Uppsala Universitet Tros- och livsåskådningsvetenskap C. Folkkyrkansgräns

Uppsala Universitet Tros- och livsåskådningsvetenskap C Folkkyrkansgräns Övriga lärofrågor och implicit ecklesiologi i Svenska kyrkans läronämnd 2000-2016 Per Stumle 19790806-3238 Handledare: Karin Johannesson

1 Innehåll Inledning... 2 1.1 Svenska kyrkans läronämnd... 2 1.2 Syfte och frågeställning... 5 1.3 Material och avgränsningar... 6 1.4 Metod... 7 1.5 Teori, ecklesialitet, explicit och implicit ecklesiologi... 10 1.6 Forskningsöversikt... 11 Resultat... 13 2.1 Tro bekännelse och lära... 13 2.2 Kyrkans böcker... 13 2.3 Gudstjänst, sakrament och övriga handlingar... 14 2.4 Kyrkans vigningstjänst... 14 2.5 Ekumenik... 14 3. Övriga lärofrågor... 15 3.1 Etik... 15 3.2 Församlingsfrågor... 15 3.3 Religionsdialog... 16 3.4 Svenska kyrkans rättsliga reglering... 16 4. Svar på tidigare ställda frågor... 17 Den implicita ecklesiologin... 19 5.1 Etik... 19 5.2 Församlingsfrågor... 21 5.3 Religionsdialog... 24 5.4 Rättslig reglering... 27 5.5 Svenska kyrkans läronämnds implicita ecklesiologi... 28 5.6 De möjliga övriga lärofrågorna... 29 Sammanfattning... 32 Källförteckning... 34 Tryckta källor... 34 Elektroniska källor... 35

2 Inledning I den lag som Sveriges riksdag stiftade i samband med de förändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan vid millennieskiftet fastslås i den andra paragrafen att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. 1 Skeptiker har beskrivit denna relation som att det i Svenska kyrkan är möjligt att rösta om huruvida Guds uppenbarelse i Jesus Kristus är sann. Thomas Ekstrand formulerar denna problematik med att ställa frågan Går det att förena tron på att Gud på ett särskilt sätt uppenbarat sig i Kristus med ett system som medger demokratiskt beslutsfattande över alla frågor? 2 Annorlunda uttryckt: vart går folkkyrkans gräns? 1.1 Svenska kyrkans läronämnd En del av denna samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete är det arbete och den uppgift som utövas av Svenska kyrkans läronämnd. Jag förstår kyrkomötet och kyrkoordningen som ett utryck för Svenska kyrkans demokratiska organisation som stipuleras i ovanstående lagstiftning. Kyrkomötet är det institutionella svaret från kyrkan på de krav Sveriges riksdag ställer på henne. Teologiskt brukar denna institutionella struktur motiveras med begreppet den dubbla ansvarslinjen. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter som väljs av Svenska kyrkans medlemmar. (2 platser reserveras åt utlandsförsamlingarna). Svenska kyrkans biskopar är inte valbara till kyrkomötet. Kyrkomötet beslutar om Svenska kyrkans regelverk, kyrkomötet väljer också ledamöter till kyrkostyrelsen. Alla medlemmar i kyrkomötet har möjligheten att skriva motioner om inriktningen för Svenska kyrkans verksamhet. De motioner som berör Svenska kyrkans lära skall behandlas av läronämnden. Läronämnden utgörs av samtliga tjänande biskopar vilka är fjorton till antalet samt åtta av kyrkomötet valda ledamöter. De åtta valda 1 Lag 1998:1591. 2 Ekstrand, Thomas 2002 Folkkyrkans gränser En teologisk analys av övergången från statskyrka till fri folkkyrka Verbum Förlag, Stockholm sid.122.

3 ledamöterna utgörs idag av tre professorer, tre docenter, en universitetslektor (som också är docent) en före detta domprost samt en stiftsadjunkt. 3 Ärkebiskopen är ordförande i läronämnden. Läronämnden är ett försök att förena tron på att Gud på ett särskilt sätt uppenbarat sig i Kristus med ett system som medger demokratiskt beslutsfattande över alla frågor. Att det finns ett spänningsfält i den dubbla ansvarslinjen är jag ingalunda först med att konstatera. Svenska kyrkans läronämnd pekar på denna spänning i ett yttrande från 1985 då den konstaterar: Kyrkans tro och liv bygger ytterst på något som är icke förhandlingsbart, evangelium om Jesus Kristus. Detta är fundamentalt också när det gäller kyrkans yttre ordningar och arbetsformer. 4 Kyrkans tro och lära bygger alltså på något som inte är förhandlingsbart. Detta skall även gälla dess yttre ordningar. En folkkyrkotanke med ett demokratiskt styre av kyrkan i form av ett kyrkomöte kan förstås som en yttre ordning och arbetsform. Läronämndens uppgift är att garantera det i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som är icke förhandlingsbart. Läronämndens uppdrag är att fastställa folkkyrkans gräns. 3 https://www.svenskakyrkan.se/laronamnden hämtad 2017-02-07. 4 Ekstrand, Anne-Louise, Hermansson, Jörgen, Lundstedt Göran 2005 Demokrati och kyrka En reflektion över Svenska kyrkans demokratiska identitet SKU 2005:2 sid.23.

4 Läronämnden kan ange att en särskild beslutsordning kan bli tillämplig. Det är då biskoparnas möjlighet att besluta om en sådan särskild beslutsordning skall tillämpas om de finner att ett förslag från kyrkomötet strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Om kyrkomötet skall gå emot biskoparnas yttranden krävs bland annat tre fjärdedelars majoritet bland de röstande i kyrkomötet. (11 kap. 17-18 i kyrkoordningen). Att gå emot läronämnden är således fullt möjligt men ändock betydligt svårare än att ändra beslut som inte behandlats av läronämnden. Systemet kan i viss mån liknas med hur det går till att förändra svenska grundlagar. Läronämnden väljer delvis självständigt ut vilka motioner från kyrkomötet den väljer att behandla. Därmed ges läronämnden stora möjligheter att påverka kyrkomötets arbete. Kyrkoordningen stipulerar läronämndens arbete enligt följande. Läronämnden ska yttra sig innan kyrkomötet beslutar i ärenden som gäller 1. Grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. 2. Att anta eller ändra kyrkans böcker. 3. Bestämmelser om gudstjänster, sakrament och övriga handlingar. 4. Bestämmelser om kyrkans vigningstjänst, samt 5. Ekumeniska överenskommelser. Därutöver skall läronämnden ha möjlighet att yttra sig i övriga lärofrågor. 5 Läronämnden är således en instans med omfattande inflytande på Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Biskopen i Lunds stift, Johan Tyrberg, konstaterar i en debattartikel i Svenska kyrkans tidning våren 2017 att genom läronämnden har Svenska kyrkans biskopar (och övriga ledamöter i läronämnden, min anmärkning) större möjlighet att påverka Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära än någon vald ledamot i kyrkomötet. 6 Allt som är att betrakta som lärofrågor och som ska behandlas i kyrkomötet kan och skall läronämnden yttra sig över. Vidare har läronämnden möjlighet att väsentligt påverka förändringar i vad läronämnden bedömer vara Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Läronämnden avgör själv vad som kan anses vara en övrig lärofråga och vad den därför kan välja att yttra sig kring. 5 Kyrkoordningen 11kap. 17. 6 http://www.kyrkanstidning.se/debatt/biskopars-mojligheter-att-direkt-paverka-forsamlingarna-bor-oka hämtad 2017-05-10.

5 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som definieras som en övrig lärofråga i Svenska kyrkan av dess läronämnd och vilken implicit ecklesiologi som därmed läronämnden ger uttryck för. Med sin rätt att uttala sig om alla motioner som berör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, nedan kallat lärofrågor, har läronämnden ett väsentligt inflytande över Svenska kyrkan. Begreppet övrig lärofråga definieras inte i Kyrkoordningen och därmed ges läronämnden ett betydande handlingsutrymme att själva definiera vad som är en övrig lärofråga och därför nämndens uppdrag och uppdragets omfattning. Vilken syn på vad som är en övrig lärofråga framträder vid ett studium av de ärenden som läronämnden valt att ta upp sedan Svenska kyrkans förändrade relation till staten år 2000? Min frågeställning är: Hur ser den implicita ecklesiologi ut som framträder vid ett studium av övriga lärofrågor i läronämnden?

6 För att uppnå uppsatsens syfte undersöks ett antal analysfrågor. Finns det ett mönster i vilka frågor som läronämnden väljer att yttra sig i som går att förstå som övriga lärofrågor? Här berör uppgiften en gränsdragningsproblematik. Alla frågor läronämnden behandlar är lärofrågor men inte alla kan vara av karaktären övriga lärofrågor. När de övriga lärofrågorna väl identifierats går det att ställa frågan om det finns frågor läronämnden väljer att yttra sig kring vissa år men väljer att avstå från att yttra sig kring andra år? En närbesläktad fråga är huruvida det sker en förändring över tid i vilken typ av frågor läronämnden yttrar sig över. Är det till exempel så att vem som sitter ordförande i läronämnden påverkar vilka frågor läronämnden yttrar sig kring? En ytterligare analysfråga är huruvida antalet yttranden påverkas av läronämnden sammansättning? Finns det år då läronämnden yttrar sig kring fler motioner än andra? Påverkas en sådan eventuell variation i antalet yttranden av hur många motioner som lämnas till kyrkomötet? En rimlig hypotes är att de år som det skrivs många motioner får läronämnden mer att göra än år då det skrivs färre motioner till kyrkomötet. En av de viktigaste analysfrågorna är att försöka fånga det som läronämnden inte yttrar sig kring. Finns det frågor som går att betrakta som övriga lärofrågor vilka läronämnden inte yttrar sig kring och vilken implicit ecklesiologi ger det i sådana fall uttryck för? Genom att besvara dessa delfrågor framträder en bild av Svenska kyrkans läronämnds implicita ecklesiologi under åren 2000-2016. 1.3 Material och avgränsningar Uppsatsen källmaterial är samtliga motioner som lämnats till kyrkomötet under åren 2000 2016, totalt 1642 motioner. Av dessa 1642 motioner har läronämnden yttrat sig över 246 vilket motsvarar knappt 15% av det totala antalet motioner. Antalet motioner läronämnden yttrat sig över har även varierat betydligt över tid. Rekordnoteringen är 22 yttranden år 2003 vilket kan jämföras med yttranden över 11 motioner året innan. I snitt har läronämnden yttrat sig kring cirka 15 motioner per år. Tilläggas bör att även antalet motioner till kyrkomötet varierar kraftigt från år till år. Det genomsnittliga antalet motioner till kyrkomötet är knappt 103 motioner per år. Rekordnoteringen är 170 motioner 2002 (samma år som läronämnden yttrar sig över minst antal motioner) och bottennoteringen är 62 motioner år 2012. Materialet hämtas från Svenska kyrkans hemsida där samtliga motioner och yttranden från läronämnden för åren 2000 2016 finns tillgängliga. Jag har således ett betydande material att utgå ifrån i min undersökning men är samtidigt beroende av att samtliga motioner verkligen

7 på ett korrekt sätt presenterats på Svenska kyrkans hemsida. Min huvudsakliga avgränsning är att jag i första hand kommer att undersöka kategorin övriga lärofrågor. Den undersökta perioden innebär en tidslig avgränsning. 1.4 Metod Carl-Henric Grenholm diskuterar i Att förstå religion begreppen innehållslig och funktionell idéanalys. Den innehållsliga idéanalysen syftar till att beskriva och förklara innehållet i en text. Det andra ledet i en innehållslig idéanalys är att se textens logiska struktur. Det tredjeledet i en sådan analys är att ta ställning till om textens utsagor är godtagbara och rimliga. Den funktionella idéanalysen syftar istället till att förklara varför en viss författare för fram de teorier och idéer som hon för fram. Här är det inte teorierna och idéerna i sig som är av intresse utan varför författaren/författarna omfattar just dessa ståndpunkter. 7 Mitt material kommer primärt att utsättas för en innehållslig idéanalys då jag försöker identifiera vad som är att betrakta som en övrig lärofråga. Samtidigt kommer min undersökning innehålla drag av funktionell idéanalys då jag försöker besvara varför vissa frågor blir övriga lärofrågor för Svenska kyrkans läronämnd emedan andra frågor inte blir det. Grenholm diskuterar även skillnaden mellan objektspråk och analysspråk. Med objektspråk menar Grenholm det språk som författaren till de studerade texterna, här motioner och yttranden, själva använder sig av. Analysspråket är istället det språk som används för att skapa en distans till de studerade texterna och som möjliggör en analys av de studerade texterna. För att åstadkomma ett analysspråk krävs utvecklandet av en självständig terminologi menar Grenholm. 8 Min undersökning är i huvudsak kvalitativ. Då jag sorterar läronämndens yttranden enligt ovan angivna kriterier väljer jag att utgå från den kategorisering som ges i kyrkoordningen. Denna klassificering ger intrycket av att kvantitativ klassificering och är i viss mån en sådan 7 Grenholm, Carl-Henric 2006 Att förstå religion Metoder för teologisk forskning Studentlitteratur, Lund sid.213f. 8 Ibidem sid216-222.

8 men är samtidigt en kvantitativ uppställning som är baserad på en kvalitativ bedömning av vilka motioner som lämpligast bör placeras i vilken kategori. Kyrkoordningen kräver ingen sådan klassificering och läronämnden gör inte heller någon sådan klassificering i sina yttranden. I bilaga 1 återges hela min klassificering av läronämndens yttranden vilket möjliggör för läsaren att själv pröva om hon finner min klassificering rimlig. I Mer än kalla fakta skriver Anders Persson om vad han kallar det separerande metodspråket och om relationen mellan kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser. Under rubriken Kvantifiering av det kvalitativa varnar Persson för det han kallar en metodologisk ritualisering. Med begreppet metodologisk ritualisering vill Persson varna för en överdriven tilltro till att den kvalitativa och kvantitativa metoden skulle vara helt väsensskilda. 9 Denna uppsats är ett exempel på hur de kvalitativa och kvantitativa metoderna snarare berikar varandra än står i motsatsställning till varandra. En kvantifiering av det kvalitativa är i viss mån vad jag gör när jag delar in läronämndens yttranden i sex kategorier. I Perssons diskussion lyfter han fram risken att en sådan kvantifiering av det kvalitativa riskerar att leda till en övertro till undersökningens representativitet. I den här föreliggande uppsatsen finns två aspekter av ett slags kvantifiering av det kvalitativa som bör lyftas fram. För det första undviks i viss mån de problem rörande urval och generaliserbarhet som Persson lyfter fram då uppsatsen granskar samtliga yttranden från läronämnden och samtliga till kyrkomötet inlämnade motioner 2000 2016. Uppsatsen undersöker inget urval utan en helhet. Därmed minskar problemet med generaliserbarhet och urvalsproblemet försvinner helt. För det andra är det fortfarande så att det är en kvalitativ bedömning som ligger till grund för uppsatsens klassificering av läronämndens yttranden föranledda av motioner till kyrkomötet. Urvalsperioden motiveras med att år 2000 genomfördes en mycket omfattande relationsförändring mellan Svenska kyrkan och den svenska staten som ådragit sig stort intresse från såväl forskningssamhället som allmänheten. Motionerna placeras i de kategorier som läronämnden enligt kyrkoordningen har att förhålla sig till i) Grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ii) Att anta eller ändra kyrkans böcker iii) Bestämmelser om gudstjänster, sakrament och övriga handlingar iv) Bestämmelser om kyrkans vigningstjänst v) Ekumeniska överenskommelser 9 Persson, Anders i Sjöberg, Katarina (red.)1999 Mer än kalla fakta Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur, Lund sid.13.

9 samt vi) övriga lärofrågor. Därefter granskas de motioner jag klassificerat som övriga lärofrågor. Uppsatsen utgår från en kvantitativ sammanställning av vilka lärofrågor läronämnden valt att yttra sig över för att sedan utifrån denna kvantitativa sammanställning göra en kvalitativ analys. Detta motsvarar hur det bland delfrågorna finns såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Metoden som använts för att identifiera kategorin övriga lärofrågor är att i) en klassificering av läronämndens yttranden utifrån de kategorier kyrkoordningen anger ii) de frågor som inte på ett rimligt sätt kan klassificeras som tillhörande någon av de andra kategorierna blir en övrig lärofråga iii) dessa övriga lärofrågor klassificeras tematiskt därefter undersöks den implicita ecklesiologi som framträder genom läronämndens yttranden i dessa temata och iv) utifrån de yttranden som klassificerats som övriga lärofrågor jämföra dessa frågor med övriga motioner till kyrkomötet som läronämnden inte yttrat sig över i syfte att undersöka om det finns liknande temata bland motionerna till kyrkomötet som läronämnden valt att inte yttra sig över. Min metod innebär en gränsdragning åt två håll. Först ett arbete för att identifiera och förstå kategorin övriga lärofrågor. Därefter en vidgning där alla motioner till kyrkomötet perioden 2000 2016 undersöks för att identifiera möjliga övriga lärofrågor, som läronämnden valt att inte yttra sig kring.

10 1.5 Teori, ecklesialitet, explicit och implicit ecklesiologi I Marie Rosenius doktorsavhandling Svenska kyrkan samma kyrka? diskuteras begreppen implicit och explicit ecklesiologi. Enligt Rosenius är en explicit ecklesiologi en syn på kyrkan som utrycks i dokument så som lagen om Svenska kyrkan och kyrkoordningen. En implicit ecklesiologi är underliggande förståelser av kyrkan som kan dominera medvetet eller omedvetet även om de inte formuleras explicit. 10 En implicit ecklesiologi kan enligt Rosenius tydliggöras av praxis. Motioner till kyrkomötet och yttranden från läronämnden kan förstås som en sådan praxis. Ecklesialitet kan förstås som hur en kyrka manifesteras som praxis, dess utövande i tid och rum. Yttranden från Svenska kyrkans läronämnd för perioden 2000 2016 kan förstås som en del av den praxis i vilken Svenska kyrkan manifesterar sin implicita ecklesiologi. Praxis skall här förstås som ett vidare begrepp än praktik. Praxis inkluderar inte bara handlingar utan även intentioner och deras teologiska konsekvenser. Praxis inkluderar således begrepp så som värden, normer och intressen. Läronämndens yttranden är därför ett material vilket möjliggör att upptäcka implicit ecklesiologi i Svenska kyrkan. I läronämndens yttranden blir implicit ecklesiologi hos kyrkans biskopar och en teologisk elit explicit ecklesiologi. Outtalade sätt att förstå kyrkan blir synliga. I analogi med detta resonemang kan denna uppsats beskrivas som en deduktiv ecklesiologisk undersökning syftandes till att förstå en del av Svensk kyrkans implicita ecklesiologi. Sven-Erik Brodd beskriver implicit ecklesiologi enligt följande Implicita ecklesiologier utgörs av sådana föreställningar som ligger dolda i en praktik eller i en uttalad uppfattning och som är styrande utan att en teolog eller ett kyrkosamfund är medvetna om det. Genom olika typer av analyser kan man synliggöra och strukturera dessa ecklesiologier. Forskningen kan ske genom studier av texter men också genom studier av hur kyrkor framträder genom olika praktiker. Det kan gälla församlingsverksamheter av olika slag, gudstjänster, juridiska eller finansiella system inom kyrkorna eller politiskt formulerade mål och program. De implicita ecklesiologierna kan också klarläggas i kulturella och samhälleliga sammanhang där föreställningar om kyrka inte formuleras i teologiska kategorier. 11 Kyrkomötet är en form av praxis inom Svenska kyrkan. Läronämndens arbete är en praktik och genom att studera läronämndens yttranden perioden 2000 2016 synliggörs en del av 10 Rosenius, Marie 2015 Svenska kyrkan samma kyrka? Ecklesiologi före och efter relationsförändringen mellan kyrka och stat Artos Förlag, Skellefteå sid.28. 11 http://www.teol.uu.se/forskning/program/kyrkovetenskap/ hämtad 2017-03-16.

11 Svenska kyrkans implicita ecklesiologi. Läronämndens yttranden kring allt från församlingssammanslagningar till synen på abort är uttryck för en del av Svenska kyrkans implicita ecklesiologi. Min analys syftar till att klarlägga de delar av Svenska kyrkans implicita ecklesiologi som finns i läronämndens yttranden kring kyrkomötets motioner i kategorin övriga lärofrågor. Läronämndens yttranden är ett slags reaktiv ecklesiologi. Alla läronämndens yttranden föregås av att motioner lämnats till kyrkomötet vilka läronämnden bedömt att de bör yttra sig kring. De motioner som lämnas till kyrkomötet styr ytterst vad det är möjligt för läronämnden att yttra sig kring. Uppsatsen gör inga anspråk på att fånga hela Svenska kyrkans ecklesiologi, implicit eller explicit i denna undersökning. 1.6 Forskningsöversikt En genomgång av DiVA ger vid handen att någon liknande undersökning av läronämndens yttranden inte tidigare företagits. Svenska kyrkans styrelseform och den dubbla ansvarslinjen är däremot ett mycket belyst och omdebatterat fenomen. Nämnas kan Lars Eckerdals, Birger Gerhardssons och Per Erik Perssons Vad står Svenska kyrkan för? utgiven 1985 och fortfarande något av ett standardverk när Svenska kyrkans karaktär skall definieras. Thomas Ekstrands Folkkyrkans gränser En teologisk analys av övergången från statskyrka till fri folkkyrka undersöker begreppet folkkyrka i Svenska kyrkans kontext. Sören Ekströms Makten över kyrkan om Svenska kyrkan, folket och staten skildrar kampen om makten över Svenska kyrkan ur flera olika perspektiv inte minst statens intressen och maktfördelningen inom kyrkan. Marie Rosenius doktorsavhandling Svenska kyrkan samma kyrka? Ecklesiologi före och efter relationsförändringen mellan kyrka och stat undersöks bland annat den tydligare betoning på alla kyrkotillhörigas gemensamma ansvar för kyrkans grundläggande uppgifter. En internationell klassiker inom ecklesiologin som refereras flitigt till och som bland annat Ekstrand lutar sig tungt mot är Avery Dulles Models of the church. Dulles identifierar fem ecklesiologiska idealtyper vilka kan användas för att förstå olika samfund och inriktningar inom desamma. Journalisten och författaren Maciej Zarembas Kyrkan & friheten. En debattbok om den fria Svenska kyrkans identitet och demokrati, är ett frontalangrepp på den struktur som Svenska kyrkan antog i samband med relationsförändringarna till staten år 2000. Göran Lundstedt undersöker den dubbla ansvarslinjen i Biskopsämbetet och demokratin. I Sedd men osedd, Om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet med Anders Bäckström och Anders Wejryd som redaktörer skriver en rad skribenter om Svenska kyrkans roll som folkkyrka ur flera olika

12 perspektiv. Cristina Grenholm bidrar med en teologisk motivering för den öppenhet som hon menar präglar Svenska kyrkan. Grenholm menar att Svenska kyrkan sedan relationsförändringen gentemot staten har en större självständighet visavi staten och efter 2000 har en större likhet med andra kyrkor och trossamfund. 12 Grenholm hävdar att Svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund har en luthersk syn på etik. I en sådan etisk uppfattning ingår enligt Grenholm att etiken är allas ansvar och uppfattas som allmänmänsklig. För den som delar Grenholms förståelse av en luthersk etik kan läronämndens arbete bland annat förstås som en del av den etiska diskussion som alla människor har en möjlighet att delta i då valda ledamöter i kyrkomötet försöker påverka kyrkans inriktning. Samtidigt framstår det som paradoxalt att en begränsad grupp religiösa experter (biskopar, professorer, docenter, lektorer) ges ett så betydande inflytande över kyrkans tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkans ordning med en läronämnd de facto innebär. Svenska kyrkans system med en läronämnd med ansvar för att yttra sig kring de motioner till kyrkomötet vilka berör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära diskuteras inte explicit i någon av de ovanstående böckerna. Hur, varför och på vilket sätt läronämnden yttrat sig kring övriga lärofrågor åren 2000 2016 tycks inte heller varit föremål för någon systematisk vetenskaplig studie. Föreliggande uppsats får därför karaktären av grundforskning. Kyrkomötets motioner och läronämndens yttranden utgör ett synnerligen rikt material som kan användas till en mängd undersökningar. 12 Grenholm, Cristina i Bäckström, Anders och Wejryd, Anders 2016 Sedd men osedd om folkkyrkans paradoxala närvaroinför 2020-talet. Verbum förlag, Stockholm sid.210.

13 Resultat Läronämndens yttranden har sorterats enligt kyrkoordningens indelning i fem kategorier utöver kategorin övriga lärofrågor. Dessa kategorier är fastställda av Kyrkoordningen och är således något som styr läronämndens arbete. I kategorin tro, bekännelse och lära placeras samtliga motioner som jag menar direkt eller indirekt berör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Kategorin kyrkans böcker är enklare att definiera då där återfinns de böcker som definieras som just kyrkans böcker i Kyrkoordningen. I kategorin gudstjänst, sakrament och övriga handlingar finns yttranden som förenas av att de i princip alla berör kyrkans praktiker så som gudstjänstfrågor eller frågor kopplade till fadderskap. I den fjärde kategorin finns yttranden som berör det treledade ämbetet diakon-präst-biskop. Karaktäristiskt i kategorin är frågan om dessa ämbetens respektive arbetsuppgifter och i någon mån deras relation till varandra. Den sista kategorin, ekumenik belyser alla yttranden vilka berör relationen till andra kristna samfund. 2.1 Tro, bekännelse och lära I kategorin Tro, bekännelse och lära återfinns 29 yttranden från läronämnden. Yttrandena spänner över ett vitt fält av frågor som till exempel möjligheten att be om Jungfru Marias förbön, om hur vi kan levandegöra det reformatoriska arvet, om missionens roll och innebörd i Svenska kyrkan, Svenska kyrkan som en del av den världsvida kyrkan samt frågor som rör kyrkans bekännelseskrifter som inte passar i kategorin kyrkans böcker. Kategorin innebär en intressant gränsdragningsproblematik. I någon mening är det fullt möjligt att hävda att alla frågor läronämnden yttrar sig över rimligtvis berör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Vanligt återkommande motioner om till exempel synen på homosexuella, biskoparnas ställning i kyrkomötet eller församlingsrelaterade frågor rör alla Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Samtidigt är det ett faktum att kyrkoordningen valt att göra en mer finmaskig skrivelse kring vilka motioner läronämnden skall yttra sig över. 2.2 Kyrkans böcker I denna kategori återfinns 15 yttranden vilka alla på ett direkt sätt berör kyrkans böcker. Begreppet kyrkans böcker definieras i Kyrkoordningen som Bibeln, Den svenska

14 kyrkohandboken, Den svenska psalmboken, Den svenska evangelieboken och En liten bönbok. Det är således inte yttranden över Svenska kyrkans bekännelseskrifter som återfinns i denna kategori. Den typen av yttranden återfinns i kategorin tro, bekännelse och lära alternativt kategorin ekumenik beroende på yttrandenas innehåll. Exempel på yttranden i kategorin kyrkans böcker är yttranden om översättningar av bibeln, psalmbok till teckens språk och andra språk, yttranden om förslag till ny evangeliebok, Apostlagärningarna på teckenspråk, barnbibel för gudstjänstbruk och yttranden kring passionshistorien. 2.3 Gudstjänst, sakrament och övriga handlingar Gudstjänst, sakrament och övriga handlingar är en kategori som utgör 37 yttranden. Den dominerande frågan i kategorin är frågan om samkönade äktenskap. Kategorin övriga handlingar förstås som yttranden kring dop, konfirmation, vigsel/välsignelse av partnerskap och begravning. Exempel på yttranden i denna kategori är yttranden rörande öppet nattvardsbord, möjligheten för begravningsgudstjänst för icke kyrkotillhöriga, yttranden kring äktenskapssyn och möjligheten att lägga till faddrar efter dopakten. 2.4 Kyrkans vigningstjänst I denna kategori återfinns 45 yttranden vilka rör det treledade ämbetet biskop-präst-diakon. Påfallande många yttranden rör frågor kopplade till biskopsämbetet samt diakonernas ställning och arbetsuppgifter. Yttranden rörande prästämbetet förekommer däremot mer sparsamt. Yttranden i denna kategori rör till exempel motioner huruvida ämbetet som stiftsbiskop bör tidsbegränsas, borttagande av samvetsklausul för präster som inte vill viga samkönade par (läronämnden påtalar att det är oriktigt att tala om en sådan klausul), ämbetsbärare som avsäger sig präst- eller diakonämbetet, diakonins uppdrag, antagning och lämplighetsprövning och regler för tillsättning av domprost. 2.5 Ekumenik I kategorin ekumenik återfinns 10 yttranden vilka gäller relationer, dialog och samtal med andra kristna samfund. Frågor som berör relationer med andra religioner återfinns i kategorin övriga lärofrågor. Exempel på yttranden från läronämnden i denna kategori är nyöversättning

15 av den ekumeniskt förankrade trosbekännelsen, ekumeniska överenskommelser med Metodistkyrkan och Svenska Missionskyrkan samt ekumenikens roll i kyrkoordningen. 3. Övriga lärofrågor I kategorin övriga lärofrågor återfinns 107 yttranden som inte kan hänföras till någon av de ovanstående kategorierna. De övriga lärofrågorna utgör en betydande andel av det totala antalet yttranden. 107 av 246 yttranden motsvarar en procentuell andel av det totala antalet yttranden på drygt 43 procent. Således kan knappt hälften av de yttranden läronämnden gjort för perioden 2000 2016 förstås som av karaktären övriga lärofrågor. Föga förvånande utgörs denna grupp av yttranden av en mycket heterogen karaktär. I kategorin övriga frågor framträder fyra kategorier av yttranden. Läronämndens yttranden i kategorin övriga lärofrågor rör i huvudsak etiska frågeställningar, församlingsfrågor, religionsdialog samt Svenska kyrkans rättsliga reglering. 3.1 Etik Yttranden vilka behandlar etiska frågor är exempelvis frågan om dödshjälp, vilka branscher kyrkan skall äga aktier i och klassiska etiska frågor så som abortfrågan och kyrkans syn på eutanasi. 3.2 Församlingsfrågor Den överlägset största kategorin yttranden som bör kategoriseras som övriga lärofrågor är frågor vilka rör församlingslivet. Här återfinns ett stort antal yttranden om frågor så som rösträtt i församlingsfrågor, sammanslagningar av församlingar, församlingskriterier, kyrkorådets sammansättning, vilka som är församlingens grundläggande uppgifter och förtroendevaldas roll. Då församlingarna tillmäts mycket stor betydelse i Kyrkoordningen och det är där det mesta av det kristna livet utspelas för de flesta medlemmar i Svenska kyrkan är det knappast förvånande att församlingsfrågor berörs i många motioner och därför behandlas i många yttranden i läronämnden. I kyrkoordningens andra avdelning slås fast att det är som församling Svenska kyrkan framträder lokalt. Församlingen beskrivs vidare som Svenska

16 kyrkans primära enhet. 13 Församlingen och dess verksamhet, funktions- och styrelsesätt är central i Svenska kyrkans liv och därför är det högst rimligt att läronämnden ger dessa motioner ett stort utrymme i sina yttranden. 3.3 Religionsdialog Alla yttranden i denna kategori berör antingen Svenska kyrkans relation till islam eller judendomen. Inte sällan är yttranden i denna kategori respons på motioner vilka kritiserar Svenska kyrkans relationer till eller samarbeten med företrädare för islam. Vad det gäller relationer till judendomen är det frågor kring antisemitism som dominerar. Inga andra religioner utöver judendom och islam förekommer i yttranden gällande religionsdialog. 3.4 Svenska kyrkans rättsliga reglering Under åren 2000 2016 har läronämnden yttrat sig den rättsliga regleringen mellan den svenska staten och Svenska kyrkan vid ett flertal tillfällen. Åtminstone sex motioner utsträckta i tiden mellan åren 2000 och 2014 berör frågan på ett mycket snarlikt sätt. Motionärerna vill alla förändra relationen mellan staten och kyrkan i en riktning som enligt motionärerna skulle innebära minskat statligt inflytande över Svenska kyrkan. Ergo, övriga lärofrågor som Svenska kyrkans läronämndvalt att yttra sig kring berör främst fyra temata. etik, församlingsfrågor, religionsdialog samt Svenska kyrkans rättsliga reglering. 13 Kyrkoordningen Andra avdelningen Inledning.

17 4. Svar på tidigare ställda frågor Det finns ett mönster i vilka frågor läronämnden väljer att yttra sig i som går att förstå som övriga lärofrågor? I huvudsak rör övriga lärofrågor perioden 2000 2016 fyra temata. Etik, församlingsfrågor, religionsdialog och Svenska kyrkans rättsliga reglering. Varje år ställs ett antal motioner till kyrkomötet vilka har tydliga beröringspunkter med de frågor vilka läronämnden väljer att yttra sig men som inte blir föremål för ett yttrande från läronämnden.. Inom de temata som här identifierats som övriga lärofrågor, etik, församlingsfrågor och religionsdialog motioner vilka läronämnden valt att inte yttra sig kring finner vi exempelvis motion 2008:61 insatser mot den växande antisemitismen, motion 2006:28 församlingar med lägst tillhörighet behöver ökat stöd eller motion 2007:69 människor måste ta makten över och ansvaret för sin sexualitet. Vad det är som gjort att läronämnden valt att yttra sig kring vissa motioner och valt att inte yttra sig kring andra motioner med ett snarlikt innehåll är en intressant fråga. Här är det på sin plats att påminna om att läronämnden självständigt har att välja ut vilka motioner de vill göra ett yttrande kring. Oaktat detta finns det ett drygt tiotal motioner från kyrkomötet varje år för den här undersökta perioden 2000 2016 med ett innehåll som är snarlikt de motioner läronämnden valt att yttra sig kring vilka läronämnden valt att inte yttra sig kring. Exempelvis går det att identifiera åtminstone sju möjliga lärofrågor året 2007 då Ärkebiskop emeritus Anders Wejryd var läronämndens ordförande sådan motioner är: motion 2007:41 Policy för jämställdhet i Svenska kyrkan, motion 2007:46 Djupare teologisk reflektion kring samlevnad. motion 2007:67 Ett bönens år i Svenska Kyrkan, motion 2007:69: Människorna måste ta makten och ansvaret för sin sexualitet, motion 2007:80 Begravningsgudstjänst efter kremation. motion 2007:81 Förslag till samverkansavtal mellan församlingar och slutligen motion 2007:88 Konfirmation från 12 års ålder. Motsvarande uppräkning går att göra för samtliga år perioden 2000-2016 (se bilaga 1). Det går i materialet att se en förändring över tid i vilka fåror läronämnden yttrar sig kring. Vissa frågor bör tydligt prägel av sin tid. Utmärkande är att frågor om vigsel av homosexuella får betydligt större utrymme i början av den här undersökta perioden. Detta avspeglar

18 rimligtvis det faktum att frågan om Svenska kyrkans inställning till vigsel av homosexuella var en uppmärksammad fråga innanför och utanför Svenska kyrkan under 00-talet. Detta märks i källmaterialet bland annat genom att det yttrande där läronämnden tar ställning i frågan, läronämndens yttrande 2009:12 Vigsel och äktenskap, är det i särklass längsta yttrandet från läronämnden för hela den undersökta perioden. Inte mindre än fyra reservationer lämnas till samma yttrande. Även det rekord. I övrigt utmärks läronämndens yttranden av stor stabilitet. I kategorin övriga lärofrågor diskuteras etik, församlingsfrågor, religionsdialog och frågor kopplade till Svenska kyrkans rättsliga reglering över hela den här undersökta perioden. Sannolikt är det dessa frågor som berört och kommer att beröra Svenska kyrkan även i framtiden. Det finns ingen variation i antal yttranden beroende på läronämndens sammansättning. Åren 2000-2005 är KG Hammar läronämndens ordförande, 2006 är Claes-Bertil Ytterberg läronämndens ordförande åren 2007-2013 är Anders Wejryd läronämndens ordförande och för åren 2014-2016 är Antje Jackelén ordförande för läronämnden. Någon variation i antal yttranden baserat på vem som sitter som ordförande är svårt att se. Det finns ingen tydlig trend. Medelvärdet är drygt 14 motioner per år. Typvärdet är också 14 motioner per år. En slutsats som går att dra av den här föreliggande undersökningen är den stora stabilitet som uppvisas i antalet lärofrågor som Svenska kyrkans läronämnd väljer att yttra sig kring år från år. Antalet motioner till Svenska kyrkans kyrkomöte varierar kraftigt för åren 2000 2016. Som tidigare nämnts är rekordnoteringen 170 motioner år 2002 och bottennoteringen 62 motioner år 2012. Trots detta är antalet yttranden från läronämnden påfallande oföränderligt över tid. Andelen yttrande från läronämnden i relation till antalet motioner till kyrkomötet i procent varierar mellan 6 % år 2002 och 24 % året efter. Det är ett fascinerande faktum att året med överlägset flest motioner, år 2002 med 170 motioner, väljer läronämnden att yttra sig kring 11 motioner. Året efter då kyrkomötet behandlar 93 motioner väljer läronämnden att yttra sig kring 22 av dessa. Uttryckt i procentandelar blev 6 % av kyrkomötets motioner lärofrågor 2002 emedan hela 24 % av motionerna blev lärofrågor året efter. Utöver dessa två extremfall påvisar däremot antalet lärofrågor en påfallande stabilitet för hela den undersökta perioden.

19 Den implicita ecklesiologin Hur ser den implicita ecklesiologi ut som framträder vid ett studium av läronämndens yttranden om övriga lärofrågor? För det första utmärks denna implicita ecklesiologi av att läronämnden intresserat sig för frågor som berör etik, församlingsfrågor, religionsdialog och Svenska kyrkans rättsliga reglering. Att dessa temata framträder innebär att dessa frågor är frågor vilka läronämnden funnit berör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Nedan diskuteras de yttranden läronämnden gjort kring etik, församlingsfrågor, religionsdialog och Svenska kyrkans rättsliga reglering tematiskt. 5.1 Etik Åtminstone arton yttranden från läronämnden berör etiska frågeställningar. Yttrandena härrör från merparten undersökta år. I början av perioden är vanliga yttranden sådana som berör etiska riktlinjer för Svenska kyrkans aktieplaceringar. För åren 2000 2005 återkommer yttranden i denna fråga tre gånger. Läronämndens syn på abort återkommer tre gånger. Första gången 2003, andra gången 2007 och sista gången 2015. Frågor om dödshjälp och dödstraff återkommer med viss frekvens och regelbundenhet. De etiska frågor som dominerar läronämndens yttranden är således vanligt förekommande frågeställningar så som ägande, synen på abort, frågan om eutanasi och dödstraff. Nedan studeras den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av hur läronämnden yttrar sig kring motioner till kyrkomötet vilka behandlar abortfrågan. Abortfrågan har valt ut för en närmare granskning då den berör för kristendomen centrala frågeställningar så som livets uppkomst, människovärde och mänskliga rättigheter. Synen på abort är samtidigt en fråga där olika samfund visar upp en mycket varierande syn och genom att studera frågan i Svenska kyrkans kontext framträder just därför en viktig del av Svenska kyrkans implicita ecklesiologi. 2003 skriver läronämnden ett omfattande svar om läronämndens syn på abortfrågan, 2003:14y. Läronämnden hänvisar till ett tidigare läronämndsyttrande från 1993 där läronämnden slår fast att [k]yrkan lär att fostret har integritet och orubbligt värde, och att mänskligt liv startar i konceptionsögonblicket. Vidare refereras till ytterligare ett tidigare

20 yttrande från läronämnden från 1998: Läronämnden understryker vikten av att både kvinnan och mannen i en abortsituation ges adekvat stöd och pastoral omsorg, både när abort övervägs och olika alternativ diskuteras och efter det att en abort genomförts. Efter hänvisningar till tidigare yttranden konstaterar läronämnden att den medicinsk-tekniska utvecklingen väcker nya svåra etiska frågor. Läronämnden konstaterar att kyrkan behöver mer av etisk reflektion och pastoral insikt vad gäller abortfrågan. Den motion som föranledde läronämndens yttrande, motion 2003:8 Om abortfrågan, ville att kyrkomötet skulle ta initiativ till en skrivelse till riksdagen som uppmanade riksdagen att se över gällande abortlagstiftning. Läronämndens svar är svårtolkat. Å ena sidan fastslås fostrets integritet, orubbliga värde och att mänskligt liv börjar i konceptionsögonblicket. Samtidigt är det omöjligt att läsa läronämndens svar så som att det förespråkar ett abortförbud. Etisk reflektion, pastoral insikt och behovet av att kunna möta såväl föräldrar som medicinsk personal är det som framhålls i läronämndens yttrande. Frågan om abort återkommer i läronämndens yttrande 2007, då som ett yttrande kring motion 2007:74 Stärk människovärdet motverka korrumperingen av de mänskliga rättigheterna. I den aktuella motionen vill kyrkomötesdelegaterna att kyrkomötet skall ge kyrkostyrelsen i uppdrag att ta avstånd från och motverka att abort skall räknas till de mänskliga rättigheterna. Motionen avfärdas i läronämndens yttrande 2007:16y med motiveringen att det är problematiskt att koppla samman abortfrågan med frågan om mänskliga rättigheter. Läronämnden menar att det krävs medvetenhet, öppenhet och känslighet för att människor lever under olika politiska och sociala förhållanden i olika länder och att frågan om de mänskliga rättigheterna är mer komplicerad än motionen ifråga vill göra gällande. Läronämnden tillstyrker alltså inte förslaget att ge kyrkostyrelsen uppdraget att ta avstånd från och motverka att abort skall räknas som en mänsklig rättighet. Abortfrågan återkommer i läronämndens yttranden i 2015:19y, denna gång som svar på motion 2015:97 Svenska kyrkans syn på abort och de oföddas människovärde. Motionären vill att bland annat att Svenska kyrkan skall ta ställning för att abortfrågan berör två skyddsvärda individer, att kyrkomötet skall ge kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en teologisk kommitté för att utforma en teologi med särskilt fokus på abort och ofödda människors värde och att kyrkostyrelsen skall arbeta aktivt för att minska antalet aborter i Sverige. I läronämndens yttrande slås fast att frågor om människovärde är komplexa och

21 att det finns flera ståndpunkter i abortfrågan som är möjliga att förena med kyrkans tro, lära och liv. Återigen refereras det till ovanstående citat från yttrandet från 1993 att kyrkan lär att fostret har integritet och orubbligt värde och att mänskligt liv startar i konceptionsögonblicket. Samtidigt konstateras återigen att även det sociala sammanhanget och pastoral omsorg (vad som beskrevs som pastoral insikt 2007) bör beaktas. Den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av hur läronämnden yttrar sig i abortfrågan är motsägelsefull. Å ena sidan framhålls kraftfulla tidigare yttranden om fostrets integritet, fostrets orubbliga värde och att det mänskliga livet börjar vid konceptionsögonblicket. Å andra sidan framhålls frågans komplexitet och betydelsen av att beakta fler faktorer på ett sätt som tycks motivera läronämnden att inte vilja uttala sig till stöd för begränsningar i aborträtten eller att Svenska kyrkan tydligare skulle ta ställning mot abort. I sitt yttrande 2003 framhåller läronämnden behovet av mer etisk reflektion i abortfrågan. I motionen från 2015 föreslås en teologisk kommitté vilken skall utforma en teologi kring bland annat abort. Detta förslag diskuteras inte i läronämndens yttrande utan istället återkommer formuleringarna social omsorg och pastoral omsorg samt vikten av att ta hänsyn till flera faktorer i beaktandet av abortfrågan. 5.2 Församlingsfrågor Kategorin församlingsfrågor är som nämnts ovan en mycket omfattande kategori. Yttranden i denna kategori förekommer samtliga undersökta år förutom 2014. Som regel gör läronämnden minst två yttranden per år vilka kan klassificeras som tillhörandes kategorin församlingsfrågor. Dessa yttrandens innehåll är skiftande och inte helt enhetligt. Vanliga yttranden berör församlingstillhörighet och krav från motionärer på en friare sådan. Inte mindre än fem yttranden berör direkt frågan om friare församlingstillhörighet. Maktfrågor så som kyrkoherdens roll och mandat samt vilket inflytande ordförande i kyrkoråd och liknande skall ha är vanliga. En tredje vanlig kategori yttranden är yttranden som behandlar församlingens grundläggande uppgifter, vilka dessa är och hur de skall förstås. Ett fjärde urskiljbart temata är yttranden vilka avhandlar valprocedurer i församlingar och pastorat. Om det är något som förenar de flesta yttranden i kategorin så är det begreppet makt. Vem skall äga makten i församlingen? Vilka skall ingå i församlingen? På vilka premisser skall denna makt utövas? Vilka begränsningar i

22 maktutövandet skall finnas? Att läronämnden tillskriver församlingarna stor betydelse framgår till exempel av följande utdrag från 2016:9y. I första stycket citerar läronämnden ur kyrkoordningen: Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. [ ] Den lokala församlingen är den grundläggande manifestationen av vad det innebär att vara kyrka eftersom det är där evangeliet förkunnas, sakramenten förvaltas och en gemenskap församlas (Den augsburgska bekännelsen, artikel VII). Nedan studeras den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av hur läronämnden yttrar sig kring motioner till kyrkomötet vilka behandlar frågan om friare församlingstillhörighet. Den friare församlingstillhörigheten utmanar den episkopala och territoriella princip för församlingsindelning som Svenska kyrkan hävdar. Därmed ger yttranden som behandlar krav på en friare församlingstillhörighet värdefulla insikter i Svenska kyrkans implicita ecklesiologi. 2005 yttrar sig läronämnden kring motionerna 2005:45 Friare församlingstillhörighet och motion 2005:70 Fri församlingstillhörighet. I motion 2005:45 menas att kyrkomötet skall ge kyrkostyrelsen i uppdrag att göra det möjligt för en person att tillhöra en annan församling än den folkbokföringsförsamling hon tillhör. I motion 2005:70 önskar motionärerna att kyrkomötet skall ge kyrkostyrelsen i uppdrag att begära hos riksdagen att ändra den lagstiftningen vilket skulle möjliggöra för kyrkans medlemmar att fritt få välja församlingstillhörighet. Läronämnden skriver i sitt yttrande med hänvisning till tidigare läronämndsyttranden att den territoriella principen är grundläggande för Svenska kyrkans tradition och självförståelse. Samtidigt konstaterar läronämnden att vad som utgör denna territoriella princip kan variera och att samhällsutvecklingen kan framtvinga omprövning och komplettering av tidigare synsätt. Frågan som friare församlingstillhörighet återkommer 2008. I läronämndens yttrande 2008:11y diskuteras frågan med utgångspunkt i inte mindre än tre motioner till kyrkomötet samma år: 2008:16 Icke-territoriella församlingar för nationella minoriteter,

23 2008:18 Dags för möjlighet till friare församlingstillhörighet samt 2008:51 Frikoppling av kyrkvärdskapet från församlingsgränsen. I läronämndens yttrande citeras ovanstående formuleringar om territorialförsamlingens roll i Svenska kyrkans självförståelse och tradition och att vad som utgör denna territoriella princip kan variera och att samhällsförändringar kan framtvinga omprövning. Det enda tillägget är att dessa principer även är tillämpliga för kyrkvärdskapet. 2009 yttrar sig läronämnden återigen i frågan om friare församlingstillhörighet. I läronämndens yttrande 2009:8 hänvisas åter till samma yttranden som ovan. Året därefter återupprepas proceduren. Två motioner i kyrkomötet tar upp frågan om församlingstillhörighet och läronämnden yttrar sig kring dessa genom att för fjärde gången på lika många tillfällen citera ovanstående tidigare yttranden. Även 2011 återupprepar sig samma procedur. Två motioner till kyrkomötet och ett identiskt svar från läronämnden. Därefter återkommer inte frågan under den här undersökta perioden. Den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av hur läronämnden yttrar sig i frågan om friare församlingstillhörighet är motsägelsefull Två reflektioner kan göras. För det första infinner sig frågan om kommunikationsvägarna mellan kyrkomötet och läronämnden. Ett betydande antal motioner till kyrkomötet vilka läronämnden väljer att yttra sig kring genom att citera tidigare yttranden från 1996, 1998 och 2001 handlar om frågan om friare församlingstillhörighet. Frågan har således en längre historia än den här undersökta perioden. Kommunikationen mellan kyrkomötet och läronämnden tycks stå och stampa i den här frågan. Den andra, innehållsliga reflektionen är det yttrande som läronämnden gör. En parallell kan dras till hur läronämnden återkommande yttrar sig kring abortfrågan. I yttrandena kring friare församlingstillhörighet konstaterar läronämnden att territorialförsamlingsprincipen är grundläggande för kyrkans tradition och självförståelse, en parallell till hur läronämnden slår fast fostrets integritet, fostrets orubbliga värde och att det mänskliga livet börjar vid konceptionsögonblicket och hur detta är vad kyrkan lär. Samtidigt menar läronämnden att den territoriella anknytningen kan variera och att samhällsutvecklingen kan framtvinga omprövning och komplettering av tidigare synsätt (territorialprincipen som grundläggande för kyrkans självförståelse) och tradition. Motsvarigheten i abortfrågan är hur det i dessa yttranden betonas behovet att ta hänsyn till fler omständigheter, den pastorala omsorgen och det sociala sammanhanget.

24 5.3 Religionsdialog I denna kategori återfinns cirka tio yttranden. Som tidigare nämnts utgörs kategorin i princip av två typer av ställningstaganden från läronämnden. Svenska kyrkans relationer till islam och yttranden vilka berör relationen till judendomen med ett särskilt fokus på yttranden vilka berör antisemitism, antisemitiska stereotyper och dokumenten Kairos- Palestina dokumentet och Guds vägar. När det gäller relationen till islam och företrädare för islam är läronämndens yttranden inte sällan en respons på en kritik som framförs mot Svenska kyrkans relationer till företrädare för islam. Nedan studeras den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av hur läronämnden yttrar sig kring motioner till kyrkomötet vilka behandlar Svenska kyrkans relation till företrädare för islam. Islam är en växande religion i Sverige och frågan om islams roll i den svenska offentligheten är flitigt omdebatterad. Den implicita ecklesiologi som kommer till utryck visar på hur Svenska kyrkans som företrädare för en majoritetsreligion med djup historisk förankring försöker orientera sig i relation till en relativ nykomling i det svenska religiösa landskapet. För perioden 2000 2016 har läronämnden gjort sex yttranden kring relationen mellan Svenska kyrkan och företrädare för Islam. 2003 är första gången läronämnden yttrar sig i frågan. I yttrandet 2003:12y slår läronämnden fast att det finns ett behov av religionsteologisk bearbetning av kyrkans förhållande till islam. Läronämnden framhåller att det är angeläget att fördjupa kunskaperna om de abrahamitiska religionerna och att utveckla förståelse mellan företrädare för de abrahamitiska religionerna. Yttranden föranleddes av två motioner (2003:4,2003:74) till kyrkomötet vilka efterlyste fördjupad kunskap om islam och relationen mellan islam och kristendom. Läronämnden bejakar i sitt yttrande motionernas förslag och föreslår att kunskaperna om islam skall fördjupas. Just vad motionärerna föreslår. 2005 yttrar sig läronämnden åter kring frågan om Svenska kyrkans relation till islam. Den motion som föranleder läronämndens yttrande är motion 2005:74 Islamistiskt hot kräver kyrklig beredskap, debatt, information! Som framgår av rubriken är det här inte fördjupade kunskaper om islam som står i förgrunden. Motionären föreslår att ett beredskaps- och handlingsprogram skall utarbetas för att möta hot från radikal islamism. I fokus står det hot mot det svenska samhället motionären menar att den radikala islamismen utgör. I läronämndens yttrande kring denna motion 2005:14y betonas