Handlingar till mötet i Vänersborg med regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen. 3 februari 2015

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen 3 februari 2015

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med regionfullmäktige tisdagen den 3 februari 2015 Plats: Sessionssalen, Kommunhuset, Vänersborg Tid: Tisdagen den 3 februari kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Avsägelser och anmälan av nyvalda i regionfullmäktige Diarienummer RS Frågestund Diarienummer RS Interpellationer - Kurt Karlsson (SD) om handläggningen av personer som saknar ID-handlingar vid läkarbesök Diarienummer RS (bordlagd RF 25 november 2014) - Mikael Wallgren (V) Hur säkerställer regionen att all personal alltid ställer frågor om misshandel? Diarienummer RS Bildande av regionalt bredbandsbolag Netwest AB Diarienummer RS Vidareutveckling av Sahlgrenska Science Park Diarienummer RS Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare Diarienummer RS Planeringsdirektiv för tillägg Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Föredragningslista från regionfullmäktige, (2) 8. Utredning och översyn av regionarkivet Diarienummer RS Överlämnande av allmänna handlingar i samband med ny politisk organisation av patientnämnderna vid årsskiftet 2014/2015 Diarienummer RS Revidering av Maritim strategi för Västra Götaland 2014 Diarienummer RS Ansökan om medlemskap i Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland - Dalarna Diarienummer RS Förslag till ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Diarienummer RS Projekt Nytt Regionens Hus i Göteborg Diarienummer RS (behandlas i RS 27 januari) 14. Anmälan av inkomna motioner 15. Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärenden (utdelas vid mötet) - Valberedningens förslag till val - Revisorskollegiets förslag till val Diarienummer RS Eventuellt fortsättning interpellationer Joakim Larsson Ordförande Samtliga handlingar och beslutsunderlag i ovan kungjorda ärenden finns tillgängliga på Regionens Hus, Residenset, Vänersborg, tel Tänk på miljön 1. Res gärna kollektivt ( )

4 Regionfullmäktige Preliminärt program för regionfullmäktiges sammanträde tisdagen den 3 februari 2015 i Vänersborg Tisdagen den 3 februari Tid Program Kaffe och samling/gruppmöte Plenum Gemensam lunch på Folkets Hus (Kungsgatan 15) Vänersborg Plenum Något avbrott för gemensam kafferast kommer inte att göras. Däremot finns eftermiddagskaffe i foajén mellan kl OBS! Ingen förtäring i sessionssalen (detta på grund av att om man välter dricka/kaffe kan det slå ut hela elektroniska systemet). Lokaler för partigruppmöte: Nedanstående lokaler i Kommunhuset Vänersborg är bokade för partigruppmöten: S-gruppen lokal 119, plan 1 M-gruppen lokal 177 D, plan 1 (del av caféterian) MP-gruppen lokal 212, plan 2, trapphuset C-gruppen lokal 214, plan 2, korridor C SD-gruppen lokal 225, plan 2, korridor C V-gruppen lokal 367, plan 3, korridor 1 FP-gruppen lokal 373, plan 3, korridor 1 KD-gruppen Ovala rummet, plan 3, korridor 1

5 Ärende 3

6

7

8 Ärende 4

9

10

11

12

13 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/Ekonomi Handläggare: Lars Hillerström Telefon: E-post:lars.hillerstrom@vgregion.se Till ägarutskottet Bildande av regionalt bredbandsbolag Netwest AB Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Regionfullmäktige beslutar medverka i bildandet av bredbandsbolaget Netwest AB. 2. Regionfullmäktige godkänner förslaget till bolagsordning och aktieägaravtal för Netwest AB. 3. Västra Götalandsregionens andel är 34 procent av aktiekapitalet kronor. 4. Västra Götalandsregions andel av aktiekapitalet kronor finansieras inom moderförvaltningen. 5. Regionfullmäktige beslutar tillskjuta kronor till Netwest AB som ovillkorat aktieägartillskott. 6. Västra Götalandsregionens andel av ovillkorat aktieägartillskott kronor finansieras av Regionutvecklingsnämnden. 7. Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att godkänna mindre justeringar i Netwest AB:s bolagsordning och aktieägaravtal. 8. Beslutet är villkorat av att ytterligare minst 10 ägare tecknar sig för delägarskap i bolaget. 9. Direktören för regionutvecklingssekretariatet får i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar. Sammanfattning Föreningen Västlänk vände sig till Västra Götalandsregionen 2013 med ett förslag om att starta en gemensam utredning hur man ska kunna utveckla infrastrukturen för elektroniska kommunikation i regionen. Västlänk är en förening vars medlemmar är stadsnät i regionen. Utredning föreslog att det ska startas ett gemensamt bolag där dessa frågor ska drivas. Bolaget ska ge följande långsiktiga nyttor för invånare och näringsliv: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

14 Datum (3) Diarienummer RS Främja bredbandsutvecklingen i Västra Götaland Större valfrihet på tjänstesidan och bättre priser genom ökad konkurrens Ökade intäkter i stadsnäten med ett gemensamt marknadsföringsbolag Ökad fiberutbyggnad genom lokala investeringar Förbättra regional planeringsförmågagenom lokala investeringar En möjlighet för de uppväxande fiberföreningarna att få hjälp med att erbjuda sina tjänster till marknadens aktörer. Bolaget Bolaget som föreslås bildas ska ägas av gemensamt av Västra Götalandsregionen och mer än 20 stadsnät. Ett utkast till bolagsordning och aktieägaravtal har utarbetats. Mindre justeringar av bolagsdokumenten kan behövas göras. Ett förslag är att regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att godkänna dessa förändringar. Aktiekapitalet i bolaget föreslås vara kr. Till det ska ägarna gemensamt tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott kronor till bolaget. Västra Götalandsregionens andel kronor finansieras av regionutvecklingssekretariatet. Det har också tagits fram en affärsplan och ett budgetförslag för de närmaste 4 åren. Det har gått ut ett erbjudande att teckna aktier i bolaget till stadsnäten i regionen. Sista dag för att teckna aktier i bolaget är Extern juridisk rådgivare har varit MAQS advokatbyrå som medverkat i framtagande av bolagshandlingar. Finansiering Finansieringen av Västra Götalandsregionens andel av aktiekapitalet kronor sker inom moderförvaltningen. Finansieringen av Västra Götalandsregionens ovillkorade aktieägarkapital kronor sker inom Regionala utvecklingsnämnden. Beredning Förslaget om bildande av bolaget har beretts inom BHU Beredningsgruppen för Hållbar Utveckling. Juridiska enheten regionkansliet har granskat förslaget till bolagshandlingar. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

15 Västra Götalandsregionen 3 (3) Bilaga 1. Aktieägaravtal 2. Bolagsordning 3. Affärsplan 4. Protokollsutdrag RUN Tjänsteutlåtande RUN Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden Moderförvaltningen, Kristofer Weiler Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

16

17

18

19

20

21 MAQS UTKAST NETWEST AKTIEÄGARAVTAL mellan AKTIEÄGARNA i [**] AB daterat 2014-XX-XX

22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND GENERELLA ÅTAGANDEN BOLAGSORDNING BOLAGET OCH DESS VERKSAMHET FINANSIERING AV BOLAGET OCH VINSTDISPOSITION NYA DELÄGARE STYRELSE UTÖVANDE AV RÖSTRÄTT OCH BESLUTSFATTANDE INFORMATIONSSKYLDIGHET SEKRETESS GENERELLT ÖVERLÅTELSEFÖRBUD ÖVERLÅTELSE TILL NÄRSTÅENDE M.M FÖRKÖP OCH DRAG ALONG INLÖSEN AV AKTIER VID PARTS AVTALSBROTT INLÖSEN PÅ GRUND AV PARTS OBESTÅND M.M INLÖSEN PÅ GRUND AV ATT PARTS STADSNÄTSAVTAL UPPHÖR ATT GÄLLA INLÖSEN PÅ GRUND AV ÄGARFÖRÄNDRING ÅTAGANDE ATT INTE PÅKALLA ELLER UTÖVA LÖSEN- ELLER FÖRKÖPSRÄTT ENLIGT BOLAGSORDNINGEN VÄRDERING LAGEN OM HANDELSBOLAG OCH ENKLA BOLAG OCH LIKVIDATION ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID OCH AVTALETS UPPHÖRANDE MEDDELANDEN ÄNDRINGAR FULLSTÄNDIG REGLERING TVISTER...13 BILAGOR BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BOLAGSORDNING MALL FÖR BOLAGETS STADSNÄTSAVTAL MED STADSNÄTEN TIDPUNKTER OCH BELOPP FÖR AKTIEÄGARTILLSKOTT

23 Detta aktieägaravtal ( Avtalet ) har ingåtts mellan (1) Västra Götalandsregionen, [org. nr] [**], [adress] ( VGR ), (2) [Part 1], [org. nr] [**], [adress], (3) [Part 2], [org. nr] [**], [adress], (4) [Part 3], [pers. nr] [**], [adress] och (5) [Part 4], [pers. nr] [**], [adress] Varje part till detta Avtal som anges i punkterna 1 [XX] ovan benämns nedan för Part och gemensamt för Parterna. Parterna angivna ovan i punkterna 2 [YY] benämns nedan gemensamt för Stadsnäten och var för sig Stadsnät. Kommentar [F1]: Vi behöver ha info om ägarna. 1 BAKGRUND 1.1 [**] AB, org. nr. [**] ( Bolaget ), har vid detta Avtals upprättande ett registrerat och till fullo inbetalt aktiekapital uppgående till [**] kronor, fördelat på [**] aktier med lika rätt och med ett kvotvärde om en (1) krona. Aktierna i Bolaget ägs av Parterna enligt följande fördelning: Namn Antal aktier Antal röster VGR [**] [**] Kommentar [F2]: Aktier motsvarande 34 %. [**] [**] [**] [**] [**] [**] [**] [**] [**] 1.2 Parterna skall genom Bolaget främja en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation ur ett regionalt perspektiv ( Västra Götaland) och genom lokal närvaro skapa nytta och mervärden för kommuninvånarna, näringslivet och kommunala verksamheter. Genom regional samverkan skapas synergieffekter som medför bättre ekonomi, högre driftsäkerhet och kvalité samt större valfrihet för slutkunden med ökad konkurrens som följd. 1.3 Detta Avtal omfattar Parternas nuvarande och Parternas framtida aktier i Bolaget. Vad som i detta Avtal gäller för aktier skall också gälla för konvertibler, optionsrätter, emissionsbevis och andra instrument eller värdepapper som ger någon person rätt att 3 (13)

24 erhålla eller annars påkalla eller kräva emission, tilldelning, försäljning eller överlåtelse av aktier eller andra instrument eller värdepapper i Bolaget. 2 GENERELLA ÅTAGANDEN Parterna åtar sig att på detta Avtals villkor vara aktieägare i Bolaget samt: (a) (b) (c) (d) att själv eller genom ombud delta i och rösta på varje bolagsstämma i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal respektive Bolagets bolagsordning, att, i förekommande fall, som styrelseledamot eller suppleant själv delta i och rösta på varje sammanträde med styrelsen, respektive att se till att de styrelseledamöter och suppleanter som, i förekommande fall, sådan Part nominerat deltar i och röstar på varje sammanträde med styrelsen, i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal respektive Bolagets bolagsordning, att i övrigt utöva sin rösträtt som aktieägare i Bolaget och att agera på sådant sätt, som fordras för genomförandet och uppfyllandet av detta Avtal, och att lojalt verka för Bolagets bästa, inkluderande men inte begränsat till att Part skall avstå från att, annat än i undantagsfall för enstaka uppdrag åt befintlig nationell kund, ägna sig åt att vara samordningsorgan för Stadsnäten och därvid erbjuda nationella kunder en avtalspart i förhållande till alla Stadsnäten. 3 BOLAGSORDNING 3.1 Bolagets bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av Bilaga 1 eller sådan annan lydelse som från tid till annan antas på bolagsstämma i Bolaget. 3.2 Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i Bolagets bolagsordning och detta Avtal skall avtalets bestämmelser ha företräde. 4 BOLAGET OCH DESS VERKSAMHET 4.1 Bolagets verksamhet består primärt av att utveckla och marknadsföra Stadsnäten. Bolaget skall även kunna välja att i enstaka fall anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation i Västra Götaland. Vidare skall Bolaget kunna äga all den utrustning som används för det regionala nätet (Västgötaringen) med undantag för den fiberinfrastruktur (bredbandsnäten) som ägs av Stadsnäten. Genom Bolaget som ett samordningsorgan ges Stadsnäten möjlighet att erbjuda nationella kunder en avtalspart i förhållande till alla Stadsnäten, varvid Stadsnäten förser Bolagets kunder med tillgång till sina respektive bredbandsnät på de villkor som framgår av Bilaga 2 ( Stadsnätsavtal ). Vidare skall Bolaget teckna ett ramavtal med en extern driftspartner från vilken respektive Stadsnät kan avropa tjänster. 4 (13)

25 4.2 Bolagets verksamheter skall bedrivas enligt affärsmässiga principer och i enlighet med tillämplig lag. 4.3 Alla avtal och andra transaktioner mellan Bolaget, å ena sidan, och Part eller någon Part närstående fysisk eller juridisk person eller styrelseledamot eller anställd i Part eller i någon Part närstående juridisk person, å andra sidan, skall, om inte samtliga Parter skriftligen överenskommer om annat i varje enskilt fall, endast innefatta normala och affärsmässiga villkor och vara dokumenterade skriftligen. 5 FINANSIERING AV BOLAGET OCH VINSTDISPOSITION 5.1 Parterna är överens om att Bolagets löpande rörelse skall vara självfinansierad genom att Bolaget lägger på ett administrativt påslag vid prissättningen gentemot Bolagets kunder i förhållande till det pris som betalas till Stadsnäten enligt vid var tid gällande Stadsnätsavtal. 5.2 Respektive Part skall vid de tillfällen och med de belopp som framgår av Bilaga 3 tillskjuta kapital genom ovillkorade aktieägartillskott till Bolaget. Vidare skall finansieringen av Bolagets verksamhet vid behov kompletteras med lån från etablerade kreditinstitut. 5.3 Parterna överens om att Bolagets vinstmedel skall balanseras för att finansiera Bolagets framtida kostnader. Vinstutdelning skall således endast ske undantagsvis och endast under förutsättning att samtliga Parter är överens om det. 6 NYA DELÄGARE 6.1 Det är Parternas avsikt att låta fler stadsnät i Västra Götaland bli aktieägare i Bolaget ( Ny Delägare ) för att därigenom komplettera Bolagets förmedlade utbud gentemot kunder. 6.2 För det fall att antalsmässigt minst 65 % av de Stadsnät som är Parter till detta Avtal (inklusive de Stadsnät som tillträder detta Avtal enligt punkt 6.3 nedan) har accepterat att Bolaget skall uppta Ny Delägare samt därvid fastställt hur många aktier som Ny Delägare skall förvärva, förbinder sig övriga Parter att lojalt medverka till att Ny Delägare äger rätt att förvärva eller teckna aktier i Bolaget i enlighet med punkterna Parterna förbinder sig att tillse att Ny Delägare skriftligen tillträder detta Avtal som Part genom att underteckna en bekräftelse härom samt att Ny Delägare tecknar Stadsnätsavtal med Bolaget. 6.4 Parternas avsikt är att VGR:s ägarandel i Bolaget alltid skall uppgå till minst 34 % procent av antalet utgivna aktier i Bolaget och Parterna är därvid överens om att respektive Stadsnät skall sälja aktier i Bolaget till Ny Delägare i proportion till sin ägarandel (avrundat till närmaste hel aktie). Priset vid Stadsnätens försäljningar är, om Parterna inte enas om annat, det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan. 5 (13)

26 6.5 Genom Ny Delägares förvärv av aktier från Stadsnäten övertar Ny Delägare skyldigheten att svara för sin proportionerliga andel av det ytterligare kapital som enligt Bilaga 3 skall tillföras Bolaget, varvid Stadsnätens skyldigheter enligt punkt 5.2 ovan i motsvarande mån skall reduceras. Ny Delägares proportionerliga andel av de ovillkorade aktieägartillskotten skall beräknas genom att det kapital som, i förekommande fall, återstår att tillskjuta till Bolaget enligt Bilaga 3 skall fördelas mellan Stadsnäten och Ny Delägare i förhållande till varderas aktieinnehav i Bolaget efter Ny Delägares inträde som aktieägare. 6.6 Bestämmelserna i denna punkt 6 exemplifieras nedan. Anta att det finns totalt aktier i Bolaget varav Stadsnäten innehar aktier och resterande aktier innehas av VGR samt att det finns totalt tolv Stadsnät i Bolaget, varav två Stadsnät äger 8,96 % (4 480 aktier) vardera, fyra Stadsnät äger 6,57 % (3 285 aktier) vardera och resterande sex Stadsnät äger 3,58 % (1 790 aktier) vardera. Stadsnäten röstar för att Ny Delägare skall få förvärva en ägarandel om 6,8 % i Bolaget. Med avrundningar innebär det att de två Stadsnät som vardera äger 8,96 % kommer ha en skyldighet att vardera sälja 464 aktier, de fyra Stadsnät som vardera äger 6,57 % kommer ha en skyldighet att vardera sälja 340 aktier och resterande sex Stadsnät som vardera äger 3,58 % kommer ha en skyldighet att vardera sälja 185 aktier till Ny Delägare. Totalt överlåter Stadsnäten således aktier i Bolaget till Ny Delägare. Anta att det vid tidpunkten för Ny Delägares förvärv återstår kronor för Stadsnäten att tillskjuta enligt Bilaga 3. Ny Delägare äger enligt ovan aktier av de totalt aktier som Stadsnäten och Ny Delägare innehar gemensamt. Det följer därav att Ny Delägare har en skyldighet att tillskjuta kronor i ovillkorat aktieägartillskott enligt följande beräkning: x (3 398 / ). 7 STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse skall bestå av 5 till 10 ledamöter och 3 till 10 suppleanter, såvida inte annat mellan Parterna överenskommes. 7.2 Bolaget skall ha en valberedning som fram till årsstämman 2014 består av en ledamot utsedd av VGR och en ledamot utsedd av den ideella föreningen Västlänk. Från och med årsstämman 2015 skall ägarna i Bolaget årligen på årsstämma välja en valberedning för tiden intill nästa årsstämma. Valberedningen skall bestå av tre ledamöter och vid val av de tre ledamöterna skall de tre ledamöter anses valda som har fått de flesta rösterna på årsstämman. 7.3 Valberedningens uppgift skall vara att inför årsstämma framlägga förslag avseende antal styrelseledamöter som skall väljas av stämman, styrelsearvode, styrelseordförande och övriga ledamöter i styrelsen. 6 (13)

27 8 UTÖVANDE AV RÖSTRÄTT OCH BESLUTSFATTANDE 8.1 Med undantag från vad som må följa av uttryckliga regler i detta Avtal är Parterna ense om att aktiebolagslagens majoritetsregler för vissa beslut vid bolagsstämma eller styrelsemöte skall gälla i Bolaget. 8.2 Det noteras att det, enligt kommunallagen (1991:900), i vissa fall krävs att kommunfullmäktige får ta ställning till ett förslag innan beslut fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 9 INFORMATIONSSKYLDIGHET Part har en skyldighet att informera övriga Parter om interna frågor som är av betydelse för delägandet i Bolaget och/eller av betydelse för Bolagets verksamhet. 10 SEKRETESS 10.1 Part förbinder sig att inte för utomstående avslöja eller för egen del utnyttja information och kunskap om Bolaget eller Part såsom affärsförhållanden, avtal, ekonomiska och tekniska uppgifter, om inte informationen: (i) (ii) blivit allmänt känd för allmänheten på annat sätt än på grund av brott mot detta Avtal eller annan sekretessförbindelse gentemot Bolaget eller Part; eller skall lämnas ut med stöd av tvingande lag Flera av Parterna lyder under offentlighetsprincipen och Parterna accepterar att handlingar hanteras i enlighet därmed och att någon skadeståndsskyldighet inte kan uppstå med anledning därav Denna sekretessförbindelse gäller för Part så länge denne är aktieägare i Bolaget och/eller bunden av detta Avtal samt under en period om två (2) år därefter. Om Part blivit ensam innehavare av alla aktier i Bolaget skall dock sekretessåtagandet upphöra att gälla för denne. 11 GENERELLT ÖVERLÅTELSEFÖRBUD Utöver vad som följer av bestämmelserna nedan i detta Avtal äger ingen av Parterna rätt att utan övriga Parters föregående skriftliga samtycke överlåta några av sina aktier, pantsätta eller utfärda option om att köpa eller sälja några av sina aktier. 12 ÖVERLÅTELSE TILL NÄRSTÅENDE M.M Var och en av Parterna äger rätt att överlåta alla eller vissa av sina aktier till ett Närstående Bolag (såsom det definieras i punkt 12.2 nedan), förutsatt att aktuellt 7 (13)

28 Närstående Bolag i samband med överlåtelsen/förvärvet skriftligen tillträder detta Avtal som Part i överlåtande Parts ställe. Överlåtande Part skall därvid, såsom för egen skuld, ansvara för det Närstående Bolagets rätta fullgörande av sina förpliktelser enligt detta Avtal. Vid överlåtelse till Närstående Bolag skall motsvarande generella överlåtelseförbud som anges i punkt 11 ovan gälla avseende Parts ägande av aktierna i Närstående Bolaget Ett bolag skall vid tillämpningen av punkt 12.1 anses vara ett Närstående Bolag till envar av Parterna om bolaget i fråga ingår i samma koncern som Part. Vidare skall en kommun som direkt eller indirekt äger Part anses utgöra ett Närstående Bolag vid tillämpningen av punkt Vid överlåtelse enligt punkterna 12.1 och 12.2 ovan gäller inte bestämmelserna i punkten 13 nedan. 13 FÖRKÖP OCH DRAG ALONG 13.1 Part får inte överlåta hela eller delar av sitt aktieinnehav i Bolaget till tredje man om inte aktierna först skriftligen erbjuds övriga Parter till inlösen. Priset vid förköp enligt punkt 13.1 skall högst motsvara etthundra procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part erbjudit sina aktier till betalning. Köpeskillingen förfaller till betalning 60 bankdagar från mottagandet av erbjudandet (erbjudandefristen) mot att äganderätten till erbjudna aktier övergår. Part skall inom femton arbetsdagar från mottagandet av erbjudandet skriftligen meddela erbjudande Part om erbjudandet accepteras eller förkastas. Inkommer inte sådant meddelande skall erbjudandet anses förkastat. Om flera av Parterna accepterar erbjudandet skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att aktierna först, så långt detta kan ske, skall fördelas till dem som accepterat erbjudandet i förhållande till deras tidigare aktieinnehav Har villkoren i punkt 13.1 ovan uppfyllts och har Parterna förkastat erbjudandet eller har aktieförvärv inte fullbordats och full betalning erlagts före erbjudandefristens utgång, skall erbjudande Part ha rätt att överlåta de erbjudna aktierna till tredje man inom tre månader från erbjudandefristens utgång för ett pris per aktie som inte understiger det pris till vilket erbjudandet skedde. Inte heller de övriga överlåtelsevillkoren får i sådant fall vara mer fördelaktiga än vad som erbjudits Parterna I det fall en spekulant, som tidigare inte äger aktier, erbjuder sig att förvärva etthundra procent av Bolagets aktier och Parter representerande 65 procent av antalet utgivna aktier i Bolaget accepterar ett sådant anbud skall övriga Parter acceptera sådant anbud, förutsatt att tredje man erbjuder samma pris per aktie för samtliga aktier (s.k. Drag Along). 8 (13)

29 14 INLÖSEN AV AKTIER VID PARTS AVTALSBROTT 14.1 Bryter Part mot bestämmelse i detta Avtal och är det fråga om ett väsentligt avtalsbrott, samt vidtas inte rättelse inom trettio dagar efter skriftlig anmaning från annan Part, har icke felande Parter rätt att lösa in den felande Partens aktier Bolaget. Part som anmodar annan Part att vidta rättelse skall omedelbart tillställa övriga Parter kopia av denna anmaning. Skulle endast någon eller några av dem önska att utnyttja sin lösenrätt, har denne eller dessa rätt, men inte skyldighet, att lösa in samtliga av den felande Partens aktier i Bolaget. Inlösen enligt denna punkt 14 utesluter dock inte andra påföljder i anledning av avtalsbrottet, varvid dock beräkningen av eventuellt skadestånd skall beakta det pris som Part skall betala för den felande Partens aktier i Bolaget enligt punkt 14.3 nedan Senast sextio dagar från det att den frist som den felande Parten givits att vidta rättelse löpt ut, skall icke felande Part skriftligen ha meddelat den felande Parten, med kopia till övriga Parter, huruvida de önskar lösa in den felande Partens aktier eller inte. Inkommer inte sådant meddelande inom sagda frist anses Part ha avstått från sin rätt att begära inlösen av aktier. Om flera av de inlösningsberättigade Parterna önskar inlösa den felande Partens aktier, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att aktierna först, så långt detta kan ske, skall fördelas till dem som framställt lösningsanspråk i förhållande till deras tidigare aktieinnehav. Så snart den felande Parten mottagit meddelande(n) enligt ovan skall äganderätten till den felande Partens aktier övergå till de(n) Part(er) som begärt inlösen Priset vid inlösen enligt denna punkt 14 är, om de berörda Parterna inte enas om annat, 60 procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan. Köpeskillingen för aktierna skall erläggas kontant fem bankdagar från den dag värdet på aktierna slutligt fastställts. 15 INLÖSEN PÅ GRUND AV PARTS OBESTÅND M.M Part äger rätt att inlösa annan Parts aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vi Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan om Part försätts i konkurs, inleder ackordsförhandling, ställer in betalningarna, inleder förfarande för företagsrekonstruktion eller annars måste anses ha kommit på obestånd. I punkt 14.2 ovan angiven sextio dagars frist skall härvid börja löpa den dag övriga Parter underrättas om att Part försatts i konkurs, inlett ackordsförhandlingar eller förhandlingar om företagsrekonstruktion, ställt in betalningarna eller annars måste anses ha kommit på obestånd Priset vid inlösen enligt punkt 15.1 är etthundra procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part påkallat inlösen av aktier. 9 (13)

30 16 INLÖSEN PÅ GRUND AV ATT PARTS STADSNÄTSAVTAL UPPHÖR ATT GÄLLA 16.1 Part äger rätt att inlösa annan Parts aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vid Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan om Part som har tecknat Stadsnätsavtal med Bolaget säger upp sitt Stadsnätsavtal med Bolaget. I punkt 14.2 ovan angiven sextio dagars frist skall härvid börja löpa den dag övriga Parter underrättas om att Part sagt upp Stadsnätsavtalet Priset vid inlösen enligt punkt 16.1 är etthundra procent av det värde som aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part påkallat inlösen av aktier. 17 INLÖSEN PÅ GRUND AV ÄGARFÖRÄNDRING 17.1 Om det sker någon ägarförändring i Part eller i något överliggande moderbolag i den koncern som Part tillhör, som inte på förhand har accepterats av övriga Parter, äger övriga Parter rätt att inlösa sådan Parts samtliga aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vid Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan. Rätten att påkalla inlösen skall därvid gälla under en period om 60 bankdagar från den dag övriga Parter blev informerade av den Part som är föremål för ägarförändringen Priset vid inlösen enligt punkt 17.1 är etthundra procent av det värde som aktierna åsättas vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 nedan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag Part påkallat inlösen av aktier. 18 ÅTAGANDE ATT INTE PÅKALLA ELLER UTÖVA LÖSEN- ELLER FÖRKÖPSRÄTT ENLIGT BOLAGSORDNINGEN Parterna åtar sig att inte påkalla eller utöva lösensrätt eller förköpsrätt enligt bolagsordningens bestämmelser om hembud respektive förköp i samband med överlåtelse av aktier i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. 19 VÄRDERING 19.1 Parterna är överens om att samtliga fall där Part enligt detta Avtal äger rätt att förköpa eller inlösa annat Parts aktier skall ske till ett belopp motsvarande substansvärdet. Parterna är överens om att substansvärdet skall utgöras av beskattat eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt Kan Parterna inte enas om aktiernas värde enligt punkt 19.1, skall, på endera Parts begäran, aktiernas värde fastställas av en nämnd bestående av två från Parterna oberoende värderingsmän med erfarenhet från värdering och utsedda av Bolagets revisor. Värderingsmännen skall inom två veckor försöka enas om en värdering av hela Bolaget, men kan de inte enas skall de göra var sin av varandra oberoende värdering av hela Bolaget. Utgångspunkten för värderingarna skall vara att fastställa Bolagets verkliga 10 (13)

31 värde. Värdet på Bolaget skall fastställas till medelvärdet av de två värderingarna. Det sålunda fastställda värdet på Bolaget är bindande och varje aktie i Bolaget skall anses ha den andel i värdet som svarar mot aktiens andel i Bolagets kapital. Kostnaderna för värderingen skall bäras av den Part vars ursprungliga värderingsförslag i procentenheter ligger längst från det av värderingsmännen fastlagda värdet. 20 LAGEN OM HANDELSBOLAG OCH ENKLA BOLAG OCH LIKVIDATION 20.1 Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag är inte tillämplig på detta Avtal Genom träffande av detta Avtal har Parterna inte avsett att bilda något enkelt eller annat bolag. Om det trots detta skulle finnas grund för likvidation av det enkla eller annat bolag, som kan anses ha uppkommit genom Parternas träffande av detta Avtal, enligt lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, skall nämnda bolag inte likvideras, utan skall den Part till vilken likvidationsgrunden kan hänföras utträda ur Bolaget, d v s utträda ur detta Avtal, varvid bestämmelserna om inlösen ovan skall äga analog tillämpning, eller skall nämnda Part uteslutas ur Bolaget, dvs. ur detta Avtal, i enlighet med nyss nämnda bestämmelser. 21 ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 21.1 Med undantag av vad som anges i punkt 12, får Parts rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal inte överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av Avtalet och utan övriga Parters skriftliga godkännande Part förbinder sig att se till att ny aktieägare som förvärvar aktier i Bolaget skriftligen tillträder detta Avtal som Part genom att underteckna en bekräftelse härom. 22 AVTALSTID OCH AVTALETS UPPHÖRANDE 22.1 Detta Avtal gäller i tio (10) år från och med undertecknandet av detsamma. Avtalet skall dock upphöra att gälla för den Part som inte längre äger aktier i Bolaget Om Avtalet inte sägs upp minst sex (6) månader före utgången av sagda period, skall det därefter anses vara förlängt i perioder om fem (5) år med en uppsägningstid om sex (6) månader Säger Part upp detta Avtal till upphörande med stöd av bestämmelserna i punkten 22.2 ovan, äger övriga Parter inlösa sådan Parts aktier i Bolaget i enlighet med de inlösenregler som gäller vid Parts avtalsbrott enligt punkten 14 ovan Priset vid inlösen enligt punkt 22.3 är etthundra procent av det värde som aktierna åsättas vid särskild värdering i enlighet med punkt 19 ovan, varvid värdet på aktierna skall fastställas per den dag uppsägning av Avtalet skedde. 11 (13)

32 22.5 Trots att Avtalet upphör att gälla antingen helt och hållet eller endast beträffande viss Part skall bestämmelserna om sekretess i punkt 10 ovan fortsätta att vara bindande under i punkten angiven tid. Avtalets upphörande skall inte heller innebära att Part befrias från påföljd på grund av kontraktsbrott som han begått innan eller i samband med Avtalets upphörande. Rätten till påföljder på grund av överträdelse av nyss nämnda bestämmelser om sekretess och konkurrens respektive på grund av annat kontraktsbrott, skall trots Avtalets upphörande avgöras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta Avtal (inklusive bestämmelserna i punkt 26 nedan). 23 MEDDELANDEN 23.1 Alla meddelanden skall ske genom bud, rekommenderat brev, telefax eller elektroniskt meddelande till Parternas ovan angivna eller senare ändrade adresser, 23.2 Meddelandet skall anses ha kommit mottagaren tillhanda: (a) (b) (c) (d) om avlämnat med bud: vid avlämnandet, om avsänt med rekommenderat brev: två dagar efter avlämnande för postbefordran, om avsänt med telefax: vid avsändandet om mottagandet bekräftas av mottagande Part eller om meddelandet samtidigt sänts med rekommenderat brev, eller om avsänt som elektroniskt meddelande: vid avsändandet, om mottagandet bekräftas av mottagande Part eller om avsändande Part även sänt meddelandet per rekommenderat brev samma dag Ändring av adress skall meddelas motparten på i denna punkt 23 föreskrivet sätt. 24 ÄNDRINGAR Ändringar av och tillägg till detta Avtal skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av Parterna. 25 FULLSTÄNDIG REGLERING Avtalet med dess bilagor utgör Parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregått Avtalet ersätts av innehållet i detta Avtal med bilagor. 12 (13)

33 26 TVISTER Tvister som uppstår i anledning av detta Avtal skall avgöras i första instans av tingsrätten i Göteborg. Detta Avtal har upprättats i [**] likalydande exemplar varav Parterna har tagit var sitt. [Ort] den [**] [PART 1] [Namnförtydligande] [Ort] den [**] [PART 2] [Namnförtydligande] [Namnförtydligande] 13 (13)

34 [ firma ] [ org. nr ] BOLAGSORDNING 1 FIRMA Bolagets firma är [**]. 2 STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i [kommun]. 3 VERKSAMHET OCH ÄNDAMÅL Bolaget skall utveckla och integrera en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland, säkerställa att regionens medborgare och näringsliv får tillgång till säkra leveranser, möjliggöra för olika marknadsaktörer att få tillgång till nät inom regionen samt idka därmed förenlig verksamhet. I verksamheten ingår även att anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation. Bolaget skall bedriva sin verksamhet inom ramen för de för verksamheten tillämpliga kommunalrättsliga principerna som följer av 2 kap. samt 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900). 4 AKTIEKAPITAL Aktiekapitalet skall utgöra lägst [50 000] kronor och högst [ ] kronor. 5 ANTAL AKTIER Antalet aktier skall vara lägst [50 000] och högst [ ]. 6 STYRELSE Styrelsen skall bestå av lägst en och högst [10] ledamöter med högst [10] suppleanter. Styrelsen väljs årligen på årsstämma för tiden intill dess nästa årsstämma har hållits. 7 REVISORER OCH LEKMANNAREVISORER För granskning av bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en eller två revisorer med eller utan revisorssuppleanter. Istället för revisor/er får även ett eller två registrerade revisionsbolag utses.

35 [ firma ] [ org. nr ] Revisorer/revisionsbolag utses av årsstämman och uppdraget gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för revisor skall årsstämman utse en lekmannarevisor med en suppleant. 8 KALLELSE Kallelse till bolagsstämma skall ske tidigast fyra och senast två veckor före bolagsstämman genom brev med post eller e-post till aktieägarna. 9 ÅRSSTÄMMA Årsstämma skall hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma: (i) (ii) (iii) (iv) (v) Val av ordförande för stämman. Upprättande och godkännande av röstlängd. Godkännande av dagordning. Val av en eller två justeringsmän. Prövning av om årsstämman blivit behörigen sammankallad. (vi) Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse, lekmannarevisorns granskningsrapport samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. (vii) Beslut: (i) (ii) (iii) Om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Om disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning. Om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör, när sådan förekommer. (viii) (ix) Fastställande av styrelse- och revisorsarvode samt arvode till lekmannarevisor. Val av styrelse och revisorer jämte lekmannarevisor när så skall ske.

36 [ firma ] [ org. nr ] Annat ärende som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 10 RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår är detsamma som kalenderår. 11 FIRMATECKNING Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 12 RÖSTRÄTT Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. 13 HEMBUD Har aktie övergått till aktieägare eller person som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Hembudet skall ej kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. När anmälan gjorts om akties övergång skall styrelsen genast skriftligen underrätta bolagets aktieägare därom med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader efter anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig därvid flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av bolagets styrelse; dock att, om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske skall jämt fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk. Kommer förvärvaren och den som har begärt inlösen ej överens i frågan om inlösen, får den om begärt inlösen väcka talan inom två månader från det lösningsanspråk framställdes hos bolaget. Lösenbeloppet skall motsvara aktiens kvotvärde vid tidpunkten för anmälan enligt första stycket. Om inom stadgad tid inte någon berättigad anmält sig vilja inlösa hembjuden aktie eller om aktien inte inom en månad därefter inlöses, äger den som gjort hembudet att bli registrerad för aktien. Tvist prövas i den ordning lagen (1999:116) om skiljeförfarande stadgar.

37 [ firma ] [ org. nr ] 14 FÖRKÖPSFÖRBEHÅLL Aktie får överlåtas till aktieägare eller person som inte förut är aktieägare i bolaget, endast efter att den erbjudits till förköp. Endast aktieägarna har förköpsrätt. Förköp skall ej kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Ansökan om erbjudande till förköp skall ske skriftligen till bolagets styrelse med angivande av vilka aktier ansökan omfattar samt vilka villkor som ställs för förköpet. Sådan anmälan skall genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. När ansökan gjorts om erbjudande till förköp, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje aktieägare, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med anmodan till den, som önskar förvärva aktierna, att skriftligen framställa sådan begäran hos bolaget inom två månader, räknat från ansökan hos styrelsen om erbjudande till förköp. Anmäler sig flera aktieägare, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av bolagets styrelse, dock att, om samtidigt förköp önskas utövas avseende flera aktier, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas i förhållande till tidigare innehav bland dem, som önskar förvärva dessa. Lösenbeloppet skall motsvara aktiens kvotvärde vid tidpunkten för anmälan enligt andra stycket. Tvist prövas i den ordning lagen (1999:116) om skiljeförfarande stadgar. 15 FULLMÄKTIGES RÄTT ATT TA STÄLLNING Bolaget ska inhämta ställningstagande från respektive ägares kommunfullmäktige/landstingsfullmäktige innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 16 LIKVIDATION Likvideras bolaget ska dess tillgångar tillfalla ägarna. Denna bolagsordning har antagits på [extra bolagsstämma/årsstämma] den [**].

38 Affärsplan för Netwest

39 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 AFFÄRSPLANEN...4 SYFTE...4 VISION, LÅNGSIKTIGA MÅL & VERKSAMHETSMÅL VERKSAMHETENS VISION, AFFÄRSIDÉ OCH UPPDRAG...5 LÅNGSIKTIGA MÅL STRATEGIER FÖR ATT NÅ LÅNGSIKTIGA MÅL...6 VERKSAMHETSMÅL PRODUKTPORTFÖLJ & KUNDSEGMENT... 7 VARUMÄRKE & POSITION...7 UTVIDGAT REGIONALT SAMARBETE I VÄSTRA GÖTALAND...7 PRODUKTER...8 KUNDER... 8 UNDERLEVERANTÖRER...9 ORGANISATION OCH PROCESSER...9 BOLAGSORDNING OCH ÄGARDIREKTIV...9 ÄGARRELATIONER...9 STRUKTUR FÖR SAMARBETE ÖVERTAGANDE AV VÄSTGÖTARINGEN...11 EKONOMI INTÄKTSMÅL INVESTERINGSPLAN PRELIMINÄR BUDGET...14 MARKNADS- OCH RISKANALYS KORT MARKNADSBESKRIVNING...16 KONKURRENSANALYS...16 REGLERING & LAGSTIFTNING...17 AVSLUTANDE SWOT-ANALYS...18 Dokumentnamn Document name Dok.nr Doc. No Sida Page Affärsplan Netwest 2 (19) Projekt Project Datum - Date Version Version Ersätter Replaces 2014/04/ Utarbetad av Prepared by Kontrollerad av Checked by Godkänd av Approved by Arbetsgruppen

40 SAMMANFATTNING Affärsplanen för bolaget Netwest beskriver bolagets tänkta verksamhet och ekonomi. Bolagets vision är: Att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för invånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Affärsidén är: Netwest skall vara det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. På lång sikt är målen att bli en stor aktör på marknaden för fiberbaserade förbindelser i regionen och därigenom hjälpa till att uppnå de nationella och regionala bredbandsmålen. Bolaget ska etableras under En organisation för marknadsföring och försäljning skall ställas på fötter, samt affärsmodeller och aktuella erbjudanden ska tas fram. Senast år 2018 ska bolaget visa ett nollresultat och målet är att då ha en omsättning på ca 14 Mkr och en leverans på 720 förbindelser. En initial finansiering på 6 Mkr beräknas räcka för att säkerställa verksamheten de första åren innan lönsamhet uppnås. Bolagets rörelse skall vara självfinansierad genom ett administrativt påslag på inköpta produkter och tjänster. I budgeten är detta beräknat till 10 %. Resten av intäkten för sålda accesser går till respektive stadsnät. Vinstmedel skall balanseras för att finansiera framtida investeringar i t ex nätverksutrustning. Verksamheten baseras inledningsvis på övertagande av den redan existerande Västgötaringen. Kortsiktigt har Västgötaringen tillräckligt med ledig kapacitet i det aktiva nätet. Investeringar på ca 1 Mkr har avsatts för utökning av bland annat våglängdsnätet. Långsiktigt kan fler investeringar behöva göras. Netwest ska erbjuda kapacitet, våglängder och svartfiber till främst nationella nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer, men även andra företag och organisationer. Samarbetsavtal ska kunna ingås med nätägare, operatörer och andra. Accesserna ska i första hand köpas av de deltagande stadsnäten, men även andra underleverantörer kan bli aktuella. Stadsnätens marknadsandel på lokala accesser bör kunna ökas väsentligt. Bolagsordning och ägardirektiv kommer att tas fram när beslut om bolagets bildande har fattats. Bolaget ska vara ett aktiebolag där 34% av aktierna tecknas av Västra Götalandsregionen, resterande 66 % fördelas mellan övriga ägare i form av kommuner och stadsnät. Målsättningen är att tillåta ytterligare stadsnät eller kommuner att ansluta sig som ägare. Personalen i Netwest ska huvudsakligen ägna sig åt marknadsföring, försäljning och leverans av lokala och regionala förbindelser. Nätdrift kommer att upphandlas av en driftspartner. Konkurrenter till Netwest kommer att vara TeliaSonera, IP Only och andra nätägare och operatörer. I vissa fall kan dessa också vara en samarbetspartner till Netwest. 3

41 INLEDNING AFFÄRSPLANEN I denna affärsplan beskrivs förslag till organisation och arbetssätt, samt ett förslag till budget som underlag till investeringsbeslut. Affärsplanen riktar sig till beslutsfattare inom Västra Götalandsregionen och länets kommuner, inklusive befintliga stadsnät. Dokumentet innehåller: Visioner och Mål Affärsidé Beskrivning av Produkter, Kundstruktur och Marknad Organisation och Processer Planerad ägarstruktur för Netwest AB Ekonomisk analys inklusive konkurrens och lagregler Översiktlig budget för de fem första åren Affärsplanen har sammanställts genom diskussioner i en arbetsgrupp med deltagande från VGR och Stadsnäten. Underlag har dessutom inhämtats från externa rapporter, främst från Post och Telestyrelsen. Årsredovisningar, fackpress och material från seminarier om bredband är också viktiga källor (vid direkta citat anges källan via fotnot). SYFTE Syftet med affärsplanen är att ge underlag för beslut om bildande av bolaget, men utan att i detalj beskriva den planerade verksamheten. Den innehåller därför inte detaljerad information om ekonomi, teknik eller organisation. Målsättningen är att under andra kvartalet 2014 nå ett beslut om att bilda bolaget och därefter snarast starta upp verksamheten i Netwest. 4

42 VISION, LÅNGSIKTIGA MÅL & VERKSAMHETSMÅL VERKSAMHETENS VISION, AFFÄRSIDÉ OCH UPPDRAG Netwests vison: Att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för invånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Bolagets uppdrag skall vara att: Främja bredbandsutveckling i Västra Götaland Främja konkurrensen på infrastrukturnivå i Västra Götaland Förbättra förutsättningarna för regionens näringsliv Förbättra lönsamheten hos deltagande stadsnätsbolag genom ökade intäkter och minskade kostnader Vara en möjlighet för våra fiberföreningar att bli kommersiellt tillgängliga för marknaden Detta skall ske genom att: svara för och utveckla det regionala fibernätet (Västgötaringen) samordna en affärsmodell för försäljning av svartfiber och kapacitetsförbindelser i regionen samordna marknadsföring och förenkla försäljning av lokalaccesser, samt vid behov, regionala förbindelser till nationella och regionala kunder samordna drift- och underhåll för deltagande stadsnätsbolag (frivilligt) Netwests affärsidé: Netwest skall vara det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. Bolaget skall tillhandahålla lokalaccesser till nationella eller regionala kunder som vill nå kunder i mer än en kommun. Vid behov att nå mellan kommuner erbjuder bolaget kunderna även att, via ett regionalt nät, köpa regional transport. Lokala accesser levereras där så är möjligt av respektive stadsnät och mellan dessa går förbindelsen genom bolagets fiberinfrastruktur. Det skall också vara möjligt att ansluta till nationella och internationella fibernät. Netwest skall samordna kontakter och affärsmodeller mot omvärlden och även erbjuda sina medlemmar (aktieägare) att ta över viss lokal marknadsföring från dem. Genom att stadsnäten samordnar marknadsföring, produktportfölj och affärsmodeller mot regionala, nationella och internationella kunder kommer betydande fördelar att uppnås. Medlemmarna skall dessutom kunna ansluta sig till gemensamma drifts- och underhållsavtal samt delta i gemensamma upphandlingar för att via ökade volymer kunna minska sina kostnader. För stadsnäten kan detta vara ett sätt att få till en mer professionell drift av sina nät. 5

43 LÅNGSIKTIGA MÅL 2020 Regionen skall ha uppnått det nationella målet med minst 90 % tillgång till bredband med 100 Mbit/s överföringshastighet. Bolaget Netwest skall vara en av de dominerande leverantörerna av fiberbaserade förbindelser i regionen. Etablerad nationell samordning mellan stadsnäten i Sverige (infrastruktur och affärsmodeller) skall finnas på plats STRATEGIER FÖR ATT NÅ LÅNGSIKTIGA MÅL Etablera Netwest under 2014 Ta över det befintliga regionnätet (Västgötaringen) inklusive anslutningsnoder. Samordna marknadsföring, affärsmodell och priser för lokala och regionala förbindelser som spänner över mer än en kommun Ansluta till SSNf:s nationella samordning VERKSAMHETSMÅL Vid slutet av respektive kalenderår skall bolaget ha uppnått följande mål: 2014: Totalt 30 förbindelser (regionala och lokala) levereras via Netwest 2015: Totalt 240 förbindelser ackumulerat, varav 210 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest. Inräknat är 60 förbindelser som flyttas över från den befintliga Västgötaringenaffären. 2016: Totalt 400 förbindelser ackumulerat, varav 160 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest 2017: Totalt 560 förbindelser ackumulerat, varav 160 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest 2018: Totalt 720 förbindelser ackumulerat, varav 160 netto nya under året (regionala och lokala) levereras via Netwest. Netwest når ett positivt resultat på årsbasis Förbindelser kan vara av de olika typer som anges under avsnittet Produkter. 6

44 PRODUKTPORTFÖLJ & KUNDSEGMENT VARUMÄRKE & POSITION Netwest skall vara det naturliga valet för nationella operatörer, tjänsteleverantörer och andra verksamma som på ett samordnat sätt vill hyra lokala och regionala dataförbindelser i fler än ett stadsnät inom länet. Genom att samordna stadsnätens kontakter med nationella och regionala kunder och erbjuda ett enhetligt produktutbud blir kontakten med kunderna både effektivare och billigare. Med nationella och regionala kunder avses kunder som efterfrågar regionala förbindelser eller accesser i mer än ett stadsnät. Så snart det är möjligt skall bolaget samverka med ev nationellt samarbete mellan stadsnäten i Sverige. Liknande regionala samarbeten finns redan i andra delar av Sverige. Ett exempel är Norrsken som har verkat i drygt tio år i norra Sverige. De har idag en stabil verksamhet som omsätter miljoner per år. Ett annat exempel är Sydlänk som innebär sammankoppling av 8 stadsnät i fem län; Jönköping, Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Regionala fibernät som erbjuder svartfiber är BAS-nätet (Region Skåne) och Mälarringen (STOKAB). UTVIDGAT REGIONALT SAMARBETE I VÄSTRA GÖTALAND Västlänk är en ideell förening bestående av 18 stadsnätsägare vilka täcker totalt 28 kommuner i Västra Götaland och en kommun i Halland. Genom föreningen har stadsnäten i Västa Götaland ett naturligt forum för samverkan och kontakter nätägare emellan. Inom ramen för den ideella verksamheten får man dock inte bedriva affärsverksamhet. Affärer som spänner över kommungränserna måste därför i dagsläget hanteras via en av medlemmarna (som då företräder de andra stadsnäten) alternativt mellan kunden och vart och ett av de enskilda stadsnäten. Offert- och avtalshantering tar därmed allt för lång tid, arbetet blir lätt oorganiserat och kunden får inte en tydlig motpart. Genom att bilda ett gemensamt bolag kan man överbrygga dessa hinder. Vid sidan om Västlänk driver en några stadsnät (GothNet, Skara Energi, Lidköpings Bredband, Trollhättan Energi och Ulricehamns Energi) i egen regi ett regionalt nät, Västgötaringen. Västgötaringen består av tio etablerade noder, mot vilka samtliga stadsnät i Västlänk idag (antingen direkt eller indirekt) är anslutna. Avtalen som Västgötaringen baseras på sträcker sig till oktober Utgångspunkten är att Netwest tar över den den befintliga verksamheten i Västgötaringen, står för nyförsäljning av förbindelser, samt ansvarar för vidare drift och utveckling av det regionala nätet. Hur övertagandet är tänkt gå till, beskrivs i ett separat avsnitt senare i detta dokument. Netwest skall via en nyetablerad hemsida samt en enhetlig affärs- och prismodell kraftigt förenkla för kunderna att kunna upphandla de förbindelser som erbjuds. Genom att via Netwest etablera en gemensam plattform för marnadsföring bör antalet sålda lokalaccesser kunna ökas kraftigt. Det kommer att gynna stadsnätens omsättning på lokal nivå, samt stärka regionens position inom bredband. 7

45 Stadsnät ingående i NetWest ska kunna avropa drift- och underhållstjänster som upphandlats av Netwest med syfte att sänka de löpande kostnaderna och att samtidigt göra driften så professionell som möjligt. Dataförbindelser kan levereras till regionala, nationella och internationella kunder med hjälp av Västgötaringen och anslutna stadsnät. Har stadsnäten inte möjlighet att leverera, kan andra underleverantörer användas. PRODUKTER Netwest skall tillhandahålla regionala och lokala förbindelser av följande slag: Kapacitet (Ethernet med olika överföringshastighet upp till 1 Gbit/s inledningsvis) Våglängdsförbindelser (passiva och aktiva) Svartfiber (i första hand lokalt men även regionalt i mån av möjlighet) Genom sammankopplingen av stadsnäten via Västgötaringen och dess noder finns regional tillgänglighet på kapacitetssidan redan idag utan att det krävs nya investeringar. Det finns också planer på ytterligare sammankoppling av stadsnät finansierade av dessa själva. De stadsnät som enbart tillhandahåller svartfiber bestyckas vid behov med aktiv utrustning i kundänden via Netwest. KUNDER Stadsnäten är ett av få alternativ för att nå lokala adresser med fiber. Ibland är det den enda möjligheten. Genom att samordna kontakten med kunder på regional, nationell och internationell nivå kan dessa lokala accesser tillgängliggöras kunden på ett enklare sätt. Exempel på kunder med behov av att samordnat köpa lokala accesser (genom en och samma avtalspart) är: Nationella nätägare Operatörer Tjänsteleverantörer Företag eller organisationer med regional eller nationell struktur Västra Götalandsregionen Internationella kunder Den största volymen beräknas inledningsvis komma från nationella och internationella operatörer och nätägare. Netwest skall vidare ha målsättningen att vara ett självklart alternativ för alla som har behov av regionala förbindelser inom Västra Götalands län. Eftersom utveckling av näringslivet är en viktig del av bakgrunden till bolagets bildande är regionens företag en viktig målgrupp. Slutligen är alla, både offentliga och privata, kunder som önskar regional täckning en prioriterad målgrupp. 8

46 UNDERLEVERANTÖRER Då så bedöms lämpligt skall leverans kunna ske genom samarbetsavtal med externa leverantörer andra än stadsnäten. Dessa kan vara: Nät- och tjänstemäklare Nätägare Operatörer Kommunikationsoperatörer Tjänsteleverantörer En viktig förutsättning för alla samarbetsavtal är att dessa inte får strida mot medlemmarnas (aktieägarnas) politiska mål eller ägardirektiv. Samarbete med andra regionala nät är självklart också prioriterat, både som kunder och leverantörer. Stadsnätens befintliga kundavtal påverkas inte av bildandet av Netwest, men i samband med bolagets bildande bör anslutna stadsnät förbinda sig att överlåta bearbetning av nya regionala kunder till Netwest. Formerna för detta regleras i särskilda avtal utgående ifrån att Netwest fakturerar kunden för hela leveransen och att respektive stadsnät har företrädesrätt som underleverantör inom sitt täckningsområde. ORGANISATION OCH PROCESSER Netwest skall främja en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland och genom lokal närvaro skapa nytta och mervärden för invånarna, näringslivet och kommunala/regionala verksamheter. Bolagets verksamhet skall bedrivas enligt affärsmässiga principer och i enlighet med tillämplig lag. BOLAGSORDNING OCH ÄGARDIREKTIV Slutgiltig bolagsordning och tillhörande ägardirektiv ingår inte i denna preliminära affärsplan utan skall fastställas senare när beslut om bildande av bolaget har fattats. Ett utkast till bolagsordning och aktieägaravtal har dock utarbetats av MAQS Law Firm 1. ÄGARRELATIONER Bolaget skall vara ett aktiebolag med följande förslag till ägarstruktur: 34% av aktierna tecknas av Västra Götalandsregionen. Resterande 66 % fördelas lika mellan övriga ägare. Dessa kan vara kommuner inom länet eller Stadsnät med verksamhet i respektive kommun och med syfte att vara ett alternativ till den dominerande nätägaren. Målsättningen är att tillåta ytterligare stadsnät eller kommuner att ansluta sig som ägare, även efter bildandet av bolaget. Då en ägare tillträder eller frånträder sker en omfördelning av aktierna mellan befintliga ägare. Undantaget är VGR som alltid skall ha 34%. Omfördelningen sker genom försäljning eller förvärv av aktier. För vidare detaljer hänvisas till föreslaget aktieägaravtal. 1 utkast från MAQS Law Firm

47 STRUKTUR FÖR SAMARBETE Samverkansförslag Västra Götalandsregionen Upphandling En kontakt En avtalspart Nationella kunder Regionalt uppdrag Kommunalt uppdrag Netwest Underleverantörsavtal Driftsavtal (option) Underleverantörsavtal Regional sfär Kommunal sfär S k a n o v a Nya nät Stadsnät Stadsnät Stadsnät Förvaltning Kommunalt uppdrag Kommunalt uppdrag Kommuner Kommunalt uppdrag Kommunalt uppdrag Bolaget Netwest skall: utveckla och integrera en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland säkerställa att regionens medborgare och näringsliv får tillgång till säkra leveranser möjliggöra för olika marknadsaktörer att få tillgång till nät inom regionen samt idka därmed förenlig verksamhet I verksamheten kan det även ingå att anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation, även om detta inte är ett av huvudsyftena med bolaget. Motsvarande resurser kan även hyras in från samarbetspartners eller underleverantörer. Bolaget skall bedriva sin verksamhet från ett kontor i länet. Den anställda personalen skall huvudsakligen ägna sig åt marknadsföring, försäljning och leverans av lokala och regionala förbindelser. Lokala accesser levereras i första hand av anslutna stadsnät, men om dessa saknar möjlighet kan även andra nätägare anlitas. Nätdrift kommer att upphandlas av en Driftspartner. Avtal om nätdrift erbjuds även de stadsnät som är delägare. Även marknadsföring, försäljning och kundhantering skall på sikt kunna erbjudas som en tjänst åt de delägare som ser detta som en rationalisering av sin egen verksamhet. 10

48 Underleverantörsavtal kan tecknas även med nätägare (t.ex. stadsnät) som inte är delägare (medlemmar) i bolaget. En viktig del i det långsiktiga arbetet är att anpassa sig till övriga stadsnät i Sverige för att få en gemensam avtalsstruktur. Ett sådant arbete har gjorts av SSNf (Svenska Stadsnätsföreningen) och resulterat i standardavtal för Svartfiber och Kapacitet. 2 Netwests uppdrag skall vara att använda den nationella standarden och att även ställa krav på att underleverantörer till bolaget gör det. ÖVERTAGANDE AV VÄSTGÖTARINGEN Nuvarande samarbete i Västgötaringen baseras på två typer av avtal (båda giltiga till ): - Ringenavtal Tecknat mellan ägarna av fiberinfrastruktur i Västgötaringen. Avtalet reglerar etablering, utveckling och drift av ett regionalt nät, samt fördelning av intäkter i nätet. - Anslutningsavtal (7 st) Tecknade mellan GothNet och de stadsnät som är ansluta till noder i Västgötaringen. Avtalen reglerar tillhandahållandet av förbindelser i Västgötaringen och i anslutna nät, samt rätten att inplacera utrustning i stadsnätens lokaler. En årlig nodavgift utgår till de anslutna stadsnäten. Utrustning i Västgötaringen ägs av GothNet i egenskap av regiionnätsoperatör. Gothnet står vidare för drift och jourberedskap i det regionala nätet, samt för tecknade av förbindelseavtal för regional transport i nätet. Nedanstående bild visar de olika relationerna

49 Netwests övertagande av Västgötaringen planeras ske på följande sätt: 1. GothNet överlåter befintliga anslutningsavtal (7 st) på Netwest. Detta kräver godkännade från samtliga sju anslutna nät, vilket måste förankras. Netwest tecknar vidare ett nytt anslutningsavtal med GothNet 2. Befintligt Ringenavtal termineras genom att samtliga parter tecknar ett upphörandeavtal 3. Netwest tecknar ett inkråmsavtal med Gothnet där man köper all utrustning i Västgötaringen. 4. Netwest tecknar nyttjanderättsavtal med ägarna av fibersträckorna i Ringen 5. Netwest tecknar avtal med GothNet om drift av Ringen. Detta avtal finns på plats tills Netwest har upphandlat en driftspartner. 6. Netwest tecknar avtal med berörd mottpart/nätägare för befintliga förbindelser (regional transport) i Västgötaringen. I de fall avtal på förbindelser redan finns, överlåter GothNet dessa på Netwest Bilden nedan visar de olika relationerna när övertagandet är klart. Ekonomiskt bibehålls nuvarande intäkts och kostnadsbalans fram till då anslutningsavtalen slutar gälla. Efter sker följande förändringar: - Nodavgifterna för anslutna stadsnät tas bort - Netwest hyr ett fiberpar i stället för två fiberpar, vilket minskar fiberhyran till hälften. Detta är möjligt eftersom gammal teknik i nätet då är avvecklad. - Avskrivningarna på den utrustning som Netwest förvärvat av GothNet går ner till noll. 12

50 EKONOMI Netwest skall ha som målsättning att ha en enhetlig prisstruktur för såväl regionala förbindelser som lokala accesser. Prismodell bör anpassas till Svenska Stadsnätsföreningens (SSNf) upplägg. Bolagets rörelse skall vara självfinansierad genom ett administrativt påslag på inköpta produkter och tjänster. I budgeten är detta beräknat till 10 % vilket inte är särskilt högt med tanke på att bolaget tar kostnaderna för marknadsföring, försäljning, ekonomihantering och projektledning av kundorder. Resten av intäkten för sålda accesser går till respektive stadsnät. Vinstmedel skall balanseras för att finansiera framtida investeringar. INTÄKTSMÅL Under förutsättning att bolaget startat sin verksamhet senast vid halvårsskiftet 2014 och baserat på en potentiell marknad på c:a 250 miljoner per år (se vidare under avsnittet marknads- och riskanlys), är målsättningen att under respektive kalenderår öka bolagets affärsvolym avseende intäkter och marknadsandelar enligt nedanstående tabell. År Årsintäkt Antal förbindelser ,05 miljoner 30 st ,0 miljoner 240 st ,2 miljoner 400 st ,3 miljoner 560 st ,7 miljoner 720 st Siffrorna inkluderar befintliga kontrakterade intäkter i Västgötaringen (2,7 miljoner), bestående av intäkter för regionala förbindelser och nodavgifter från anslutna stadsnät (räknat från år 2015). Bolaget förväntas göra samtliga nya affärer i Västgötaringen från och med halvårsskiftet Långsiktigt bör bolagets marknadsandel kunna uppgå till 15 20%. Den stora huvuddelen av intäkterna förväntas komma från sålda lokalaccesser. Räknat på en intäktsfördelning 85 % lokalaccesser och 15 % regional transport, där Netwest gör ett påslag på 10% på köpta lokalaccesser, bör stadsnäten gemensamt kunna öka sina intäkter med i storleksordningen 9,7 Mkr/år år 2018 jämfört med idag INVESTERINGSPLAN Verksamheten baseras inledningsvis på den redan existerande Västgötaringen. Kortsiktigt har Västgötaringen tillräckligt med ledig Ethernetkapacitet för att kunna öka affärsvolymen utan investeringar i aktiv utrustning. Dock behöver vissa investeringar göras för att förstärka våglängdsnätet. På lite längre sikt behöver fler investeringar göras: Utrustning i noderna måste moderniseras Uppgradering av Ethernetförbindelser till 1 Gbit/s börjar i allt större utsträckning efterfrågas av marknaden, vilket kräver 10 Gbit/s i stamnätet Installation av ytterligare WDM-utrustning för att säkerställa att tillgången till våglängdsförbindelser matchar en ökande efterfrågan 13

51 Eftersom målsättningen med Netwest skall vara att hålla en kostnadsbaserad prisnivå redovisas ingen detaljerad investeringsplan i detta dokument. Kortsiktigt har en investeringsbudget på 1 Mkr avsatts. De långsiktiga investeringarna görs baserade på erhållna affärer och skall i princip täckas av dessa. Men uppenbarligen måste Netwest ibland investera för att kunna ta affärer, t. ex i nya noder eller hyra av mera fiber. PRELIMINÄR BUDGET Budgeten är beräknad utgående från att Netwest startar sin verksamhet den 1 juli 2014 och att alla nya regionala affärer därefter görs via Netwest. Övertagandet av befintliga intäkter och kostnader i Västgötaringen beräknas ske från år Den budgeterade faktureringen nedan är baserad på att Netwest säljer förbindelser i enlighet med mål som anges i dokumentet. År 2018 skall ca 700 förbindelser tillhandahållas via Netwest. Snittintäkten på en förbindelse uppskattas till 1750 kr/mån. BUDGET (ksek) Intäkter: Nya affärer (fakturerade belopp) Intäkter befintliga affärer Västgötaringen Nodavgifter Summa intäkter Kostnader Hyra lokalaccesser Hyra regionala fiberförbindelser Västgötaringen Drift Västgötaringen VD/Säljare Teknik/offertstöd /projektledning Rekrytering / startkostnader Hemsida/marknadskostnad Lokalhyra / telefon / resor / övrigt Avskrivning aktiv utrustning Summa kostnader Resultat Balanserat resultat:

52 Kommentarer: 1. Siffrorna för 2014 är baserade på 6 månaders verksamhet. 2. Siffrorna baseraras på att befintliga intäkter och kostnader i Västgötaringen tas över från år Budgeten baseras på antagandet att 15 % av intäkterna avser regional transport och 85 % av intäkterna avser lokalaccesser. Bolaget behåller hela intäkten på regional transport medan 90 % av intäkten på lokalaccesserna går till hyra till berörda nätägare. 4. En förbindelse förväntas ge en snittintäkt på 1750 kr/mån 5. Nya affärer förväntas fördela sig jämnt över året. En ny affär räknas därför generera en halv årsintäkt det året som affären togs. 6. Budgeten visar att ett egetkapital på 6 miljoner bör vara tillräckligt för att säkerställa verksamhetens ekonomi de fyra första åren. 7. En detaljerad budget skall naturligtvis göras för varje verksamhetsår efter starten. Med anpassning av fasta kostnader till uppnådd tillväxt bedöms risknivån vara låg för att ytterligare ägarbidrag skall behöva tillskjutas. 8. Avskrivning aktiv utrustning, Västgötaringen avskrivning inköp, år 2015 och Avskrivning aktiv utrustning, ny våglängdsutrustning

53 MARKNADS- OCH RISKANALYS KORT MARKNADSBESKRIVNING Den svenska marknaden för kapacitet, våglängd och svartfiber är enligt PTS marknadsrapport 1,4 miljarder år Västra Götalandsregionen kan uppskattas generera 17% av denna marknad baserat på regionens befolkningsunderlag. Avrundat blir det ca 250 Mkr. Hela denna marknad är inte åtkomlig för NetWest, utan den innehåller också lokalaccesser som adresseras av stadsnäten. Det nuvarande samarbetet Västgötaringen saknar egen personal och omsätter knappt 2 miljoner per år (exklusive avgifter från deltagande stadsnät). Men då ingår inte ovan nämnda lokala accesser vilka är den största kostnaden för en förbindelse. Dessa intäkter tillfaller respektive stadsnät som istället betalar en avgift för samarbetet. Med målsättning för en ny organisation att under de fyra första åren nå en försäljningsvolym på totalt 700 förbindelser blir den totala omsättningen för Netwest enligt ovan ca 14 MSEK per år. I jämförelse med andra regionala bolag som verkar på liknande marknader är dessa uppskattningar högst rimliga. Med tanke på att stadsnäten täcker en majoritet av länets kommuner är det inte orimligt med en långsiktig målsättning för Netwest att ta en ännu större del av den regionala marknaden. Det föreslagna upplägget med Netwest som ett renodlat säljbolag gör att snabb expansion inte blir ett strukturproblem eller kräver stora ekonomiska satsningar. Man kan också förutse att det nationella samarbetet mellan stadsnäten i Sverige utvecklas de närmaste åren. Netwest är ett naturligt steg på vägen mot detta och kommer att underlätta processen. KONKURRENSANALYS TeliaSonera / Skanova Den dominerande nätägaren på den marknad som Netwest skall adressera är TeliaSoneras dotterbolag Skanova. Bolaget omsätter ca 7 miljarder årligen varav 87 % är försäljning till företag inom Teliakoncernen. Skanova investerar kraftigt i utbyggnad av lokala accesser och fibernät under förutsättning att investeringarna bedöms vara lönsamma. De har lanserat flera koncept för att nå slutkunder, t.ex. Skanova Byalagsfiber Fiber Villa Fiber Lägenhet Skanova och stadsnäten är ganska ensamma om att kunna erbjuda lokala accesser. Kapacitetstjänster säljs av Telia under produktnamnet TeliaSonera Ethernet Sweden och baseras nästa uteslutande på fiber från Skanova. EQT / IP-Only En ny intressent med ambition att komma in på marknaden är Investorägda riskkapitalbolaget EQT som köpte IP-Only under våren EQT har en uttalad ambition att integrera flera lokala fibernät för att bli en nationell spelare. 16

54 Övriga nätägare Förutom Skanova och befintliga stadsnät finns det inte någon aktör som har en god täckning på lokal nivå. Övriga nätägare är därför snarare kunder eller samarbetspartners än konkurrenter. Men dessa konkurrenter kommer också att vara samarbetspartner ibland som genom Netwest får lättare att samarbeta med stadsnäten i Västra Sverige. REGLERING & LAGSTIFTNING Ett utkast till aktieägaravtal mellan ägarna i Netwest AB finns utarbetat av MAQS law firm. Som en bilaga till detta finns också förslag till Bolagsordning. MAQS har också utrett de olika legala frågeställningar som är relevanta för bildandet av Netwest med avssende kommunallagen, konkurrenslagstiftning, statsstödsregler och upphandlingsrätt. Arbetsgruppens slutsats är att bolaget kan bildas inom ramen för gällande lagstiftning baserat på följande citat ur Bolagsordningen: VERKSAMHET OCH ÄNDAMÅL Bolaget skall utveckla och integrera en säker och effektiv infrastruktur för elektronisk kommunikation inom Västra Götaland, säkerställa att regionens medborgare och näringsliv får tillgång till säkra leveranser, möjliggöra för olika marknadsaktörer att få tillgång till nät inom regionen samt idka därmed förenlig verksamhet. I verksamheten ingår även att anlägga, förvärva, äga, förvalta och utveckla anläggningar/fastigheter för elektronisk kommunikation. Bolaget skall bedriva sin verksamhet inom ramen för de för verksamheten tillämpliga kommunalrättsliga principerna som följer av 2 kap. samt 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900). 17

55 AVSLUTANDE SWOT-ANALYS SWOT-analys Netwest AB Styrkor Omfattande täckning genom stadsnäten Lokalkännedom genom stadsnäten Upparbetade kanaler mot stadsnät och kunder Marknadskännedom Dedikerade resurser Starka,, stabila och långsiktiga ägare Svagheter Bristande enhetlighet i i stadsnäten Varierande kvalitet i i stadsnäten Avsaknad av stordriftsfördelar Många parter att koordinera Lokala nätägare saknas i i vissa kommuner Risk för dålig konkurrenskraft pga många aktörer Avsaknad av nationell samordning Möjligheter Skapa ett alternativ till den dominerande aktören Ökad konkurrenskraft, större marknadsandel Enhetlighet i i erbjudande och ökad effektivitet i i drift och underhåll Förbättrade förutsättningar för fiberutbyggnad i i Västra Götaland Hemvist för fiberföreningar Effektivisera redan gjorda investeringar Större enhetlighet och högre kvalitet i i stadsnäten Att skapa nationell samverkan Hot Återmonopolisering och försäljning av stadsnät Lång tid att sjösätta bolagets verksamhet Bristande lojalitet mot konceptet För få intresserade delägare Bristande intresse från VGR Bristande intresse från kunderna Bristande finansiell uthållighet, lång tid kvar till vinst Kommentarer: 1. Stadsnäten har en mycket god täckning inom de områden där de är verksamma, men det finns också stora luckor inom regionen. Vissa kommuner saknar stadsnät. 2. Samarbete med lokala byalag kan vara en viktig del i att etablera så god täckning som möjligt. 3. Marknaden är ofta antingen nationell eller också lokal. Det finns kunder som är regionala (t.ex.vgr), men det är viktigt att etablera ett effektivt samarbete med omvärlden. 4. Stadsnäten har olika affärsmodeller allt från att leverera enbart svartfiber till att vara tjänsteleverantör inom sitt nät. Netwest måste dels komplettera utbudet där det saknas och dels hantera att kunderna kan konkurrera med medlemmarnas egna utbud av tjänster. 18

56 Stadsnätens förutsättningar generellt idag: Kommentar: 1. Vissa av regionens kommuner kan tänkas överlåta sina stadsnät till externa ägare (som både kan vara konkurrenter och framtida samarbetspartners). Genom att avtalen för Västgötaringen gäller i ytterligare 3 år är detta dock inte ett övergripande hot för det fortsatta drivandet av regionnätet. Ägandeförhållandena behöver dock bevakas speciellt när det gäller tillgång till lokala accesser. 2. Det finns redan en del investeringsplaner som går ut på att koppla samman närliggande stadsnät. Detta skulle naturligtvis stärka Netwest. Delar av Västgötaringen hyrs idag från externa nätägare och kan i framtiden då ersättas med fiber från stadsnäten. Investeringarna förutsätts i normalfallet göras av respektive stadsnät och påverkar alltså inte Netwests budget annat än genom lägre kostnader. 19

57 Ärende 5

58

59

60

61

62 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Handläggare: Helena L Nilsson E-post: helena.l.nilsson@vgregion.se Till ägarutskottet Vidareutveckling av Sahlgrenska Science Park Förslag till beslut 1. Ägarutskottet stödjer förslaget att Västra Götalandsregionen går in som ägare till Sahlgrenska Science Park. Sammanfattning av ärendet Ägarutskottet tog i juni 2014 ett principbeslut om att stödja förslaget att Västra Götalandsregionen går in som ägare i Sahlgrenska Science Park. Villkor var att formella och juridiska frågor besvarades på ett tillfredställande sätt. Förslag till aktieägaravtal, bolagsordning har nu tagits fram i samråd mellan parterna som föreslås gå in som ägare, dvs Göteborgs Stad/Business Region Göteborg, Göteborg universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen. Handlingarna har granskats och godkänts av respektive organisations jurister. Handlingarna finns bilagda detta ärende. Fördjupad beskrivning av ärendet Motiv En insats inom ramen för regionutvecklingsnämndens handlingsprogram för life science är att vidareutveckla Sahlgrenska Science Park (SSP) som en innovationsmiljö för företag, akademi och hälso- sjukvård. Det är en process som sker i samverkan med de övriga intressenterna i den ideella föreningen SBIC som äger SSP, dvs Business Region Göteborg, GU och Chalmers. Ett av förslagen innebär en omorganisation av verksamheten, där den ideella föreningen SBIC läggs ned och föreningens ägare går in som aktieägare direkt i bolaget Sahlgrenska Science Park. Motiv för att göra denna förändring är att det skapar förutsättningar för näringslivet att delta i styrning och ledning av verksamheten tillsammans med offentliga parter. Motiv för att VGR ska gå in som ägare är, vid sidan av ovan, att Sahlgrenska Science Park är mycket nära kopplat till VGRs hälso-sjukvårdsverksamhet. Det bör därför finnas ett reellt inflytande på verksamheten, på samma villkor som övriga ägare. Bakgrund och nuläge Sahlgrenska Science Park (SSP) startades på initiativ av Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och Mölndals stad. SSPs uppdrag är att stärka innovationssystemet inom life science. Verksamheten omfattar två huvudsakliga områden; Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

63 Datum (3) Diarienummer RS en inkubator samt en företagspark. Inkubatorn ger stöd till entreprenörer och innovatörer genom affärsrådgivning, råd om finansiering samt tillgång till lokaler. Inom ramen för företagsparken hyrs lokaler ut till life science företag. Dessutom erbjuds möjlighet att hyra tid i labbmiljö. Organisatoriskt leds SSP av en ideell förening, Sahlgrenska Biomedicinska InnovationsCentrum SBIC, bildad av Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg och Mölndals stad. SBIC har grundat och äger samtliga aktier i Sahlgrenska Science Park AB. Sedan maj 2004 är Göteborgs universitet medlem i SBIC och sedan juni 2009 även Chalmers tekniska högskola. Under tiden har Mölndals stad lämnat verksamheten. I såväl föreningens som bolagets styrelse sitter representanter för Västra Götalandsregionen, BRG, Chalmers och GU. Finansiärer är samma organisationer i olika grad. Behov och utmaningar Det framgår tydligt av utredningar och dialoger med näringslivet att det behövs stora och kraftfulla insatser för att life science klustret i Västsverige ska klara utmaningen att vara attraktivt och internationellt konkurrenskraftigt i framtiden. Det handlar t ex om följande insatser: 1) Gemensam kommunikation av vilka resurser och erbjudande som finns inom life science i Västsverige. Ett skyltfönster och varumärke mot omvärlden och tydligare ingång till aktörerna. 2) Mötesplatser där företag, akademi, hälso- sjukvård, institut, mfl kan mötas, utbyta idéer och starta konkreta samarbeten. Det kan handla om aktiviteter såsom seminarier, konferenser och work shops såväl som projektutveckling, koordinering av partnerskap och ansökningar. Denna funktion kallas Open Arena på andra Science parks i Västra Götaland. 3) Samverkan med andra kluster i Sverige och internationellt. 4) Ett mer effektivt innovationsstödssystem anpassat till en bransch som är under förändring och en hälso- sjukvård som sätter mer fokus på innovation. Förslag på framtida inriktning Sahlgrenska Science Park är en miljö som väl lämpar sig för att ta sig an uppdrag som möter behoven ovan. Det förutsätter dock att befintliga verksamheter vidareutvecklas och att nya funktioner utvecklas i enlighet med nedan: Förslag nya funktioner och uppdrag för SSP Ansvar för gemensam kommunikationsplattform för aktörerna i klustret (web, ingång för aktörer som vill komma i kontakt med parterna). Denna funktion ska bygga på samarbete med parternas egna kommunikationsansvariga. Arrangera seminarier och work shops, projektutveckling och koordinering på uppdrag av parterna i klustret. Koordinator för samverkan med klusterinitiativ i Sverige och internationellt. Utveckling av inkubatorfunktionen inom SSP Förstärka kapacitet och kompetens för att arbeta med befintliga life science företag. (Licensiering, spin-outs, m.m.) Särskilt fokus på att stödja hälso- sjukvårdens innovationsarbete (Innovationsslussen) med företagskontakter och förhandling. Medverka till ett mer effektivt regionalt innovationsstödsystem tillsammans med inkubatorer och innovationskontor i Västra Götaland.

64 Datum (3) Diarienummer RS Fördjupat samarbete med andra inkubatorer i Sverige för att uppnå kritisk massa vad gäller kompetens och resurser. Målet är att få fortsatt finansiering av nationella inkubatorprogrammet. Utveckling av fysiska miljön på Medicinareberget SSP skall kunna erbjuda lokaler för bl a labb och kontor som idag. Omfattningen får diskuteras vidare. Koppling kan göras till de pågående processerna vad gäller miljön på Medicinareberget som drivs av såväl GU som fastighetsägare. Verksamheten skall samarbeta med den sk open site som håller på att utvecklas vid Astra Zeneca i Mölndal AZ BIO Venture Hub. Förutsättningar för förändring En ny inriktning på SSPs verksamhet förutsätter förändringar vad gäller struktur för ägarskap och styrning. Även frågor kopplat till kompetens och resursbehov kan behöva ses över. Vad gäller organisatoriska förändringar är målet att få en mer tydlig och effektiv styrning samt att näringslivet ska erbjudas möjlighet att delta i samarbetet tillsammans med akademi, hälso- sjukvård och kommunala aktörer. Förslaget är att den ideella föreningen läggs ned och att föreningens ägare går in som aktieägare direkt. Företag inom life sciencesektorn eller andra intressenter ska ges möjlighet att gå in som aktieägare. Denna organisatoriska modell används för Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park. I praktiken innebär detta att Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Chalmers och Göteborgs Stad/Business Region Göteborg initialt går in som ägare. Företag med engagemang i parken kan erbjudas att gå in som aktieägare och eventuellt också erbjudas styrelseplatser. Motiven för att VGR ska gå in som ägare i just denna science park är, vid sidan av ovan, att Sahlgrenska Science Park är mycket nära kopplat till VGRs hälso-sjukvårdsverksamhet. Det bör därför finnas ett reellt inflytande på verksamheten, på samma villkor som övriga ägare. Det är även viktigt att vara en aktiv part i ledningsarbete, med tanke på VGRs ambition att vara drivande i life science klustret. Beredning Muntlig information om ärendet har getts vid FoU-beredningen, regionutvecklingsnämnden samt ägarutskottet under april och maj månad, Ägarutskottet tog principbeslut om att stödja att Västra Götalandsregionen går in som ägare i juni Därefter har förslag till aktieägaravtal och bolagsordning tagits fram i samarbete med Business Region Göteborg, Göteborgs universitet och Chalmers. Handlingarna har granskats av respektive organisations jurister. Information om status i ärendet har skett vid regionutvecklingsnämndens möte den 23 oktober. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektor Helena L Nilsson Enhetschef FoUU

65 DISKUSSIONSUNDERLAG REV PM UTKAST Ärende: Beslutsunderlag inför omstrukturering av Sahlgrenska Science Park Klient: Ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum 1 Förslag till beslut 1.1 BRG / Göteborgs stad Business Region Göteborg AB:s styrelse har vid sammanträde beslutat att 1. Business Region Göteborg AB godkänner förslag om avveckling av Sahlgrenska Biomedicinska InnovationsCentrum (SBIC) samt förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park (SSP) i enlighet med redovisat beslutsunderlag samt till ärendet fogade utkast till aktieöverlåtelseavtal (bilaga B), tecknings- och aktieägaravtal (bilaga C) och respektive bolagsordning (bilaga D). 2. Överlämna frågan om avvecklingen av SBIC samt förvärvet av aktier i SSP till Göteborgs Stadshus AB för vidare befordran till kommunfullmäktige för ställningstagande i enlighet med kommunallagen 3 kap Uppdra åt VD att utarbeta slutligt förslag till aktieöverlåtelseavtal, teckningsoch aktieägaravtal samt bolagsordning och återkomma till styrelsen för formellt ställningstagande 4. Uppdra åt VD att i samråd med övriga medlemmar vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska InnovationsCentrum (SBIC)

66 Frågan (beslutspunkt 2) har även passerat Göteborgs Stadshus AB och är på väg upp till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 1.2 VGR Förslag till beslut i [regionstyrelsen och] regionfullmäktige 1. Att godkänna att VGR träffar det avtal om förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 1 och det avtal om aktieägandet (aktieägaravtal) i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 2 samt att ny bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB fastställs enligt bilaga Att ge regionutvecklingsnämnden i uppdrag att underteckna berörda avtal och att även i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att genomföra omstruktureringen och avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum. 1.3 GU Göteborgs universitet (styrelsen) (som föreningsmedlem): 1. Att godkänna omstruktureringen och avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum och att ge [person] i uppdrag att för Göteborgs universitets räkning vidta de åtgärder som krävs för att genomföra den. GU Holding AB (styrelsen): 1. Att godkänna att GU Holding AB träffar det avtal om förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 1 och det avtal om aktieägandet (aktieägaravtal) i Sahlgrenska Science Park AB som följer av 2(11)

67 bilaga 2 samt att ny bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB fastställs enligt bilaga Att ge [namn] i uppdrag att underteckna berörda avtal. 1.4 Chalmers Stiftelsen Chalmers tekniska högskola (styrelsen): 1. Att godkänna att Stiftelsen Chalmers tekniska högskola träffar det avtal om förvärv av aktier i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 1 och det avtal om aktieägandet (aktieägaravtal) i Sahlgrenska Science Park AB som följer av bilaga 2 samt att ny bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB fastställs enligt bilaga Att ge [namn] i uppdrag att underteckna berörda avtal. Chalmers tekniska högskola AB (styrelsen) (som föreningsmedlem): 1. Att godkänna omstruktureringen och avvecklingen av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum och att ge [person] i uppdrag att för Chalmers tekniska högskola AB:s räkning vidta de åtgärder som krävs för att genomföra den. 2 Bakgrund Sahlgrenska Science Park ( SSP ), belägen på Medicinareberget i Göteborg, startades 1997 som en ideell förening. Föreningen har numera namnet Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum ( SBIC ). Sedan 2001 bedrivs verksamheten inom SSP i ett av den ideella föreningen helägt aktiebolag, Sahlgrenska Science Park AB ( SSP AB ). 3(11)

68 Ursprungliga initiativtagare och finansiärer var Västra Götalandsregionen ( VGR ), BRG, Business Region Göteborg AB ( BRG ) och Mölndals stad. Göteborgs universitet ( GU ) inträdde som föreningsmedlem i SBIC år 2004 och Chalmers tekniska högskola AB ( CTH ) år Mölndals stad har lämnat samarbetet och nuvarande föreningsmedlemmar är således VGR, BRG, GU och CTH. Av stadgarna för SBIC framgår att föreningens ändamål är att främja forskning, utbildning och näringslivsutveckling inom Life Science-området. Av SSP AB:s bolagsordning framgår att bolaget ska arbeta med industriell förnyelse inom den medicinska sektorn och att verksamheten ska bestå av att genom uppsökande aktiviteter och urval processa fram utvecklingsbara projekt och entreprenörer så att affärsmässigt innovativa produkter kan lanseras i nya eller befintliga små- och medelstora företag inom den medicinska industrisektorn eller inom industrirelaterade tjänster; att tillhandahålla ett urval företagstjänster för att skapa nya företag samt utveckla små- och medelstora företag inom angivna sektorer, speciellt tjänster som innebär - analys och urval av innovativa projekt från teknisk, ekonomisk och kommersiell synpunkt, - utvecklingsaktiviteter tillsammans med potentiella entreprenörer samt upprättande av ömsesidiga avtal, - rådgivning och konsulting beträffande affärsplaner och management samt tjänster inom utbildning, marknadsanalys, kontakter med olika intressenter samt hjälp med lokaler för nystartade företag; att under en flerårsperiod handleda och aktivt följa de projekt som utvecklas via bolaget; 4(11)

69 att organisera och arbeta med internationella kontakter och partnersökning inom teknologi och affärsutveckling samt idka därmed förenlig verksamhet. Vidare anges i bolagsordningen att bolaget ska äga och förvalta aktier och andelar samt bedriva utveckling av bolag. Genom sin verksamhet ska bolaget aktivt bidra till att det startas nya företag och bidra till utveckling av befintliga företag inom Västra Götaland. SSP AB:s verksamhet omfattar idag två huvudsakliga områden; en inkubator och en företagspark. Inkubatorn ger stöd till entreprenörer och innovatörer genom affärsrådgivning samt erbjuder tillgång till lokaler och laboratoriemiljö. Inom företagsparken uthyrs lokaler till företag inom life science-sektorn. Inom SSP finns idag ca 50 företag med omkring 150 anställda. SSPs budget för 2014 ligger på omkring 14 mkr fördelat på följande ungefärliga intäkter: ALMI VGR BRG Akademierna (GU, CTH) Bridge (EU:s strukturfonder) Hyresintäkter Totalt kr Medlemmarna i SBIC har tillsammans konstaterat att det behövs kraftfulla insatser för att life science-klustret i Västsverige ska kunna klara av utmaningen att fortsätta vara attraktivt och internationellt konkurrenskraftigt i framtiden. Som en del i detta arbete har bedömts lämpligt att avveckla den ideella förening som idag är ägare till SSP AB och överföra ägandet direkt till medlemsorganisationerna. Det bedöms vidare önskvärt att 5(11)

70 öppna upp för privata aktörer inom life science-industrin att inträda som aktieägare i SSP AB, enligt den motsvarande modell som gäller för Johanneberg Science Park AB och Lindholmen Science Park AB. Ett direktägande av SSP AB bedöms medföra en mer tydlig och effektiv styrning av verksamheten. Vidare ligger specifikt för BRG:s del en modell där SSP AB direktägs i linje med uttalade riktlinjer enligt den bolagsöversyn som genomförts inom Göteborgs stad. Genomförandet av omstruktureringen aktualiserar främst tre typer av juridiska dokument: Aktieägandet i SSP AB överförs från föreningen SBIC till BRG, VGR, GU och CTH genom att var och en av dessa organisationer med SBIC träffar ett aktieöverlåtelseavtal, se avtalsförslag i bilaga 1. Aktieägare för GU:s del föreslås bli GU Holding AB och för CTH:s del Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. Mellan BRG, VGR, GU och CTH träffas ett aktieägaravtal, se avtalsförslag i bilaga 2, som reglerar formerna för parternas samarbete och styrningen av SSP AB. Med hänsyn till bl.a. den nya ägarbilden aktualiseras förändringar i SSP AB:s bolagsordning, se förslag i bilaga 3. Initialt kommer SSP AB helt att ägas av de fyra tidigare medlemsorganisationerna. Följande aktiefördelning föreslås: BRG: 250 A-aktier VGR: 250 A-aktier CTH (Stiftelsen Chalmers tekniska högskola): 250 A-aktier GU (GU Holding AB): 250 A-aktier Av aktieägaravtalet följer att näringslivet och andra aktörer inom life science-sektorn ska beredas möjlighet att gå in som aktieägare i SSP AB. Aktieägaravtalet möjliggör tre olika ägarnivåer enligt följande (enligt motsvarande modell som för Johanneberg Science Park): 6(11)

71 Grundare (BRG, VGR, CTH och GU): innehav av A-aktier med tio röster per aktie Huvudägare: innehav av 90 B-aktier med en röst per aktie Delägare: innehav av 10 B-aktier med en röst per aktie Utgångspunkten är att tillkommande aktörer i första hand ska gå in som Huvudägare eller Delägare. Förutsatt att BRG, VGR, GU och CTH är överens finns det dock även en formell möjlighet att ta in en ny Grundare på samma ägarnivå som nämnda organisationer. De fyra grundarna har kommit överens om att årligen vara beredda att tillskjuta bolaget medel om kr per part (ovillkorat aktieägartillskott). 3 Legala aspekter 3.1 Den kommunala kompetensen (BRG och VGR) SBIC:s och SSP AB:s uppdrag syftar till att stimulera näringslivsutveckling och tillväxt inom det för Västsverige strategiskt viktiga life science-området. Enligt vår bedömning ligger verksamheten som får anses ha ett tydligt allmänintresse för kommun- och regioninnevånarna inom ramen för den kommunala kompetensen. 3.2 Konkurrensregler De konkurrensbestämmelser som aktualiseras för SSP AB:s del är främst konkurrenslagens bestämmelser om konkurrenssnedvridande offentlig säljverksamhet samt unionsrättens statsstödsregler. Ingenting har framkommit som indikerar att uppdraget eller verksamheten skulle innebära överträdelser av dessa regelverk. 7(11)

72 3.3 LOU Sett till arten av SSP AB:s verksamhet, initiala ägarförhållanden samt initial andel offentlig finansiering bedöms SSP AB i vart fall tills vidare vara ett sådant offentligt styrt organ som har att tillämpa LOU vid sina inköp. 3.4 Offentlighetsprincipen Eftersom BRG och VGR tillsammans inte kommer att kontrollera (eller förfoga över) mer än hälften av röstandelarna i SSP AB, och inte heller tillsammans kommer att utse mer än hälften av styrelsens ledamöter, kommer bolaget inte att vara underkastat offentlighetsprincipen (2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen). Mot den bakgrunden bör det i bolagets bolagsordning intas en bestämmelse enligt följande: Bolaget ska verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen Kommunal styrning Enligt 3 kap. 18 kommunallagen har BRG och VGR att tillse att SSP AB görs bundet av vad som föreskrivs i 3 kap. 17 samma lag i en omfattning som är rimlig sett till ägarförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Enligt samma lagrum ska BRG och VGR även verka för att allmänheten ska ges rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt grunderna för offentlighetsprincipen. Enligt vår bedömning bör i detta fall följande åtgärder tillgodose kraven enligt 3 kap. 18 kommunallagen: - I SSP AB:s bolagsordning bör införas en skyldighet för bolaget att tillse att kommun- respektive landstingsfullmäktige får ta ställning innan sådana 8(11)

73 beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. - I SSP AB:s bolagsordning bör införas en bestämmelse som anger att bolaget inte ska bedrivas med huvudsakligt syfte att göra vinst. - I SSP AB:s bolagsordning bör införas en bestämmelse om att bolaget ska verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos SSP AB enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet (se ovan i punkt 3.4). 3.6 Legala förutsättningar för GU och CTH För GU:s vidkommande får SSP AB:s verksamhet anses ligga väl i linje med sådan näringslivssamverkan som lagstiftaren, genom att vid GU och andra lärosäten inrätta särskilda holdingbolag, uttryckligen uppmuntrar universitet och högskolor att delta i. Det bedöms inte föreligga några legala hinder för GU Holding AB att delta i SSPsamarbetet såsom aktieägare. Såvitt framkommit finns inte heller för CTH några legala hinder för ett engagemang i SSP AB såsom direkt aktieägare (jfr stiftelsens ägande i Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park). 3.7 Om övriga risker förbundna med föreslagen omorganisation Enligt vår mening finns inga beaktansvärda risker som föranleds direkt av den föreslagna avvecklingen av den ideella föreningen. Tvärtom bör renodlingen av organisationen skapa förutsättningar för ökad tydlighet och effektivitet. Det bör i det sammanhanget också betonas att de legala aspekter som berörts ovan beträffande bl.a. kompetensenlighet, konkurrensbestämmelser och upphandlingsregler är organisationsoberoende; med andra ord gäller dessa regler redan för verksamheten så den är organiserad idag. 9(11)

74 Att äga aktier i ett bolag tillsammans med icke-offentliga aktörer innebär en risk motsvarande den som alltid inträder vid ingående av avtal i allmänhet. Dessa risker kan dock effektivt pareras genom att parterna träffar ett förutsägbart aktieägaravtal som bl.a. säkerställer att det dominerande inflytandet över SSP AB alltid kommer att utövas av de aktieägare som tillhör det offentliga. Ur ekonomisk synvinkel innebär den förändrade ägarformen att parterna över tid måste vara beredda att utfästa sig att tillskjuta kapital till verksamheten. Eftersom verksamheten är anslagsberoende bör det i aktieägaravtalet finnas föreskrifter om årlig finansieringsskyldighet baserad på aktieinnehav. I det sammanhanget bör det dock framhållas att medlemsorganisationerna redan med nuvarande organisationsform årligen tillskjuter medel till föreningen SBIC. Vidare kommer själva förvärvet av aktier i SSP AB vilket som utgångspunkt bör ske till marknadsvärde att behöva finansieras av parterna. Sett till att verksamheten inte bedrivs med vinstsyfte och är beroende av löpande anslag för sin fortlevnad bör dock aktierna ha ett relativt begränsat marknadsvärde. 1 Föreningen SBIC kommer inför upplösningen/likvidationen att ha en kvarlåtenskap bestående av likvida medel om ca 2,5 3 mkr. Då SSP AB är det organ som fortsättningsvis ska fullgöra föreningen SBIC:s ändamål framstår det som naturligt att föreningsmedlemmarna (på föreningsstämma) beslutar att dessa medel ska utskiftas till SSP AB för användning i verksamheten. Formerna för omstruktureringen har stämts av med föreningen SBIC:s och SSP AB:s revisionsbolag (PWC). PWC har via sin skatteavdelning övergripande meddelat att de inte ser några anmärkningsvärda beskattningskonsekvenser som följd av de tilltänkta transaktionerna och att det inte, utifrån skattemässiga motiv, finns anledning att genomföra omstruktureringen på något annat sätt än det föreslagna. 1 En slutlig värdering, innefattande en värdering av SSP AB:s aktie- och andelsinnehav, är dock ännu inte gjord. 10(11)

75 4 Förslag till fortsatta steg i processen 1. Förankring inom respektive organisation av förslag till aktieägaravtal mellan BRG, VGR, GU och CTH, aktieöverlåtelseavtal mellan respektive organisation och SBIC samt ny bolagsordning för SSP AB. 2. Behöriga beslut hos BRG (fullmäktige), VGR (fullmäktige), GU (styrelsen) och CTH (styrelsen) att godkänna a) föreslagen omorganisation, b) ingåendet av aktieägaravtal respektive aktieöverlåtelseavtal och c) föreningen SBIC:s efterföljande upplösning och likvidation. 3. Dubbla beslut på föreningsstämma i SBIC om a) godkännande av föreslagen omorganisation, b) överlåtelse av aktier till medlemsorganisationerna, b) föreningens upplösning och c) utskiftning av föreningens kvarvarande tillgångar till SSP AB. Uppdrag till styrelsen att verkställa besluten och vid behov utse likvidator. 4. Undertecknande av aktieägaravtal respektive aktieöverlåtelseavtal samt erläggande av köpeskilling. 5. Genomförande av likvidation av SBIC. Roland Adrell Johan Lidén jur.kand. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Förslag till aktieöverlåtelseavtal Förslag till aktieägaravtal Förslag till ny bolagsordning för SSP AB 11(11)

76 DISKUSSIONSUNDERLAG REV TECKNINGS- OCH AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE AKTIEÄGANDE I SAHLGRENSKA SCIENCE PARK AB BRG, Business Region Göteborg AB Västra Götalandsregionen Stiftelsen Chalmers tekniska högskola GU Holding AB 2014-xx-xx

77 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER AKTIETECKNING OCH PARTERNAS AKTIEÄGANDE BOLAGETS BOLAGSORDNING UPPTAGANDE AV GRUNDARE UPPTAGANDE AV HUVUDÄGARE UPPTAGANDE AV NY DELÄGARE ÄGANDE GENOM EKONOMISK FÖRENING STYRELSE OCH SÄTE BOLAGSSTÄMMA ENIGHET OCH KVALIFICERAD MAJORITET VID VISSA BESLUT FINANSIERING ÖVERLÅTELSER FÖRKÖP PÅFÖLJDER VID PARTS KONTRAKTSBROTT SAMT OBESTÅND VÄRDERING GODKÄNNANDE PUBLICERING AVTALSTID OCH UPPSÄGNING MEDDELANDEN ÖVRIGA BESTÄMMELSER ÄGARDIREKTIV TVISTELÖSNING OCH TILLÄMPLIG LAG Sida 2 av 22

78 Mellan (1) BRG, Business Region Göteborg AB, , ("BRG"), (2) Västra Götalands läns landsting, , ( VGR ), (3) Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, , ("Chalmers"), och (4) GU Holding AB, , ( GUH ), nedan var och en benämnd part och gemensamt parterna, har denna dag träffats följande TECKNINGS- OCH AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE AKTIEÄGANDE I SAHLGRENSKA SCIENCE PARK AB ("Avtalet") 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER 1.1 Sahlgrenska Science Park AB, , ("Bolaget") ska verka för utvecklingen av Sahlgrenska Science Park ( SSP ). SSP etablerades 1997 på Medicinareberget i Göteborg på ursprungligt initiativ av BRG, VGR och Mölndals stad. Sedan 2001 bedrivs verksamheten i SSP i Bolaget. 1.2 Bolaget ägs till 100 procent av den ideella föreningen Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum ( SBIC ), i vilken SSP:s initiativtagare har varit medlemmar. GU och Chalmers (genom Chalmers tekniska högskola AB) har därefter anslutit till samarbetet och inträtt som medlemmar i föreningen (2004 respektive 2009), medan Mölndals stad har lämnat samarbetet. Parterna har nu bestämt sig för att genomföra en organisationsförändring Sida 3 av 22

79 innebärande att den ideella föreningen avvecklas och aktieägandet i Bolaget övergår till parterna. Det bedöms vidare eftersträvansvärt att söka få in andra aktörer inom life science-sektorn som aktieägare i Bolaget. Mot den bakgrunden ingår parterna detta Avtal. 1.3 Föremålet för Bolagets verksamhet ska vara att utveckla Sahlgrenska Science Park som innovationsmiljö för företag, akademi och hälso- och sjukvård inom life science-området. Verksamheten ska i första hand bestå av en mötesplatsfunktion (s.k. open arena), en inkubator samt en företagspark med uthyrning av bl.a. kontorsoch laboratorielokaler. 1.4 Mötesplatsfunktionen (open arena) ska erbjuda aktörerna i life science-klustret aktiviteter såsom seminarier, utveckling och koordinering av samverkansprojekt, och kontakter med andra kluster nationellt och internationellt. I detta ingår även att erbjuda en kommunikationsplattform för aktörerna i klustret. Inkubatorn ska huvudsakligen stödja befintliga och blivande entreprenörer och innovatörer genom att erbjuda affärs- och finansieringsrådgivning samt tillgång till kontors- och laboratorielokaler. Inkubatorn ska även stödja hälso- och sjukvårdens innovationsarbete med företagskontakter och förhandling. Inom inkubatorverksamheten får Bolaget även äga och förvalta aktier och andelar i bolag i uppstartsfas. Inom företagsparken ska Bolaget erbjuda attraktiva kontors-, konferens- och laboratorielokaler till aktörer inom life science-sektorn. 1.5 Ändamålet med Bolaget är att verka för förnyelse och ökad konkurrenskraft inom life science-sektorn i Göteborg och Västsverige och att främja Göteborgs universitets, Chalmers tekniska högskolas Sida 4 av 22

80 och Sahlgrenska universitetssjukhusets möjligheter att etablera nära samverkan med näringslivet och andra aktörer inom life sciencesektorn. Bolaget ska genom sin verksamhet aktivt bidra till att det startas nya företag och bidra till utveckling av befintliga företag inom Västra Götaland. 1.6 Bolagets verksamhet ska inte syfta till att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna utan till att främja utvecklingen av SSP. Eventuell vinst i Bolaget ska användas i Bolagets verksamhet. 1.7 Parterna är överens om att det behövs kraftfulla insatser för att life science-klustret i Västsverige ska kunna klara av utmaningen att vara attraktivt och internationellt konkurrenskraftigt i framtiden, och att Bolaget mot den bakgrunden särskilt ska sträva efter att vidareutveckla verksamheten enligt följande riktlinjer: - Att verka för kommunikation och synliggörande av de resurser och erbjudanden som finns inom life science-sektorn i Västsverige, såsom ett skyltfönster och varumärke mot omvärlden, för att skapa tydligare ingångar för sektorns aktörer. - Att skapa och verka för framväxten av mötesplatser och samverkansplattformar av typen open arenas där företag, akademi, hälso- och sjukvård, myndigheter, institut m.fl. aktörer kan mötas, utbyta idéer och inleda konkreta samarbeten (se ovan i punkterna om tillhandahållandet av en mötesplatsfunktion). - Att verka för fördjupad samverkan med andra kluster i Sverige och internationellt. Sida 5 av 22

81 - Att främja utvecklingen av ett mer effektivt innovationssystem anpassat till en bransch som är under förändring och en hälsooch sjukvård som sätter mer fokus på innovation. 1.8 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och för att verksamheten bedrivs med de mål som angivits i denna punkt 1. Underlåtelse av part härvidlag ska anses utgöra väsentligt avtalsbrott vid tillämpning av punkt 14 nedan. Parterna är dock oförhindrade att vid sidan om sitt engagemang i Bolaget engagera sig i verksamheter som kan anses konkurrera med Bolagets. 1.9 Parterna är överens om att Bolaget ska eftersträva en nära samverkan med övriga regionala teknik- och företagsparker Parterna är medvetna om att detta Avtal kan komma att utökas med ytterligare parter i de fall Aktier nyemitteras av Bolagets bolagsstämma eller av styrelse efter bemyndigande på de villkor som framgår av detta Avtal. Parterna är även medvetna om att sådana nya aktieägare ska, i rimlig mån och i enlighet med detta Avtal, erbjudas styrelserepresentation i Bolaget Parterna ska tillse att Bolaget bereder Göteborgs stads kommunfullmäktige respektive VGR:s regionfullmäktige möjlighet att i enlighet med 3 kap. 17 kommunallagen ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Nedan i punkt 10.1 anges exempel på beslut som ska anses vara av sådan karaktär. Sida 6 av 22

82 2 AKTIETECKNING OCH PARTERNAS AKTIEÄGANDE 2.1 Bolaget har för närvarande ett registrerat aktiekapital om kr, fördelat på aktier med ett kvotvärde om 100 kr per aktie. Aktier i Bolaget som part äger eller kan komma att förvärva enligt detta Avtal benämns i detta Avtal "Aktier". Samtliga aktier i Bolaget ägs per dagen för detta avtal av SBIC. 2.2 Bolaget ska, i enlighet med den bolagsordning för Bolaget som antagits enligt punkt 3.1, kunna utge två aktieserier (Serie A och Serie B). Varje Aktie i Serie A ska ha tio röster och varje Aktie i Serie B ska ha en röst. 2.3 Följande kategorier av aktieägare ska kunna finnas i Bolaget med följande aktieinnehav: (a) Grundare, med det antal aktier som anges nedan i punkt 2.4 eller senare bestäms i enlighet med punkt 4.1, (b) Huvudägare, med vardera 90 B-Aktier, och (c) Delägare, med vardera 10 B-aktier. Upptagande av nya aktieägare i Bolaget sker i enlighet med punkterna 4-6 nedan. I enlighet med punkt 7 nedan ska parterna överväga möjligheterna för andra aktörer att indirekt äga Aktier i Bolaget. 2.4 Parterna ska från och med ingåendet av detta Avtal äga aktier i Bolaget enligt följande: Sida 7 av 22

83 BRG: 250 A-Aktier VGR: 250 A-Aktier Chalmers: 250 A-Aktier GUH: 250 A-Aktier 2.5 Denna aktiefördelning åstadkommes genom de transaktioner som beskrivs i träffade avtal mellan SBIC och var och en parterna angående förvärv av aktier. 3 BOLAGETS BOLAGSORDNING 3.1 Parterna ska i samband med undertecknandet av detta Avtal hålla bolagsstämma i Bolaget ( Stämman ). På Stämman ska fattas beslut om antagande av bolagsordning med det innehåll som framgår av bilaga 1. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta Avtal ska detta Avtals bestämmelser ha företräde. 4 UPPTAGANDE AV GRUNDARE 4.1 För upptagande av ny Grundare fordras beslut i Bolagets styrelse som biträds av samtliga av Grundarna respektive Huvudägarna utsedda styrelseledamöter. Av beslutet ska framgå emissionsvillkoren för till den nye Grundaren emitterade A-Aktier, antalet A-Aktier som ska emitteras, åtagande att lämna årliga aktieägartillskott till Bolaget och övriga villkor för upptagandet av den nye Grundaren. Under förutsättning att den nye Grundaren skriftligen accepterat villkoren, innefattande anslutning till detta Avtal på samma villkor som gäller för nuvarande Grundare, ska styrelsen med stöd av bemyndigande enligt punkt 10.4 nedan genom riktad nyemission utge det överenskomna antalet nya A-Aktier i Bolaget till den nye Sida 8 av 22

84 Grundaren. Om sådant bemyndigande ej föreligger ska istället parterna på bolagsstämma besluta om emissionen. 5 UPPTAGANDE AV HUVUDÄGARE 5.1 För upptagande av ny Huvudägare fordras beslut i Bolagets styrelse som biträds av samtliga av Grundarna utsedda styrelseledamöter samt en majoritet av övriga styrelseledamöter. Av beslutet ska framgå emissionsvillkoren för till den nye Huvudägaren emitterade B- Aktier, åtagande att lämna årliga aktieägartillskott till Bolaget och övriga villkor för upptagandet av den nye Huvudägaren. Under förutsättning att den nye Huvudägaren skriftligen accepterat villkoren, innefattande anslutning till detta Avtal på samma villkor som gäller för nuvarande Huvudägare, ska styrelsen med stöd av bemyndigande enligt punkt 10.4 genom riktad nyemission utge det enligt punkt 2.3 överenskomna antalet nya B-Aktier i Bolaget till den nye Huvudägaren. Om sådant bemyndigande ej föreligger ska istället parterna på bolagsstämma besluta om emissionen. 6 UPPTAGANDE AV NY DELÄGARE 6.1 För upptagande av ny Delägare fordras beslut i Bolagets styrelse som biträds av 2/3 av styrelseledamöterna. Av beslutet ska framgå emissionsvillkoren för till den nye Delägaren emitterade B-Aktier, åtagande att träffa serviceavtal med Bolaget på villkor som beslutas av styrelsen och övriga villkor för upptagandet av den nye Delägaren. Under förutsättning att den nye Delägaren skriftligen accepterat villkoren, innefattande anslutning till detta Avtal på samma villkor som gäller för nuvarande Delägare, ska styrelsen med stöd av bemyndigande enligt punkt 10.4 genom riktad nyemission utge det Sida 9 av 22

85 enligt punkt 2.3 överenskomna antalet nya B-Aktier i Bolaget till den nye Delägaren. Om sådant bemyndigande ej föreligger ska istället parterna på bolagsstämma besluta om emissionen. 6.2 Det serviceavtal som avses i punkt 6.1 ovan ska innehålla ett åtagande från Delägaren att årligen erlägga serviceavgift till Bolaget för stödjande av Bolagets arbete med att utveckla SSP som innovationsmiljö. Sådant serviceavtals närmare innehåll beslutas av styrelsen. 7 ÄGANDE GENOM EKONOMISK FÖRENING 7.1 Parterna ska verka och skapa förutsättningar för att andra aktörer, utöver de kategorier av aktieägare som nämns i punkt 2.3 ovan, ska kunna delta i samarbetet kring SSP samt indirekt vara delägare i Bolaget. Mot denna bakgrund bemyndigas Bolagets styrelse att utarbeta formerna för ett sådant samarbete, varvid styrelsen i första hand ska överväga om detta kan ske genom bildande av en ekonomisk förening, som i sin tur äger B-Aktier i Bolaget, samt, om styrelsen bedömer det lämpligt, att ombesörja att en sådan ekonomisk förening bildas. Bemyndigandet innefattar en rätt för styrelsen att upprätta förslag till stadgar för den ekonomiska föreningen samt en rätt att inom ramen för enligt punkt 10.4 beslutat bemyndigande besluta om emission av B-Aktier till sådan ekonomisk förening. Styrelsen ska även överväga på vilket sätt och i vilken omfattning de tillkommande aktörerna ska delta i finansieringen av Bolaget, exempelvis genom att medlemmarna erlägger medlemsavgifter till föreningen, som i sin tur enligt bestämmelse i dess stadgar, bidrar till Bolagets finansiering. Sida 10 av 22

86 8 STYRELSE OCH SÄTE 8.1 Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Göteborg och ska bestå av lägst fyra ordinarie ledamöter, av vilka Grundarna ska utse en var och Huvudägarna en var. Härutöver ska Delägarna ha rätt att gemensamt utse en styrelseledamot som, om de inte kan enas, ska vara den person som flertalet av Delägarna enas om. Så snart en Huvudägare eller Delägarna har utsett en styrelseledamot ska denne adjungeras till styrelsens sammanträden under tiden fram till nästkommande årsstämma, då den på detta sätt utsedde ledamoten ska väljas in som ordinarie ledamot i Bolagets styrelse. Om ekonomisk förening enligt punkt 7 bildas ska denna ha rätt att utse en styrelseledamot. 8.2 Det är parternas avsikt att gemensamt och i enighet utse styrelsens ordförande. Om sådan enighet ej kan uppnås ska Grundarna växelvis utse ordförande för ett år i taget, varvid lottdragning ska ske för avgörande av frågan om vilken av Grundarna som för det första året ska utse ordförande. Styrelsens ordförande ska ej vara förhindrad från att utöva sin utslagsröst. 8.3 Vid styrelsebeslut att genomföra nyemission, företa förhandling, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda sådan emission, gäller den mening för vilken en kvalificerad majoritet om minst 3/4 av det närvarande antalet styrelseledamöter röstar. 8.4 Bolagets verkställande direktör utses av styrelsen. Bolagets verkställande direktör ska dock entledigas om minst en av Grundarna i förening med annan Grundare eller Huvudägare så begär. Sida 11 av 22

87 8.5 Vardera part förbinder sig att själv eller genom ombud eller genom av den nominerad styrelseledamot vid styrelsemöten utöva sin rösträtt på sådant sätt som erfordras för genomförandet av detta Avtals bestämmelser. 9 BOLAGSSTÄMMA 9.1 Bolagsstämma ska avhållas då så erfordras enligt lag eller enligt Bolagets bolagsordning och kan med samtliga parters samtycke avhållas utan personlig närvaro. 9.2 Parterna förbinder sig att själva eller genom ombud vid bolagsstämma utöva sin rösträtt på sådant sätt som erfordras för genomförandet av detta Avtals bestämmelser. Parterna förbinder sig på samma sätt att rösta för att de styrelseledamöter som nominerats i enlighet med Avtalet blir valda. 10 ENIGHET OCH KVALIFICERAD MAJORITET VID VISSA BESLUT 10.1 För giltigt beslut i frågor rörande ändring av Bolagets bolagsordning eller verksamhetens inriktning ska, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, enighet föreligga mellan parterna För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget ska, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, beslutet biträdas av en kvalificerad majoritet av minst 3/4 av de avgivna rösterna: (a) Fastställande av budget. Sida 12 av 22

88 (b) Ändring av Bolagets aktiekapital samt utgivning av teckningsoptioner, konvertibler eller andra instrument som kan medföra rätt att delta i Bolagets kapital eller förvaltning. (c) Beslut om att Bolaget ska träda i likvidation i annat fall än då så ska ske enligt lag eller detta Avtal. (d) Förvärv eller avyttring av fast egendom eller dotterbolag (varvid stiftande jämställs med förvärv av dotterbolag). (e) Investeringar överstigande en miljon kr per investering där det inte uttryckligen framgår av fastställd budget att investeringen är planerad och godkänd. (f) Bolagets upptagande av lån eller annan kredit till belopp som tillsammans med Bolagets tidigare skulder överstiger en miljon kr. (g) Bolagets ställande av säkerhet där värdet av säkerheten tillsammans med redan utestående säkerheter överstiger en miljon kr. (h) Avtal eller förändring av avtal med någon av parterna eller någon som är närstående till part. (i) Fastställande och fördelning av styrelsearvoden. (j) Bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission av Aktier med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i enlighet med 13 kap. 2 och 35 aktiebolagslagen. Sida 13 av 22

89 (k) Bemyndigande för styrelsen att föra förhandlingar, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda emission enligt punkten (j) ovan Förekommer till behandling på bolagsstämma eller styrelsesammanträde sådan fråga som enligt punkterna 10.1 eller 10.2 fordrar enighet eller kvalificerad majoritet mellan parterna och kan enighet eller sådan majoritet ej uppnås ska frågan avföras från dagordningen Bolagsstämma ska vid varje årsstämma uppta frågan om bemyndigande av styrelsen att, intill nästkommande årsstämma, besluta om nyemission av aktier med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i enlighet med 13 kap. 2 och 35 aktiebolagslagen. Årsstämma ska även uppta frågan om bemyndigande av styrelsen att på aktieägarnas vägnar sköta förhandlingar inför sådan emission, bestämma villkoren härför samt i övrigt vidtaga nödvändiga åtgärder inför sådan emission. 11 FINANSIERING 11.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital samt i övrigt främst genom intäkter i form av hyror från hyresgäster i SSP, projektstödmedel från kommunala och statliga myndigheter samt EU, tillskott från Grundarna och Huvudägarna samt serviceavgifter från Delägare enligt med dem träffade serviceavtal i enlighet med punkt 6 ovan Grundarna ska årligen tillföra Bolaget ovillkorade aktieägartillskott med början för räkenskapsåret För 2015 ska aktieägartillskotten uppgå till följande belopp: Sida 14 av 22

90 BRG: kr VGR: kr Chalmers: kr GUH: kr För år efter 2015 förbinder sig Grundarna att tillskjuta ovillkorade aktieägartillskott i paritet med 2015 års nivå för respektive Grundare enligt ovan Annan Grundare än förtecknad ovan i punkt 11.2 ska årligen tillföra Bolaget ett ovillkorat aktieägartillskott i förhållande till andelen A- Aktier som Grundaren äger i Bolaget. Det sammanlagda tillskottet ska beräknas så att tillskottsbeloppet per ägd A-Aktie överensstämmer med det genomsnittliga tillskottsbelopp per ägd A- Aktie som Grundarna förtecknade i punkt 11.2 erlägger för aktuellt räkenskapsår. Denna skyldighet inträder det år under vilket Grundaren inträder som aktieägare i Bolaget Huvudägarna ska tillföra Bolaget ovillkorade aktieägartillskott om kr per år från envar av Huvudägarna med början för räkenskapsåret 2015 (eller i förekommande fall det senare år under vilket Huvudägare inträder) Skulle parterna gemensamt finna att Bolagets behov av kapitaltillskott understiger ovan i punkterna föreskrivna belopp kan beloppen minskas proportionellt efter Grundarnas och Huvudägamas enhälliga beslut härom. Skulle förhållandet mellan Grundarnas och Huvudägamas aktieägande i Bolaget, eller förhållandet mellan Grundarnas inbördes aktieägande, komma att förändras under avtalstiden ska skyldigheten att tillföra kapital enligt Sida 15 av 22

91 denna punkt 11 justeras på motsvarande sätt, efter Grundarnas och Huvudägamas enhälliga beslut härom Av punkt 7 ovan framgår att ytterligare finansiering kan tillkomma från nya aktörer som blir indirekta aktieägare i Bolaget. 12 ÖVERLÅTELSER 12.1 Parts rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal får ej överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av samtliga partens Aktier och övriga parters skriftliga godkännande i förväg. Om part av organisatoriska skäl önskar överlåta sina Aktier jämte sina rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal till parten närstående juridisk person ska övriga parter ej oskäligen vägra att godkänna sådan överlåtelse Med undantag for uttryckliga bestämmelser härom i detta Avtal äger part icke till tredje man överlåta eller pantsätta sina Aktier utan övriga parters skriftliga medgivande i förväg. 13 FÖRKÖP 13.1 Part ("Hembjudande Part") har rätt att överlåta hela men ej en del av sitt innehav av Aktier till tredje man under förutsättning att Aktierna först skriftligen hembjuds övriga parter till inlösen i förhållande till tidigare innehav. Part som accepterar erbjudandet ska skriftligen meddela samtliga övriga parter härom inom två månader från mottagandet av hembudet ("Hembudsfristen"). Om anbudet accepteras av samtliga Grundare inom Hembudsfristen ska dessa ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna Aktier i förhållande till deras innehav av Aktier vid tidpunkten for erbjudandet. Sida 16 av 22

92 Om anbudet accepteras av endast av en Grundare inom Hembudsfristen ska denne ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna Aktier. Om inom Hembudsfristen anbudet inte accepteras av någon Grundare men av annan eller andra parter ska de parter som accepterat hembudet ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna Aktier i förhållande till deras innehav av Aktier vid tidpunkten för erbjudandet Accepteras hembudet på sätt ovan anges ska Hembjudande Part omedelbart överlämna sina Aktier till förvärvande part(er) vederbörligen transporterade in blanco, varvid äganderätten till Aktierna övergår. Priset för Aktierna fastställs, om parterna inte kommer överens härom inom en månad från utgången av Hembudsfristen, enligt de särskilda värderingsregler som återfinns i detta Avtal. Köpeskillingen för Aktierna ska erläggas kontant inom en månad från den dag värdet på Aktierna slutligt fastställts Om hembudet inte antagits av någon part inom Hembudsfristen ska Hembjudande Part ha rätt att överlåta samtliga sina Aktier till tredje man under förutsättning dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom två månader från utgången av Hembudsfristen dels att förvärvaren i samband med sitt förvärv av Aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Hembjudande Parts ställe. Vid överlåtelse till tredje man enligt ovanstående bestämmelser ska hembudsklausulen i Bolagets bolagsordning ej tillämpas. 14 PÅFÖLJDER VID PARTS KONTRAKTSBROTT SAMT OBESTÅND 14.1 Skulle en part ("Felande Part") bryta mot bestämmelse i detta Avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse samt rättelse ej vidtas Sida 17 av 22

93 inom 30 dagar efter skriftlig anmaning från annan part äger de andra parterna ("Förfördelade Parter") rätt att inlösa den Felande Partens Aktier enligt vad som nedan stadgas. Dessa påföljder utesluter dock inte andra påföljder i anledning av kontraktsbrottet Inlösen ska ske genom att den eller de Förfördelade Parter som önskar utöva sin inlösenrätt inom en månad från utgången av 30- dagarsfristen enligt föregående punkt ("lnlösenfristen") skriftligen begär inlösen. Så snart den Felande Parten mottagit sådan skriftlig begäran ska denne till den eller de Förfördelade Parterna som utövat sin inlösenrätt överlämna sina Aktier vederbörligen transporterade in blanco, varvid äganderätten till Aktierna övergår. Om flera Förfördelade Parter utövar sin inlösenrätt ska Aktierna i första hand fördelas på Grundare och, om ingen Grundare utövar sin inlösenrätt, på övriga Förfördelade Parter. Aktierna ska fördelas mellan Grundare respektive, om ingen Grundare utövar inlösenrätt, övriga parter, i proportion till deras innehav av Aktier Priset fastställs, om parterna inte kommer överens härom inom en månad från utgången av Inlösenfristen, enligt de särskilda värderingsregler som återfinns i detta Avtal. Köpeskillingen för Aktierna ska erläggas kontant inom två månader från den dag värdet på Aktierna slutligt fastställts Om part försätts i konkurs, inleder ackordsförhandling, ställer in betalningarna eller eljest måste anses ha kommit på obestånd äger övriga parter inlösa den förstnämndes aktier i enlighet med de inlösenregler som enligt ovan gäller vid parts kontraktsbrott. Sida 18 av 22

94 15 VÄRDERING 15.1 Vid värdering av Aktie enligt detta Avtal ska Aktien anses ha den på Aktien belöpande andelen av Bolagets substansvärde. Om parterna ej inom fyra veckor från det att frågan om värdering uppkom enats om värdet ska Aktierna på begäran av part värderas av en av Västsvenska Handelskammaren utsedd opartisk värderingsman. Värdet på Aktierna ska fastställas per den dag då begäran om värdering framställdes. Sådan värdering ska vara bindande för parterna. Kostnaderna för sådan värdering ska fördelas mellan parterna (de parter som påkallat värderingen) i förhållande till deras innehav av Aktier i Bolaget. Vid inlösen som föranleds av avtalsbrott ska kostnaderna för värderingen bäras av Felande Part. 16 GODKÄNNANDE 16.1 Detta Avtal har godkänts av Göteborgs stads kommunfullmäktige [alternativt av BRG:s styrelse] den [datum], av VGR:s regionfullmäktige den [datum], av Stiftelsen Chalmers tekniska högskolas styrelse den [datum] samt av GU Holding AB:s styrelse den [datum]. 17 PUBLICERING 17.1 Eventuella pressreleaser i anledning av detta Avtal ska utformas gemensamt av Parterna. Sida 19 av 22

95 18 AVTALSTID OCH UPPSÄGNING 18.1 Detta Avtal gäller till och med den 31 december 2019 och förlängs automatiskt med två år åt gången om part ej säger upp Avtalet senast ett år före avtalstidens utgång Om förhållandena mellan parterna i väsentlig mån förändras ska parterna inleda förhandlingar i god anda med målsättning att i rimlig mån anpassa detta Avtal efter sådana förhållanden Sägs detta Avtal upp i förtid enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag ska inlösenreglerna i punkt 14 i detta Avtal tillämpas. Sådan uppsägning ska alltid åtföljas av en begäran om tillämpning av dessa regler. 19 MEDDELANDEN 19.1 Uppsägning eller andra meddelanden ska ske genom bud, rekommenderat brev, eller telefax till följande adresser (eller den adress part senare kan komma att meddela övriga parter): [adresser] 19.2 Meddelande ska anses ha kommit mottagaren tillhanda (a) om avlämnat med bud: vid överlämnandet; (b) om avsänt med rekommenderat brev: två dagar efter avlämnande for postbefordran; och (c) om avsänt med fax: vid mottagande av faxkopian. Sida 20 av 22

96 (d) om avsänt per e-post: vid tidpunkten då mottagandet bekräftats. 20 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 20.1 Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av samtliga parter Detta Avtal med dess bilagor utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfåstelser som föregått detta Avtal ersätts av innehållet i Avtalet med bilagor Skulle någon bestämmelse i detta Avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att Avtalet i dess helhet är ogiltigt utan istället ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt Avtalet, skälig jämkning av Avtalet ske Om part utträder ur detta Avtal ska Avtalet fortsätta att gälla mellan övriga parter. 21 ÄGARDIREKTIV 21.1 Parterna är överens om att detta Avtal vid bolagsstämma i Bolaget ska läggas fast som ett aktieägardirektiv för Bolaget att tillämpas i de delar som avser Bolagets förvaltning. 22 TVISTELÖSNING OCH TILLÄMPLIG LAG 22.1 Vid tolkningen och tillämpningen av detta Avtal ska svensk rätt tillämpas. Sida 21 av 22

97 22.2 Tvister mellan parterna ska i första hand lösas genom förhandling Tvister med anledning av detta avtal ska avgöras slutligt i enlighet med Göteborgsklausulerna, Västsvenska Handelskammarens Förtroenderåds regler om medling och skiljeförfarande. Skiljeförfarandets säte ska vara Göteborg och språket för förfarandet ska vara svenska. Detta Avtal har ursprungligen upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. [datering och underskrifter] Sida 22 av 22

98 Sahlgrenska Science Park AB 1(4) Org nr Bolagsordning 1 Firma 2 Styrelsens säte 3 Verksamhet Bolagets firma är Sahlgrenska Science Park Aktiebolag. Styrelsen ska ha sitt säte i Göteborg. Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att utveckla den teknikpark som etablerats med bas på Medicinareberget i Göteborg Sahlgrenska Science Park som innovationsmiljö för företag, akademi och hälso- och sjukvård inom life science-området. Bolagets verksamhet ska bestå av en mötesplatsfunktion (open arena), en inkubator samt en företagspark med uthyrning av verksamhetslokaler. Inom ramen för inkubatorverksamheten får bolaget äga och förvalta aktier och andelar i bolag. Ändamålet med bolaget är att verka för förnyelse och ökad konkurrenskraft inom life science-sektorn i Göteborg och Västsverige och att främja Göteborgs universitets, Chalmers tekniska högskolas och Sahlgrenska universitetssjukhusets möjligheter att etablera nära samverkan med näringslivet och andra aktörer inom life science-sektorn. Bolagets verksamhet syftar inte till att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna utan till att främja utvecklingen av Sahlgrenska Science Park. Eventuell vinst i bolaget ska användas i bolagets verksamhet. Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras aktieinnehav i bolaget. Bolaget ska verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. 4 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst kronor och högst kronor. 5 Antal aktier Antal aktier ska vara lägst 1000 och högst och aktieslag Bolaget ska utge aktier i serie A och kan utge aktier i serie B. Varje aktie i serie A ska medföra tio röster och varje aktie i serie B ska medföra en röst. Serie A utgörs av högst 4000 aktier. Serie B utgörs av högst aktier. Beslutar bolaget att genom kontantemission ge ut nya aktier av serie A och/eller serie B, ska ägare av aktier av serie A och serie B ha företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte

99 Sahlgrenska Science Park AB 2(4) Org nr tecknas med primär företrädesrätt ska erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte de sålunda erbjudna aktierna räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt ska aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till de aktier de förut äger och, i den mån detta inte kan ske, genom lottning. Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission ska nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns tidigare. Därvid ska gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till aktier av samma aktieslag. Vad som nu sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring i bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag. 6 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst fyra och högst tolv ledamöter. Ledamöter väljs årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma enligt följande ordning: Business Region Göteborg AB, Västra Götalands läns landsting, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och GU Holding AB ska så länge de är aktieägare i bolaget utse en ledamot var. Bolagsstämman kan därutöver utse ytterligare ledamöter i förekommande fall. Vid styrelsebeslut att genomföra nyemission, företa förhandling, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda sådan emission, gäller den mening som en kvalificerad majoritet (3/4) av det närvarande antalet styrelseledamöter röstar för. 7 Revisorer En till två revisorer med eller utan revisorsuppleanter väljes på ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess ordinarie bolagsstämma har hållits under fjärde räkenskapsåret efter valet. 8 Kallelse 9 Årsstämma Kallelse till ordinarie bolagsstämma ska ske genom brev med posten och/eller e-post tidigast sex och senast två veckor före stämman. Detsamma gäller för kallelse till extra bolagsstämma där ändring av bolagsordningen kommer att behandlas.. Årsstämma ska hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma ska följande ärende förekomma

100 Sahlgrenska Science Park AB 3(4) Org nr ) Val av ordförande vid stämman. 2) Upprättande och godkännande av röstlängd. 3) Godkännande av dagordning. 4) Val av en eller två justeringsmän. 5) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 6) Föredragning av framlagd årsredovisning och revisionsberättelse samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernberättelse. 7) Beslut a. om fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultatsräkning och koncernbalansräkning, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör när sådan förekommer. 8) Fastställande av styrelse- och revisionsarvode. 9) Val av styrelse och, i förekommande fall, revisorer samt eventuella revisorssuppleanter. 10) Bemyndigande av styrelsen att med 3/4 majoritet besluta om nyemission av aktier med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i enlighet med 13 kap. 35 aktiebolagslagen. 11) Bemyndigande av styrelsen att med 3/4 majoritet föra förhandlingar, bestämma villkor eller på annat sätt förbereda sådan emission som anges i punkten ) Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 10 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 11 Hembudsförbehåll Har aktie genom köp, byte, gåva, bodelning, arv, testamente, bolagsskifte, fusion, delning eller genom annat slag av förvärv övergått till person som inte förut är aktieägare i bolaget, ska aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När anmälan gjorts om akties övergång, ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller annars känd för bolaget, med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Erbjudandet om hembud får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar.

101 Sahlgrenska Science Park AB 4(4) Org nr Lösningsrätt tillkommer aktieägarna i bolaget enligt följande ordning. Om lösningsanspråk framställs av ägare av aktier i serie A inom hembudsfristen ska de ägare av aktier i serie A som framställt lösningsanspråk ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna aktier. Om inom hembudsfristen lösningsanspråk inte framställts av någon ägare av aktier i serie A men av ägare av aktier i serie B ska de ägare av aktier i serie B som framställt lösningsanspråk ha rätt och skyldighet att förvärva samtliga hembjudna aktier. Anmäler sig flera lösningsberättigade inom respektive serie ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att, om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk inom respektive serie i förhållande till deras innehav av aktier vid tidpunkten för erbjudandet. Lösenbeloppet ska utgöras av aktiens andel av bolagets substansvärde vid tidpunkten för anmälan till styrelsen om aktiens övergång. I brist på överenskommelse bestäms lösenbeloppet i den ordning lag om skiljeförfarande stadgar. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erläggs inom 30 dagar efter beloppet fastställts, äger den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien. 12 Fullmäktiges Bolaget ska bereda Göteborgs kommunfullmäktige respektive Västra ställningstagande Götalands läns landstings regionfullmäktige tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.

102 Ärende 6

103

104

105

106

107 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Tobias Nilsson Telefon: E-post: tobias.nilsson@vgregion.se Till Ägarutskottet Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige antar policyn för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare. Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande för egen del under förutsättning av regionfullmäktige beslut: 1. Regiondirektören får i uppdrag att: a. ta fram en handlingsplan för hur relevanta IS/IT funktioner skall göras tillgängliga för andra vårdgivare b. ta fram en tjänstekatalog innehållande de IS/IT tjänster som kan erbjudas andra vårdgivare i enighet med policyn. c. kommunicera policy, handlingsplan och tjänstekatalog till berörda parter. Sammanfattning av ärendet Då patientens valfrihet och rörlighet ökar blir det allt viktigare att Västra Götalandsregionen har en policy för vad som bör känneteckna en sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare. För att kunna erbjuda patienterna en god och säker vård blir det allt viktigare att ha ett bra sätt att hantera informationsutbyte mellan vårdgivare. För att åstadkomma detta är det centralt att det finns en vägledning som reglerar hur informationsutbytet skall gå till vilket den framtagna policyn avser att göra. En handlingsplan som kan tjäna som tillämpningsanvisning för policyn behöver tas fram. Denna plan skall beskriva hur relevanta IS/IT funktioner skall göras tillgängliga och erbjudas andra vårdgivare som Västra Götalandsregionen har avtal med. I handlingsplanen är det viktigt att beakta juridiska, personella och ekonomiska perspektiv som vid behov regleras i avtalet mellan vårdgivare och Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

108 Datum (2) Diarienummer RS XX-ÅÅÅÅ En tjänstekatalog bestående av de IS/IT funktioner som enligt handlingsplanen kan erbjudas skall tas fram. Eftersom det är en snabb utveckling inom området är det viktigt att denna tjänstekatalog förvaltas och uppdateras kontinuerligt. Beredning Framtagandet av policy för sammanhållen informationshantering har gjorts av medarbetare från administrativa och hälso- och sjukvårdsavdelningen samt IS/IT bransch vid Regionkansliet. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare

109 1 (2) Policy Datum Fastställd av regionfullmäktige ÅÅ-MM-XX, X Diarienummer RS Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare När IS/IT lösningar diskuteras mellan Västra Götalandsregionen och vårdgivare ska de diskussionerna ta sin utgångspunkt i att funktioner som är nödvändiga för att vårdgivaren ska kunna fullgöra sitt avtal med Västra Götalandsregionen ska erbjudas vårdgivaren. Det erbjudande som Västra Götalandsregionen tar fram kring dessa nödvändiga funktioner ska utformas utifrån patientens perspektiv och dess behov av en god och säker vård. Tillämpning Policyn skall ses som ett hjälpmedel vid avtalstecknandet med andra vårdgivare för hur Västra Götalandsregionens IT-stöd kan erbjudas. Vad som är rimligt och möjligt ur ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv måste också beaktas och vid behov regleras i avtalet mellan vårdgivare och Västra Götalandsregionen. Bakgrund och motivering I takt med att vårdens innehåll och struktur utvecklas blir det allt viktigare att även informationsutbytet mellan vårdgivare fungerar väl för att invånarna ska kunna erbjudas en god och säker vård. För att säkerställa en sammanhållen informationshantering behövs en vägledning som reglerar hur och på vilka villkor som informationsutbytet skall gå till mellan vårdgivare och Västra Götalandsregionen på ett effektivt och säkert sätt. Denna policy avser vara en sådan vägledning tillsammans med den handlingsplan som ska tas fram. Tillgång till rätt patientinformation blir allt viktigare. Såväl internt i Västra Götalandsregionen, mellan vårdgivare eller till den enskilde patienten. Information om i princip allting finns ständigt tillgänglig via internet. Detta bidrar till att förväntningarna på hälso- och sjukvården förändras. Befolkningen vill inte längre vara passiva mottagare av hälso- och sjukvård. Man vill äga sin egen information och ha tillgång till en individuell hälsoportal. Om dessa förväntningar ska kunna infrias måste hälso- och sjukvården utveckla nya arbetssätt där en ökad satsning på kommunikation via internet är en viktig del. Det kan gälla att finna information om olika åkommor, tillgång till rätt data vid rätt tidpunkt och på rätt plats, möjlighet att följa var i processen det egna ärendet befinner sig, hjälp med tolkning av egna data och möjlighet att enkelt få råd, boka tider och förnya recept. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

110 (2) För att kunna ge patienten en god och säker vård är det viktigt att vårdgivarens organisationsgränser inte utgör ett hinder för att vårdpersonalen får tillgång till erforderlig patientinformation. Patienten vårdas allt ofta av olika vårdgivare och det blir då allt viktigare att information kan utbytas över vårdgivargränserna på ett säkert sätt. I ett beslut i Regionfullmäktige slås det fast att samverkan med andra vårdgivare kräver en sammanhållen patientinformation över vårdgivargränserna. Vägen framåt bygger på informationen som en strategisk och långsiktig resurs. Tekniken, hur man kan fånga, återskapa och använda informationen, utvecklas och förändras ständigt. Basen i den framtida informationsmiljön är en sammanhållen, väl strukturerad information där lagring och åtkomst är standardiserad. Det krävs en långsiktig satsning, i samverkan med andra vårdgivare: landsting, kommuner och privata vårdgivare. Patienternas fria val medför att Västra Götalandsregionen inte på förhand kan bestämma vilka andra vårdgivare vi ska samverka med, därför krävs en standardisering också över organisatoriska gränser. Beslut i fullmäktige går även i linje med en överenskommelse som gjordes mellan landstingsdirektörerna år 2011 om att erbjuda vårdgivare med avtal användning av landstingens system. Det är därför viktigt att vara restriktiv med att ställa systemkrav utan i första hand ställa funktionskrav.

111 Ärende 7

112

113

114 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Kristina Tornberg Telefon: E-post: kristina.tornberg@vgregion.se Till regionstyrelsen Planeringsdirektiv för tillägg Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta 1. Godkänna överföring av 148 mnkr från regionstyrelsens regionbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnderna för ortopedisatsningar Regionstyrelsen beslutar följande: 2. Nämnder och styrelser får i uppdrag att i förekommande fall justera överenskommelser eller upprätta tilläggsöverenskommelser och besluta dessa senast 7 februari Att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att lämna redovisning om fördelningen av medel för psykiatrisatsningar (50 mnkr), akut och prehospital verksamhet samt vårdplatser (100 mnkr), samt för grön rehab och multimodal rehabilitering (10 mnkr) 4. Godkänna att servicenämndens avkastningskrav om 96 mnkr tas bort samt att korrigering av över- och underskott sker för Regionservice tjänster. Detta sker med fakturering enligt bilaga Regiondirektören får i uppdrag att a. återkomma med förslag på hur de ekonomiska konsekvenserna till följd av nytt hjälpmedelsavtal skall hanteras samt b. att återkomma med förslag på budgetjusteringar om 20 mnkr inom berörda nämnder efter översyn av centrala kanslier 6. Godkänna tekniska budgetjusteringar 7. Godkänna fördelningen av investeringsramar 8. Godkänna föreliggande förslag till planeringsdirektiv Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade om en justerad budget för I beslutet fick regionstyrelsen i uppdrag att besluta om tillkommande planeringsdirektiv för Syftet med planeringsdirektivet är att ange förtydligande förutsättningar och villkor för nämnder och styrelser. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

115 Datum (2) Diarienummer RS Beredning Förslag till Planeringsdirektiv har beretts av MBL den 8 december Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga 1. Planeringsdirektiv för tillägg Beslutet skickas till Samtliga nämnder, styrelser och bolag Regiondirektören Ekonomidirektören

116 1 (12) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Kristina Tornberg Tel: Till regionstyrelsen Planeringsdirektiv för tillägg 1. Syfte Med anledning av att regionfullmäktige beslutat om en justerad budget för 2015, utkommer detta tillägg till de planeringsdirektiv som beslutades i regionstyrelsen Syftet med tillägget är att ange några förtydligande förutsättningar och villkor för nämndernas/styrelsernas arbete med överenskommelser/uppdrag samt med sitt interna budgetarbete. 2. Effektiviseringskrav och generella krav Allmänt Regionfullmäktiges beslut om en justerad budget och plan för innebär att det tidigare differentierade effektiviseringskravet för 2015 ersätts med ett generellt krav på en 1,0 procent för samtliga verksamheter Effektiviseringskrav, hälso- och sjukvårdsutskott samt övrig hälsooch sjukvård inom hälso- och sjukvårdsnämnder 1,0 Effektiviseringskrav akutsjukhus 1,0 Viktat effektiviseringskrav HSN 1,0 Effektiviseringskrav övriga nämnder och styrelser 1,0 Löne- och prisutveckling Det index som används för uppräkningar av anslag till nämnder och styrelser baserar sig på aktuella bedömningar av landsting och regioners löne- och prisförändringar (LPIK). Regionfullmäktiges beslut om justerad budget baserar sig på beräkningar från oktober Dessa skiljer sig något från budgetbeslutet i juni. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

117 Planeringsdirektiv tillägg, (12) LPIK inkl. läkemedel 2,1 2,6 2,7 -Timlön 2,9 3,2 3,5 -Socialavgifter 3,3 4,1 3,5 -Läkemedel -2,1-1,0-0,8 -Förbrukning 1,8 2,1 2,3 LPIK exkl. läkemedel 2,7 3,1 3,2 I den justerade budgeten räknas även budgeten för läkemedelskostnaderna upp med index 2,7 procent. Ingen skillnad görs mellan akutsjukhusen och övrig hälsooch sjukvård. 3. Statsbidrag I regeringens budgetproposition för 2015 som behandlas av riksdagen den 3 december 2014, finns förändringar avseende de specialdestinerade statsbidragen som kan komma att beröra Västra Götalandsregionen under Nytt riktat bidrag ersätter kömiljarden Regeringen avsätter 1 mdkr per år från 2015 för att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och för att förbättra användningen av professionernas kompetens. Bidraget ersätter tillgänglighetssatsningen, den s.k. kömiljarden. Medel som finns avsatta för kömiljarden 2015 avser inte en förnyad satsning, utan är medel som avser prestationer/uppnådda resultat under 2014 och som utbetalas i februari Kömiljarden avslutas vid årsskiftet. I budgeten för 2015 och framåt har VGR budgeterat 150 mnkr för kömiljarden. Medlen ingår i den centrala finansieringen och ligger med i regionbidragen till nämnder och styrelser. Specialdestinerade statsbidrag som föreslås förändras i regeringens budgetproposition Jämlik cancervård 500 mnkr avsätts nationellt för att korta väntetiderna inom cancervården och minska regionala skillnader. Syftet är mer jämlik Cancervård. Förbättrad förlossningsvård Under perioden avsätter regeringen 400 mnkr per år för förbättrad förlossningsvård. Kostnadsfria läkemedel för barn och unga Receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånerna blir kostnadsfria för barn och ungdomar under 18 år från 1 juli Detta gäller även de barn och ungdomar som är asylsökande. Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin Insatserna avser en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Nuvarande avtal går ut Ersättningen till patienter som insjuknat i narkolepsi till följd av vaccination med Pandemrix, ökar med 1 mdkr.

118 Planeringsdirektiv tillägg, (12) Tre statsbidrag upphör från : Patientsäkerhet, Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre samt Stimulansbidrag för utveckling av vårdvalssystem. Regeringens avsatta belopp på förändringarna ovan avser den totala satsningen. Om eller vilka krav som ställs i samband med dessa specialdestinerade statsbidrag är ännu inte kända. Hur stor andel som tillfaller VGR eller hur det ska hanteras kommer att beslutas senare i särskild ordning. Nämnder och styrelser ska i detta skede inte budgetera för något av ovanstående bidrag. Vissa förändringar finns även i de generella statsbidragen. Dessa bidrag använder VGR i basen för fördelningen av regionbidrag och anslag till styrelser och nämnder. Mer om statsbidrag finns att läsa under Budgetpropositionen-2015.pdf Hantering av statsbidrag i VGR Regionstyrelsen har i uppdrag att se över VGRs interna hantering av statsbidrag. Ett förslag till ny hantering kommer i samband med budgetunderlaget för Som ett steg i förändringen ska nämnder och styrelser in sin inrapportering av budget av statsbidrag för 2015, rapportera både intäkter och kostnader, s.k. bruttoredovisning. Detta gäller i de fall där statsbidraget redovisas direkt till nämnden/styrelsen. 4. Förändringar inom hälso- och sjukvård Överenskommelser mellan beställare och utförare Förutsättningarna för de överenskommelser som beslutades till den 30 november 2014, kan behöva justeras till följd av de justeringar som anges i detta planeringsdirektiv. De nya överenskommelserna eller tilläggsöverenskommelser, ska vara beslutade av respektive nämnd och styrelse senast Resurser till sjukhusen Hälso- och sjukvårdsnämnderna tilldelas extra satsningar till sjukhusen och fördelas enligt resursfördelningsmodellen.750 mnkr av dessa beslutades i samband med den justerade budgeten för I budgeten ingick att användningen av de särskilda medlen för ortopedi och obesitas skulle ses över i detta planeringsdirektiv. Här föreslås att medlen för ortopedisatsningar överförs från regionstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Fördelningen per HSN (enligt resursfördelningsmodellen) framgår av bilaga mnkr av satsade medel avser att täcka ekonomiska obalanser och ska oavkortat tilldelas respektive sjukhus samt Habilitering & Hälsa, utan ytterligare prestationskrav än de som finns i överenskommelsen som beslutades mnkr avser tillgänglighetssatsningar och 148 mnkr ortopedisatsningar. En produktionsplanering har arbetats fram under 2014 där sjukhusen har fått uppdrag inom de områden där antalet väntande är som störst. Denna regionala

119 Planeringsdirektiv tillägg, (12) produktionsplanering syftar till att utnyttja den gemensamma kapaciteten, säkerställa kvalitén och förbättra tillgängligheten. De mnkr betalas ut till sjukhusen efter avrop och utförda prestationer. Extra resurser Tillgänglighetssatsningar Ortopedisatsningar Summa Sahlgrenska universitetssjukhuset NU- sjukvården Kungälvs sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Alingsås lasarett Skaraborgs sjukhus Frölunda specialistsjukhus Hälsa & Habilitering Externa köp Summa Planeringen sker efter samma hantering Medel för obesitas och särskild satsning på koloskopi ligger kvar på regionstyrelsen Psykiatrisatsningar, Akut- och prehospitalverksamhet samt vårdplatser, Grön rehab och Multimodal rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillförs i budget mnkr för regional utvecklingsplan för psykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Den nya psykiatriberedningen bereder satsningen som beslutas av HSS. HSS tillförs även100 mnkr för akut och prehospital verksamhet och vårdplatser. samt 10 mnkr för Grön rehab och multimodal rehabilitering. Beslut om fördelning och användning av medlen tas av HSS i särskild ordning Vård till papperslösa 2013 trädde lagen i kraft om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, s.k. papperslösa. Vårdens utförare ska erbjuda hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Den kostnad som Västra Götalandsregionen har fått för dessa vårdinsatser ersätts med ett utökat statsbidrag. Ersättning för utförd vård rekvireras enligt särskilda anvisningar av utförarna från regionkansliet som i sin tur fakturerar HSN som har det ekonomiska ansvaret. Närhälsans jourverksamhet I syfte att säkerställa Närhälsans jourverksamhet och för att undvika stängningar av jourcentraler avskaffas primärvårdstyrelsens koncernbidrag på 50 mnkr för Primärvårdsstyrelsen ska säkerställa att tillgängligheten bibehålls eller ökas. Regionkansliet utreder detta inför förslag till revidering av krav- och kvalitetsboken Ordnat införande HSS tillförs i budgeten 2015 ytterligare 150 mnkr för ordnat införande. HSU föreslår vidare dessutom i ett särskilt ärende till regionstyrelsen att upp till

120 Planeringsdirektiv tillägg, (12) 190 mnkr avsätts 2015 för ett ordnat införande av läkemedel mot Hepatit-C. Finansiering föreslås ske genom avrop från moderförvaltningen. De resurser som avsätts i ordinarie HSS budget för ordnat införande samt de tillskott som ingår i budget 2015 (150 mnkr) ska HSS använda för ordnat införande. Eventuellt överskott ska återlämnas till moderförvaltningen. Om behov finns att utöka resurserna, får HSS återkomma. 5. Förändringar inom gemensam service Regionservice - Ny styrmodell Regionfullmäktige beslöt att en ny styrmodell för Regionservice ska införas från och med Regionstyrelsen har lämnat uppdraget till regiondirektören att införa principerna med fullt genomslag från 1 januari Bl.a. innebär detta att en ny, gemensam prislista ska införas och att avkastningskravet för servicenämnden tas bort. För 2015 är avkastningskravet 96 mnkr på nämnden. Nu föreslås att detta krav tas bort som en följd av regionfullmäktiges beslut om en ny styrmodell. I den nya prislistan som tas i bruk vid årsskiftet har priser för tjänsterna samt ersättningsnivån för nämndens regionbidragsfinansierade verksamheter beräknats på regionservice faktiska självkostnad Beräkningen har därefter kompletterats med en uppräkning av priset till 2015 års nivå med fastställda index exklusive det generella effektiviseringskravet. En bedömd produktivitetsutveckling om 3 % per år 2014 och 2 % 2015 har därefter dragits av för att få 2015 års priser. Pris- och ersättningsnivåer är generellt sett därför lägre eftersom avkastningskravet är borttaget och pga. produktivitetsutvecklingen. För att säkerställa regionens ekonomiska balans 2015, belastas köpande förvaltningar med motsvarande summa som avkastningskravet. Innan fördelningen av kostnadsansvaret per förvaltning fastställs sker vidare en korrigering med anledning av de över- och underskott som finns för regionservice olika tjänster. Korrigering sker också för att kompensera de över- och underskott som finns vad gäller servicenämndens regionbidragsfinansierade tjänster. Detta görs för att genomföra principen i styrmodellen att respektive tjänst ska bära sina kostnader och att effektiviseringen ska tillfalla de kunder som nyttjar tjänsterna. Förvaltningarnas kostnadsansvar framgår av bilaga 2. Fakturering sker från moderförvaltningen. I budget för 2016 ska detta beaktas i budgetarbetet och behovet av fakturering bortfaller.

121 Planeringsdirektiv tillägg, (12) Städriktlinjer På uppdrag från regionstyrelsen har nya städriktlinjer tagits fram för vårdens lokaler. Ett kompletterande uppdrag från styrelsen innebar att regiondirektören skulle ta fram en kostnadskalkyl och en införandeplan. En sådan redovisning kommer att ske under januari 2015 till regionstyrelsen. Under förutsättning att regionstyrelsen godkänner redovisningen ska utförarstyrelserna planera för en anpassning av städningen i enlighet med riktlinjer och införandeplan. Detta ska ske inom befintligt ekonomiskt utrymme. Hjälpmedelsförsörjning Idag ansvarar regionservice för hjälpmedelsförsörjningen för regionen och kommunerna efter en genomförd upphandling. I oktober kommer ett nytt avtal att börja gälla. Det nya avtalet kan ge ändrade ekonomiska förutsättningar för regionservice och för köpande förvaltningar. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma när de ekonomiska konsekvenserna är kartlagda. Översyn av centrala kanslier Regionstyrelsen har i uppdrag att genomföra en översyn av de centrala kanslierna i syfte att sänka kostnaderna med 20 mnkr för 2015, samt göra eventuella budgetjusteringar av regionbidraget mellan berörda nämnder. Med centrala kanslier avses regionkansliet (utom VGR IT), hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, miljö-, kultur-, kollektivtrafik- och regionutvecklingssekretariaten och sekretariaten för rättighetskommittén och folkhälsokommittén. Även den organisatoriska tillhörigheten för inköpsfunktionen inom regionservice ingår i översynen. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag på fördelning under Tekniska justeringar och övriga förändringar för hälso- och sjukvårdsnämnderna och regionstyrelsen Återbetalning e-handelsprojektet Regionstyrelsen beslutade (Dnr RS ) om ytterligare medel till Regionservice och e-handelsprojektet på 14,6 mnkr. Medlen var till för att säkra fortsatt utveckling och drift av projektet och ska återbetalas till moderförvaltningen under 2015 med samma finansieringsmodell som tidigare. Fakturering sker månadsvis från moderförvaltningen till nämnder och styrelser. Se bilaga 3. Budgetjustering mellan Kulturnämnden och Miljönämnden Försäkringspremien för samlingarna på Botaniska trädgården och Naturhistoriska muséet förs över från Kulturnämnden till Miljönämnden. I enlighet med detta flyttas även budgetmedel på 180 tkr.

122 Planeringsdirektiv tillägg, (12) Budgetjustering mellan Hälso-och sjukvårdsnämnderna och Regionstyrelsen avseende FoU I planeringsdirektivet (juni 2014) flyttades 51 mnkr avseende FoU-medel från Hälso-och sjukvårdsnämnderna till Regionstyrelsen. Justering av överföringen på 1,83 mnkr, avser bl.a. Angereds närsjukhus, Se bilaga 1 Budgetjustering mellan Hälso-och sjukvårdsnämnderna och Regionstyrelsen avseende Obesitasmedel Obesitasmedel som tidigare ingått i VÖK flyttas till Regionstyrelsen. Beloppet är uppräknat med index 1,7 procent och uppgår 2015 till 21,8 mnkr. Se bilaga 1. Budgetjustering mellan Servicenämnden och Regionstyrelsen Justeringen avser återföring av regionbidrag avseende palatsbidrag 5,2 mnkr och service 3,4 mnkr från servicenämnden till regionstyrelsen. Palatsbidrag avser regionbidrag för hyreskostnader för gemensamma utrymmen på regionens hus, med service avses bland annat städ och vaktmästeri för dessa ytor. Dessa kostnader ska framöver betalas direkt av regionkansliet. Budgetjustering från HSN till RS Det minskade antalet Hälso-och sjukvårdsnämnder, från 12 till 5, innebär en kostnadssänkning för politiska arvoden med 8 mnkr. 8 mnkr förs över från hälsooch sjukvårdsnämnderna till regionstyrelsen enligt resursfördelningsmodellen. Se bilaga 1. Budgetjustering från FHSK till RS Kostnadssänkning på Folkhögskolorna till följd av ny politisk organisation. 0,8 mnkr förs över till Regionstyrelsen. Budgetjustering från Moderförvaltningen till Hälso-och sjukvårdsnämnderna, FTV I planeringsdirektivet (juni 2014) ersattes Folktandvårdens besparing på bland annat konsultkostnader med ett avkastningskrav. Denna justering på 0,825 mnkr avser konsultkostnader för 2015 som inte var med i det förra planeringsdirektivet. Se bilaga 1 Budgetjustering från Moderförvaltningen till Regionstyrelsen RS har tagit beslut om att öka antalet politiska tjänster från 22,5 tjänster till 24 tjänster. Finansiering sker genom budgetjustering på 1,75 mnkr mellan moderförvaltningen och Regionstyrelsen. Budgetjustering från HSN till Regionstyrelsen I samband med överföring av VGPV i sin helhet, till HSS flyttas 1,74 mnkr, motsvarande tre årsarbetare från HSN till Regionstyrelsen. Se bilaga 1 Budgetjustering från Koncernbanken till Regionstyrelsen Justeringen avser överföring av budgetmedel, 6,2 mnkr, till Regionstyrelsen för handläggning av koncernbankens administration. Se bilaga 1.

123 Planeringsdirektiv tillägg, (12) 7. Övriga frågor Upphörande av kompensation av hyresmodellens effekter En ny internhyresmodell utarbetades och implementerades under 2013 och resulterade i att ett antal förvaltningar fick förhöjda internhyror. Regionstyrelsen fattade beslut om att avsätta totalt 60 mnkr i finansieringsmedel för 2013 och 2014 (40 mnkr för 2013, 20 mnkr för 2014) med syfte att under en övergångsperiod subventionera de drabbade förvaltningarna. I budget 2014 beslutades om ett ytterligare tillskott om 20 mnkr för 2014 och som permanentades. Denna kompensation för hyresmodellens effekter gavs för 2014 till SKAS (15 mnkr) och Habilitering och Hälsa (5 mnkr). I tilläggsbudgeten för 2015 tas dessa permanenta 20 mnkr bort från regionstyrelsen med start Investeringsramar Till regionstyrelsen läggs ett förslag till investeringsplan för Med anledning av osäkerheterna kring de framtida investeringsvolymerna bland annat kopplat till utredningen om storgöteborg, omfattar förslaget endast ett år. För att säkerställa en mer långsiktig planering som fångar in ställningstaganden och planer för regionen är ambitionen att Budget arbeta fram en femårig investeringsplan års investeringsplan innebär tre huvudsakliga förändringar. För det första omfördelas 15 % eller 58 mnkr från lokala ramar för fastighetsinvesteringar till fastighetsnämnden för att täcka ett ökat behov av återinvesteringar. För det andra omfördelas 15 % eller 150 mnkr från lokala ramar för utrustningsinvesteringar till en central ram för ny-investeringar av strategisk karaktär. Den tredje förändringen innebär att begreppet sparade ramar försvinner. Förslag på fördelning av investeringsram per förvaltning utifrån investeringsplan 2015, se bilaga 4. IS/IT Avsatta medel för IS/IT, budgeteras i sin helhet av regionstyrelsen. 8. Tids- och aktivitetsplan Inrapportering av interna poster i controller/cockpit 12/1 kl. 13 Slutlig inrapportering i controller/cockpit 14/1 kl. 13 Beslut av justerad detaljbudget av nya nämnder/styrelser 7/2 MBL detaljbudget 16/2 Beslut RS detaljbudget 24/2

124 Planeringsdirektiv tillägg, (12) Tekniska justeringar av regionbidrag Bilaga 1 Beslut i RF Beslut i RS, tekniska justeringar Förändrad politisk organisation Komplettering FoU Omföring Obesitas BUDGET 2015 Ortopedisatsning Försäkringspremie Palatsbidrag Tandvård, borttag av effektiv. Omföring personal HSN Norra 4 902,691 25,187-1,361 0,311-3,728 0,140-0, ,945 HSN Västra 5 640,191 30,344-1,640 0,375-4,433 0,169-0, ,651 HSN Gbg 8 792,101 48,097-2,600 0,595-7,038 0,268-0, ,859 HSN Södra 3 768,366 19,934-1,078 0,246-2,943 0,111-0, ,404 HSN Östra 4 717,092 24,439-1,321 0,302-3,623 0,136-0, ,738 Summa HSN , ,000-8,000 1,830-21,764 0,825-1, ,597 SUMMA Regionstyrelsen, exkl HSU 1 335, ,000 10,550-1,830 21,764 8,600 7, ,217 Moderförvaltningen 2 103,213-1,750-0, ,638 Servicenämnden 111,274-8, ,674 Kulturnämnden 1 054,441-0,800-0, ,461 Miljönämnden 87,318 0,180 87,498 Koncernbanken -471,491-6, ,727

125 Planeringsdirektiv tillägg, (12) Regionservice - Ny styrmodell Faktureringar under 2015 Bilaga 2 Belopp i tkr Mpart Nämnd/Styrelse Andel % * Fördelat belopp 607 Närhälsan vårdvalsverksamhet 4,71% Närhälsan beställd primärvård 3,67% Folktandvården V:a Götaland 3,08% Regionstyrelsen 3,00% IS/IT Branscher 0,74% VGR IT 6,67% Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1,39% Regionutvecklingsnämnd 0,55% Naturbruksstyrelsen 0,21% Sahlgrenska Universitetssjukhuset 36,06% NU-sjukvården 10,36% Södra Älvsborgs sjukhus 9,76% Skaraborgs sjukhus 10,24% Kungälvs sjukhus 2,65% Frölunda Specialistsjukhus 0,52% Alingsås lasarett 1,57% Angereds närsjukhus 0,19% Hälsan och Stressmedicin 0,18% Habilitering & hälsa 0,73% Västfastigheter 0,77% Kultur i Väst 0,21% HSN Norra 0,89% HSN Västra 0,47% HSN Gbg 0,37% HSN Södra 0,56% HSN Östra 0,45% 285 Fördelat 100,00% Regionservice (avser korrigering av över- och underskott) TOTALT * Beräknat på respektive förvaltningskostnadsandel av alla köpta tjänster

126 Planeringsdirektiv tillägg, (12) Bilaga 3

127 Planeringsdirektiv tillägg, (12) Investeringsramar Bilaga 4 Investeringsplan 2015 Förvaltningar: Fastigheter * Utrustning * Totalt Sahlgrenska Universitetssjukhuset NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Kungälvs sjukhus Alingsås lasarett Frölunda specialistsjukhus Angereds Närsjukhus Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Folktandvården Västra Götaland Handikappförvaltningen RnS, Sevicenämnden Hälsan och arbetslivet Grebbestads folkhögskola Billströmska folkhögskolan Göteborgs folkhögskola Vara folkhögskola Fristads folkhögskola Dalslands folkhögskola Folkhögskolor gemensamt Gymnasienämnden, naturbruk Göteborgs Botaniska trädgård Västarvet Fastighetsnämnden Konstnärlig utsmyckning Energiinvesteringar Regionstyrelsen Strategiska investeringar Mindre strategiska fastighetsinv VGR IT Strategiska IT-investeringar Västtrafik Totalt * Inkluderar belopp för beslutade icke genomförda investeringar enligt övergångsregler: Fastighetsinvesteringar om totalt 300 mnkr för SU, NU, SÄS, Naturbr., FTV och Fastighetsnämnden Utrustningsinvesteringar om totalt 304 mnkr för SU, NU, SÄS och KS.

128 Ärende 8

129

130

131

132

133 Västra Götalandsregionen 1 (17) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/administrativa avd. Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: E-post: jennie.jevinger@vgregion.se Till Ägarutskottet Utredning och översyn av regionarkivet Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Förslag till Reglemente för arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun fastställs. 2. Förslag till Avtal om samverkan i gemensam arkivorganisation fastställs. Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen för egen del beslutar följande: 1. Verksamhetsanalysen överlämnas till arkivnämnden. 2. Arkivnämnden uppmanas att under hösten 2015 redovisa åtgärder som genomförts med anledning av verksamhetsöversynen. Ägarutskottet beslutar för egen del följande: 1. Ägarutskottets uppdrag ( , punkt 1) till regiondirektören att tillsammans med representant för Göteborgs Stad göra en översyn beträffande arkivnämndens verksamhet och föreslå eventuella ändringar i samverkansavtal och reglemente förklaras fullgjort. Sammanfattning av ärendet Arkivnämnden är arkivmyndighet med huvuduppdraget att ansvara för driften av gemensamma arkiv i Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborg Stad, utöva tillsyn samt vara rådgivare. Regionarkivets verksamhet i nuvarande form startade för 15 år sedan. Verksamheten finansieras till 60 procent av VGR och 40 procent av Göteborgs Stad. Göteborgs Stad är administrativ huvudman för arkivnämnden. Ägarutskottet beslöt att genomföra en översyn av regionarkivets verksamhet. En arbetsgrupp har sett över arbetsformer, former för samverkan och dialog för ledning och styrning av arkivnämnden. Arbetet har resulterat i förslag till förändringar/uppdateringar i de två styrande dokumenten Reglemente för arkivnämnden och Avtal om samverkan i en gemensam arkivorganisation Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

134 Datum (17) Diarienummer RS Översyn och utvärdering av verksamheten har gjorts av ett konsultbolag som bedömt om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt beskrivit vilka framtida utmaningar verksamheten står inför. Utifrån genomlysningen av verksamheten kan konstateras att ett förändringsarbete av organisationen, ledning och styrning samt verksamhetsutveckling behöver genomföras i enlighet med den av konsulterna redovisade rapporten. Ett stort ansvar vilar på förvaltningsledningen och nämnden att fullfölja förändringsarbetet. Med föreslagna åtgärder finns goda förutsättningar för att driva verksamheten ändamålsenligt i nuvarande organisationsform. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs Stad är en gemensam nämnd organiserad inom Göteborgs Stad. Regionarkivets verksamhet i nuvarande form startade för 15 år sedan. I skrivelse , Dnr , från arkivnämnden framför nämnden önskemål om att verksamheten analyseras samt att samverkansavtalet mellan huvudmännen och reglemente för arkivnämnden ses över. Ägarutskottet beslöt att uppdrag år regiondirektören att tillsammans med representant för Göteborgs stad göra en översyn beträffande arkivnämndens verksamhet och föreslå eventuella ändringar i samverkansavtal och reglemente. Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad beslöt att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med berörda aktörer genomföra en översyn och utvärdera Regionarkivets verksamhet. Regionkansliet redovisar i detta tjänsteutlåtande förslag med anledning av ägarutskottets uppdrag. Ett likalydande tjänsteutlåtande jämte bilagor behandlas i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige i Göteborgs stad. Arkivnämnden Arkivnämnden är arkivmyndighet med huvuduppdraget att ansvara för driften av gemensamma arkiv i VGR och Göteborgs Stad, utöva tillsyn, vara rådgivare till huvudmännens myndigheter vad avser arkivbildning och arkivvård. Uppdraget omfattas även av att hålla föreningsarkiv d.v.s. arkiv som tar emot och bevarar handlingar för vissa föreningar. Regionarkivets verksamhet i sin nuvarande form har funnits i 15 år. Verksamheten finansieras till 60 procent av VGR och 40 procent av Göteborgs Stad. Antalet anställda i förvaltningen är 64 personer. Region- och kommunbidrag uppgick 2013 till kr samt övriga intäkter till kr. Verksamheten, finns i Vänersborg och Göteborg där arkivhandlingarna förvaras. Omkring hyllmeter arkiv är fördelade i två stora depåer. Göteborgs Stad är administrativ huvudman för arkivnämnden. Det innebär att arkivnämnden ska följa Göteborgs Stads regelverk, policys och riktlinjer. Båda huvudmännen har uppsiktsplikt över nämnden enligt kommunallagen.

135 Datum (17) Diarienummer RS Regionarkivets verksamhet styrs av reglemente för arkivnämnden för VGR och Göteborgs Stad, jämte avtal om samverkan i en gemensam arkivorganisation. Båda styrdokumenten upprättades Kritik och synpunkter från stadsrevisionen och revisorer för VGR Revisorer för Västra Götalandsregionen och Stadsrevisionen riktade för verksamhetsåret 2012 en sammanvägd kritik mot arkivnämnden i form av en anmärkning. Kritiken motiverades utifrån brister som iakttagits i granskningen inom fyra delområden: Nämnden hade för tredje året i rad uppvisat brister i uppträdandet som upphandlande myndighet. Nämnden hade brustit i sin ekonomistyrning vilket medförde att det redovisade årsresultatet uppgick till kr. Det egna kapitalet kom därigenom att bli kr. Nämnden hade inte genomfört någon riskanalys för verksamhetsåret eller för egen del antagit regler och anvisningar för den interna kontrollen. Nämnden saknade mål för arbetsmiljön i den egna verksamheten. Revisorer för Västra Götalandsregionen och Stadsrevisionen bedömde efter 2013 års granskning att arkivnämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa de brister som sammantaget föranledde revisionskritik år Kritiken kvarstår därför inte. Arkivnämnden redovisade efter årsbokslutet 2012 ett resultat på minus kr och ett negativt eget kapital på kr. År 2013 blev resultatet ett överskott på kr. Nämndens egna kapital 2014 är kr. Nämnden har upprättat en handlingsplan för återställande av eget kapital. Utifrån handlingsplanen som arkivnämnden upprättat beslutade kommunstyrelsen att bevilja nämnden en längre period än vad gällande regelverk medger för att återställa nämndens egna kapital. Beslutet betyder att arkivnämnden har till och med 2015 på sig att återställa sitt egna kapital. Samtidigt beslutades att arkivnämnden ska utöka antalet skriftliga rapporter till kommunstyrelsen om hur arbetet med återställandet av eget kapital fortgår. Nämndens senaste prognos efter augusti visar på ett överskott på kr för 2014 vilket är i linje med nämndens åtgärdsplan för att återställa det egna kapitalet. Uppdragets genomförande Översyn av samarbetsavtal och reglemente En arbetsgrupp med representanter från Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad har sett över arbetsformer, former för samverkan för ledning och styrning av arkivnämnden. Arbetet har resulterat i förslag till förändringar/uppdateringar i de två styrande dokumenten från 1999, Reglemente för arkivnämnden och Avtal om samverkan i en gemensam arkivorganisation I förslaget Reglementet för arkivnämnden har språkliga redigeringar och förtydliganden gjorts. I förslaget Avtal om samverkan i en gemensam arkivorganisation har omarbetningar gjorts. De viktigaste förändringarna redovisas nedan. 11 är ny Huvudmännen ska utse var sin kontaktperson gentemot regionarkivet

136 Datum (17) Diarienummer RS Under stycket Ekonomi har texten Vid eventuell uppkomst om negativt eget kapital ska detta regleras, där huvudmännen bidrar enligt andelstalen tagits bort. Till stycket om lokaler har ett tillägg gjors om att akivnämnden ska använda sig av Göteborg Stads lokalsekretariat för beredning av lokalärenden. Dessutom har språkliga justeringar och uppdateringar gjorts i dokumentet. Översyn av verksamheten Översyn och utvärdering av verksamheten har gjorts av konsultbolaget Acando. De har genomfört en genomlysning av verksamheten och gjort en bedömning om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Konsulterna har också beskrivit vilka framtida utmaningar verksamheten står inför. Konsulternas översyn redovisas i en rapport som finns tillgänglig på regionkansliet. Rapportens innehåll är avstämt med Regionarkivet. Analysen bygger på konsulternas uppfattning och på deras bild av verksamheten. Sammanfattning av konsultrapporten. Utvärderingen och översynen av regionarkivets verksamhet har genomförts genom verksamhets- och intressentintervjuer och analys av tillgängligt internt material. 30 personer inom arkivnämnden, Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad har intervjuats. Referensramen är aktuell lagstiftning och material från Sveriges Kommuner och Landsting rörande verksamhetsstyrning och kommunal effektivitet. Uppdraget har avgränsats till att studera gränssnitt mellan regionarkivets uppdrag och myndigheter och bolag inom Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. De primära fokusområdena har varit övergripande ledning och styrning, depåverksamheterna och enheten för Tillstånd och Rådgivning. Av verksamhetsöversynen framgår att regionarkivet i nuläget saknar en tydligt uttalad målbild för var verksamheten som helhet ska befinna sig i framtiden. Ekonomistyrning, verksamhetsstyrning eller målstyrning används inte systematiskt som verktyg för att styra och leda verksamheten. Regionarkivets organisationsstruktur är otydlig. Strukturen har oklar logik i enhetsindelning och i resursdisposition mellan enheterna. Analysen pekar på att regionarkivet står inför ett antal utmaningar till exempelvis: Avsaknaden av en styrningsstruktur som styr hela verksamheten Nuvarande organisationen behöver ses över, organisationsmodellen och logiken bör bli tydlig och stödja det uppdrag som arkivnämnden fått Utvecklingsfrågorna har inte någon tydlig koppling till en målbild Det finns inte någon uttalad projektmetodik för att hålla samman, styra och följa upp pågående projekt Regionarkivet står inför stora utmaningar inom IT-området, både gällande val av teknik och format för hur information ska långtidslagras och på ett effektivt sätt kunna tillhandahållas och tillgängliggöras Vad gäller arkivfrämjande aktiviteter har informationsbevarande haft högsta prioritet. Bred tillsyn enligt arkivlagstiftningen och en proaktiv strukturerad styrning av verksamheten, konkreta mål och ett långsiktigt perspektiv har fått stå tillbaka. För regionarkivets intressenter har detta resulterat i en upplevd bristande tillgänglighet och stöd i arkivfrågor.

137 Datum (17) Diarienummer RS Mot bakgrund av vad som framgår av verksamhetsanalysen är det svårt att bedöma om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Av genomförda intervjuer upplever konsultbolaget att det finns goda möjligheter att genomföra de i verksamhetsanalysen föreslagna förbättringarna och att det generellt sett finns stöd för förändringsarbete hos såväl medarbetare som övriga intressenter. Utifrån de intervjuer som gjorts kan det konstateras att i det dagliga arbetet utförs många bra insatser och att det finns en insikt om och önskemål om att utveckla verksamheten. Det finns en stor efterfrågan på regionarkivets kompetens och en önskan om ett närmare samarbete med intressenterna. Beredning Ärendet har beretts av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Regionkansliets och Stadsledningskontorets slutsatser Utifrån den genomlysningen som gjorts av verksamheten kan konstateras att ett förändringsarbete av organisationen, ledning och styrning samt verksamhetsutveckling behöver genomföras. Regionarkivet har från och med september en ny förvaltningschef på plats. Regionarkivet har påbörjat förbättringsarbetet. Den kritik revisorerna för Västra Götalandsregionen och stadsrevisionen har framfört kvarstår inte, nämnden har också förbättrat sin ekonomi och fullföljer planen med att återställa eget kapital. Rapporten om verksamhetsöversyn tar upp förslag på förbättringar och att det finns stora möjligheter att genomföra dessa i organisationen. Ökad samverkan mellan huvudmännen behövs. Arbetsgruppen föreslår att kontaktpersonerna bereder underlag till den årliga politiska budgetberedningen och sammankallar årligen till avstämningsmöte. Formaliserade årliga budgetmöten där budgetframställningar m.m. samlas ihop ger bättre planeringsförutsättningar för arkivnämnden och förvaltningen. Ett stort ansvarar vilar på förvaltningsledningen och nämnden att fullfölja förändringsarbetet och där är konsultrapporten är ett stöd. Med föreslagna åtgärder finns goda förutsättningar för att driva verksamheten ändamålsenligt i nuvarande organisationsform. Regionkansliet och Stadsledningskontoret kommer löpande följa förändringsarbetet i regionarkivet.

138 Datum (17) Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi-Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga Förslag, Reglemente för arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun Förslag, Avtal om samverkan i gemensam arkivorganisation Ägarutskottets beslut , 65, (avseende avsnittet Arkivnämnden) Rapporten Utvärdering och översyn av Arkivnämndens verksamhet finns tillgänglig på Regionkansliet och Stadsledningskontoret. Beslutet skickas till Regionstyrelsen Bengt Säterskog Arkivnämnden arkivnamnden@arkivnamnden.goteborg.se efter regionstyrelsen och regionfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen efter regionstyrelsen och regionfullmäktiges beslut Frank Lund frank.lund@stadshuset.goteborg.se efter regionstyrelsen och regionfullmäktiges beslut

139 Datum (17) Diarienummer RS Reglemente för arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun Arkivnämndens huvuduppgift 1 Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun är en gemensam nämnd enligt 3 kap 3 a kommunlagen organiserad inom kommunen. Arkivnämnden är arkivmyndighet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. I dess uppgifter och ansvar ingår att förelägga respektive fullmäktige de förslag till föreskrifter som krävs inom området, svara för anvisningar till och tillsyn över regionens och kommunens myndigheter vad avser arkivbildning och arkivvård samt ansvara för driften av gemensamma arkiv i regionen och kommunen. Allmänna uppgifter och befogenheter 2 Arkivnämnden ska tillse att den är så informerad att den kan ta sitt ansvar för verksamheten. Arkivnämnden ska ge vägledning och råd till verksamheterna i frågor som rör arkivnämndens verksamhetsområde. Arkivnämnden har personalansvaret inom sitt verksamhetsområde och svarar därmed för personalpolitiska och personaladministrativa beslut för sina arbetstagare, om inte personaloch arbetsmarknadsutskottet tillagts särskilda befogenheter enligt kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens delegationsordning. Arkivnämnden får besluta om att ingå kollektivavtal med tillämpning inom nämndens verksamhetsområde och på villkor, som personal- och arbetsmarknadsutskottet äger ange. Arkivnämnden ska inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som kan begäras av respektive fullmäktige och styrelse samt regionens och kommunens övriga nämnder. Arkivnämnden får infordra yttranden och upplysningar från dessa övriga nämnder när det behövs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter. Arkivnämnden ska i övrigt fullgöra de uppdrag som framgår av arkivreglementet, samarbetsavtalet och vad respektive fullmäktige eller styrelse överlämnat till arkivnämnden. Göteborgs kommun är administrativ huvudman för nämnden.

140 Datum (17) Diarienummer RS Arkivnämnden har inom sitt förvaltningsområde rätt att själv eller genom ombud föra Västra Götalandsregionens och Göteborgs kommuns talan i mål eller ärenden när detta följer av lag eller annan författning eller kommunfullmäktigs beslut. att anta ackord och avskriva fordringar och att inom ramen för beviljade anslag inrätta och lönesätta befattningar i den omfattning som framgår av särskilda föreskrifter. 4 Arkivnämnden ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör arkivnämndens verksamhetsområde. Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan säkerheten eftersätts. När arkivnämnden eller dess förvaltning tar emot ansökan i ett ärende som inte kan avgöras inom en snar framtid bör när så inte är olämpligt eller svårgenomförbart den sökande underrättas om att ansökan har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. Arkivnämnden och dess förvaltning ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med arkivnämnden att göra. 5 Utöver vad som följer av förvaltningslagens föreskrifter om myndigheternas serviceskyldighet gentemot enskilda ska arkivnämnden svara för allmän information i frågor som rör dess verksamhetsområde. 6 Om inte arkivnämnden bestämmer annat, ska handlingar som utfärdas på dess vägnar undertecknas av ordföranden. Vid förfall för ordföranden inträder i dennes ställe vice ordförande och, vid förfall även för sådan, den ledamot som istället utses av arkivnämnden. Motsvarande regler gäller för utskott inom arkivnämnden. Delegationsbeslut fattas i arkivnämndens namn. Handlingar som utfärdas med anledning av sådant beslut ska, om inte annat beslutas av arkivnämnden, undertecknas av delegaten.

141 Datum (17) Diarienummer RS Förvaltningschefs rätt/skyldighet att anteckna sin mening i protokollet 7 Arkivnämnden ska i sina protokoll låta förvaltningschefens mening antecknas i frågor av väsentlig ekonomisk betydelse. Förvaltningschefen är skyldig att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. Delgivning 8 Delgivning med arkivnämnden kan förutom med ordföranden ske med förvaltningschefen eller med den som enligt särskilt beslut av nämnden innehar fullmakt att förträda nämnden i ärendet eller som annars tillagts behörighet att ta emot delgivningar för nämndens räkning. Arkivnämndens regelgivning 9 Innan arkivnämnden beslutar eller föreslår en föreskrift, ska den noga överväga om det är den mest ändamålsenliga åtgärden. Föreskrifter ska vara enkla, klara och lätta att överblicka. Arkivnämnden ska fortlöpande se över sina föreskrifter och pröva om de behövs och om de är lämpligt utformade. Antal ledamöter och ersättare mm 10 Regionfullmäktige och kommunfullmäktige väljer vardera 3 ledamöter och 3 ersättare för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum. Ordförande och vice ordförande 11 Respektive fullmäktige väljer för mandattiden bland arkivnämndens ledamöter en ordförande och en vice ordförande enligt reglerna i samverkansavtalet.

142 Datum (17) Diarienummer RS Ordföranden ska leda, samordna och övervaka arkivnämndens verksamhet. Vice ordförande biträder ordföranden vid fullgörande av denna uppgift. Vid förfall för ordföranden inträder i dennes ställe vice ordförande. Om varken ordföranden eller vice ordförande kan närvara vid sammanträde med arkivnämnden, utser nämnden annan ledamot att för tillfället föra ordet. 13 Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag, får arkivnämnden utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Ersättares tjänstgöring mm 14 Om inte något annat är särskilt föreskrivet gäller följande i fråga om ersättarnas tjänstgöring. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. 15 Ersättare har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

143 Datum (17) Diarienummer RS Kallelse till sammanträde med Arkivnämnden 16 Kallelse till sammanträde med arkivnämnden bör tillställas ledamöterna och ersättarna i god tid före sammanträdet och samtidigt bör uppgift lämnas om de ärenden, som förväntas bli behandlade vid sammanträdet. Ledamot eller ersättare som är hindrad närvara vid sammanträde bör skyndsamt anmäla detta. Närvarorätt för regionråd och kommunalråd 17 Regionråd och kommunalråd med områdesansvar för arkivnämndens verksamhetsområde har rätt att delta i nämndens sammanträden och har därvid rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Detta reglemente gäller från och med i Västra Götalandsregionen och i Göteborgs kommun.

144 Datum (17) Diarienummer RS Avtal om samverkan i en gemensam arkivorganisation Västra Götalandsregionen (VGR) genom regionstyrelsen och Göteborgs kommun genom kommunstyrelsen träffar följande avtal om samverkan i en gemensam nämnd för Regionens arkiv och Göteborgs stadsarkiv. Syfte 1 Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun har båda behov av att omhänderta stora volymer av kvalificerat arkivmaterial. Det är nödvändigt att försäkra sig om att befintligt material får en säker behandling med god tillgänglighet och att nya rationella metoder för arkivhantering utvecklas och används. Parternas resurser har samordnats i en gemensam organisation. Arkivnämnden ska arbeta efter det arkivreglemente som huvudmännen har beslutat om. Samarbetsform 2 Samarbetet sker i en gemensam nämnd enligt 3 kap 3 a kommunallagen. Nämnden inrättades 1 mars 1999 i Göteborgs kommun och ingår i dess organisation. Göteborgs kommun är administrativ huvudman för nämnden. Uppgifter 3 Nämnden ska vara arkivmyndighet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. I dess uppgifter och ansvar ingår att förelägga fullmäktige de förslag till föreskrifter som krävs inom området, svara för anvisningar till och tillsyn över Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommuns nämnder och styrelser vad avser arkivbildning och arkivvård samt ansvara för driften av de centrala arkiven enligt 10 nedan. Nämndorganisationen 4 Nämnden benämns Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. För nämnden ska gälla bifogade reglemente som ska fastställas av respektive fullmäktige. Parterna ska utse vardera lika många ledamöter och ersättare. Ordförandeskapet ska växla mellan parterna och följa mandatperioderna. Inför mandatperioden står kommunen i tur att utse ordförande och VGR vice ordförande.

145 Datum (17) Diarienummer RS Nämndens behörighet och befogenheter regleras i dess reglemente, arkivreglementena för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun, vad i övrigt sägs i detta avtal samt av parterna lämnade budgetriktlinjer. Vid motsägelser ska bestämmelserna ha företräde i nu nämnd ordning. 6 Nämnden ska inom ramen för sitt reglemente själv bestämma sina arbetsformer. Parterna är dock överens om att nämnden regelbundet bör förlägga sammanträden till Vänersborg och Göteborg. 7 Sammanträdesarvoden och andra förmåner till ledamöter och ersättare ska utgå enligt Västra Götalandsregionen bestämmelser för ledamöter och ersättare som utsett av denna och enligt kommunens bestämmelser till ledamöter och ersättare som utsett av denna Till ordförande och vice ordförande i nämnden utgår fasta arvoden enligt kommunens bestämmelser. Arkivreglemente mm 8 Förutsättningarna för Västra Götalandsregionens och Göteborgs kommuns arkivbildning och arkivvård ges i gällande lagar och arkivreglementen fastställda av respektive fullmäktige. Parterna är ense om att arkivreglementena ska ha samma huvudsakliga uppbyggnad och inriktning med de anpassningar som krävs för respektive parts organisation. Arkivreglementena ska därför utarbetas i nära samarbete mellan parterna. Förvaltningsorganisationen 9 Arkivverksamheten ska under arkivnämnden bedrivas inom förvaltningen Regionarkivet. 10 Verksamheten inom Regionarkivet ska ledas av förvaltningschef som också ska vara verkställande tjänsteman för arkivnämnden. Nämnden ska samråda med kommunstyrelsen vid tillsättande av förvaltningschef om inte annat beslutas av kommunstyrelsen. Nämnden ska se till att en instruktion för förvaltningschefen upprättas och antas.

146 Datum (17) Diarienummer RS Huvudmännen ska utse var sin kontaktperson gentemot regionarkivet. Ansvar mot tredje part 12 Arkivnämnden ska överta ansvaret för civilrättsliga förpliktelser och rättigheter avseende den verksamhet som övergår till nämnden. Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun svarar gemensamt för förpliktelser som arkivnämnden kan komma att ikläda sig. Nämnden företräder de samverkande parterna i tvist med tredje part. Nämnden ska därvid biträdas av Göteborgs stadskanslis juridiska enhet. Denna ska samråda med Västra Götalandsregionens chefsjurist. Revision Insyn 13 Nämnden är enligt lag redovisningsansvarig inför både regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Revision utförs av såväl Västra Götalandsregionens och Göteborgs kommuns revisorer. Nämnden ska därutöver på begäran av regionstyrelsen och kommunstyrelsen lämna de upplysningar som önskas. Regionråd och kommunalråd, med områdesansvar, ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Ekonomi 14 A. Andelstal Baserat på en sammanvägning av verksamhetens omfattning och befolkningsunderlag är respektive huvudmans andel i arkivnämnden: Västra Götalandsregionen 60 % och Göteborgs kommun 40 %. B. Ekonomiskt bidrag till arkivnämnden Huvudmännen ska årligen, inom ramen för den årliga budgetprocessen, besluta om nästkommande års bidrag till arkivnämnden. Respektive huvudmans bidrag ska utgå enligt andelstalet. C. Resultatredovisning och resultattäckning Nämnden ingår i Göteborgs kommuns organisation och kommunen ska uppta hela nämndens resultat- och balansräkning i kommunens koncernredovisning. Arkivnämndens resultat ska balanseras till nästkommande år i nämndens balansräkning. D. Ekonomistyrning mm

147 Datum (17) Diarienummer RS Arkivnämnden ska följa Göteborgs kommuns riktlinjer för genomförande av budget samt övriga föreskrifter och anvisningar inom ekonomiområdet. E. Medelsförvaltning Arkivnämnden ingår i Göteborgs kommuns organisation och medelsförvaltning, likviditetsförsörjning samt lång upplåning (kommunskuld) vid investeringsbehov ska ske genom Göteborgs koncernbank. Anslutning av arkivnämnden till Göteborgs koncernbanksystem regleras i särskilt avtal mellan arkivnämnden och koncernbanken. Parterna ska till arkivnämnden månatligen utbetala 1/12 av årsbidraget. Detta ska finnas tillgängligt på arkivnämndens bankkonto vid tidpunkt som gäller enligt Göteborgs stads koncernbanks ordinarie rutiner för utbetalning av kommunbidrag. F. Avgifter Regionarkivet får ta ut avgifter i enlighet med bestämmelserna i respektive arkivreglemente för Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. Lokaler 15 Arkivnämnden skall verka för att de lokaler nämnden disponerar utnyttjas så rationellt som möjligt och att lokaler som inte är nödvändiga för verksamheten avvecklas. Vid behov av inhyrning av lokal, större ombyggnad av lokal för verksamheten ska nämnden informera Västra Götalandsregionen samt överlämna ärendet till Göteborgs kommuns lokalsekretariat för beredning. Samråd ska ske med Västfastigheter. Före tecknade av hyreskontrakt ska yttrande från lokalsekretariat bifogas till nämndens beslut. Upplösning av samarbetet 16 Om parterna enats om att samarbetet ska upphöra eller endera parten sagt upp avtalet till upphörande ska följande gälla. 17 Verksamheten vid Regionarkivet Vänersborg och verksamheten avseende Västra Götalandsregionens samlingar vid Region- och Stadsarkivet Göteborg övergår till VGR. 18 Vardera parten ska överta ansvaret för de samlingar som hör till respektive part. Samtliga arkivhandlingar som skapats inom de tre tidigare landstingen samt de handlingar som tillkommer som ett resultat av Västra Götalandsregionens verksamhet övertar VGR. Samtliga arkivhandlingar som skapats i verksamhet

148 Datum (17) Diarienummer RS som Göteborgs Stad bedrivit samt de handlingar som tillkommer som ett resultat av kommunens verksamhet övertar kommunen. Lokaler som hyrs av tredje part ska hänföras till den part som har störst andel av verksamheten i lokalen. 19 Anläggningstillgångar anskaffade från och med 1999 samt omsättningstillgångar ska skiftas enligt andelstalet med det värde de är upptagna i balansräkningen. Motsvarande fördelning ska göras av skulder och eget kapital. 20 Skifte av materiella tillgångar såsom inventarier ska göras till den verksamhetsenhet där de är permanent placerade. Eventuella differenser mellan dessa tillgångars värde och skiftningsvärdet enligt andelstalet ska regleras genom ekonomisk ersättning (lösen). 21 Vardera parten har rätt att tillgodogöra sig rättigheter respektive är skyldig att fullgöra förpliktelser hänförliga till arkivenhet som hemförts, oavsett när rättigheten/skyldigheten uppkommit om inte särskild överenskommelse träffats om annat. Om fördelning inte på ett naturligt sätt kan ske enligt föregående stycke ska en uppdelning av rättighet respektive ansvar göras enligt ovan angivna andelstal. Konfliktlösning 22 Tvist om avtalets innehåll och tillämpning ska i första hand hänskjutas till förhandlingar mellan regionstyrelsen och kommunstyrelsen. Om enighet därvid inte kan uppnås ska tvisten hänskjutas till skiljedom enligt vid tillfället gällande lagstiftning om skiljemannaförfarande. Förfarandet ska äga rum i Vänersborg. 23 Tvist mellan en nämnd/förvaltning och arkivnämnden som avser tillämpningen av gällande arkivbestämmelser och arkivnämndens befogenheter ska avgöras enligt regionens respektive kommunens interna regler för tvistlösning.

149 Datum (17) Diarienummer RS Giltighet 24 Avtalet gäller, under förutsättning av regionfullmäktiges och kommunfullmäktiges godkännande, från och med den och till och med Om ingen av parterna senast skriftligen sagt upp avtalet förlängs det att gälla tills vidare med två kalenderårs uppsägningstid. 25 Inträffar förhållanden som väsentligt påverkar förutsättningarna för detta avtal har part rätt att påkalla förhandlingar om anpassning av avtalet. Om det åberopade förhållandet inte orsakats eller kunnat påverkas av parterna är parterna ense om att en sådan anpassning ska ske. Vänersborg den Göteborg den

150

151

152 Ärende 9

153

154 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: E-post: jennie.jevinger@vgregion.se Till Regionstyrelsen Överlämnande av allmänna handlingar i samband med ny politisk organisation av patientnämnderna vid årsskiftet 2014/2015 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Allmänna handlingar i pågående ärenden samt övriga för verksamheten nödvändiga handlingar ska lämnas över från Patientnämnderna Borås, Göteborg och Uddevalla till den nya patientnämnden Väster. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslöt om detaljutformning av den politiska organisationen Vid den förändrade politiska organisationen som genomförs vid årsskiftet 2014/2015 med anledning av fullmäktiges beslut, kommer nuvarande fyra patientnämnder att utökas till fem patientnämnder. Detta innebär att en ny patientnämnd, patientnämnden Väster, bildas. Verksamheten inom Patientnämnderna i Borås, Göteborg och Uddevalla blir delvis förändrade då dessa nämnder var och en fr.o.m. 1 januari 2015 har ett något mindre geografiskt område till förmån för Patientnämnden Väster. Patientnämnderna Borås, Göteborg och Uddevalla föreslår därför att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att i samband med ny politisk organisation av patientnämnderna vid årsskiftet 2014/2015 ska allmänna handlingar i pågående ärenden samt övriga för verksamheten nödvändiga handlingar lämnas över från Patientnämnderna Borås, Göteborg och Uddevalla till den nya myndigheten som ska överta verksamheten. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga Beslut från Patientnämnderna Borås, Göteborg och Uddevalla daterat Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

155 Datum (2) Diarienummer RS Beslutet skickas till Patientnämnderna efter regionfullmäktiges beslut Arkivnämnden efter regionfullmäktiges beslut Diariet för kännedom

156

157

158

159 Ärende 10

160

161

162

163

164 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Anders Carlberg Telefon: E-post: anders.carlberg@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling (BHU) Maritim strategi för Västra Götaland Förslag till ställningstagande BHU föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige godkänna det reviderade förslaget till Maritim strategi för Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Under 2012 utarbetade Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgs Universitet (GU) och Chalmers en gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland; Maritima kluster i Västra Götaland (VGR-rapport, 2012). Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och förslagen i rapporten. Regionstyrelsen beslutade angående Utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland: 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom en fortsatt utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland enligt utredningens förslag 2. Regiondirektören får i uppdrag att utarbeta förslag till revidering av den maritima strategin. Ett förslag till ny maritim strategi har utarbetats. I jämförelse med den strategi som togs fram 2008 har denna ett starkt fokus på prioriterade områden och fokuserade satsningar i samverkan med andra parter i innovationssystemet. Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida satsningsområden. I det fortsatta arbetet med att genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Fördjupad beskrivning av ärendet Den reviderade strategin för Västra Götaland ersätter regionfullmäktiges beslut om Västra Götalands första maritima strategi, från Utgångspunkten för den nya maritima strategin är fortsatt visionen för den maritima sektorn i Västra Götaland från den första strategin: Västsverige skall vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation och miljöanpassad tillväxt. Följande punkter är centrala i den nya strategin: Den maritima strategin bygger på slutsatserna i rapporten Maritima kluster i Västra Götaland Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

165 Datum (2) Diarienummer RS Prioriterade fokusområden är: - Havsförvaltning - Maritima operationer och maritim teknologi - Marin bioteknologi - Marin energi - Marina livsmedel - Turism och rekreation Miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård är en pelare för den maritima strategin. Arbetet med den maritima strategin bedrivs inom ramen för VG 2020 och genomförs i samverkan och partnerskap med aktörerna i maritima sektorn. Samverkansöverenskommelser mellan nyckelaktörer inom maritim utveckling har tagits fram. Maritima strategin skall utmynna i ett maritimt handlingsprogram för Västra Götaland Den maritima strategin bygger på samverkan mellan Västra Götalandsregionen och nationella myndigheter samt andra aktörer inom ramen för den nationella maritima strategin och den nationella havsplaneringen Internationell samverkan med EU och maritima partners utanför EU är prioriterad Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Näringslivschef Bilaga 1. Maritim strategi för Västra Götaland (förslag)

166 RS Bilaga 1. FÖRSLAG (revidering av 2008 års strategi) (Några redaktionella justeringar har gjorts i detta dokument förhållande till det dokument som BHU behandlade). Maritim strategi för Västra Götaland 1

167 Maritim strategi för Västra Götaland Innehållsförteckning: Bakgrund Maritim strategi för Västra Götaland avgränsningar Syftet med en maritim strategi Vision för Västra Götaland som maritim region Det maritima områdets betydelse för Västra Götaland Havsmiljön i Västra Götaland Slutsatserna i rapporten Maritima kluster i Västra Götaland Samverkan och partnerskap mellan aktörerna i maritima sektorn Maritimt handlingsprogram för Västra Götaland Den nationella maritima strategin betydelse för Västra Götaland Blue growth möjligheter till internationell samverkan för Västra Götaland Sammanfattande bedömning: Inriktning för den maritima strategin 2

168 Maritim strategi för Västra Götaland Bakgrund Under 2012 utarbetade VGR, GU och Chalmers en gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland; Maritima kluster i Västra Götaland Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och förslagen i rapporten. I beslutet från regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen, , angående Utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland (RS ) konstaterades att: 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom en fortsatt utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland enligt utredningens förslag 2. Regiondirektören får i uppdrag att utarbeta förslag till revidering av den maritima strategin. Mot bakgrund av Regionstyrelsens beslut har en maritim strategi för Västra Götaland utarbetats med klusterutredningen som grund, som ersätter den tidigare strategin från Maritim strategi för Västra Götaland avgränsningar Begreppet maritim är inspirerat av EU:s arbete med en framtida havspolitik, som lades fram i en grönbok från EU kommissionen år Den engelska beteckningen på detta arbetsområde är maritime policy. Trots att EU saknar en explicit definition av det maritima området framgår att man utgått ifrån ett uttalat holistiskt synsätt. Den maritima politiken tar ett brett grepp, som omfattar alla kategorier civila verksamheter, näringsliv, myndigheter, forskning, politikområden och lagstiftning som har att göra med havet. I vissa sammanhang förknippas maritim främst med sjöfart. I den maritima strategin har vi liksom EU dock en betydligt bredare tolkning av begreppet då vi i princip innefattar alla verksamheter som är relaterade till havet. I den maritima strategin för Västra Götaland avser maritim just aktiviteter och näringsliv som är kopplade till havet och betingas av närheten till havet. Det betyder att aktiviteterna är beroende av havet för att kunna utföras; sjöfart är beroende av havets egenskaper för sina transporter, fiske och vattenbruk för tillgång till sin råvara samt kust- och havsturism baseras på bad, båtliv, dykning etc. Även om havet och havsmiljön i sig inte är liktydigt med det maritima så är forskning och studier om havet samt åtgärder för havsmiljön maritima i meningen att de är just aktiviteter och verksamheter som har samband med och betingas av den marina miljön. Eftersom alla maritima aktiviteter också leder till verksamheter på land innebär den maritima strategin att fokus ligger både på land och vatten och särskilt gränssnittet däremellan. Förutom Västerhavet (Skagerrak och Kattegatt) omfattas även insatser i Vänern av den maritima strategin. I Vänern finns flertalet av maritima verksamheter som även finns längs västkusten; sjöfart, fiske, båtliv, maritim besöksnäring samt naturvård och forskningsverksamhet. Karlsborg och Hjo är Västra Götalands två kommuner vid Vättern och även där pågår maritim verksamhet som inkluderas i strategin. 3

169 Syftet med en maritim strategi Den strategi som togs fram 2008 var resultatet av ett omfattande dialogarbete med maritima aktörer i regionen. Strategins beskrivning av styrkeområdets framväxt är fullt relevanta. Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida insatsområden. I det fortsatta arbetet med att genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Vision för Västra Götaland som maritim region Den maritima strategin är en del av Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) som innehåller visionen om det goda livet. Den maritima strategin innehåller en vision för det maritima området: Västsverige skall vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. Det maritima områdets betydelse för Västra Götaland Västra Götaland är Sveriges mest utpräglade havsregion genom den mångfald av maritima aktiviteter som pågår längs havskusten och även genom den inramning av vatten som finns genom Vänern och Vättern i öster. Skagerrak står i direkt förbindelse med Nordsjön och Atlanten. Den marina miljön präglar den biologiska mångfalden ända in i Bohusläns skärgård. Fiske och sjöfart är historiskt betydelsefulla verksamheter som utvecklats in i modern tid och bidrar till att hålla fiskelägen, öar och kustsamhällen vid liv året om. Göteborg är Nordens ledande hamnstad och sjöfarten skapar värden och sysselsättning i kvalificerade tjänster och bland teknikleverantörer. Den maritima sektorn är kunskapsintensiv och det finns en efterfrågan av medarbetare med hög kompetens. Utbildnings- och forskningsinstitutioner vid till exempel Göteborgs Universitet och Chalmers har vuxit fram ur behovet av kvalificerad personal. Det maritima klustret innehåller också myndigheter och offentlig förvaltning med särskild inriktning på maritima frågor, till exempel Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och SMHI:s hydrografiska avdelning. Även civilsamhället präglas av den maritima traditionen och medvetenheten i Västsverige. Sammantaget har Västra Götaland en stark maritim kultur som är en resurs för fortsatt utveckling. Det maritima området som består av flera etablerade näringar som till exempel sjöfart, fiske och fiskberedning, besöksnäring, båtbranschen och marin-tekniska underleverantörer har genomgått flera omvandlingsperioder. Ett exempel är strukturomvandlingen av varvsindustrin i Göteborg, som under tio år från mitten av 1970-talet, avvecklades och helt försvann. Samtidigt lyckades många av de kvalificerade underleverantörerna till varven ta marknadsandelar på exportmarknaden eller utveckla nya kompetenser inom till exempel offshore. Ett annat exempel på omställning är fiskberedningsindustrin som växte fram som en avnämare för det svenska fisket men som idag producerar konkurrenskraftiga fiskprodukter med råvaror från en global marknad. Den maritima sektorn har med andra ord omvandlats och anpassat sig efter nya förhållanden. Det bestående är att näringslivet och övrig kompetens fortsätter att verka inom havsanknuten verksamhet, baserat på kompetens som inhämtats där och på tillgång och närhet till marina resurser. Den maritima sektorn har därmed visat på sin förmåga till transformation och utveckling som vägleds av både marknadssignaler och samhällsbehov. Den framtida utmaningen består bland annat i att använda denna kunskap och erfarenhet för att utveckla nya hållbara, användningsområden för de marina resurserna. Nyttjandet av marina biomaterial kan till exempel bli ett viktigt bidrag till framtidens bioekonomi, vattenbruket kommer att spela en allt viktigare roll för livsmedelsförsörjningen och havsbaserad vind- och vågkraft kommer att lämna betydande bidrag till 4

170 framtidens energiförsörjning i Europa. Förnybar marin energi kommer även att lämna ett bidrag för omställningen i Västra Götaland till en fossilfri region år Den maritima sektorn med sin mångfald av branscher och enskilda kvalificerade verksamheter är ett av Västra Götalands styrkeområden. Havsanknuten verksamhet pekas ut som ett styrkeområde i tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 och ingår också i begreppet Five Clusters som representerar gemensamma styrkeområden för Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgs Universitet, Chalmers tekniska högskola och Västsvenska Handelskammaren. Övriga områden är fordonssektorn, grön kemi, life science och hållbar stadsutveckling. Den maritima sektorn består som tidigare nämnts av flera olika verksamheter med olika grad av kopplingar sinsemellan. Men det finns också kopplingar mellan styrkeområden i Five Clusters som till exempel mellan fordonssektorn och sjöfarten samt mellan grön kemi och marina biomaterial. Samverkan är ett ledord för näringslivsutveckling i Västra Götaland och det innebär såväl integration mellan branscher som samverkan mellan företag, universitet och institut samt offentliga aktörer. Havsmiljön i Västra Götaland De maritima verksamheterna är den ena pelaren för havanknuten utveckling i Västra Götaland. Den andra är havsmiljön den biologiska mångfalden i havet, de marina ekosystemtjänsterna, havet som förutsättning för ett globalt ekosystem i balans, Vänerns rena vatten. Den maritima strategin verkar inom ramen för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård där man både betonar den ekologiska balansen och förutsättningarna att hållbart nyttja den marina resursen för ekonomisk och samhällelig utveckling. Den maritima strategin skall också genomföras inom ramen för hållbar utveckling ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det är en balansgång som på en gång är självklar och en utmaning. Ett illustrativt exempel är besöksnäringen vid kust och hav. Ett levande hav med kustsamhällen som har intakta historiska rötter är en förutsättning för Bohusläns attraktivitet för både närboende och långväga besökare. Hittills har Bohuskusten lyckats upprätthålla sina natur- och kulturvärden vilket visar sig genom en stadigt ökande efterfrågan på vistelser vid kusten. Turismen i Bohuslän och Göteborg omsatte ca 13 miljarder under Målet är att siffran skall öka till 20 miljarder år 2020 och att Bohuslän i sig skall bli en anledning till att resa till Sverige ( Bohuslän på export ). En satsning på ökad marin- och maritim turism ställer krav på avvägningar och att man också väljer bort investeringar som inte är förenliga med god havsmiljö som målet formuleras i havsmiljödirektivet. I arbetet med maritim utveckling måste frågor om hållbarhet vid expansion inom befintliga branscher respektive satsningar på nya områden stå i fokus. Slutsatserna i rapporten Maritima kluster i Västra Götaland Rapporten utarbetades på uppdrag av VGR, Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola (se bilaga 1). En orsak till rapporten var bl.a. att underlätta en strategisk prioritering bland insatserna på det maritima området. Havsmiljön och den maritima sektorn var ett av fem prioriterade områden i rapporten om styrkeområden i Västra Götaland, Five Clusters (2011). En fördjupad analys kring styrkeområden inom den maritima sektorn ansågs därför motiverad. Klusterrapportens centrala del är en analys som fångar upp omställningen av den maritima sektorn, där strategisk forskning, innovationer, samarbeten mellan akademi-näringsliv samt politiska prioriteringar och styrmedel spelar en central roll. I studien undersöks särskilt förnyelse av 5

171 traditionella verksamheter genom omvandling/utveckling av etablerade branscher samt framväxt av nya verksamhetsområden med tillväxtpotential som baseras på havet och kusten. Analysen av tillväxt och innovationspotential visar på sex delkluster som skall prioriteras särskilt i det fortsatta arbetet med maritima strategin: Havsförvaltning Maritima operationer och maritim teknologi Marin bioteknologi Marin energi Marina livsmedel Turism och rekreation En stor del av rapporten är en analys av arbetssättet för att driva innovationsaktiviteter i den maritima sektorn. Det är en utmaning att samverka mellan företag och forskning, mellan forskning och myndigheter samt även mellan forskargrupper som är verksamma inom olika fakulteter. Finansiering av innovationsaktiviteter är också en fråga som den maritima klustersatsningen måste ta sig an. I rapporten finns också förslag på struktur för samverkan och förankring för att driva innovationsfrämjande aktiviteter framåt. Det föreslås bland annat att: Det måste finnas en organisation som har ett administrativt ansvar för klustret och ser till att det är aktivt och fungerar. Delklustren bör ha ett ledarskap som delas mellan en ledande företrädare för forskningen och en ledande företrädare för avnämarna, det kan vara företag eller myndighet. Delklustret måste utforma gemensamma mål och arbetsprogram för respektive område som är förankrade både inom akademin och bland avnämarna. Maritima klustret bör ha en innovationsgrupp som kan fånga upp förslag, ta dessa vidare i innovationssystemet och återkoppla. Maritima klustret bör ha en aktivitets- och omvärldsbevakning samt benchmarking. Sedan klusterrapporten presenterades i november 2012 har arbetet fortsatt enligt den inriktning som föreslogs i rapporten. Målet för den maritima klustersatsningen är att stärka det maritima klustret i Västra Götaland genom att öka möjligheterna för innovationer och kunskapsbaserad tillväxt inom den maritima sektorn. En övergripande styrgrupp håller ihop satsningen och inom varje delkluster finns en samverkansgrupp, bestående av nyckelpersoner från FoU respektive avnämare som kan vara näringsliv eller myndighet. Dessa nyckelpersoner från respektive styrkeområde stödjs av s.k. värdmiljöer som bidrar till att arbetet drivs framåt. Arbetet är utåtriktat och målgruppen är de ca 4000 företag som är verksamma inom det maritima området i Västsverige. 6

172 Engagemanget har lett till att de samverkande parterna har utökats från VGR, GU och Chalmers till att även omfatta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt SSPA Sweden AB (marintekniskt institut/konsultbolag som ägs av Chalmers stiftelse). Havs- och vattenmyndigheten deltar också arbetet med att stärka klustret. Fler parter kan tillkomma som huvudmän för maritima klustersatsningen. En första utvärdering skall göras när de prioriterade områdena varit föremål för dessa kraftsamlingar för innovation under två år, dvs. under Samverkan och partnerskap mellan aktörerna i maritima sektorn Parter som samarbetar i det maritima klustersatsningen har ingått en samverkansöverenskommelse. Syftet med den är att visa på parternas samsyn när det gäller långsiktighet i satsningen på de maritima näringarna. Det kan dröja flera år innan enskilda utvecklingsaktiviteter som initieras i maritima klustersatsningen bär frukt i form av innovationer, nya företag eller ökad sysselsättning. Parter som är beredda att ta ett ansvar för maritim utveckling i Västra Götaland är därför inriktade på att medverka långsiktigt och uthålligt. Samverkansöverenskommelser kring maritim utveckling kan också bli aktuella med andra parter. Nyckelaktörer för maritim utveckling är kustkommunerna från Göteborg till Strömstad men även i Vänern. Kustkommunerna längs Västerhavet har en stark tradition inom det maritima området, det gäller inte minst kommunerna i norra Bohuslän som framgångsrikt drivit flera samverkansprojekt inom kustplanering, fiskefrågor och maritim besöksnäring. Dock finns behov av att samla alla Västerhavskommunerna i frågor av gemensamt intresse. Exempel på sådan samverkan är Fiskekommunerna och den regionala samverkansplattformen kring ren kust och strandstädning. En myndighet som spelar en viktig roll för maritim utveckling regionalt är Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen finns en överenskommelse om samverkan kring vattenfrågor som kan vidareutvecklas. Näringslivet spelar en huvudroll i utvecklings- och innovationsprocessen genom sin förmåga att omsätta ny kunskap, efterfrågan och samhällsbehov i affärsmodeller. Ett prioriterat område i den maritima strategin är samverkan mellan näringslivet och övriga sektorer främst forsknings- och innovationsmiljöer samt offentlig förvaltning. Samarbete över sektorsgränser påskyndar utvecklingsprocesser och river hinder. Det är angeläget att näringslivssamverkan sker på flera plan, både med stora och små enskilda företag, och med branschorganisationer och kluster av företag. Maritimt handlingsprogram för Västra Götaland Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för maritima sektorn. Medan den maritima strategin pekar ut inriktning och övergripande bedömningar innehåller ett maritimt handlingsprogram prioriteringar på en mer explicit nivå. Handlingsprogrammet skall ta fasta på de erfarenheter som gjorts inom övriga handlingsprogram och skall i möjligaste mån samordnas med övriga handlingsprogram. Handlingsprogrammen anger inriktningen och styr Västra Götalandsregionens prioriteringar av insatser och stöd i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet under perioden. Till grund för handlingsprogrammet ligger en analys av hur och var de regionala utvecklingsresurserna kan göra störst nytta i förhållande till Västra Götalandsregionens mål. Utgångspunkten för handlingsprogrammen är bred samverkan med näringslivet, forskning och innovationsmiljöer samt andra parter, till exempel statliga finansiärer och EU. Handlingsprogrammen 7

173 är verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland - Det goda livet - och målen i Västra Götaland strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Bakgrunden till att Västra Götalandsregionen introducerade handlingsprogram i regionutvecklingsarbetet var en riktad utlysning InMotion-programmet som regionutvecklingsnämnden (RUN) gjorde i samband med fordons- och finanskrisen Utlysningen var främst inriktad på miljö- och energiteknik. År 2013 startade RUN flera handlingsprogram inom hållbar utveckling; hållbar energi, hållbara transporter, livsmedel och gröna näringar, life science respektive internationella forsknings- och innovationssamarbeten. Den nationella maritima strategin betydelse för Västra Götaland I regeringskansliet pågår ett arbete med en maritim strategi för Sverige. Det finns många regioner, enskilda kommuner och näringslivsintressen som välkomnar regeringens initiativ och tror att en kraftsamling kring de maritima utvecklingsfrågorna får stor betydelse för hållbar utveckling i kustområden. Den planerade strategin syftar till att utveckla maritima näringar och kommer att få betydelse för myndigheternas prioritering av de maritima verksamheterna. För Västra Götaland innebär den nationella strategin att regionen får en nationell partner i arbetet med att utveckla havsanknutna verksamheter. Många myndigheter kommer att beröras. Kunskapen om och synligheten för maritima verksamheter ökar. Den nationella strategin och de aktiviteter som initieras längs hela Sveriges kust stärker det maritima klustret i Västsverige genom att kompetens och erfarenheter i Västra Götaland efterfrågas, tas tillvara och kan vidareutvecklas tillsammans med aktörer utanför Västra Götaland. Ett exempel är havsbaserad vindkraft som i första hand kommer att byggas ut i Östersjön. För utbyggnad krävs dock maritim kompetens som i stor utsträckning finns bland företag på Västkusten. Mötesplatsen Swedish Maritime Day (SMD) är en nationell samlingsplats som har initierats av aktörerna i Västra Götaland. SMD spelar rollen som mötesplats för hela den maritima sektorn och har gett möjligheter att samla, stärka och synliggöra de maritima näringarna. Parterna i Västra Götaland kommer att arbeta för att stärka SMD:s betydelse ytterligare. Västra Götalandsregionen kommer att arbeta för att det intresset för maritima frågor hålls på en fortsatt hög nivå och att den nationella maritima strategin, när den beslutas, får betydelse lokalt, regionalt och nationellt. Sverige har infört lagstiftning som innebär att Sverige skall ta fram havsplaner som är vägledande för hur havsområdena skall användas. Många aktörer i Västra Götaland är aktiva i denna process och Västra Götaland har möjligheter att bli en föregångare när det gäller långsiktig planering och förvaltning av resurser vid kust och hav. Genom att EU också antagit ett direktiv om havsplanering förbättras också möjligheterna till internationell samverkan kring gemensamma havsområden. Andra viktiga åtgärdsområden som påverkar maritim utveckling i Västra Götaland är vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Lagstiftningen utgör grund för miljöarbetet vid kust och hav. Blue growth möjligheter till internationell samverkan för Västra Götaland Satsningen på den maritima sektorn i Västra Götaland har gått hand med EU-kommissionens växande intresse för sektorn. EU:s integrerade havspolitik från 2006 var startskottet för Västra Götalands första maritima strategi som antogs

174 Samverkan mellan Västra Götaland och EU Kommissionens direktorat för havsfrågor (DG Mare) har stärkts under årens lopp genom aktiv medverkan från parter i regionen i kommissionens evenemang. I samarbete med DG Mare anordnade Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Näringsdepartementet European Maritime Day i Göteborg år EU:s initiativ rörande blue growth är i likhet med regionens satsning på det maritima klustret en satsning för att öka innovation, företagande och hållbar utveckling inom de maritima näringarna. EU har pekat ut ett antal områden som man bedömer har särskilt goda förutsättningar för tillväxt. Dessa ingår i blue growth initiativet: Vattenbruk Kustturism Marin bioteknik Havsenergi Marin mineralutvinning Överensstämmelsen med de prioriterade områdena i det maritima klusterprojektet i Västra Götaland är stor. Det finns goda möjligheter att utveckla samarbete med EU och med andra regioner och länder kring dessa områden. Det är av särskild betydelse att aktörerna i Västra Götaland är aktiva i Östersjöområdet. Flera av de prioriterade områdena inom EU:s Östersjöstrategi har maritim karaktär och västsvenska aktörer har möjlighet att spela en framträdande roll inom dessa. Västra Götaland samverkar även utanför EU kring maritima frågor. Västra Götalandsregionen ingår i OECD-projektet Future of the ocean economy som förutom EU-länder som Portugal, Tyskland, Frankrike, Spanien och Irland, också omfattar globalt framstående maritima nationer som Norge, Indonesien, Kanada, Sydkorea och Australien. Framtidsinriktade samarbeten av detta slag ger aktörerna i Västra Götaland en möjlighet att ligga i fronten när det gäller internationella trender. Viktiga EU-instrument för att vidareutveckla det maritima klustret är havs- och fiskefonden, regionalfonden, Interreg, Horizon 2020, annan FoU-finansiering som Knowledge Innovation Centre (KIC) samt ERA Net. Tillsammans med Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsmedel samt statliga resurser för forskning och innovation finns betydande möjligheter att stimulera blå tillväxt i Västra Götaland. Sammanfattande bedömning: Inriktning för den maritima strategin Följande punkter sammanfattar inriktningen på den maritima strategin: Behålla och utveckla maritim kompetens och konkurrenskraft Den maritima strategin skall bidra till att behålla och stärka Västra Götalands maritima kompetens samt upprätthålla och stärka maritim konkurrenskraft. Samarbeta över sektors- och branschgränser Maritim utveckling och innovation i Västra Götaland är beroende av samverkan över traditionella gränser mellan branscher och sektorer. Exempelvis behövs ökat utbyte mellan akademi och näringsliv. Samverka i långsiktiga partnerskap med deltagande från näringslivet, akademi och institut samt offentliga aktörer inklusive kommuner och statliga myndigheter 9

175 Förankring av den maritima strategin sker genom långsiktiga partnerskap, ofta i form av samverkansöverenskommelser, mellan Västra Götalandsregionen, maritimt näringsliv, akademi och institut samt offentliga aktörer, till exempel kustkommuner och statliga myndigheter. Påverka och interagera med den nationella, europeiska och internationella agendan på maritima området Visionen för den maritima strategin är att Västra Götaland skall vara en av Europas ledande maritima regioner. Det innebär att Västra Götaland skall vara en attraktiv samarbetspartner samtidigt som aktörerna i Västra Götaland själva skall vara aktiva i samarbetsprojekt som förstärker regionens kompetens och konkurrenskraft. Bilagor: Bilaga 1. Maritima kluster i Västra Götaland

176 Ärende 11

177

178

179

180

181 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/Ekonomi Handläggare: Lars Hillerström Telefon: E-post: lars.hillerstrom@vgregion.se Till ägarutskottet Ansökan om medlemskap i Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland - Dalarna Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta följande: 1. Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland Dalarna, som byter namn till Kommunalförbundet Svensk luftambulans. 2. Regionfullmäktige godkänner förslag till förbundsordning för kommunalförbundet Svensk luftambulans. 3. Regionfullmäktige godkänner förslaget till samverkansavtal mellan medlemmarna i kommunalförbundet Svensk luftambulans. 4. Finansiering av andelskapitalet sker inom moderförvaltningen. 5. Regionstyrelsen får i uppdrag att besluta om förändringar i samverkansavtalet. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut beslutar regionstyrelsen för egen del 1. Regionstyrelsens ordförande och vice ordförande får i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus har uppdraget att bedriva ambulanshelikopterverksamheten i Västra Götalandsregionen. Den medicinska personalen är anställd av Västra Götalandsregionen (VGR). VGR har rådighet över helikoptern via ett leasingavtal. Flygverksamheten bedrivs av en upphandlad entreprenör Norrlandsflyg Ambulans AB (NFA). NFA har under lång tid haft lönsamhetsproblem vilket gjort att man inte kunnat uppfylla sin leverans enligt avtal. Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus har sökt olika alternativa lösningar för flygverksamheten istället för NFA. Landstingen i Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

182 Datum (3) Diarienummer RS Värmland och Dalarna har gemensamt bildat ett kommunalförbund för ambulanshelikopterverksamheten. Styrelsen föreslår regionfullmäktige att begära medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna då det bedöms som det fördelaktigaste alternativet för VGR. Stadgar för kommunalförbundet och ett samverkansavtal har utarbetats av tjänstemän i VGR, landstinget Värmland och landstinget Dalarna. I samband med att VGR inträder som medlem i kommunalförbundet byter kommunalförbundet namn till Svensk luftambulans. Fördjupad beskrivning av ärendet Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus (styrelsen) har uppdraget att bedriva ambulanshelikopterverksamheten i Västra Götalandsregionen. Verksamheten är uppdelad i två delar. Den medicinska delen och infrastrukturen i verksamheten ansvarar VGR för. Detta innebär att VGR anställer läkare och sköterskor, hyr basen på Säve och har rådighet över ambulanshelikoptern via ett leasingavtal. Den andra delen är flygoperationen som NFA ansvarar för. Det innebär att NFA anställer piloter, ansvarar för att erforderliga tillstånd finns för verksamheten, tekniskt underhåll av helikoptern, försäkringar samt skall tillhandahålla en backup-helikopter som ska ersätta VGR:s helikopter vid underhåll eller tekniska fel. VGR kan inte som landsting erhålla flygtillstånd (AOC) vilket gör att någon annan måste ansvara för denna del av verksamheten. NFA har under lång tid haft lönsamhetsproblem vilket gjort att de inte kunnat uppfylla sin leverans enligt avtal. Styrelsen har sökt andra lösningar för hur flygoperation för ambulanshelikopterverksamheten ska kunna bedrivas. Landstingen i Värmland Dalarna bedriver gemensamt sin ambulanshelikopterverksamhet i ett kommunalförbund. Styrelsen föreslår att VGR ska ansöka om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna då denna lösning bedöms vara fördelaktigast för VGR. Medlemmar i kommunalförbundet har uttalat att de är positiva till att VGR ansluter sig till kommunalförbundet. Inträdet i kommunalförbundet innebär att den flygoperativa verksamheten NFA idag bedriver överförs till kommunalförbundet. Stadgar för kommunalförbundet och ett samverkansavtal har utarbetats av tjänstemän i VGR, landstinget Värmland, landstinget Dalarna och kommunalförbundet. Stadgarna har omarbetats på sådant sätt att de bedöms kunna användas under längre tid i kommunalförbundet utan att behöva justeras om ytterligare landsting ansluter sig. Andelskapitalet i sätts utifrån innevånarantalet vid anslutning till förbundet. Vid inträdet i kommunalförbundet erläggs 3 kronor per innevånare som andelskapital vilket för VGR blir ca kronor. Samverkansavtalet kommer att ses över årligen. Vid eventuell förändring av avtalet föreslås att regionstyrelsen kan godkänna dessa förändringar. I samband med att VGR inträder som medlem i kommunalförbundet byter kommunalförbundet namn till Svensk luftambulans.

183 Datum (3) Diarienummer RS Finansiering Finansiering av andelskapitalet sker inom moderförvaltningen. Beredning Detta ärende har beretts i samverkan med juridiska enheten och ekonomiavdelningen vid regionkansliet, Kungälvs sjukhus och regionservice inköp. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga 1. Protokollsutdrag från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Ambulanshelikopterverksamheten. 2. Förbundsordning för kommunalförbundet Svensk luftambulans 3. Samverkansavtal mellan medlemmarna i kommunalförbundet Svensk luftambulans. Beslutet skickas till Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Landstinget Värmland Landstinget Dalarna Kommunalförbundet Svensk luftambulans

184 ..,..,.. VÄSTRA y COTALANDSRECIONEN Styrelsen får Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträde: Plats: Tid: PROTOKOLLsUTDRAG Sammanträdesdatum 2011-I0-29 Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Konferensrum, Matsalsbyggnaden, Frölunda Specialistsjukhus Onsdagen den 29 oktober 2014, klockan 08:30-12:00 " 121 Ambulanshelikopterverksamheten Flygverksamheten bedrivs för närvarande av en upphandlad leverantör; Norrlandsflyg ambulans AB (N F A) som dock inte kunnat uppfylla kraven för avtalet med att leverera en backuphelikopter. Olika alternativa lösningar har diskuterats med presidiet för HSU. Ett beslutsunderlag är tills dagens möte framtaget där styrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta att Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland -Dalarna. Mötet ajourneras för att ta fram förbundsordningen vilken läses igenom och därefter återupptas mötet. styrelsen beslutar Att Att Föreslå regionfullmäktige att besluta att Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna Omedelbartjustera punkten Vid protokollet: Justerat Ordf6rande: Justerare: Rätt utdraget intygar: Gun Bergstedt styrelsens sekreterare Joakim Larsson Marianne Nilsson Gun Bergstedt VÄSTRA GÖT\L\\DSREGIONE.\' Inkom \ :inl'r~h1.1rg o ~ ~ (1 ) Expedierat till: Regionfullmäktige Kungälvs sjukhus AVU

185 .,...~ VÅSTRA GÖTALANDSREGJONEN y Styrelsen for Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Beslutsunderlag Sammantradcsdatum Ärende9 Medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna Sammanfattning Västra Götalandsregionen är ett av åtta landsting som har en ambulanshelikopter. Verksamheten organiseras under Kungälvs sjukhus. Västra Götalandsregionen bemannar helikoptern med medicinsk personal; läkare och sjuksköterskor från sjukhus i regionen. Flygverksamheten bedrivs av en upphandlad operatör Norrlandsflyg ambulans AB (benämns NF A). Nuvarande avtal gäller till och med Västra Götalandsregionen har under lång tid diskuterat med NF A hur verksamheten ska bedrivas. NFA har inte kunnat leverera backuphelikopter samt begärt en ökad ersättning utöver avtal. Västra Götalandsregionen har undersökt andra möjligheter att driva flygverksamheten. Alternativen är om inte NFA ska bedriva flygverksamheten att bedriva verksamheten i ett helägt aktiebolag till Västra Götalandsregionen, och att överlåta avtalet till annan operatör eller att ansöka om medlemskap i det kommunalförbund som landstingen i Värmland och Dalarna bildat for att bedriva ambulanshelikopterverksamhet Det alternativ som sammantaget bedöms som mest fordelaktigt såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt är att ansöka om medlemskap i kommunalförbundet. Fördjupad beskrivning Norrlandsflyg ambulans AB ska enligt avtalet ha en backuphelikopter som ersättning när Västra Götalandsregionens helikopter inte kan användas. Detta kan bero på översyn av helikoptern eller tekniska fel. Detta har medfort längre och kortare stopp i verksamheten. En avtalad ekonomisk ersättning för NF As verksamhet regleras årligen efter olika index. NF A har begärt ersättning utöver avtal då de anser att avtalad ersättning är för låg då deras kostnader ökat mer än de avtalade indexen. Detta sammantaget är inget Västra Götalandsregionen kan acceptera. Alternativen om inte NF A ska bedriva flygverksamheten, är att bedriva verksamheten i ett helägt aktiebolag till Västra Götalandsregionen, överlåta avtalet till annan operatör eller att ansöka om medlemskap i det kommunalförbund som landstingen i Värmland och Dalarna bildat för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet Samtliga alternativ har värderats. Det är inget alternativ att bedriva verksamheten i eget bolag då det bedöms som både dyrt samt att Västra Götalandsregionen inte har tillräcklig kompetens for denna verksamhet utan att den då behöver köpas in. NFA har begärt att få överlåta avtalet till annan entreprenör. Detta kräver enligt avtalet att Västra Götalandsregionen medger det. Den part som föreslagits är en kompetent operatör som kan flygverksamheten. Kommunalforbundet med landstingen i Värmland och Dalarna är under uppbyggnad. Värmland bedriver ambulanshelikopterverksamhet från sommaren Västra Götalandsregionen har idag ett samverkansavtal med Värmland om ambulanshelikopterverksamheten som bygger på att hjälpa varandra när det finns resursbrist i egen organisation. Även innan samverkansavtalet ingicks har Västra Götalandsregionen bistått Värmland med akuta transporter i mån av kapacitet. En anslutning av Västra Götalandsregionens ambulanshelikopterverksamhet till kommunalforbundet innebär att kommunalforbundet bedriver flygverksamheten och Västra Götalandsregionen bedriver den medicinska verksamheten. Sammantagen bedöms det fordelaktigare för Västra Götalandsregionen att begära att bli medlem i kommunalforbundet än att medge att NFA får överlåta verksamheten till annan entreprenör.

186 T"f'vÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN Styrelsen för Kungäh s sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Beslutsunderlag Sammanträdesdatum Ärende 9 Argumenten är att vi får en bättre kontroll och insyn över verksamheten såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Samarbetet i kommunalfårbundet öppnar även får samarbete inom det medicinska, prehospitala området med lokalisering av ett centra får utveckling och forskning knutet till helikopterbasen i Västra Götalandsregionen. Nya momsregler från och med årsskiftet 2014 har fordyrat verksamheten får de landsting som har privata utfårare av ambulanshelikopterverksamheten. Ekonomiskt kan kommunalfårbundet lyfta av ingående moms i verksamheten något som NF A inte anser sig kunna göra idag. Om vi ekonomisktjärnfår nuvarande avtal, Norrlandsflyg ambulans AB, där vi har faktiska uppgifter med att överfåra motsvarande verksamhet till kommunalfårbundet är bedömningen att på kort sikt ligger driftkostnaderna på ungefår samma nivå medan det långsiktigt finns möjligheter att effektivisera verksamheten genom gemensamma inköp och gemensamma lösningar. l samband med övergången till kommunalfårbundet kommer det att uppstå engångskostnader vilket kortsiktigt fordyrar denna lösning. Eftersom kommunalfårbundet har avdragsrätt för den debiterade momsen får det till effekt att regionen inte har rätt att söka statsbidrag enligt den 6 procentiga schablonen. För närvarande erhåller regionen ett statsbidrag på drygt 2 mnkr eftersom vår privata utfårare inte har motsvarande möjlighet till avdragsrätt får moms. Nya momsregler från och med 2014 har får övriga landsting med privata utfårare av ambulanshelikoptertjänsten inneburit fördyrningar på l 0-15 %av avtalssumman under fårutsättning att tjänsten betraktas som köp av sjukvård. Motsvarande får regionen skulle inneburit en fdrdyrning på cirka 4 mnkr. NFA levererar inte enligt avtalet vilket inneburit att det funnits fler faktorer att ta hänsyn till. Sammantaget beräknas båda alternativen hamna inom intervallet mnkr motsvarande den tjänst som NF A är skyldiga att leverera enligt avtal. Därutöver tillkommer kostnader får medicinsk personal, ledningspersonal Säve, helikopterleasing, lokalhyra och trafikavgifter. Ambulanshelikopterverksamheten behöver oavsett alternativ ett tillskott utöver index. Enligt gällande överenskommelse mellan styrelsen får Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus och Regionstyrelsens Hälso- och sjukvårdutskott finns möjlighet till omförhandling om nya kostnadsposter åläggs ambulanshelikopterverksamheten. Förslag till beslut: -Att Att Föreslå regionfullmäktige att besluta att Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalama Omedelbart justera punkten Ann Stokland sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus

187 PM 1 (6) GBt LK/ Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans 1 Namn Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA). 2 Säte Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län. 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, , Landstinget Dalarna, och Västra Götalands Läns Landsting, Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde. 5 Uppgifter Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid tre baser, en för vardera medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar, utifrån en av kommunalförbundet fastställd godtagbar säkerhetsnivå. Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. Förbundet ska följa de avtal om samverkan som landstingen ingår med andra landsting eller regioner, inom och utom sjukvårdsregionen. Förbundet ska också följa de av landstingen ingångna avtal om samverkan över riksgränsen. 6 Organisation Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion. 7 Förbundsdirektionen Direktionen består av sex ledamöter och sex ersättare.

188 LK/ 2 (6) Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare. Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet. Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting. Uppdraget som vice ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget som ordförande kommande period. Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda. 8 Revision och ansvarsfrihet Förbundet ska ha tre revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige/regionfullmäktig i Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna och Västra Götalands Läns Landsting. Revisorerna utser inom sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen. Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse. 9 Arvode och ekonomiska förmåner 9.1 Arvode Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som revisor. 9.2 Kostnadsersättning Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland 9.3 Finansiering och utbetalning Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet. 10 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av; Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen. Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse.

189 LK/ 3 (6) Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt. Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation. 11 Närvarorätt och yttranderätt Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. 12 Beslutsärenden 12.1 Majoritetsbeslut Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst 12.2 Underställande av beslut I nedan följande frågor föreskrivs för att beslut skall äga giltighet att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 10 prisbasbelopp. Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller förvärva andelar/aktier i företag. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna. Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna. 13 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m. Tillkännagivande om justering av protokoll och övriga tillkännagivanden skall anslås på medlemmarnas officiella anslagstavlor samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anges på kommunalförbundets officiella anslagstavla samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Landstinget i Värmlands officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. 14 Fördelning av intäkter och kostnader Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas lika mellan medlemmarna. Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om inte annat bestäms. Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland.

190 LK/ 4 (6) 15 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i förskott. 16 Finansiering Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande års verksamhet. 17 Investeringar Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget. Större investeringar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet. I avtalet ska anges vem som ansvarar för finansieringen, vilken medlem som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. 18 Budgetprocessen Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 14 och 15. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15 september. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas. Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år. 19 Insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna. Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar.

191 LK/ 5 (6) Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 31 januari året efter det år bokslutet avser. Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. 20 Andelskapital Varje medlem avsätter ett andelskapital om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av andelskapital genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande. 21 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Andelen i tillgångar och skulder för Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna beräknas utifrån befolkningstalen gånger tre. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och undantas från denna bestämmelse. 22 Utvidgad medlemskrets Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige. 23 Likvidation, upplösning och utträde Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde. Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlemmens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt 14 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal. Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som anges för tvister i 21. Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna fördelas efter bestämmelserna i 14. Likvidator har rätt att förvandla egendom till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

192 LK/ 6 (6) När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar. 24 Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande. 25 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. 26 Arkiv Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland. 27 Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.

193 Version 0.5 Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna och Västra Götalands Läns Landsting. 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar. Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet. Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem. Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter från medlemmarna och kommunalförbundet Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp. Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre. Flygverksamheten bedrivs antingen genom pilot+ HEMS-crew koncept eller tvåpilotsystem. Reservhelikoptern delas ekonomisk lika av medlemmarna, vid längre aktiv placering hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren. Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting enligt av samverkansnämnden fastställd prislista. Uppdrag åt landsting som inte är medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörd medlem och beställande landsting.

194 Version Parternas åtaganden 4.1 Medlemmarnas uppgifter och ansvar Medlemmen ansvarar för att bemanna den egna helikoptern med medicinsk personal, alltid läkare och i förekommande fall sjuksköterska. Medlemmen svarar för lokaler för helikopterbasen i det egna landstinget/regionen. Medlemmen svarar för medicinskteknisk utrustning i helikopter och i förekommande fall akutbil, enligt av förbundet fastställd lägstanivå. Samordning av utrustning ska eftersträvas. Medlemmen svarar för sjukvårdsmaterial och läkemedel. Medlemmarna ska medverka i fortsatt FoU kring prehospital vård. Medlemmarna ska medverka i utbildningen av förbundets personal. Medlemmarna ska vara behjälpliga vid bemanning av medicinsk personal i förbundets samtliga helikoptrar. Medlemmen beslutar om larmkriterier inom området, anspänningstider och tillgänglighet. Medlemmen beslutar om uppdragsvolym, uppdragsområde samt placering av helikoptern. Medicinskt center för kompetensutveckling och forskning förläggs till Västra Götalands Läns Landsting. Verksamheten bedrivs i samverkan med övriga medlemslandsting och samordnas genom den medicinska ledningsgruppen. 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar Kommunalförbundet ansvarar upprätthållandet av verksamhetens AOC. Kommunalförbundet anställer och har det fulla arbetsgivaransvaret för ledningspersonal, piloter, HEMS-crew, tekniker och eventuell administrativ personal inom kommunalförbundet. Medlem sätter nivån på verksamheten utifrån en grundnivå som kommunalförbundet fastställer. Medlemmen anger till exempel typ av helikopter, besättningskonfiguration; flygande personal (piloter, HEMS-crew) och medicinsk personal (läkare och ssk). Medlemmen anger lägsta kompetenskrav på den medicinska personalen. Medlemmen anger omfattning av utbildningsverksamhet som bedrivs inom ambulanshelikopterverksamheten även för annan personal (sk medåkare). Kommunalförbundet svarar för tekniskt underhåll och försäkring av helikoptrarna. Kommunalförbundet svarar för nödvändigt administrativt stöd för verksamheten. Kommunalförbundet svarar för utbildning av den egna personalen.

195 Version Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att vara medlem i kommunalförbundet. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet: Förbundschef För Landstinget i Värmland: Landstingsdirektör För Landstinget i Dalarna: Landstingsdirektör För Västra Götalandsregionen Regiondirektör

196 Ärende 12

197

198 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare: Roy Svensson Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner ändrade stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Sammanfattning av ärendet Stiftelsen för västsvenska fritidsområdens styrelse har inkommit med hemställan om att huvudmännen godkänner förslag till ändring av stadgar. Huvdmännen i styrelsen består av Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgs kommunalförbund. De föreslagna ändringarna återfinns under 4,7,9 och 13 i stadgarna. Stiftelsen har till hemställan bifogat stadgar med föreslagna ändringar (tillägg har markerats med rött och det som stiftelsen anser ska tas bort har strukits över). Stiftelsen har vidare uppgivit att den viktigaste anledningen till ändringen i stadgarna är att ge möjlighet för länsstyrelserna inom stiftelsens verksamhetsområde att medverka i stiftelsen genom att utse styrelseledamöter och ersättare i stiftelsens styrelse (se 4 stycke 3). Av stiftelsens mötesprotokoll från den 13 juni 2014 framgår att länsstyrelsen önskar ingå i stiftelsens styrelse för att kunna fortsätta samarbeta med stiftelsen i skötseln av naturreservaten. De övriga ändringar som föreslås av stiftelsen är huvudsakligen av redaktionell karaktär (se 4 stycke 1 och 2, 7 och 9 stycke 1) förutom i 9 sista stycket som är ett tillägg som anger att stiftelsen har att följa de åtaganden som överenskommits avseende uppdrag och bidrag från stat och kommun och i 13 som får anses vara ett förtydligande av vad som ska anses vara motsvarande åtgärd. För ändring av stiftelsens stadgar, som inte avser stiftelsens ändamål, krävs att huvudmännen är eniga ( 14 i stadgarna). De ändringar som föreslås av stiftelsen avser inte stiftelsens ändamål. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

199 Datum (2) Diarienummer RS Beredning Regionstyrelsen har den 9 december 2014, 608, remitterat ärendet till miljönämnden för yttrande. Miljönämnden har genom ordförandebeslut den 9 januari 2015, 1, behandlat ärendet och föreslår, lika med regionkansliets tidigare förslag, att regionstyrelsen föreslås besluta att regionfullmäktige godkänner ändrade stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilagor 1. Miljönämndens beslut (ordförandebeslut) daterat Stiftelsens hemställan om att Västra Götalandsregionen godkänner reviderat förslag till ändring av stadgar 3. Stadgar för stiftelsens med föreslagna ändringar Beslutet skickas till: Stiftelsen för västsvenska fritidsområden

200

201 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: berit.m.mattsson@vgregion.se Till miljönämnden Yttrande över förslag till ändringar av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden godkänner yttrandet över förslag till ändringar av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden och skickar det till regionstyrelsen. Miljönämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige bifaller förslaget till ändringar av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har remitterat rubricerat ärende till miljönämnden för yttrande (RS , 608, diarienummer RS ). Styrelsen för stiftelsen för västsvenska fritidsområden (Västkuststiftelsen) har begärt att huvudmännen godkänner förslag till ändring av stadgar. Anledningen till ändringen är att säkerställa att Länsstyrelsen i Västra Götaland även i fortsättningen ska kunna delegera förvaltningsansvaret för naturskyddade områden till Västkuststiftelsen. Genom ändrade stadgar kommer länsstyrelsen att kunna beredas en plats i stiftelsens styrelse. Övriga ändringar som föreslås är huvudsakligen av redaktionell karaktär. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen har tecknat 5-åriga samverkansavtal som avlöst varandra fram till Formellt handlar det om att länsstyrelsen delegerat förvaltningsansvaret för naturskyddade områden enligt Miljöbalken. Riksrevisionen har tagit upp frågan med länsstyrelsen om att det eventuellt kan krävas upphandling av förvaltning och skötsel av reservaten då det handlar om större belopp (ca 12 miljoner kr för 2014) som Västkuststiftelsen fakturerar länsstyrelsen för att täcka kostnader för underentreprenörer. I praktiken är det i första hand berörda markägare eller Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

202 Datum (2) Diarienummer MN brukare som tillfrågas om att genomföra skötselåtgärder, i andra hand anlitas lokala entreprenörer. Det har visat sig vara ett arbetssätt som ger goda resultat genom långsiktiga affärsrelationer och det ger sysselsättning på landsbygden. Om det skulle krävas att länsstyrelsen istället genomför en upphandling så har inte Västkuststiftelsen möjlighet att lägga anbud av formella skäl. Förslaget Länsstyrelsen har utrett frågan om eventuellt krav på upphandling med hjälp av externa jurister och har sedan stämt av det förslag som tagits fram med Riksrevisionen. Grundregeln är att offentliga myndigheter ska följa LOU, men det finns möjlighet till undantag och det som ligger till grund för förslaget är det så kallade Inhouse-undantaget som trädde i kraft den 1 januari Undantaget gäller vid inköp från en leverantör som är en juridisk person eller en gemensam nämnd och som den upphandlande myndigheten äger eller är medlem i. För att undantaget ska vara möjligt att tillämpa måste två kriterier vara uppfyllda: verksamhetskriteriet och kontrollkriteriet. Båda kriterierna kan uppfyllas genom att länsstyrelsen får en plats i Västkuststiftelsens styrelse och genom årliga överenskommelser om att länsstyrelsen får vetorätt för den del av medlen som kommer från länsstyrelsen. Riksrevisionen är positiva till denna lösning. Länsstyrelsen har förberett en överenskommelse med Västkuststiftelsen för 2015 om förvaltning av naturreservat i Västra Götaland. Frågan om hur underentreprenörer ska anlitas tas upp i en av klausulerna: För att genomföra nödvändiga åtgärder har Västkuststiftelsen rätt att anlita underentreprenör. I första hand skall berörda markägare och brukare tillfrågas. Utöver dessa bör de entreprenörer som Länsstyrelsen tecknat ramavtal med anlitas eller entreprenörer som Västkuststiftelsen själv upphandlat. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen för vidare hantering och beslut av regionfullmäktige, regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionfullmäktiges beslut: Västkuststiftelsen, Lars Strandberg lars.strandberg@vastkuststiftelsen.se Miljönämnden för kännedom, katrin.urback@vgregion.se

203

204 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare: Roy Svensson Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner ändrade stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Sammanfattning av ärendet Stiftelsen för västsvenska fritidsområdens styrelse har inkommit med hemställan om att huvudmännen godkänner förslag till ändring av stadgar. Huvdmännen i styrelsen består av Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgs kommunalförbund. De föreslagna ändringarna återfinns under 4,7,9 och 13 i stadgarna. Stiftelsen har till hemställan bifogat stadgar med föreslagna ändringar (tillägg har markerats med rött och det som stiftelsen anser ska tas bort har strukits över). Stiftelsen har vidare uppgivit att den viktigaste anledningen till ändringen i stadgarna är att ge möjlighet för länsstyrelserna inom stiftelsens verksamhetsområde att medverka i stiftelsen genom att utse styrelseledamöter och ersättare i stiftelsens styrelse (se 4 stycke 3). Av stiftelsens mötesprotokoll från den 13 juni 2014 framgår att länsstyrelsen önskar ingå i stiftelsens styrelse för att kunna fortsätta samarbeta med stiftelsen i skötseln av naturreservaten. De övriga ändringar som föreslås av stiftelsen är huvudsakligen av redaktionell karaktär (se 4 stycke 1 och 2, 7 och 9 stycke 1) förutom i 9 sista stycket som är ett tillägg som anger att stiftelsen har att följa de åtaganden som överenskommits avseende uppdrag och bidrag från stat och kommun och i 13 som får anses vara ett förtydligande av vad som ska anses vara motsvarande åtgärd. För ändring av stiftelsens stadgar, som inte avser stiftelsens ändamål, krävs att huvudmännen är eniga ( 14 i stadgarna). De ändringar som föreslås av stiftelsen avser inte stiftelsens ändamål. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

205 Datum (2) Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilagor 1. Stiftelsens hemställan om att Västra Götalandsregionen godkänner reviderat förslag till ändring av stadgar 2. Stadgar för stiftelsens med föreslagna ändringar Beslutet skickas till: Stiftelsen för västsvenska fritidsområden

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218 Ärende 13

219 Västra Götalandsregionen 1 (10) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Västfastigheter Handläggare: Hans Sandqvist Telefon: E-post: hans.sandqvist@vgregion.se Till Regionstyrelsen Projekt Nytt Regionens Hus i Göteborg Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta: 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att upphandla ett marknadsprogram för extern upplåning om högst 3 miljarder kronor att hanteras inom regelverket Riktlinjer gällande finansförvaltningen inom Västra Götalandsregionen. 2. Regionstyrelsen bemyndigas besluta om och finansiera projektet Nytt regionens Hus i Göteborg utöver gällande investeringsramar inom 920 mnkr med externt upplånade medel. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut beslutar regionstyrelsen för egen del 3. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra projektet Nytt regionens Hus i Göteborg inom 850 mnkr (kostnadsläge december 2014) 4. Servicenämnden får i uppdrag att genomföra inredning och utrustning till projektet för 70 mnkr 5. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra konstinvestering om 8,3 mnkr genom regionstyrelsens ram för utrustningsinvesteringar. 6. Fastighetsnämndens får i uppdrag att återkomma med behov av koncernbidrag till följd av investeringen, beaktas i framtida budgetarbete. 7. Kostnaden för upplåningsprogrammet finansieras inom koncernbanken. Sammanfattning av ärendet Syftet med ett nytt Regionens hus i Göteborg är att samlokalisera Göteborgsbaserad ledning och administration och således inte att centralisera förvaltningar till Göteborg. Ambitionen är att reducera antalet administrativa lokaler till ett fåtal platser i Göteborgsområdet för att åstadkomma effektivare lokalutnyttjande, bättre samordningsmöjligheter och andra fördelar som en samlokalisering medför. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

220 Datum (10) Diarienummer RS finns kontor som är aktuella för samlokalisering på 15 adresser. Förslaget till nytt regionens hus i Göteborg består av Vita huset dvs Stationshuset för f d Bergslagsbanan och en intilliggande nybyggnad. Ägarutskottets presidium gav under hösten 2014 regiondirektören i uppdrag att undersöka alternativa finansieringsmöjligheter med syfte att undvika ianspråktagande av regionens befintliga fastställda investeringsramar. Fyra alternativ presenteras nedan samt regionkansliets förslag att föreslå extern lånefinansiering av projektet. Ett marknadsprogram för lånefinansiering innebär inte att hela programmet ska utnyttjas. Upplåning kommer att ske i takt med projektets investeringsbehov. Övriga delar av låneprogrammet är ett buffertutrymme för att kunna hantera låneförfall mm på ett optimalt sätt. Att utnyttja mer av låneprogrammet kräver ett särskilt beslut i regionfullmäktige. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Regionfullmäktige gav 2007 regionstyrelsen i uppdrag, att utreda lokalbehovet för Göteborgsområdet. Regionkansliet och Västfastigheter har tillsammans kartlagt ett flertal olika alternativ på fastighetsmarknaden i Göteborg och rekommenderat att projektet arbetar vidare med ett centralt beläget alternativ Bergslagsbanans tidigare stationshus, det så kallade Vita Huset (Göteborg Gullbergsvass 703:56), intill Centralstationen och Nils Ericssonplatsen. Regionfullmäktige beslutade under 2010 och 2011 att förvärva fastighet Gullbergsvass 703:56 (före detta Bergslagsbanans stationshus) och tomtmark Gullbergsvass 703:17). Samtidigt godkändes ett genomförandeavtal avseende detaljplan för regionens hus. Fastighetsnämnden fick i uppdrag att återkomma med förslag till genomförande när systemhandlingar och kalkyl är klara vilket beslutades på fastighetsnämndens möte 14 juni Arbetet med att säga upp hyresgästerna i den förvärvade fastigheten har genomförts. När investeringsplanen för åren 2013 till och med 2014 fastställdes gjorde regionstyrelsen bedömningen att en nybyggnad av nytt regionens hus i Göteborg inte kunde inrymmas. Regionkansliet har därför även fått i uppdrag att även undersöka alternativa finansieringslösningar. Förslag Förslaget till regionens hus i Göteborg bestående av Vita huset dvs Stationshuset för f d Bergslagsbanan och en intilliggande nybyggnad. Tillsammans rymmer de ca 900 arbetsplatser vid skrivbord, konferensanläggning, restaurang, serviceutrymmen och parkering. Syftet med ett nytt Regionens hus i Göteborg är att samlokalisera Göteborgsbaserad ledning och administration. Ambitionen är att reducera antalet administrativa lokaler till ett fåtal platser i Göteborgsområdet för att åstadkomma

221 Datum (10) Diarienummer RS effektivare lokalutnyttjande, bättre samordningsmöjligheter och andra fördelar som en samlokalisering medför finns kontor som är aktuella för samlokalisering på 15 adresser. De verksamheter som omfattas är, förutom regiongemensamma verksamheter, administrativa enheter hos förvaltningar som har sin verksamhet spridd, exempelvis tandvården och primärvården. Om projektet genomförs kan den Göteborgsbaserade administrativa verksamheten i huvudsak samlas på två ställen dels på Bergfotsgatan i Mölndal och dels i det nya Regionens hus. De operativa enheterna inom Regionservice och VGR-IT som finns på Bergfotsgatan, är undantagna från samlokalisering då de inte kan rymmas i det nya huset. Ett omfattande program- och systemarbete har resulterat i det huskoncept som redovisas i systemhandling En testmiljö har skapats på Lillhagsparken 5 för att pröva modell för kontorsutformning inför kommande arbete med inredning och utrustning. Lokalytan för de enheter som ska samlokaliseras minskas med ca 6000 m2. Samlokaliseringen medför fler positiva effekter. Exempelvis ges möjlighet till bättre samordning av verksamhet och service, färre resor, kortare restider, mindre spilltider samt positiva miljöeffekter. En samlad centralt placerad arbetsplats stärker sannolikt Västra Götalandsregionens varumärke och ökar attraktiviteten som arbetsgivare. Hittills gjorda investeringar är 152 mkr för förvärv av Vita huset samt marken avsedd för den nya byggnaden. Därtill kommer 20 mkr för projektförberedelser och systemhandling. Västra Götalandsregionens mål och förväntningar på projektet Minskade kostnaderna för: Lokalhyra Service Resor Dessutom förväntas: Ökad miljöhänsyn genom en miljöeffektiv byggnad och minskat resande Minskat resande och ökad användning av allmänna kommunikationsmedel blir en följd av den centrala placeringen Nya arbetssätt ökat samarbete och samordning. möjliggörs Varumärket Västra Götalandsregionen stärks genom en synlig byggnad där flertalet verksamheter samlas Attraktionskraften ökar för Västra Götalandsregionen som arbetsgivare genom moderna lokaler, ett centralt läge och en positiv framtoning inte minst på miljöområdet Verksamheter De verksamheter som föreslås samlokaliseras är år 2014 spridda på 15 adresser i Göteborgsområdet. Det är regiongemensamma verksamheter och administrativa enheter hos förvaltningar som har sin verksamhet spridd, exempelvis tandvården och primärvården. I huvudsak gäller det verksamheter av typen ledning och

222 Datum (10) Diarienummer RS administration men Kultur i Väst är exempel på en verksamhet som inte enbart omfattar administration. De Göteborgsbaserade sjukhusens administration och de operativa delarna av Regionservices och VGR-ITs verksamheter samt Prehospitalt katastrofmedicinskt centrum (PKMC) är inte föremål för samlokalisering. Principer för tilldelning av ytor till verksamheterna Ett förväntat resultat av samlokaliseringen är ett effektivare utnyttjande av lokaler för administration. Lokalytan minskas genom projektet med ca 6000 kvm jämfört med nuvarande förhållanden i de externa hyreskontrakten. En utgångspunkt i programarbetet och för kalkyleringen har därför varit att hänsyn ska tas till personalens samtidiga genomsnittliga närvaro. Detta innebär att personal som har låg närvaro på kontoret delar arbetsplats. Detta kan ske på flera sätt. Delat arbetsbord inom hemvist eller så kan kontoret utformas som ett s k aktivitetsindelat kontor där olika ytor finns för olika typer av arbeten. Anläggningen i korthet Nya Regionens hus i Göteborg kommer att bestå av två byggnader, det kulturminnesskyddade Vita huset, stationshuset, och en tillbyggnad. Tillsammans rymmer byggnaderna ca 900 arbetsplatser vid skrivbord. Den nya byggnaden byggs parallellt med stationshuset mot Mårten Krakowleden och består av ett hus med 5 våningar och ett med 15 våningar. Stationsbyggnaden binds samman med 3 länkar i två plan med den nya byggnaden. På detta sätt bildas två skyddade gårdar mellan husen. Den befintliga stationsbyggnaden innehåller konferensanläggning med 40 rum och 650 stolar och har dubbelt så stor kapacitet som nuvarande tillfälliga konferensanläggning på Gullbergsvass. En plenisal för ca 90 besökare ligger lämpligt till även för presskonferenser. I huset finns en väl tilltagen cykelparkering samt utrymmen för dusch och omklädning. En del i stationsbyggnaden, inreds med distansarbetsplatser och mötesrum för kvällsaktiviteter, bl a för förtroendevalda och fackliga företrädare. Syftet är att minska hela anläggningens öppettider med bemanning av reception och säkerhetsfunktioner. I det nya huset finns restaurang, personalmatsal för medhavd lunch, i bottenplan och en konferensenhet för 40 gäster på plan 14. Källaren rymmer 90 parkeringsplatser och serviceutrymmen bl a för sopsortering. På markplanet finns lokaler för de speciella behov som Kultur i Väst har samt lokaler för politiska nämndmöten. Nya Regionens hus byggs utifrån de behov som regionen har nu och bedöms ha i framtiden. Utgångspunkten för kontorsutformningen är att skapa ett skal med så få fasta installationer som möjligt för att möjliggöra ommöblering i stället för ombyggnad. Detta är en viktig princip för att underlätta vid förändringar i organisation och arbetssätt. Möten ska främjas och miljön värnas. Lokalerna ska utnyttjas effektivt. Samordning av service och delade arbetsplatser för de som ofta är borta från kontoret förutsätts.

223 Datum (10) Diarienummer RS Miljöaspekter Målsättningen för projektet nya Regionens hus Göteborg är höga miljökrav och miljöambitioner. Utgångspunkten är: Att använda byggmaterial som är godkända enligt ByggVaruBedömningens klassningssystem. Att bygga ett hus där energiförbrukningen är låg och där förbrukad energi så långt möjligt är framställd på ett miljövänligt sätt och ger så små utsläpp av koldioxid som möjligt. Att husets negativa påverkan på miljön ska vara så liten som möjligt. Förutom de tekniska lösningarna i byggnaderna förväntas samlokaliseringen minska resandet och därigenom ge ytterligare positiva miljöeffekter. Genom färre bilresor för anställda och besökare vid de enheter som ska samlokaliseras minskas koldioxidutsläppen. En placering intill centralstationen i Göteborg ökar resande med allmänna kommunikationer till och från arbetet. Projektets kostnader Hittills gjorda investeringar Under 2010 och 2011 förvärvade Västra Götalandsregionen Vita huset och omkringliggande mark från Göteborgs kommun och dess bolag för 152 mkr. Härtill kommer kostnader för projektförberedelser och systemhandlings projektering med ca 20 mkr. Nuvarande kostnader (mkr) Nuvarande hyror för motsvarande externa inhyrningar 33,0 För att skapa jämförbarhet med nuvarande hyreskostnader bör hyran för garage och programskriven yta för kök/matsal och konferensenhet plan 14 läggas till eftersom dessa ytor tillkommer. Byggrätten tillåter en bredare byggnad än vad systemhandlingen idag anger. En breddning av byggnaden med modulmåttet 2,4 m skulle skapa tillkommande yta på ca 2700 kvm och upp till 200 ytterligare skrivbordsplatser. Denna yta läggs till eftersom det är en tillkommande yta. I detta tidiga skede räknas kök/matsal och konferensenhet plan 14 med en kvm hyra på 3000 kr/m2, breddning av hus med en kvm hyra på 2500 kr/m2 och en garageplats för 1600 kr/plats/månad. Kök/matsal 820 m2 LOA 2,5 Konferensenhet plan 14, 340 m2 LOA Breddning av hus, 2700 m2 1,0 6,5 Parkering 90 platser 1,8 Jämförbar nuvarande hyra 44,8 Servicekostnader är bedömt utifrån känd fakta och antaganden som bygger på uppgifter från Facility Management (FM) branschen. Se bilaga 1.

224 Datum (10) Diarienummer RS Besparingar i minskad restid och effektivare samordning har ej bedömts. Realiserande av denna typ av potential är svår att beräkna och kontrollera då den har att göra med hur ändringar i personalvolymen kan förverkligas. Investeringsbehov kostnadsläge december Förvärv av mark och befintlig byggnad inkl stämpelskatt och lantmäterikostnad Nybyggnad exkl. byggkreditiv -Byggrätten tillåter en bredare byggnad än vad systemhandlingen idag anger. En breddning av byggnaden med modulmåttet 2,4 m skulle skapa tillkommande yta på ca 2700 kvm och upp till 200 ytterligare skrivbordsplatser. Detta bedöms som en kostnadseffektiv utökning som ger flexibilitet för framtiden med möjlighet till plats för ytterligare interna hyresgäster eller extern förhyrning. Summa investering fastighet, exkl. inredning, utrustning och konst -Byggnadsberoende utrustningsinvestering -Konstinvestering (1 % av investeringsbeloppet) 152,0 621,0 57,0 830,0 20,0 8,3 Investeringsutgift för inredning bygger på återanvändning av 20 % befintliga möbler. Arbetsplatsutrustning 18,0 Övrig utrustning kontor 23,0 Restaurang 2,0 Teknisk utrustning pausutrymmen och personalmatsal 3,0 Möblering av konferensanläggning 23,0 Investering inredning och utrustning 70,0 Total investering (inkl redan nedlagda 172 mkr, se ovan) 928,3 Immateriella värden Genom ett Regionens hus i centrala Göteborg blir Västra Götalandsregionen mer synlig och påtaglig för en bredare allmänhet vilket stärker varumärket. Västra Götalandsregionen stärker sin position som attraktiv arbetsgivare genom ett modernt kontor, miljötänkande och genom den centrala placeringen. Genom miljöeffektiv nybyggnad och minskade resor och transporter minskas Västra Götalandsregionens och de anställdas negativa miljöpåverkan. Tider Runt fastigheten för nytt regionens hus i Göteborg pågår flera planerade byggprojekt. Väster skall ny broförbindelse till Hisingen byggas. Norr skall E45:an grävas ner för att möjliggöra ny byggnation på en överdäckning av E45. Öster och Söder skall ny tillfällig E45 byggas. Söder skall även Västlänken

225 Datum (10) Diarienummer RS byggas med en ny hållplats. Byggstart av ovan är planerad att ske mellan 2016 och 2017 med efterföljande byggnation. Projektering och byggnation av nytt Regionens hus beräknas till ca 4 år. Eftersom de byggprojekt som pågår runt fastigheten kommer att pågå under flera år är rekommendation att starta planering och byggande så snart som möjligt. Förslag av finansiering för nytt Regionens hus i Göteborg Utvärdering av olika ägande- och finansieringsalternativ Regionkansliet har utvärderat fyra olika alternativa ägar- och finansieringslösningar med följande fem kriterier som utgångspunkt - kostnad, påverkan på investeringsram, påverkan på balansräkning, kontroll och transparens. Se bilaga 1 för de fyra finansieringsalternativen som utvärderats. Utifrån givna kriterier bedömer regionkansliet att alternativ (2), som betyder att VGR äger och finansierar nytt Regionens hus genom extern lånefinansiering, är mest attraktivt utifrån följande motiveringar: Kostnadseffektivt o Besparing om ca 20 mnkr per år jämfört med idag. Kapitaleffektivt och med potentiell ekonomisk uppsida o Tar inte investeringsramar* i anspråk Flexibelt/kontroll o Kontroll över administrativ infrastruktur, flexibilitet att förhyra vid behov Transparent Alternativ 2 innebär att den jämförbara hyran sänks från ca 45 mnkr till 35 mnkr. Servicekostnaderna sänks med 10 mnkr. Extern lånefinansiering via obligationsprogram Den externa lånefinansieringen av Vita huset sker förmånligast på kapitalmarknaden. VGR har idag inget långsiktigt marknadsbaserat låneprogram (obligationsprogram). Det finns på kapitalmarknaden en enkel standardiserad låneform kallad Medium Term Note (MTN). MTN är en allmänt accepterad och använd låneform med stor flexibilitet samt det billigaste sättet för VGR att långsiktigt låna på kapitalmarknaden. Lämplig MTN programstorlek bedöms till 3 mdkr, vilket ger VGR möjlighet till ytterligare upplåning i samma program.

226 Datum (10) Diarienummer RS Med initiala kostnader för uppsättning av programmet, skulle det innebära merkostnader att sätta upp ett nytt MTN-program om ytterligare behov av upplåning uppstår. Låneprogrammets storlek innebär inte att hela programmet utnyttjas. Upplåning sker endast med de belopp som behövs för investeringen och sker i takt med att investeringen sker i byggnaden. Övriga delar av låneprogrammet är ett buffertutrymme för att kunna hantera låneförfall mm på ett smidigt sätt. Inom programmet kan vid behov ett antal obligationer på valfri volym och löptid emitteras upp till programmets storlek. Kostnaden för upplåningen är ett avtalat antal räntepunkter på den emitterade volymen, inga extra kostnader uppstår baserat på MTN programmets storlek. Kostnaden för att förhandla fram ett MTN program inklusive avgifter till bankerna och juristkostnader bedöms till mindre än kr. Därtill tillkommer än årlig avgift på mindre än kronor för årlig uppdatering av låneprospekt. Dessa kostnader finansieras inom koncernbanken. Koncernbanken hanterar upplåningen inom reglerna i Riktlinjer gällande finansförvaltningen inom Västra Götalandsregionen. För att utnyttja mer av programmets låneutrymme krävs särskilt beslut i regionfullmäktige. Finansieringskostnad VGRs goda rating förväntas ge förmånliga upplåningsvillkor som förslagsvis arrangeras som en fasträntefinansiering med så lång löptid som möjligt. Med dagens marknadsläge uppskattas en total finansieringskostnad om ca 2 % per år, vilket är utgångspunkten för beräkningen av kostnadsbesparingen i alternativ (2). Fastighetsnämnden får i uppdrag att återkomma med behov av årligt koncernbidrag från regionstyrelsen på mellanskillnaden av kommande internhyror och självkostnad enligt nya hyresmodellen. Beredning Ärendet har beretts i Fastighetsnämnden Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Finansieringsalternativ 1-4 Fastighetsnämnden protokoll , 61 Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se Diariet, diarium@vgregion.se

227 Datum (10) Diarienummer RS Bilaga 1: Finansieringsalternativ 1: Bilaga 1: Finansieringsalternativ 2: * fastställda investeringsramar med egna medel

228 Datum (10) Diarienummer RS Bilaga 1: Finansieringsalternativ 3: Bilaga 1: Finansieringsalternativ 4: * fastställda investeringsramar med egna medel