Rester av en boplats

UV VÄST RAPPORT 2000:33 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Rester av en boplats Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172. Dalsland, Färgelanda kommun, Järbo socken, Önne 1:18 Nils Johansson

UV VÄST RAPPORT 2000:33 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Rester av en boplats Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172. Dalsland, Färgelanda kommun, Järbo socken, Önne 1:18 Nils Johansson Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172 3

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, 434 23 Kungsbacka Tel. 0300-339 00 Fax 0300-339 01 www.raa.se 2000 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:33 ISSN 1404-2029 Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 4 Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172

Innehåll Inledning 7 Syfte 7 Natur och fornlämningsmiljö 7 Tidigare undersökningar 7 Metod 8 Resultat 8 Arkeologisk utvärdering 11 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilagor 13 Bilaga 1. Anläggningslista 13 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar 13 Bilaga 3. Fynd 13 Bilaga 4. 14 C-dateringar 13 Bilaga 5. Vedartsanalys 13 Figurförteckning 14 Tabellförteckning 14 Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172 5

JÄRBO V ä n e r n Mellerud Göteborg Fig. 1. Topografiska kartan, blad 9B SO (Dals Ed), med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:50 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2000-08-10. 6 Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172

Inledning Under fem dagar i oktober månad genomfördes en arkeologisk förundersökning av en nyupptäckt boplats vid Önne 1:18, Järbo socken, Färgelanda kommun, Dalsland. Undersökningen föranleddes av en planerad breddning och nydragning av väg 172 genom Färgelanda kommun. Som uppdragsgivare fungerade Vägverket Region Väst vilken också bekostade undersökningen. Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga fornlämningens utbredning och omfattning samt att fastställa om en slutundersökning av boplatsen var nödvändig. Ett annat syfte var att få en datering på boplatsen. Natur och fornlämningsmiljö Nysträckningen av väg 172 löper genom Valboåns dalgång. Hela Valboåns dalgång, från Ellenösjön och norrut är mycket fornlämningsrik med lämningar från yngre stenålder och framåt. Här har påträffats ett stort antal lösfynd och från sten och bronsålder, bland annat ett stort antal stenyxor. Bland fornlämningarna i socknen märks framför allt hällkistor och enstaka rösen. De första uppgifterna om fornlämningar i Järbo socken härrör från 1900- talets början. Thure Langer beskriver i skriften Valbo härads fasta fornlämningar från hednatiden ett röse vid Blacketjärn, beläget cirka två km från gården Ljusebråten. År 1905 beskriver samme författare borttagandet av en gravhög vid gården Runesäter i Järbo socken. Anledningen till utgrävningen är i sig intressant: Gårdsägaren angav att huset led av spökerier och gengångare som hemsökte och oroade dem. Orsaken troddes vara något fördolt i högen som därför måste grävas upp. Under utgrävningen påträffades bland annat ett kollager innehållande fragment av keramik och ben. Information av mer systematisk art om socknen är dock av relativt sent datum. År 1957 skickar Sven Axel Hallbäck in de första uppgifterna om fornlämningar i socknen till Riksantikvarieämbetet (Hallbäck 1957). Den nu aktuella undersökningsplatsen har också ett historiskt intresse. Under 13 år var gården Önne boställe för General G.C. von Döbeln, känd från Finska kriget. Under tiden han var bosatt på Önne gjorde han sig bland annat känd som en föregångsman inom jordbruket (Nils Ivan Svensson 1933: ATA dnr 779). Tidigare undersökningar I området har några få undersökningar utförts tidigare, mestadels i samband med nysträckningen av väg 172. I samband med utredningen för vägsträckan påträffades bland annat gravlämningar, vilka senare slutundersöktes (Svedberg, rapport under arbete). I det i rapporten aktuella området utfördes en arkeologisk utredning år 1998. Vid denna påträffades bland annat rester av vad som antogs vara husgrunder, tillsammans med förhistoriska lämningar bestående av stolphål och gropar (Edvinger 1998). Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172 7

Fig. 2. Karta med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2000-08-10. Mot bakgrund av de fåtaliga undersökningarna i området kan även vår förundersökning ge ett viktigt bidrag till kännedomen om förhistorien i området. Metod Under grävningen tillämpades traditionell undersökningsmetodik som använts på Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, sedan början av 90-talet. Först grävdes sökschakt. Baserat på sökschakten öppnades sedan större ytor upp. Totalt öppnades en 600 m 2 stor undersökningsyta. Därefter mättes anläggningarna in med totalstation och kontextregistrerades i FFD. Eventuellt påträffade fynd registrerades i samma system. I ett fåtal fall samlades kolprover in och mättes in. Anläggningarna snittades för hand och dokumenterades i skala 1:20. För de påträffade odlingsrösena skrevs separata anläggningsbeskrivningar. Resultat På grävningsytan påträffades totalt 22 anläggningar, bestående av stolphål, gropar och odlingsrösen. Efter snittning och dokumentation utgick 6 av dessa. De kvarvarande anläggningarna bestod av 2 odlingsrösen, 5 gropar och 9 stolphål. I endast två av anläggningarna påträffades några fynd, dels ett mindre keramikfragment av järnålderskaraktär, dels en slaggbit. Ingen av dessa 8 Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172

visade några tydliga typologiska drag, utan gav enbart en allmän datering till järnålder. I sex fall togs prover ur anläggningarna, fem av dessa var kolprover, ett var ett makroprov. Ur anläggning, A300, en grop, daterades ett 14 C-prov. Anläggningen fick en datering till tidsintervallet 1040 1260 AD, d.v.s. tidig medeltid. Anläggning Typ Vedart 14 C-datering Kal. 1 sigma A300 Grop Lövträd 870±85 BP 1040 1260 AD Tabell 1. 14 C-datering på insänt kolprov, Ua-25432. A403 A392 A377 A472 A457 A492 A327 A285 A243 A230 A300 A269 A200 A546 A257 A216 A534 A351 A510 A365 A521 V Ä G 1 7 2 N Fig. 3. Undersökningsytan med alla anläggningar. Skala 1:400. Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172 9

Bland de påträffade anläggningarna var odlingsrösena av speciellt intresse. Dessa var till stor del jordfyllda, och kom fram först under avbaningen av undersökningsytan. Det är förmodligen odlingsrösena som av misstag tolkats som husgrunder under den tidigare utredningen. Ett tydligt resultat av undersökningen var att anläggningarna koncentrerade sig till en mindre höjdplatå vid ett sandigt och grusigt höjdstråk inom fornlämningen. Utanför detta påträffades mycket få anläggningar. Av detta drar vi slutsatsen att huvuddelen av fornlämningen legat på den mer sandiga och grusiga höjdplatån, närmast väg 172. Detta i sin tur betyder att huvuddelen av boplatsen legat på platsen för den nuvarande vägytan. Delar av boplatsen kan dock fortsätta på den östra sidan av väg 172. I inget fall bildade anläggningarna en sammanhängande struktur. På grund av att vi troligen bara grävt ut en mindre del av en tidigare boplatsyta kan man dock inte utesluta att sådana tidigare funnits på platsen. A 492 1 2 0 1 2 3 4 m Fig. 4. A492, Odlingsröse. Skala 1:50. Fig. 5. Utdrag ur 1838 års karta med undersökningsområdet markerat. 10 Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172

Arkeologisk utvärdering Enligt vår mening motiverar inte de fåtaliga påträffade anläggningarna en fortsatt undersökning. Trots detta har undersökningen gett oss ett antal viktiga informationer. Först och främst ger en 14 C-datering oss en datering på lämningen till tidig medeltid. Vi har också lokaliserat resterna av en tidigare okänd boplats, och konstaterat att denna huvudsakligen varit förlagd till ett sandigt och grusigt höjdområde strax intill den nuvarande vägbanan. Detta betyder förmodligen att huvuddelen av boplatsen varit lokaliserad till det höjdparti som numera täcks av vägbanan. På 1838 års karta finns grävningsplatsen benämnd som sandgärdet, specifikt lott nr: 183: Åker med grusplats, sand och lera. De under grävningen påträffade anläggningarna är koncentrerade till den sandiga delen av jordlotten. Detta område fortsätter även på den östra sidan av nuvarande väg 172. Det finns alltså risk för att man vid en fortsatt exploatering kan påträffa rester av boplatsen på den andra sidan av vägbanan. Enligt vår mening bör detta område bevakas inför eventuella fortsatta exploateringar. Referenser Antikvarisk Topografiska Arkivet, serie F1: Akter från Järbo socken: Hallbäck, Sven Axel. 1957. Brev till Riksantikvarien angående preliminär inventering av Järbo socken, Dnr 1730. Langer, Thure. 1905. Berättelse om undersökningen af en grafhög vid Runesäter i Jerbo socken. Ur Antikvariska notiser från Dalsland. Svensson, Nils Ivan. 1933. Brev till Riksantikvarien angående inskription på minnessten över von Döbeln. Dnr 779. Edvinger, Kjell. 1998. Arkeologisk utredning, väg 172, Naverud Skällsäter, Järbo sn, Färgelanda kn, Dalsland. Svedberg, Viktor. Breddning av väg 172. Arkeologisk utredning inför breddning av väg 172, etapp 2) delen Högsäter Naverud i Högsäter socken, Dalsland. Rapport under arbete. Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172 11

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-4770-1999. Länsstyrelsens dnr: 220-41506-99. Projektnummer: 1310166. Undersökningstid: 18 22 oktober. Projektgrupp: Nils Johansson, Projektledare, Kjell Edvinger, Arkeolog. Underkonsulter: Göran Possnert, Ångströmlaboratoriet, Uppsala. Exploateringsyta: 600 m 2. Undersökt yta: 600 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 9B 3g, edition 2, Mar 1989. Koordinatsystem: RT 90, 2,5 gon väster. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6515,2 y 1284,6. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 profilritning i skala 1:20. Fynd: Fnr 1 2, Älvsborgs länsmuseum. 12 Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172

Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Id Typ Djup (cm) Storlek (cm) 230 Stolphål 0,08 0,35 243 Stolphål 0,19 0,48 257 Stolphål 0,09 0,31 285 Grop 0,10 0,54 300 Grop 0,35 1,48 327 Grop 0,40 1,00 351 Grop 0,07 0,49 365 Stolphål 0,10 0,44 377 Grop 0,12 0,63 392 Stolphål 0,12 0,28 472 Odlingsröse 0,45 2,79 492 Odlingsröse 0,56 4,62 510 Stolphål 0,18 0,50 521 Stolphål 0,20 0,37 534 Stolphål 0,10 0,30 546 Stolphål 0,30 0,38 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar A472. Odlingsröse, 2,8 meter i diameter och 0,3 0,4 meter hög. Anläggningen har en kraftig jordinblandning. Stenarna i anläggningen är 0,1 0,7 meter stora, och delvis med vassa kanter. Anläggningen verkar mer uppkastad än uppbyggd. A492. Odlingsröse: 4,6 meter i diameter och 0,3 0,4 meter hög. Anläggningen har en kraftig jordinblandning. Stenarna i anläggningen är 0,1 0,8 meter stora, och delvis med vassa kanter. Bilaga 3. Fynd F1. Keramikfragment, från A230, stolphål. F2. Slaggbit, från A327, grop. Bilaga 4. 14 C-dateringar Ua-25432. 870±85 BP. Dateringen har utförts vid Ångströmlaboratoriet, Avdelningen för jonfysik, 14 C-lab., Uppsala Universitet. Bilaga 5. Vedartsanalys Från A300 har två prover vedartsanalyserats. Orsaken var att vi ville välja ut prover för 14 C-analys. Analysen utfördes av Karin Ullberg-Loh, RAÄ-UV Väst. Anläggning Typ Provnummer Vedart A300 Grop 565 Barrträd A300 Grop 566 Barrträd, Lövträd Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172 13

Figurförteckning Fig. 1. Topografiska kartan, blad 9B SO (Dals Ed), med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:50 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2000-08-10.... 6 Fig. 2. Karta med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2000-08-10.... 8 Fig. 3. Undersökningsytan med alla anläggningar. Skala 1:400.... 9 Fig. 4. A492, Odlingsröse. Skala 1:50.... 10 Fig. 5. Utdrag ur 1838 års karta med undersökningsområdet markerat.... 10 Tabellförteckning Tabell 1. 14 C-datering på insänt kolprov, Ua-25432.... 9 14 Rester av en boplats. Arkeologisk förundersökning i samband med breddning och nydragning av väg 172

ISSN 1404-2029