemensamma utrymmen på regionens hus, med service avses bland annat städ och vaktmästeri för dessa ytor. Dessa kostnader ska framöver betalas direkt av regionkansliet. Budgetjustering från HSN till RS Det minskade antalet Hälso-och sjukvårdsnämnder, från 12 till 5, innebär en kostnadssänkning för politiska arvoden med 8 mnkr. 8 mnkr förs över från hälsooch sjukvårdsnämnderna till regionstyrelsen enligt resursfördelningsmodellen. Se bilaga 1. Budgetjustering från FHSK till RS Kostnadssänkning på Folkhögskolorna till följd av ny politisk organisation. 0,8 mnkr förs över till Regionstyrelsen. Budgetjustering från Moderförvaltningen till Hälso-och sjukvårdsnämnderna, FTV I planeringsdirektivet (juni 2014) ersattes Folktandvårdens besparing på bland annat konsultkostnader med ett avkastningskrav. Denna justering på 0,825 mnkr avser konsultkostnader för 2015 som inte var med i det förra planeringsdirektivet. Se bilaga 1 Budgetjustering från Moderförvaltningen till Regionstyrelsen RS har tagit beslut om att öka antalet politiska tjänster från 22,5 tjänster till 24 tjänster. Finansiering sker genom budgetjustering på 1,75 mnkr mellan moderförvaltningen och Regionstyrelsen. Budgetjustering från HSN till Regionstyrelsen I samband med överföring av VGPV i sin helhet, till HSS flyttas 1,74 mnkr, motsvarande tre årsarbetare från HSN till Regionstyrelsen. Se bilaga 1 Budgetjustering från Koncernbanken till Regionstyrelsen Justeringen avser överföring av budgetmedel, 6,2 mnkr, till Regionstyrelsen för handläggning av koncernbankens administration. Se bilaga 1.

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 8 (12) 7. Övriga frågor Upphörande av kompensation av hyresmodellens effekter En ny internhyresmodell utarbetades och implementerades under 2013 och resulterade i att ett antal förvaltningar fick förhöjda internhyror. Regionstyrelsen fattade beslut om att avsätta totalt 60 mnkr i finansieringsmedel för 2013 och 2014 (40 mnkr för 2013, 20 mnkr för 2014) med syfte att under en övergångsperiod subventionera de drabbade förvaltningarna. I budget 2014 beslutades om ett ytterligare tillskott om 20 mnkr för 2014 och som permanentades. Denna kompensation för hyresmodellens effekter gavs för 2014 till SKAS (15 mnkr) och Habilitering och Hälsa (5 mnkr). I tilläggsbudgeten för 2015 tas dessa permanenta 20 mnkr bort från regionstyrelsen med start 2015. Investeringsramar Till regionstyrelsen 2014-12-09 läggs ett förslag till investeringsplan för 2015. Med anledning av osäkerheterna kring de framtida investeringsvolymerna bland annat kopplat till utredningen om storgöteborg, omfattar förslaget endast ett år. För att säkerställa en mer långsiktig planering som fångar in ställningstaganden och planer för regionen är ambitionen att Budget 2016-2018 arbeta fram en femårig investeringsplan. 2015 års investeringsplan innebär tre huvudsakliga förändringar. För det första omfördelas 15 % eller 58 mnkr från lokala ramar för fastighetsinvesteringar till fastighetsnämnden för att täcka ett ökat behov av återinvesteringar. För det andra omfördelas 15 % eller 150 mnkr från lokala ramar för utrustningsinvesteringar till en central ram för ny-investeringar av strategisk karaktär. Den tredje förändringen innebär att begreppet sparade ramar försvinner. Förslag på fördelning av investeringsram per förvaltning utifrån investeringsplan 2015, se bilaga 4. IS/IT Avsatta medel för IS/IT, budgeteras i sin helhet av regionstyrelsen. 8. Tids- och aktivitetsplan Inrapportering av interna poster i controller/cockpit 12/1 kl. 13 Slutlig inrapportering i controller/cockpit 14/1 kl. 13 Beslut av justerad detaljbudget av nya nämnder/styrelser 7/2 MBL detaljbudget 16/2 Beslut RS detaljbudget 24/2

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 9 (12) Tekniska justeringar av regionbidrag Bilaga 1 Beslut i RF Beslut i RS, tekniska justeringar Förändrad politisk organisation Komplettering FoU Omföring Obesitas BUDGET 2015 Ortopedisatsning Försäkringspremie Palatsbidrag Tandvård, borttag av effektiv. Omföring personal HSN Norra 4 902,691 25,187-1,361 0,311-3,728 0,140-0,295 4 922,945 HSN Västra 5 640,191 30,344-1,640 0,375-4,433 0,169-0,356 5 664,651 HSN Gbg 8 792,101 48,097-2,600 0,595-7,038 0,268-0,564 8 830,859 HSN Södra 3 768,366 19,934-1,078 0,246-2,943 0,111-0,234 3 784,404 HSN Östra 4 717,092 24,439-1,321 0,302-3,623 0,136-0,287 4 736,738 Summa HSN 27 820,442 148,000-8,000 1,830-21,764 0,825-1,736 27 939,597 SUMMA Regionstyrelsen, exkl HSU 1 335,161-148,000 10,550-1,830 21,764 8,600 7,972 1 234,217 Moderförvaltningen 2 103,213-1,750-0,825 2 100,638 Servicenämnden 111,274-8,600 102,674 Kulturnämnden 1 054,441-0,800-0,180 1 053,461 Miljönämnden 87,318 0,180 87,498 Koncernbanken -471,491-6,236-477,727

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 10 (12) Regionservice - Ny styrmodell Faktureringar under 2015 Bilaga 2 Belopp i tkr Mpart Nämnd/Styrelse Andel % * Fördelat belopp 607 Närhälsan vårdvalsverksamhet 4,71% 2 954 608 Närhälsan beställd primärvård 3,67% 2 303 619 Folktandvården V:a Götaland 3,08% 1 933 702 Regionstyrelsen 3,00% 1 879 707 IS/IT Branscher 0,74% 462 708 VGR IT 6,67% 4 184 711 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1,39% 874 724 Regionutvecklingsnämnd 0,55% 345 725 Naturbruksstyrelsen 0,21% 134 731 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 36,06% 22 608 732 NU-sjukvården 10,36% 6 495 733 Södra Älvsborgs sjukhus 9,76% 6 117 734 Skaraborgs sjukhus 10,24% 6 418 735 Kungälvs sjukhus 2,65% 1 660 736 Frölunda Specialistsjukhus 0,52% 325 737 Alingsås lasarett 1,57% 987 738 Angereds närsjukhus 0,19% 119 760 Hälsan och Stressmedicin 0,18% 110 766 Habilitering & hälsa 0,73% 461 780 Västfastigheter 0,77% 480 796 Kultur i Väst 0,21% 129 820 HSN Norra 0,89% 560 821 HSN Västra 0,47% 293 822 HSN Gbg 0,37% 232 823 HSN Södra 0,56% 353 824 HSN Östra 0,45% 285 Fördelat 100,00% 62 700 Regionservice (avser korrigering av över- och underskott) 33 300 TOTALT 96 000 * Beräknat på respektive förvaltningskostnadsandel av alla köpta tjänster

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 11 (12) Bilaga 3

Planeringsdirektiv 2015 - tillägg, 2014-12-09 12 (12) Investeringsramar Bilaga 4 Investeringsplan 2015 Förvaltningar: Fastigheter * Utrustning * Totalt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 252 297 517 286 769 584 NU-sjukvården 66 387 94 247 160 634 Södra Älvsborgs sjukhus 53 441 91 250 144 691 Skaraborgs sjukhus 28 062 67 083 95 146 Kungälvs sjukhus 6 596 28 943 35 539 Alingsås lasarett 3 812 9 665 13 477 Frölunda specialistsjukhus - 28 244 28 244 Angereds Närsjukhus - 90 000 90 000 Primärvårdsstyrelsen 8 342 25 006 33 348 Styrelsen för beställd primärvård 3 575 10 717 14 293 Folktandvården Västra Götaland 5 083 54 986 60 069 Handikappförvaltningen 1 843 7 289 9 131 RnS, Sevicenämnden 7 069 300 000 307 069 Hälsan och arbetslivet 351 248 599 Grebbestads folkhögskola - 430 430 Billströmska folkhögskolan - 447 447 Göteborgs folkhögskola - 236 236 Vara folkhögskola - 536 536 Fristads folkhögskola - 498 498 Dalslands folkhögskola - 323 323 Folkhögskolor gemensamt 2 910-2 910 Gymnasienämnden, naturbruk 29 081 11 594 40 675 Göteborgs Botaniska trädgård 1 000 2 000 3 000 Västarvet 1 247 2 983 4 230 Fastighetsnämnden 201 000-201 000 Konstnärlig utsmyckning - 7 334 7 334 Energiinvesteringar 150 000-150 000 Regionstyrelsen - 1 000 1 000 Strategiska investeringar 1 399 760 243 156 1 642 916 Mindre strategiska fastighetsinv. 55 204-55 204 VGR IT 63 000 80 000 143 000 Strategiska IT-investeringar - 80 000 80 000 Västtrafik 85 000 295 000 380 000 Totalt 2 425 060 2 050 500 4 475 560 * Inkluderar belopp för beslutade icke genomförda investeringar enligt övergångsregler: Fastighetsinvesteringar om totalt 300 mnkr för SU, NU, SÄS, Naturbr., FTV och Fastighetsnämnden Utrustningsinvesteringar om totalt 304 mnkr för SU, NU, SÄS och KS.

Ärende 7

Ärende 8

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-27 Diarienummer RS 691-2012 Västra Götalandsregionen Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Elisabet Ericson, Johan Flarup, Boris Ståhl, Monica Almén, Eva Lundh, Håkan Sundberg, Lena Kullander Telefon: 010-441 00 00 (växel) E-post: regionkansliet@vgregion.se Till regionstyrelsen Uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen fastställer uppgiftsområde för ägarutskottet. 2. Regionstyrelsen fastställer uppgiftsområde för personalutskottet. 3. Regiondirektören får uppdraget att ta fram förslag till uppdatering av regionstyrelsens delegeringsordning. Sammanfattning av ärendet Regionkansliet har tagit fram ett förslag till uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott. I uppgiftsområdena finns förslag på delegering av beslutanderätt till utskotten. När uppgiftsområdena fastställts kommer regionkansliet att ta fram ett förslag till uppdatering av regionstyrelsens delegeringsordning. Fördjupad beskrivning av ärendet Regionstyrelsen behandlade förslag till reglementen för bland annat regionstyrelsen den 11 november 2014, 579. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, fick regiondirektören uppdraget att senast i december återkomma med förslag till uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott. Regionfullmäktige fastställde regionstyrelsens förslag till reglementen den 25 november 2014. Regionfullmäktige fastställde politisk organisation för mandatperioden 2015-2018 den 15 april 2014, 42. Där framgår att regionstyrelsen ska ha två utskott med 7 ledamöter och 4 ersättare vardera. Vidare framgår utskottens arbetsformer och ansvar. Regionfullmäktige har den 25 november 2014 fastställt mindre justeringar av politiska organisationen där det framgår att regionstyrelsens utskott består av 7 ledamöter och 5 ersättare. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionkansliet@vgregion.se

Datum 2014-11-27 2 (2) Diarienummer RS 691-2012 Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga 1. Uppgiftsområde för ägarutskottet 2. Uppgiftsområde för personalutskottet Beslutet skickas till Bengt Säterskog för genomförande av beslutspunkt 3 ÄU PU Regionkansliets avdelningschefer Samtliga nämnder, styrelser och bolag för kännedom

1 (3) Uppgiftsområden Diarienummer RS 691-2012 Utkast 2014-12-02 Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige den dag månad år, XX Uppgiftsområden för regionstyrelsens ägarutskott i Västra Götalandsregionen Gemensamma bestämmelser för regionstyrelsens utskott Regionstyrelsens personal- och ägarutskott fullgör uppgifter enligt regionstyrelsens reglemente. Utskotten bereder ärenden till regionstyrelsen. I vissa ärenden beslutar utskotten enligt delegering från regionstyrelsen. Utskotten ska bevaka och ta initiativ i frågor som berör utskottens uppgiftsområden. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar även ägarskap för produktion i egen regi, inklusive rollen som vårdgivare. Ansvaret innebär att regionstyrelsen har ett samordningsansvar för att verksamheter i egen regi bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Sammansättning och mandattid Ägarutskottet består av 7 ledamöter och 5 ersättare. Mandattiden följer regionstyrelsens. Regionstyrelsen väljer för mandattiden bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Samråd I utskottens uppdrag ligger att beakta om styrelsens övriga utskott och beredningar eller andra centrala nämnder och styrelser ska behandla ärendet samt att ansvara för att samordning i gemensamma frågor sker. Plats för sammanträden Utskottens sammanträdesplats är huvudsakligen Residenset i Vänersborg. Beslutsförhet Utskotten får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Närvarorätt vid utskottens sammanträden Utskottets ersättare samt politiska sekreterare och berörda tjänstemän har rätt att närvara. Yttranderätt vid utskottens sammanträden Ersättare har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Reglemente för XX-styrelsen antaget av regionfullmäktige ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (3) Ägarutskottet Ägarstyrning och helhetssyn Under regionstyrelsen svarar ägarutskottet för följande övergripande regiongemensamma och principiella ägarfrågor: Tolkning och utveckling av styrmodellen Främja och övervaka tillämpningen av fastställda policyer och riktlinjer Bevaka verksamhet och ekonomi i regionens nämnder, styrelser, kommittéer, bolag och stiftelser, följa upp resultat-, kvalitets- och produktivitetsutvecklingen samt återrapportera detta till regionstyrelsen Stöd till, samordning och utveckling av utförarverksamheter i egen regi, inkl. bolagsfrågor Bistå utförarstyrelserna i deras ansvar att genomföra verksamheten och främja samarbete Fastighets-, försörjnings-, service- och andra gemensamma stödfunktioner IS/IT-verksamhet Ekonomifrågor Finansförvaltning Investeringar System för planering/budgetering, kvalitet, rapportering och uppföljning Utskottet kan från regionens övriga styrelser, nämnder och utskott begära de yttranden och upplysningar som fordras för att fullgöra sina uppgifter. Utskottet har både beredande och beslutande uppgifter samt företräder regionen i förekommande fall gentemot andra huvudmän. Utskottet bereder ärenden om a. regiongemensamma styrdokument, anvisningar samt ägar- och planeringsdirektiv inom utskottets ansvarsområde b. organisationsfrågor som påverkar regionens övergripande förvaltnings- och bolagsstruktur c. investeringar (beredningen sker i samråd med hälso- och sjukvårdsstyrelsen och personalutskottet) d. finansfrågor e. avkastningsnivåer för kapitalförvaltning som ska gälla under året f. gemensamma strategiska IT-frågor och IT-handlingsplaner g. gemensamma strategiska frågor inom fastighet, försörjning och serviceområdena h. ärenden som kräver fullmäktiges godkännande enligt bolagspolicyn i. motioner som remitterats till utskottet, samt eventuell remissammanställning och förslag till beslut j. ärenden om tekniska justeringar i budget av regionbidrag k. regler för månads- och delårsrapporter samt årsredovisning l. ärenden med anledning av regionstyrelsens medlarroll och uppgift att avgöra tvister mellan nämnder och styrelser

Reglemente för XX-styrelsen antaget av regionfullmäktige ÅÅÅÅ-MM-DD 3 (3) m. ledningssystem för regionens samlade egenregiverksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet Utskottet beslutar i ärenden om n. implementering av regiongemensamma strategier, standarder och normer för verksamheten i egen regi o. strategier för att utveckla kvalitet och produktivitet i egenregiverksamheten, med särskilt beaktande av de områden där det finns särskilda skäl för en regiongemensam produktions- och kapacitetsplanering p. genomförande i den egna verksamheten av regionens regler för tillgänglighet, valfrihet och remisskrav q. regler och riktlinjer för utformning och användningen av regionens IT-stöd r. utfärdande av kompletterande anvisningar till regionstyrelsens föreskrifter inom regionens finansförvaltning s. utseende av ersättare eller efterträdare för firmatecknare inom finansförvaltningen under löpande år t. avskrivning av regionens fordringar där inte beslutanderätten åvilar annan, över två basbelopp och upp till en miljon kronor per ärende u. mottagande av gåva om beslutanderätten inte åvilar annan, dock inte fast egendom v. investeringar enligt gällande investeringsmodell inom beloppsintervallet upp till 20 mnkr w. mindre avvikelse från regionens finansiella strategi x. ersättning till enskilda på grund av skadeståndskrav mot regionen över två basbelopp när ärendet inte handläggs av annan nämnd y. instruktioner till ombud vid bolagsstämmor och föreningsstämmor Utskottets beslutanderätt utövas enligt regionstyrelsens delegeringsordning. Utskottet initierar ärenden om z. utvecklingsfrågor inom utskottets uppgiftsområde Utskottet företräder regionen å. gentemot Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra huvudmän, myndigheter eller organisationer i frågor inom uppgiftsområdet ä. vid samverkan med internationella, nationella och regionala organisationer och myndigheter inom uppgiftsområdet Uppgiftsområden för ägarutskottet träder i kraft den 1 januari 2015

1 (3) Uppgiftsområden Diarienummer RS 691-2012 Utkast 2014-12-02 Västra Götalandsregionen Antaget av regionstyrelsen den dag månad år, XX Uppgiftsområden för regionstyrelsens personalutskott i Västra Götalandsregionen Gemensamma bestämmelser för regionstyrelsens utskott Regionstyrelsens personal- och ägarutskott fullgör uppgifter enligt regionstyrelsens reglemente. Utskotten bereder ärenden till regionstyrelsen. I vissa ärenden beslutar utskotten enligt delegering från regionstyrelsen. Utskotten ska bevaka och ta initiativ i frågor som berör utskottens uppgiftsområden. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar även ägarskap för produktion i egen regi, inklusive rollen som vårdgivare. Ansvaret innebär att regionstyrelsen har ett samordningsansvar för att verksamheter i egen regi bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Sammansättning och mandattid Personalutskottet består av 7 ledamöter och 5 ersättare. Mandattiden följer regionstyrelsens. Regionstyrelsen väljer för mandattiden bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Samråd I utskottens uppdrag ligger att beakta om styrelsens övriga utskott och beredningar eller andra centrala nämnder och styrelser ska behandla ärendet samt att ansvara för att samordning i gemensamma frågor sker. Plats för sammanträden Utskottens sammanträdesplats är huvudsakligen Residenset i Vänersborg. Beslutsförhet Utskotten får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Närvarorätt vid utskottens sammanträden Utskottets ersättare samt politiska sekreterare och berörda tjänstemän har rätt att närvara. Yttranderätt vid utskottens sammanträden Ersättare har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Reglemente för XX-styrelsen antaget av regionfullmäktige ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (3) Personalutskottet Ägarstyrning och helhetssyn Under regionstyrelsen svarar personalutskottet för följande övergripande regiongemensamma personalfrågor: övergripande och strategiskt ansvar för kompetensförsörjnings- och utbildningsfrågor inom regionens verksamhetsområden långsiktiga regionövergripande arbetsgivarfrågor inriktning på regionens personalpolitik, inklusive arbetsmiljö- och lönepolitik strategier för att möta framtida omställningsbehov vad gäller kompetens och bemanning framtida utvecklingsfrågor inom utskottets uppgiftsområde Personalutskottet är regionens personalorgan och har ansvar för övergripande arbetsgivarfrågor för verksamheter i egen regi. Vid planeringen av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom hälsooch sjukvården och tandvården ska utskottet beakta den samlade sektorns behov, oavsett om verksamheten bedrivs i egen eller annan regi. Utskottet ska samverka med hälso- och sjukvårdsstyrelsen om den regionfinansierade hälso- och sjukvårdens behov inom området. Utskottet ska med ett framtidsperspektiv, bevaka och initiera utvecklingsfrågor inom sitt kompetensområde samt följa utvecklingen för att vid behov föreslå att regionstyrelsen vidtar åtgärder. Utskottet kan från regionens övriga styrelser, nämnder och utskott begära de yttranden och upplysningar som fordras för att fullgöra sina uppgifter. Utskottet har både beredande och beslutande uppgifter samt företräder regionen i förekommande fall gentemot andra huvudmän. Utskottet bereder a. långsiktiga personalpolitiska utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier b. ärenden om långsiktig övergripande kompetensförsörjning för den egna verksamheten c. ärenden om långsiktig kompetensförsörjning för den regionfinansierade hälso- och sjukvården d. investeringar som påverkar kompetensförsörjningen (ägarutskottet ansvarar för den samlade investeringsberedningen) e. motioner som remitterats till utskottet, samt eventuell remissammanställning och förslag till beslut

Reglemente för XX-styrelsen antaget av regionfullmäktige ÅÅÅÅ-MM-DD 3 (3) Utskottet beslutar i ärenden om f. tillämpning av personalpolitiken utifrån av fullmäktige fattade beslut g. lönepolitiska prioriteringar h. regiongemensam planering av kompetensförsörjningsinsatser i. planering och finansiering av riktade kompetensförsörjningsinsatser j. strategier och anvisningar för företagshälsovård och arbetsmiljöarbetet k. användning av det personalpolitiska anslaget l. regiongemensam uppföljning, analys och utvärdering samt utfärdar anvisningar inom uppgiftsområdet Utskottets beslutanderätt utövas enligt regionstyrelsens delegeringsordning. Utskottet initierar ärenden om m. utvecklingsfrågor inom utskottets uppgiftsområde Utskottet företräder regionen i arbetsgivarfrågor n. gentemot Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), andra regioner, landsting och kommuner samt statliga myndigheter i frågor inom uppgiftsområdet o. vid samverkan med internationella, nationella och regionala organisationer och myndigheter inom uppgiftsområdet Uppgiftsområden för personalutskottet träder i kraft den 1 januari 2015

Ärende 9

1 (12) Tjänsteutlåtande Datum 2014-09-18 Diarienummer RS 11-2014 Regionkansliet/Ekonomiavdelningen Handläggare: Mattias Berntsson Telefon: 0700-824250 E-post: mattias.h.berntsson@vgregion.se Till Ägarutskottet Förslag till detaljerad investeringsplan för 2015 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Fastställa förslaget till detaljerad investeringsplan för 2015. 2. Beakta investeringsbehovet för åren 2016 och 2017 i kommande budgetberedning. 3. Uppdra åt regiondirektören att utarbeta underlag för en femårig investeringsplan från och med 2016. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har fått regionfullmäktiges uppdrag att fastställa investeringsplanen 2015-2017. Ägarutskottet har regionstyrelsens uppdrag att utarbeta förslag till en detaljerad investeringsplan för planperioden. I beredningen av investeringsplanen har det framkommit osäkerheter kring investeringsvolymerna 2016 och 2017. Investeringar kopplade till bland annat storgöteborg avvaktas med. Regionkansliets nuvarande bedömning är att investeringsbehovet för 2016 och 2017 överskrider den av RF fastställda investeringsnivån. För att säkerställa en tillräckligt långsiktig planeringshorisont som ger utrymme att fånga in ställningstaganden och planer för regionen är ambitionen att för kommande planperiod arbeta fram en femårig investeringsplan. Med anledning av osäkerheterna kring de framtida investeringsvolymerna föreslår regionkansliet att regionstyrelsen fattar beslut om en investeringsplan för endast 2015. Vad gäller investeringsbehoven åren 2016 och 2017 föreslås att detta beaktas i kommande budgetberedning. Förslag detaljerad investeringsplan Tidigare beslut Regionfullmäktige beslutade i juni 2014, i samband med budget- och plan 2015-2017, en övergripande investeringsplan om totalt 3 600 mnkr för 2015, 3 200 mnkr för 2016 och 3 600 mnkr 2017, totalt 10 400 mnkr för planperioden enligt tabellen nedan. Regionstyrelsen har fått i uppdrag att fastställa en detaljerad investeringsplan för 2015-2017 samt att fördela investeringsramar för 2015. Ägarutskottet har regionstyrelsens uppdrag att utarbeta förslag till den detaljerade investeringsplan för planperioden. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 2 (12) Förslag detaljerad investeringsplan 2015 Till grund för den föreslagna investeringsplanen finns ett antal prioriteringsområden: Hälso- och sjukvård Fortsatt hög investeringsaktivitet i fastighet och utrustning Signifikant behov av uppgradering av de större sjukhusen byggda på 1970-talet Översiktsplan storgöteborg, inklusive planer för Frölunda och Lundby Regional utveckling, kultur, utbildning och miljö Främst upprustning av Botaniska, naturbruk och skollokaler Kollektivtrafik Infrastrukturrelaterat och nya tåginvesteringar under slutet av planperioden Service och IS/IT Centrala medel för regiongemensamma utvecklingsprojekt inom IT/IS Stort behov av IT investeringar, inklusive hårdvara, mjukvara, utvecklingsprojekt samt fastighetsrelaterad IT infrastruktur. Framtidens vårdinformationsmiljö förväntas kräva stora investeringar Regiongemensamma investeringar Slutfasen för BoIC projektet Tabell 1: Detaljerad investeringsplan 2015 Total detaljerad investeringsplan 2015 (mnkr) 2015 2016 2017 Fastighetsinvesteringar 2 425 3 009 3 217 Utrustningsinvesteringar 1951 1660 1572 Västtrafikinvesteringar (fordon) 100 25 590 Planerad investeringplan brutto 4 476 5 589 6 497 Avdragspost (80% sysselsättningsgrad) -895-1 118-1 299 Förslag investeringsplan netto 3 580 4 471 5 198 Investeringsplan (justerad budget) 3 600 3 600 3 600 Vid en jämförelse bakåt i tiden kan vi se en skillnad mellan vad som planeras i investeringsplanen och det faktiska utfallet. Se bilaga 3 för detaljer. Detta beror framförallt på tidsförskjutningar i genomförandet av större fastighetsprojekt. Förskjutningarna är svåra att förutse, men ambitionen är att skillnaden mellan planerade projekt och utbetalning skall minska över tid, delvis med hjälp av en flexiblare och mer behovsbaserad allokeringsmodell. I tabellen ovan har skillnaden mellan plan och förväntad utbetalning lagts in som en egen rad och kallas för avdragspost om 20 procent, som utgår från 80 procent sysselsättningsgrad. Om de 20 procent som skjuts framåt i tiden genomförs redan året efter skulle det innebära att en puckel av planerade (ej genomförda) investeringar byggs upp över tid. Detta kan vi se i prognoserna för 2016 och 2017. Denna utveckling förväntas till viss del mildras av att en del investeringar förskjuts ytterligare eller inte genomförs som planerat. En minskad skillnad mellan planerade investeringar och utfall skulle också mildra effekten. Problematiken med den framtida investeringspuckeln kvarstår dock. Fastighetsinvesteringar Strategiska fastighetsinvesteringar 2015-2017 Regionstyrelsen disponerar centralt utrymmet för strategiska fastighetsinvesteringar (även kallade verksamhetsdrivna) och fattar beslut om nominering av dessa samt slutliga genomförandebeslut. Regionfullmäktige har lämnat bemyndigande till regionstyrelsen att fatta nomineringsbeslut. För planperioden inkom 27 olika nomineringsförslag: 22 sjukhusrelaterade, 5 övriga Totalt 5,9 mdkr för perioden 2014-2023 (varav 2,2 mdkr för 2015-2017) 6 nomineringar utgör 4,2 mdkr 3,7 mdkr från SU

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 3 (12) Den ökande planerade investeringsaktiviteten speglar behovet av uppgradering av sjukhusens åldrande fastighetsbestånd. Projekten ingår i sjukhusens lokalförsörjningsprogram som behandlats av respektive sjukhusstyrelse. För detaljer finns i bilaga 5 en överblick av samtliga nomineringsförslag (NIVÅ 1) och en länk till alla förstudier. I linje med strategidokumentet Framtiden Hälsa och Sjukvård avser de föreslagna fastighetsinvesteringarna att säkerställa tillgänglighet, kvalitetsdriven- och sammanhållen vård, patientsäkerhet, detta genom högt prioriterade om- och tillbyggnader av sjukhusen. Dessa satsningar inkluderar exempelvis nya vårdplatser, övergång till en-patientrum, hygienstandard och förbättrad patient- och anhörignärvaro. Från fastighetsperspektivet går utvecklingen från uttjänt fastighetsstandard till modern sjukhusmiljö och energiprestanda. Berednings- och prioriteringsarbete av nomineringsförslag (NIVÅ 1, 2 och 3): Utöver prioriteringsarbetet med de inkomna nomineringsansökningarna (NIVÅ 1) för 2015-2017, har även samtliga investeringsprojekt inom plan utvärderats, inklusive fastighetsinvesteringar med genomförandebeslut (NIVÅ 3) och godkända nomineringar (NIVÅ 2). Se beredningsprocessen i bilaga 5 för detaljer. Förslaget till detaljerad investeringsplan 2015 föreslås innefatta de investeringsprojekt som ingår i gällande investeringsplan och förändringar enligt motiveringar (bilaga 5 för detaljer). Beredning och prioritering av nomineringsförslag för planperioden har inkluderat avstämningar med koncernledningsgrupper, HSA och ledningskansliet samt som informationspunkt på ÄU i augusti. Sammanfattningsvis läggs stort fokus på krav på robust beslutsunderlag, överensstämmelse med regionala planer och regional samsyn, tidskritiskt utifrån verksamhet och fastighet, driftskonsekvensbeskrivningar samt efterfrågad finansiering. Förslaget innebär att av totalt 27 nomineringsförslagen (NIVÅ 1) bör endast ett förslag omnomineras (rödmarkerat) och fyra förslag bör avvaktas med (gulmarkerats). För godkända nominerade projekt (NIVÅ 2) föreslås två rödmarkeras och två gulmarkeras. Tabell 3 visar prioriteringsarbetet för 2015-2017 utifrån de tre olika nivåerna/faserna av större strategiska fastighetsprojekt. Tabell 3: Prioriteringsarbete nomineringar 2015-2017 Sammanfattning av prioriteringsarbete NIVÅ 1-3 (mnkr) Bruttolista (fasta priser): 2015 2016 2017 Totalt NIVÅ 1: Investeringar utom plan (nya nomineringar) 193 630 986 1 809 NIVÅ 2: Investeringar i plan utan beslut (tidigare nomineringar) 388 831 1 023 2 241 NIVÅ 3: Investeringar i plan med beslut (mnkr) 870 862 596 2 329 Totalt: 1 451 2 323 2 605 6 379 Prioriteringslista (löpande priser): NIVÅ 1: Högprioriterade projekt (grön) 103 477 743 1 323 Prioriterade med avvaktan, förtydligande 12 108 208 327 Avslås eller bör om-nomineras (röd) 1 11 31 42 NIVÅ 2: Högprioriterade projekt (grön) 402 313 401 1 115 Prioriterade med avvaktan, förtydligande 165 170 175 509 Avslås eller bör om-nomineras (röd) 7 69 227 303 NIVÅ 3: Investeringar i plan med beslut (mnkr) 720 712 396 1 829 Totalt: Högprioriterade: 1 225 1 502 1 540 4 267 Prioriterade med avvaktan, förtydligande: 176 277 383 836 Avslag, om-nominering: 8 79 257 345 Totalt som ingår i investeringsplanen 2015-2017 (grön + gul) 1 401 1 779 1 923 5 103

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 4 (12) Investeringsplanen (Tabell 1) inkluderar gröna och gula projekt. Det finns möjlighet att prioritera i tid genom att senarelägga fastighetsprojekt för att påverka investeringsnivåerna. Grundinvesteringsnivå fastighetsinvesteringar Grundramarna disponeras lokalt av förvaltningarna som fattar beslut om användning av ramen till mindre projekt, vilka föreslås fortsätta att indexeras. Då dessa ramar endast är avsedda för mindre projekt som driftsmässigt skall bäras av förvaltningarna, föreslås en omfördelning med 15 procent eller 58 mnkr från lokala ramar till Fastighetsnämnden som har beskrivit ett signifikant ökat behov av återinvesteringar och som hanterar regionens alla återinvesteringar. Behovet av en eventuell ytterligare ökning av Fastighetsnämndens ram föreslås prövas i den kommande planeringen. I planen för alla fastighetsinvesteringar ingår indexuppräkning baserat på SKL:s LPIK (exklusive läkemedel) med 2,8 procent för 2015. Utrustningsinvesteringar Inför framtagandet av den detaljerade investeringsplanen har ett försök till kartläggning gjorts av regionens utrustningsinvesteringar, vilket har uppvisat ett antal kategorier, se bilaga 1. Grundram utrustningsinvesteringar Grundramar disponeras av förvaltningarna som fattar beslut om användning av ramarna. Den initiala fasen av uppdraget kring dynamisk kapitalallokering visade att ca 15 procent av utrustningsinvesteringar utgörs av ny-investeringar, som borde beredas som strategiska utrustningsinvesteringar, medan resten är ersättningsinvesteringar. I investeringsplanen föreslås därför en omfördelning om 15 procent eller 150 mnkr från lokala förvaltningsramar till en central utrustningsram för ny-investeringar som ofta är kopplade till strategiska fastighetsinvesteringar. Den totala utrustningsramen bibehålls, men med 15 procent lägre lokala grundramar (769 mnkr), samt en nyetablerad central ram om 150 mnkr för utrustning kopplad till större strategiska fastighetsprojekt. Avsikten är att säkra kapitaltillgången för medicinsk utrustning kopplad till strategiskt viktiga fastighetsinvesteringar samt att ny-investeringar i utrustning rimmar med regionens planer. Det finns olikheter mellan hur olika förvaltningar bedömer behovet och använder sina grundramar över tid, vilket kräver mer omfattande bedömning och behovsanalys för att skapa en mer dynamiskt och behovsorienterat kapitalallokeringsmodell. Grundramarna föreslås inte indexeras framöver, då kostnadsutvecklingen är osäker. Strategiska utrustningsinvesteringar Ramutrymmet för de strategiska investeringarna disponeras av regionstyrelsen som fattar beslut om användning av ramen och avser medicinteknisk utrustning vid sjukhusen. Kriterier för dessa investeringar är ny teknik eller nya behandlingsmetoder och kapacitetshöjande investeringar, dvs ej återinvesteringar. Ramen för strategisk utrustning föreslås bibehållas kring 90 mnkr per år under planperioden, då antalet relevanta ansökningar varit begränsade och innan en grundlig behovsanalys har genomförts. Det bör finnas flexibilitet att kunna allokera detta investeringsutrymme till enskilda satsningar, tex BoIC projektet som kräver ytterligare finansiering för den sista utrustningsfasen. Övrig utrustning Under beredningsprocessen av investeringsplanen har några övriga utrustningskategorier kartlagts, vilket har utökat antalet kategorier jämfört med tidigare år. Arbetet med

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 5 (12) behovsbedömning av utrustningsinvesteringar bör fortsätta. Den föreslagna investeringsnivån för planperioden är högre än tidigare år utifrån en behovsbedömning av utrustning inom IT och för Regionservice, såsom kök och hjälpmedel. Den höjda investeringsnivån för utrustning om drygt 600 mnkr för 2015 jämfört med 2014 år förklaras av kartläggning av tillkommande kategorier, utökat utrustningsbehov samt förändrade redovisningskrav, se tabell 4 nedan. Tabell 4: Förklaring till ökade föreslagna övriga utrustningsinvesteringar 2015 Västtrafiks fordonsinvesteringar Som grund till investeringsplanen ligger en långtidsprognos som beskriver den ekonomiska utvecklingen för Västtrafiks verksamhet. Flertalet av investeringarna är ännu inte formellt beslutade och avser alltså bedömda behov. Investeringsplanen (tabell 5 nedan) inkluderar investeringar i tåg och ett fåtal båtar. Spårvagnstrafiken och busstrafiken finns ingår inte i investeringsplanen, då spårvagnstrafiken hanteras av Göteborgs Stad och investeringar i busstrafiken hanteras av bussbolagen. Planen omfattar två nya båtar med förväntad leverans 2015 och 2017. För tågfordon finns i dagsläget inga beslut om anskaffning. Beloppen i planen är en uppskattad investering i 8-10 regiontåg utifrån priser på befintliga tåg och bedömd prisutveckling. Investering i nya pendeltåg förväntas ske senare, då befintliga tåg genomgår en livstidsförlängning. Tågrevisioner avser större tåggenomgångar. Tabell 5: Fordonsinvesteringar inklusive revisioner Fordonsinvesteringar (mkr) 2015 2016 2017 Båtar 50 50 Tåg 500 Tågrevisioner 50 25 40 Totalt 100 25 590 Driftskonsekvenser av investeringar En betydande del av kostnaderna för genomförda investeringar utgörs av hyra som inkluderar kapitaltjänstkostnader (avskrivningar och internränta), drift och planerat underhåll. Därtill kommer verksamheternas driftskostnader i form av eventuell utökad verksamhet, service med mera, vilket anses svårbedömt och varierar mellan olika investeringsprojekt. Hemtagningseffekter såsom kostnadsbesparingar är oftast allmänt beskrivna utan ekonomiska konsekvenser. Detta är ett område som bör förbättras framöver.

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 6 (12) Graf 1: Driftskonsekvenser av investeringar och självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden är ett enkelt kassaflödesmått mätt i procent på hur investeringar kan finansieras och motsvarar (resultat + avskrivningar)/investeringar. VGR har under lång tid haft en självfinansieringsgrad mellan ca 60-70 procent, vilket innebär att investeringar måste finansieras via likvida medel (eget kapital) eller extern lånefinansiering. Graf 1: Investeringsnivå utifrån befintlig kostnadsnivå Utifrån den indikativa investeringsplanen för 2015-2017, förväntas avskrivningar av nya investeringar öka i högre takt än minskade avskrivningar av äldre tillgångar. Detta resulterar i ökande driftskostnader av investeringarna om ca 200 mnkr/år för planperioden. Om utgångspunkten istället är att bibehålla nuvarande driftskostnadsnivå, tillåts nyinvesteringar om uppskattningsvis 1,9 mdkr/år. Implementering av ny investeringsmodell Enligt den tidigare investeringsmodellen tilläts förvaltningar att spara och föra över årsskiftet inte utnyttjade investeringsramar för såväl fastighets- som utrustningsinvesteringar. Den nya investeringsmodellen tillåter inte detta, men under en kort övergångsperiod har tanken varit att delar av tidigare ramar som är kopplade till beslutade investeringar kan föras vidare för att säkerställa kapitaltillgången. En inventerings- och behovsanalys har gjorts för fastighetsinvesteringar och utrustningsinvesteringar i övergångsfasen för perioden 2015-2017, vilket sammantaget resulterade i en förväntad utbetalning om 578 mnkr för 2015, baserat på investeringsbeslut kopplat till sparade ramar. Se bilaga 2 för detaljer som visar att främst SU har det största behovet av sparat investeringsutrymme, varav en stor andel kopplat till utrustning för BoIC projektet. Fokus bör nu vara att fullt ut implementera den nya modellen

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 7 (12) och därmed lämna tidigare koncept med sparade ramar och istället applicera en investeringsprocess och modell som är behovsbaserad. Den övergripande investeringsplanen tidigare beslutad av RF har inte tagit höjd för dessa investeringsprojekt i övergångsperioden, men denna föreslagna detaljerade investeringsplan inkluderar detta investeringsbehov. Genom controlling och uppföljning av investeringar gäller det att under planperioden 2015-2017 säkerställa att utbetalningsnivåerna inte överstiger RF:s övergripande investeringsnivåer med ett extra fokus på de investeringar som hamnat i övergångsfasen. Investeringsplanering för planperioden 2016-2018 Ambition för kommande planperiod är att framarbeta en femårig investeringsplan för perioden 2016-2020, för att säkerställa tillräckligt långsiktig planering och att kartlägga investeringsbehovet på lite längre sikt än tidigare. Detta möjliggör att ta ställning till utestående frågeställningar kring planer för sjukhusen i storgöteborgsområdet, inklusive Frölunda Specialistsjukhus, Lundby Sjukhus, närsjukvårds- och dagkirurgiska centrum samt planen för Vita Huset. Investeringsbehovet bedöms öka för den kommande femårsperioden. Viktigt i det framtida arbetet är att tydliggöra skillnaden mellan investeringsutgift och utbetalning och att ställa krav på redovisning av investeringsplan och likviditetsplan. Beredning Ärendet har beretts inom regionkansliet med avstämningar som informationsärende till ägarutskottet. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Skickas till Joakim Björck

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 8 (12) Bilaga 1: Detaljerad investeringsplan 2015-2017 (brutto) Fördelningsförslag av fastighets-, utrustnings- och fordonsinvesteringar Investeringsramar (brutto i mnkr) 2015 2016 2017 Grundramar fastighetsinvesteringar 400 412 425 Små strategiska fastighetsinv. 55 57 59 Stora strategiska fastighetsinv. 1 401 2 149 2 318 Sparade ramar fastighetsinv. 274 105 5 Energiinvesteringar 150 150 200 Grundramar utrustning 769 769 769 Sparade ramar utrustning 304 113 45 Utrustning för stora strat. fastinv. 150 150 150 Strategisk medicinsk utrustning 90 90 90 IT-utrustning 80 75 75 Fastighetsrelated IT-utrustning 60 60 45 Strategisk IT-utrustning 80 80 80 Övrig utrustning (RnS) 283 283 283 Västtrafik fordon 100 25 590 Västtrafik fastighet 85 75 165 Västtrafik utrustning 195 100 80 Totalt 4 476 4 693 5 379 Bilaga 2: Utbetalningsplan för sparade ramar för beslutade fastighetsinvesteringar Sparade ramar (mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt SU 144 154 87 3 1 389 NU 136 35 171 SÄS 3 21 24 SkaS 21 21 KS 1 1 2 3 7 Naturbruksstyrelsen 14 34 18 66 Fastighetsnämnden 22 26 48 Fastighetsrelated IT (VGR 14 3 17 Total 355 274 105 5 4 743 Utbetalningsplan för sparade ramar för beslutade utrustningsinvesteringar Sparade ramar (mnkr) 2015 2016 2017 Totalt SU 247 105 45 397 NU 15 15 SÄS 32 8 39 KS 10 10 Total 304 113 45 461 Bilaga 3: Skillnaden mellan investeringsplan (budget) och utfall

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 9 (12) Bilaga 4: Förslag och förklaring till ramfördelning 2015 Förklaringar investeringsplan: bedömning av investeringsbehov (mnkr) Ramförslag i investeringsplan 2015 Grundramar fastigheter (inkl. FN:s egna ram) 2014 400 Hanteras dels inom förvaltningarnas egna ramar, avser främst re-investeringar 389 FN ansvarar för re-investeringar (behov av 250 mnkr, men ökas från 117 mnkr till 175 mnkr) 58 Grundramar nedjusteras med 15 % = uppjusteringen för FN om 58 mnkr 331 Grundramar räknas upp med index årligen Små strategiska fastighetsinvesteringar: Har inför 2013 etablerats som separat ram med allokering från grundramar fastigheter Mellan ca 5-25 mnkr investeringsstorlek och uppfylla krav för verksamhetsdrivet Räknas upp årligen med index Strategiska fastighetsinvesteringar: Investeringar som nomineras och bereds inför budgetprocessen Nomineringslistan bereds med förslag till RS Prioriterade (gröna och gula) nomineringar inkluderas i investeringsplanen Merinvesteringar energibesparingsåtgärder: 55 1 401 150 Föreslagen delegation till FN för merinvesteringar inom energibesparingar Mål om halvering av energiförbrukning i VGR:s fastighetsbestånd Totalt ca 4 mdkr uppskattad långsiktig investering Grundramar utrustning: Medicinsk utrustningsram, främst re-investeringar (inkluderade även viss IT ram 2014) 769 15 % av lokala ramar eller 150 mnkr omallokerad till central ram för utrustning för större fast. investeringar Räknas ej längre upp årligen med index Central utrustningsram relaterad till strategiska fastighetsinvesteringar: 150 Ca 20% av fastighetsinvesteringsvolym uppskattas behövas till medicinsk utrustning Ny central ram med motivering att verksamheterna ej lokalt kan spara ackumulerad ram Ram etableras genom inital omallokering 2015 med 15% från grundramar utrustning Strategisk medicinsk utrustning: 90 Årlig ram om 90 mnkr som tidigare har indexerats upp, vilket nu upphör. Endast för sjukhuset, endast medicinsk utrystning som uppfyller strategiska kriterier Bör behovsprövas inför 2015 med stort investeringsbehov (BOIC etc). IT-utrustning: 140 VGR IT investeringsbehov inom hårdvara (datahallar, servrar, nätverk, teleteknik) 80 Fastighetsrelaterade IT-investeringar (tex kablage, ram saknas och bör etableras hos Västfast) 60 Strategisk IT-utrustning: 80 IT-projekt, utveckling Rambeslut om 80 mnkr för 2014 Övrig utrustning (RnS): Omklassning av textiler till investering Omklassning av hjälpmedel till investering 283 127 27 VGR:s PC investeringar på RnS balansräkning (ram saknas) Övrig utrustning (diskmaskiner, städmaskinger; akut köksbehov om 10 mnkr för 2015) Västtrafik: 120 36 380 Baserad på VT:s långtidsprognos för trafikförsörjning Fordon inkluderar investeringar i tåg och båtar Fastigheter inkluderar resecenter, terminaler och trafikrelaterad infrastruktur Utrustning inkluderar biljettsystem och övriga investeringar Sparade ramar: 100 85 195 578 Övergång från tidigare till ny investeringsmodell. Sparade ramar för beslutade investeringar i fastighet och utrustning Fastighetsinvesteringar Utrustningsinvesteringar Total investeringsplan för 2015 274 304 4 476

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 10 (12) Bilaga 5: Kartläggning, prioritering, detaljerad investeringsplan Kartläggning och prioritering av större strategiska fastighetsinvesteringar och total detaljerad investeringplan 2015-2017 NIVÅ 3: Investeringar i plan med beslut (mnkr) -2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt Angereds Närsjukhus 176 302 67 1 1 2 549 NU, Vård 2010, fortsatta delprojekt 206 12 218 NU, Brinkåsen, rättspsykiatri 425 1 426 SkaS, Lidköping, etapp 3-4 254 3 257 SkaS, Skövde, ombyggnad inkl PCB 83 84 151 139 81 52 11 2 1 604 SÄS, Borås, vårdutveckling 278 4 1 283 SU, Bild och intervention etapp 1 och 2 367 239 139 72 2 1 1 1 822 SU, Bild och intervention etapp 3 8 50 90 12 160 SU, Mölndal, hus R 14 22 126 85 247 SU, Rågården, rättspsykiatri 644 6 1 651 SU, Sahlgrenska, ny vårdbyggnad 525 526 SU, Östra, psykiatri 328 7 335 Västfastigheter merinvesteringar energi 64 150 150 200 564 SU, Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus 65 30 160 312 300 290 161 40 10 1 368 Nuntorps naturbruk, nybyggnad grishus 1 13 14 Billströmska fhsk, ombyggnad elevhem etapp 1-2 26 4 30 SkaS, Mariestad, diagnostiskt center, éntré 2 11 13 Dalslands folkhögskola, elevhem 5 14 19 Delsumma NIVÅ 3 (löpande priser): 3 392 793 870 862 596 345 173 43 11 0 7 085 NIVÅ 2: Investeringar i plan utan beslut (tidigare nomineringar) -2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt Alingsås, etapp 5A-7 10 61 150 104 66 24 415 Kungälv, projekt 2, vårdblock 10 25 95 303 303 90 826 NU, vårdhygieniska krav 45 50 50 90 95 330 NU/Uddevalla sjukhus, operation, ortopedi 50 200 250 Regionservice, materialförsörjning 7 15 15 37 Regionservice, ombyggnad kök 10 10 10 30 Regionservice, breddinförande / Ny måltidslösning 8 100 100 82 290 SU/Östra, förlossning, neonatal, antenatal 7 17 60 101 200 165 550 Mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar 49 55 57 59 219 Delsumma NIVÅ 2 (fasta priser): 27 99 388 831 1 023 371 114 95 0 0 2 947 Totalt röd (avslag, om-nominering) 0 7 65 215 287 Totalt gul (avvakta, förtydligande, bereds) 20 25 156 453 407 156 24 1 241 Totalt grön (prioriteras) 17 74 381 313 401 281 114 95 0 0 1 675 NIVÅ 1: Investeringar utom plan (nya nomineringar) -2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt Botaniska, ny ekonomigård 1 10 6 16 Botaniska, ny skollokal 5 5 SÄS / Borås, framtida Laboratoriemedicin FLM 12 19 10 6 47 SÄS / Borås, nybyggnad psykiatrins kvarter 7 67 200 164 53 491 SÄS / Borås, utbyggnad infektionsklinik 14 40 30 30 114 SkaS / Skövde, specialisttandvård och käkkirurg 1 20 95 77 193 SkaS / Skövde, tillbyggnad akutblocket 1 15 99 45 160 SkaS / Falköping, ny vårdbyggnad psykiatri 1 11 88 96 13 209 SU / Mölndal, ombyggnad operation 1 6 12 26 26 70 SU / Sahlgrenska, laboratoriemedicinskt centrum 2 2 2 16 50 250 250 228 800 SU / Sahlgrenska, påbyggn akutvård, ny ambulanshall 1 4 48 200 200 150 147 750 SU / Sahlgrenska, ombyggnad transfusionsmedicin 1 2 27 6 36 SU / Sahlgrenska, låghus etapp 3b 2 8 35 35 80 SU / Sahlgrenska, ombyggnad höghuset 1 2 8 35 35 81 SU / Östra, byggnad för tryckkammare 1 10 29 40 SU / Östra, förlossn, neonatal, antenatal, etapp 2-3 25 50 150 200 150 175 750 SU / Östra, tillbyggnad CK öster 1 49 50 200 200 600 1 100 Regionservice / Uddevalla, flytt Regionens Hus 1 8 9 Regionservice / Mariestad, flytt Regionens Hus 2 15 5 22 Regionservice / Östra, ny försörjning och logistik 9 50 76 90 60 15 300 Kungälv, ombyggnad befintliga vårdavdningar (2b) 5 47 61 113 Kungälv, ombyggnad huvudentré (2c) 14 14 VF / Botaniska trädgården, dagvattenhantering 1 8 7 16 VF / Mölndal, tillgänglighetsanpassing huvudentré 1 7 5 13 VF / Mölndal, om- och tillbyggn Hus Z, försörjningshus 1 29 34 6 70 NIVÅ 1 (fasta priser): 20 15 193 630 986 743 749 812 578 775 5 500 Totalt röd (avslag, om-nominering) 1 10 29 40 Totalt gul (avvakta, förtydligande, bereds) 5 11 102 197 104 30 449 Totalt grön (prioriteras) 15 11 150 506 760 639 719 812 578 775 4 964 Vit (flyttas till mindre verksamhetsdrivna) 4 31 12 47 Total (utan prioriteringar) Summa beslutade, löpande priser (delsumma NIVÅ 3) 3 392 793 870 862 596 345 173 43 11 Summa ej beslutade, fasta priser (delsumma NIVÅ 2) 27 99 388 831 1 023 371 114 95 Summa nominerade projekt, fasta priser (delsumma NIVÅ 1) 20 15 193 630 986 743 749 812 578 775 Total 3 438 907 1 451 2 323 2 605 1 459 1 036 950 589 775 Totalt för grön kategori - prioriterade investeringar Index (SKL exkl. läkemedel) 2,6% 2,8% 3,1% 3,2% 3,2% 3,2% 3,2% 3,2% 3,2% Summa index 1,0260 1,0547 1,0874 1,1222 1,1581 1,1952 1,2334 1,2729 1,3136 Summa beslutade, löpande priser (delsumma NIVÅ 3) 3 392 793 870 862 596 345 173 43 11 Summa ej beslutade, fasta priser (delsumma NIVÅ 2) 17 74 381 313 401 281 114 95 Summa nominerade projekt, fasta priser (delsumma NIVÅ 1) 15 11 150 506 760 639 719 812 578 775 Totalt inom plan (NIVÅ 3 & 2), löp. priser 3 406 869 1 272 1 202 1 046 670 309 160 11 8 946 Totalt utom plan (NIVÅ 1), löp. priser 15 11 158 550 853 740 859 1 002 736 1 018 5 941 Totalt för gul kategori - tidsmässigt ej prioriterade investeringar Totalt inom plan (NIVÅ 3 & 2), löp. priser 20 26 165 493 457 181 29 1 369 Totalt utom plan (NIVÅ 1), löp. priser 5 12 111 221 120 36 505 Totalt fastighetsinvesteringar 2014 2015 2016 2017 Totalt Strategiska fastighetsinvesteringar (gröna) 826 1 225 1 546 1 640 1 410 1 169 1 162 747 1 018 10 742 Strategiska fastighetsinvesteringar (gula) 26 176 604 678 301 65 0 0 0 1 849 Fastighetsinvesteringar grundnivå 389 400 412 425 Små strategiska fastighetsinvesteringar 54 55 57 59 Sparade ramar (beslutade projekt, övergångsperiod) 355 274 105 5 Energiinvesteringar 64 150 150 200 Övriga fastighetsinvesteringar (Västtrafik, IT) 3 145 135 210 Totalt fastighetsinvesteringar 1 717 2 425 3 009 3 217 Total detaljerad investeringsplan 2015 (mnkr) 2015 2016 2017 Fastighetsinvesteringar 2 425 3 009 3 217 Utrustningsinvesteringar 1951 1660 1572 Västtrafikinvesteringar (fordon) 100 25 590 Planerad investeringplan brutto 4 476 5 589 6 497 Avdragspost (80% sysselsättningsgrad) -895-1 118-1 299 Förslag investeringsplan netto 3 580 4 471 5 198 Investeringsplan (justerad budget) 3 600 3 600 3 600 Sysselsättningsgrad investeringskapital 80% 80% 80% 80%

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 11 (12) Bilaga 5 (forts.): Kartläggning, prioritering nomineringar och detaljerad investeringsplan Förklaring till prioriteringar: Prioritering i tid snarare än objekt I investeringsplanen 2015-2017 ingår gröna och gula nomineringar Sammanfattande kommentarer och motiveringar till prioriteringar: Restriktivitet för storgöteborg innan fastställd översiktsplan: - Alingsås och Kungälv påverkas - Avvakta presentation och beslut om plan storgöteborg Regionplaner saknas för infektion och lab: - SÄS Borås infektion - SU lab centrum - Diagnostikrådet arbetar på en regional plan för lab Psykiatriplan framtagen, frågetecken om lokalitet: - SkaS Falköping utan närhet till somatisk akut - Efterfråga alternativa lösningar till föreslagen nominering Regionplan saknas för tryckkammare - Analys saknas för antal, typ och geografi - Bör om-nomineras Planer och underlag saknas: - Uddevalla bör om-nomineras om fortfarande aktuellt - MiV ej längre aktuellt

Datum 2013-09-15 Diarienummer RS 11-2014 12 (12) Bilaga 6: Illustration beredningsprocess av nomineringar (strategiska fastighetsinvesteringar)

Ärende 10

Västra Götalandsregionen 1 (15) Tjänsteutlåtande Datum 2014-08-28 Diarienummer RS 341-2013 Västra Götalandsregionen Handläggare: Anna-Maria Bergström Telefon: 010-441 20 60 E-post: anna-maria.bergstrom@vgregion.se Till Regionstyrelsen Kompletterande ekonomiska analyser av åtgärder i miljöprogram 2014-2016 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar: 1. Godkänna gjorda kompletterande ekonomiska analyser avseende miljömålen i miljöprogrammet 2014-2016. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har genom beslut godkänt miljöprogram 2014-2016 som en del i arbetet med att uppfylla regionfullmäktiges mål om att Västra Götalandsregionen egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet. Miljöprogrammet syftar till att främja hälsa och bidra till en hållbar utveckling genom mål och låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. I samband med beslutet om att anta miljöprogrammet har regiondirektören fått i uppdrag att återkomma med kompletterande ekonomiska analyser av miljöprogrammet 2014-2016 där hänsyn till samtliga påverkande faktorer ur ett helhetsperspektiv tas. Uppdraget är omfattande och kräver resurser och deltagande från flertalet förvaltningar i kombination med bra modeller för att beräkna ekonomiska konsekvenser i form av nyttor och kostnader. Regionkansliet har tillsammans med berörda delar av organisationen fått fram vissa beräkningar som redovisas i tjänsteutlåtandet. En slutsats av arbetet är att det saknas ett regiongemensamt sätt att räkna på ekonomiska effekter och modeller saknas för att göra sådana beräkningar vilket leder till en begränsad jämförbarhet mellan beräkningarna. Regionkansliet har fått fram beräkningar för målområde inom Transport, Energi, Produkter och Avfall, Livsmedel och Lustgas. För målområde Kemikalier och Läkemedel saknas helt beräkningar. Detta innebär att regionkansliet inte har kunnat göra en helhetsanalys med de ekonomiska konsekvenserna av beslutat miljöprogram 2014-2016. Nedan följer en sammanställning av aktiviteterna i miljöprogrammet 2014-2016 som regionkansliet kan redovisa ekonomiska konsekvenser för. I sammanställningen finns också en bedömning av hur kostnadsnivån förändras när åtgärderna har genomförts i miljöprogrammet jämfört med kostnadsnivån 2013. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-08-28 2 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Transporter Ökade miljökrav i trafikupphandlingar Ökade miljökrav leasingbilar Resfria möten Produkter och avfall Återanvändning av möbler Minskat livsmedelsvinn Minskat volym hushållsavfall till Kostnadsförändringar efter genomförda åtgärder i miljöprogrammet 2014-2016 Merkostnad 20 mnkr Merkostnad 2,5-6 mnkr Besparingspotential 7 mnkr Besparingspotential 10 mnkr Besparingspotential 2 mnkr Besparingspotential 0,5 mnkr förbränning Energi Inga ekonomiska konsekvenser till följd av miljöprogrammet. Inryms i det långsiktiga målet att halvera energianvändningen till 2030. Livsmedel Ökad andel ekologiska livsmedel Kemikalier Beräkningar saknas Läkemedel Beräkningar saknas Lustgas Investering destruktionsanläggning Merkostnad 2 mnkr Merkostnad 3 mnkr Fördjupad beskrivning av ärendet Regionfullmäktige har genom beslut godkänt Miljöprogram för Västra Götalandsregionen 2014-2016. Under 2011 beslutade regionfullmäktige om det första miljöprogrammet för Västra Götalandsregionens verksamheter. Det innehåller långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030) med tillhörande delmål för perioden 2011-2013. Förslag på mål och åtgärder för programperioden 2014-2016 är framtagna utifrån tidigare delmål, aktuella resultat och utvärdering av förra programperioden. De långsiktiga målen är oförändrade. Antal delmål har blivit färre och åtgärder har blivit tydligare. En tydligare beskrivning av hur målen bidrar till en mer hållbar utveckling avseende hälsa, ekonomi och miljö har tillkommit. Miljöprogrammet är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och Avfall, Kemikalier, Läkemedel samt Lustgas. Under varje målområde i tabellerna nedan finns ett antal åtgärder listade samt vilka nämnder eller styrelser som har huvudansvaret för att genomföra åtgärderna. I tabellerna redovisas ekonomiska konsekvenser för miljöprogrammet 2014-2016 där beräkningar har varit möjliga att genomföra. Värdena redovisar ökningar eller minskningar av kostnader jämfört med 2013.

Datum 2014-08-28 3 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Transporter Mål Mål 2016 1. Kollektiv-trafiken ska till 75 procent utföras med förnybar energi. Åtgärder Kollektivtrafiknämnden säkerställer att krav på ökad andel förnybar energi ställs i nya trafikupphandlingar. Nämnd med huvudansvar Kollektivtrafiknä mnden Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar 62 procent Merkostnad: 20 mnkr 2. Västra Götalandsregionens transporter 1 ska till 60 procent utföras med förnybar energi. Vid nyanskaffning av personbilar och lätta lastbilar ska berörda nämnder och styrelser välja fordon som går på förnybar energi (fordonsgas, ladd-hybrid eller rent elfordon är prioriterade) 2. Regionens fordon: Servicenämnden Förmånsbilar: samtliga nämnder och styrelser 29 procent Merkostnad: 2,5-6 mnkr 3 Långsiktiga mål A. År 2020 ska Västra Götalandsregione ns person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Kollektivtrafiknämnden ska med Västtrafik utveckla anpassning av fordonsstorlekar till resebehovet. Kollektivtrafiknämnden säkerställer krav på energieffektivitet. Kollektivtrafiknä mnden Kollektivtrafiknämnden Påverkar inte avtalskostnaderna därför inte relevant att beräkna. Påverkar inte avtalskostnaderna därför inte relevant att beräkna. Samtliga nämnder och styrelser ska tillämpa resepolicyn för att minska resandet med bil i tjänsten. Resfria möten ska alltid prioriteras. Samtliga nämnder och styrelser Besparingspotential 7 mnkr Regionstyrelsen ska se till att det finns verktyg som möjliggör resfria möten och som säkerställer uppföljningen. Regionstyrelsen Lync-verktyget. Ingår i MS Officelicensen. Ingen merkostnad. 1 Inkluderar Västra Götalandsregionens ägda personbilar och lätta lastbilar 2 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen behövas. För att minska bränsleförbrukning och för att driva på teknikutveckling mot elektrifiering är även ladd-hybrid inkluderat. 3 Beräknat på avtal som gäller från 1 juni 2013 till och med 31 maj 2014.

Datum 2014-08-28 4 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar B. År 2020 ska Västra Götalandsregione ns person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. 4 Kollektivtrafiknämnden ansvarar för att uppdatera planen för avveckling av fossila drivmedel och i den inkludera förslag och kostnad för att genomföra detta för de olika trafikslagen. Kollektivtrafiknämnden Inte relevant att kostnadsberäkna. Servicenämnden ställer och följer upp krav på ökad andel förnybara drivmedel för entreprenörer gällande tvätt-, depå- och hjälpmedelstransporter. Servicenämnden Upphandling klar kvartal 1 2014. Inga beräkningar kan göras i nuläget. Kommentarer till målområde transporter Västra Götalandsregionens transporter består av kollektivtrafik, egna persontransporter och transporter av produkter. Kollektivtrafiken har gjort beräkningar med hjälp av Västtrafik på upphandlingar med trafikstart 2014-2016. Beräkningar av merkostnaden uppskattas till cirka 20 mnkr i ökade kostnader för att nå miljömålet på 75 procent förnybar energi i kollektivtrafiken 2016. De merkostnader som uppstår för nyanskaffning av leasingbilar som går på förnybar energi varierar beroende på val av storlek på bil och bränsleteknik. Beräkningen avser personfordon där bland annat antagande gjorts att nyanskaffningen avser gasbilar och att bytet sker mot antingen en gasbil i mellanklass eller byte till en gasbil i liten klass. Antalet personfordon är cirka 970 varav cirka 368 redan är gasfordon. Merkostnaden för att byta ut fordon under 2014-2016 ligger i storleksordningen 2,5-6 mnkr beroende på val av storlek på bil Kostnaden för redan utbytta fordon har varit i storleksordningen 5-6 mnkr. Skulle Västra Götalandsregionen valt att köpa in det allra minsta alternativet handlar det istället om en kostnadsminskning jämfört med bibehålla bensin/etanolfordon. Under 2014 har miljönämnden och regionutvecklingsnämnden fattat beslut om att vara med och ta merkostnaden för att den fordonsgas som regionen köper till egna fordon ska vara 100 procent biogas 5. Merkostnaden bedöms till 1,2 mnkr för perioden. Genom att ha resfria möten i stället för att ta bil i tjänsten kan Västra 4 Inkluderar Västra Götalandsregionens ägda personbilar och lätta lastbilar, allmän kollektivtrafik, godstransporter för tvätt-depå-, och hjälpmedel samt ambulanser och sjuktransportfordon 5 http://www.vgregion.se/upload/regionkanslierna/regionutveckling/bru- RUN/2014/Snabbprotokoll%20140508.pdf

Datum 2014-08-28 5 (15) Diarienummer RS 341-2013 Götalandsregionen minska kostnaderna för resor. Det har gjorts en förstudie 6 av pendlings- och tjänsteresor avseende klimatpåverkan, ekonomi och hälsa vid Västra Götalandsregionen som visar att om i genomsnitt 25 procent av alla tjänsteresor 2016 med privatbil ersätts med virtuella möten (telefonmöten, videokonferens etc) finns en besparingspotential på 7 mnkr. Målområde Energi Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Mål 2016 3. Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska vara minst 90 procent. Fastighetsnämnden ansvarar för att i samverkan med berörda verksamheter byta ut de egna värmeproduktionsanläggningar som fortfarande drivs med olja senast 2016. Fastighetsnämnden 91 procent förnybar energi Ingen merkostnad 7 4. Den totala energianvändning en i egna fastigheter överskrider inte 180 kwh/m2 och BRA (Bruksarea) Samtliga nämnder och styrelser ska minska användningen av el per ytenhet i egna lokaler jämfört med 2009 års nivå. Fastighetsnämnden har ett samordningsansvar att med övriga nämnder och styrelser ta fram en konsekvensutredning och strategi för att minska verksamhetselen. Utredningen ska vara klar och en handlingsplan ska ha tagits fram och påbörjats under 2014. Fastighetsnämnden ihop med sjukhusstyrelserna 191 kwh/m2 Det inryms inom ramen för att nå halveringsmålet och genererar inga ytterligare merkostnader. Servicenämnden och berörda nämnder/styrelser ställer och följer upp krav på energiförbrukning i Servicenämnden Beräkningar saknas. 6 MN 120-2012 Förstudie av pendlings- och tjänsteresor avseende klimatpåverkan, ekonomi och hälsa vid Västra Götalandsregionen. 7 Fjärrvärmebolagen har normalt ägarkrav att bli fossilfria till 2020 vilket innebär att denna utveckling går hand i hand med VGRs mål och utgör ingen merkostnad.

Datum 2014-08-28 6 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar upphandling av energikrävande utrustning 8 Långsiktiga mål A. Västra Götalandsregione n ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020. Under 2014 ska Fastighetsnämnden ha kartlagt samtliga fjärrvärmeleverantörer, sammanställt hur värme har tillverkats samt i dialog utarbetat en handlingsplan tillsammans med leverantörerna för att minska användandet av fossila bränslen. Fastighetsnämnden Det inryms inom ramen för att nå halveringsmålet och genererar inga ytterligare merkostnader. B. Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. Fastighetsnämnden ansvarar för att, utifrån energikartläggningar 9, ta fram en handlingsplan för investeringar, mätning och uppföljning, information och utbildning per fastighetsobjekt för att minska verksamhetens energianvändning med hänsyn till det långsiktiga halveringsmålet. Handlingsplanen ska vara klar och genomförandet påbörjat under 2014. Fastighetsnämnden Det inryms inom ramen för att nå halveringsmålet för att nå minskad energianvändning. Utöver denna ekonomiska vinst blir det minskad miljöbelastning som inte har uppskattats. C. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregione n bedriver verksamhet ska energianvändning en bli avsevärt effektivare till 2030. Fastighetsnämnden ska till 2014 ha tagit fram en strategi för hur energianvändningen i hyrda lokaler ska kunna minskas. Fastighetsnämnden Inte relevant att beräkna. 8 Krav i enlighet med Krav på elenergianvändningen vid upphandling av utrustning i Västra Götalandsregionen. 9 Genomfördes under 2013.

Datum 2014-08-28 7 (15) Diarienummer RS 341-2013 Kommentarer till målområde energi Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, belysning samt drift av medicinteknisk utrustning och IT-utrustning sker till största delen med förnybar energi. Inom fjärrvärme förekommer fortfarande en del fossila energislag. Dessa är under utfasning. Den totala energianvändningen i egna fastigheter har minskat sedan mitten av 1990-talet. Effektiviseringsmålet i miljöprogrammet 2014-2016 ses av Västfastigheter som ett delmål för att nå halveringsmålet för 2030 och medför därför ingen merkostnad till den redan tagna budgeten för målet. Den utredningen visar att merinvesteringsbehovet är 4 mdkr fram till år 2030 vilket genererar merkostnader i form av kapitalkostnader. Åtgärderna genererar dock kostnadsminskningar för minskad energianvändning på i storleksordningen 3 mdkr till 2030 om energiprisutvecklingen är 2 procent realt per år. Halveringsmålet till 2030 syftar i första hand till att minimera behovet av värme, till exempel genom att tilläggsisolera fasader för att förbättra klimatskalet. Därefter minimeras behovet av el genom att använda smart och energisnål utrustning. Målområde Produkter & Avfall Mål Mål 2016 Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar 3. Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregion en ska minska. Förbrukningsmaterial inom sjukhusvård: Verksamhetseffektivis eringar med miljönytta. Det görs bland annat genom att hämta hem de potentiella miljövinsterna i arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård och genom kravställande vid upphandling om förpackningsstorlekar och design för återanvändning. Sjukhusstyrelser och servicenämnd Inte relevant att beräkna. Möbler: Återanvändning prioriteras före nyinköp. Samtliga nämnder och styrelser Besparingspotential: 10 mnkr Detta förutsätter fortsatt arbete med att säkerställa verktyg som möjliggör en effektiv återanvändning av

Datum 2014-08-28 8 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål 4. Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 procent jämfört med 2012. Långsiktiga mål C. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregion en ska stödja en hållbar utveckling. Åtgärder funktionsdugliga möbler och uppföljning. Livsmedel: Minska matsvinnet genom utveckling, utbildning och mätning. Sjukhusstyrelserna ska verka för att öka utsorteringen av olika avfallsfraktioner och förbättra kvaliteten på det utsorterade avfallet. Detta kan ske genom att se till att det finns goda förutsättningar för källsortering samt att det finns tydliga instruktioner för hur avfallet ska hanteras. Miljönämnden ska i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram förslag på produkter att fokusera på i arbetet med minskad klimatpåverkan från materialanvändning. Samtliga nämnder och styrelser ska kontinuerligt verka för att förbättra sin avfallshantering och förebygga uppkomsten av avfall. Nämnd med huvudansvar Servicenämnd, sjukhusstyrelserna, styrelserna för folkhögskolor, Naturbruksgymnas ierna, Göteborgsoperan och Göteborgs Symfoniker Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Besparingspotential: 2 mnkr Sjukhusstyrelserna 2 procent Besparingspotential: 0,5 mnkr Miljönämnden Samtliga nämnder och styrelser Inte relevant att beräkna. Inte relevant att beräkna. Kommentarer till målområde produkter och avfall För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen precis som på nationell nivå inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall som går till förbränning genom att minska behov av material, öka återanvändningen och förbättra kvaliteten på materialåtervinningen.

Datum 2014-08-28 9 (15) Diarienummer RS 341-2013 En smartare hantering av möbler är en del i detta arbete. Västra Götalandsregionen som helhet köper möbler för 100 mnkr per år. Kostnadsminskningar uppnås dels genom att överblivna möbler från en verksamhet kan komma till nytta hos en annan och dels genom ökad användning av redesignade möbler. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har man uppskattat att hälften av det blandade avfallet är möbler, en volym motsvarande 225 ton per år. Nyanskaffningsvärdet av motsvarande mängd är 33 mnkr per år. SU har därför varit pilot för TAGE som är ett IT-system för att möjliggöra byte av möbler. Tanken är att TAGE under 2014-2015 ska rullas ut till alla verksamheter inom regionen. Om det implementeras i hela Västra Götalandsregionen uppskattas besparingspotentialen till cirka 10 mnkr 10. Besparingarna bedöms komma under 2015-2016. När det gäller matsvinn har Regionservice under vecka 20 2014 gjort mätningar av hur mycket mat som slängs. Dessa mätningar visar att det under en vecka slängs 2 000 patientbrickor med orörd mat och besparingspotentialen uppskattas till ett livsmedelsvärde på minst 2 mnkr på årsbasis. Restaurangsvinnet är 2 ton per vecka, men det finns ingen mätning på vad som slängs och därmed kan verksamheten inte göra någon uppskattning av livsmedelsvärdet på matsvinnet. Regionen skulle minska sina avfallskostnader med cirka 0,5 mnkr per år om mängden hushållsavfall minskade med 10 procent och sorterade detta som återvinningsmaterial. Hushållsavfall (brännbart) står idag för cirka 64 procent av regionens totala avfallsmängd. Det finns stor potential i att minska mängden osorterat avfall och öka andelen som kan sorteras ut för biologisk materialåtervinning. 10 Miljösekretariatets utredning Resurseffektiv hantering av Västra Götalandsregionens möbler från 2014-04-09.

Datum 2014-08-28 10 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Livsmedel Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Mål 2016 7. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 40 procent av den totala livsmedelsbudgeten. Samtliga nämnder och styrelser ska i planeringen beakta det 40-procentiga målet för ekologiska livsmedel. Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion 29 procent Merkostnad: 2 mnkr Samtliga nämnder och styrelser ska fortsätta med att välja ut och byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt. Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion Inte relevant att beräkna. Kommentarer till målområde livsmedel Merkostnad för att öka andelen ekologiskt kan uppstå beroende på prisutvecklingen för ekologiska livsmedel. Större andel vegetabilier och en mindre andel kött ger ökat ekonomiskt utrymme att köpa ekologiskt. Genom ökad användning av ekologiska livsmedel i egna verksamheter kan utvecklingen påskyndas mot en hållbar livsmedelsförsörjning i Västra Götaland och därigenom stötta regional konkurrenskraft. Regionservice som står för den största delen livsmedel av regionens verksamheter har uppnått en andel på 30 procent ekologiska livsmedel under 2013. Målet för regionservice 2016 är att uppnå 35 procent ekologiska livsmedel. Kostnaden för att uppnå 30 procent har varit knappt 7 mnkr. För att uppnå ytterligare 5 procentenheter är bedömningen att kostnaden blir cirka 2 mnkr. Att kostnaden ökar mer än linjärt beror på att merkostnaden ökar ju fler procent av ekologiska livsmedel som uppnås eftersom man väljer att byta ut de billigaste råvarorna först. Verksamheterna utanför Regionservice som har egna kök har redan under 2013 uppnått 40 procent ekologiska livsmedel och har därför ingen merkostnad.

Datum 2014-08-28 11 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Kemikalier Mål Mål 2016 8. Mängden miljöoch hälsofarliga ämnen 11 i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med 2010. Åtgärder Samtliga nämnder och styrelser ska kontinuerligt verka för att minska behov av och byta ut varor och kemiska produkter som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen, till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. Servicenämnden och andra berörda nämnder/styrelser ställer och följer upp krav i upphandling av varor och kemiska produkter och säkerställer inköpsstatistik för förekomst av miljöoch hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter. 12 Fastighetsnämnden ska kontinuerligt verka för att minska förekomsten av miljöoch hälsofarliga ämnen i byggmaterial vid nybyggnation. Nämnd med huvudansvar Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden Fastighetsnämnden Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar 66 procent Uppföljning pågår och mängdberäkningar görs men kostnadsberäkningar går inte att genomföra i nuläget. Uppföljning pågår och mängdberäkningar görs men kostnadsberäkningar går inte att genomföra i nuläget. Kommentarer till målområde kemikalier En mängd ämnen ingår i de varor och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är 11 Målet inkluderar de volymmässigt största flödena av kemiska produkter med utfasningsämnen i som följts upp sedan 2010. För mer utförlig beskrivning se dokument "Kemiska produkter - Prioriterad lista för central uppföljning" på intra.vgregion.se/kemikalier eller www.vgregion.se/kemikalier 12 Förprioriterade upphandlingar avseende miljö- och hälsofarliga ämnen. För övriga upphandlingar ställs grundläggande kemikaliekrav.

Datum 2014-08-28 12 (15) Diarienummer RS 341-2013 en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Åtgärder inom detta målområde syftar till att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter som används i verksamheten. Genom effektiviseringar som leder till minskad kemikalieförbrukning minskar kostnader för inköp av kemikalier. Genom att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen kan antalet människor som behöver hälso- och sjukvård till följd av exponering för dessa ämnen minska. Merkostnader kan tillfälligt uppstå, till exempel för att genomföra en omställning till mindre kemikaliekrävande processer eller produkt. Uppföljning pågår och mängdberäkningar görs men kostnadsberäkningar går inte att genomföra i nuläget. Arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier ur våra verksamheter och ur de produkter som köps in till verksamheterna är ett mycket stort och komplext arbete. För att effektivisera arbetssättet och även göra det mer kommunikativt vill miljösekretariatet driva arbetet med Det giftfria väntrummet 13. Förslaget är att fram till 2016 ha ett koncept för detta klart inför nästa målperiod för miljöprogrammet. Målområde Läkemedel Mål Mål 2016 Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar 9. Miljöbelastning en av produktion, ordinering och kassation har minskat jämfört med 2013. Primärvård, sjukhus och tandvård ska minska ordinering av identifierade miljöbelastande preparat 14. Primärvård och sjukhus ska öka ordinering av FAR - Fysisk Aktivitet på Recept. Primärvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna och tandvårdsstyrelsen Primärvårdsstyrelsen och sjukhusstyrelserna Inte relevant att beräkna. Svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna men borde leda till lägre kostnader för läkemedel. Sjukhusapoteket VGR: Kassation av läkemedel inom slutenvården ska minska genom anpassning av sortiment och förpackningsstorlekar efter vårdens behov av läkemedel. Sjukhusstyrelserna samt Hälso- och Sjukvårdsutskottet Sjukhusapoteken håller på att ta fram en metod för att kunna följa upp och mäta kassationen av läkemedel. Pågår under 2014. 13 Miljönämnden 66-2012 14 Gäller i nuläget antibiotika

Datum 2014-08-28 13 (15) Diarienummer RS 341-2013 Servicenämnden och Läkemedelsenheten ställer och följer upp miljökrav 15 och sociala krav 16 i samtliga läkemedelsupphandlingar. Servicenämnden samt Hälso- och Sjukvårdsutskottet Ingen dokumenterad merkostnad kan påvisas 17 Kommentarer om målområde läkemedel De kostnader som uppkommer på grund av antibiotikaresistens för hälso- och sjukvården och samhället är höga, och kommer troligtvis att stiga om resistensen ökar ytterligare. En europeisk studie 18, 19, 20 visade att över 8 000 dödsfall och 62 miljoner euro i extra kostnader kunde tillskrivas infektioner i blodet orsakade av två antibiotikaresistenta bakterier år 2007. De höga kostnaderna representerar enligt studien enbart en bråkdel av den totala belastning som antibiotikaresistens utgör för hälso- och sjukvården och samhället. Genom att minska kassation av läkemedel kan besparingar göras inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Ökad ordinering av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) kan också medföra att läkemedelskostnaderna minskar. Investeringar i avancerad reningsteknik globalt vid produktionsanläggningar skulle teoretiskt kunna resultera i något dyrare läkemedel för slutkonsumenten, men så vitt vi vet finns det (ännu) ingen dokumenterad korrelation mellan priset på slutprodukten till konsument och hur långtgående åtgärder som vidtagits för att minimera utsläpp vid produktion". 15 Enligt Miljöstyrningsrådets kriterier, www.msr.se 16 I enlighet med det nationella landstingssamarbetet för uppförandekod hos leverantörer 17 Joakim Larsson, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, artikel om Läkemedel i miljön publicerad i Läkemedelsverkets Läkemedelsboken 2011-2012. 18 http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/publications/forms/ecdc_dispform.aspx?id=444 19 Cost-savings achieved by eradication of epidemic methicillin-resistant Staphylococcus aureus (EMRSA)- 16 from a large teaching hospital, Björholt I, Haglind E. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2004 Sep;23(9):688-95. Epub 2004 Aug 18-20 http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2011/studie-satter-hog-prislapp-pa-antibiotikaresistens-ieuropa/

Datum 2014-08-28 14 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Lustgas Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Mål 2016 10. Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med 2009. Sjukhusen ansvarar för att med hjälp av Västfastigheter stänga av tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas. Sjukhusstyrelserna och Fastighetsnämnden 32 procent Besparingspotential finns men beräkning saknas i nuläget. Fastighetsnämnden ansvarar för att fortsatt söka efter läckor i rörledningar och kopplingar som tillhör det fasta nätet samt att åtgärda eventuella brister. Sjukhusen ansvarar för läckagekontroll av takoch väggmonterade försörjningsenheter (pendlar m.m.) samt åtgärdande av brister. Sjukhusstyrelserna och Fastighetsnämnden Besparingspotential finns. Inga beräkningar finns. Fastighetsnämnden ansvarar för att installera fasta destruktionsanläggning ar och nödvändig kringutrustning senast vid utgången av 2014. Fastighetsnämnden Merkostnad: 3 mnkr Minskade kostnader för bättre arbetsmiljö är inte beräknade. Sjukhusen ansvarar för att utbilda personal vid förlossningen i hur tillhörande utrustning ska hanteras. Personalen ska sedan se till att patienterna använder utrustningen rätt för att maximera insamlingsgraden på sal. Sjukhusstyrelserna Inte relevant att beräkna. Primärvården, sjukhusen och tandvården bevakar användningen av lustgas för övriga Primärvårdsstyrels en, sjukhusstyrelserna och tandvårdsstyrelsen Inte relevant att beräkna.

Datum 2014-08-28 15 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar områden än förlossning, som till exempel procedursmärta. Vid frekvent användning gör verksamheten en bedömning om det är aktuellt med mobila destruktionsanläggningar. Kommentarer om målområde lustgas Genom åtgärderna för att minska onödig användning av lustgas minskar också motsvarande kostnader för inköp av lustgasen. För 2014-2016 görs investeringar på 17 mnkr för installation av destruktionsanläggningar av lustgas. Kapitalkostnaderna för dessa anläggningar ger cirka 3 mnkr i ökade kapitalkostnader. Beredning Ärendet har beretts i ett samarbete med regionstyrelsen och miljösekretariatet. Förvaltningar som i större utsträckning är involverade i att vidta åtgärder för att uppnå miljömålen såsom Västfastigheter, Regionservice och kollektivtrafiksekretariatet har bidraget med underlag till beräkningar. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen Miljösekretariatet Kollektivtrafiksekretariatet Västfastigheter Västtrafik

Ärende 11

Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-13 Diarienummer RS 11-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomienheten Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till Ägarutskottet Botaniska trädgården Slutredovisning besökstoalett Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Slutredovisningen godkänns. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beviljade den 24 januari 2012 Botaniska Trädgården ett investeringsutrymme på 2 500 tkr för att bygga nya besökstoaletter. Byggnationen har genomförts av fastighetsnämnden och projektet är nu slutfört. Fastighetsnämnden återkommer nu till regionstyrelsen med en slutredovisning. Fördjupad beskrivning av ärendet Ekonomi Projektet har genomförts enligt plan. Kostnaderna för projektet uppgår till 2 495 tkr. Avvikelsen är + 5 tkr. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämndens protokoll 2014-08-28 53. Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se