Övergången från IPv4 till IPv6

Uppsala universitet Inst. för informatik och media Övergången från IPv4 till IPv6 En fallstudie om faktorer som påverkar övergångens hastighet. Yngve Hult och Patrik Montgomery Kurs: Examensarbete Nivå: C Termin: VT-18 Datum: 31/05-18

Abstract Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow. Keywords: IPv6, IPv4, internet protocol, transition to IPv6, NAT, factors.

Sammanfattning Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare. Nyckelord: IPv6, IPv4, internetprotokoll, övergång till IPv6, NAT, faktorer.

Förord Denna kandidatuppsats är skriven på Uppsala Universitet under vårterminen 2018. Vi vill tacka alla som hjälpt till och gjort det möjligt att genomföra studien. Nedan följer, utan inbördes ordning, tack riktade till personer som bidragit extra mycket till studien: Tack till Simone Callegari som under studiens gång har bidragit med värdefull handledning. Tack till respondenterna som har ställt upp på intervjuer och på så vis möjliggjort genomförandet av denna studie. Tack till de personer som har svarat på enkäten och därigenom bidragit med värdefulla data till denna studie. Tack till Citat Ordstudio för en väl utförd språkgranskning av texten.

Ordlista Datapaket, grundstenen inom internetteknologin, utgör kommunikationen mellan datorer. Innehåller en payload och en header. DDoS-attack, Distributed denial of service, attack vars syfte är att överbelasta och stänga ner användandet av en tjänst. Header (inom IP), en slags rubrik innehållandes metainformation. IAB, Internet Architecture Board, en styrelse som arbetar med IETF. IETF, Internet Engineering Task Force, organisation som arbetar med internetinfrastruktur. Internetkonsument, den typen av användare som är i änden av kommunikationskedjan. MAC-adress, Media Access Control, unik identifierare för varje enskilt nätverkskort. Molnbaserad tjänst, tjänst som till handa hålls via internet från ett nätverk av servrar. Node (internetsammanhang), En specifik punkt i datatrafikens kedja. Payload (inom IP), de data som efterföljer en header i ett datapaket. RFC, Request For Comments, dokumentserie innehållande tekniska och organisatoriska anteckningar om internet och dess teknik.

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problembeskrivning... 2 1.3 Motiv och forskningsfrågor... 4 1.4 Avgränsningar... 4 2 Metod... 5 2.1 Formulering av forskningsstrategi... 5 2.2 Datainsamlingsmetodik... 6 2.3 Metodik för dataanalys... 11 3 Begrepp... 12 4 Resultat... 18 4.1 Intervjuer... 18 4.1.1 Intervju 1 Företag 1... 18 4.1.2 Intervju 2 Företag 2... 20 4.1.3 Intervju 3 Företag 2... 21 4.1.4 Intervju 4 Företag 2... 23 4.2 Enkät... 24 5 Analys... 26 5.1 Analys av övergången... 26 5.2 Analys av faktorer utöver NAT... 28 6 Slutsats... 30 6.2 Företagens bild av NAT och dess påverkan på övergången... 31 7 Diskussion... 32 7.1 Diskussion rörande arbetet... 32 7.2 Diskussion rörande resultatet... 33 7.3 Vidare forskning... 33 Referenser... 34 Bilagor... 37

1 Inledning I detta avsnitt presenteras en bakgrund av ämnet vilket följs av en problembeskrivning och studiens motiv samt forskningsfrågor. Därefter presenteras en kunskapskaraktärisering och slutligen de avgränsningar som gjorts i studien. 1.1 Bakgrund Internet växer dagligen och allt fler enheter ansluts. Enligt en rapport från Ericsson var 16 miljarder enheter anslutna till internet 2016 och man beräknade i rapporten att antalet anslutna enheter skulle öka till 29 miljarder redan 2022 ("Internet of Things forecast Ericsson", 2018). Alla dessa enheter på internet behöver ha en IP-adress (IP står för Internet Protocol). Denna adress används för att identifiera enheten (Fall och Stevens, 2012). Internetprotokoll är en samling regler som används för överföring av data på internet, där IP-adressen är en del i protokollet. Idag använder stora delar av världen det så kallade Internet Protocol version 4 (IPv4). I och med uppbyggnaden av IPv4 finns det ett begränsat antal IP-adresser och i takt med att internet växer krävs det hela tiden att fler och fler enheter blir tilldelade nya adresser. På grund av att kostnaden för att tillverka elektroniska enheter minskar så tillverkas allt fler smarta enheter som ansluter sig till internet. Detta fenomen kallas the Internet of Things (Kopetz, 2011). Att nya enheter ansluts i en exponentiellt ökande takt och att varje ny enhet behöver en IP-adress för att kunna kommunicera på internet, gör att åtgången av IP-adresser ständigt ökar. Skulle det inte finnas IP-adresser tillgängliga till de nya enheterna så skulle dessa enheter inte kunna anslutas till internet. Ett exempel på ett land där bristen på IPv4-adresser är tydlig är Kina, som är på väg att växa in i det moderna samhället (intervju med Respondent 4, Senior Expert R&D, Technology & Architecture på Företag 2, 9/5-18). En lösning man tidigt såg på detta problem var att gå över till en nyare version av internetprotokollet. (Li, Li, Wu, You och Chen, 2003) Detta nya internetprotokoll (IPv6) accepterades av IETF som en efterföljare till IPv4 och är skapat för att modernisera datakommunikationen på internet. I och med IPv6 så utökas IPadressens storlek från 32 bits till 128 bits, detta gör att ett mycket större antal unika adresser stöds (Deering och Hinden, 2017). Att man går från IPv4:s 32 bits till IPv6:s 128 bits innebär att man ökar antalet tillgängliga adresser från 4,3 miljarder (4,3 * 109) till 340 sextiljoner (3,4 * 1038) adresser. Utöver den utökade mängden adressplatser blir det en förenklad administration och IP-konfiguration med IPv6. (Tsirtsis och Srisuresh, 2000) 1

Problemet med adressuttömning har man försökt lösa genom fler tekniker än bara med IPv6. I början av 1990-talet infördes något som heter Subnet och Classless addressing för att hantera den ökande påfrestning som orsakades av internets växande. Denna teknik infördes för att lösa de mer akuta problemen som fanns vid den tiden. Men tekniken berörde inte den uttömning av unika IPv4-adresser, därför behövdes fler lösningar (Comer, 2009). För att komma runt problematiken med adressåtgången hos IPv4, skapades något som kallas Network Address Translation (NAT). Denna teknik hade som syfte att assistera en övergång från IPv4 till IPv6 genom att tillåta enheter att dela på IP-adresser. En Network Address Translator är en routerfunktion som tilldelar lokala IP-adresser till enheter i ett nätverk så att de inte tar upp varsin unik IP-adress. Detta görs på grund av att många enheter inom ett lokalt nätverk endast kommunicerar med varandra. Det innebär att NAT kan tillåta att den enhet som behöver kommunicera utåt får använda sig av den unika IP-adress som nätverket har till förfogande (Egevang och Francis, 1994). NAT är inte en optimal lösning och har begränsningar, bland annat så är inte alla applikationer anpassade för att använda NATs. Applikationer som använder IP-adresser i sin payload kräver att man använder till exempel gateways för att kunna använda NAT (Srisuresh och Holdrege, 1999). Skapandet av NAT har resulterat i att användningen av IPv6 har stannat av, vilket inte var planen med den temporära lösningen. ( Företag - Fast eller dynamisk IP-adress, 2018) 1.2 Problembeskrivning Idag visar statistik att enbart ca 20 % av alla internetanvändare använder IPv6, se figur 1 (Google Analytics, 2018). Denna statistik visar att det faktiskt går framåt och att hastigheten har ökat de senaste fem åren men att ökningen fortfarande endast sker med ca 5 % varje år sker. Vidare visar även statistiken att det varierar från dag till dag hur många som använder IPv6. 2

Fig 1. Globalt antal användare av IPv6 (Källa: Google Analytics (2018)). Samtidigt visar en rapport från Cisco att det idag enbart är ca 6 % av internetanvändarna i Sverige som faktiskt använder IPv6. Samma rapport visar även att vissa länder har kommit bra mycket längre i sin övergång till IPv6. I Belgien använder över 50 % av internetanvändarna IPv6. (Cisco IPv6 Lab, 2018). Trots att Sverige är ett land som på många tekniska områden ligger i framkant, så har användandet av IPv6 halkat efter och ligger en bra bit under det globala medelvärdet. Vilka faktorer som gör att Sverige inte ligger längre fram är svåra att peka ut. En tänkbar anledning skulle kunna vara att det saknas ett driv i Sverige och hos företag och operatörer som agerar i landet, för att göra en övergång. Ett av problemen med IPv4 och IPv6 är att de inte är kompatibla med varandra och att de därför inte kan verka inom samma nätverk, utan särskilda lösningar (Wu, Cui, Wu, Liu och Metz, 2013). Detta medför en kostnad vad gäller att göra en övergång mellan protokollen, antingen en kostnad för att uppdatera och byta ut hårdvara, eller en kostnad för att få de två nätverken att samexistera. Som tidigare nämnts är NAT en teknik som har skapats för att assistera övergången till IPv6 men även för att ge mer adressutrymme inom IPv4. NAT är skapad som en temporär lösning men trots det går det mycket långsamt för användare att börja använda det nya internetprotokollet. Att NAT skulle vara den enda orsaken till denna tydligt långsamma övergång till IPv6 ter sig osannolikt och därför är syftet med denna studie att ta reda på vilka fler faktorer som spelar in. 3

1.3 Motiv och forskningsfrågor Syftet med denna fallstudie är att undersöka och förklara de faktorer som påverkar hastigheten på övergången från IPv4 till IPv6. Denna studie har som syfte att bidra till att sprida kunskap och skapa förståelse inom området. Därför har de två forskningsfrågor, som presenteras nedan, formulerats: Vilka faktorer utöver NAT är avgörande för hastigheten av övergången från IPv4 till IPv6? Hur ser företagen på NAT gällande påverkan på hastigheten på övergången från IPv4 till IPv6? 1.4 Avgränsningar En avgränsning som gjorts är att inte lägga speciellt stort fokus på de tekniska aspekterna av vad en övergång mellan IPv4 och IPv6 innebär. Olika tekniker för hur en övergång kan göras kommer inte heller att diskuteras eller analyseras i detta arbete. Syftet med studien är att skapa en bild av vilka faktorer som har betydelse för denna övergång och orsaken till att dessa faktorer påverkar hastigheten som övergången sker i. En ytterligare avgränsning är att enbart behandla internetleverantörer och företag med direkt koppling till nätinfrastruktur, då vi anser att denna typ av företag kommer att ge tillräcklig information för att forskningsfrågorna ska kunna besvaras. Även om det vore intressant med en undersökning där man jämför länder och analyserar potentiella faktorer med intervjuer på en global nivå, avgränsar sig denna studie till företag och respondenter med kontor i Sverige. Detta görs med tanke på tidsbegränsningen för studien samt de begränsade möjligheterna att resa utomlands. En sista avgränsning var att enbart analysera den enkät som skickades ut med hjälp av kvalitativ analys istället för kvantitativ. Detta gjordes dels med self-selection-metoden som insamlingsmetod i åtanke, dels då spridningen på ålder och utbildning inte var tillräckligt jämn för att svaren skulle kunna generaliseras på en större population. 4

2 Metod I detta avsnitt presenteras formuleringen av den forskningsstrategi som användes under studien. Den följs av en presentation av metodiken för att samla in data samt metodiken för dataanalys. 2.1 Formulering av forskningsstrategi Forskningsstrategin som användes i detta arbete är en så kallad fallstudie. Med en fallstudie menas att man fokuserar på en instans av det man vill undersöka. Denna instans, eller fall, studeras sedan på djupet med hjälp av olika datagenereringsmetoder. Målet med en fallstudie är att skaffa en detaljerad insikt i fallet och dess komplexitet. (Oates, 2012) I denna studie gjordes valet att utgå från beskrivande fallstudie, mer specifikt en nulägesfallstudie, eftersom den enligt Oates (2012) går djupare in på att försöka förklara varför saker har hänt och försöker identifiera multipla, ofta sammanlänkade, faktorer som påverkar fallet. Denna typ av studie har flera fördelar som passar väl in på den typ av forskningsfrågor som denna studie vill undersöka. Bland annat passar fallstudier när det rör sig om komplicerade situationer där resultat och effekter inte kan isoleras till få orsaker, och fallstudier tillåter även forskare att visa komplexiteten i det verkliga livet och att undersöka alternativa svar och förklaringar (Oates, 2012). Det gör denna typ av forskningsmetod lämplig för att uppfylla syftet med den här uppsatsen. Övergången mellan IPv4 och IPv6 är en komplicerad situation där det borde finnas mer än bara en faktor som påverkar att den sker så långsamt, trots att teknikerna redan finns tillgängliga. Vidare passar även fallstudier därför att de tillåter att man använder intervjuer och enkäter som datagenereringsprocesser, vilket ger en djupare bild av området och en mer detaljerad information att analysera. Arbetsprocessen med fallstudien delades upp i fem steg: förstudie, enkät, intervjuer, transkribering och analys. - Förstudie: Den första delen i arbetet inkluderade litteraturgranskning, utformande av en survey och förberedande av intervjuerna. Granskningen gjordes för att skapa förståelse för de begrepp som är centrala för studien och som skulle användas i uppsatsen. Förberedandet utgjorde främst formulering av intervjufrågor. - Enkät: Det andra steget i arbetsprocessen innebar utformande och utskickande av den enkät som användes för att samla in kvantitativa data. Enkäten spreds med hjälp av internet och huvudsakligen via sociala medier. När enkäten funnits ute under 14 dagar så samlades svaren in och sammanställdes med hjälp av Googles verktyg. 5

- Intervjuer: När intervjufrågorna var fastställda gjordes bakgrundsforskning om intervjuobjekten och företaget där intervjuobjektet arbetar. Detta gjordes bland annat för att etablera kredibilitet som professionella i intervjuobjektens ögon, för att öka deras villighet att berätta saker och för att det kunde göra det enklare att utvärdera trovärdigheten i informationen som samlades in (Oates, 2012). Planen var att intervjuobjekten skulle vara någon form av tekniska experter eller liknande inom företaget, eventuellt också någon som var ansvarig för marknadsföring. När planeringen var gjord och intervjuerna inbokade påbörjades insamlingen av informationen. Varje intervju spelades in och skulle sedan i ett senare skede transkriberas och analyseras. - Transkribering: När intervjuerna hade genomförts och var inspelade påbörjades transkriberingen. Transkribering innebär att intervjuaren lyssnar på intervjuerna och skriver ner dem i textformat för att underlätta analysarbetet. Transkribering är belönande därför att man återkallar intervjuerna i minnet och det ger den första riktiga chansen att börja tänka igenom och analysera intervjuerna. (Oates, 2012) - Analys: När allt material var transkriberat och färdigställt påbörjades analysen av alla data. Under detta steg gjordes själva kodningen av data och materialet för att hitta genomgående mönster tematiserades. Kodningen gjordes i flera steg för att täcka materialet på ett adekvat sätt och ge möjligheten att få flera perspektiv på textens innehåll. 2.2 Datainsamlingsmetodik För att generera den information som behövdes för att besvara frågeställningen användes granskning av litteratur, enkät och intervjuer som metoder för datainsamling. 2.2.1 Litteraturgenomgång Litteraturen som samlades in och granskades användes för att dels ge en bredare bild av problemet, dels ge en fördjupad förståelse inom ämnet. Det gällde både för att få kunskaper om vad IPv4 och IPv6 rent tekniskt innebär och för att få en bild av tekniker som kan användas vid en övergång. Litteraturen användes också för att skapa en bredare bild av problemområdet och hjälpte även till att hitta potentiella faktorer kring problemet som kunde undersökas djupare. 6

För att få en djupare uppfattning om hur läget faktiskt ser ut idag och hur människor tänker kring problemet användes, utöver intervjuer med specialister, en enkät riktad till allmänna internetanvändare som komplement till litteraturen. 2.2.2 Enkät Den huvudsakliga idén med att använda sig av en enkät som datainsamlingsmetod är att samla in samma typ av data från en stor grupp med människor, på ett standardiserat och systematiskt sätt. Sedan letar man efter mönster i dessa data som kan generaliseras på en större grupp än den mindre målgrupp som svarade på enkäten. (Oates, 2012) Utformning av enkäten Tillgången till företagens användardata gällande internetanvändares kunskap kring internetprotokollens olika versioner var begränsad och därför fattades beslutet att göra en enkät för att samla in användardata. Eftersom det är nödvändigt för studien att kunna avgöra vikten av internetanvändares kunskap samt att få ytterligare infallsvinklar på problemområdet, blir en enkät en viktig del av informationsinsamlingen. Oates menar att man behöver bestämma sig för vilka data man vill generera. Man kan antingen använda frågor som är direkt relaterade till forskningsfrågorna eller frågor som indirekt är relaterade. I enkäten föll valet på att använda frågor som både är direkt och indirekt relaterade. De indirekt relaterade frågorna som användes var knutna till de svarandes ålder och utbildningsnivå. Denna typ av frågor valdes eftersom det skulle kunna komma att bli intressant att se spridningen på grupperna av svarande. Det fanns även ett potentiellt intresse av att kunna se om en viss åldersgrupp eller en viss grupp av svarande som hade en högre utbildning, hade andra kunskaper om ämnet jämfört med övriga grupper. De frågor som var direkt relaterade till forskningsfrågorna användes i syfte att undersöka huruvida allmänna internetanvändare hade kunskap om de olika internetprotokollen eller kunskap om internetprotokoll i största allmänhet. Som insamlingsmetod valdes ett självadministrerat frågeformulär. Enligt Oates (2012) är frågeformulär bra att använda bland annat när man vill samla in data från ett stort antal människor och när man behöver få standardiserade data. När frågeformuläret designades användes de punkter Oates (2012) tar upp om utformning av frågor som utgångspunkt. Dessa punkter innefattar bland annat att frågorna bör vara: - Korta: idealt ska frågorna vara max 20 ord långa och ändå vara lätt att förstå. 7

- Relevanta: varje fråga måste vara relevant i förhållande till frågeformulärets helhet och dess syfte och varje ord i frågan måste vara relevant i förhållande till frågan. - Specifika: Frågorna bör inte vara vaga och man ska heller inte skriva flera frågor i samma fråga. Frågorna var alla utformade som stängda frågor, vilket innebär att den som svarar väljer ett alternativ av de redan bestämda svarsalternativen. De två frågorna som gällde ålder och utbildningsnivå utformades som flervalsfrågor och de fem frågor som behandlade kunskapen om internetprotokoll utformades som frågor där deltagarna skulle markera var de befann sig på en skala med fem punkter. Datainsamling Tekniken som valdes för att samla in svar till enkäten är en typ av icke probabilistisk sampling. Denna typ av sampling används enligt Oates (2012) när de forskande bedömer att det inte är rimligt eller nödvändigt att ha ett representativt urval. Den typ av sampling som användes i arbetet var en så kallad self-selection-samplingsmetod. Det innebär att forskare annonserar sitt intresse inom ett specifikt område och sitt behov av svarande och sedan samlar in data från alla som väljer att svara. Denna metod valdes därför att tiden för att genomföra hela arbetet var för kort för att både gå igenom en period av urvalsselektering. Enkäten spreds med hjälp av sociala medier och e-post därför att det område enkäten behandlar är allmänna internetanvändares kunskapsnivå om internetprotokoll. Därför valdes internetbaserade medier som hjälpmedel för att annonsera intresset i frågan och samla in data från internetanvändare. Self-selection-metoden användes också för att en så stor målgrupp som möjligt skulle kunna nås. Därför begränsades inte heller antalet svarande till en viss urvalsgrupp. En aspekt som tagits i beaktande gällande self-selection-metoden är att många som svarar på en enkät ofta gör det antingen för att de har starka känslor för ämnet, vilket kanske inte överensstämmer med den bredare populationen, eller så svarar de för att få någon typ av egen vinning (Oates, 2012). Detta togs i beaktning genom att utforma enkätfrågor där personliga åsikter eller känslor inte kunde influera svaren. Svaren anonymiserades även vid insamlingsstadiet för att eliminera egenvinning i och med att det då inte går att identifiera den svarande. 2.2.3 Intervjuer Enligt Oates (2012) är intervjuer en lämplig metod om man vill få ut detaljerad information och ställa komplexa frågor. Därför har intervjuer valts som den huvudsakliga informationsinsamlingen i denna studie. I och med att tanken var att dyka djupare i ämnet så lämpar sig intervjuer bättre än till exempel enkäter för att utvinna just denna typ av kvalitativa data. Med hjälp av just intervjuer gavs det en möjlighet att välja ut specifika personer, såsom tekniska experter, med mycket kunskap inom området, och att få en mer riktad och djup 8

information. En annan fördel med just intervjuer är att man på ett bättre sätt kan få just den intervjuades syn på ämnet, vilket var användbart för att identifiera och analysera potentiella faktorer som påverkar ämnet. Utformning av intervjuer Intervjuerna som användes var av typen semistrukturerad. Oates (2012) menar att semistrukturerade intervjuer innebär att den som blir intervjuad kan prata mer detaljerat om ämnet och även själv berätta om saker som respondenten tycker tillför information som är lämplig för den som intervjuar. DiCicco-Bloom och Crabtree (2006) skriver att när semistrukturerade intervjuer används så baseras de ofta på redan på förhand formulerade frågor. Det innebar i den här studien att en lista med frågor som skulle besvaras under intervjun redan var färdigställd, men att denna lista inte behövde följas helt. Frågeföljden och strukturen på intervjun kunde ändras, för att få intervjun att flyta bättre. Även förbestämda följdfrågor, som inte nödvändigtvis behövde besvaras, definierades för att hjälpa till att kunna hålla igång intervjun, ifall det skulle bli för lite information från respondenten. Frågorna till intervjun delades upp i två delar. Första delen behandlade företagens arbete kring övergången till IPv6, respondenternas tankar angående övergången och övergångsprocessen i sig samt vad respondenterna tänkte angående NAT. Den andra delen av intervjun formulerades som en enda fråga gällande vilka potentiella faktorer som respondenterna kunde se som kan ha påverkan på hastigheten på övergången. Till denna fråga utformades även ett flertal tänkbara följdfrågor som kunde ställas för att hjälpa till att hålla igång konversationen med respondenterna samt besvara delar av området som respondenterna inte själva belyste och på så sätt få deras bild av även den delen av området. Val av respondenter För att få en så bred bild av problemområdet som möjligt kontaktades flera företag som arbetar inom IT-branschen och mer specifikt med internet på olika sätt. För att hålla hög kvalitet på de data som hämtades ur intervjuerna så efterfrågades respondenter med hög expertis inom området och med en högre position på företagen (se tabell 1). Detta val gjordes för att säkerställa kvaliteten på insamlade data och det faller sig naturligt att en person med en högre uppsatt expertroll har en god bild och bra förståelse för problemet och således kan ge relevanta och väl utvecklade svar på de frågor som ställs under intervjun. Dessa intervjuförfrågningar resulterade i fyra intervjuer med respondenter från två olika företag. Tre av respondenterna arbetade på samma företag, men valdes ändå ut eftersom deras roller och därigenom deras sätt att se på frågan, skiljde sig avsevärt från varandra. Eftersom det rör sig om ett stort globalt företag var det rimligt att använda flera respondenter från samma företag och ändå ha möjlighet att få en bred och djup bild. 9

Företag 1 är ett företag som levererar internet- och telefonitjänster till både privatpersoner och företag. Företaget grundades 1994 och var då den första fristående internetleverantören i Sverige. Företaget erbjuder ett flertal tjänster bland annat olika typer av bredband och IPtelefoni. Företag 2 är ett multinationellt företag, världsledande inom informations- och kommunikationsteknologi. Företaget grundades 1876 och började då som ett telekommunikationsbolag och har sedan dess utvecklat teknologin och sin verksamhet för att även inkludera IT. Idag går ca 40 % av världens mobiltrafik genom Företagets nätverk. För att underlätta för respondenterna och på så vis kunna öka intresset att ställa upp på en intervju erbjöds flera olika möjligheter att genomföra intervjun på. Bland annat erbjöds respondenterna telefonintervju, e-postintervju eller en personlig intervju på en lämplig plats. En av intervjuerna skedde via telefonsamtal och tre skedde personligen på företagets kontor. För att låta respondenterna behålla integriteten i denna studie gjordes valet att anonymisera både respondenterna och företagen de arbetar på. De kommer därför benämnas som presenterat i Tabell 1. Respondent Roll Företag Intervjutyp Intervjulängd (i minuter) Respondent 1 Nätchef Företag 1 Telefon 27:32 Respondent 2 Respondent 3 Respondent 4 Senior Portfolio Manager Director of IT and Data Standardization Senior Expert R&D, Technology & Architecture Företag 2 Personlig 20:39 Företag 2 Personlig 23:34 Företag 2 Personlig 13:04 Tabell 1. Tabell över respondenterna och deras företag, vilken roll som respondenterna innehar samt vilken typ av intervju och längd på intervjun. Genomförande av intervjuer Intervjuerna genomfördes på den tid och plats som hade bestämts. Respondenterna blev tillfrågade om intervjuerna fick spelas in och det godkändes av samtliga respondenter. Alla intervjuer spelades in med hjälp av mobiltelefoner. För att säkerställa att inte material skulle 10

försvinna samt för att kunna fånga upp ljud från både respondenterna och oss som intervjuade så användes två mobiltelefoner. Intervjuerna spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras. 2.3 Metodik för dataanalys Den metod för dataanalys som har använts i studien är en kvalitativ dataanalys. En kvalitativ dataanalys är något man gör när man vill gå in på djupet av ett insamlat material såsom en intervju, för att tolka och förklara materialet från olika vinklar (Hedin, 1996). Detta val gjordes bland annat eftersom de data som samlades in från intervjuer var av typen icke numerisk. Förhoppningen var att intervjumaterialet skulle kunna ge utrymme för tolkning och flera perspektiv. Därför kan det också vara bra att bearbeta materialet ett flertal gånger, vilket ofta är nödvändigt om man gör en kvalitativ dataanalys. Detta kallas kodning och kan göras i flera steg. Genom att gå igenom texten och markera eller anteckna nyckelord får man ut det som senare kan användas för tematisering. Det innebär att man letar efter genomgående mönster i texten. Vidare kan man dela upp kodningen i underkategorier för att hitta ytterligare teman och mönster. (Hedin, 1996) Tre teman hade redan i utformningen av intervjuerna bestämts. Dessa teman var respondenternas syn på övergången, företagens arbete med övergången samt respondenternas bild av potentiella faktorer. När de data som samlats in från intervjuerna skulle analyseras utifrån dessa redan förbestämda teman var tillvägagångssättet induktivt. Syftet var att i förväg inte sätta någon prägel på vilka teman som söktes från respondenternas svar. Det innebar att när det skulle ske en tolkning och skapas en förståelse av texterna som hade transkriberats från intervjuerna, så var det inte på förhand bestämt vad som skulle efterforskas i dokumenten. Snarare handlade det om att upptäcka mönster i de olika respondenternas svar. Olika mönster identifierades från respondenternas svar och delades in under det huvudtema som var relevant. Eftersom enbart en kvalitativ analys av enkäten gjordes så var syftet att endast identifiera ett eller flera teman gällande internetanvändares kunskapsnivå om internetprotokoll. Enkäten analyserades utifrån de svar som samlats in på varje fråga och identifierade ett tydligt tema rörande kunskapsnivån bland de som svarade. 11

3 Begrepp I detta avsnitt presenteras de begrepp som studien baseras på. Dessa begrepp är nödvändiga för att förstå ämnet mer på djupet. 3.1 IETF (Internet Engineering Task Force) IETF är ett gemenskapsnätverk bestående av designers, operatörer, återförsäljare och forskare som arbetar med utvecklingen av internets arkitektur och internets funktioner ("Who we are", 2018). IETF:s mål är enligt Alvestrand (2004) att få internet att fungera bättre, genom att ta fram högkvalitativa och relevanta tekniska ingenjörsdokument som ska påverka hur människor designar, använder och sköter internet för att göra internet bättre. Organisationen består av frivilliga och IETF skriver att alla medverkande och ledarskapet är personer som kommer till IETF av den anledningen att de vill vara med och utföra arbete som främjar IETF:s mål att få internet att fungera bättre. 3.2 RFC (Request For Comments) RFC:s är en dokumentserie som innehåller tekniska och organisatoriska anteckningar om internet och dess teknik. RFCs täcker många aspekter av datanätverk bland annat protokoll, procedurer, program och koncept. Dessa dokument är ofta framtagna av organisationer som bland annat IETF ("RFCs", 2018). I denna studie har flera RFC:s använts som källor. 3.3 IP (Internet protocol) Internetprotokollet är en samling regler som används för att styra kommunikationen på internet. Syftet med protokollet är att flytta så kallade paket av data inom nätverk. I och med att internet är uppbyggt av en stor mängd nätverk med olika konfigurationer behöver dessa paket vara flexibla när de rör sig mellan nätverken. En viktig komponent i denna process är IP-adressen. Den behövs för att identifiera källan och destinationen som informationen ska färdas mellan. De data som finns i ett paket är uppdelade i en header och någon form av payload eller body. Headern är en viktig komponent för internetprotokollet då det är där information avläses. Hur dessa data är uppstrukturerade beror på versionen av internetprotokollet (Postel, 1981). Se figur 2 hur IP-adressen ser ut i version 4 respektive version 6. 12

Fig 2. Exempel på en IPv4-adress och en IPv6-adress. (Källa: CompuTroon. (2015)) 3.3.1 IPv4 (Internet protocol version 4) Den version av internetprotokoll som används mest idag är version 4. Versionen introducerades av Postel (1981) genom RFC 791 och lanserades 1983 på ARPANET, en föregångare till internet. IPv4 förbättrar möjligheten för enheter att skicka paket över större nätverk. Protokollet innefattar två grundläggande funktioner: adressering och fragmentering. Adressering används för att styra riktningen på ett paket för att nå sin destination. Valet av möjliga vägar att ta för ett paket kallas för routing. Fragmentering är en funktion som används när ett paket behöver färdas genom ett nätverk med en specifik maxstorlek som paketet är för stort för. Då finns information och verktyg i paketet för hur det ska fragmenteras och sedan sättas ihop igen efter att ha passerat genom det nätverket. (Touch, 2013) Internetprotokoll version 4 har en header vars adress består av fyra så kallade octets (en dataenhet bestående av 8 bits, sammanlagt alltså 32 bits). Detta avgör hur många varianter av unika adresser som kan finnas för IPv4, vilket är ca 4 miljarder. Headern består av olika delar vilka fyller olika funktioner för paketet som skickas. Några av de viktiga delarna är: Version - Information om vilken version av internetprotokoll som används. Type of Service - Denna del informerar om paketets prioritet vilket påverkar hur paketet rör sig genom nätverk. Total Length och Header Length - Detta är den totala längden eller storleken på paketet, beskrivet i bytes. När man vet ett pakets längd på headern kan man med den totala längden veta var dessa data börjar i paketet. Time to Live - Denna del beskriver antalet hopp paketet ska göra mellan olika nätverk innan det betraktas som kasserat. Delen börjar med en siffra som sedan minskar med 13

ett för varje hopp paketet gör. När siffran når noll blir paketet kasserat, således ska paketet nå sin destination innan detta händer. Identification - Ett identifieringsvärde tilldelat av sändaren för att assistera i montering av datafragmenten. Header Checksum - I denna del kalkyleras ett värde som täcker alla fält i paketet för att bibehålla integriteten hos paketet. Detta värde jämförs vid paketets destination och om värdet vid destinationen är samma som paketets värde betyder det att data inte har blivit korrupta. Det är många delar i IPv4 som alla har olika uppgifter för hur paketet ska hanteras. (Postel, 1981) Trots att IPv4 är uppbyggt på ett sådant sätt att det ska täcka många funktionskrav är protokollet relativt opålitligt. Det följer ett så kallat best-effortprotokoll vilket innebär att det inte sker någon felhantering eller flödeskontroll för paketen som skickas (Mazumder, Alam och Habib, 2011). 3.3.2 IPv6 (Internet protocol version 6) Internetprotokoll version 6 är den nyaste versionen av protokoll och är tänkt som en efterföljare till IPv4. Även om IPv6 på många sätt är likt IPv4 så finns det några stora skillnader mellan de båda protokollen. Dessa skillnader kan enligt Deering och Hinden (1998) delas upp i fem kategorier: Utöka adressernas komplexitet I och med IPv6 så utökas storleken på adresserna från IPv4s 32 bits till 128 bits. Detta medför bland annat fler hierarkiska nivåer för adressering och ett mycket större antal adresserbara noder. Genom att införa ett så kallat scope-field, ett räckviddsfält, för multicastadresser förbättras också skalbarheten vid multicast routing (att kunna skicka data över ett nätverk till flera användare samtidigt ("multicast Definition of multicast in English by Oxford Dictionaries", 2018)). En ny typ av adress som kallas anycast adress och används för att skicka ett datapaket till vilken enskild nod som helst i en grupp av noder, införs också. Förenklande av headerns format Vissa av IPv4s header fält har tagits bort alternativt gjorts frivilliga. Detta har gjorts dels för att minska processorkraften som krävs när datapaket behandlas, dels för att begränsa användandet av bandbredd som krävs av IPv6a header. Förbättrat stöd för utökningar och options Förändringar i hur IP-header options (valmöjligheter för hur IP-headern utformas) är kodade tillåter en effektivare speditions-process, mindre tvingande begränsningar på längden av header options och bättre flexibilitet gällande introduktion av nya options i framtiden. Nya flödesmärkningskapabiliteter 14

En ny kapabilitet läggs till i IPv6. Denna kapabilitet inför märkning av datapaket som ingår i ett specifikt trafikflöde, till vilket användaren har begärt någon form av speciell hantering, exempelvis real time eller någon typ av icke standard service. Autentisering och integritetskapabiliteter Flera utökningar för att stödja autentisering, data integritet och data konfidentialitet har specificerats för IPv6. Enligt Deering och Hinden (2017) så har IPv6:s header ett format som är annorlunda uppbyggt jämfört med version 4 (se figur 3). En av de stora skillnaderna mellan de två protokollen är att IPv6:s header består av sammanlagt 128 bits vilket medför att det kan finnas 340 sextiljoner (3,4 * 10 38 ) adresser tillgängliga samtidigt. Fig 3. Skillnader i de olika internetprotokollens uppbyggnad av headern. (Källa: Cisco. (2006)) IPv6:s header är uppbyggd på följande sätt: Version - en integer (heltal) som beskriver internetprotokollets version, alltså 6. Traffic Class - ett fält i headern som kan användas av ursprungsnoder och/eller vidarebefordrande routers för att identifiera och skilja på olika klasser eller prioritetsnivåer på datapaketen som skickas med hjälp av IPv6. Flow Label - som tidigare nämnts så är detta en ny kapabilitet som lagts till i IPv6. Detta fält i headern kan användas av en källa för att märka olika datapaket som kräver speciell hantering av IPv6 routers. 15

Payload Length - en 16-bits integer som beskriver hur stor payloaden, alltså all data som följer efter headern i paketet, är. Next Header - används för att identifiera vilken typ av header som följer omedelbart efter IPv6-headern. Hop limit - En integer som används för att sätta en gräns på hur många hopp, hur många gånger paketet får bli vidarebefordrat, som paketet får göra. Varje gång paketet blir vidarebefordrat av en nod så minskas Hop limit integern med 1. Paketet blir sedan kasserat om hop limiten är 0, så länge inte sista steget är paketets destination. Source Address - detta fält innehåller den 128-bit långa adressen från paketets källa. Destination Address - fältet innehåller adressen på den avsedda mottagaren av datapaketet. Utöver IPv6-headern kan ett paket även innehålla så kallade extension headers. Frivillig internet-lager-information kodas i separata extension headers som placeras mellan IPv6- headern och den översta headern (upper layer header) i paketet. Det finns bara ett litet antal extension layers som kan användas. (Deering och Hinden, 2017) 3.4 IoT (Internet of things) Begreppet Internet of things syftar på fenomenet att en enorm mängd smarta enheter idag är kopplade till internet och att mängden kopplade enheter ständigt ökar. Kopetz (2011) menar att det faktum att internet har vuxit från ett litet nätverk till ett världsomspännande nätverk med fler än en miljard användare, kombinerat med minskad kostnad för tillverkning av elektroniska enheter, har gjort det möjligt att ta internet till en ny dimension, nämligen smart objects (smarta enheter). Smart Objects innebär vardagliga fysiska föremål som uppgraderas med små elektroniska enheter för att tillhandahålla möjlighet till en koppling till internet. Alla dessa smarta enheter som är anslutna till internet är alltså det som kallas Internet of things. (Kopetz, 2011) 3.5 Subnet & Classless addressing I takt med att internet växte blev det så kallade Classful addressing scheme förlegat. Denna arkitektur delade upp IPv4-adressrymden i olika klasser, vilket krävde större åtgång av adresser. Detta användes fram till början av 1990-talet då man insåg att man stod inför tre huvudsakliga problem inom en snar framtid. Dessa tre problem var enligt Comer (2009): 1. Uttömning av den så kallade klass B adressrymden (en av de klasser som var en del av Classful addressing-arkitekturen). 16

2. Tillväxt av routingtabeller bland internetrouters bortom den dåvarande mjukvarans och hårdvarans kapabilitet. 3. Slutliga uttömningen av 32-bit IP-adressrymden (alla unika IPv4-adresser). De två första problemen var mer akuta att lösa och därför fokuserade man på att lösa dessa med hjälp av en teknik bestående av två mekanismer (Fuller, 1993). Denna teknik kallas Subnet och Classless addressing och innebar en effektivisering av adressanvändandet på internet. Det är två mekanismer som är väldigt lika, Subnet addressing användes mest av storskaliga företag och organisationer medan Classless addressing användes för att utvidga tillvägagångssättet för hela internet. Dessa två mekanismer var bland de första att lösa problematiken kring adressuttömningen som började ske i takt med att internet växte. En annan sådan teknik utvecklades kort därefter och kallas NAT, Network Adress Translation. (Comer, 2009) 3.6 NAT (Network Adress Translation) Network Adress Translator är en routerfunktion vars syfte är att se till att enheter inom ett lokalt nätverk kan kommunicera utåt (mot större nätverk) utan att vara tilldelad en unik IPadress. Funktionen är skapad därför att många enheter inom ett lokalt nätverk oftast kommunicerar endast med enheter inom samma nätverk. Det innebär att flera stubnätverk (nätverk som inte har någon kunskap om andra nätverk) kan bli tilldelade samma IP-adresser och använda dessa internt utan att det blir någon förvirring över större nätverk. Vidare innebär detta att enheter inte måste tilldelas unika IPv4-adresser och således ta upp en sådan adressplats, utan kan ha lokala, privata adresser istället (Egevang och Francis, 1994). Routerfunktionen NAT skapar en illusion där det ser ut som att det bara är en enhet som förmedlar alla data från ett nätverk och som tar emot alla data från internet. Och i själva verket är det mellan enheterna inom nätverket som den egentliga förmedlingen sker (Comer, 2009). I figur 4 visas den illusion som uppstår mellan internet och ett nätverk med NAT. Fig 4. Illustration av illusionen av internetkommunikation via NAT. 17

4 Resultat I detta avsnitt presenteras resultatet av de intervjuer som genomfördes under studiens gång följt av resultatet från den enkät som användes i studien. 4.1 Intervjuer I detta avsnitt presenteras de fyra intervjuer som genomfördes genom en sammanfattning av varje enskild intervju. Presentationen av intervjuerna är indelade i fyra olika delar: en del där respondenten presenteras kort, en del där respondentens syn på övergången och problematiken sammanfattas, en del där företagets och respondentens arbete med övergången från IPv4 till IPv6 sammanfattas och slutligen en del där de eventuella faktorer respondenten kan se som har påverkan på övergångshastigheten sammanfattas. 4.1.1 Intervju 1 Företag 1 Intervjun genomfördes per telefon med Respondent 1. Respondenten innehar rollen nätchef på Företag 1 och ansvarar för företagets nät och ser till, tillsammans med sin arbetsgrupp, att nätet fungerar, uppgraderas och utvecklas. Respondentens syn på övergången Respondenten beskriver att alla som jobbar inom branschen har uppfattat det som att övergången mellan IPv4 och IPv6 går väldigt långsamt. Det är många personer i branschen som under många år har förespråkat att man behöver komma igång med IPv6-migreringen. Han menar att en omfattande övergång kommer att behövas och att det har börjat ta fart det senaste året. Respondenten beskriver att man kan se ett större tryck och mer efterfrågan på IPv6 både från operatörer såväl som från slutkunder. Vidare säger han att om man tittar på själva kärn-näten så har IPv6 varit igång en längre tid, men att det är först nu på senare tid som även klient-sidans enheter är redo för IPv6. Respondenten menar att en successiv övergång kommer att ske och att de flesta kommer att använda IPv6 inom ungefär två till tre år men att det säkerligen är några som kommer att göra övergången lite senare. Företagets arbete med övergången Intrycket som respondenten ger är att Företag 1 redan är redo för IPv6 och att arbetet från deras sida är mer eller mindre klart, men att det är andra faktorer som hindrar att företaget kan leverera IPv6 till kunderna. En av dessa faktorer är att många av de stadsnät där företaget har 18

slutkunder, inte är redo för att använda IPv6 och det gör det omöjligt för operatörerna att leverera IPv6 till sina kunder. I företagets egna nät har sedan en tid tillbaka IPv6 konfigurerats till att vara standard på alla tjänster som är kopplade till företaget med fiber, eller layer2- tjänster. Respondentens bild av potentiella faktorer En av de största faktorerna som respondenten kan se är att det finns, eller i alla fall har funnits, en väldigt liten efterfrågan på IPv6. Ett problem har varit att slutkunderna inte har haft någon direkt anledning att efterfråga IPv6 eftersom det inte har funnits så mycket innehåll på internet som har kunnat nås med IPv6. Detta leder till att det heller inte finns någon anledning för de företag som levererar tjänster på internet att börja uppgradera till IPv6. Respondenten menar att det blir lite av ett dödläge där ingen tar första steget. Vidare berättar dock respondenten att många av de stora tjänsterna på internet de senaste åren har övergått till att vara IPv6-klara. Att det nu börjar komma innehåll som kan nås via IPv6 menar han gör att det nu kommer att börja gå framåt med en lite högre hastighet. Han menar att det även har saknats efterfrågan på en stor nivå. Bland annat har det saknats krav på IPv6 i upphandlingar och kunder har inte brytt sig om det är IPv4 eller IPv6 som levereras, utan de har bara efterfrågat internet. Respondenten menar att hade alla upphandlingar haft med IPv6 som ett krav, så hade hastigheten på övergången ökat markant för då hade upphandlingarna tvingat fram övergången till IPv6. En annan faktor som respondenten kan se är att det även är en kostnadsfråga som påverkar övergångshastigheten. Han menar att det finns en svårighet för många bolag att motivera varför man ska uppgradera till IPv6 och investera pengar i det, när det i dagsläget inte är något man tjänar pengar på, utan att det istället är något som behöver göras för framtiden. Respondenten menar att det heller inte finns endast en typ av kostnad vad det gäller övergången men att det största problemet är arbetskostnad och arbetstid. Detta på grund av att det finns många system som byggts som behöver uppdateras eller byggas om för att kunna hantera IPv6. Exempel på sådana system är enligt honom IP-dokumentationssystem som måste stödja IPv6, övervakning som stödjer IPv6 och andra typer av stödsystem, funktioner och tjänster som kommunicerar med utrustning på olika sätt som behöver stödja IPv6. Detta är system som behöver uppdateras över tid, vilket inte har gjorts, mycket på grund av att det inte funnits någon efterfrågan. Utöver detta ser respondenten även att det finns väldigt mycket hårdvara som idag kanske inte klarar IPv6. I de stadsnät som idag inte är redo för en övergång kan det bli en omfattande process som medför en kostnad om hårdvaran inte är redo för IPv6 och då kommer att behöva uppdateras eller bytas ut. I vissa stadsnät berättar respondenten att det finns 50 000 100 000 kunder eller ibland ännu fler och det då blir en diger process att byta ut all den utrustning som saknar stöd för IPv6. Respondenten anser att tekniker som NAT har varit med och hjälpt till att frigöra IPv4- adresser men att det i sig inte har påverkat övergångshastigheten nämnvärt. Vidare berättar 19

han att om något så kan man tänka sig att många av dessa olika tekniker som ska hjälpa övergången till IPv6 har varit med och spridit kunskap och intresse för IPv6. 4.1.2 Intervju 2 Företag 2 Intervjun genomfördes i Kista, på ett av företagets kontor, med Respondent 2. Den titel respondenten innehar på Företag 2 är Senior Portfolio Manager. Respondenten arbetar med att hålla ihop material kring företagets produktportfölj och att de stödprocesser till de som produktleder och utvecklar produkterna finns tillgängliga och är uppdaterade. Respondentens syn på övergången Respondenten anser att det har gått långsamt med övergången till IPv6. Och i grund och botten är den huvudsakliga anledningen till problematiken att företag av mindre storlek har investerat i lösningar som NAT. Detta tar bort företagens incitament att byta IPv4 mot något annat då det fungerar bra med NAT. Vidare tror respondenten att övergången kommer att fortsätta ta tid då det är så olika hur det fungerar i olika länder och vilka som äger näten. Respondenten menar att om det finns en samarbetsvilja mellan operatörer kan en övergång ske i större utsträckning, vilket det också enligt honom har gjort i Japan, där man har kommit mycket längre än till exempel i Sverige. En annan del av problematiken kring den långsamma övergången är att IPv4 tillsammans med NAT har en säkerhetsuppbyggnad som är mycket olik IPv6. Det menar respondenten är något man har lagt stort fokus på att bygga upp kompetens kring, vilket man inte har gjort när det kommer till säkerhetslösningar för IPv6. Detta har enligt respondenten varit något som försenat övergången ytterligare. Företagets arbete med övergången Enligt respondenten har Företag 2 varit redo med sin teknik sedan sex-sju år tillbaka. Detta betyder att i princip alla produkter är körbara för IPv6. För Företag 2 som främst arbetar med mobil infrastruktur är IPv6 mer nativ (mer grundläggande utan tilläggstjänster) än IPv4 med sina tillägg som till exempel NAT. Det innebär att det blir en effektivare administration och en del komponenter kan tas bort. Det man dock väntar på är att efterfrågan för IPv6 ska öka. I dagsläget är det mycket låg efterfrågan enligt respondenten vilket gör att många företag stannar kvar med NAT. Respondentens bild av potentiella faktorer Respondenten pekar på att det finns många faktorer som påverkar hastigheten på övergången mellan IPv4 och IPv6. Han menar att i och med att man nu går in i en enhets-era, där IoT exponentiellt kommer att öka, blir det naturligt att övergången kommer att ske snabbare och snabbare. Samtidigt kommer inte lösningar som NAT att försvinna vilket fortfarande hindrar 20

många företag från att ta steget mot IPv6. Det respondenten dock har observerat inom den mobila nätverksinfrastrukturen, från företagets perspektiv, är att när IPv6 har varit aktivt har man kunnat leverera högre 4G-hastigheter till smartphones. Detta är dock svårt för en konsument att vara medveten om och man kan inte direkt jämföra operatörer emellan. Vidare menar respondenten att konsumenterna inte har någon egentligen representant som kan föra en dialog mellan organisationerna och konsumenterna. Kostnadsfrågan är enligt respondenten något som är kritiskt från företagens perspektiv. Det blir en tröghetsfaktor då det blir mer omständligt och kostsamt att göra en stor omställning inom infrastrukturen ju större ett företag är. Och det är olika typer av kostnader, bland annat kostnaden att lära ut teknisk kunskap i form av designkunskap för de som ska bygga infrastrukturen. Vidare kostar själva utrustningen både mjukvarumässigt och hårdvarumässigt. Respondentens åsikt är också att NAT på ett sätt har låst vissa organisationer till IPv4 då det är en investering man redan har gjort och som fungerar för ändamålet när adresserna är slut. En annan spekulation respondenten gör är att det möjligtvis skulle kunna vara ett incitament för att byta till IPv6 om en organisation går över till mer molnbaserade tjänster. Detta, menar han, driver visserligen inte direkt övergången mot IPv6 men i samband med att man gör övergångar mot molnet tömmer man en stor del av den infrastruktur man har haft hos sig, vilket i sig över tid skulle kunna göra det mycket enklare att kliva över till rena IPv6-nät. 4.1.3 Intervju 3 Företag 2 Intervjun genomfördes i Kista, på ett av företagets kontor, med Respondent 3. På Företag 2 innehar respondenten titeln Director of IT and Data Standardization. Han leder arbetet med att koordinera strategier för standardisering och open source inom området data-it. Respondenten har även arbetat med IETF där han var delaktig i framställandet av RFC:s och suttit som ledamot i IAB:s styrelse. Respondentens syn på övergången Respondenten pekar på att övergången håller på att ske och att det är olika för olika länder och nätägare i vilken takt den sker. Enligt honom beror det på huruvida organisationer är benägna och samarbeta med varandra för att göra mer omfattande förändringar gällande infrastrukturen. Respondenten menar att till exempel Japan har kommit långt i sin övergång till IPv6 då de lokala operatörerna där har haft en vilja att samarbeta för att nå en snabbare övergång. Däremot tror inte respondenten att det kommer att vara en enskild händelse eller påtryckning som gör att en större, mer global, övergång skulle ske på kort tid. Respondenten menar att övergången går långsamt för att IPv6 inte har löst ett tillräckligt stort antal problem. IPv4 hade enligt honom många problem men det var bara ett som IPv6 egentligen löste, vilket var problematiken kring adressuttömning. Detta problem kunde lösas på andra sätt vilket också gjordes, med hjälp av NAT. Kostnaderna för att byta en hel infrastruktur är för höga för 21

att man inte skulle vilja ta till de temporära lösningarna enligt respondenten. Men så som NAT har löst det är det inte en snygg lösning enligt respondenten och han tror att övergången hade gått mycket fortare om inte NAT hade skapats. Företagets arbete med övergången Enligt respondenten har arbetet sett olika ut på olika delar av Företag 2. Vissa plattformar är redo för IPv6 sedan långt tillbaka medan andra har behövt längre tid för att bli redo. Däremot är i princip ändå hela företaget redo för IPv6. Det handlar för Företag 2 mycket om vem kunden är som de bygger infrastruktur åt. Många kunder är nöjda med IPv4 och då är det den tjänsten företaget kommer att erbjuda. Däremot har man varit redo med IPv6 länge och erbjuder även det. Respondenten var själv med och utvecklade prototyper för IPv6 inom företagets plattformar för nästan 20 år sedan, så för honom har IPv6 varit en realitet länge. Respondentens bild av potentiella faktorer Det är enligt respondenten många faktorer som påverkar övergångshastigheten mellan IPv4 och IPv6. Marknadsefterfrågan är i dagsläget det främsta som påverkar övergången enligt respondenten. På vissa marknader börjar man efterfråga IPv6 mer och mer, men det behövs fortfarande fler incitament för att det ska gå fortare enligt respondenten. Han menar dock att det är en kritisk massa som växer och när tillräckligt många eller tillräckligt stora företag har gjort en övergång till IPv6 kommer allt fler att behöva ansluta sig. Respondenten är tydlig med att även om NAT har löst problemet med adressuttömningen, har det inte lösts på ett optimalt sätt. Han menar också att NAT löste detta problem vid en tid då internettrafiken såg annorlunda ut och hur man använde internet skilde sig från idag. Detta gjorde att vid den tidpunkt då NAT utvecklades och togs i bruk så fanns det inte tillräckligt med incitament för att göra en övergång till IPv6. De flesta valde istället NAT. Respondenten pekar också på att en viktig faktor är kostnaden. Lösningar som NAT är billigare än en stor omställning för infrastrukturen inom en organisation, vilket gör det naturligt för många att inte byta till IPv6. Återigen pekar respondenten på incitamenten som behövs för att det ska vara värt att göra den investeringen. Man kan se det som en våg där ena sidan är kostnaden och andra sidan är incitamentet; när andra sidan väger tyngre tror respondenten att det kommer att bli självklart för organisationer att göra den investeringen. Enligt honom finns det också en säkerhetsfaktor som spelar in. Han menar att sedan två tre år tillbaka har kraven på krypterad trafik ökat markant men att så inte var fallet för 10 15 år sedan. Detta är något som respondenten tror att man kommer att behöva arbeta med när det gäller IPv6, då protokollet inte är byggt med krav på att kryptera all trafik. 22

4.1.4 Intervju 4 Företag 2 Intervjun genomfördes i Kista, på ett av företagets kontor, med Respondent 4. Respondentens titel på Företag 2 är Senior Expert R&D, Technology & Architecture. Där sitter han i en arbetsgrupp som arbetar direkt mot företagets CTO. I huvudsak arbetar respondenten med nätfrågor för företagets verksamhet. Respondentens syn på övergången Respondenten anser att en omfattande övergång är på väg och att en övergång kommer att ske, men att hastigheten styrs av framför allt tillgång och efterfrågan. Ett problem som driver fram övergången är att IPv4-adresserna har börjat ta slut och har tagit slut i vissa delar av världen och om man då behöver koppla upp sig på internet så har man inte så mycket val vad det gäller att börja använda IPv6-adresser. Ett problem som respondenten ser är att varken IPv4 eller IPv6 är säkra i och med att hela internetprotokollet är byggt på att alla ska kunna nå alla. Vidare menar han att problem för säkerheten, såsom DDoS-attacker, även finns kvar i IPv6. Han menar också att det finns ett integritetsproblem i och med att man delar upp IPv6- adresserna i två halvor och att man rekommenderar att använda varje enhets MAC-adress (Media Access Control) som identitet, vilket gör att man kan identifiera en specifik enhet utan problem. Det gör att all trafik kommer att vara spårbar till användare och att en användares dator kommer att kunna kännas igen oavsett var i världen man befinner sig. Detta är något som respondenten anser att man behöver titta på och fundera på hur man ska kunna lösa inom IPv6. Företagets arbete med övergången Företag 2 började göra en strukturerad övergång 1999 genom att köpa in ett litet bolag från Danmark som var specialiserat på IPv6-routrar. Man trodde att IPv6 skulle komma väldigt snart efter det och att företaget då behövde göra en plan för hur de skulle stödja IPv6. Det gjorde att de gick igenom alla produkter och började planera hur en övergång skulle gå till. Men när efterfrågan inte växte i den takt som hade förutspåtts så gick inte anpassningen till IPv6 riktigt så snabbt som planerat. Respondentens bild av potentiella faktorer Den största faktorn som respondenten kan se är att det är en ekonomisk fråga som styr mycket av övergångshastigheten mellan IPv4 och IPv6. Han säger att om det inte hade kostat mycket eller om det hade funnits ett ekonomiskt incitament att göra en övergång till IPv6 så hade en övergång gått mycket fortare. Men varje gång man gör en övergång eller byter något innebär det en kostnad som inte adderar något värde. I och med att internet idag är baserat på IPv4 så måste man kunna nå även IPv4-delarna av internet om man börjar använda IPv6. Detta betyder att man måste ha förmedlingsanordningar någonstans som möjliggör detta och det 23

innebär enbart en kostnad berättar respondenten. Detta innebär att det inte finns något incitament att byta protokoll till IPv6, om man inte har något problem med att fortsätta använda IPv4. De som driver på IPv6 övergången är de som inte har möjlighet att fortsätta använda IPv4. Ett exempel på det är Kina som har tillgång till väldigt få IPv4-adresser men snabbt växer in i den digitala världen. Därför behöver de börja använda IPv6 och det är något som han tror driver på övergången. Respondenten ser att NAT har använts mycket för att slippa byta till IPv6 men att det också kan användas som en brygga så att IPv6 enheter kan använda IPv4-adresser i gateways. Han menar dock att om man inte hade infört NAT och liknande lösningar över huvud taget så hade en övergång säkert skett med en lite högre hastighet, eftersom man då hade fått problem tidigare än vad man får nu när dessa tekniker redan har tillämpats. Vidare berättar respondenten att NAT och IPv4 kommer att leva kvar ett långt tag i och med att det är så mycket utrustning överallt och att en övergång därför inte kommer att ske fort. En faktor han kan se är att konsumenterna inte bryr sig om vilket internetprotokoll de använder, utan att de enbart vill ha tillgång till internet. Han menar dock att konsumenter inte borde behöva bry sig om den frågan men om det skulle bli så att operatörer börjar erbjuda tjänster som bara kan nås via ett visst internetprotokoll så kommer konsumenterna att börja engagera sig och välja det alternativ som passar konsumenten bäst. Respondenten menar att om en av de riktigt stora tjänsterna på internet skulle gå över och enbart använda IPv6 så skulle det tvinga alla operatörer som enbart kör IPv4 att bygga gateways mot tjänsten i och med att efterfrågan på den tjänsten är så stor och det skulle innebära en kostnad som var större än att helt gå över till IPv6. 4.2 Enkät I det här avsnittet presenteras en sammanställning av de svar som samlades in med hjälp av enkäten. Enkäten besvarades av sammanlagt 314 personer. Enkäten började med två frågor rörande utbildning och ålder och fortsatte med fem frågor angående kunskapen hos de svarande. Svarsalternativen på de fem frågorna baserades på en intervallskala där den tillfrågade fick rangordna sin kunskap kring frågan mellan ett och fem, där ett var lägst och fem var högst. Det resultat man tydligt kunde se var att en stor del av de som svarade ansåg sig veta vad en IP-adress används till (se graf 1). Angående kunskapen hos de svarande på de frågor som behandlade skillnaden mellan IPv4 och IPv6 samt medvetenheten om vilket internetprotokoll deras anslutna enheter använde så var majoriteten av svaren det lägsta alternativet (se graf 2). Det var alltså tydligt att de svarande inte visste mer om internetprotokoll än hur IP-adresser används. 24

All statistik från enkäten återfinns i bilaga 3. Graf 2. Graf representerade de svar på andra frågan i enkäten rörande kunskap hos de svarande. Graf 3. Graf representerade de svar på tredje frågan i enkäten rörande kunskap hos de svarande. 25

5 Analys I detta avsnitt presenteras resultaten av den analys som gjorts på alla insamlade data. Avsnittet är huvudsakligen uppdelat i två olika underrubriker. Under den första rubriken presenteras analysen av materialet rörande själva övergången till IPv6 och hur företagen har arbetat med övergången. Under den andra rubriken presenteras resultaten av analysen som gjorts rörande vilka potentiella faktorer som påverkar övergångshastigheten. 5.1 Analys av övergången I detta avsnitt kommer de teman rörande bilden av själva övergången mellan IPv4 och IPv6 att presenteras. Vidare kommer analysen av företagens arbete kring övergången, samt analysen av hur NAT har påverkat övergången att presenteras. 5.1.1 Bild av övergång/ IPv6 Ett tydligt mönster som framträder efter analys av de data som samlats in är att en övergång kommer att behöva ske. Vidare finns även en enad bild hos respondenterna av att övergången till IPv6 har gått väldigt långsamt men att en övergång ändå är på väg. Angående vilken hastighet övergången kommer att ske med i framtiden är det dock delade meningar bland respondenterna. Respondent 1 menar att en övergång till IPv6 har börjat ta fart redan och att de flesta användare kommer att använda IPv6 inom en snar framtid. Respondent 2 menar istället att övergången kommer att fortsätta ta tid. Vilka faktorer som har och kommer att påverka övergångshastigheten presenteras i avsnitt 5.2. Att bilden av övergången skiljer sig mycket mellan olika länder är ett ytterligare tema som framkommit under analysen. Både Respondent 2 och Respondent 3 pekar på att Japan är ett land där övergången har kommit längre än i Sverige, mycket tack vare att operatörer och företag i Japan har en större vilja att samarbeta än respektive parter i Sverige har. Respondent 4 menar även att länder som Kina har kommit långt tack vare en avsaknad av tillgång till IPv4-adresser, vilket leder till att en övergång till IPv6 är oundviklig. 5.1.2 Hur arbetet ser ut för att göra en övergång De mönster som framkommit ur respondenternas svar om hur företagen, där de arbetar, har hanterat arbetet kring övergången är att både Företag 1 och Företag 2 verkar ha kommit långt i anpassandet till IPv6. 26

Enligt Respondent 1 använder redan Företag 1 IPv6 som standard på tjänster som är kopplade till företagets egna nät. Vidare berättas att de även är redo att leverera IPv6 till slutkunder i stadsnät så fort de stadsnäten har gjort sig redo att möjliggöra detta. De respondenter som arbetar på Företag 2 beskriver, i enighet med varandra, att även Företag 2 är redo att använda IPv6. Respondent 2 berättar att tekniken hos företaget har varit på plats i över sex år och att i princip alla produkter företaget har är körbara med IPv6. Respondent 3 berättar att det är vilket av internetprotokollen som efterfrågas av kund som bestämmer vilket protokoll Företag 2 erbjuder, men att företaget kan erbjuda IPv6 till kunder som efterfrågar det. De svar från enkäten som använts i studien visar på att de flesta vanliga internetanvändare inte är medvetna om vad som skiljer IPv4 och IPv6 åt, vilket kan påverka det protokoll som företagets kunder efterfrågar. 5.1.3 Företagens bild av NAT Det som framkommer ur de data intervjuerna har genererat är att bilden av huruvida NAT har haft en negativ eller positiv påverkan på övergångens hastighet, skiljer sig mellan de olika respondenterna. Respondent 4 menar att NAT har använts mycket för att slippa göra en övergång till IPv6 men även för att fungera som en brygga mellan IPv4 och IPv6. Men om inte NAT eller liknande tekniker hade införts så hade säkerligen en övergång skett lite snabbare eftersom man hade fått problem tidigare än vad man får nu när dessa tekniker används. Respondent 3 pekar liksom Respondent 4 på att NAT användes för att lösa problemen med adressuttömningen, men att NAT inte löste problemet på ett optimalt sätt. Vidare menar Respondent 3 att införandet av NAT gjorde att det inte fanns tillräckligt med incitament för en övergång till IPv6 och att de flesta då istället valde att bara införa NAT. Respondent 2 instämmer med de två andra respondenterna från Företag 2 att NAT har tagit bort incitamentet för många företag att gå över till IPv6 då NAT har fungerat bra för att lösa vissa problem. Vidare pekar även respondenten på att IPv6:s säkerhetslösning är väldigt olik den lösning IPv4 och NAT använder. Att mycket fokus har lagts på att bygga upp säkerhetslösningar kring NAT och IPv4, men inte på att bygga lösningar kring IPv6 är något som försenat en övergång ytterligare. Respondent 1 är till skillnad från de övriga lite mer positivt inställd till NAT. Respondenten menar att även om NAT har använts för att frigöra IPv4 adresser och löst adressuttömningsproblemet så har tekniken inte haft någon nämnvärd påverkan på själva övergångshastigheten. Han menar snarare att NAT och liknande tekniker kan ha bidragit till att skapa intresse för IPv6 och spridit kunskap om protokollet. 27

5.2 Analys av faktorer utöver NAT I detta avsnitt analyseras de faktorer som påverkar övergångshastigheten utöver NAT. Detta kommer att göras genom att analysera respondenternas svar och titta på den gemensamma uppfattning som de har. Vidare kommer även respondenternas eventuella meningsskiljaktigheter att analyseras. 5.2.1 Kostnad och incitament En genomgående synpunkt bland alla respondenters svar är att kostnaden är en mycket viktig faktor för övergången mellan IPv4 och IPv6 och att det behövs incitament för att det ska vara en investering värd att göra, främst då för företag. För många företag handlar det, enligt alla respondenter, om att man har gjort investeringar i den redan installerade infrastrukturen, för att få sina nätinfrastrukturer att fungera på ett adekvat sätt. Det är därför en av de viktigare faktorerna som har påverkat hastigheten för övergången till IPv6. Vidare är det olika typer av kostnader som spelar in när man ska ställa kostnaden och resultatet mot varandra. Dessa kostnader uppstår bland annat i form av teknisk utbildning för de som ska kunna installera och administrera tekniken. Det är även mjukvara som kan behöva uppdateras i applikationer och plattformar, och sedan kan också hårdvara behöva bytas ut eller uppgraderas. Detta menar respondenterna ser olika ut beroende på organisation och företag. När det gäller incitamenten är det svårt att kartlägga hur dessa skulle se ut för att driva på övergången. Men Respondent 2 menar till exempel att det kan uppstå indirekta incitament, som när företag flyttar mycket av sina tjänster till olika molnlösningar. Det skulle enligt honom frigöra mycket infrastruktur vilket kan göra det billigare och enklare att gå över till IPv6. 5.2.2 Tillgång och efterfrågan En annan faktor som är kritisk enligt respondenterna är tillgång och efterfrågan på IPv6. Detta gäller för olika typer av kunder, både för internetanvändare och för organisationer som sitter med nätinfrastruktur. För till exempel företag som Företag 2 styrs kundernas efterfrågan på en mer global nivå, där man levererar den lösning som kunden i en viss region eller land efterfrågar. Både Respondent 1 och Respondent 4 menar att de flesta kunder saknar kunskap om vilket internetprotokoll de vill ha och att kunderna efterfrågar internet, inte internet via IPv4 eller IPv6. Detta är något som även är tydligt i den enkät som besvarats av internetanvändare där de flesta har svarat att de saknar eller har väldigt lite kunskap om skillnaderna mellan de båda protokollen. En annan faktor som också påverkar dessa beslut är att så länge de får internet så är kunderna nöjda ifall de kan spara lite pengar på att inte efterfråga IPv6 utan istället fortsätta använda IPv4. Enligt respondenterna från Företag 2 växer dock efterfrågan på IPv6 och den kommer att växa mer och mer i sinom tid. För operatörer som Företag 1 styrs efterfrågan på deras tjänster av kunderna, men då det enligt 28

Respondent 1 finns en väldigt låg efterfrågan från kunderna uppstår en annan faktor. Denna faktor är konkurrenterna och hur deras nätinfrastruktur ser ut. Det är svårt att motivera en stor övergång om inte många följer med, i och med att det blir höga kostnader för att få tekniken att samverka. Respondenten från Företag 1 gör dock klart att företaget är positivt inställt till IPv6 och vill göra en övergång så snart som möjligt. Ett tema som framkommer i intervjuerna är att det som överlag sänker hastigheten på övergången är att efterfrågan är så pass låg att många organisationer inte anser det vara en värdefull investering. Enligt Respondent 1 blir det då ett slags dödläge där företag står och väntar på att någon annan ska ta initiativet till att gå över till IPv6. Användares medvetenhet (enkäten) Det finns en tydlig trend i svaren från enkäten, som visar samma bild som den respondenterna har kring användarnas medvetenhet. Det är att medvetenheten är mycket låg när det kommer till de båda protokollen och skillnaden mellan de två versionerna. Den bild som användare har av internetprotokollet motsvarar en begränsad del av vad protokollet innefattar. Många är ändå medvetna om ungefär vad IP-adressen är till för, alltså att det är som ett ID-nummer för en enhet som kommunicerar på internet. Det är däremot mer tydligt att man som användare inte är särskilt insatt i skillnaden mellan protokollen, vilka protokoll som ens enheter använder och hur man byter till IPv6 från IPv4. 5.2.3 Säkerhetsfrågan Ytterligare en faktor som de flesta respondenter nämner är säkerheten kring IPv6. De menar att det är en viss mängd arbete som behöver göras för att nivån på säkerheten ska vara densamma för IPv6 och för IPv4. Detta menar Respondent 2 beror på att IPv4 tillsammans med NAT har fått en definierad säkerhetslösning som ser ut som den gör tack vare NAT:s adresseringsteknik. I och med att en övergång till IPv6, som Respondent 2 påpekar, skulle göra tekniken mer grundläggande och med färre tillägg så innebär det att arbete behöver göras med säkerhetslösningarna kring protokollet. Respondent 3 delar den uppfattningen och menar att anledningen till säkerhetsproblemen kring IPv6 är att protokollet designades vid en tid då det inte fanns någon efterfrågan på krypterad trafik. Detta menar han är ett mycket mer modernt problem. Respondent 4 nämner att i och med att man rekommenderar att använda enheternas MAC-adress som identifiering i IPv6 så uppkommer även ett integritetsproblem eftersom enheten då lätt kan spåras. Enligt Respondent 2 är det dock inte bara nackdelar med att säkerhetslösningen ser annorlunda ut i IPv6. Med internetprotokollet har man möjlighet att bygga en säkerhetslösning som inte negativt påverkar administrationen av tjänsten. 29

6 Slutsats Syftet med studien var att ta reda på varför en övergång mellan IPv4 och IPv6 har skett med en så långsam hastighet som den har gjort. Målet var att besvara frågeställningarna: Vilka faktorer utöver NAT är avgörande för hastigheten av övergången från IPv4 till IPv6? Hur ser företagen på NAT gällande påverkan på hastigheten på övergången från IPv4 till IPv6? Studien visade att bilden av att övergången skett långsamt men att en övergång till IPv6 med all säkerhet är på väg var unison mellan alla respondenter som deltog i intervjuerna. Vidare visade studien att bilden av hur NAT har påverkat övergångshastigheten var delad mellan respondenterna. För att uppfylla syftet med studien presenteras i avsnitt 6.1 slutsatsen gällande de forskningsfrågor som presenterats i 1.3.2. 6.1 Faktorer som påverkar övergångshastigheten En av de två huvudfaktorer som påverkar hastigheten är att det saknas ekonomiska incitament för att göra övergången till IPv6. Det framkommer i analysen att den kostnad det skulle innebära för företag att gå över till IPv6 ofta är stor och framför allt större än vad kostnaden för att bygga förlängningstekniker till IPv4 är. Detta gör att beslutstagare ofta väljer att fortsätta använda IPv4 istället för att göra en övergång. Dessa kostnader kan delas in i flera olika typer: tjänstekostnader, hårdvarukostnader och mjukvarukostnader. Den andra huvudfaktorn som påverkar att hastigheten på övergången är långsam är att det saknas tillräcklig efterfrågan på IPv6 för att det ska vara lönsamt för operatörer att erbjuda det till sina kunder. Det framkommer tydligt i analysen att kunskap och intresse för vilket internetprotokoll som kunderna vill ha saknas. Detta är något som både visar sig i enkäten och de svar som respondenterna har gett. I enkäten syns det tydligt att de flesta vanliga internetanvändare inte är medvetna om vilket internetprotokoll de använder eller vilka skillnader som finns mellan de olika protokollen. De flesta kunderna efterfrågar idag inte internet med IPv4 eller internet med IPv6, utan enbart internet. Detta gör att efterfrågan på att IPv6 ska levereras är låg. Att det för många aktörer även är en lite lägre ekonomisk kostnad att köpa IPv4 med NAT gör också att efterfrågan sjunker. Att efterfrågan saknas beror alltså på mer än en faktor men okunskap och avsaknad av intresse för IPv6 är en bidragande orsak. En till slutsats som kan dras är att ifall några av de stora tjänsterna på internet skulle gå över till att enbart erbjuda tjänsten enbart via IPv6, så skulle internetanvändare som vill ha tillgång till den tjänsten få en ändrad bild av vilket protokoll de vill använda. Då skulle efterfrågan och trycket på att leverantörer ska erbjuda IPv6 växa. Detta är även något som troligtvis skulle resultera i att kunskapen om de olika protokollen hos användare skulle öka, eftersom användarna skulle vilja veta vilket protokoll de ska använda för att få tillgång till den tjänsten. 30

Dessa två huvudfaktorer går hand i hand och är de två enskilt största anledningarna till att övergången sker med den hastighet den gör. Det finns dock andra faktorer som också påverkar hastigheten. En av dessa, som respondenterna från Företag 2 tar upp, är säkerheten kring IPv6. De menar att det behövs arbete kring att bygga upp en struktur som är lika bra som den IPv4 och NAT har. Med det sagt är det dock inte endast en nackdel för övergången. Det finns även fördelar med att IPv6 är mer grundläggande, som att man får möjlighet att bygga säkerhetslösningen från början. Med IPv4 har det mer blivit påbyggnad efter påbyggnad av lösningar. 6.2 Företagens bild av NAT och dess påverkan på övergången Den första slutsats man kan dra gällande respondenternas enade bild av NAT är att det är en teknik som löste problemet med adressuttömningen. Men huruvida man uppskattar den typen av lösning varierar mellan respondenterna. Det intressanta att se är att respondenten från Företag 1 var positivt inställd till NAT medan respondenterna från Företag 2 var mer eniga om att NAT mer sköt på problemet med adressuttömningen, vilket inte är positivt i längden. Bilden av NAT och dess påverkan på övergången varierar mellan olika företag och kanske även beroende på vilket område företaget arbetar med. 31

7 Diskussion I detta avsnitt presenteras en diskussion rörande arbetet, studiens resultat samt vidare forskning på området. 7.1 Diskussion rörande arbetet Arbetet kring denna uppsats genomfördes med en viss tidspress då intervjuerna genomfördes relativt sent i arbetsprocessen. Det var inte helt lätt att få kontakt med lämpliga intervjupersoner vilket var en faktor som inte räknades från början. Detta påverkade beslutet att använda tre respondenter från samma företag. I och med att de hade så skilda roller och att Företag 2 är ett så pass stort företag bedöms det ändå som rimligt att använda alla tre respondenterna och endast en från ett annat företag. Att respondent 3 dessutom hade arbetat med IETF och IAB och varit delaktig i arbetet kring IPv6 blev en positiv överraskning. Det var inget som framkom innan intervjun ägde rum. Att få ytterligare en synvinkel på problemområdet och att få en expert som har arbetat med problemet på mer än ett sätt var väldigt värdefullt och bidrog till en bättre analys och slutsats. En aspekt som var intressant och som skulle vara intressant att vidareutveckla i en ytterligare studie är att åsikterna kring NAT skiljde sig mellan respondenten från Företag 1 och respondenterna från Företag 2. Rörande enkäten som användes i studien hade det varit intressant att se hur resultatet hade blivit med större spridning i ålder och utbildningsnivå. Att enkäten spreds främst via sociala medier innebar också att många av de som svarade fanns i bekantskapskretsen till enkätens skapares och då förmodligen antingen studerar eller har ett intresse av IT. Detta kunde ha tagits i beaktande om en kvantitativ analys skulle ha utförts på de data som genererades, men eftersom det enbart skulle utföras kvalitativ analys på svaren samt att det fanns en tydlig tidsbegränsning på studien så bedömdes detta val ändå vara adekvat. Trots att så stor andel av de som svarade var unga vuxna och hade utbildning på hög nivå så saknades kunskap om området. En tanke rörande vilket resultatet hade blivit om spridningen hade varit större och inkluderat andra än skaparnas bekantskapskrets är att ännu fler kanske hade svarat att de saknade kunskap. Detta på grund av att det hade varit färre med en utbildning eller intresse relaterat till IT. 32

7.2 Diskussion rörande resultatet Förväntningarna på denna studie har uppfyllts på ett adekvat sätt. Undersökningen har gett ett resultat som var rimligt för tidsramen. Det blev tidigt tydligt att NAT var en mycket viktig faktor för övergångshastigheten, men att arbeta med att hitta fler faktorer gick ändå bra. Det var uppenbart att det var viktigt med incitament enligt respondenterna. Resultatet av enkäten var inte något som förvånade. Den uppfattningen som fanns hos enkätskaparna redan innan enkäten och studien var att man inte har särskilt bra kunskap om internetprotokollen och dess olika versioner. Efter enkäten blev detta ännu tydligare. Huruvida det är ett problem att vanliga användare inte har kunskap om detta och liknande områden är en intressant fråga att diskutera kring och kanske även forska mer på. Vad som tydligt framkom i arbetet var att efterfrågan på IPv6 i hög grad styr hur snabbt användandet av IPv6 ökar, men om det hade funnits kunskap hos användare kring området så hade kanske efterfrågan på IPv6 stärkts och påverkat hastigheten. Motfrågan blir då istället om användare verkligen ska behöva ha kunskap om alla områden inom IT-världen eller om det ska räcka att experterna och beslutsfattarna sitter på den kunskapen. 7.3 Vidare forskning Ett förslag på vidare forskning är att titta mer globalt där man går in mer på djupet av länders övergångsprocesser. Genom att jämföra mer i detalj hur olika länder arbetar med övergången skulle man kunna få en bättre bild av alla de faktorer som påverkar hastigheten för övergången, och kan då använda den kunskapen till förbättrade processer i länder där det går långsamt. Något som även skulle vara intressant att gå in mer på är incitamenten kring övergången till IPv6. Att forska på vad som gör det värt för företag att ta steget mot IPv6 för att få fram ett resultat som kan appliceras på andra verksamheter. Detta skulle kunna göras för att tydligt öka hastigheten i övergången. Ett ytterligare förslag på vidare forskning vore att genomföra en kvantitativ undersökning på en lite större och mer spridd målgrupp, rörande användares kunskap om internetprotokoll och dess användningsområde. Detta för att få en mer generaliserbar bild av hur kunskapen hos vanliga internetanvändare idag faktiskt ser ut. 33

Referenser Alvestrand, H., (2004) A Mission Statement for the IETF. Network Working Group. Hämtad från: https://datatracker.ietf.org/doc/rfc3935/ Cisco. (2006). IPv6 Extension Headers Review and Considerations. Cisco. Hämtad från: https://www.cisco.com/en/us/technologies/tk648/tk872/technologies_white_paper0900aecd8 054d37d.html Cisco IPv6 Lab. (2018). Cisco IPv6 Lab: IPv6 Deployment. Cisco. Hämtad från: http://6lab.cisco.com/stats/cible.php?country=se&option=all Comer, D. (2009). Computer networks and internets (5th ed.). Upper Saddle River, N.J.: Pearson/Prentice Hall. CompuTroon. (2015). Tech News: BT Announce IPv6 Switch Over Date. CompuTroon. Hämtad från: http://www.computroon.co.uk/2015/09/25/tech-news-bt-announce-ipv6-switchover-date/ Deering, S., och Hinden, R., (1998) Internet Protocol, Version 6 (IPv6) Specification. Network Working Group. Hämtad från: https://www.ietf.org/rfc/rfc2460 Deering, S. och Hinden, R. (2003) Internet Protocol Version 6 (IPv6) Addressing Architecture. Network Working Group. Hämtad från: https://tools.ietf.org/html/rfc3513 Deering, S. och Hinden, R. (2017) Internet Protocol, Version 6 (IPv6) Specification. Internet Engineering Task Force (IETF). Hämtad från: https://tools.ietf.org/html/rfc8200 DiCicco-Bloom, B. och Crabtree, B. F. (2006). The qualitative research interview. Medical Education, 40, 314-321 Egevang, K. och Francis, P. (1994) The IP Network Address Translator (NAT). Network Working Group. Hämtad från: https://tools.ietf.org/html/rfc1631 Fall, K. och Stevens, W. (2012). TCP/IP illustrated. Upper Saddle River, NJ: Addison- Wesley. Fuller, V. (1993). Classless Inter-Domain Routing (CIDR): an Address Assignment and Aggregation Strategy. Network Working Group. Hämtad från: https://www.rfceditor.org/rfc/rfc1519.txt 34

Företag - Fast eller dynamisk IP-adress - Bredbandsbolaget.se. (2018) Hämtad från: http://www.bredbandsbolaget.se/foretag/bredband/fast-eller-dynamisk-ip.html Goldkuhl, G. (2011). KUNSKAPANDE. Hämtad från: http://www.vits.org/publikationer/dokument/409.pdf Google Analytics (2018) What if the Internet ran out of room? In fact, it's already happening. Hämtad från: https://www.google.com/intl/en/ipv6/index.html Hedin, A. (1996). Liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Hämtad från Uppsala Universitet: https://studentportalen.uu.se/uusp-fileareatool/download.action?nodeid=459535&toolattachmentid=108197 Internet of Things forecast Ericsson. (2018). Hämtad från: https://www.ericsson.com/en/mobility-report/internet-of-things-forecast Kopetz H. (2011) Internet of Things. In: Real-Time Systems. Real-Time Systems Series. Springer, Boston: MA Li, C., Li, X., Wu, J., You, Y. och Chen, M. (2003). IPv6 development in China. Proceedings 2003 Symposium on Applications and the Internet Workshops (SAINT 2003 Workshops). Mazumder, R., iah Alam, M. B. M., och Habib, M. A. (2011). Comparative Study of IPv4 and IPv6. International Journal of Mobile & Adhoc Network Vol1, (3), 334-338. Hämtad från: https://www.researchgate.net/profile/md_badrul_miah/publication/283992369_comparative _Study_of_IPv4_and_IPv6/links/564ace2208ae9cd9c826e862.pdf multicast Definition of multicast in English by Oxford Dictionaries. (2018). Hämtad från Oxford Dictionaries: https://en.oxforddictionaries.com/definition/multicast Oates, B. (2012). Researching information systems and computing. Los Angeles: Sage. Respondent 4, Senior Expert R&D, Technology & Architecture på Företag 2, 9/5-2018 Postel, J. (1981) Internet Protocol. Information Sciences Institute University of Southern California. Hämtad från: https://tools.ietf.org/html/rfc791 RFCs. (2018). Hämtad från: https://www.ietf.org/standards/rfcs/ Touch, J. (2013) Updated Specification of the IPv4 ID Field. Internet Engineering Task Force (IETF). Hämtad från: https://tools.ietf.org/html/rfc6864 35

Tsirtsis, G. och Srisuresh, P. (2000) Network Address Translation - Protocol Translation (NAT-PT). Network Working Group. Hämtad från: https://tools.ietf.org/html/rfc2766 Who we are. (2018). Hämtad från IETF: https://www.ietf.org/about/who/ Wu, P., Cui, Y., Wu, J., Liu, J. och Metz, C. (2013). Transition from IPv4 to IPv6: A State-ofthe-Art Survey. IEEE Communications Surveys & Tutorials, 15 (3), 1407-1424. doi: 10.1109/SURV.2012.110112.00200 36

Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor Frågor del 1: Hur ser företagets arbete ut med att göra en övergång mellan IPv4 och IPv6? Anser ni att det finns en anledning att göra en omfattande övergång inom en snar framtid? Om inte, bör man fortsätta utvidga lösningarna kring IPv4? Om ja, är säkerheten en stor faktor till att göra en övergång; är IPv6 säkrare än IPv4? Finns tekniken för en övergång redo eller är det en för stor/dyr process att byta? (beroende på företag) Hur ser ni på de temporära lösningar som finns idag, är de fortfarande bara till för att hjälpa en övergång, eller har de snarare blivit en del av IPv4? Följdfrågor: Vilka är era lösningar för att fortsätta använda IPv4? Ser ni dem som temporära? Frågor del 2 (Ordning): Vad kan företaget se för faktorer som potentiellt skulle kunna påverka hastigheten av övergången mellan IPv4 och IPv6? Följdfrågor: Tror ni att det är konsumenternas efterfrågan som styr hastigheten på övergången till IPv6? Tror ni att det är en kostnadsfråga? Tror ni att det saknas teknisk kunskap och teknik för att en övergång ska ske snabbare? Tror ni att det är tekniker för att förlänga livet på IPv4 (NAT) som påverkar hastigheten på övergången? 37

Bilaga 2 Enkät Undersökning om medvetenhet kring internetprotokoll Detta är en undersökning som skall användas som material till en kandidatuppsats i systemvetenskap. Syftet med undersökningen är att samla in kunskap om medvetenheten kring internetprotokoll hos internetanvändare i Sverige. *Obligatorisk Vilken åldersgrupp tillhör du? * 0-12 år 13-20 år 21-30 år 31-50 år 51-70 år 70 + år Vill ej ange Vad är din högst avslutade/pågående utbildningsnivå? * Grundskola Gymnasium Folkhögskola Yrkeshögskola (1 2 år) Universitet/Högskola/Liknande (3 år) Universitet/Högskola/Liknande (4 år+) Annan utbildning Vill ej ange Introduktion Nedan följer ett antal påståenden som berör kunskap kring internetprotokoll, version 4 (IPv4) och 6 (IPv6). Vänligen svara på alla frågor. Markera var på skalan du befinner dig. Jag vet vad ett internetprotokoll är. * Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt Jag vet vad en IP-adress används till. * Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt 38

Jag är insatt i vad skillnaden mellan internetprotokoll version 4 och version 6 innebär. * Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt Jag är medveten om vilket internetprotokoll mina internet-anslutna enheter använder. * Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt Jag är medveten om hur jag byter internetprotokoll. * Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt Tack för att du deltog! Alla svar kommer samlas in och sammanställas. Svaren kommer att användas i en kvantitativ analys. Detta ska vara underlag i en kandidatuppsats inom området systemvetenskap. 39

Bilaga 3 Enkätresultat Resultat av särskiljningsfrågorna Fig 4.1. Graf representerande spridningen på åldern hos de som svarat på enkäten. Fig 4.2. Graf representerande spridningen på utbildningsnivå hos de som svarat på enkäten. Resultat av kunskapsfrågorna 40

41