INNEHÅLL NACKASKARVEN, SNÖSÄTRA STATION 2 1 INLEDNING 4 2 MÅLSÄTTNING OCH METOD 4 3 GENOMFÖRANDE 4 4 KULTURHISTORISK BAKGRUND 5 5 NULÄGE 8 5.1 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 8 5.2 REGISTRERADE KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR ENLIGT KML 8 5.3 KULTURMILJÖ REGIONAL OCH KOMMUNAL NIVÅ 8 5.4 LANDSKAPSBILD 9 6 RESULTAT 9 6.1 KONSEKVENSER 13 6.2 ÅTGÅRDSFÖRSLAG 13 7 KÄLLOR 13 7.1 MUNTLIGA KÄLLOR 13 7.2 LITTERATUR 14 7.3 KARTOR 14 8 BILAGOR 15 Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 3
1 INLEDNING WSP Samhällsbyggand, Avdelning för miljö och samhälle, har under april 2016, utfört en kulturmiljöanalys på uppdrag av Enetjärn natur AB. Kulturmiljöanalysen ska ingå som underlag i en MKB för en ny kraftledning i stadsdelen Högdalen, Stockholms stad. Analysen har lagts upp så att den även omfattar en särskild arkeologisk utredning, etapp 1, enligt KML (Kulturmilölagen). Detta upplägg ger möjligheter att i tidigt skede planera så att man kan undvika fornar, övriga kulturhistoriska ar och lägen där man riskerar att stöta på fornar. Ansvarig arkeolog har varit och sammanställt resultaten föreliggande rapport., som utfört fältarbete 2 MÅLSÄTTNING OCH METOD Kulturmiljöanalysens övergripande syfte är att utgöra underlag för en bedömning av kraftledningsdragningens konsekvenser för kulturmiljön. Målsättningar för kulturmiljöanalysen: lokalisera och fastställa forn- och kulturar. lyfta fram värdefulla kulturmiljöer, beskriva kulturhistoriska strukturer och fornar som ligger inom kraftledningens område analysera kraftledningens påverkan på och konsekvenser för kulturmiljön, samt behov av fortsatta åtgärder. en noggrann inventering ska lyfta fram fornar, möjliga fornar och övriga kulturhistoriska ar inom kraftlednings buffertzon. Analysen har genomförts genom fältstudier samt studier av litteratur och äldre kartor. 3 GENOMFÖRANDE Arbetet inleddes med en översiktlig kartstudie av geologiska och ekonomiska kartor. Kulturmiljön med fornar och övriga kulturhistoriska ar analyserades och beskrevs med utgångspunkt i topografisk litteratur och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Därefter följde en inventering i fält med en sådan noggrannhet att den motsvarade ambitionsnivån vid en arkeologisk utredning, etapp 1. Vid inventeringen registrerades med GPS och beskrevs osäkra fornar ovan mark samt övriga kulturhistoriska ar. Inventeringen berörde en sträcka av närmare 40 meter med en inventeringsbredd om 80 meter. Norrut fortsatte den planerade sträckan ytterligare 40 meter inom ett elstationsområde som var otillgängligt och där 4 10211085 SvK Snösätra station Arkeologi
ursprungliga berghällar sannolikt sedan tidigare avlägsnats genom plansprängning. Inga ar kan finnas kvar inom området. Figur 1 Översiktskarta med den planerade kraftledningens sträckning samt buffertzon markerad. Skala 1:20 000. 4 KULTURHISTORISK BAKGRUND Brännkyrka socken har inventerats för arkeologi vid fyra tillfällen sedan 1935. Det finns dock inga registrerade forn- eller kulturar inom utredningsområdet. Förhistorisk tid Stenålder (4000 1800 f.kr., jägarstenålder bondestenålder) Utredningsområdet ligger över 30 m ö h, vilket innebär att det har varit land sedan stenåldern. För ungefär 6000 år sedan låg hela utredningsområdet ovanför vattenlinjen. Inga ar från stenålder finns registrerade inom aktuellt utredningsområde, något som har sin naturliga orsak i att det redan då låg långt ifrån kusten. Drygt en kilometer söder om området, på Magelungens stränder har stenyxor påträffats. Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 5
Figur 2 Utredningsområdet med strandlinjen för 5000 år sedan. Bronsålder (1800 500 f.kr.) Under bronsåldern var strandlinjen cirka 15-25 meter över dagens nivå. Lämningar från bronsåldern har påträffats nära utredningsområdet och består av både hällristningar och skärvstenshögar som ligger mellan 600 och 1000 meter mot sydväst. Inga ar från bronsålder finns registrerade inom aktuellt utredningsområde. Järnålder (500 f.kr) 1050 e.kr.) Runsten Sö 290 ] står vid Farsta gård och dateras till 100- talet e. Kr. Farstastenen antas höra ihop med Ågestastenen Sö 301 [ som står på Magelungens södra sida, i närheten av Norrån. Runstenen restes på 1000-talet vid den färdväg som korsade mellan Magelungen och Ågestasjön, väl synlig för alla förbipasserande. Dessa runstenar omnämner personer som förmodligen tillhörde samma familj och vars släktgård låg någonstans längs Magelungens stränder. De flesta av Brännkyrkas järnåldersgårdar bör ha legat helt nära Göta landsväg. Farsta och Sköndal är två undantag. Farsta (Faresta) låg söder om utredningsområdet, medan Sköndal (Sjöända/Siodæ) låg mot öster. 6 10211085 SvK Snösätra station Arkeologi
Figur 3 Utredningsområdets läge i relation till järnåldersgårdar Under ett fältbesök i april 2016 kunde inga fornar från förhistorisk tid observeras. Medeltiden Historisk tid Från början av 1500-talet finns källmaterial som gör det möjligt att mer exakt se vilka gårdar och torp som fanns inom Brännkyrka socken. Det finns anledning att anta att 1500-talsbilden i stora drag är giltig också flera hundra år bakåt i tiden. Bygden hade fått sin struktur redan i slutet av järnåldern. Utredningsområdet har sedan medeltiden och 1500-talet ingått i Brännkyrka socken. Utredningsområdet ligger något avsides i förhållande till den äldre centralbygden i Brännkyrka socken som låg kring den medeltida Brännkyrka kyrka och vid Årstafältet. De äldsta skriftliga källorna (jordeböcker) tillsammans med de äldsta geometriska kartorna från 1636 visar hur utredningsområdet ligger nordväst om och utanför Farsta (Faresta) gårds utmarker. Under medeltiden och 1600-talet ligger utredningsområdet i de skogiga och bergiga områdena mellan sockens centralbygd längs Göta landsväg och de få gårdar som låg i sydost. Först i början av 1700-talet ser vi att mycket har förändrats i socknen. I stället för bara en sätesgård (säteri) finns det nu tio sådana herrgårdar i adelns ägo. En mängd torp har kommit till ute i de tidigare ödsliga brännkrykaskogarna. Dock har ingen av dessa bebyggelseenheter legat inom utredningsområdet. Häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet visar fler Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 7
åkermarksområden som börjar bli synliga i närheten av det aktuella utredningsområdet. Figur 4 Utredningsområdets läge i början på 1900-talet på Häradsekonomiska kartan Under ett fältbesök i april 2016 noterades sexton (16) objekt av vilka 14 har ett kulturhistorisk värde. De flesta ar bestod av spår från 1900-talet i form av gränsmärken, vägar och fäste för stolpar. Endast en rösning och ett gränsmärke kan vara något äldre och bör undersökas vidare. 5 NULÄGE 5.1 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Det utpekade utredningsområdet för ledningen Nackaskarven i Högdalen ligger inte inom eller i närheten av något riksintresseområde för kulturmiljövården. 5.2 REGISTRERADE KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR ENLIGT KML Inom det föreslagna utredningsområdet finns inga registrerade forn- eller kulturhistoriska ar. 5.3 KULTURMILJÖ REGIONAL OCH KOMMUNAL NIVÅ Ingen lagskyddad bebyggelse finns inom eller i anslutning till utredningsorådet. Inom det aktuella utredningsområdet finns inga 8 10211085 SvK Snösätra station Arkeologi
bebyggelsemiljöer som är utpekade av Stockholms Stadsmuseum som bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde. 5.4 LANDSKAPSBILD Landskapet runtom utredningsområdet består av industrimiljöer. Den föreslagna ledningsdragningen innebär ingen stor påverkan i helhetsmiljön. Figur 5 Utdrag ur Stockholms stads karta över miljöer av kulturhistoriskt intresse av kommunalt värde med utredningsområde och ledningssträcka inlagda. Fyra gällande detaljplaner berörs inom utredningsområdet. Varken fornar eller några ar/byggnader av kulturhistoriskt värde är utpekade i detaljplanerna. 6 RESULTAT Denna rapport redovisar ett föreslaget ledningsområde, öster om Kviksundsvägen i stadselen Högdalen, Stockholms stad. Den föreslagna kraftledningsdragningen är cirka 80 meter lång. Den sydöstra halvan går igenom ett högre skogsparti. Topografin (historiska strandlinjer) visar att området har legat ovanför vattenlinjen sedan 6000 år tillbaka. Jordarterna som består av urberg med ytlager av morän är gynnsamma för förhistoriska aktiviteter. Under fältinventeringen i april 2016 upptäcktes 16 objekt som redovisas i resultattabellen nedan (se även bilaga 1 objekttabell). Objekt 1 består av Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 9
ett modernt gränsmärke och ligger utanför utbredningsområdet. Den tas upp eftersom den sannolikt hör till de övriga objekt som finns inom det aktuella området. Inom den västra delen av utredningsområdet påträffades fyra fornsliknande ar och endast en kulturhistorisk (Figur 6). Två av dessa ar är förankringar för stolpar från en äldre ledningssträckning som är nu borttagen (Objekt 2 och 3). De andra två består av naturbildningar med fornsliknande utseende (små hål i berghäll). Efter avstämning med jourhavande geolog på Naturhistoriska Riksmuseet kunde dessa avfärdas som kulturhistoriska ar (Objekt 4 och 5). Den kulturhistoriska en på den sydvästra delen av inventeringsområdet är en rösning som bestod både av en uppstående sten samt en ristning på berghäll (Objekt 6, se omslagsbilden). Figur 6 Sydvästra delen av utredningsområdet. Den röda linjen visar läge för den planerade ledningen. På den nordöstra delen av utredningsområdet kunde ytterligare ett tiotal objekt identifieras (Figur 9). Drygt 18 meter mot nordöst från den planerade ledningen, på ett högre parti i terraängen påträffades en rösning som bestod av en större upprest spetsig sten (Objekt 7, Figur 7). Liknande rösningar är typiska för 1800-talet. 10 meter ifrån och parallellt med den planerade ledningen finns spår efter en cirka 40 meter lång färdväg (Objekt 11) med stigliknande karaktär (0,60 0,80 meter bred). Längs färdvägen påträffades även tre stycken mindre röjningsrösen (Objekt 8, 9 och 10). 10 10211085 SvK Snösätra station Arkeologi
Figur 7 Rösning (Objekt 7), Möjlig forn Där den ovannämnda färdvägen börjar i sydöst kommer den i kontakt med en bredare färdväg (3-4 meter) som löper i en kurva från syd till nordöst (Objekt 13) och korsar över den planerade ledningen. Där de två färdvägarna mötts finns ett vägmärke placerat (Objekt 12, Figur 8). Vägmärket består av en sten som har varit målad med blå färg. Strax intill den större färdvägen invid en berghäll finns en härd (Objekt 14). Figur 8 Vägmärke (Objekt 12), Möjlig forn Längre bort från den planerade ledningssträckningen mot sydöst finns en fornsliknande (Objekt 15) som består av ett borrhåll på berghäll och ytterligare ett röjningsröse (Objekt 16). Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 11
Figur 9 Nordöstra delen av utredningsområdet. Den röda linjen visar läget för den planerade ledningen. Resultattabell. Obj. nr. Lämningstyp Status Åtgärdsförslag om arna ej kan undvikas 1 Gränsmärke Ej forn Ingen åtgärd 2 Fornsliknande 3 Fornsliknande 4 Fornsliknande 5 Fornsliknande Ej forn Ej forn Ej forn Ej forn Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd 6 Rösning Ej forn Ingen åtgärd 12 10211085 SvK Snösätra station Arkeologi
7 Rösning Möjlig forn Utredning, etapp 2 8 Röjningsröse Ej forn Ingen åtgärd 8 Röjningsröse Ej forn Ingen åtgärd 10 Röjningsröse Ej forn Ingen åtgärd 11 Färdväg Ej forn Ingen åtgärd 12 Vägmärke Möjlig forn Utredning, etapp 2 13 Färdväg Ej forn Ingen åtgärd 14 Härd Ej forn Ingen åtgärd 15 Fornslik-nande Ej forn Ingen åtgärd 16 Röjningsröse Ej forn Ingen åtgärd 6.1 KONSEKVENSER Av de 16 identifierade objekt med kulturhistoriskt värde är det endast 2 stycken som kan vara möjliga fornar. Den ena är en rösning (Objekt 7) som är svår att tidsbestämma, men som möjligtvis kan dateras till före 1850. Den andra består av ett målat vägmärke (Objekt 12) och det bör noteras att Riksantikvarieämbetet lägger extra vikt på just dessa typer av markörer. De andra kulturhistoriska arna bedöms vara från sent 1900-tal och i vissa fall tidigt 2000-tal. Varken de två möjliga fornarna eller de kulturhistoriska arna (12 stycken) ligger i direkt anslutning till den planerade ledningssträckan. De bedöms därför inte beröras direkt och kan troligen ligga kvar. 6.2 ÅTGÅRDSFÖRSLAG Den planerade ledningssträckan kommer inte i direktkontakt med någon registrerad forn eller någon identifierad möjlig forn. Om projektet skulle komma i kontakt med Objekt 7 och/eller Objekt 12 under arbetet, exempelvis genom arbetsvägar eller etableringsområden, bör en avstämning i tidigt skede med Länsstyrelsen i Stockholms län göras, för att se om en arkeologisk utredning etapp 2 behövs. Om möjliga fornar påverkas är det Länsstyrelsen som beslutar om eventuella fortsatta antikvariska åtgärder. 7 KÄLLOR 7.1 MUNTLIGA KÄLLOR Jourhavande geolog, Naturhistoriska Riksmuseet, e-post, 12 april, 2016. Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 13
7.2 LITTERATUR Brennekyrkia sochn: socknen vid staden, Stockholmia, Stockholm, 1999., Fornminnesinventering av naturreservatet Norra Magelungen: Stockholms stad, Brännkyrka socken: [specialinventering], Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen, Stockholm, 2006. J (red.), Det medeltida Sverige. Bd 2, Södermanland, 1, Tören, Svartlösa, Sotholm, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 2002. Snösätra och Magelungens nordöstra strand: Farsta, Stockholms stad: förstudie av fornar och kulturlandskap 2013, Stadsmuseet (Stockholm), Stockholm, 2013. 7.3 KARTOR Rikets allmänna kartverks arkiv Häradsekonomiska kartan 1901-1906, Brännkyrka J112-75-19 Lantmäteristyrelsens arkiv Geometrisk avmätning 1712, Brännkyrka socken Ersta nr 1 Rågångsbestämning 1747, Brännkyrka socken Ersta nr 1 Geometrisk avmätning 1636, Brännkyrka socken Farsta nr 1 Stockholms stadsarkiv Karta över Farsta med därunder lydande torp och lägenheter 1856 Kungliga biblioteket Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet" från 1750-tal 14 10211085 SvK Snösätra station Arkeologi
8 BILAGOR Bilaga 1 - Objekttabell Obj. nr/ RAÄ nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Objekt 1 Gränsmärke Markering för gräns mellan fastigheter. Ljusblåmålad träkloss 0,06 x 0,06 x 0,06 m stor, spikad på berghäll. Ej forn. Övrig kulturhistorisk Objekt 2 Fornsliknande Förankring för stolpe. Tre stycken metallfästen ca 0,40 m långa, 0,04 m bred, med tre hål var. Ej forn. Övrig kulturhistorisk Objekt 3 Fornsliknande Förankring för stolpe. Tre stycken metallfästen ca 0,40 m långa, 0,04 m bred, med tre hål var. Ej forn. Övrig kulturhistorisk Objekt 4 Fornsliknande Naturbildning med forn liknande utseende. 3-4 stycken 0,01 m hål i berghäll. Ej forn. Ej kulturhistorisk Objekt 5 Fornsliknande Naturbildning med forn liknande utseende. 10-12 stycken 0,01 m hål i berghäll. Ej forn. Ej kulturhistorisk Objekt 6 Rösning Markering för gräns? Uppstående granitsten placerad på berg i dagen, ca 0,30 m hög. På berget finns även en ristad linje bredvid stenen 0,12 Övrig kulturhistorisk Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 15
Objekt 14 Härd Avgränsad eldplats. Stensättning för härd? Oval form, 0,60 x0,80 cm 0,2 m h. Mot berg. Inga tydliga inget spår av eld observerades. Ej forn. Övrig kulturhistorisk Objekt 15 Fornsliknande Äldre borrhål på berghäll. Ca 10 cm diam. Ej forn. Övrig kulturhistorisk Objekt 16 Röjningsröse Stenröjning 2 x1,5m stor och 0,3m h. Bevuxet med gräs och sly. Ej forn. Övrig kulturhistorisk Arkeologisk Utredning Nackaskarven, Snösätra station 17