Rapport nr 2007:244. Utvärderingsenheten LUNDS UNIVERSITET. Student- och lärarbarometern. Juristutbildningen

Utvärderingsenheten Rapport nr 2007:244 LUNDS UNIVERSITET Student- och lärarbarometern Juristutbildningen

Student- och lärarbarometern Juristutbildningen

Utvärderingsenheten Lunds universitet Box 117 221 00 LUND Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 44 36 E-mail: evaluat@evaluat.lu.se Internet: http://www.evaluat.lu.se ISSN 1401-775X 2

Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser 7 1.1 Mål/resultatuppföljning 7 1.1.1 Målrelaterade resultat 7 1.1.2 Genomströmning och betyg 8 1.2 Verksamhetsanalys 9 1.3 Kvalitetsarbete 11 2. Bakgrund 12 3. Juristutbildningen - en översikt 13 3.1 Juristutbildningens uppbyggnad 13 3.2 Eftersökt utbildning 13 3.3 Nybörjarna 14 3.4 Studieförloppet 15 3.5 Studieresultat 17 3.6 Examen 18 3.7 Studier utanför programmet 19 3.8 Utbytesstudier 19 3.9 Efter examen 20 4. Student- och lärarenkäter 21 4.1 Utformning av studentenkäten 21 4.1.1 Urval och svarande 21 4.2 Utformning av lärarenkäten 23 4.3 Bearbetningsstrategi 23 4.4 Klassificering av bedömningar 24 5. Erfarenheter av utbildningens kvalitet 26 5.1 Störst resp. minst vikt och tillfredsställelse bland studenterna 26 5.2 Studiearbetet 26 5.3 Lärarnas tid och arbetsmiljö 28 5.4 Utbildningens resultat 29 5.4.1 Kunskaper 29 5.4.2 Färdigheter 31 5.4.3 Juristalumners bedömning av färdigheter 34 5.5 Utbildningens innehåll 35 5.5.1 Inriktning 35 5.5.2 Mångfaldsperspektiv 37 5.5.3 Utlandsstudier 38 5.6 Studiemiljön 39 5.6.1 Stressande studiemiljö 39 5.6.2 Stöd i undervisningen 41 5.6.3 Stöd av kursare 42 3

5.7 Studenternas bedömning av lärarna 42 5.8 Service 43 5.9 Studentinflytande och kursvärdering 43 5.10 Examination och examensarbete 45 6. Kommentarer till rapporten studenter och lärare 48 6.1 Juridiska föreningens kommentar 48 6.1.1 Studiesocial situation 48 6.1.2 Examination 49 6.1.3 Arbetslivsanknytning 49 6.1.4 Betygssystemet 50 6.1.5 Studenterna 50 6.1.6 Slutsats 50 6.2 Juridicums kommentarer 51 Bilaga 1. Juris kandidatprogrammet. Juristutbildningen enligt högskolelag och utbildningsplan 56 Bilaga 2. Enkät, studenter termin 2-8 57 Bilaga 3. Enkät, studenter termin 9 63 Bilaga 4. Enkät, lärare 69 Förteckning över tabeller 1. De svarandes fördelning över terminerna 22 2. Bedömda aspekter 24 3. Lärarnas bedömning av studenternas studieinsatser 27 4. Lärarnas bedömning av sin egen tid 28 5. Lärarnas bedömning av organisation och ledning 29 6. Studenternas och lärarnas bedömning av utbildningens innehåll 35 7. Studenternas och lärarnas bedömning av utbildningens innehåll 36 8. Studenternas och lärarnas bedömning av utbildningens innehåll 36 9. Kvinnliga och manliga studenters bedömning av utbildningens problematisering av mångfaldsperspektiv 37 10. Studenternas bedömning av utbildningens problematisering av mångfaldsperspektiv 37 11. Studenternas bedömning av studier utomlands 38 12. Stressindex och stressnivåer fakultetsvis (Studiemiljöundersökningen 2005) 40 13. Stressindex 41 14. Studenternas och lärarnas bedömning av lärarna 43 15. Studenternas bedömning av tillgången på fysiska faciliteter 43 16. Studenternas och lärarnas bedömning av kursvärderingarna och studentinflytande 44 17. Studenternas bedömning av examinationen (termin 2-8) 45 18. Nionde-terminarnas bedömning av examensarbetet 47 4

Förteckning över diagram 1. Antal förstahandssökande per utbildningsplats 14 2. Studieaktivitet bland nybörjarna hösten 2000 (registrerad på kurs för första gången) 15 3. Programterminsregistreringar ett år efter att studierna kunde ha avslutas inom programmet bland nybörjare ht 2000 16 4. Andel registrerade på juristprogrammets olika terminer samt andel uttagna examina. Nybörjarna höstarna 1994, 1998, 2000 och 2002 16 5. Fördelning av betyg på kurser inom juristutbildningen enl. 2001 års studieordning 17 6. Kumulativ andel studenter som blivit klar med examen x terminer efter påbörjade studier av nybörjarna hösten 1994 18 7. Termin för avlagd examen bland nybörjare hösten 1998 totalt och för dem som inom juristprogrammet bedrivit studier i utlandet 20 8. Föräldrarnas utbildningsnivå 22 9. Studenternas studiearbetstid (timmar per vecka) 26 10. Studenternas bedömning av omfattningen av olika inslag 27 11. Studenternas (termin 9) bedömning av kunskapsresultaten 30 12. Lärarnas bedömning av vilken kunskapsnivå studenterna uppnår 30 13. Har utbildningen gett tillräckliga juridiska färdigheter (termin 9) 31 14. Studenternas (termin 9) bedömning av omfattningen av färdighetsträningen 32 15. Bedömning av de olika färdigheternas vikt resp. omfattning 32 16. Lärarnas och studenternas (termin 9) bedömning av uppnådd färdighetsnivå 33 17. Relationen mellan bedömningen av färdighetsträningens omfattning och uppnådd färdighetsnivå (studenterna termin 9) 34 18. Resultat av utbytesstudier 39 19. Studenternas bedömning av stressrelaterade frågor (barometerresultat) 40 20. Studenternas bedömning av stödet i undervisningen (barometerresultat) 41 21. Studenternas bedömning av stödet från kursare (barometerresultat) 42 5

6

1 Sammanfattning och slutsatser Denna barometer kartlägger lärares och studenters bedömningar och erfarenheter av juristutbildningen. Den är ett led i Lunds universitets strategi för kvalitetssäkring, som genomförs i enlighet med fastställda europeiska riktlinjer. Arbetet är upplagt utifrån följande modell: M Å L RESULTAT VERKSAM- HETSANALYS UTVÄRDERING GOD PRAXIS ÅTGÄRD Detta innebär att följande frågor bör besvaras: 1. Mål/resultat Hur har målen för utbildningen uppnåtts? Svaren sammanfattas i avsnitt 1.1. 2. Verksamhetsanalys Hur kan skillnader i resultaten förklaras? Svaren sammanfattas i avsnitt 1.2. 3. Kvalitetsarbete Vilka slutsatser kan dras om utbildningens starka sidor och om behov av åtgärder? Slutsatserna sammanfattas i avsnitt 1.3. 1.1 Mål/resultatuppföljning 1.1.1 Målrelaterade resultat Studenterna har valt att göra sina resultatbedömningar med utgångspunkt från de mål för olika lärprocesser, som anges i Högskolelagen och Examensordningen för juristutbildningen. Studentkåren har på detta sätt i planeringen av denna barometer följt de europeiska riktlinjerna. Lärarna har valt att göra sina bedömningar i mera traditionella termer, vilket gör att resultatbedömningarna inte är helt jämförbara (se diagram 12). Lärare och studenter ger dock en i stort samstämmig bild av vilka färdigheter som tränas och uppnås under utbildningen. Det finns ett tydligt samband mellan omfattningen av färdighetsträningen och resultaten. Utbildningen bedöms leda till goda färdigheter när det gäller att tillämpa gällande rätt. Studenter och lärare är också eniga om i vilka hänseenden resultaten är svagare. Hit hör kunskaper om och färdigheter i att analysera internationella rättsförhållanden. Studenterna lär sig göra 7

skriftliga redogörelser, men är något sämre på att göra muntliga. Höjs ribban till att också kunna förklara juridiska frågor för klienter och andra lekmän rivs den av alltför många studenter. Trots det utbyggda internationella studentutbytet bedömer studenterna att träning i att kommunicera på engelska förekommer i liten utsträckning. Tidigare studenter med erfarenheter från 90-talet som varit ute i yrkeslivet några år har i alumnundersökningar gjort liknande bedömningar av utbildningens olika resultat. Detta tyder på en långsam förändringstakt, vilket kan problematiseras i förhållande till den examensordning som införs fr.o.m. höstterminen 2007. Några av de resultat som bedöms som svaga, är centrala mål i den nya examensordningen. Ett sådant problem rör färdigheterna i att göra etiska ställningstaganden, som resultatmässigt knappast svarar mot kraven i den nya examensordningen. Många av studenterna menar att utbildningens anknytning till arbetslivet är bristfällig, vilket är värt att notera med tanke på att utbildningen leder till en yrkesexamen. Studenterna motsägs av lärarna i Civilrätt, Processrätt och Straffrätt, dvs. ämnen med stark anknytning till domstolsväsendet. Lärarna i dessa ämnen gör också en mer positiv värdering av utbildningen och dess resultat än deras kollegor. Detta bekräftas av studenternas bedömning att det är främst i dessa ämnen utbildningen gett tillräckliga kunskaper. Slutsatsen blir således att kritiken främst gäller utbildningens relevans för juridiskt arbete utanför domstolsväsendet, en sektor som majoriteten av juristerna är yrkesverksamma inom. Det mest viktiga att åtgärda gällande juristutbildningen är att få studenterna att känna att de förbereder sig för ett yrke. Detta kan ske genom uppsatsskrivning och problemlösning i samarbete med konsultbyråer, rättsväsendet och skatteverket etc- Vi behöver större inblick i arbetslivet Kvinna, student termin 9 Flera lärare menar att utbildningen i för liten utsträckning är inriktad på förståelse och vetenskapligt djup. För studenterna är forskningsanknytning en perifer fråga och lärarna fäster mycket lite vikt vid hur utbildningen förbereder studenterna för forskarutbildning. Utbildningens styrka ligger alltså varken i arbetslivs- eller forskningsanknytning utan i att ge breda kunskaper inom olika centrala delar av juridiken. 1.1.2 Genomströmning och betyg Juristprogrammet tillhör prestigeutbildningarna vid universitetet. Söktrycket är högt och det krävs mycket goda meriter för att bli antagen. De som påbörjar utbildningen är unga. Här finns en markant social snedrekrytering genom att flertalet kommer från akademikerhem. Undervisningstätheten är relativt låg. Flertalet studenter och lärare menar att det finns för lite lärarledd undervisning. Studenterna närvaro i undervisningen är hög men undervisningsformerna upplevs inte som sär- 8

skilt aktiverande. Mest avgörande för studieresultaten är enligt lärarna studenternas egna studieinsatser. Sambandet mellan självstudietid och resultaten är påtagligt. Den tid som ägnas åt självstudier - i genomsnitt 20 timmar/vecka är mer omfattande än inom flertalet andra utbildningar vid universitetet. Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att genomströmningen på kurserna är hög. Trots detta är det bara c:a 60% som fullföljer programmet. En del studenter med medelmåttiga betyg lämnar utbildningen. Man kan således tala om en viss betygsstress redan tidigt i studiegången. Detta torde främst hänga samman med möjligheterna att få notarietjänst efter utbildningens slut. Domstolsverkets krav påverkar utbildningens innehåll och leder till att höga betyg, åtminstone för stora grupper av studenter, upplevs som avgörande för det framtida yrkeslivet. De sex första terminerna får omkring var fjärde det högsta betyget. På kurserna under de tre avslutande terminerna är högsta betyget snarare regel än undantag. För att säkert få ett högt betyg väljer en del studenter att uppskjuta sin tentamen och därmed förlänga sin studietid. Bara en liten del av studenterna är klara med sin utbildning efter nio terminer. Många är registrerade på den avslutande nionde terminen i flera år. Var fjärde utexaminerad jurist tycks dock vara mindre beroende av dessa höga betyg. Alumnundersökningar visar att de också får relevanta arbeten utan att i sin karriär ha gått via notarietjänst. Behovet av poängmeritering påverkar i flera avseenden studenterna. Många skaffar sig extra meriter genom att komplettera juridikstudierna med att läsa ekonomi, samhällsvetenskap eller språk. De mest meriterade studenterna får också möjlighet att studera utomlands en eller två terminer. Utlandsstudier är vanligare bland juriststudenter än inom andra utbildningar vid universitetet. Dessa studier kan visserligen tillgodoräknas i utbildningen, men flertalet studenter väljer att istället ha utlandsstudierna som en tilläggsmerit. Det leder till att utbytesstudierna de facto förlänger utbildningen med en eller flera terminer. Juristutbildningen är således en mycket lång utbildning, för dem som fullföljer den mycket längre och för den enskilde studenten en mycket dyrare än vad som anges i den formella utbildningsbeskrivningen. 1.2 Verksamhetsanalys Mål-/resultatuppföljningen ger också en stor del av förklaringen till variationerna i resultaten. Fakulteten lägger en större del av undervisningsinsatsen på vissa av de stadgade utbildningsmålen än på andra. Detta påverkar i sin tur fördelningen av studenternas studieinsats och därmed åstadkommes ett påtagligt samband med utbildningsresultaten. Domstolsverkets normer för notarietjänster har stort inflytande på prioriteringen av undervisningstid och studieinsats, större än någon annan sektor av juristers yrkesverksamhet. Det är svårt att finna motsvarande exempel inom uni- 9

versitetets utbildningar där en yttre faktor har så starkt inflytande på studieförhållandena. Detta tar sig uttryck i att prestationskraven uppfattas som höga liksom konkurrensen mellan studenterna och leder till en hög stressnivå. Nästan nio av tio studenter upplever ångest inför examinationen. Denna barometer bekräftar slutsatserna från tidigare undersökningar. Studiemiljöundersökningen 2005 betonade att stressen och konkurrensen inom juristutbildningen framför allt är kopplad till yttre faktorer som tingsmeritering, sidomeritering och att en hög andel studenter förvärvsarbetar parallellt med studierna. Dessa yttre faktorer i kombination med det svaga stödet i undervisningen och kurskamrater emellan påverkar studiemiljön mycket negativt för flertalet studenter. I barometern understryks också examinations- och betygssystemet som viktiga orsaker. Ett uppseendeväckande stort antal fria studentkommentarer tar upp dessa aspekter på utbildningen. Därmed väcks också frågan om förändringar i det inre pedagogiska arbetet kan förbättra studiemiljön. Möjligen kan man då ta fasta på att stressnivån varierar och bedöms som lägst under termin 2 och 3. En av dessa terminer har studerats närmre i en utvärdering av kursen i förmögenhetsrätt. I denna kurs tycks studiemiljöfaktorerna inte varit lika utslagsgivande och har inte påverkat studieresultat i någon högre utsträckning. En trygghet i studiearbetet har skapats i denna kurs genom en väl fungerande kursplanering. Förklaringen till att vissa studenter har svaga resultat kan i denna kurs snarare kopplas till att de inte tillgodogjort sig och följt denna kursplanering. Detta visar sig i mindre deltagande i undervisningen och en lägre studieinsats. Utvärderingen antyder också att studenterna inte är tränade i att utnyttja målinformationen. Man tycks arbeta utifrån innehållsstrukturer i kursen men inte utifrån olika typer av mål för lärprocessen. Häri ligger sannolikt en väsentlig fråga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Erfarenheterna från förmögenhetsrätten pekar på vikten av att juriststudenterna kan bedriva sitt arbete i väl strukturerade kurser. Juridicum arbetar med stora studentgrupper. Även om detta skapar betydande begränsning för kvalitetsarbetet måste också följande bedömningar av studenterna uppmärksammas för att studiemiljön skall bli bättre - att lärarnas tillgänglighet behöver öka - att lärarnas intresse för hur studenterna klarar sig behöver förbättras - att examinationsformerna behöver förändras - att studenterna behöver konstruktiv respons på sina prestationer - att en ordning för systematisk utvärdering av kurserna bör införas. 10

1.3 Kvalitetsarbete Juridicum har en solid grund att utgå från i arbetet med att utveckla utbildningens kvalitet. Det ges en bred utbildning inom juridikens centrala områden. Lärarna är mycket sakkunniga i sina ämnen, vilket kraftigt framhålls av studenterna. Lärarna trivs på institutionen och har som regel ett bra samarbete med sina kollegor. Den inre organisationen och ledningen fungerar väl. De problem som påtalats i denna barometer har i stor utsträckning sin grund i yttre förhållanden. De leder till kvalitetsbrister i utbildningen, som också kan vara svåra att åtgärda med hänsyn till de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna. Angelägenhetsgraden är dock sådan att resurser bör avdelas för ett flerårigt kvalitetsarbete. Det kan ta sin utgångspunkt i att en ordning för målrelaterade utvärderingar av kurser införs. Därvid bör behov av åtgärder undersökas avseende - kursernas mål i relation till 2007 års examensordning - träningen av studenterna i att studera målorienterat - planering av kursernas struktur och uppläggning - lärares och studenters tidsanvändning - formerna för kommunikation och återkoppling - examinationen. 11

2 Bakgrund Barometerundersökningar utgör en del av Lunds universitets program för kvalitetssäkring av grundutbildningen. De syftar till att pejla erfarenheter av utbildningen. Den första studentbarometern publicerades 1997 och var då den första i sitt slag i Sverige. Studentbarometern har följts av flera andra barometerundersökningar såsom Lärarbarometern 1997 och Doktorandbarometern 1999. Barometerkonceptet har en tydlig koppling till Högskolelagen: Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna (Högskolelagen 1 kap 4 ) Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (Högskolelagen 1 kap 4a ) Studentbarometern var från början en undersökning som spände över hela universitetet och resultatet presenterades per fakultet. Även dess uppföljare Studentbarometern 2000 1 var en sådan övergripande undersökning. När det nationella kvalitetssäkringssystemet ändrades i början av 2000-talet - från ha varit inriktat på lärosätenas kvalitetsarbete till att handla om granskningar av ämnen och program - förändrades även studentbarometrarna. De övergick till att behandla en fakultet i taget vilket gjorde att resultat kunde redovisas för varje ämne eller program. Vidare förändrades barometrarna från att bara gälla studenternas erfarenheter av utbildningen till att också gälla lärarnas. 2 Studenter och lärare avgör i dessa undersökningar själva vilka frågor som behöver behandlas. Denna barometer tar sin utgångspunkt i utbildningens förväntade resultat enligt bilaga 1. Den nya uppläggningen kan därmed sägas utgöra en försöksversion av en del av det nya kvalitetssäkringssystemet vid Lunds universitet. 1 Studentbarometern 2000. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2000:209. 2 Naturvetarbarometern. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2004:231. Lärar/Studentbarometern. Medicinska fakulteten. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2006:239. 12

3 Juristutbildningen en översikt 3.1 Juristutbildningens uppbyggnad Juris kandidatprogrammet omfattar nio terminers studier och tillhör därmed de längsta grundutbildningarna inom universitetet. Utbildningen avslutas med en yrkesexamen: Juris kandidatexamen. Utbildningen vid Lunds universitet är enligt 2001 års utbildningsplan uppbyggd så att de första sex terminerna är fasta och alla läser samma kurser. Från och med termin sju väljer studenterna själva fördjupningskurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 20 poäng. 2001 års utbildningsplan ser ut som följer: Termin Innehåll 1 Stats- och förvaltningsrätt med juridisk introduktion 20 poäng 2 Allmän förmögenhetsrätt 20 poäng 3 Mark- och miljörätt 5 poäng Civilrätt, den sociala dimensionen 15 poäng 4 Associations- och finansrätt, den ekonomiska dimensionen 20 poäng 5 Straff- och processrätt 20 poäng 6:1 Internationell och komparativ rätt 10 poäng 6:2 Allmän rättslära och rättshistoria 10 poäng 7 Profileringsalternativ med fördjupningskurser 20 poäng 8 Profileringsalternativ med fördjupningskurser 20 poäng 9 Examensarbete 20 poäng Studenter med särskilt goda vitsord kan efter utbildningen se fram emot en notariattjänstgöring inom domstolsväsendet. Det finns ett begränsat antal sådana platser. De är eftertraktade och skapar en kraftig konkurrenssituation i utbildningen. 3.2 Eftersökt utbildning 3 Antagning till programmet i Lund sker både på höst- och vårterminerna. Söktrycket är högt. Till varje nybörjarplats har det under 2000-talet funnits 6-8 förstahandssökande 4. De två senaste åren har det varit en viss nedgång i antalet sökande. Detta är inte unikt för juristutbildningen utan sammanfaller med lägre sökandetryck till i stort sett alla utbildningar i landet. Till vårterminsantagningen har dock antalet förstahandssökande ökat år för år fram till år 2006. Tidigare var det endast Lunds universitet som erbjudit möjlighet att påbörja denna utbildning också på vårarna. 3 Detta kapitel baserar sig huvudsakligen på registeruppgifter i det lokala studiedokumentationssystemet (Ladok). 4 Uppgifter hämtade från Verket för högskoleservice. 13

Diagram 1. Antal förstahandssökande per utbildningsplats 10 Förstahandssökande per plats 8 6 4 2 0 ht01 ht02 ht03 ht04 ht05 ht06 Det totala antalet sökande per plats har legat kring 30, vilket tyder på att många som i första hand söker till denna utbildning på andra universitetsorter också söker till utbildningen i Lund. De senaste åren har det krävts omkring 19 betygspoäng av maximalt 20 för tillträde. Hösten 2006 fanns det endast tre utbildningar vid Lunds universitet som fordrade högre betyg och den enda studieort med lika höga antagningskrav var Göteborgs universitet. 3.3 Nybörjarna Under 90-talet påbörjade alltfler kvinnor juristprogrammet. Andelen kvinnor steg från c:a 50% till 55%. Denna ökning har fortsatt och kvinnorna utgör för närvarande c:a 60% av studenterna inom programmet. De två senaste åren har emellertid andelen kvinnor bland nybörjarna sjunkit något. Liknande utveckling kan noteras inom hela universitetet. De flesta som börjar på juristprogrammet är relativt unga. Omkring 70% av nybörjarna har inte tidigare varit registrerade på Lunds universitet, men några kan ha läst på annat lärosäte. Flertalet nybörjare kommer mer eller mindre direkt från gymnasieskolan. De kvinnliga nybörjarna är överlag något yngre än de manliga. Över 60% av kvinnorna är högst 21 år när de börjar men bara hälften av männen är så unga. Genomsnittsåldern bland nybörjarna totalt ligger på drygt 22 år. Ungdomar från akademikerhem brukar vara överrepresenterade på långa och översökta utbildningar. 5 Så är i hög grad fallet med juristutbildningen i Sverige. 65-70% av nybörjarna kommer från akademikerhem. Medan c:a var fjärde nybörjare på pro- 5 SCB. Universitet och högskolor. Social bakgrund bland högskolenybörjare 2003/04 och doktorandnybörjare 2002/03. UF 20 SM 0402. 14

grammen med yrkesexamen totalt kommer från arbetarhem är andelen bara hälften så stor på juristprogrammet. Till Lunds universitet söker sig generellt ungdomar från akademikerhem i högre utsträckning än till andra lärosäten. Den sociala fördelningen bland nybörjarna på juristprogrammet liknar dock övriga landets. 6 3.4 Studieförloppet Även om det är svårt att komma in på juristprogrammet så fullföljer långt ifrån alla utbildningen. Studenterna är inte heller helt följsamma vad gäller att termin efter termin avancera inom programmet utan studieuppehåll. Avhoppen från programmet sker liksom för många andra utbildningar i huvudsak efter det första året, dvs. inför den tredje terminen. De som tidigt lämnar programmet har i många fall inte gjort klart de kurser de läst i genomsnitt har 35% av kurserna blivit godkända, vanligen med det lägsta betyget för godkänt. Några av dem hade dock klarat av sina kurser med bästa vitsord. De som lämnar programmet de följande två åren har tenterat av huvuddelen av sina kurser, men få med mycket goda betyg. Bland dessa finns sannolikt vissa studerande som fortsätter studierna vid andra universitet. Diagram 2. Studieaktivitet bland nybörjarna hösten 2000 (registrerad på kurs för första gången). 200 150 Registrerad totalt Lunds universitet Registrerad inom juristprogrammet Antal studenter 100 50 0 ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 vt 03 ht 03 vt 04 ht 04 vt 05 ht 05 vt 06 20% av nybörjarna hösten 2000 följde kontinuerligt programmet genom hela studiegången. Övriga gjorde någon form av uppehåll eller avbrott i nyregistreringarna på programmet under en eller flera terminer, många för att bedriva kompletterande studier på fristående kurser inom universitetet. Andra lämnade programmet helt. Studieuppehållen tillsammans med omregistreringarna på programmet svarar mot att mer än var fjärde är kvar inom programmet åtminstone tre terminer efter det att deras studiekamrater blivit klara med utbildningen. I diagrammet nedan redovisas 6 Nelsson, O. Utgångsläge för breddad rekrytering till Lunds universitet. En statistisk genomgång. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:230. 15

årskullens registreringar (för första gången och omregistrerade) på olika programterminer hösten 2005, dvs. ett år efter att utbildningen formellt kunnat avslutas. Diagram 3. Programterminsregistreringar ett år efter att studierna kunde ha avslutas inom programmet bland nybörjare ht 2000. 30 Antal studenter 20 10 omregistrerade förstagångsreg 0 t2 t3 t4 t5 t6 t7 t8 t9 Studier utanför Juridicum kan bara i mycket begränsad omfattning tillgodoräknas inom programmet. Detta hindrar inte att de flesta bedriver sådana studier (se avsnittet Studier utanför programmet ). Diagram 4 visar andelen nybörjare som olika årskullar varit registrerade på resp. programtermin. Den period under vilken studenterna är registrerade inom programmet är betydligt längre än de nio terminer som följer efter att utbildningen påbörjats. Andelen som påbörjat termin nio tycks ha sjunkit över antagningsårgångarna, men kan hänga samman med tidsförskjutning av studierna. De som antagits till 2001 års utbildningsplan tycks dock fortsätta i högre utsträckning än övriga. En nedgång för dessa på programtermin sju kan bero på att många gjort studieuppehåll någon termin när de står inför valet av fördjupningsinriktning. Diagram 4. Andel registrerade på juristprogrammets olika terminer samt andel uttagna examina. Nybörjarna höstarna 1994, 1998, 2000 och 2002 100% 75% 50% h94 h98 h00 h02 25% 0% t1 t2 t3 t4 t5 t6 t7 t8 t9 Jur kand ex 16

3.5 Studieresultat Studieresultaten har granskats för alla årskullar och examinationer under perioden 2000 2005 genom Ladokuppgifter. Genomströmningen på kurserna visar sig vara överlag hög. Sammantaget klarar 92% kurserna, men studieresultaten de första och den sista terminen är något lägre. De flesta som blir godkända blir det vid det första tentamenstillfället. Det är också då som höga vitsord erhålls. Kurserna de sista åren har en mer spridd resultatbild. Fler tar längre tid på sig att bli färdiga men också de som tenterar i efterhand kan få högsta betyget. Två kurser är exceptionella. I Allmän rättslära och Rättshistoria (T6) blir mer än var fjärde student klar först efter mer än ett år eller senare. Kursen består av två delar och många studenter resterar med den ena. Examensarbetet (T9) fullföljs av mindre än hälften under den termin de påbörjar arbetet, vissa tar flera år på sig. Betygen ges i en fyrgradig betygskala: AB, BA, B och underkänt, där AB är det högsta betyget. Hur dessa betyg fördelar sig bland de godkända framgår av diagram 5. Diagram 5. Fördelning av betyg på kurser 7 inom juristutbildningen enl. 2001 års studieordning t1 t2 t3 Termin t3 t4 t5 t6:1 t6:2 t7-t8 t9 AB BA B 0% 25% 50% 75% 100% Den första och femte terminen utdelas färre höga vitsord än övriga terminer. På kursen i straff- och processrätt (T5) får nästan hälften betyget B. På det avslutande examensarbetet (T9) får 98% högsta betyget. Detta ses som normalbetyget för denna kurs i hela landet. Fördjupningskurserna inom profileringsalternativen under termin 7-8 har vanligen en god genomströmning (93%) men inom några mer sällan valda inriktningar har mindre än 70% blivit godkända. Beroende på ämnesinriktning har mellan 60 och 80% fått betyget AB. På dessa fördjupningskurser förekommer knappast betyget B alls. 7 Se terminskursförklaring under avsnitt 3.1. 17

Precis som inom de flesta andra utbildningar klarar de kvinnliga studenterna sina kurser i något högre utsträckning än männen. Det finns ingen skillnad mellan könen vad gäller att få AB, men det är något vanligare att män erhåller betyget B på kurserna de fyra första terminerna. 3.6 Examen Mindre än 10% av en nybörjarkull avslutar sina juridikstudier inom nio terminer. Av nybörjarna hösten 1994 blev 5% klara inom denna tidsrymd, men andelen har varit något högre vissa år. Efter ytterligare två terminer har runt 35% fullföljt studierna. Allt eftersom åren går ökar sedan andelen som avlagt examen. Tio år efter programstarten har omkring 60% avlagt examen 8, vilket motsvarar ungefär 80% av dem som var kvar på utbildningen efter det första året. Diagram 6. Kumulativ andel studenter som blivit klar med examen x terminer efter påbörjade studier av nybörjarna hösten 1994. Andel studenter 100% 75% 50% 25% 0% 9 10 11 12 14 16 senare Antal terminer efter studiestarten Bidragande orsaker till att examen förskjuts i tiden är studieuppehållen inkl. utlandsstudier och studierna utanför programmet. För att bli klar med utbildningen fordras också godkända kurser. Examensfrekvensen är något högre bland kvinnor och de avlägger också examen något tidigare än männen. För många jurister är det av stor vikt att få tillräckligt goda vitsord för att bli antagen till notarietjänstgöring. De som avlägger examen har i genomsnitt fått högsta betyget på hälften av sina kurspoäng, vilket betyder att de inte bara klarat examensarbetet med AB utan också presterat högsta betyg på kurserna under ytterligare tre terminer. Här finns dock mycket stora skillnader mellan de examinerade. 8 Som mest har 68% av en nybörjarkull fullföljt studierna med juristexamen (antagna höstterminen 1995) 18

3.7 Studier utanför programmet Det är snarare regel än undantag att studenterna läser kurser utanför den egna fakulteten. Sådana studier ingår inte i programmet men kan i vissa fall tillgodoräknas inom utbildningen. De har mycket stor betydelse för möjligheterna till tingsmeritering. 84% av dem som avlade juris kandidatexamen 2005 har varit registrerade på sådana kurser. Studierna utanför juridiska fakulteten är oftast i linje med eller kompletterande juridikstudierna. Vanligast är studier inom samhällsvetenskap och ekonomi. De ämnen som dominerar är rättssociologi och statsvetenskap resp. företagsekonomi och handelsrätt. Var fjärde utexaminerad har också godkända resultat från studier inom humaniora, vanligen språk oftast franska eller engelska. Studierna i samhällsvetenskap och ekonomi sker i allmänhet under senare delen av juristutbildningen, antingen parallellt med juridikstudierna eller under en termin då inga nya kurser i juridik påbörjats. Humaniora studeras å andra sidan oftast innan man påbörjat juristutbildningen. Kurserna utanför juridiska institutionen har inte alltid varit lika framgångsrika. 9 Detta hindrar inte att för ca 10% av studenterna leder dessa studier till ytterligare en examen. Var femte student som lämnar juristprogrammet utan examen avlägger istället annan examen vid universitetet. 3.8 Utbytesstudier Utbytesstudier förekommer i högre utsträckning inom juristprogrammet än inom flertalet andra utbildningar 10. Mer än var fjärde utexaminerad jurist under 2000-talet har deltagit i utbytesstudier. I slutet av 90-talet reste drygt 100 studenter årligen utomlands. Antalet utresande sjönk därefter och var som lägst 55, för att det senaste året gå upp till 89. Flertalet studenter åker ut under höstterminen och varannan stannar utomlands två terminer. Under 90-talet var det vanligare att vara kvar hela läsåret vid utbytesuniversitetet. De som reser ut på våren är betydligt färre och stannar bara en termin. Det fordras goda betyg inom juristutbildningen för att få delta i utbytesverksamheten. Utlandsstudierna ger en god prognos för framtida examen. Över 90% avlägger examen, de flesta inom loppet av något år efter utbytesterminen. Studier vid utländska universitet sker vanligen under termin 7 och 8. Utlandsstudierna tycks leda till att tidpunkten för examen förskjuts en eller flera terminer framåt i tiden. 9 Endast c:a 60% av kurserna har helt klarats av med godkänt resultat. Andelen inom de mest lästa samhällsvetenskapliga och ekonomiska kurserna är ca 70% medan andelen inom humaniora ligger under 50%. 10 Jakobsson, A.: STARS (STudy Abroad Report System): Studenters erfarenheter av utlandsstudier. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2006:242. 19

Diagram 7. Termin för avlagd examen bland nybörjare hösten 1998 totalt och för dem som inom juristprogrammet bedrivit studier i utlandet 30 20 examen totalt varav med utlandsvistelse 10 0 ht 02 vt 03 ht 03 vt 04 ht 04 vt 05 ht 05 3.9 Efter examen Året efter examen har uppemot 80% etablerat sig på arbetsmarknaden. Detta placerar juristerna ungefär i mitten i en lista över etablering efter utbildningar inom universiteten. Två av tre arbetar som jurister. Mellan 10 och 15% har än så länge en svag ställning på arbetsmarknaden eller står utanför. 11 Uppföljningar drygt tre år efter examen 12 visar att för jurister från Lunds universitet tar det något längre tid att hitta ett relevant arbete än för examinerade från andra lärosäten. Detta kan i någon mån hänga samman med att lundajuristerna i högre utsträckning än övriga måste flytta från studielänet innan de får ett passande arbete. Mer än var tredje jurist från Lunds universitet har under någon period efter examen varit arbetslös, vilket är något mer än för övriga universitet. 11 Högskoleverket: Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2001/02. Högskoleverket, Rapport 2005:42R 12 Nelsson, O.: Från examen till arbete. En uppföljning av innehåll och relevans i utbildningar vid Lunds universitet. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2006:241. 20

4 Student- och lärarenkäter 4.1 Utformning av studentenkäten Under höstterminen 2005 genomfördes en inventering av vilka frågeställningar som är mest angelägna för juriststudenterna för att belysa utbildningens kvalitet. 32 studenter som kommit olika långt inom utbildningen fick ange styrkor och svagheter i sin utbildning. Utifrån inventeringen beslutades, i samarbete med Juridiska Föreningen och LUS (Lunds Universitets Studentkårer), vilka frågeområden som skulle behandlas i barometern. De mest angelägna frågeområdena var följande: - Kunskaps- och färdighetsutbytet av utbildningen. - Studenterna psykosociala arbetsmiljö, avseende främst stress, arbetsbörda och konkurrens. - Juristutbildningens uppläggning med kursomfång och examinationer. - Behållningen av utbildningen i form av kunskaper och färdigheter. - Möjligheten till och erfarenheterna av utlandsstudier inom ramen för utbildningen. - Arbetsmarknadsanknytning och utbildningens förberedelse inför arbetslivet. - Olika perspektiv i utbildningen såsom t.ex. genusperspektiv. - Studentinflytande och kursvärderingar. - Frågor som i tidigare barometrar visat på svagheter inom utbildningen. Utvärderingsenheten har stått för den konkreta frågeutformningen. Två varianter av enkätformuläret utformades. I den första, som riktades till studenterna på termin 2 till och med 8 (Bilaga 2), var frågorna om uppnådda färdigheter inriktade på studenternas erfarenheter det senaste läsåret och förbättringen av kunskaper och färdigheter. I den andra, som vände sig till studenterna på termin 9 (Bilaga 3), avsåg frågorna resultaten av hela utbildningen. 4.1.1 Urval och svarande Under vårterminen 2006 skickades enkäten ut till sammanlagt 1255 studenter inom juristutbildningen. Samtliga 1028 som var registrerade på aktuell termin för första gången tillfrågades och dessutom 227 som var omregistrerade för första eller andra gången. Första terminens studenter ingår inte i undersökningen. Enkäten skickades via post och en påminnelse följde kort före sista svarsdatum. Därefter skickades ytterligare en påminnelse med enkät till dem som inte svarat. Liksom i tidigare barometrar har kvinnorna besvarat enkäten i större utsträckning än männen. Av de svarande är 68% kvinnor. De lämnar även skriftliga kommentarer oftare än männen gör. Det finns också en tendens till att de äldre svarar i något 21

lägre utsträckning. 56% av studenterna som läste en termin för första gången besvarande enkäten. Resultaten gäller alltså i första hand för dessa. Omregistrerade medverkade i lägre utsträckning 35%. Nästan hälften av de omregistrerade läser på termin 9 och de bidrar, trots deras lägre svarsfrekvens, till det stora antalet svarande i denna terminsgrupp. Svaren från 604 juridikstuderande utgör basen för redovisningen av studenternas bedömningar. De svarandes fördelning över terminerna överensstämmer väl med urvalet. Andelen svarande från terminerna 7 och 8 är dock något lägre än i totalgruppen. Tabell 1. De svarandes fördelning över terminerna. Svarsfrekvens (%) bland registrerade Antal svar för första gången Termin 2 82 55 Termin 3 63 64 Termin 4 78 59 Termin 5 66 55 Termin 6 81 59 Termin 7 67 50 Termin 8 61 51 Termin 9 106 59 Total 604 56 Som tidigare framgått (avsnitt 3.3) är genomsnittsålderna bland nybörjarna låg. Bland de svarande termin 9 har dock 20% passerat 30 årsgränsen, vilket hänger samman med att många är omregistrerade denna termin. Mindre än 10% av de svarande kommer från hem där föräldrarna som mest har grundskoleutbildning. Dessa studenter tycks fullfölja utbildningen i högre utsträckning än dem från akademikerhem. De sista terminerna är andelen från hem utan längre studietradition större än de första terminerna. Diagram 8. Föräldrarnas utbildningsnivå 100% 75% 50% 25% 0% Grundskola Gymnasium Högskola Bland studenterna har 4% något funktionshinder och omkring var fjärde får någon form av stöd från universitetets handikappsenhet. Det är ungefär samma andel som vid andra utbildningar på universitetet. 5% av studenterna har hemmavarande barn 22

under 18 år. Detta hänger samman med att studenterna är relativt unga. De som har barn är i snitt drygt 33 år. 8% har annat modersmål än svenska. Andelen är högre (10%) bland de kvinnliga juridikstuderande än bland de manliga (4%). Åldermässigt finns här inga skillnader. 4.2 Utformning av lärarenkäten Lärarnas frågor utarbetades av en grupp lärare under ledning av utbildningsnämndens ordförande under hösten 2006. De valde att i första hand spegla studenternas frågeområden och betrakta dessa från lärarhåll. Som komplement infördes frågor om lärarnas egen arbetssituation (lärarenkäten se Bilaga 4). Utöver skattning av studenternas kunskaps- och färdighetsnivåer i olika avseenden och utbildningens innehåll och inriktning samt examination och studentinflytande bedöms - studenternas arbetsinsatser - egna möjligheter att ägna tid och intresse åt undervisningen och - arbetsklimatet på institutionen och ledningens feedback på arbetsinsatserna. Lärarbarometern vände sig till samtliga lärare på Juridiska institutionen. I slutet av november fick samtliga 44 lärare enkäten via internpost och 28 besvarade den. Liksom bland studenterna svarade kvinnorna i större utsträckning än männen men i övrigt kan inga markanta skillnader i svarsfrekvens noteras mellan lärargrupperna. Drygt 60% av lärarna som medverkat i denna barometer är universitetslektorer och knappt 30% professorer. Enstaka forskare/forskarassistenter, adjunkter och timanställda deltog också. Professorerna och 2/3 av lektorerna var tillsvidareanställda, medan övriga hade tidsbegränsade förordnanden. Över hälften undervisade på såväl grundkurser, fördjupningskurser som examensarbete. Kvinnorna var något överrepresenterade bland de svarande. Lektorerna har i genomsnitt varit anställda i c:a 14 år (2-35 år), och professorerna i 23 år (11-38 år). De flesta övriga lärare har mindre än 10 års tjänstgöring bakom sig. 4.3 Bearbetningsstrategi Studenterna redovisar de erfarenheter de hittills gjort under studiegången. Det innebär att de studenter som läser t.ex. på termin 2 bedömer både denna termin och den föregående terminen medan de på termin 8 bedömer alla de förutvarande terminerna, men sannolikt med viss fokus på den pågående och närmaste föregående terminen. Frågeformulären består av i huvudsak tre typer av frågor. Bakgrundsfrågor ger uppgifter om vilka de svarande är. Målrelaterade frågor visar i vilken utsträckning färdigheter förbättrats under utbildningen (studenterna på termin 2-8) resp. vilken färdighetsnivå som uppnåtts under utbildningen i sin helhet (studenterna på termin 23

9 och lärarna). Erfarenhetsfrågor ger studenternas och lärarnas bild av utbildningsprocessen. Dessa frågor har utformats så att man dels anger vilken betydelse en viss aspekt har för utbildningsresultatet, dels hur tillfredsställd man är med de faktiska förhållandena. Nedan förtecknas de sakområden som bedöms samt de aspekter som studenter resp. lärare bedömer. Tabell 2. Bedömda aspekter Sakområden: Studenterna bedömer: Lärarna bedömer: Studiearbetet Omfattning Vikt/Tillfredsställelse Resultat av juristutbildningen Grad av måluppfyllelse (T9) Omfattning/Förbättring/Färdighetsnivå (T2-8) Vikt/Färdighetsnivå Utbildningens innehåll Vikt och tillfredsställelse Vikt och tillfredsställelse Lärarna Vikt och tillfredsställelse Vikt och tillfredsställelse Service Vikt och tillfredsställelse - Studieklimat Gradering Vikt och tillfredsställelse Kursvärderingar Vikt och tillfredsställelse Vikt och tillfredsställelse Examinationen Vikt och tillfredsställelse Vikt och tillfredsställelse Studier utomlands Vikt och tillfredsställelse; Resultat - Organisation och ledning - Vikt och tillfredsställelse Instruktionen för bedömningen ser ut på följande sätt. Följande frågor avser den del av juristutbildningen du hittills genomgått. Bedöm först hur viktig du anser att frågan är för utbildningsresultatet. Ange därefter hur tillfredsställd du är med de faktiska förhållandena. Vissa frågor behandlar saker som du kanske inte har mött i din utbildning. Kryssa då i rutan Ej erfarenhet. x. Bedöm följande aspekter på utbildningen och undervisningen Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisningens arbetslivsanknytning Enkäterna ger också möjlighet till att ge egna kommentarer. Var tredje student har utnyttjat detta. 4.4 Klassificering av bedömningar Svaren resulterar i ett mycket omfattande datamaterial, som bearbetas och sammanfattas för att ge överblick. Det har därför gjorts ett antal grupperingar av datamaterialet, vilket har åstadkommits genom att klassificera bedömningarna med utgångspunkt från de båda variablerna vikt och tillfredsställelse enligt följande schema 13 : 13 På den femgradiga skalan är stora A >3,3- och stora D <2,7. 24

Mycket viktig D d a A V I K T C B Mindre viktig Mycket missnöjd Figur 1: Klassificeringsschema TILLFREDSSTÄLLELSE Mycket nöjd Denna klassificering syftar till att identifiera utbildningens starka sidor som utgöra förebilder liksom sådana svaga punkter där åtgärder behöver vidtas. Fem kategorier kan urskiljas: A: God praxis. De svarande bedömer kvalitetsaspekten som viktig och har positiva erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori A identifierar exempel som kan tjäna som förebilder. B: Bör diskuteras. Kategori B innebär att de svarande inte har bedömt förhållandet frågan berör som särskilt viktigt, även om denna aspekt har fungerat väl. Det kan betyda att programmet lagt väl mycket energi på denna aspekt och skulle kunna omprioritera resurser till andra kvalitetsaspekter. Kategorin kan dock ibland innebära att kontroversiella frågor inte tas upp i utbildningen och att man är nöjd med så är fallet. C: Bör analyseras. Här finns svagheter i utbildningen som de svarande i stort inte bedömer som särskilt betydelsefulla. Det kan också vara tecken på ett viktigt problem, som är avgränsat till en mindre grupp studenter. D: Förbättringar bör övervägas. De svarande bedömer den kvalitetsaspekt, som frågan berör, som viktig men har negativa erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori D identifierar områden som kvalitetsarbetet kan behöva inriktas på. a, d: Gränsfall. Studenterna bedömer aspekterna som viktiga. Svaga positiva tendenser (a) antyder att god praxis kan utvecklas, medan svaga negativa tendenser (d) pekar på att ytterligare försämringar bör undvikas. Fetlagda klassificeringar (A, B, C, D) markerar en särskilt stark positiv eller negativ bedömning. 25

5 Erfarenheter av utbildningens kvalitet 5.1 Störst resp. minst vikt och tillfredsställelse bland studenterna De enskilt viktigaste frågorna för juriststudenterna handlar om examensarbetet (termin 9), lärarnas kunskaper i ämnet och deras pedagogiska förmåga, information om examinationskraven och förtroendet för objektiv bedömning vid examination, förståelseinriktad undervisning samt arbetslivsanknytning. De aspekter som bedöms som minst viktiga är undervisningens forskningsanknytning, problematisering av mångfaldsperspektiv i utbildningen samt undervisning inriktad på faktainlärning. Mest nöjda är studenterna med möjligheterna att själva välja ämne för examensarbetet, den objektiva bedömningen av detta samt handledarens respons på arbetet med examensarbetet. Dessa frågor avser endast studenter på termin 9. Samma höga tillfredsställelse finns också överlag med lärarnas ämneskunskaper, tillgången till kurslitteratur för inköp och förtroendet för objektiv bedömning i examinationen. Störst missnöje finns däremot med behandlingen av kursvärderingar, dvs. kursvärderingarnas betydelse för kursernas utformning och information om vidtagna åtgärder. I lika hög utsträckning kritiseras arbetslivsanknytningen, bristen på varierande examinationsformer och lärarnas intresse för hur studenterna klarar sig. 5.2 Studiearbetet Studenterna ägnar i genomsnitt c:a 30 timmar per vecka åt sina studier. Självstudietiden är konstant över terminerna, c:a 20 timmar per vecka, vilket innebär att den är något mer omfattande än på flertalet andra utbildningar inom universitetet. Genomsnittligt deltar studenterna i lärarledd undervisning under c:a 10 timmar/ vecka. Från termin sju är studierna mer självständiga och bygger på valbara kurser. Termin nio präglas av att studenterna skriver sina examensarbeten och får individuell handledning. Diagram 9. Studenternas studiearbetstid (timmar per vecka) 40 Timmar per vecka 30 20 10 Lärarledd Självstudier 0 t2 t3 t4 t5 t6 t7 t8 t9 Totalt 26

Studenternas studieinsats per vecka varierar med kön och bakgrund. Liksom framkommit i övriga studentbarometrar lägger kvinnliga studenter mer tid (c:a tre timmar/vecka) på sina studier än de manliga. Studenter med föräldrar som har grundskola som högsta utbildning ägnar ca fem timmar mer i veckan åt studierna än genomsnittet. Detsamma gäller för studenter med funktionshinder. Skillnaderna i studieinsats kvarstår genom hela utbildningen. Tidsinsatsen är däremot densamma oavsett om man har svenska som modersmål eller inte. De som också studerat något ämne utanför juristutbildningen ägnar juridikstudierna någon timme kortare tid än övriga. Omfattningen av lärarledd undervisning, självstudier och kurslitteratur bedöms som lagom av omkring hälften av studenterna. Den andra hälften menar att det finns för lite lärarledd undervisning och för mycket kurslitteratur. Det finns också en stor grupp som menar att självstudierna är för omfattande. Diagram 10. Studenternas bedömning av omfattningen av olika inslag Lärarledd undervisning Självstudier Kurslitteratur 0% 25% 50% 75% 100% För liten Lagom För stor Bedömningarna av undervisningens och kurslitteraturens omfång varierar över terminerna. Medan studenterna på termin 4 och 8 i större utsträckning anser att det finns för lite lärarledd undervisning, är det fler på termin 2 och 6 som menar att den är lagom. Kurslitteraturen betraktas som mest omfattande av studenterna på termin 2, för att de sista terminerna anses som mer lagom. Studenternas bedömningar av dessa inslag varierar med kön och bakgrund. Kvinnorna vill oftare än männen minska självstudiearbetet och kurslitteraturen men öka den lärarledda undervisningen. Studenter från studieovana hem ser helst ökade inslag av lärarledd undervisning. De som anser att självstudierna och/eller kurslitteraturen är alltför omfattande ägnar vanligen mer tid åt studierna. Tabell 3. Lärarnas bedömning av studenternas studieinsatser Civilrätt, Straff- Övriga ämnen och processrätt Undervisningens omfattning A d Omfattningen av studenternas studieinsatser A d Studenternas närvaro i undervisningen A A 27

De flesta lärarna är mycket nöjda med studenternas närvaro i undervisningen. De betraktar omfattningen på studenternas studieinsatser som viktigast för utbildningsresultatet. Bland lärarna i Civilrätt liksom Straff- och Processrätt bedöms också undervisningens omfattning och studenternas studieinsatser som tillfredsställande, medan omdömet är mer negativt bland lärarna i övriga ämnen. 14 5.3 Lärarnas tid och arbetsmiljö Den tid lärarna lägger ner på sitt arbete varierar. I genomsnitt arbetar universitetslektorerna drygt 45 och professorerna 55 timmar per vecka. Arbetets inriktning är också olika mellan olika lärargrupper och individer. Några ägnar huvuddelen av sin tid åt grundutbildningen, andra åt forskning/forskarutbildning eller administration och andra uppdrag. Medan lektorerna ägnar mer än halva arbetstiden åt grundutbildningen och övrig tid fördelas relativt jämt mellan forskning/forskarutbildning och administration/övriga uppdrag så lägger professorerna drygt hälften av sin arbetstid på administration och övriga uppdrag, 30% på forskning/forskarutbildning och mindre än 20% åt grundutbildningen. Övriga lärare, som mestadels har visstidsförordnande, sysslar i högre grad antingen med forskning/forskarutbildning eller med grundutbildning och mindre med administration/övriga uppdrag än de båda andra lärargrupperna. Flertalet lärare arbetar mer än normalarbetstid. Trots detta upplever de att tiden inte räcker till för grundutbildningen. De lägger störst vikt vid att få bättre tid till kursutveckling och återkoppling till studenterna. Var fjärde lärare är mycket missbelåten med sina tidsresurser i flera avseenden. Den fjärdedel som åtminstone är någorlunda nöjd med den tillgängliga tiden är vanligen professorer och tillsvidareförordnade lärare, med lång anställningstid och med arbete inom fördjupningskurser och examensarbete. Arbetsbördan känns tung för flertalet lärare. De som är mest missnöjda med arbetsbördan lägger vanligen betydligt mer tid på sitt arbete än de fåtaliga som är nöjda. Det är bara i Civilrätt som lärarna har en någorlunda positiv bedömning av sin arbetsbörda. Lärarna i Straff- och processrätt sällar sig i detta avseende till den kritiska bedömningen i övriga ämnen. Tabell 4. Lärarnas bedömning av sin egen tid Civilrätt, Straff- Övriga ämnen och processrätt Tid för kursutveckling d D Tid för återkoppling på studieprestationerna D D Tid för studenter med individuella behov D D En rimlig arbetsbörda a D Dessa iakttagelser till trots är samarbetet med kollegerna och trivseln bland lärarna mycket god. Särskilt väl trivs de lärare som är nöjda med arbetsbelastning och tids- 14 Till dessa hör Offentlig rätt, Internationell rätt med flera. 28

resurser för utbildningen. Det självständiga arbetet parat med möjligheterna att påverka men också att kunna få hjälp bidrar till dessa positiva bedömningar. Också arbetsledningen får gott betyg. Uppskattningen för genomförd framgångsrik undervisning är dålig. Det som driver på mest är positiv feedback från studenter inte från arbetsledningen, tyvärr. Tabell 5. Lärarnas bedömning av organisation och ledning Civilrätt, Straff- Övriga ämnen och processrätt Din trivsel på institutionen A A Samarbetet med kollegerna A A Arbetsledningen A A Stöd och hjälp av GU-ansvariga när du har problem i ditt arbete A a Konflikthanteringen på arbetsplatsen A a Institutionens intresse för kursutveckling A A Ditt inflytande på institutionens/motsv. angelägenheter A A Dina möjligheter att påverka innehållet i dina arbetsuppgifter A A Uppskattning för att du gjort ett gott arbete a A Universitetets värdering av dina pedagogiska meriter a A Några fåtal lärare är dock missnöjda i stort. Dessa är också nästan genomgående kritiska vad gäller juristutbildningen och studenternas färdighetsutveckling. 5.4 Utbildningens resultat 5.4.1 Kunskaper Studenterna på sista terminen har bedömt i vilken utsträckning utbildningen gett tillräckliga kunskaper och färdigheter för att arbeta inom domstolsväsendet. Utgångspunkten har varit de krav som ställs för Juris kandidatexamen (se Bilaga 1). Inom Civilrätt och Straffrätt anser flertalet studenter att de erhållit tillräckliga kunskaper. Däremot pekar de flesta som läser på slutterminen på brister vad gäller kunskaper om samhälls- och familjeförhållanden som påverkar mäns och kvinnor livsbetingelser men också om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män (se diagram 11). 29

Diagram 11. Studenternas (termin 9) bedömning av kunskapsresultaten Kunskaper i: civilrätt straffrätt processrätt statsrätt förvaltningsrätt finansrätt internationell rätt Kuns kaper om: rättssystemet i internationellt perspektiv förh. som påverkar män och kvinnors livsbet vålds påverkan på män och kvinnor 0% 25% 50% 75% 100% Ja absolut Ja i viss utsträckning Nej inte tillräckligt Nej inte alls Lärarna har valt att beskriva den kunskapsnivå som uppnås i juristutbildningen i en annan dimension än studenterna. Diagram 12. Lärarnas bedömning av vilken kunskapsnivå studenterna uppnår Bred kunskap om ämnet Bred kunskap om andra centrala juridiska ämnen Kunskap om informationsdatabaser Kunskap om juridisk teori och metod Kunskap med vetenskapligt djup inom jur ämne/n bristfällig Övriga ämnen professionell Civilrätt o Straff- och processrätt Viktigast är enligt deras förmenande att studenterna skaffat sig kunskaper om juridisk teori och metod. Den kunskapsnivå studenterna uppnår i detta avseende står inte helt i paritet med den betydelse lärarna fäster vid den. Övriga kunskapsaspekter bedöms också som betydelsefulla men i något lägre grad. Lärarna i Civilrätt och i Staff- och processrätt lägger något större vikt vid bredd i kunskaperna i det egna eller andra ämnen och att kunskapen har vetenskapligt djup än lärare i övriga ämnen. De anser också att studenterna uppnår bättre kompetens vad gäller det egna och andra juridiska ämnen än lärare i övriga ämnen. 30

5.4.2 Färdigheter Det finns en viss tvekan bland studenterna om de färdigheter som tränats i utbildningen är tillräckliga för kommande yrkesverksamhet. Denna tvekan gäller i högre grad arbete inom domstolsväsendet än annat juridiskt arbete. Denna skillnad kan enklast förklaras av att studenterna väger in att arbete inom domstolsväsendet förutsätter genomgången notarietjänstgöring. Diagram 13. Har utbildningen gett tillräckliga juridiska färdigheter (termin 9) arbete som jurist inom rättsväsendet annat arb. inr. på juridik o rättstillämpningar 0% 25% 50% 75% 100% Ja absolut Ja i viss utsträckning Nej inte tillräckligt Nej inte alls Nionde terminens studenter har också bedömt omfattning av färdighetsträning. Den är enligt studenternas erfarenheter stor vad gäller att tillämpa gällande rätt och att analysera problem utifrån juridiska perspektiv. Också flera allmänna färdigheter avseende skriftlig framställning, arbete i team och IT-användning är relativt väl tillgodosedd. Andra generella färdigheter har däremot bara behandlats i begränsad utsträckning eller knappast alls. Hit hör färdigheter som anges i Högskolelagens 1 kap 9 om att följa kunskapsutvecklingen och kunna förklara för icke-specialister men också aspekter som framhålls i den lokala utbildningsplanen avseende yrkesetiska insikter. Samtliga dessa är centrala utbildningsmål i den nya examensstadgan. Detta gäller också att kunna kommunicera på engelska. 31

Diagram 14. Studenternas (termin 9) bedömning av omfattningen av färdighetsträningen. Tillämpa gällande rätt Skriftliga presentationer Analysera probl utifrån jur perspektiv Arbeta i team Kritiskt värdera juridisk information Analysera europeiska rättsf Använda datorer/it Muntliga presentationer Analysera internationella rättsf Självständigt följa kunskapsutv Argumentera och övertyga Göra etiska ställningstaganden Förklara för icke-specialister Kommunicera på engelska ingen Omfattning stor Diagram 15. Bedömning av de olika färdigheternas vikt resp. omfattning stor Omfattning enligt studenterna ingen Argumentera och övertyga Göra etiska ställningstaganden Förklara för icke-specialister mindre viktigt Kommunicera på engelska Vikt enligt lärarna mycket viktigt Lärarna bedömer de olika färdigheterna som viktiga eller mycket viktiga. Vissa av dessa tränas dock enligt studenterna i relativt begränsad utsträckning. Detta gäller bl.a. att kommunicera på engelska, förklara för icke-specialister, argumentera och övertyga samt att göra etiska ställningstaganden. 32

Resultaten av färdighetsträningen beskriver studenterna under termin 2 8 i termer av hur färdigheterna förbättrats 15 det senaste läsåret, medan studenterna på termin 9 och lärarna bedömer den nivå som uppnåtts under utbildningen 16. Diagram 16. Lärarnas och studenternas (termin 9) bedömning av uppnådd färdighetsnivå. Tillämpa gällande rätt Skriftliga presentationer Arbeta i team Analysera probl. utifrån jur/inomrättsl. perspektiv Muntliga presentationer Kritiskt värdera juridisk information Använda datorer/it Självständigt följa kunskapsutveckl. inom jur. Argumentera och övertyga Förklara för icke-specialister Analysera europeiska rättsförhållanden Göra etiska ställningstaganden Kommunicera på engelska Analysera internationella rättsförhållanden Studenter termin 9 Lärare Analysera nationella rättsförhållanden Söka juridisk information Planera och genomföra uppgifter Analysera probl. utifrån utomrättsl. perspektiv bristfällig Uppnådd färdighetsnivå professionell Medan lärarna i Civilrätt och Straff- och processrätt i stort sett genomgående gör samma bedömning av uppnådd färdighetsnivå som studenterna ligger övriga lärares bedömning i de flesta avseenden under studenternas. Det finns ett tydligt samband mellan omfattningen av träningen av olika färdigheter i utbildningen och den färdighetsnivå studenterna anger att de uppnått. Liknande samband finns också vad gäller hur färdigheterna förbättrats under utbildningsförloppet. 15 Femgradig skala från ingen förbättring till stor förbättring 16 Femgradig skala från bristfällig till professionell 33

Diagram 17. Relationen mellan bedömningen av färdighetsträningens omfattning och uppnådd färdighetsnivå (studenterna termin 9) stor Omfattning ingen bristfällig Färdighetsmål professionell Färdighetsnivån som uppnås under termin nio ligger genomgående på en högre nivå än resultatförbättringen under var och en av de föregående terminerna för alla färdigheter utom vad gäller att analysera europeiska och internationella rättsförhållanden och att tillämpa gällande rätt. Nästan hälften av studenterna under termin 9 menar att deras förmåga att analysera internationella rättsförhållanden snarast har brister. De första terminerna ökar förmågan att tillämpa juridiken starkt. Senare i utbildningen ligger förbättringen fortfarande på en hög nivå, men dämpas något. Utvecklingen över studieterminerna är dock inte enhetlig. Liksom när det gäller omfattningen av färdighetsträningen anger studenterna i allmänhet en större förbättring av färdigheterna i början och slutet av utbildningen än under terminerna 5 och 6. Dessa terminer förstärks förmågan till analys av rättsförhållanden utanför Sverige. Slutresultatet bedöms betydligt mer positivt än vad utvecklingen över terminerna antyder vad gäller att förklara för icke-specialister och datoranvändning. Förbättringen i engelska kan till väsentlig del knytas till de studenter som deltagit i utbytesstudier. Avseende skriftlig framställning inträffar en markant resultatförbättring under termin 7. 5.4.3 Juristalumners bedömning av färdigheter Några år efter examen tillhör juristerna de av universitetets alumner som i en undersökning år 2004 är mest nöjda med sin utbildning, vilket är en klar förbättring jämfört med år 2000. 17 I många avseenden finns en god överensstämmelse mellan de krav som juristernas arbete ställer och den träning de fått i utbildningen. Överensstämmelsen med bedömningarna av utbildningsresultaten under termin 9 är 17 Nelsson, O.: Från examen till arbete. En uppföljning av innehåll och relevans i utbildningar vid Lunds universitet. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2004:233. 34

också god. Brister finns enligt alumnerna främst vad gäller träningen i att vara serviceinriktad och i att kunna förklara för lekmän. De yrkesverksamma ser också brister i färdighetsträningen vad gäller att kunna göra presentationer på engelska och i att medverka i förändringsarbetet. Deras arbete ställer dock i allmänhet bara begränsade krav på sådana förmågor. Svagheterna kvarstår i uppföljningen 2006 18. I förhållande till övriga juristutbildningar i landet är träningen i att använda dator/it bättre vid Lunds universitet. 5.5 Utbildningens innehåll 5.5.1 Inriktning Undervisningens och utbildningens arbetslivsanknytning hör till de viktigaste kvalitetsaspekterna för juridikstudenterna medan var tredje anser att forskningsanknytningen rent av är oviktig. Studenternas bedömningar av dessa aspekters betydelse är likartad över terminerna. Tabell 6. Studenternas och lärarnas bedömning av utbildningens innehåll Studenter Lärare Civil/Straff Övriga Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total process ämnen Utbildningens förberedelse för arbetslivet D D d D D D D D D A D Undervisningens arbetslivsanknytning D D D D D D D D D A d Undervisningens forskningsanknytning C B C B C C C a C a D Utbildningens förberedelse för forskning - - - - - - - - - C C Undervisn. inriktad på färdighetsträning - - - - - - - - A D Det absolut mest viktiga att åtgärda gällande juristutbildningen är att få oss att känna att vi förbereder oss för ett yrke. Detta kan ske genom uppsatsskrivning och problemlösning i samarbete med konsultbyråer, rättsväsendet och skatteverket etc. Vi behöver större inblick i arbetslivet för att kunna bedöma om rätt utbildning valts. Kvinna, student termin 9 Redan de första terminerna finns ett missnöje bland studenterna med arbetslivsanknytningen och den förberedelse som utbildningen ger inför arbetslivet. Denna negativa bedömning av utbildningens kvalitet förstärks under utbildningens gång. Någon förstärkning av arbetslivsanknytning har inte skett under den senaste femårsperioden enligt studenternas erfarenheter. 19 Lärarna i Civil-, Straff- och processrätt värderar arbetslivsanknytningen helt annorlunda. Deras bedömning ligger helt i linje med värderingen ovan av utbildningsre- 18 Nelsson, O.: Inträdet på arbetsmarknaden: Juris kandidatexamen. Lunds universitet, Internt material, Utvärderingsenheten Juridiska fakulteten, oktober 2006. 19 Studentbarometern 2000. Lunds universitet, Utvärderingsenheten. Rapport nr 2000:209. 35

sultatens relevans för domstolsväsendet medan majoriteten av studenterna vet att de kommer att arbeta inom andra arbetsområden. Kollegerna i övriga ämnen har samma kritiska omdömen som studenterna och får då antas se frågan i ett vidare arbetsmarknadsperspektiv. Forskningsanknytning har en svag ställning och juristutbildningen kan därför inte, enligt lärarnas mening, betraktas som en bra förberedelse för forskarutbildning. Tabell 7. Studenternas och lärarnas bedömning av utbildningens innehåll Studenter Lärare Civil/Straff Övriga Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Process ämnen Undervisning inriktad på faktainlärning B A A A A A A A A B C Undervisning inriktad på förståelse a A a d a a a a a A D Undervisn. inriktad på färdighetsträning - - - - - - - - A D Undervisningens inriktning på faktainlärning fungerar enligt studenterna tillfredsställande, medan för lärarna är det en oväsentlig aspekt. Också den för studenter och lärare betydligt viktigare förståelseinriktningen får godkänt betyg av studenterna, även om uppemot 30% ger uttryck för ett visst missnöje, något mer under termin fem. Den terminen ägnar studenterna mest tid åt sina studier. Den räknas som den tyngsta. Här finns m.a.o. utrymme för förbättringar. Lärarna är splittrade i sin bedömning av hur väl undervisningen fungerar i dessa avseenden. En lärare uttrycket förhållandet på följande sätt: De grundläggande bristerna i juristutbildningen: * För mycket fokus på faktainlärning, för lite på förståelse och kritiskt tänkande. * Undervisningsmetoder som passiviserar studenterna istället för att aktivera dem. Även vad gäller behandlingen av internationell rätt och EG-rätt är studenter och lärare åtminstone någorlunda nöjda. Utfallet bör jämföras med förgående avsnitt (Diagram 11, 14 och 16) där det framgick att omkring hälften av studenterna på termin 9 ansåg att de inte fått tillräckliga kunskaper om internationell rätt. Tabell 8. Studenternas och lärarnas bedömning av utbildningens innehåll Studenter Lärare Civil/Straff Övriga Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Process ämnen Utbildn. behandling av internationell rätt d d a a A a a - a A a Utbildningens behandling av EG-rätt a A A A a a a - A A d Som redan framgått (avsnitt 3.7) läser många juridikstuderande kurser utanför programmet. 43% av studenterna på termin 2 har läst kurser på andra fakulteter medan hela 84% av dem på termin 9 bedrivit sådana studier. Denna höga frekvens är 36

unik bland yrkesprogrammen inom universitetet 20 och hänger samman med juriststudenternas behov att meritera sig för eventuell notarietjänstgöring. 5.5.2 Mångfaldsperspektiv Enligt lagen om likabehandling av studenter inom högskolan (2001:1286) skall högskolan bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religions eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ett sätt är genom problematisering av sådana perspektiv i utbildningen. Detta tillhör dock de aspekter som studenterna inom juristutbildningen, liksom i andra utbildningar inom universitetet, bedömer som minst viktiga. Etnicitet och genus tillmäts något större betydelse än övriga mångfaldsperspektiv, särskilt de två sista terminerna. De manliga juridikstudenterna fäster genomgående mindre vikt vid olika mångfaldsperspektiv än de kvinnliga. Tabell 9. Kvinnliga och manliga studenters bedömning av utbildningens problematisering av mångfaldsperspektiv Kvinna Man Genus d B Etnicitet D D Trosuppfattning C C Funktionshinder D C Sexuell identitet d C Genus- och etnicitetsfrågor har enligt studenterna behandlats i utbildningen medan var femte student i slutet av utbildningen inte kan erinra sig att trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning tagits upp. De studenter som bedömer frågorna som viktiga är mer missnöjda och de som ser dem som mindre viktiga är mer positiva till utbildningen i dessa hänseenden. Detta framgår tydligast vad gäller genusperspektivet där kvinnorna är mindre nöjda med problematiseringen medan männen snarast menar att perspektivet behandlas tillfredsställande. Tabell 10. Studenternas bedömning av utbildningens problematisering av mångfaldsperspektiv Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Genus d a a d d a d d d Etnicitet D d D D d d D D D Trosuppfattning C C C C B C D d C Funktionshinder D d d D C C D d d Sexuell identitet C C C d d C d d d Genusperspektivet poängteras på olika sätt både i kraven för juris kandidatexamen (Högskoleförordningens bilaga 2) och i fakultetens egen utbildningsplan. Utbild- 20 Över fakultetsgränserna. En utvärdering av gränsöverskridande utbildning inom Lunds universitet. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2004:233. 37

ningen står inför en viktig uppgift när det gäller att problematisera de olika perspektiven i utbildningen inte minst om man ser frågan utifrån breddad rekrytering. Studenterna själva har initierat ett mångfaldsarbete där juriststudenter besöker skolor med stort inslag av gymnasister med utländsk bakgrund och icke-akademisk bakgrund, de s.k. Fakultetsambassadörerna. En rad synpunkter uttrycks i studenternas kommentarer: Jag har gett höga betyg vad gäller internationellt perspektiv därför jag har valt en folkrättslig profilering under utbildningen. Och ett genusperspektiv... innebär inte att lärarna, litteraturen osv ska vara 50-50 (...), utan att kön och genus faktiskt problematiseras och kritiskt analyseras.... Min erfarenhet säger mig att det är en tyst överenskommelse att om man är dyslektiker bör man inte studera på juridiska fakulteten. Är själv homosexuell, och Juridicum har varit en tuff tid.... Önskar man hade tagit upp problemet (...) till ytan i stället för att lägga locket på mycket genom att elever tillåts förbli anonyma figurer utbildningen igenom. 5.5.3 Utlandsstudier Studenterna bedömer möjligheten att förlägga en del av sin juristutbildning till utländska universitet som god. Institutionens information om kurser utomlands sker under termin 6 dvs. terminen innan utbytesstudier är aktuella inom utbildningen. Då får informationen klart godkänt, men bedöms under övriga terminer som svag. Tabell 11. Studenternas bedömning av studier utomlands Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Möjlighet att studera utomlands inom utbildningen A a a d A A A A A Juridicums information om kurser vid utländska universitet d d d d A d d d d Juridicums information om att vi kan studera utomlands är mycket bra. Informationen om vad som händer när man, dvs jag, väl är antagen, är katastrofalt dålig. Kvinna, student termin 7 Det finns många alternativ vilket är positivt, dock är universiteten inte tillräckligt attraktiva här måste mer göras i fakultetsledningen. Man, student termin 6 Intresset för utlandsstudier är stort bland juriststudenterna. Åtminstone två av tre av de studerande under terminerna 2-6 planerar att studera utomlands. Utbytesstudierna är förlagda till de två därpå följande terminerna. Var fjärde student på termin 9 anger att de har deltagit i utbytesprogrammen. Detta överensstämmer med vad som framkom i den statistiska analysen av de examinerades utbytesstudier (se avsnitt 3.8). 38

Utlandsstudiernas resultat uttrycks i första hand i termer av personlig utveckling, ökad språkfärdighet och bättre kunskaper om kultur och samhälle av värde för internationella juridiska kontakter. Utfallet överensstämmer med vad som framkommit i universitetets uppföljning av utlandsstudier 21. Studierna utomlands har i högre grad gett breddning än fördjupning av kunskaper och färdigheter. Över 70% anger att utbytesstudierna gett kunskaper och färdigheter inom områden som inte behandlas i lundautbildningen. Diagram 18. Resultat av utbytesstudier Personlig utveckling Kunskaper i språk kultur mm Kunskaper som inte behandlas i utb Fördjupning av kunskap inom utb inte alls i hög grad 5.6 Studiemiljön En av de mest angelägna frågeställningarna inför denna barometerundersökning, enligt den inledande probleminventeringen med studenterna, var den psykosociala studiemiljön. Tidigare undersökningar (Studentbarometern 2000, Studiemiljöer vid Lunds universitet 2005) har visat hur stress och konkurrens präglade studiesituationen för flertalet juridikstudenter. 22 5.6.1 Stressande studiemiljö Av Studiemiljöundersökningen 2005 framgick att juridikstudenternas stressindex låg högst av samtliga utbildningar vid Lunds universitet. 23 Andelen studenter som upplevde studierna som mycket stressande var högre än vid andra fakulteter, vilket framgår av tabellen nedan. 21 Jakobsson, A.: STARS (STudy Abroad Report System): Studenters erfarenheter av utlandsstudier. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2006:242. 22 Studiemiljöundersökningen 2005 avser Studiemiljöer vid Lunds universitet en undersökning ur ett psykosocialt perspektiv, Rapport nr 2005:236, Utvärderingsenheten, Lunds universitet. 23 Detta index sammanfattade frågor om i vilken grad studiekraven var stressande och i vilken utsträckning studiemiljön utmärktes av höga prestationskrav, tentamensångest, konkurrens. Samtliga komponenter i index gavs, av både kvinnliga och manliga studenter, höga värden (mellan 4,2 och 4,8 på en femgradig skala där 5 motsvarar i mycket hög grad). 39

Tabell 12. Stressindex och stressnivåer fakultetsvis (Studiemiljöundersökningen 2005) Stress- Stressnivå (andel studenter) index låg (%) mellan (%) hög (%) Juridik 4,5 1 17 82 Konstnärliga utbildningar 3,6 7 54 39 LTH 3,6 3 63 34 EHL 3,6 7 61 32 Medicin 3,4 8 61 31 Naturvetenskap 3,3 11 62 26 Samhällsvetenskap 3,2 10 70 20 Teologi 3,0 18 64 18 Humaniora 3,0 19 65 16 Denna student- och lärarbarometer följer upp i vilken utsträckning höga prestationskrav, tentamensångest, konkurrens och stress präglar studieklimatet. Resultaten är i det närmaste identiska med Studiemiljöundersökningens. Stressnivåerna är mycket höga inom juristutbildningen. 87% av de kvinnliga studenterna och 64% av de manliga upplever studiesituationen som mycket stressande. 24 Diagram 19. Studenternas bedömning av stressrelaterade frågor (barometerresultat) höga prestationskrav tentamensångest stress Kvinna Man konkurrens inte i hög grad Stressindex, en sammanvägning av bedömningarna av höga prestationskrav, tentamensångest, konkurrens och stress, ligger på samma höga nivå som i Studiemiljöundersökningen. 25 Höga stressnivåer präglar studieklimatet under i stort sett hela juristutbildningen, dock är stressen något mindre bland studenterna andra och tredje terminen. De studenter som upplever utbildningen som mycket stressande ägnar mer tid åt studierna och menar i högre grad än övriga att självstudier och kurslitteratur är alltför omfattande. De är överlag mindre nöjda med utbildningen och ställer sig kritiska till relationen mellan kursmål och examination. Förtroendet för examinationens innehåll och genomförande är betydligt lägre bland dem än bland övriga. Av lärarundersökningen framgår att lärarna bedömer studieklimatet 24 Motsvarande resultat i Studiemiljöundersökningen 2005 var 86% av kvinnorna och 72% av männen. 25 För Stressindex är Cronbach s alpha=.81 40

som mycket viktigt för utbildningens kvalitet. De är mindre nöjda med studieklimatet och av en del av lärarkommentarerna framgår att stress är ett stort problem i juristutbildningen. Tabell 13. Stressindex Kvinnor Män Totalt Studiemiljöundersökningen 2005 4,6 4,2 4,5 Barometerresultat 4,5 4,1 4,4 Studiemiljöundersökningen 2005 visade att utifrån de fyra olika aspekter av studiemiljön som behandlades (studiekrav, egenkontroll, stöd i undervisningen, stöd från kursare), utmärkte sig juridikstudenterna även när det gällde bedömningarna av stödet i undervisningen och stödet från kursare. Studenterna på juridicum mår dåligt! Stressnivån och konkurrensen är nästintill sjuklig. Kvinna, student termin 7 5.6.2 Stöd i undervisningen Liksom i tidigare undersökningar pekar studenterna på brister vad gäller det stöd de får i undervisningen. Särskilt missnöjda är de med den respons de får i studiearbetet och bristen på uppskattning och beröm. Kvinnliga och manliga studenter gör likartade bedömningar, dock är kvinnorna något mer kritiska till responsen i studiearbetet. Undervisningsstödet bedöms vara störst de första och den sista terminen, minst under fördjupningskurserna. Det stöd studenterna får i undervisningen har inom andra utbildningar, där studenter i likhet med juridikstudenter upplever mycket höga studiekrav, bidragit till att dämpa upplevelserna av stress. Detta är inte fallet i juristutbildningen. Juridikstudenternas index för stöd i undervisningen var i Studiemiljöundersökningen det lägsta av samtliga studenters vid Lunds universitet (2,8). Stödindex ligger här på samma låga nivå som tidigare för både kvinnliga och manliga studenter. 26 Diagram 20. Studenternas bedömning av stödet i undervisningen (barometerresultat) respektfullt bemötande i undervisn högt i tak åsiktsmässigt respons på ditt studarbete uppskattning och beröm inte alls i hög grad 26 Stödindex är beräknat på de ingående frågorna. Cronbach s alpha=.70. 41

5.6.3 Stöd av kursare Bedömningarna av tolerans, respekt och trygghet i studieklimatet låg i den tidigare studiemiljöundersökningen något lägre för juristutbildningen än flertalet andra utbildningar (index 3,5). I jämförelse med denna tidigare undersökning är bedömningarna här något mer negativa (index 3,1). Under de första terminerna samarbetar studenterna i viss utsträckning. Under den sjunde terminens fördjupningskurser och profileringsalternativ ökar anonymiteten. Samhörigheten och tryggheten blir lidande. Kvinnliga studenter känner genomgående ett sämre stöd än männen. Stödet från kursare påverkar upplevelsen av stress. De som är mest stressade upplever att stödet från studiekamraterna sviktar i högre grad än andra. 27 En av bristerna på juristprogrammet är den dåliga samhörigheten mellan kursare, vilket ökar konkurrensen och att man smyger mer med sina kunskaper. Det skulle behövas mer nolle-aktiviteter första terminen. Man borde inte omgruppera varje termin. Det gör att man sämre lär känna varandra. Kvinna, student termin 7 Diagram 21. Studenternas bedömning av stödet från kursare (barometerresultat) samarbete tolerans och respekt Kvinna Man /icke/ anonymitet trygghet samhörighet inte alls i hög grad 5.7 Studenternas bedömning av lärarna Lärarnas ämnesmässiga kunskaper och pedagogiska förmåga tillhör de allra viktigaste frågorna för studenterna. Lärarnas kunskaper motsvarar också väl studenternas förväntningar. Den pedagogiska förmågan får i flertalet årskurser godkänt av studenterna, vilket är ett högre betyg än i Studentbarometern 2000. Lärarna i Civilrätt och Straff- och processrätt är nöjda med sin pedagogiska utbildning medan övriga lärare bedömer den som bristfällig. Denna skillnad mellan lärarna återkommer i deras bedömning av förmågan att ge studenterna sammanhang mellan undervisning och självstudier. Jag kan inte bedöma lärarnas insatser tillsammans. En del har varit oacceptabelt inkompetenta, medan andra har varit fantastiska. Kvinna, student termin 7 27 Index för stöd av kursare är beräknat på de ingående frågorna. Cronbach s alpha =.80. Anonymitetsvärdena är vända. 42

Studenterna noterar vissa terminer brister när det gäller lärarnas tillgänglighet. Flertalet lärare menar tvärtom att de är tillgängliga för studenterna. Några instämmer dock i studenternas kritik. Lärarnas intresse för hur studenterna klarar sig är enligt studenterna inte nöjaktigt. Lärarna själva är missnöjda med den tid de kan ägna återkopplingen på studenternas studieprestationer (se avsnittet 5.3). Man får inte glömma att det i denna utbildning ofta är fråga om mycket stora studentgrupper i undervisningen. Tabell 14. Studenternas och lärarnas bedömning av lärarna Studenter Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Lärare Civil S Övr o P Lärarnas kunskaper i ämnet A A A A A A A A A - - Lärarnas pedagogiska förmåga a a a d a a a a a - - Lärarnas pedagogiska utbildn. - - - - - - - - - A D Förmåga att ge studenterna sammanhang mellan undervisning - - - - - - - - - A d och självstudier Lärarnas tillgänglighet d a d d a D d a d A a Lärarnas intresse för hur studenterna klarar sig d d D D D D D D D - - 5.8 Service Den fysiska arbetsmiljön fungerar i stort sett väl. Tillgången till läsplatser och grupprum är tillfredsställande, särskilt de sista terminerna. Det går alltid att köpa sin kurslitteratur, men tillgången på biblioteket är mycket skiftande över terminerna. Bäst är den enligt studenterna på termin 4 och sämst på termin 7, då inslaget av valbara kurser gör sig gällande. Tillgången på datorer för studiearbetet är tillfredsställande. Tabell 15. Studenternas bedömning av tillgången på fysiska faciliteter Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Tillgång till... kurslitteratur på bibliotek d a A a d D d a a... kurslitteratur för inköp A A A A A A A A A... läsplatser a a A a a a A A a... grupprum a a A A a A A A a... datorer för dina studier a a A a a a a a a 5.9 Studentinflytande och kursvärdering Högskoleförordningens 1 kapitel 14 lyder: Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. 43

Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Kursvärderingar skall ge studenterna möjlighet att framföra sina synpunkter men också att delta i utvecklingen av utbildningen och att utöva inflytande. Detta bedömer de kvinnliga studenterna vara ett viktigare inslag i utbildningen än de manliga. Kvinnorna är också oftare missnöjda med hur kursvärderingarna fungerar i praktiken. Både studenter och lärare bekräftar i stort sett att kursvärderingar görs under hela utbildningstiden, även om vissa lärare inte är helt nöjda med genomförandet. Det finns ett utbrett och starkt missnöje bland studenterna med bristen på information om vad kursvärderingarna leder till. C:a 30% av studenterna på termin 2 anger att de inte fått någon sådan information alls. De lärare som är nöjda med hur kursvärderingsresultaten sammanställs ger vanligen också studenterna information om utfallet. Flera lärare har inte informerat studenterna om utfallet av kursvärderingar. Majoriteten av studenterna ställer sig i motsats till flertalet lärare mycket tveksamma till kursvärderingarnas betydelse. Över hälften av studenternas ifrågasätter lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner, vilket innebär en försämring jämfört med Studentbarometern 2000. Lärarna ser däremot i allmänhet positivt på studenternas intresse för kursutveckling och möjligheter att påverka utbildningen. Tabell 16. Studenternas och lärarnas bedömning av kursvärderingarna och studentinflytande Studenter Lärare Civil, Övriga Termin 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Process o straff Förekomst/genomförande av kursvärderingar a a A A A a A A A A d Sammanställning av kursvärderingsresultat - - - - - - - - - A D Information till studenterna om utfallet - - - - - - - - - A D Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning D D D D D D D D D A a Lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner D D D D D D D d D - - Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling - - - - - - - - - A d Studenternas möjligheter att påverka utbildningen - - - - - - - - - A a 44

Endast c:a 20 % av studenterna känner nu till Studenternas rättighetslista 28, vilket är mindre än för 6 år sedan. Visserligen är rättighetslistan mer känd i de senare årskurserna, men i gengäld är mindre än 10% bekant med den de första terminerna. Med få undantag känner däremot lärarna till innehållet i dessa riktlinjer. För att studenterna ska kunna vara delaktiga i utbildningens kvalitetsutveckling, i enlighet med Högskolelagen 1 kapitel 4a, krävs att fakulteten på ett tydligare sätt visar att studenternas synpunkter och erfarenheter tas tillvara och därigenom mer aktivt involverar dem i arbetet med att förbättra och förändra utbildningen. För lite information om hur jag som student kan påverka min utbildning direkt och konkret. Vem ska jag vända mig till med klagomål på kursen? Kvinna, student termin 4 5.10 Examination och examensarbete Medan studenterna på termin 2-8 bedömde sina dittillsvarande examinationer sattes examensarbetet i fokus för dem på termin 9. Examinationen är av avgörande betydelse för studenterna. Information om kraven, en god överensstämmelse mellan examinationen och kursens mål och innehåll samt att kunna förlita sig på en objektiv bedömning tillhör de allra viktigaste frågorna för studenterna i denna barometer. Också lärarna bedömer de två senare aspekterna som mycket betydelsefulla. Utbildningen svarar här upp mot högt ställda förväntningar från studenterna. Tabell 17. Studenternas bedömning av examinationen (termin 2-8) Studenter Lärare Civil, Övriga Termin 2 3 4 5 6 7 8 Total Process o straff Information om kraven som ställs för att klara examinationen a A A A A A a A A A Examinationens överensstämmelse med kursens mål och innehåll A A A D A a d a A A Genomgång efter examinationen D a a D D D D D - - Konstruktiv respons på examinat. - - - - - - - - a a Varierande examinationsformer D D D D D D D D - - Förtroende för objektiv bedömning A A A A A A A A - - Objektiva bedömningsformer - - - - - - - - A A Tiden mellan examination och information om resultaten - - - - - - - - A A Möjligheter till omexamination kort tid efter examinationen - - - - - - - - A A 28 Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet. www.lu.se/upload/lupdf/studentrattigheter.pdf 45

De som läser på termin 5 och 8 ser vissa brister i kongruensen mellan examinationen och kursens mål och innehåll. Här finns också det mest markerade missnöjet med genomgångarna efter examinationen. Noteras kan också att inte heller lärarna är helt nöjda med den konstruktiva respons de kan ge studenterna. Bland professorer och tillsvidareförordnade finns dock flera som menar att också detta fungerar väl. Större variationer av examinationsformerna efterlyses av studenterna. Examinationen och betygssystemet kommenteras av många studenter. 115 tar upp dessa frågor i sina kommentarer. Examinationsformerna (eller rättare sagt formen) fram till termin 7 är föråldrade. Borde ligga betydligt större vikt på den muntliga framställningen eftersom retorik kommer vara ett oumbärligt redskap i vårt framtida yrkesliv. Kvinna, student termin 7 Detta skall också ses mot bakgrund av de stora och ofta omfattande tentamina som finns inom utbildningen. Det största problemet med utbildningen tycker jag har varit 20p tentorna. 10p tentor skulle minska stressen och prestationsångesten. Kvinna, student termin 8 Men det finns också de som ser stora tentamina som en kvalitetsfaktor: Det finns ett visst tryck på studenterna men jag upplever detta som positiv stress som leder till god kvalitet på utbildningen. Att detta skulle utgöra ett stort problem är en seglivad myt. 20p tentor är positivt och gör vår utbildning konkurrenskraftig ta inte bort det, Man, student termin 6 Betygssystemet och betydelsen av höga betyg påverkar många studenter: Detta [betygssystemet] är enligt min mening den i särklass största orsaken till stress, att folk mår dåligt och många onödiga avhopp. Man, student termin 2 Utbildningens sista termin ägnas examensarbetet. Förhållandena kring detta är förstås av största vikt för studenterna. De är överlag mycket nöjda med hur examensarbetet genomförs. Det enda som inte bedöms som tillfredsställande är information om kraven för olika betyg på examensarbetet. Studenterna har tidigare under utbildningen vant sig vid mycket tydliga krav på de stora tentamina. Examensarbetets krav är inte lika tydligt formulerade. Här finns en oro för att inte leva upp till de krav som ställs. Viss kritik mot examinationen av examensarbetet framkommer i de fria kommentarerna: Ren idioti att samma person är både handledare och examinator vid författandet av examensuppsats. Vem ska jag vända mig till för kritik av handledningen? Kvinna, student termin 9 Som tidigare nämnts är det högsta betyget på examensarbetet snarast regel än undantag 98% får det. I bedömningen av lärarna (se avsnitt 5.7) ansågs deras till- 46

gänglighet som mindre god utom under termin 9. I examensarbetet finns ett starkare band mellan studenter och lärare. Lärarna har också betydligt färre studenter att handleda samtidigt. Detta tycks leda till att handledarna finns till hands betydligt bättre när studenterna vill ha tag på dem. Tabell 18. Nionde-terminarnas bedömning av examensarbetet Termin 9 Möjligheter att själv välja ämne för examensarbetet Ditt förtroende för att bli objektivt bedömd Handledarens respons på det du presterat Handledarens tillgänglighet Information om kraven som ställs för olika betyg på examensarbetet A A A A d 47

6 Kommentarer till rapporten från studenter och lärare 6.1 Juridiska föreningens kommentar 6.1.1 Studiesocial situation Juriststudenterna upplever fortfarande sin studiesociala situation som undermålig. Detta visas återigen av barometern. De utpekade anledningarna till stressen är samma anledningar som pekats på tidigare; tingsnotariesystemet, betygen och examinationsformerna. Det kan konstateras att stressen som upplevs på programmet med lätthet kan minskas om studenterna i högre grad informeras om de möjligheter som finns efter examen. Detta gäller framtida yrkesval, men också information om hur stor del av studenterna som verkligen får relevanta yrken efter examen. Fenomenet tingsmeritering måste tydliggöras, både hur antagningen går till och vad notarietjänstgöringen egentligen ger och leder till. Det är mycket viktigt att redan på ett tidigt stadium, under de första veckorna, motverka fördomarna som snabbt sprider sig i korridorerna. Utbildningen måste förmedla redan från början att det finns en mängd olika yrkesvägar för jurister och därigenom etablera en trygg känsla av juristlinjens bredd. Information är nyckeln till välbefinnande under studieåren. Genom att lämna konstruktiv kritik på uppsatser, inlämningar och redovisningar ges studenten möjlighet att utveckla sin skriftliga och muntliga förmåga ytterligare. Det är trots allt två av de viktigaste verktygen en jurist har. Lärarna måste ges möjlighet att lämna utförligare kommentarer till arbeten och framträdanden, men lärarna måste också själva ta möjligheten. Att juristutbildningen är en av de längsta utbildningarna som erbjuds vid universitet i Sverige och ändå har en av den högsta andelen studenter som anser att de behöver sidomeritera sig för att skaffa sig ett relevant arbete efter examen är anmärkningsvärt. Även detta är ett resultat av okunskap och brist i informationen som kommer från fakultet, universitet och även från arbetslivet. Informationsspridningen måste således förbättras. Det kan åstadkommas genom separata evenemang där studenterna får träffa yrkeslivet, såsom arbetsmarknadsdagar eller yrkeskvällar med olika jurister som berättar om sin yrkesroll och vad som egentligen krävs för att nå dit. Ytterligare ett sätt är att lärarnas informationsskyldighet ökar. Det lärarna levererar vid whiteboarden är ändå oftast det studenterna tror på i slutändan. Det är en enkel sak att i undervisningen återknyta till verkliga 48

situationer, förklara var i yrkesvärlden just detta problem behandlas och på så sätt effektivt väva in arbetslivsanknytning i utbildningen. På så sätt görs juridiken mer greppbar och studenten kan själv fundera vidare på sin egen roll som jurist. Skapas en trygg känsla gällande utbildningen och framtiden under kursen mår studenterna bättre, vågar hjälpa varandra och blir på det sättet bättre arbetskamrater och jurister. Det gäller att skapa en samhörighet mellan studenterna direkt när de anländer till programmet. Detta kan åstadkommas både under föreläsningen och utanför föreläsningssalen. 6.1.2 Examination Examinationsformerna varieras i alltför låg grad och utvecklingen tycks ha stagnerat vid 20 p-tentamina som leder till högre stress hos studenterna. Examinationen bör vara ett prov i hur studenten klarar sig i juristens yrkesroll och inte en uppvisning i hur mycket information studenten klarar att klämma ur sig under fem till sju timmar. Juristbarometern visar även med all önskvärd tydlighet att studenterna önskar en mer varierad examination. Det kan inte betraktas som rättvist att ha en så pass homogen examinationsplan eftersom det gynnar de som fungerar väl under just salstentamensformen av en tentamen. Att förtroendet för en objektiv bedömning vid examinationen lyfts fram som en av de viktigaste frågorna för studenterna väcker åter liv i debatten om anonyma tentamina. Eftersom tentamen inte är anonym på alla terminer är detta en ytterst känslig fråga för studenterna. Rättssäkerheten vid rättningen ifrågasätts när tentamen inte är anonym och det på ett enkelt sätt skulle kunna åstadkommas. Detta har även påpekats i Högskoleverkets rapport om juristutbildningarna i Sverige. Det skapar en misstro mot lärare och examinatorer som inte bara innebär ett undergrävande av förtroendet utan även är onödig. 6.1.3 Arbetslivsanknytning Juristutbildningen leder till en yrkesexamen. Som en student nämner i utvärderingen måste känslan av utbildas till ett yrke förstärkas liksom känslan för det framtida yrket. Det enda medlet för att nå det målet är att öka arbetslivsanknytningen i utbildningen. Kåren arrangerar bland annat arbetsmarknadsdagar i detta syfte, liksom praktik, föredrag och event med arbetslivet. Men det måste även ske en förändring av tankesätt gällande upplägget av utbildningen. Gästföreläsare, studiebesök och andra arbetslivsrelaterade inslag gör teorin betydligt mer greppbar. Det faktum att det tar längre tid för studenter utexaminerade från Lund i förhållande till andra lärosäten i Sverige att få ett relevant arbete efter examen kan kopplas 49

till den låga graden av arbetslivsanknytning under utbildningen lika mycket som flyttningsbenägenheten hos studenterna. 6.1.4 Betygssystemet Betygssystemet har länge utpekats som orättvist, men också som missvisande. Antingen är det för få grader eller för många. Juridiska Föreningen driver linjen att avskaffa det graderade betygssystemet och istället införa ett system med enbart underkänt och godkänt. Genom att höja godkäntgränsen men inte gradera de som kommer över den spärren skapas en homogen grupp duktiga studenter som alla är kvalificerade för juristyrket. Sedan är det upp till den framtida arbetsgivaren att avgöra vilken person som passar till vilket uppdrag. Åtskilliga studenter pekar ut betygssystemet som den mest stressande faktorn under utbildningen. I kombination med den låga åldern hos studenterna, konkurrensbenägenheten och bristen på information om yrkeslivet skapas en betygshets som är orimlig. 6.1.5 Studenterna Den konstaterat låga åldern på de studenter som börjar läsa på juristprogrammet bidrar till att studenterna mer än andra är konkurrensbenägna och även studieovana i universitetsmiljö. Studentkollektivet på Juridicum är motiverat och har siktet inställt på att göra karriär efter studierna och på grund av de höga intagskraven består studentgruppen av individer som har för vana att vara bäst. Detta är en farlig kombination om man dessutom enbart har siktet inställt på en specifik bana, exempelvis domarkarriären. Gränsen mellan uppmuntran till att studera hårt och hets att överprestera blir på det sättet hårfin. Om det dessutom inte är självklart vilka olika vägar som finns efter examen bidrar det naturligtvis också till stressen. Det åligger alla berörda, fakultet och kår, att snabbt nå ut med information i olika former till de nya studenterna. För att skapa den goda stämning som skall råda för att studenterna skall må bra under studietiden är introduktionsverksamhet av största vikt. Det är framförallt kårens uppgift att föra in studenterna i de traditioner, de rutiner och den stämning som är studentstaden Lund. Genom att lära känna sina kursare på ett tidigt stadium och genom dessa upptäcka de möjligheter som erbjuds som student bildas starka band mellan individerna. Dessa band kommer att hjälpa dem genom utbildningen. Det är svårt för studenterna att veta vad som förväntas av varje enskild student. I och med den stora andelen självstudier som används på juristprogrammet är det svårt att veta var den maximala arbetsbördan förväntas ligga. Många gånger upplever studenterna att de inte förrän efter halva utbildningen har förstått vilken arbetsbörda som förväntas av dem. Det krävs att studenten kan ta ett steg tillbaka och se 50

helheten, vilket få klarar av. Detta leder till en ständig stress hos studenten skapad av en oro och okunskap om huruvida individen gjort det som förväntas. Genom att inte veta om målet är uppfyllt är det svårt att någonsin slappna av och ladda om batterierna, vilket leder till utbrändhet. Det är därför önskvärt att öka utbildningen i studieteknik för att studenterna så fort som möjligt skall lära sig hur universitetsstudier går till. Äldre studenter kan även ges rollen som mentorer och hjälpa nya studenter att förstå systemet. Det krävs dock att dessa studenter får mandat av fakulteten att göra så. 6.1.6 Slutsats Juristutbildningen är fortfarande en populär och innehållsrik yrkesutbildning som intresserar många. Det förtroendet höga ansökningssiffror tyder på måste dock förvaltas. Genom små och stora förändringar kan kvaliteten på utbildningen höjas betydligt, men vissa åtgärder måste oundvikligen vidtas. Framförallt måste åtgärderna gällande stressnivån hos studenterna intensifieras. Det är inte acceptabelt att 82 % av studenterna uppfattar stressnivån som hög. Bristen på arbetslivsanknytning och variation i examinationen, det gällande betygssystemet och informationsflödet har del i hur studenterna mår. Tecknen visar tydligt att en förändring måste ske och det omedelbart. 6.2 Juridicums kommentarer Juridiska fakulteten uppfattar att barometern visar att såväl studenter som lärare är ganska nöjda med utbildningen i de flesta avseenden. Dock finns det en del problem där vi behöver arbeta för en vidare utveckling och förbättring. Vi konstaterar att de problemområden barometern pekar på i huvudsak är kända sedan tidigare, och att de delvis beror på externa faktorer som fakulteten har svårt att påverka. Detta skall naturligtvis inte tas till intäkt för att ignorera problemen, men förväntningarna på vad som kan åstadkommas måste sättas på en realistisk nivå. Stress och betygshets är ett ständigt problem för juridiska fakulteter i Sverige. Här kan noteras att det under senare tid rått en ganska stor enighet bland såväl lärare som studenter att en övergång till endast godkänt/underkänt i betygsskalan skulle vara en önskvärd reform för att minska betygshetsen. Den diskussionen har dock effektivt skjutits i sank genom Bolognaprocessen, och främst då genom Stockholms universitets beslut att införa ECTS-betyg. Under det senaste året har istället en intensiv diskussion förts om att förhindra en utökning av den fyragradiga betygsskalan till en sjugradig. Någon möjlighet att i nuläget komma vidare i diskussionerna om en tvågradig skala torde inte finnas. 51

Ett ytterligare sätt att begränsa stressen kan vara att öka inslagen av arbetslivsinformation på utbildningen. Sådant arbete pågår och är avsett att utvecklas vidare. Fakultetens utbildningsnämnd har i dagarna utarbetat en handlingsplan för rekrytering, där bl.a. arbetslivsinformation utgör viktiga delmoment. Frågan tas också upp i utbildningsnämndens förslag till strategisk plan 2007-2011. Det förtjänar dock att betonas att frågan om koppling till arbetslivet och praktik inte kan besvaras entydigt och endimensionellt. Undersökningar riktade mot alumni ger vid handen att de yrkesverksamma juristerna menar att utbildningen bör fokusera på teoretiska färdigheter. Att lära sig fylla i blanketter kan man göra när man kommer ut i arbetslivet. Utbildningen måste förmedla de grundläggande principerna. Vi konstaterar också att de färdiga juristerna är nöjda med sin utbildning när de fått erfarenhet av juristjobb. Detta uppfattar vi som ett gott betyg. Möjligheten till praktik under utbildningen har också ökat under senare tid genom fördjupningskursen Arbetsplatsanknutet utredningsarbete. Att motverka stress och betygshets på utbildningen är en viktig fråga för fakulteten. Vi avser att arbeta tillsammans med Juridiska Föreningen för att försöka hitta ytterligare vägar att begränsa dessa negativa fenomen. Att många studenter inte blir klara med sin examen inom 9 terminer beror på flera orsaker. Vissa av dem uppfattar vi som positiva, och alltså inte som något problem. Att studenterna i hög grad väljer att komplettera studierna i Lund med utlandsstudier eller studier inom andra kunskapsområden än det juridiska uppfattar vi som mycket positivt, och för övrigt helt i linje med universitetets strävanden. För de utlandsstudier som sker inom våra avtal förbinder sig fakulteten att studierna kan tillgodoräknas inom programmet. Även andra kurser, från utländska universitet eller andra fakulteter än den juridiska, kan kurser tillgodoräknas i hög grad. Att studenterna hellre väljer att utnyttja sådana kurser som sidomeriter är knappast något som juridiska fakulteten kan påverka. Att studenter gör ett medvetet val och hoppar av utbildningen på ett tidigt stadium i utbildningen ser fakulteten inte heller som något problem. Den möjligheten bör självfallet accepteras, utan någon skuldbeläggelse, för studenter som inser att de hamnat på en utbildning som inte passar dem. Redovisningssystemet borde hellre utformas så att det tar hänsyn till sådana tidiga avhopp. Utbildningen på juristprogrammet är dessutom utformad så att de två första terminerna ger en god juridisk grund oavsett hur studenten väljer att fortsätta sin utbildning. Däremot utgör det naturligtvis problem om studenten oplanerat sackar efter i studierna. I detta avseende har fakulteten utvecklat åtgärder för uppföljning. De tämligen strikta förkunskapskrav som införts på programmet innebär att studenten får tydligare incitament att läsa kurserna i rätt ordning och ta sina tentor i tid. Studie- 52

vägledningen har påbörjat ett projekt för uppföljning av studenter som gör oplanerade studieuppehåll. Fakulteten menar att dessa åtgärder kan begränsa en del av den studietidsförlängning som är problematisk. En kategori av studenter som tar lång tid på sig att ta ut sin examen är de som fått jobb innan utbildningen är helt avslutad. Detta kan naturligtvis utgöra ett problem på högre nivåer i utbildningssystemet, men frågan är om det egentligen är ett stort problem för studenten, eller för juridiska fakulteten. Underökningar visar att studenterna i genomsnitt lägger ca 30 timmar i veckan på sina studier, och att de studenter som lägger mest tid på studierna också lyckas bäst, generellt sett. Fakulteten konstaterar att studier på juristprogrammet är heltidsstudier. Om fakulteten skall vidta några åtgärder i detta avseende bör dessa ha till syfte att få studenterna att inse att mindre än 30 timmar (75 % av heltid!) inte kan förväntas resultera i goda studieresultat. Flertalet av de punkter där studenternas bedömning av utbildningen är mindre positiv hänger samman med frågor om lärarresurser. Fakulteten har begränsade resurser. Omprioriteringar måste med nödvändighet kopplas ihop med nedprioriteringar på andra områden. Den fråga som vi tydligt kan utläsa att studenterna anser är mindre viktig är utbildningens forskningsanknytning. Det är knappast förenligt med vårt utbildningsuppdrag att negligera denna fråga. Det måste således till en diskussion om huruvida vi kan effektivisera resursanvändningen och vilka krav som är realistiska att ställa på utbildningen, givet de rådande resurserna. Balansen mellan lärarledd undervisning, återkoppling, examinationsformer och andra arbetsinsatser från lärarna måste göras med beaktande av de lärarresurser som finns. De flesta lärare befinner sig redan idag i en situation där arbetsuppgifterna är betydligt fler än veckans arbetstimmar. Att ytterligare pressa lärarkåren är helt enkelt inte möjligt. Vad som kan vara möjligt, utöver en noggrann och kontinuerlig uppföljning av lärarnas arbetsinsatser, är att utveckla formerna för självstudier så att dessa i högre grad än för närvarande kopplas till en genomtänkt pedagogik. En sådan utveckling torde för övrigt ligga helt i linje med Bolognaanpassningen. Fakulteten uppfattar också att många studenter anser att kurslitteraturen är alltför omfattande, samt att studenterna på flera terminer är mindre nöjda med tillgången på kurslitteratur i biblioteket. Vad gäller den första frågan konstaterar fakulteten att det skrivna ordet, inte minst böcker, utgör ett av juristens viktigaste arbetsredskap. En juristutbildning som inte innehåller omfattande kurslitteratur kan knappast upprätthålla hög kvalitet. Fakulteten tror nu inte heller att studenternas kritik enbart hänför sig till mängden kurslitteratur, utan att frågan sannolikt kopplas till den kostnad studenten måste lägga ner på att införskaffa kurslitteraturen. Här finns då alltså även en koppling till kurslitteraturen i biblioteket. I detta avseende är det fakultetens bestämda uppfattning att det är en väsentlig kvalitetsaspekt, och i längden 53

också något som i hög grad är en fördel för våra studenter, att bibliotekets resurser används så att vi kan erbjuda ett välutvecklat juridiskt bibliotek. Sänkt kvalitet på biblioteket kan inte vara en acceptabel metod att uppväga alltför lågt satta studiemedel. Det har framförts kritik, i juristbarometern och i andra utvärderingar, på att lärarna inte i tillräckligt hög grad är tillgängliga och att de inte i tillräckligt hög grad intresserar sig för hur studenterna klarar sig. Vi uppfattar denna kritik som otydlig. Fakulteten bör ta upp en diskussion med studenterna; vad är det i grunden studenterna vill ha i dessa avseenden, och i vilken utsträckning är det möjligt att tillgodose önskemålen? Det pågår utvecklingsprojekt, eller finns planer på utveckling, i flertalet av de frågor där studenterna i övrigt framför kritik. Några exempel: - Fakulteten har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för införandet av Bolognareformen, med ny målfokuserad utbildningsplan och kursplaner. - Fakulteten väntar ivrigt på att utvärderingsenheten skall bli klara med det nya kursutvärderingssystemet, så att det kan införas på samtliga kurser. - Examinationsformerna diskuteras. Flertalet fördjupningskurser har andra examinationsformer än en traditionell salstenta. På de flesta grundkurserna har man infört olika former av delexaminationer. Examinationsformerna uppmärksammas i fakultetens strategiska och pedagogisk planer. Fakulteten instämmer i att vi ännu inte funnit vi har inte hittat tillräckligt bra rutiner för att ge studenterna återkoppling, särskilt gäller detta på grundnivå. Det är en lärarresursfråga och en pedagogisk fråga, där vi skall arbeta för en utveckling. När det gäller kunskapsområden och färdighetsträning belyser juristbarometern faktorer som även andra studier tar upp. Fakulteten konstaterar att det finns områden där utbildningen kan bli bättre, och kommer att med utgångspunkt i aktuella undersökningar öka fokus på sådana frågor. Vad gäller utlandsstudier konstaterar vi att fakulteten kan förbättra studievägledningen, främst då lärarnas roll som mentorer, för att utlandsstudier skall utvecklas till ett komplement till studier på campus också vad gäller fördjupning inom specifika kunskapsområden. För att få söka till utlandsstudier krävs främst att man klarat av juridikstudierna t.o.m. termin 6, samt att man har acceptabla kunskaper i engelska. För särskilt populära studieorter råder naturligtvis en viss konkurrens. Vad gäller mångfaldsperspektiv i utbildningen kan framhållas att icke-diskrimineringsfrågor tas upp där sådana är relevanta. Utbildningen tar dock i huvudsak upp sådana frågor på ett mer generellt plan, och fokuserar inte så mycket på särskilda grupper annat än vad gäller genusproblematiken. 54

Beträffande studentinflytande kan konstateras att Juridiska Föreningen, i LUS undersökning av studentinflytande vid Lunds universitet hösten 2006, uttalade sig i huvudsak positivt om föreningens möjligheter till inflytande vid Juridiska fakulteten. I juristbarometern är frågorna mer specifikt inriktade på kursuppföljning. Utformningen av kursutvärderingen har tagits upp ovan. Uppföljningen sker genom ämneskonferenser, där studenterna är representerade genom sina kursombud. Detta är en ordning som fakulteten har bedömt motsvarar studenternas önskemål. Informationen från ämneskonferenserna kan naturligtvis spridas bättre till studenterna genom att protokollen från ämneskonferenserna läggs ut på kurshemsidorna. I övrigt får fakulteten ta upp frågan till diskussion med Juridiska Föreningen, för att undersöka huruvida studenterna önskar ändrade rutiner i detta avseende. 55

BILAGA 1 Juris kandidatprogrammet Juristutbildningen enligt högskolelag och utbildningsplan Vilka kunskaper och färdigheter som studenter ska förvärva i en akademisk utbildning framgår av Högskolelagen 1 kap 9 : Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt utskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom området Förutom dessa övergripande kunskaper och färdigheter regleras examina av Högskoleförordningens bilaga 2. För juris kandidatexamen krävs: För att erhålla juris kandidatexamen skall studenten ha - förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat, - förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, - förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män, - fått insikt i sådana ämnesområden, t ex rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. Dessutom har Lunds universitets juristutbildning ytterligare i utbildningsplanen: Juristutbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som krävs för arbete med frågor som rör rättsordningen och rättstillämpningen. Den ska ge god överblick över rättssystemet och sådana teoretiska kunskaper och färdigheter som erfordras för yrken för vilka juris kandidatexamen är ett kompetenskrav samt kunskaper om rättssystemet i ett internationellt perspektiv. I enighet härmed skall juristutbildningen utformas så att den - både beträffande innehåll och utformning håller god europeisk standard samt beaktar de rättsliga konsekvenserna av det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen. - ger studenterna en god skolning i juridisk teori och metod ur svensk och internationell synvinkel - främjar kontakt med andra vetenskapsområden - främjar studenternas personliga utveckling, ger förståelse för den framtida juristrollen, uppmuntrar till självständigt och kritiskt tänkande samt ger goda färdigheter i kommunikation och användning av informationsteknologi - ger insikter i yrkesetiska problem - uppmärksammar rättsliga genusaspekter. 56

OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför BILAGA 2 kulspetspenna med svart eller blå färg och vik ej ihop enkäten. 1 Studentbarometern: Juridik Bakgrundsuppgifter 1. Vilken termin inom juristutbildningen går du på denna termin? 2 3 4 5 6 7 8 2. När började du på juristutbildningen vid Lunds universitet? ht vt År 3. Hur många poäng hade du tagit i denna utbildning när vårterminen började? poäng 4. Har du läst något annat ämne/program utanför juristutbildningen? JA NEJ Om JA, ange antal godkända poäng: Studiearbetet 5. Hur många timmar lägger du normalt ner på dina studier inom juristutbildningen? Totalt (inkl självstudier) Lärarledd undervisning ca tim/vecka ca tim/vecka 6. Bedöm följande inslag i din utbildning. För liten Lagom För stor Omfattning av - lärarledd undervisning - självstudier - kurslitteratur Lunds universitet Studentbarometern: Juridik april 2006 57

2 Resultat av utbildningen 7. Bedöm resultatet av din juristutbildning under det senaste läsåret. Ange först i vilken utsträckning följande färdigheter tränats under utbildningen. Bedöm därefter hur dina färdigheter förbättrats i en femgradig skala, från 0 = ingen förbättring till 4 = stor förbättring. Omfattning Förbättring ingen stor 0 1 2 3 4 Färdigheter att: tillämpa gällande rätt analysera europeiska rättsförhållanden analysera internationella rättsförhållanden kritiskt värdera juridisk information analysera problem utifrån olika juridiska perspektiv självständigt följa kunskapsutvecklingen inom juridiken göra etiska ställningstaganden göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer argumentera och övertyga förklara för icke-specialister kommunicera på engelska använda datorer/it arbeta i team Observera! Följande frågor avser den del av juristutbildningen du hittills genomgått. Bedöm först hur viktig du anser att frågan är för utbildningsresultatet. Ange därefter hur tillfredsställd du är med de faktiska förhållandena. Vissa frågor behandlar saker som du kanske inte har mött i din utbildning. Kryssa då i rutan Ej erfarenhet. Utbildningens innehåll 8. Bedöm följande aspekter på utbildningen och undervisningen Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens arbetslivsanknytning Undervisningens forskningsanknytning Undervisning inriktad på faktainlärning Undervisning inriktad på förståelse Utbildningens behandling av internationell rätt Utbildningens behandling av EG-rätt Lunds universitet Studentbarometern: Juridik april 2006

3 9. Problematiseras följande perspektiv i din utbildning? Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Genus Etnicitet Trosuppfattning Funktionshinder/handikapp Sexuell identitet Lärare 10. Bedöm de lärare som du haft Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket viktigt viktigt missnöjd nöjd Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas tillgänglighet Lärarnas intresse för hur studenterna klarar studierna Service Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet 11. Bedöm tillgången till: kurslitteratur på bibliotek kurslitteratur för inköp läsplatser grupprum datorer för dina studier Studieklimat 12. Hur upplever du studieklimatet inom utbildningen: höga prestationskrav tentamensångest konkurrens stress uppskattning och beröm högt i tak åsiktsmässigt respektfullt bemötande i undervisningen respons på ditt studiearbete kontroll över din egen tidsplanering Inte I hög alls grad Lunds universitet Studentbarometern: Juridik april 2006

4 Hur upplever du studieklimatet bland dina kursare: samarbete anonymitet trygghet samhörighet tolerans och respekt hög alkoholkonsumtion Inte I hög alls grad Kursvärdering 13. Bedöm följande aspekter Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Förekomsten av kursvärderingar Lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingsresultat Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning 14. Känner du till Studenternas rättighetslista? JA NEJ Examination 15. Bedöm dina examinationer Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationens överensstämmelse med kursens mål och innehåll Genomgång efter examinationen Varierande examinationsformer Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Lunds universitet Studentbarometern: Juridik april 2006

5 Studier utomlands 16. Bedöm följande aspekter Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Möjlighet att studera utomlands inom ramen för juristutbildningen Juridicums information om kurser vid utländska universitet 17. Hur ställer du dig till att studera utomlands under din utbildning? Jag har redan studerat utomlands Jag planerar att studera utomlands Jag är inte intresserad av att studera utomlands Om du har studerat vid utländskt universitet, vilket var resultatet av studierna vid det andra universitetet? Fördjupning av kunskaper och färdigheter inom områden som behandlas vid juristutbildningen i Lund Kunskaper och färdigheter inom områden som inte behandlas i lundautbildningen Kunskaper i språk, kultur och samhälle av värde för internationella juridiska kontakter Personlig utveckling Inte alls I hög grad Mångfaldsuppgifter 18. Födelseår 19 19. Kön Kvinna Man 20. Har du hemmavarande barn under 18 år? JA NEJ 21. Är svenska ditt modersmål? JA NEJ 22. Vilken utbildning har dina föräldrar? Om de har olika utbildning, ange den högsta. Grundskola/motsv. Gymnasium/motsv. Universitet/högskola 23. Har du någon form av funktionshinder som du anser försvårat dina studier? (Gäller t.ex. fysiska funktionshinder, psykiska funktionshinder och dyslexi) JA NEJ Om JA, har du fått någon form av stöd från Lunds universitets handikappverksamhet? JA NEJ Lunds universitet Studentbarometern: Juridik april 2006

6 Eventuella kommentarer Tack för din medverkan! Lunds universitet Studentbarometern: Juridik april 2006

OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför BILAGA 3 kulspetspenna med svart eller blå färg och vik ej ihop enkäten. Studentbarometern: Juridik Termin 9 1 Bakgrundsuppgifter 1. När började du på juristutbildningen vid Lunds universitet? ht vt År 2. När registrerade du dig första gången på termin 9? ht vt År 3. Har du läst något annat ämne/program utanför juristutbildningen? JA NEJ Om JA, ange antal godkända poäng: Studiearbetet 4. Hur många timmar har du normalt lagt ner på dina studier inom juristutbildningen detta läsår? Totalt (inkl självstudier) Lärarledd undervisning ca tim/vecka ca tim/vecka 5. Bedöm följande inslag i din utbildning. För liten Lagom För stor Omfattning av - lärarledd undervisning - självstudier - kurslitteratur Resultat av juristutbildningen 6. Bedöm följande påståenden om din juristutbildning. Utbildningen har gett tillräckliga kunskaper för att arbeta inom rättsväsendet med avseende på: Nej inte Nej inte Ja i viss Ja alls tillräck- utsträck- absolut ligt ning Civilrätt Processrätt Straffrätt Statsrätt Förvaltningsrätt Finansrätt Internationell rätt Utbildningen har gett tillräckliga färdigheter för att arbeta som jurist inom rättsväsendet Lunds universitet Studentbarometern: Juridik (Termin 9) april 2006 63

2 Nej inte Nej inte Ja i viss Ja alls tillräck- utsträck- absolut ligt ning Utbildningen har gett tillräckliga kunskaper och färdigheter för annat arbete inriktat på juridik och rättstillämpningar Utbildningen har gett tillräckliga kunskaper: - om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser - om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män - om rättssystemet i ett internationellt perspektiv 7. Bedöm resultatet av din juristutbildning. Ange först i vilken utsträckning följande färdigheter tränats under utbildningen. Bedöm därefter den färdighetsnivå du uppnått i en femgradig skala, från 1= bristfällig till 5 = professionell. Färdigheter att: Omfattning Resultat ingen stor 1 2 3 4 5 tillämpa gällande rätt analysera europeiska rättsförhållanden (EG-rätt) analysera internationella rättsförhållanden kritiskt värdera juridisk information analysera problem utifrån olika juridiska perspektiv självständigt följa kunskapsutvecklingen inom juridiken göra etiska ställningstaganden göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer argumentera och övertyga förklara för icke-specialister kommunicera på engelska använda datorer/it arbeta i team Lunds universitet Studentbarometern: Juridik (Termin 9) april 2006

3 Observera! Följande frågor avser juristutbildningen i sin helhet. Bedöm först hur viktig du anser att frågan är för utbildningsresultatet. Ange därefter hur tillfredsställd du är med den utbildning du genomgått. Vissa frågor behandlar saker som du kanske inte har mött i din utbildning. Kryssa då i rutan Ej erfarenhet. Utbildningens innehåll 8. Bedöm följande aspekter på utbildningen och undervisningen. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens arbetslivsanknytning Undervisningens forskningsanknytning Undervisning inriktad på faktainlärning Undervisning inriktad på förståelse 9. Har följande perspektiv problematiserats i utbildningen? Genus Etnicitet Trosuppfattning Funktionshinder/handikapp Sexuell identitet Lärare 10. Bedöm de lärare som du haft. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket viktigt viktigt missnöjd nöjd Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas tillgänglighet Lärarnas intresse för hur studenterna klarar studierna Service Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet 11. Bedöm tillgången till: kurslitteratur på bibliotek kurslitteratur för inköp läsplatser grupprum datorer för dina studier Lunds universitet Studentbarometern: Juridik (Termin 9) april 2006

4 Studieklimat 12. Hur upplever du studieklimatet inom juristutbildningen: höga prestationskrav tentamensångest konkurrens stress uppskattning och beröm högt i tak åsiktsmässigt respektfullt bemötande i undervisningen respons på ditt studiearbete kontroll över din egen tidsplanering bland dina kursare: samarbete anonymitet trygghet samhörighet tolerans och respekt hög alkoholkonsumtion Inte I hög alls grad Kursvärdering 13. Bedöm följande aspekter Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Förekomsten av kursvärderingar Lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingsresultat Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning 14. Känner du till Studenternas rättighetslista? JA NEJ Lunds universitet Studentbarometern: Juridik (Termin 9) april 2006

5 Examensarbete 15. Bedöm följande aspekter Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Information om kraven som ställs för olika betyg på examensarbetet Handledarens tillgänglighet Möjligheter att själv välja ämne för examensarbetet Handledarens respons på det du presterat Ditt förtroende för att bli objektivt bedömd Studier utomlands 16. Bedöm följande aspekter Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Möjlighet att studera utomlands inom ramen för juristutbildningen Juridicums information om kurser vid utländska universitet 17. Har du studerat vid utländskt universitet som ett led i din juristutbildning? JA NEJ Om JA, vilket var resultatet av studierna vid det andra universitetet? Fördjupning av kunskaper och färdigheter inom områden som behandlas vid juristutbildningen i Lund Kunskaper och färdigheter inom områden som inte behandlas i lundautbildningen Kunskaper i språk, kultur och samhälle av värde för internationella juridiska kontakter Personlig utveckling Inte I hög alls grad Lunds universitet Studentbarometern: Juridik (Termin 9) april 2006

6 Mångfaldsuppgifter 18. Födelseår 19 19. Kön Kvinna Man 20. Har du hemmavarande barn under 18 år? JA NEJ 21. Är svenska ditt modersmål? JA NEJ 22. Vilken utbildning har dina föräldrar? Om de har olika utbildning, ange den högsta. Grundskola/motsv. Gymnasium/motsv. Universitet/högskola 23. Har du någon form av funktionshinder som du anser försvårat dina studier? (Gäller t.ex. fysiska funktionshinder, psykiska funktionshinder och dyslexi) JA NEJ Om JA, har du fått någon form av stöd från Lunds universitets handikappverksamhet? JA NEJ Eventuella kommentarer Tack för din medverkan! Lunds universitet Studentbarometern: Juridik (Termin 9) april 2006

Lärarbarometern: Juridik BILAGA 4 1 Bakgrundsuppgifter Vilket ämne undervisar du huvudsakligen i? Civilrätt Straff- och processrätt Offentlig rätt Internationell rätt inkl. internationell privaträtt Övriga ämnen Kön Kvinna Man Vilken är din nuvarande anställning? Professor Universitetslektor/-adjunkt Forskare/forskarassistent Annat, Vad? Är du tillsvidareförordnad? Ja Nej Hur många år har du undervisat vid Lunds universitet? år Hur många timmar arbetar du i realiteten inom ramen för din tjänst? ca klocktimmar/vecka Hur fördelades din arbetstid våren 2006? Förberedelse och genomförande av grundutbildning inkl. examination % Forskning och forskarutbildning % Administration och övriga uppdrag % = 100 % På vilken/a nivå/er inom grundutbildningen undervisade du våren 2006? Grundkurser Fördjupningskurser Examensarbete Lunds universitet Lärarbarometern: juridik November 2006 69

2 Bedömning av juristutbildningen I det följande ber vi dig bedöma dels hur viktigt du anser det är att studenterna utvecklar angivna kunskaper och färdigheter, dels vilken färdighetsnivå som studenterna uppnår. Ange den nivå studenterna uppnår i en femgradig skala från 1=bristfällig, till 5=professionell. Studenternas kunskaps- och färdighetsutveckling mindre mycket Färdighetsnivå viktigt viktigt 1 2 3 4 5 vet ej Kunskap Bred kunskap om ditt ämne Bred kunskap om andra centrala juridiska ämnen Kunskap om juridisk teori och metod Kunskap med vetenskapligt djup inom något/några juridiskt/a ämne/n Kunskap om informationsdatabaser Färdigheter Självständigt söka juridisk information Kritiskt värdera juridisk information Tillämpa gällande rätt Självständigt följa kunskapsutvecklingen inom juridiken Analysera nationella rättsförhållanden Analysera europeiska rättsförhållanden Analysera internationella rättsförhållanden Analysera problem utifrån.olika inomrättsliga perspektiv.olika utomrättsliga perspektiv Självständigt planera och genomföra uppgifter Argumentera och övertyga Muntlig presentation Skriftlig presentation Kommunicera på engelska Förklara för icke-specialister Göra etiska ställningstaganden Använda datorer/it Arbeta i team Studenternas personliga utveckling Säkerhet i juristrollen Intresse för ny kunskap inom ämnesområdet Insikt om juridisk yrkesverksamhet med olika inriktningar Lunds universitet Lärarbarometern: juridik November 2006

3 Bedöm följande aspekter på utbildningen och undervisningen Bedöm först hur viktigt du anser att frågan är för utbildningsresultatet Ange därefter hur tillfredsställd du är med de faktiska förhållandena Vissa aspekter berör aspekter som kanske inte förekommer inom utbildningen. Markera då förekommer ej resp. ej erfarenhet. Utbildningens innehåll och inriktning Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket förekommer viktigt viktigt missnöjd nöjd ej Undervisningens arbetslivsanknytning Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens forskningsanknytning Utbildningens förberedelse för forskarutbildning Undervisning inriktad på faktainlärning Undervisning inriktad på förståelse Undervisning inriktad på färdighetsträning Undervisningens behandling av EU-rätt Undervisningens behandling av internationell rätt Undervisning och studier Bedöm vilken betydelse följande faktorer har för kvaliteten på utbildningsresultatet och hur nöjd du är med de faktiska förhållandena. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisningens omfattning Omfattningen av studenternas studieinsatser Studenternas närvaro i undervisningen Studieklimatet (trivsel, prestationskrav, samarbete osv.) Lärarnas pedagogiska utbildning Lärarnas tid för - återkoppling på studieprestationerna - kursutveckling - studenter med individuella behov Din tillgänglighet för studenterna Din förmåga att ge studenterna sammanhang mellan undervisning och självstudier Lunds universitet Lärarbarometern: juridik November 2006

4 Examination Bedöm examinationerna i ditt/dina ämne/ämnen. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens mål och innehåll Konstruktiv respons på examinationen Bedömningsformer som garanterar objektivitet Tiden mellan examination och information om resultat Möjlighet till omexamination kort tid efter examination Studentinflytande Bedöm följande aspekter på den utbildning du medverkat i under 2006. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling Studenternas möjligheter att faktiskt påverka utbildningen Genomförande av kursvärderingar Sammanställning av kursvärderingsresultat Information till studenterna om utfallet Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning Känner du till innehållet i Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej Lunds universitet Lärarbarometern: juridik November 2006

5 Organisation och ledning Bedöm hur viktiga följande aspekter är för ditt arbete som lärare och hur nöjd du är med de faktiska förhållandena under 2006. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Din trivsel på institutionen Samarbetet med kollegerna Arbetsledningen Stöd och hjälp av GU-ansvariga när du har problem i ditt arbete Konflikthanteringen på arbetsplatsen Institutionens intresse för kursutveckling Ditt inflytande på institutionens/motsv. angelägenheter Dina möjligheter att påverka innehållet i dina arbetsuppgifter En rimlig arbetsbörda Uppskattning för att du gjort ett gott arbete Universitetets värdering av dina pedagogiska meriter Eventuella kommentarer Tack för din medverkan! Lunds universitet Lärarbarometern: juridik November 2006

www.evaluat.lu.se