VIM-Kontrollens certifieringsregler för deklarerad värmekonduktivitet

VIM-Kontrollens certifieringsregler för deklarerad värmekonduktivitet 1(16)

Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Beteckningar... 4 3 Referenser... 5 4 Deklaration av värmekonduktivitet... 7 4.1 Allmänt... 7 4.2 Isolerprodukter som omfattas av hen, ETAG eller ETA... 7 4.3 Isolerprodukter som inte omfattas av hen, ETAG eller ETA... 7 5 Tillverkningskontroll... 12 5.1 Allmänt... 12 5.2 Egenkontroll... 12 5.3 Övervakande kontroll (Tredjepartskontroll)... 13 5.4 Bedömning av kontrollen... 14 5.5 Materialspecifika provningsmetoder och provningsfrekvenser... 15 2(16)

1 Förord Stiftelsen Värmeisolermaterialkontrollen (VIM-Kontrollen) har till uppgift att verka för en seriös bedömning och redovisning av värmeisolerande egenskaper genom att erbjuda en frivillig tredjepartscertifiering av värmeisolermaterial. Företag som uppfyller de krav som anges i dessa certifieringsregler kan ansöka om certifikat gällande produkters värmekonduktivitet. Efter tillstånd från VIM-Kontrollen har företaget rätt att använda VIM-Kontrollens registrerade kontrollmärke. Märket ska då alltid användas tillsammans med både certifikatets identifieringsnummer och certifikatsinnehavarens namn och/eller egna varumärke. VIM-Kontrollens märke är ett kontrollmärke som visar att produktens värmekonduktivitet är underkastad en frivillig tredjepartscertifiering/kontroll som är mer omfattande än vad som krävs för CE-märkning. I denna skrift presenteras certifieringsregler för deklarerad värmekonduktivitet gällande för isolerprodukter där harmoniserade standarder (hen), riktlinjer för europeiskt tekniskt godkännande (ETAG) eller eget europeiskt tekniskt godkännande (ETA) finns respektive inte finns. Om det finns hen, ETAG eller ETA som kan tillämpas för den aktuella produkten måste produkten vara CE-märkt för att kunna VIM-märkas och få ett certifikat. Stockholm 2003-10-06 Klas Partheen Ordförande VIM-Kontrollen VIM-Kontrollens registrerade kontrollmärke 3(16)

2 Beteckningar λ 10 λ D uppmätt värmekonduktivitet vid 10 C, W/(m K) deklarerad värmekonduktivitet, W/(m K) λ 90/90 beräknad värmekonduktivitet för 90 % fraktilen på konfidensnivån 90 % k konstant beroende på antal provningar s λ λ mean n λ m ρ N d N R D hen ETAG ETA standardavvikelse för värmekonduktivitet, W/(m K) medelvärde för värmekonduktivitet, W/(m K) antal prov korrigering av värmekonduktivitet för hygroskopisk fukt, W/(m K) nominell densitet, kg/m³ nominell tjocklek, m deklarerat värmemotstånd, m²k/w harmoniserade standarder riktlinjer för europeiskt tekniskt godkännande eget europeiskt tekniskt godkännande 4(16)

3 Referenser Stadgar för Stiftelsen Värmeisolermaterialkontrollen fastställda 6 oktober 2003 ISO 11561:1999; Ageing of thermal insulation materials - Determination of long-term Change in thermal resistance of closed-cell plastic (accelerated laboratory test methods) Metod B. SS-EN 678, utgåva 1, 1994; Armerade prefabelement av autoklaverad lättbetong Bestämning av lättbetongens torrdensitet. SS-EN 822, 1994; Värmeisolerprodukter för byggnader Bestämning av längd och bredd. SS-EN 823, 1994; Värmeisolerprodukter för byggnader Bestämning av tjocklek. SS-EN 1602, 1997; Värmeisolerprodukter för byggnader bestämning av densitet. SS-EN ISO 7345; Värmeisolering Fysikaliska storheter och definitioner. SS-EN 12664, Byggmaterials och byggprodukters egenskaper Bestämning av värmemotstånd med hjälp av plattapparat med skyddszon och värmeflödesmätapparat Torra och fuktiga produkter med medel och låg värmemotstånd. SS-EN 12667, Byggmaterials och byggprodukters egenskaper Bestämning av värmemotstånd med hjälp av plattapparat med skyddszon och värmeflödesmätapparat Produkter med stort och medelstort värmemotstånd. SS-EN 12939, Byggmaterials och byggprodukters egenskaper Bestämning av värmemotstånd med hjälp av plattapparat med skyddszon och värmeflödesmätapparat Tjocka produkter med hög- eller medelstort värmemotstånd. SS-EN 13162, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter Egenskapsredovisning. SS-EN 13163, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade produkter av expanderad polystyren (EPS) - Egenskapsredovisning. SS-EN 13164, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade produkter av extruderad polystyren (XPS) - Egenskapsredovisning. SS-EN 13165, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade produkter av uretancellplast (PUR)- Egenskapsredovisning. SS-EN 13166, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade produkter av fenolcellplast (PF) - Egenskapsredovisning. SS-EN 13167, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkad cellglasprodukter (CG) - Egenskapsredovisning. 5(16)

SS-EN 13168, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade produkter av träull (WW) Egenskapsredovisning. SS-EN 13169, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade produkter av expanderad perlit (EBP) Egenskapsredovisning. SS-EN 13170, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade korkprodukter (ICB) Egenskapsredovisning. SS-EN 13171, Värmeisolerprodukter för byggnader Fabrikstillverkade produkter av träfiber (WF) Egenskapsredovisning. SS-EN 13172, Värmeisolerprodukter Utvärdering av överensstämmelse. SS 02 15 50, utgåva 1, 1982; Värmeisolering Porösa isolermaterial Bestämning av permeabilitet. SS 22 72 31, utgåva 1, 1987; Murblock och mursten Provning. NT BUILD 348; Cellular plastics, rigid: Thermal conductivity. 6(16)

4 Deklaration av värmekonduktivitet 4.1 Allmänt I detta avsnitt redovisas den metod som ska användas för deklaration av isolerprodukters värmekonduktivitet där hen, ETAG eller ETA finns respektive inte finns. Den deklarerade värmekonduktiviteten bygger på statistisk behandling av uppmätta värden och avser torr isolering vid en medeltemperatur av +10 C. I den deklarerade värmekonduktiviteten ingår inte eventuella korrektioner för förhöjd fukthalt, avvikande temperatur eller kompression. 4.2 Isolerprodukter som omfattas av hen, ETAG eller ETA Den deklarerade värmekonduktiviteten ska mätas och beräknas i enlighet med gällande hen, ETAG eller ETA. Deklarationen skall göra i anslutning till CE-märket. 4.3 Isolerprodukter som inte omfattas av hen, ETAG eller ETA 4.3.1 Konditionering, provberedning 4.3.1.1 Isolermaterial vars värmekonduktivitet inte förändras med tiden Hygroskopiska material ska torkas i torkskåp vid 105±5 C eller vid 70±5 C om materialstrukturen förändras vid den högre temperaturen. Icke hygroskopiska material ska konditioneras till jämvikt vid 50±5 % RF vid temperaturen 23±2 C. (Med icke hygroskopiska material avses material som i jämvikt, vid 95 % RF, innehåller mindre fukt än 5 kg/m³). 4.3.1.2 Isolermaterial vars värmekonduktivitet förändras med tiden Till gruppen hör isolermaterial där gassammansättningen förändras under byggnadens brukstid (t ex cellplast innehållande andra gaser än luft). Även isolermaterial, vars tjocklek förändras med tiden (sättning) och därmed förändring av densitet och värmekonduktivitet tillhör denna grupp. Metod A Metod A används för isolermaterial som direktskummats mot metallytskikt med en tjocklek >50 µm på båda sidor och där kanternas fria ytor är <15 % av totalarean. Ett med hänsyn till storleken lämpligt antal produkter tas ut vid produktionstillfället. Dessa förvaras i 91±7 dygn vid en temperatur av 23±2 C och 50±5 % RH. Därefter avlägsnas ytskiktet, provstycken tillverkas och provas omedelbart. 7(16)

Metod B Metod B är tillämplig för produkter som ej behandlas under Metod A. Exempel på sådana är isolermaterial enligt Metod A men med fria kantytor >15 % av totalarean isolermaterial som direktskummats mot andra ytskikt än metall, t ex papper, plast, gipsskiva eller träfiberskiva isolerskivor med pålimmade ytskikt isolerskivor med gjuthud eller sågad yta Provföremål tas från produkter som är 1 till 90 dygn gamla. Därefter skivas provföremålen i 10±1 mm tjocka skivor. Det skivade paketet skall innehålla skivor över hela skivtjockleken och alltid skivor från de båda ytskikten. Återstående mittskiva med tjocklek mindre än 10 mm kan utgå. Det skivade paketet förvaras i 23±2 C och 50±5 % relativ fuktighet för följande perioder; 90+2/-2 dygn för skivtjocklek 20-70 mm 50+2/-1 dygn för skivtjocklek >70-120 mm 30+2/0 dygn för skivtjocklek >120 mm Provning genomförs därefter för hela skivpaketet. 4.3.1.3 Isolermaterial med sättning För isolermaterial med sättning, t ex lösfyllnadsisolering på vindsbjälklag, skall en nominell densitet (ρ N ) efter sättning deklareras. Provning av värmekonduktivitet ska ske vid denna densitet då den deklarerade värmekonduktiviteten/värmemotståndet avser förhållandet efter det att hela sättningen har inträffat. För slutna konstruktioner i t ex väggar, golv och snedtak anpassas densiteten så att sättning inte uppstår, densiteten förändras inte med tiden. 4.3.2 Provning 4.3.2.1 Mätning av tjocklek För fabrikstillverkade produkter anges toleransklasser för tjocklek om produktstandard föreligger, i annat fall anges ett tillämpligt toleransintervall. Tjocklek för provföremål bestäms enligt SS-EN 823 med mättryck 50 Pa (lätta, komprimerbara produkter) eller 250 Pa (styva produkter), se respektive produktstandard. För produkt utan produktstandard gäller; om produkten trycks ihop mer än 10 % vid en belastning av 10 kpa används mättrycket 50 Pa vid tjockleksmätning. För produkter, som mäts med mättryck 50 Pa, provas värmekonduktiviteten vid det lägsta värdet av nominell tjocklek eller uppmätt tjocklek. Den uppmätta tjockleken skall ligga inom angivet toleransintervall eller toleransklass. 4.3.2.2 Mätning av värmekonduktivitet Värmekonduktiviteten ska baseras på mätningar gjorda i enlighet med SS-EN 12664 och SS-EN 12667. 8(16)

Provets medeltemperatur ska vara +10 ±0,3 C. De uppmätta värdena ska anges med tre signifikanta siffror. 4.3.2.3 Korrigering för tjocklek Provföremålets tjocklek ska vara så stor att värmekonduktiviteten inte är beroende av tjockleken. I annat fall görs en korrektion enligt SS-EN 12939. Se även produktstandard för EPS. 4.3.2.4 Korrigering för hygroskopisk fukt Om materialet provas efter torkning fastställs en korrigeringsterm för materialet till miljö 23±2 C, 50±5 % relativ fuktighet. Denna korrigeringsterm kan fastställas genom provning eller enligt nedanstående tabell. Tabell 4.3.2.4 Korrigering för hygroskopisk fukt ( λ m ) för olika material till normalt torr miljö, 23 C/50 % RH Material Densitet, kg/m³ λ m, W/(m K) Aminoskum - 0 Cellulosafiber - 0,001 Lättbetong* 300 0,006 Lättbetong* 600 0,012 Lättklinker - 0,008 XL-betong - 0,030 * Rätlinjig interpolering kan göras i intervallet 300-600 kg/m³ 4.3.2.5 Korrigering för åldring För isolermaterial vars värmekonduktivitet ökar med tiden görs korrigering för denna åldring. Vanligtvis gäller det material, vars celler vid tillverkningen fyllts med en gas med lägre värmekonduktivitet än luft. För provningar utförda enligt 4.3.1.2 (skivade prov) sker ingen korrektion. För isolermaterial som direktskummats mot gastäta ytskikt kan ytskikten i vissa fall ha en positiv inverkan på isolermaterialets åldringsförlopp. Tillverkare som vill tillgodoräkna sig denna inverkan måste specificera och dokumentera ytskiktens inverkan. Korrektionstermens storlek fastställs i dessa fall efter särskild utredning. 4.3.2.6 Beräkning av deklarerad värmekonduktivitet, λ D Tillverkaren ska ha minst tio testresultat för värmekonduktivitet utspridda under 12 månader. Om mindre än tio testresultat finns kan perioden utsträckas (max 3 år) till dess tio testresultat finns. 9(16)

För nya produkter ska de tio mätningarna för värmekonduktivitet spridas under en minimumperiod av 20 dagar. Den deklarerade värmekonduktiviteten, λ D, ska vara representativt för minst 90 % av produktionen, bestämd med en konfidensnivå på 90 %. För den statistiska bearbetningen av uppmätta värden ska samma metod användas som för produkter som omfattas av hen. Det deklarerade värdet λ D bestäms av det beräknade värdet λ 90/90, som bestäms enligt där λ 90/90 = λ mean + k s λ λ mean = medelvärdet av värmekonduktivitet, W/(m K) korrigerat för tjocklek, hygroskopisk fukt och åldring s λ = standardavvikelse för värmekonduktivitet, W/(m K) k = koefficient beroende av antal mätningar (se annex A i produktstandard eller nedanstående tabell) Metoden ger den beräknade värmekonduktiviteten λ 90/90, vars värde skall avrundas uppåt till närmaste 0,001 W/(m K) för λ 90/90 < 0,08, 0,005 W/(m K) för 0,08 < λ 90/90 < 0,20 eller 0,01 W/(m K) för 0,20 < λ 90/90 < 1,00 Den deklarerade värmekonduktiviteten, λ D, ska vara större än eller lika med λ 90/90 och skall deklareras i steg om 0,001, 0,005 eller 0,01 W/(m K) beroende på avrundningsprincip (se ovan). Tabell 4.3.2.6 Värden för k för 90 % fraktilen på konfidensnivån 90 % Antal prov k 10 2,07 11 2,01 12 1,97 13 1,93 14 1,90 15 1,87 16 1,84 17 1,82 18 1,80 19 1,78 20 1,77 22 1,74 25 1,70 30 1,65 35 1,62 40 1,60 10(16)

4.3.2.7 Deklarerat värmemotstånd, R D Om deklarerat värmemotstånd (R D ) anges skall denna beräknas med hjälp av nominell tjocklek (d N ) och deklarerad värmekonduktivitet, R D = d N /λ D. Tillämpliga avrundningsregler återfinns i aktuella produktstandarder. För lösfyllnadsmaterial med sättning skall deklarerade värmemotståndet (R D ) beräknas såsom tjocklek efter sättning (d) dividerat med den deklarerade värmekonduktiviteten (λ D ), R D = d/λ D. 11(16)

5 Tillverkningskontroll 5.1 Allmänt Kontrollsystemet som beskrivs i detta avsnitt omfattar endast produkternas värmekonduktivitet och gäller som förutsättning för det till VIM-Kontrollen anslutna företaget att få tillstånd att använda VIM-Kontrollens inregistrerade kontrollmärke. För att säkerställa att tillverkade och levererade produkter fortlöpande uppfyller den deklarerade värmekonduktiviteten ska produkterna underkastas egenkontroll, kombinerad med övervakande kontroll. Tillverkningskontrollen baseras på avsnitt 5 och den övervakande kontrollen på annex A i SS-EN 13172:2001, Thermal insulation products Evaluation of conformity, som också är grunden för CE- och Key-märkning, i de delar som avser värmekonduktivitet. Texten här är en kortfattad beskrivning, för den fullständiga hänvisas till standarden. Hur det tillämpas på det enskilda företaget ska beskrivas i en manual eller motsvarande dokumentation. När det gäller provningsmetoder, provningsfrekvenser och kriterier så finns dessa omnämnda i respektive tillämplig produktstandard. 5.2 Egenkontroll Egenkontrollen för isolerprodukter som omfattas av hen, ETAG eller ETA görs enligt de krav som gäller för CE-märkning. För isolerprodukter som inte omfattas av hen, ETAG eller ETA görs egenkontrollen på nedan beskrivet sätt. Det förutsätts att företaget har en organisation med uttalade ansvar och befogenheter för tillverkningskontrollen. Företagets ledning ska regelbundet bedöma kontrollens effektivitet genom t ex interna revisioner. Egenkontroll ska genomföras enligt nedan. Provningsutrustningar ska kontrolleras eller kalibreras (tabell 1 under 5.3.2 i SS-EN 13172:2001). Produkter som inte uppfyller kraven måste tydligt avskiljas och det ska finnas rutiner för hur dessa ska hanteras. Hantering, förvaring och packning/emballering ska ske så att produkterna inte skadas. Produkterna ska märkas så att de kan spåras till produktionsställe och -tillfälle. För uppmätt värmekonduktivitet eller ställföreträdande egenskap beräknas av tillverkaren/ importören rullande medelvärde och korrektion för osäkerhet/spridning. Journalföring utförs separat för varje produktgrupp vid varje produktionslinje. Med produktgrupp avses isolerprodukter under en λ-grupp och vars egenskaper i huvudsak inte skiljer sig i från varandra i annat avseende än format och ytskikt. Produkterna kan ha olika beteckningar. 5.2.1 Direkt egenkontrollprovning Med direkt kontroll avses i dessa regler mätning och kontroll av värmekonduktiviteten hos representativa provkroppar. 12(16)

Vid bestämning av rullande medelvärde λ mean och korrigering för osäkerhet/spridning k s λ, görs provuttag och mätningar för varje produktgrupp och produktionslinje enligt Annex A i respektive produktstandard, där sådan är tillämplig. Samtliga mätresultat (minst 10) under senaste 12-månadersperiod används vid bestämning av rullande medelvärde och standardavvikelse. Alla provstycken märks löpande. De provstycken, som de fem senaste journalförda värdena baseras på, sparas av tillverkaren och förvaras så att de kan kontrolleras vid den övervakande kontrollen mot förda journaler. 5.2.2 Indirekt egenkontrollprovning Med indirekt kontroll avses mätning och kontroll av värmekonduktiviteten med hjälp av en annan materialegenskap som uppvisar ett entydigt och känt samband med värmekonduktiviteten. En sådan egenskap benämns ställföreträdande egenskap. Ofta används densiteten som ställföreträdande egenskap. Korrelationen ska vara analyserat och dokumenterat. Vid provning av ställföreträdande egenskap ska tillverkaren själv i förväg ha fastställt gällande kontrollgränser och antecknat dessa i gällande journal. För varje produktgrupp märks de provstycken, som de fem senaste journalförda värdena baseras på, av tillverkaren och förvaras så att de kan kontrolleras vid den övervakande kontrollen mot förda journaler. 5.2.3 Journalföring Vid egenkontrollen erhållna mätvärden journalförs på ett överskådligt och ändamålsenligt sätt. Rullande medelvärde och standardavvikelse beräknas och noteras fortlöpande. Av journalen ska även framgå produktionslinje, produktbeteckning, produktgrupp med angivna krav, tillverkningsdatum och provningsmetod eller andra uppgifter som är relevanta för isolermaterialet. Den kontrollansvarige bestyrker noteringarna i journalerna. Sammanställningar av journalförda uppgifter ska finnas tillgängliga för granskning. 5.2.4 Ansvarig för kontrollen Vid varje fabrik ska finnas en person ansvarig för egenkontrollen samt en ställföreträdare för denne. Det ankommer på den för egenkontrollen ansvarige att själv eller genom medhjälpare utföra egenkontrollen. Den ansvarige för kontrollen eller dennes medhjälpare skall vara det ackrediterade besiktningsorganet behjälplig vid kontrollbesöket. 5.3 Övervakande kontroll (Tredjepartskontroll) 5.3.1 Generellt Den övervakande kontrollen utförs av ett ackrediterat besiktningsorgan och företas normalt två gånger per kalenderår/tillverkningsställe eller importlager och utförs enligt 5.3.2. Besikt- 13(16)

ningsorganet avger efter varje kontrollbesök ett utlåtande huruvida tillverkarens kontrollsystem kan godkännas. 5.3.2 Kontrollbesök Kontrollbesök görs vid varje tillverkningsställe eller importlager enligt ovan varvid, i samråd med kontrollansvarig eller dennes ställföreträdare, följande utförs: Kontroll av att provningsutrustning kalibrerats. Att specificerade provningsfrekvenser följs Kontroll av journalföring Kontroll av beräknat λ 90/90 -värde Att endast godkända produkter levereras Granskning av produkternas märkning. Granskning av tillverkning, lager och av tillverkarens egenkontrollsystem. Uttag av produkter för provning och kontroll vid ett ackrediterat provningslaboratorium. Jämförande mätning av tillverkarens och det ackrediterade provningslaboratoriets kalibrerade mätutrustning för värmekonduktivitet utförs årligen. 5.3.3 Övervakande kontrollprovning Provningen för bestämning av värmekonduktiviteten görs med minst ett prov per produktgrupp, tillverkningsställe och år. Provuttagen anpassas även så att det alltid finns minst 10 mätvärden per produktgrupp och tillverkningsställe för beräkning av λ 90/90 -värde (jfr 5.4.1). Besiktningsorganet väljer fördelning av prover liksom form för provuttagen. 5.3.4 Kontroll av importerade produkter Certifieringsorganet bedömer, när det gäller importerade produkter, om övervakande kontrollen skall ske hos tillverkaren eller importören. 5.4 Bedömning av kontrollen 5.4.1 Bedömning av provningar i egenkontrollen För mätvärden från egenkontrollen och den övervakande kontrollen beräknas medelvärde och spridning för den senaste 12-månadersperioden. Minst tio mätvärden måste ingå i varje serie. Utifrån erhållna λ mean och k s λ bildas λ 90/90 -värde i enlighet med Annex A i respektive produktstandard eller avsnitt 4. Sålunda framtaget λ 90/90 -värde jämförs mot deklarerad värmekonduktivitet (λ D ). 5.4.2 Bedömning i den övervakande kontrollen Om tillverkarens egenkontrollsystem visar sådana brister att det ej kan godkännas av besiktningsorganet åläggs tillverkaren att snarast åtgärda bristerna. Besiktningsorganet gör därpå en uppföljning av vidtagna åtgärder. Ett nytt kontrollbesök kan krävas. 14(16)

När det gäller provningsresultat gäller att om uppmätt λ-värde överstiger λ D ska omprovning genomföras. Vid omprovning ska följande bedömningar göras (för CE-märkta produkter beskrivs proceduren i SS- EN 13172 avsnitt 7): Om uppmätt värde inte överskrider λ D ska produkten betraktas som godkänd. Om uppmätt värde överskrider λ D med mer än 15 % av deklarerat värde ska produkten betraktas som underkänd. Om uppmätt värde överskrider λ D men inte med mer än 15 % ska ytterligare tre provningar genomföras. Om något värde överskrider λ D ska produkten anses som underkänd. 5.4.3 Rapportering Besiktningsorganet sammanställer resultaten av utförda kontroller två gånger per år och rapporterar till VIM-Kontrollen och certifieringsorganet. Vid underkänt resultat underrättar besiktningsorganet snarast VIM-Kontrollen och certifieringsorganet som vidtar åtgärder. 5.5 Materialspecifika provningsmetoder och provningsfrekvenser 5.5.1 Produkter med hen, ETAG eller ETA För produkter som omfattas av hen, ETAG eller ETA anges provningsmetoder och provningsfrekvenser i respektive standard. 5.5.2 Produkter utan hen, ETAG eller ETA Provningsmetoder Värmekonduktivitet (λ 10 ) provas enligt SS-EN 12667, SS-EN 12664 eller SS-EN 12939. Provkropparna konditioneras enligt anvisningar i avsnitt 4. För lösfyllnadsisolering bestäms värmekonduktiviteten vid nominell densitet efter sättning. Är materialet komprimerat före provningen ska det slås isär och blåsas på samma sätt som vid avsedd användning. Om densitet används som ställföreträdande egenskap mäts densiteten med hjälp av metod enligt följande tabell. Tabell 5.5.2 a Metoder för bestämning av densitet Material Metod Lättbetong SS-EN 678 XL-betong Lättklinkerblock SS 22 72 31 15(16)

Material Metod Lös lättklinker SP A1 722 Lösfyllnadsisolering Aminoskum Dräneringsskiva Densiteten bestäms genom att provmaterialet blåses med blåsmaskin i en volymbestämd behållare. Materialet vägs varpå dess densitet beräknas. SS-EN 1602 Provningsfrekvens av egenkontroll av värmekonduktivitet eller ställföreträdande egenskap Tabell 5.5.2 b Provningsfrekvenser vid egenkontroller Indirekt provning Material Direkt provning Provningsmetod Frekvens Aminoskum Lösfyllnadsisolering 1 Dräneringsskiva En provning per produktgrupp, linje och vecka eller Provningar för bestämning av λ 90/90 görs enligt 4.3.1.6 + indirekt provning Densitet 2 En provning per produktgrupp, linje och vecka Lös lättklinker Lättbetong Lättklinkerblock XL-betong En provning per produktgrupp, linje och månad eller Provningar för bestämning av λ 90/90 görs enligt 4.3.1.6 + indirekt provning Densitet 2 En provning per produktgrupp, linje och dag 1 2 För sådan lösfyllnadsisolering som återvinns genom bearbetning med mobila maskiner av restprodukter från nybyggande och från rivningsmaterial bestäms provningsfrekvens av certifieringsorganet. För provning av ställföreträdande egenskap kan även andra metoder, som ger likvärdig information, godtas av certifieringsorganet efter yttrande av aktuellt besiktningsorgan. 16(16)