Vatikanstaten https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/ Vatikanstaten ligger omsluten av Italiens huvudstad Rom och är världens minsta självständiga stat. Statschef är påven, som även är överhuvud för katolska kyrkan, en världsorganisation med fler än en miljard medlemmar. Sankt Peterskyrkan och Sixtinska kapellet med Michelangelos kända takmålning lockar en ständig ström av besökare till Vatikanstaten. Geografi Vatikanstaten ligger inne i den italienska huvudstaden Rom och är mindre än en halv kvadratkilometer till ytan. Inom området ryms delar av Vatikankullen, som har gett världens minsta självständiga stat dess namn. Därutöver finns andra landområden och byggnader som räknas till Vatikanstaten, till exempel påvens sommarresidens Castel Gandolfo söder om Rom samt en rad kyrkor i staden. Yta 28 km2 (2017) Tid svensk Angränsande land/länder Italien Huvudstad med antal invånare finns ingen Övriga större städer finns inga Högsta berg finns inget Viktiga floder finns ingen Klimat https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/12
Vatikanstaten har liksom Italien medelhavsklimat med torra varma somrar och milda regniga vintrar. Medeltemperaturen är 26 plusgrader i juli och 7 plusgrader i januari. FAKTA KLIMAT Befolkning och språk Vatikanstaten har en befolkning på ungefär 800 invånare. Av dem är över hälften katolska präster och nunnor. Drygt halva befolkningen har medborgarskap i Vatikanstaten. Italienska och latin är officiella språk. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Språk italienska och latin är officiella språk Religion Den så kallade Heliga stolen i Vatikanstaten är påvens biskopssäte och katolska kyrkans centrum. Påven sägs sitta på Petrus stol, ett uttryck för att han är apostelns efterträdare som biskop av Rom och Guds ställföreträdare på jorden. Påven betraktas som ofelbar när han uttalar sig om kyrkans lära och tro. Den katolska kyrkan är världens största kristna samfund med omkring 1,2 miljarder medlemmar, ungefär en sjättedel av jordens befolkning. Katoliker finns i så gott som alla länder. Förutom kristendomens grundläggande tro på en treenig Gud fadern, sonen och den helige anden har jungfru Maria och en rad helgon centrala roller i den katolska trosuppfattningen. Katolikerna har sju sakrament (heliga handlingar): dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, de sjukas smörjelse, prästvigningen och äktenskapet. Enligt katolsk tro blir Kristi försoningsdöd på korset verklig i realtid när nattvarden intas under mässan. Klosterväsendet är väl utbyggt och värderas högt inom samfundet. Den katolska kyrkan har sammanlagt omkring 412 000 präster runt om i världen. Katolska präster ska leva i celibat (sexuell avhållsamhet). Endast män får bli präster inom katolicismen. Kultur Vatikanstaten är i sig själv av stort kulturellt värde. Sankt Peterskyrkan och Sixtinska kapellet är ett par exempel på byggnader som är fyllda med konstskatter av skulptörer och bildkonstnärer som Botticelli, Bernini och Michelangelo. Vatikanbiblioteket och Vatikanmuseerna har historiskt och kulturellt ovärderliga samlingar. Massmedier Vatikanradion (Radio Vaticana) sprider katolska kyrkans budskap på drygt ett 40-tal olika språk (bland annat latin) över stora delar av världen. Dagstidningen L Osservatore Romano ges ut på italienska och har vecko- eller månadsutgåvor https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/12
på närmare ett 10-tal andra språk. Sedan 1983 har Vatikanen också en egen TVstation som producerar och distribuerar program om påven och Vatikanstaten. FAKTA MASSMEDIER Historia Under antiken var Vatikanen benämningen på en sankmark öster om floden Tibern i Rom. Namnet kom även att användas på Vatikankullen på Tiberns västra strand, där Vatikanstaten ligger idag. På kejsar Neros tid fanns en cirkus för gladiatorspel invid Vatikankullen, där Sankt Petersplatsen och Sankt Peterskyrkan numera ligger. Där ska enligt traditionen aposteln Petrus år 67 ha lidit martyrdöden och blivit begravd. Kejsar Konstantin, som erkände kristendomen i romarriket, lät på 300-talet uppföra en basilika (kyrkobyggnad) över Petrus grav. En stadsbebyggelse växte upp kring Petrusbasilikan och kringgärdades på 800-talet med den så kallade leoninska muren. I slutet av 1200-talet och början av 1300-talet uppfördes de första byggnaderna i det komplex som skulle komma att utgöra Vatikanpalatset. Från 300-talet och omkring 1 000 år framåt bodde påvarna huvudsakligen i Lateranpalatset i södra Rom. Efter det så kallade Avignon-påvedömet på 1300-talet gjorde påven Gregorius XI Vatikanpalatset till påvligt residens 1377. I slutet av 1400-talet uppfördes Sixtinska kapellet och i slutet av 1500-talet byggdes den fastighet som numera är påvens residens. Den fornkristna Petrusbasilikan fick på 1500-talet lämna plats för bygget av Sankt Peterskyrkan under ledning av bland andra konstnären Michelangelo. Kyrkan invigdes 1626. Fram till 1870 regerades stora delar av det nuvarande centrala Italien av Kyrkostaten med påven som statsöverhuvud. Kyrkostaten invaderades 1807, när den franske kejsaren Napoleon ockuperade större delen av den italienska halvön. Efter Wienkongressen 1815 återupprättades Kyrkostaten. När Italien enats 1861 (se Italien, Äldre historia) krävde de nya härskarna att kyrkan skulle ge upp sina världsliga maktbefogenheter. Enligt en folkomröstning 1870 skulle Kyrkostaten införlivas i kungariket Italien. Kyrkan vägrade, och påven stängde in sig i ett litet område kring Peterskyrkan och Vatikanpalatset. Istället för att erkänna den nya italienska staten, bannlyste kyrkan dess monark och förbjöd sina medlemmar att inneha offentliga ämbeten i Italien och rösta i allmänna val där. Konflikten mellan Vatikanen och Italien, den så kallade romerska frågan, löstes först efter sex decennier genom de så kallade Lateranfördragen mellan påven och Mussolinis fascistregim 1929. I det första fördraget upprättades Vatikanstaten som en suverän stat, medan påven i gengäld erkände den italienska staten. Vatikanen gav upp alla krav på tidigare besittningar i Italien och fick ekonomisk ersättning för kyrkliga egendomar som övergått i italienska statens ägo. Dessutom slöts ett så kallat konkordat (religionsavtal) som gav katolicismen ställning som statsreligion i Italien. Heliga stolen fick också äganderätt till ett antal kyrkor och palats i Rom och på andra håll i Italien. Modern historia https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/12
Under andra världskriget var Rom ockuperat av Nazityskland från 1943 och av de allierade från 1944, men Vatikanstaten var inte ockuperad. Påven förklarade Vatikanen officiellt neutralt och verkade för att hindra att Rom bombades. Det lyckades inte, och även Vatikanen träffades av bomber. Vatikanen styrdes under andra världskriget av påven Pius XII. Hans övertygelse om att kommunismen var ett större hot än nazismen mot kyrkans värderingar blev vägledande för Vatikanens politik. Påven var märkbart passiv inför Förintelsen och nämnde aldrig judarna som offer, trots att han kanske hade större möjlighet än någon annan internationell ledare att påverka Hitler. Pius passivitet blev i efterhand hårt kritiserad, men katolska kyrkan ansåg att bilden av honom var orättvis och framhöll att påven i hemlighet hade medverkat till att rädda judar undan Förintelsen. 1998, fyra decennier efter Pius XII:s död, manade Vatikanen till ånger och bot från katoliker som undlåtit att ingripa för att stoppa nazisternas folkmord på judar. Pius XII:s konservatism följdes av påven Johannes XXIII:s folklighet och försök att öppna kyrkan mot samhället. Johannes ledde Andra vatikankonciliet 1962 1965, ett kyrkomöte som betecknas som 1900-talets kanske viktigaste kyrkohistoriska händelse. Konciliet bidrog till att öppna den katolska kyrkan mot andra samfund, och det blev möjligt att hålla mässan på andra språk än latin. Kyrkomötet fick också politisk betydelse genom att ge inspiration till radikala rörelser, där så kallad befrielseteologi växte fram i protest mot socialt och politiskt förtryck framför allt i Latinamerika och Afrika. Johannes Paulus II och kommunismens fall Andra vatikankonciliet blev inledningen på katolska kyrkans modernisering, men det ledde också till en motreaktion bland konservativa kyrkoledare. Kardinalen Karol Wojtyła från Polen var en av de konservativa teologerna, medan han i sociala frågor var något mer progressiv. 1978 valdes Wojtyła till ny påve och tog namnet Johannes Paulus II. Det var första gången på 450 år som påven inte var italienare. År 1981 skadades Johannes Paulus II allvarligt i ett attentat på Sankt Petersplatsen. Den man som sköt mot påven dömdes till livstids fängelse. I en senare utredning, tillsatt av det italienska parlamentet, fastslogs att Sovjetunionen låg bakom mordförsöket som genomförts med hjälp av den bulgariska säkerhetstjänsten. Enligt utredningen skulle påven mördas eftersom han uppfattades som ett hot mot kommunismen i Europa och Sovjetunionen. Sovjetunionens oro skulle visa sig vara befogad. Genom sitt motstånd mot kommunismen och sin popularitet i hemlandet anses Johannes Paulus II ha bidragit till kommunismens fall i Östeuropa i slutet av 1980-talet. Heliga stolen återupprättade 1989 diplomatiska förbindelser med de flesta länder i östra och centrala Europa. Johannes Paulus II utnämnde i huvudsak konservativa biskopar och kardinaler, och han avvisade alla krav på en liberalare syn i moraliska frågor. Samtidigt blev han den första mediala påven genom TV-framträdanden under sina många resor världen över. Han blev också populär bland katolska ungdomar. På 1980-talet var Vatikanens bank (IOR; se Ekonomi) inblandad i en skandal, där chefen för italienska Banco Ambrosiano, Roberto Calvi (kallad Guds bankir ), tvättade maffians pengar genom konton i sin egen bank och i IOR. Vatikanbankens dåvarande chef, Paul Marcinkus, var enligt åklagare delaktig i affären men undgick rättegång. Påven Johannes Paulus II lät honom vara kvar som IOR-chef. När Banco Ambrosiano gick i konkurs förlorade IOR motsvarande över en miljard kronor i ersättningar till kontohavare. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/12
Påven Benedictus XVI tillträder Under Johannes Paulus tid som påve undertecknades ett nytt konkordat mellan Italien och Vatikanen. Det skedde 1984 efter 17 års förhandlingar, på initiativ av Italien. Förändringarna innebar att katolicismen inte längre var statsreligion i Italien och att de flesta av den katolska kyrkans speciella privilegier avskaffades. Johannes Paulus II strävade efter en närmare dialog med ledare för andra religioner och kristna samfund, men det uppstod konflikter som förhindrade ett verkligt närmande. Till skillnad från Vatikanen accepterar de anglikanska och lutheranska kyrkorna kvinnliga präster, och med den rysk-ortodoxa kyrkan uppstod slitningar när katolikerna försökte vinna nya anhängare i Östeuropa. Vid ett besök i Indien uppmanade påven människor att konvertera till katolicismen, vilket gjorde många hinduer upprörda. Ett stort antal bemärkta katoliker saligförklarades eller helgonförklarades av Johannes Paulus II. 2003 saligförklarades moder Teresa, känd för sina insatser för fattiga i den indiska staden Calcuttas slum. Johannes Paulus själv saligförklarades sex år efter sin död, 2011. När Johannes Paulus II avled 2005 valdes den tyskfödde kardinalen Joseph Ratzinger till ny påve under namnet Benedictus XVI. Han lade stor vikt vid att försvara kyrkans traditionella värden och utpekade relativismen (förnekandet av objektiv moralisk sanning) som en av vår tids största faror. Benedictus XVI delade sin företrädares motstånd mot exempelvis skilsmässa, abort, preventivmedel och kvinnliga präster. Sexuella övergrepp på barn Påven Benedictus XVI:s ämbetsperiod kom att bli orolig. Den präglades av såväl inre maktkamper som korruptionsskandaler i Vatikanen. Allt detta överskuggades dock av avslöjanden 2010 om ett stort antal övergrepp på barn begångna av katolska präster och andra kyrkans företrädare. I USA anklagades hundratals präster för sexuella övergrepp på hundratals barn. Sexbrottsanklagelser riktades också mot präster i Belgien, Irland, Australien och Tyskland. Det framkom även att flera biskopar mörkat uppgifter om övergrepp som kommit till deras kännedom. Vatikanen hade ända sedan 1990-talet försökt hantera liknande anklagelser och när nya sexuella övergrepp kom upp i dagen anklagades Vatikanen för att vilja mörklägga skandalen. Många uppfattade att kyrkan snarare försökte skydda förövarna än offren. Bland annat föredrog Vatikanen att kyrkan själv, istället för polisen, skulle utreda anklagelserna. Också påven Benedictus XVI fick kritik för att han inte hade agerat mot misstänkta förövare under sin tid som ansvarig kardinal för den avdelning som hade att hantera anklagelser om sexuella övergrepp. Som en följd av kritiken lade Vatikanen samma år fram riktlinjer för hur biskopar och andra kyrkliga ledare ska hantera misstankar om sexualbrott; de ska nu polisanmälas istället för som tidigare hanteras i hemliga domstolar inom kyrkan. Ursäkt och skadestånd Alla anklagelser om sexuella övergrepp kunde inte bevisas, men katolska kyrkan i USA tvingades betala sammanlagt över två miljarder dollar i skadestånd till offren. Stift gick i konkurs, biskopar tvingades avgå och hundratals präster avskedades eller lämnade sina ämbeten. Vid ett statsbesök i USA 2008 fördömde påven Benedictus XVI de övergrepp som begåtts inom kyrkan. Påven erkände 2010 att skandalerna hade nått en omfattning som Vatikanen inte kunnat föreställa sig. Han bad om ursäkt och uttryckte katolska kyrkans skam över det som hänt. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/12
Med Irland ledde övergreppsskandalen till en diplomatisk konflikt. I en officiell irländsk utredning 2011 anklagades katolska kyrkan för att ha mörklagt övergrepp, vilket fick den irländska premiärministern Enda Kenny att rikta kritik mot Vatikanen, som avvisade anklagelserna och bytte ut sitt sändebud till Irland. Den irländska regeringen svarade med att stänga sin ambassad i Vatikanen. Vatikanen beslöt 2012 att inrätta ett globalt kyrkligt center med uppgiften att via internet bekämpa övergrepp på barn. Unikt beslut när påven avgår I början av 2012 kom uppgifter från en katolsk ärkebiskop om utbredd korruption inom Vatikanens förvaltning, den inflytelserika kurian. Samtidigt pekade USA ut Vatikanen som sårbar för penningtvätt. Därtill kritiserade Europarådet Vatikanens bank för bristande öppenhet (se Ekonomi). Samma år drabbades Vatikanen av Vatileaks, när hemliga dokument som läckts från påvens kontor avslöjade korruption, vanskötsel och inre maktkamper. Den 85-årige Benedictus XVI framstod som en trött och svag ledare omgiven av intrigmakare. Påvens butler dömdes i oktober 2012 till 18 månaders fängelse för stöld av hemliga handlingar. En del bedömare ansåg att butlern bara varit ett redskap åt mäktigare krafter, och att Vatikanens regeringschef, kardinalen och statssekreteraren Tarcisio Bertone, egentligen var måltavlan för Vatileaks. I december samma år benådade påven sin gamla butler men bannlyste honom från Vatikanens område. I februari 2013 meddelade påven Benedictus XVI överraskande sin avgång. Han förklarade att sviktande hälsa och krafter inte längre gjorde honom skickad att utöva påveämbetet i en tid av snabba förändringar. Hans avgång var en unik händelse då det var första gången på sex sekler som en påve valde att avgå. Det vanliga är att en påve sitter kvar på livstid. Påven Benedictus XVI sågs som en av katolska kyrkans främsta teologer. Han lade större vikt vid att försvara kyrkans lära än att leda Vatikanens politiska verksamhet. Han betonade att kristen tro och intellektuellt förnuft hör samman, han pekade ut sekularisering och moralisk relativism (förnekandet av objektiv moralisk sanning) som EU:s grundproblem och han manade Europa att vända tillbaka till en kristen värdegrund. Politiskt system Vatikanstaten styrs som en absolut monarki, där påven är statschef. Påven är samtidigt biskop av Rom och överhuvud för katolska kyrkans internationella centrum, Heliga stolen (La Santa Sede), som har sitt säte i Vatikanstaten. Vatikanen är en beteckning för såväl Vatikanstaten som den Heliga stolen. Det är inte Vatikanstaten utan Heliga stolen som har diplomatiska representanter (nuntier och pronuntier) i omvärlden, och det är vid Heliga stolen som andra länder har sändebud. Påven väljs på livstid av kardinalkollegiet, där de kardinaler som är under 80 år deltar. Kardinalerna utses i sin tur av påven bland kyrkans biskopar. 2016 fanns det 215 kardinaler. Påven har såväl lagstiftande som verkställande och dömande maktbefogenheter. Till sin hjälp har han Påvliga kommissionen för Vatikanstaten, som också kan stifta lagar samt sköter statens administration. Kommission består av sju ledamöter som påven utser för fem år i taget. Kommissionens ordförande fungerar som en regeringschef och ansvarar för statssekretariatet, som utgör kärnan i kurian, Heliga stolens centrala förvaltning. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/12
I kurian ingår nio kongregationer (ett slags departement) med olika verksamhetsområden. Det viktigaste området är trons kongregation, som ansvarar för katolska kyrkans lära i frågor om tro och moral. Helgonkongregationen övervakar salig- och helgonförklaringar. Som komplement till kongregationerna finns tolv påvliga råd för en rad samtida frågor, till exempel Rådet för de kristnas enhet. Vatikanen har ett eget rättsväsende. I första hand gäller lagar instiftade av påven, i andra hand råder italiensk rätt. I kurian ingår tre domstolar, bland annat Apostoliska biktöverdomstolen, som ger präster tillstånd att ge förlåtelse för vissa svåra synder. Domarna utses av påven. FAKTA POLITIK Officiellt namn Stato della Cittá del Vaticano/ Vatikanstaten Statsskick kyrkostat Statschef påven Franciskus Regeringschef kardinal Tarcisio Bertone Viktigaste partier med mandat i senaste val inga politiska partier finns Viktigaste partier med mandat i näst senaste val inga politiska partier finns Valdeltagande inga allmänna val Kommande val inga allmänna val Aktuell politik I mars 2013 samlades katolska kyrkans kardinaler till konklav i Vatikanen för att välja en ny påve sedan Benedictus XVI en månad tidigare oväntat valt att avgå. Valet av ny påve föll på den argentinske kardinalen Jorge Mario Bergoglio, jesuitpräst och tidigare ärkebiskop i Buenos Aires. Bergoglio skilde sig på flera sätt från sina företrädare: han var den första påven från Latinamerika och den södra hemisfären. Han var också den första jesuitprästen och den första utomeuropeiska påven på över ett årtusende. Bergoglio var 76 år vid sitt tillträde och han tog påvenamnet Franciskus. Liksom sina föregångare beskrevs den nya påven som konservativ i trosfrågor, men han hade samtidigt gjort sig känd som en uttalad kritiker av sociala orättvisor. Reformarbete inleds Med en medial och relativt modern ledarstil skulle påven Franciskus ta itu med Vatikanens solkade anseende efter 2000-talets många skandaler med korruption och sexualbrott inom katolska kyrkan (se Modern historia). Och han kan sägas ha inlett en förnyelse av Vatikanen på flera punkter. Bara några veckor efter sitt tillträde tillsatte påven Franciskus ett råd bestående av åtta kardinaler. Rådet fick i uppgift att föreslå förändringar inom kurian (Vatikanens kritiserade förvaltning). Detta råd kom att bli mer eller mindre permanent och det fungerar numera som ett slags rådgivande kabinett (maktbefogenheterna ligger dock kvar hos påven själv). https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/12
Under Franciskus tid som påve har flera katolska präster gripits för sexualbrott, däribland en kardinal och diplomat i Vatikanen 2014. Åtal väcktes mot kardinalen och för första gången skulle en medlem av prästerskapet prövas för sexuella övergrepp mot barn i en brottmålsdomstol i Vatikanen. Kardinalen hittades dock död i sin bostad i Vatikanen i augusti 2015 innan rättegången hade hunnit inledas. FN:s kommission mot tortyr riktade i en rapport i maj 2014 kritik mot Vatikanen för att den inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot nya övergrepp mot barn begångna av präster. Kommissionen anklagade Vatikanen bland annat för att inte polisanmäla misstänkta fall samt för att endast förflytta präster som begått övergrepp till en ny församling. Även problemen med korruption har adresserats genom att påven tillsatte en civil expertgrupp, Rådet för ekonomi, i juli 2013 med uppdraget att föreslå reformer mot korruption och ekonomisk misshushållning samt för att öka insynen i verksamheten. Franciskus skapade också en kommission som skulle reformera Vatikanens skandalomsusade bank IOR (se Ekonomi) samt utfärdade ett dekret om skärpt lagstiftning mot penningtvätt. Ett steg i reformering var också bytet av statssekreterare, från den omstridda Tarcisio Bertone som bland annat varit inblandad i Vatileaks (se Modern historia) till Pietro Parolin, en av Vatikanens ledande diplomater. Ny bild av påveämbetet Franciskus livs- och ledarstil har väckt uppmärksamhet. Hans anspråkslösa leverne (ett ideal bland jesuiter) blev tydligt när han bland annat valde han bort det påvliga palatset och istället bosatte sig i ett gästhem i Vatikanen. I sin förkunnelse betonar Franciskus kyrkans ansvar för utsatta människor, som fattiga och flyktingar. Påvens enkla och konkreta budskap har gjort honom populär och fått stort medialt utrymme. Epitet som "hipsterpåve" har hörts och Franciskus har bland annat miljontals följare i sociala medier. Samtidigt står det klart att påven Franciskus tillhör den värdekonservativa traditionen inom katolicismen och några betydande förändringar i Vatikanens syn i frågor om kvinnliga präster, skilsmässa, abort eller homosexualitet har inte genomförts under hans ämbetsperiod. I september 2015 beslutade dock påven att det ska bli enklare att ogiltigförklara ett äktenskap; skilsmässa är inte tillåtet men ett äktenskap kan ogiltigförklaras om paret kan visa att det ingåtts på bristfälliga grunder. Annulleringsprocessen hade dittills varit mycket komplicerad, tidsödande och dyr för det äkta paret. När Franciskus varit påve i två år förklarade han perioden mellan december 2015 och december 2016 som ett katolskt jubileumsår till minne av Andra vatikankonciliet, som avslutades 1965 (se Modern historia). Att koppla jubileumsåret till det kyrkomöte som förknippas med startpunkten för katolska kyrkans modernisering betraktades av bedömare som ytterligare tecken på att Franciskus vill ses som en reformvän och en påve som vill göra vanliga medlemmar mer delaktiga i kyrkans arbete. Franciskus har också verkat för att göra kyrkan mer global och mindre centrerad till Rom. I oktober 2016 utnämnde påven 17 nya kardinaler, varav flertalet kom från Asien, Afrika och Latinamerika. Det speglade den växande betydelse som utvecklingsländerna har fått för Vatikanen. Tre av kardinalerna var präster från USA. Påven besöker Sverige För att uppmärksamma 500-årsminnet av reformationen träffades katolska kyrkans högsta ledare och Lutherska världsförbundets ledning i Lund och Malmö den 31 oktober och 1 november 2016. Påven Franciskus deltog i en ekumenisk gudstjänst i Lunds domkyrka den 31 oktober och höll dagen därpå en katolsk mässa i Malmö samt deltog i ett event på Malmö stadion. Påven välkomnades på flygplatsen av statsminister Stefan Löfven och träffade därefter den svenska kungafamiljen. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/12
Ny pedofil-skandal I juni 2017 briserade en ny skandal kring sexuella sexuella övergrepp på minderåriga. Det var första gången som anklagelserna riktades mot Vatikanens tredje mäktigaste man, den australiensiska kardinalen George Pell. Övergreppen ska ha skett under hans tid som ärkebiskop i Australien på 1970-talet. Pell nekade till alla anklagelser, men tog tjänstledigt från sitt uppdrag som påve Franciskus ekonomi- och finansminister i väntan på åtal. Skandalen var ett hårt slag mot påve Franciskus, som har gått i bräschen för nolltolerans mot pedofili och sexuella övergrepp i den katolska kyrkan och bland annat tillsatt en kommission som arbetar med dessa frågor. FAKTA POLITIK Officiellt namn Stato della Cittá del Vaticano/ Vatikanstaten Statsskick kyrkostat Statschef påven Franciskus Regeringschef kardinal Tarcisio Bertone Viktigaste partier med mandat i senaste val inga politiska partier finns Viktigaste partier med mandat i näst senaste val inga politiska partier finns Valdeltagande inga allmänna val Kommande val inga allmänna val Utrikespolitik och försvar Heliga Stolen har diplomatiska förbindelser med 174 stater (2016) och är observatör i en rad internationella organisationer, däribland FN och Europarådet. De påvliga beskickningarna (nuntiaturerna) runt om i världen har till uppgift att följa utvecklingen inom katolska kyrkan i respektive land. Politisk och diplomatisk rapportering sker vanligen genom de många besök som påven tar emot i Rom och genom de utlandsresor påven gör. Katolska kyrkan framhåller att Heliga stolen inte har någon utrikespolitik. Som aposteln Petrus efterträdare och Guds ställföreträdare på jorden (se Religion) har påven och hans medarbetare enligt Vatikanen en enda uppgift: att predika evangeliet och göra alla folk till lärjungar. I verkligheten har emellertid katolska kyrkan spelat och spelar ännu en betydande roll i världspolitiken. Johannes Paulus II besökte under sin tid som påve (1978 2005) 129 länder under 104 resor utanför Italien. 1993 upprättade Vatikanen diplomatiska förbindelser med Israel och därefter med en rad arabländer. 1994 etablerades officiella relationer med den palestinska rörelsen PLO. År 2000 besökte påven Johannes Paulus II själv Israel. Inför resan bad han om förlåtelse för katolska kyrkans förföljelser av judar, urbefolkningar och andra grupper genom tiderna. Relationerna mellan Israel och Vatikanen ansträngdes dock 2007 när det stod klart att Vatikanen ville helgonförklara påven Pius XII (se Modern historia), https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/12
som har kritiserats för att han inte öppet tog ställning mot Hitlers folkmord på judar under andra världskriget. Som svar på kritiken framhöll Vatikanen att Pius XII i hemlighet verkade för att rädda judar undan Förintelsen. En ny diplomatisk kris uppstod 2009 när ledaren för Vatikanens råd för fred och rättvisa jämförde det av Israel ockuperade palestinska området Gaza med ett koncentrationsläger. Uttalandet gjordes efter det att Israel hade bombat Gazaremsan (se Palestina, Modern historia). Påven Benedictus XVI reste samma år till Israel och de palestinska områdena Västbanken och Gaza, där han uppmanade Israel att upphöra med blockaden mot Gaza. Vatikanen och den muslimska världen De ömtåliga relationerna mellan den kristna och den muslimska världen kom till uttryck sedan påven Benedictus XVI i ett tal 2006 hade citerat en medeltida kejsare som kopplade samman profeten Muhammed med våld. Såväl religiösa som politiska ledare i flera muslimska länder riktade kritik mot Vatikanen. Marocko kallade hem sin ambassadör i Vatikanen. Påven bad senare om ursäkt för de ord som sårat muslimerna och tillade att de inte speglade hans egen uppfattning. Trots att Vatikanen och Saudiarabien inte har diplomatiska förbindelser tog påven Benedictus XVI 2007 emot den saudiska kungen Abdullah i sitt påvliga residens. Över en miljon kristna beräknas bo i Saudiarabien men de får inte utöva sin religion offentligt, ett ämne som diskuterades under mötet. Det kommunistiska Kuba har fått besök av flera påvar. 2012 var det påven Benedictus XVI tur att göra en resa till den karibiska ön, där han uppmanade till politiska reformer, höll mässa för över 300 000 människor på Revolutionstorget i Havanna samt mötte president Raul Castro och förre ledaren Fidel Castro. Vatikanen och påven Franciskus personligen kom att få en central medlarroll i de förhandlingar som 2015 ledde till ett banbrytande avtal om fångutväxling mellan USA och Kuba samt till återupprättade diplomatiska relationer mellan de två länderna. Redan vid president Barack Obamas tillträde 2009 kontaktades katolska kyrkan av Obama och Kubas president Raúl Castro som båda bad påven och Kubas biskop om hjälp att medla. Inför Franciskus Kubabesök i september 2015 släppte Kuba flera politiska oliktänkande ur fängelset. Flyktingkrisen 2015 Bland många andra länder har påven Franciskus besökt Brasilien, Mexiko, Turkiet, Israel, Jordanien, Palestina och flera afrikanska länder. När påven i januari 2015 höll en mässa i Manila i Filippinerna kom 6 7 miljoner människor dit för att lyssna. Det tros vara den största publiken någonsin för en påvemässa. Som första påve någonsin talade Franciskus inför USA:s kongress i Washington i samband med ett besök hos president Barack Obama i Vita huset i september 2015. De många utlandsresorna ska ses som en del av påvens strävan att göra kyrkan mer global och inte så Romcentrerad som tidigare. Påven Franciskus tog tydligt ställning för att Europa skulle ta emot och hjälpa de många flyktingar som i synnerhet under 2015 tog sig till kontinenten för att söka skydd från våld och krig. Franciskus sade att varje katolsk församling i Europa borde ta emot en flyktingfamilj. För att tjäna som ett gott exempel tog Franciskus efter ett besök i april 2016 på den grekiska ön Lesbos, där mängder av flyktingar hade samlats, två syriska flyktingfamiljer med sig hem till Vatikanen. Heliga Stolen har inga diplomatiska relationer med Kina och förhållandet till landet har varit problematiskt ända sedan regeringen i Peking 1951 utvisade utländska präster och ställde katolska kyrkan i landet under statlig kontroll. Det finns åtskilliga miljoner katoliker i Kina, och en del av dem har tidvis förföljts av myndigheterna. Vatikanen har försökt närma sig Kina för att kunna återuppta de diplomatiska relationerna. Denna strävan intensifierades under påven Benedictus XVI ämbetsperiod (2005 2013) och 2007 fick utnämningen av en ny https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/12
biskop i Kina för första gången sedan 1951 Vatikanens godkännande. 2010 och 2011 underkändes två biskopsutnämningar i Kina av Vatikanen, medan två kinesiska biskopsutnämningar 2012 fick såväl Vatikanens som de kinesiska myndigheternas godkännande. Försvar Vatikanens enda militära förband, Schweizergardet, har anor från 1500-talet. Styrkans uppgift är att bevaka Vatikanpalatset och fungera som påvens livvakt. De runt 100 soldaterna måste vara katoliker, ogifta och födda schweiziska medborgare. De ska vara minst 174 centimeter långa och ska ha fullgjort schweizisk värnplikt. Gardesmännen är utrustade med traditionella svärd och hillebard (spjutyxa) men har numera även moderna handeldvapen. Det finns också en civil polisstyrka, Vatikanstatens gendarmeri, som ansvarar för den allmänna ordningen. Gendarmerna ska vara militärutbildade italienska män, minst 175 centimeter långa samt ogifta. De bär pistoler men har även tillgång till tyngre vapen. Såväl gendarmeriet som Schweizergardet har nära samarbete med italiensk polis. FAKTA FÖRSVAR Ekonomisk översikt Vatikanens ekonomiska grundplåt är den kompensation som erhölls från den italienska staten när Lateranfördragen (se Äldre historia) och Konkordatet (se Modern historia) slöts. Den andra stora inkomstkällan är "Peterspenningen", det vill säga de traditionella frivilliga bidragen från världens katoliker. En tredje viktig inkomstkälla är avkastningen från katolska kyrkans investeringar. Även turismen i Vatikanen ger betydande inkomster. Vatikanens budget har periodvis uppvisat betydande underskott, bland annat på grund av höga kostnader för underhåll och restaurering av de många historiska byggnaderna. Den största utgiftsposten är dock kostnader för personal inom förvaltning och utländska beskickningar samt för driften av Vatikanens radio, TV och dagstidning. Bosatta i Vatikanen betalar ingen italiensk inkomstskatt. Katolska kyrkan har även varit undantagen från skatt för sina kommersiella fastigheter, som hotell och affärscentra. Men som en följd av en djup ekonomisk kris i Italien beslutade regeringen i Rom 2012 att börja beskatta kyrklig kommersiell verksamhet från 2013. Skandalomsusad bank Vatikanens bank, Institutet för religiös verksamhet (Istituto per le Opere di Religione, IOR), handhar finanserna för kyrkans många institutioner och ordenssamfund med omfattande hjälpverksamhet. Banken har länge misstänkts för penningtvätt och 2012 riktade Europarådets kontrollgrupp Moneyval kritik mot Vatikanen för att inte följa rekommendationer om öppenhet. Samma år tvingades IOR-chefen avgå sedan han ska ha verkat för ökad insyn i IOR:s redovisning men stött på motstånd inom Vatikanstaten. Redan sommaren 2013 fick nästa IOR-chef avgå sedan en ledande präst gripits misstänkt för att ha försökt utnyttja IOR för penningtvätt och för att smuggla in 20 miljoner euro till Italien. (Prästen friades från anklagelserna i januari 2016.) I november samma år utsåg påven Franciskus Rolando Marranci till ny bankchef. Marranci hade ingått i en oberoende konsultgrupp som på den nye påvens initiativ var satt att granska bankens förehavanden. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/12
Vatikanen införde hösten 2013 nya finanslagar för att öka öppenhet och övervakning och föra regelverket i linje med internationell standard, bland annat när det gäller att förhindra penningtvätt och finansiering av terror. Dessutom stängdes en del kunders bankkonton, som inte var förenliga med bankens religiösa motiv. I slutet av året förklarade Moneyval att Vatikanen gjort framsteg i kampen mot penningtvätt, men att mer återstod att göra. Vatikanens kontrollgrupp redovisade 544 misstänkta fall av oegentliga banktransaktioner 2015, jämfört med 147 sådana fall 2014. Vatikanen tolkade detta som ett utslag av ökad öppenhet inom bankväsendet, medan kritiker påpekade att endast 17 av dessa fall gått vidare till domstol. Det finns inget jordbruk och ingen industri i Vatikanen förutom småskalig produktion av mosaiker och tjänsteuniformer. Handeln är begränsad till försäljning av frimärken, böcker, religiösa souvenirer med mera från de butiker som ägs av kyrkan. Vatikanen har ett eget post-, telegraf- och myntväsen. Vatikanens sällsynta euromynt är eftersökta av samlare. FAKTA EKONOMI Valuta 1 euro Största handelspartners - 1. 1 euro=100 cent Turism Vatikanen är ett av världens mest populära turistmål. Av de cirka 30 miljoner turister som varje år besöker Rom kommer en stor del till Sankt Petersplatsen eller Sankt Peterskyrkan. Vatikanmuseerna har miljontals besökare varje år. I museikomplexet ingår bland annat Sixtinska kapellet med Michelangelos unika målningar. FAKTA TURISM Kalendarium Kalendarium https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/12