RISKANALYS SOLHÖJDEN SUNDSVALL

RAPPORT RISKANALYS SOLHÖJDEN SUNDSVALL SLUTGILTIG HANDLING 2012-12-20

Uppdrag: 243720, Riskanalys Solhöjden Titel på rapport: Riskanalys Solhöjden Sundsvall Status: Slutgiltig handling Datum: 2012-12-20 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Hans Berndtsson Arkitektkontor AB Pontus Engellau Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Leif Fällman Christina Björkdahl Ulrika Lindblad Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Datum: 2012-08-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2012-12-20

Sammanfattning Tyréns har på uppdrag av Hans Berndtsson Arkitektkontor AB upprättat en riskanalys för Kv Solhöjden 31 i Sundsvall. Syftet med analysen är att identifiera vilka olycksrisker som kan påverka den planerade bebyggelsen och hur hög risknivån är inom området. Målet är att analysen ska ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för det planerade området samt att avgöra om föreslagen markanvändning är lämplig. Analysen tas fram för att vara en del av beslutsunderlaget inför ändring av detaljplan för Kv Solhöjden 31. Den risk som identifierats inom området utgörs av farligt godstransporter på infartsgatan norr, nuvarande E4. De planerade bostäderna ligger på ett avstånd på cirka 42 meter, medan skyddsavstånden för transportled för farligt gods angivna i översiktsplanen anger att sammanhållen bostadsbebyggelse bör undvikas på ett avstånd av 75 meter ifrån vägkant. Riskerna med infartsgatan norr utreds därmed vidare. I beräkningarna antas att sträckningen för E4 flyttats till bron över Sundsvallsfjärden, som förnärvarande är under byggnation och att vägen istället blir en infart till Sundsvall (infartsgatan norr). Två olika alternativ har undersökts; alternativ 1 där hastigheten antas sänkas till 60 km/h och alternativ 2 där hastigheten förblir oförändrad (90 km/h) jämfört med idag. De beräknade riskerna inom cirka 20 meter från vägkant är inom en nivå då riskreducerande åtgärder ska vidtas om kostnaderna för att införa åtgärderna är i proportion med den riskreducerande effekten. För att beakta att tillräcklig hänsyn tas till att säkerställa en tolerabel risknivå avseende olycksrisker för Kv Solhöjden anser Tyréns att följande åtgärd ska vidtas och beaktas i den fortsatta planeringen: Området inom cirka 20 meter från infartsgatan norr ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Följande åtgärder bör även övervägas att införas:. Det bör säkerställas att personer som vistas inom byggnader som vetter mot infartsgatan norr kan utrymma säkert om en olycka sker på vägen. För byggnader längre bort än 50 meter från vägen bedöms utrymning på fasaden mot vägen vara acceptabel. Det beror på att byggnaden skyddas av framförvarande byggnad samt att avståndet till vägen är längre än konsekvensområdet från en pölbrand. Friskluftsintag bör inte placeras i fasad som vetter mot infartsgatan norr. 3(26)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Uppdragsbeskrivning... 5 1.1 Mål och syfte... 5 1.2 Bakgrund... 5 1.3 Omfattning... 5 1.4 Tillgängligt underlag... 6 1.5 Metod... 6 2 Riskvärdering... 6 2.1 Riskvärderingskriterier... 8 2.2 Lokala riktlinjer... 9 3 Förutsättningar... 9 3.1 Området... 9 4 Analys... 10 4.1 Inledande riskidentifiering... 10 4.2 Farligt godstransporter på E4... 11 4.3 Konsekvens av olyckor med farligt gods... 13 4.4 Sannolikhet för olycka med transport av farligt gods... 15 4.5 Riskuppskattning... 15 5 Osäkerheter... 16 6 Åtgärdsförslag... 17 7 Resultat... 19 8 Referenser... 20 Bilaga 1 Beräkningar 4(26)

1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns har på uppdrag av Hans Berndtsson Arkitektkontor AB upprättat en riskanalys för Kv Solhöjden 31. I uppdraget ingår att ta fram en riskanalys avseende olycksrisker inför ändring av detaljplan. Analysen inkluderar en inventering av kringliggande riskobjekt inom området, samt en uppskattning av risken avseende transporter av farligt gods förbi området. En värdering av resultatet utförs och eventuella riskreducerande åtgärder redovisas. Analysen är upprättad av Christina Björkdahl (civilingenjör i riskhantering) och kvalitetsgranskad av Ulrika Lindblad (civilingenjör i kemiteknik). 1.1 Mål och syfte Syftet med analysen är att identifiera vilka olycksrisker som kan påverka den planerade bebyggelsen och hur hög risknivån är inom området. Målet är att analysen ska ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för det planerade området samt att avgöra om föreslagen markanvändning är lämplig. Analysen tas fram för att vara en del av beslutsunderlaget inför ändring av detaljplan för Kv Solhöjden 31. 1.2 Bakgrund Vid utformning av en detaljplan är det viktigt att visa riskhänsyn. I Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) regleras att kommunerna i sina planer och beslut beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Enligt 2 kapitlet 3 ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor. Vidare framgår i 6 att bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. I 4 kapitlet 12 framgår att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka bland annat olyckor. 1.3 Omfattning Analysen avser olycksrisker som kan få påverkan på de planerade bostäderna inom Kv Solhöjden. Riskanalysen besvarar följande frågeställningar: Hur påverkas planområdet av risker från farligt godstransporter då sträckningen för E4 (primär farligt godsled) förändras samt andra verksamheter i närområdet? Medger riskbilden nyetablering av bostäder? Vilka åtgärder eller begränsningar måste beaktas i genomförandet? Analysen är begränsad till farligt godstransporter inom närområdet samt eventuella andra verksamheter i närområdet som kan ha en inverkan på planområdet. Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, luft- eller markföroreningar. 5(26)

1.4 Tillgängligt underlag Följande underlag har legat till grund för analysen: Detaljplan för ett område norr om Bjälkvägen, Solhöjden 31, bostäder, Haga, Sundsvalls kommun, 2012-03-05. Detaljplan för ett område norr om Bjälkvägen, Solhöjden 31, bostäder, Haga, Sundsvalls kommun, planbeskrivning, 2012-03-05. Riskutredning avseende farligt godsled intill nya bostadsrätter, Solhöjden, Firetech, 2007-09-13. Riskanalyser i planprocessen, Medelpads räddningstjänstförbund, 2011-04-05. 1.5 Metod Översiktsplan för Sundsvalls kommun, kap 3 allmänna intressen, Sundsvalls kommun, 2005. PM Riskbedömning farligt godstransporter i Sundsvallsregionen, delutredning till översiktsplan, 2012. Analysen arbetar efter följande frågeschema Vad kan hända (riskidentifiering)? Hur ofta kan det hända (frekvensanalys)? Vilka blir konsekvenserna? Utifrån detta bedöms om riskerna medger att bebyggelse upprättas samt vilka åtgärder som behöver vidtas (Riskvärdering). Materialet som ligger till grund för analysen inhämtas från myndigheter, kommun och eventuella verksamheter inom området, samt befintlig riskutredning för planområdet som togs fram 2007. 2 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur riskerna upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 1 beskriver principen för riskvärdering. (Davidsson m fl, 1997). 6(26)

Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997) Det är nödvändigt att skilja på två grupper av personer när kriterier för risktolerans diskuteras för människors liv och hälsa. Dessa är dels personer ur allmänheten, s.k. tredje man och dels personer med anknytning till den analyserade riskkällan. Privatpersoner, människor i sina bostäder, människor på offentliga platser och exempelvis i affärer etc. är att betrakta som tredje man. Denna indelning grundar sig i fördelningsprincipen, vilken innebär att enskilda grupper inte skall vara utsatta för oproportionerligt stora risker från en verksamhet i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. För tredje man innebär detta att risken från ett analysobjekt inte bör utgöra en betydande del av den totala risken som personer i denna grupp utsätts för eftersom tredje man har mycket liten, eller ingen nytta av att utsättas för risken. Som antytts ovan bör omfattningen av de risker som påverkar analysobjektet även vara rimlig i förhållande till andra risker som vi människor utsätter oss för i samhället. I Tabell 1 följer en sammanställning av risknivåer avseende individuell risk att relatera toleranskriterierna till. Risknivåerna gäller en svensk medelperson (Räddningsverket 2004, Räddningsverket 2004b, Arbetsmiljöverket 2007). Tabell 1 Dödsorsak Årlig genomsnittlig risk att omkomma på grund av olika orsaker i Sverige Årlig individrisk Träffas av blixten och omkomma 7 110 per år (1/10 000 000 per år, 0,00001 % per år) Omkomma på grund av brand 5 1.4 10 per år (1/71 500 per år, 0,0014 % per år) Omkomma i arbetsolycka 1 5 1.310 per år (1/77 000 per år, 0,0013 % per år) 5 Omkomma i trafiken 510 per år (1/20 400 per år, 0,005 % per år) Omkomma i hem- och fritidsolycksfall 4 2.2 10 per år (1/4 550 per år, 0,022 % per år) Alla dödsorsaker sammantaget för personer 20-40 år gamla Alla dödsorsaker sammantaget för personer 60 år gamla 1 avser de personer som arbetar heltid 110 110 3 2 per år (1/1 000 per år, 0,1 % per år) år-1 (1/100 per år, 1 % per år) 7(26)

2.1 Riskvärderingskriterier I Sverige finns i dagsläget inget nationellt beslut om vilka riskvärderingskriterier som ska användas. Förslag till riskvärderingskriterier har tagits fram av Det Norske Veritas DNV på uppdrag av Räddningsverket. Riskvärderingskriterierna omfattar två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen. För individrisk föreslås följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 /år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10-7 /år För samhällsrisk föreslås följande kriterier: Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Toleranskriterierna för samhällsrisk som DNV har föreslagit för Sverige visas i Figur 2. Figur 2 Av DNV föreslagna samhällsriskkriterier för Sverige. Området mellan den övre och undre gränsen kallas för ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable och innebär att riskera kan tolereras om alla rimlig åtgärder är vidtagna. I analysen används toleranskriteriet för individrisk som DNV har föreslagit. Vidare används de skyddsavstånd som redovisas i Översiktsplanen för Sundsvalls kommun, se avsnitt 2.2. 8(26)

2.2 Lokala riktlinjer I översiktplanen för Sundsvall framgår att om bebyggelse planeras på ett avstånd inom 100 meter från en transportled för farligt gods så ska särskild hänsyn tas till säkerheten. Vidare framgår följande rekommenderade skyddsavstånd: Vägar med transporter av farligt gods 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter (centrumanvändning i form av mindre galleria eller dylikt) närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. Vid avsteg från de rekommenderade skyddsavstånden ska en riskanalys genomföras. Avsteg ska tydligt framgå och motiveras, samt att åtgärder för att uppnå säkerhet i nivå med iakttagande av skyddsavstånd ska presenteras. De rekommenderade skyddsavstånden baseras på rapporter från Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer för riskhänsyn vid ny bebyggelse (Sundsvalls kommun, 2005). 3 Förutsättningar 3.1 Området Planområdet är beläget i södra Haga, cirka 1 km nordost om Sundsvalls centrum. Planområdets markareal är cirka 1 hektar och området gränsar i väster mot Skandias kontorsbyggnad, i öster och i norr mot befintlig bostadsbebyggelse och i söder mot Bjälkvägen, se Figur 3. Skandias kontorsbyggnad Figur 3 Aktuellt planområde markerat med rött. Kartunderlag från Google Earth, 2012-07-13 9(26)

Söder om planområdet, på ett avstånd av cirka 42 meter ligger E4 (som kommer att göras om till infartsgatan norr) som används för transport av farligt gods. Söder om E4 ligger ett industriområde (del av Norra Kajen), där planer finns på att bygga bostäder (Sundsvalls kommun, 2009). I Solhöjden planeras bostadsbebyggelse i form av 9 flerbostadshus, där fyra punkthus med tre våningar placeras söder om interngatan och fem länkade punkthus, med två våningar, placeras norr om vägen. Totalt planeras ett 80-tal lägenheter. Under interngatan planeras ett gemensamt parkeringsgarage. Området där bebyggelse planeras ligger fem meter högre än infartsgatan norr. Figur 4 Illustrationskarta med de föreslagna bostadshusen. Källa: Stadsbyggnadskontoret, planbeskrivning, 2012-04-10 En fördjupad översiktplan har tagits fram för Norra kajen-området. I denna framgår att planer finns på att göra om vägarna inom området (Sundsvalls kommun, 2009). Vid utbyggnad av området kan Kv Solhöjden komma längre ifrån eventuell väg där farligt godstransporter skulle kunna komma att gå. 4 Analys 4.1 Inledande riskidentifiering Den risk som identifierats inom området utgörs av möjliga farligt godstransporter på infartsgatan norr. De planerade bostäderna ligger på ett avstånd på cirka 42 meter från befintlig vägsträckning, medan skyddsavstånden för en transportled angivna i översiktsplanen anger att sammanhållen bostadsbebyggelse bör undvikas på ett avstånd av 75 meter ifrån vägkant. Riskerna med infartsgatan norr förbi planområdet utreds därmed vidare.. 10(26)

4.2 Farligt godstransporter på E4 I dagsläget går alla typer av farligt godstransporter på E4 förbi området. En utredning har tagits fram av WSP där nuvarande transporter inom Sundsvallsregionen undersökts. På E4 redovisas farligt godsflödena redovisade i Tabell 2. Tabell 2 Trafikflöden på olika avsnitt av E4 Vägavsnitt ÅDT totalt ÅDT tung trafik ÅDT farligt gods Farligt gods ton per år E4 norr 30 100 2 620 140 630 000 E4 centrum 34 500 2 420 98 212 000 E4 söder 17 900 2 030 55 224 000 I rapporten redovisas även en fördelning av olika typer farligt gods som transporteras. Indelningen i olika farligt godsklasser enligt ADR-regelverket (ett europeiskt gemensamt regelverk för transport av farligt gods) redovisas i Tabell 3. Tabell 3 Fördelning av olika farligt godsklasser på E4 (WSP, 2012). ADR-klass Godsklass Andel i % 1 Explosiva ämnen 0,1 2 Gaser 24 3 Brandfarliga vätskor 30 4 Brandfarliga fasta ämnen 2,8 5 Oxiderande ämnen 3 6 Giftiga ämnen 0,1 7 Radioaktiva ämnen - 8 Frätande ämnen 20 9 Övriga 20 För närvarande pågår byggnation av en bro som kommer att sträcka sig över Sundsvallsfjärden. I en utredning som tagits fram för E4 och byggnationen av bron framgår att bron förväntas trafikeras av 15 700 fordon per årsmedeldygn (varav 15 % utgör tungtrafik) medan vägen förbi aktuellt planområde (infartsgatan norr) förväntas trafikeras av 26 800 fordon per årsmedeldygn (Vägverket, 2009). Prognoserna avser trafik 2030. Trafiken förbi planområdet förväntas reduceras med cirka 30 % (Vägverket, 2000) I WSPs analys framgår att cirka 0,28 % (ÅDT farligt gods/ådt total trafik) av den totala trafiken förbi centrum utgörs av farligt gods innan bron byggs. Då bron byggs förväntas all genomfartstrafik gå över bron och endast farligt gods transporter till olika mål inom området förväntas kunna gå regelbundet förbi området. Farligt gods transporter kan även komma att gå förbi området vid avstängning av bron. Hur ofta bron kan komma att stängas av saknas det information om. Enligt uppgifter från Trafikverket har Höga kusten bron (som troligen är mer väderutsatt än denna bro) stängts av två gånger sedan den öppnades 1998 (Trafikverket, 2012). De verksamheter som identifierats kunna ha transporter förbi planområdet är en bensinstation väster om området, se Figur 5 samt Tivoliverket (en transport var 14:e dag med fällningskemikalier (klass 8)). Söder och sydväst om fjärden och planområdet ligger även flera bensinstationer samt en kombiterminal som skulle kunna ha transporter förbi planområdet. 11(26)

Ny sträckning av E4 Kombiterminal E14 Figur 5 Identifierade riskobjekt inom närområdet. Transporterna till bensinstationerna kommer troligen från oljehamnen, se Figur 5. När de levererat till en bensinstation skulle de sedan kunna fortsätta norrut till andra stationer. Transporter till kombiterminalen utgörs till stor del av transporter till och från Akzo Nobel vid Stockviksverken som ligger söderut från kombiterminalen, vilket medför att endast ett fåtal farligt gods transporter förväntas passera planområdet. Figur 6 Trafikprognos för år 2030. Källa Vägverket, 2009. 12(26)

4.3 Konsekvens av olyckor med farligt gods Farligt gods består av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålningsoch tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en värmepåverkad kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Klass 5 oxiderande och organiska peroxider leder i sig inte till personskador vid utsläpp inom några längre avstånd, men om de blandas med brännbara ämnen och antänds kan de resultera i en explosion. Brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnen i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i Tabell 4. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80%-percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etcetera. Det vill säga det avstånd som understigs i 80 % av fallen. Konsekvensberäkningarna togs fram i samband med framtagandet av Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, RIKTSAM, för Länsstyrelsen i Skåne län med 10 000 iterationer i programvaran @Risk). Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur 7. Tabell 4 Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation 110 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 320 4 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 150 6 Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd 50 10 Vätska, B, G Giftmoln 110 13(26)

Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 x, Avs tånd,m Detonation UVCE BLEVE Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 7 Fördelning över riskavstånd för tio olika riskscenarier. Totalt 10 000 iterationer ligger till grund för redovisningen. 14(26)

4.4 Sannolikhet för olycka med transport av farligt gods Sannolikheten för att en farligt gods olycka ska ske på infartsgatan norr beräknades enligt VTImetoden. Beräkningarna redovisas i Bilaga 1. Beräkningarna utförs för två alternativ. I alternativ 1 sänks hastighetsbegränsningen till 60 km/ medan i alternativ 2 behålls dagens hastighetsbegränsning på 90 km/h. I båda alternativen antas att bron över Sundsvallsfjärden tagits i drift och E4 flyttats. Förväntat antal olyckor med farligt gods (så kallade farligt gods-olyckor, det vill säga olyckor som leder till utsläpp av farligt gods) beräknades till 3,5 10-5 respektive 4,8 10-5 per år. Antalet förväntade olyckor används för att beräkna individrisken för det aktuella området. 4.5 Riskuppskattning En beräkning av individrisk har utförts baserat på sannolikheten för farligt godsolyckor inom området och konsekvenserna av dessa. Beräkningar har utförts för de två alternativen. Beräkningarna redovisas i Bilaga 1. Resultatet framgår i Figur 9 för alternativ 1 och Figur 9 för alternativ 2. Avstånd till fasad (42 m) Figur 8 Individrisk på olika avstånd från vägkant för alternativ 1. Avstånd till fasad (42 m) Figur 9 Individrisk på olika avstånd från vägkant för alternativ 2. 15(26)

På ett avstånd av 42 meter, där de närmsta bostäderna planeras, är risken att en individ ska omkomma strax under den nedre gränsen för DNV:s kriterie för båda alternativen. Detta innebär att individrisken är inom det område då risken kan anses som tolerabel utan åtgärder, men att det bör säkerställas att den förblir låg. Inom cirka 20 meter är risken inom en nivå då åtgärder bör vidtas om kostnaderna är i proportion med den riskreducerande effekten. 5 Osäkerheter Riskanalyser baseras på statistik, antaganden och modeller som innehåller osäkerheter. Osäkerheter kan påverka den beräknade risknivån både uppåt och nedåt. Det finns skäl som talar för att beräkningen av risken är att betrakta som konservativ, det vill säga är valda för att vara på den säkra sidan, vilket innebär en förskjutning mot högre risk. Den störa osäkerheten ligger troligen i antalet transporter av farligt gods som kommer att passera området då bron över Sundsvallsfjärden tas i drift. I analysen har antalet transporter förbi området uppskattats baserat på tillgänglig information. Det har antagits att bron kommer att vara avstängd en dag vartannat år. Detta bedöms som konservativ då, Högakustenbron, som bedöms vara relativt likvärdig, endast varit avstängd två gånger på 15 år sedan den öppnades 1997 enligt uppgifter från Trafikverket. I uppskattningen av antalet transporter har även tagits höjd för att transporter till och från bensinstationer kan komma att gå förbi området. För att hantera osäkerheter i uppskattningarna har antalet transporter sedan fördubblats för att inte underskatta riskerna förbi området. Antas istället att farligt gods transporter minskar i samma storleksordning som övrig trafik resulterar det i att cirka 69 farligt godstransporter per dygn förväntas gå förbi området. Detta bedöms som mycket konservativt och resultatet visas i Figur 10. Hastighetsbegränsningen antas vara 90 km/h förbi området. Avstånd till fasad (42 m) Figur 10 Individrisk på olika avstånd från infartsgatan norr då antalet transporter minskat med 30 % jämfört med dagens flöde. Trots det konservativa antagandet framgår att risken inte kommer att bli oacceptabel inom området, utan risknivån ligger fortfarande inom ALARP-området. En känslighetsanalys har även utförts där antalet dagar som bron är avstängd per år antas vara fem dagar, vilket resulterar i 1860 transporter per år. Resultatet redovisas i Figur 11. 16(26)

Avstånd till fasad (42 m) Figur 11 Individrisknivå där risken är under den nedre gränsen för DNVs värderingskriterie. Vid fasad är risknivån på gränsen till ALARP-området, medan den från vägkant fram till fasad är inom ALARP-området. 6 Åtgärdsförslag I avsnitt 2.1 redovisas de toleranskriterier för individrisk som ligger till bedömning för värderingen av olycksriskerna. Riskerna är inom ca 20 meter från vägkant inom den nivå att riskreducerande åtgärder ska vidtas om kostnaderna för att införa åtgärderna är i proportion med den riskreducerande effekten. Den största risken utgörs av transporter av brandfarliga vätskor. Brandfarliga vätskor har vanligen konsekvensavstånd inom närområdet (25-30 meter). Avståndet beror av hur stor mängd som släpps ut vid utsläppet och även hur en eventuell pöl kommer kunna spridas i området. Då bebyggelsen ligger högre upp (5 meter) än infartsgatan norr förväntas en pöl inte att sprida sig i riktning mot bebyggelsen och då avståndet är 42 meter förväntas bebyggelsen inte att påverkas i någon större utsträckning vid en pölbrand. En annan åtgärd är att säkerställa att människor inte vistas i närheten av vägen och att bostadshusen har tillgång till utrymningsvägar som vetter bort från vägen. Detta medför att personer inte vistas inom området längre perioder och att personer inomhus kan utrymma säkert vid en extern brand. Husen ligger på ett avstånd på 42 meter respektive 55 meter. För byggnader på 55 meters avstånd bedöms utrymning på fasaden mot vägen vara acceptabel. Det beror på att byggnaden skyddas av framförvarande byggnad samt att avståndet till vägen är så stort så att strålning från en pölbrand inte är över gränsvärdet. En annan risk består av exponering av gaser. Gaserna kan antingen vara brandfarliga eller giftiga. De brandfarliga gaserna kan ge upphov till brandscenarier med relativt korta konsekvensavstånd, men även betydligt längre avstånd då det avser risken för en BLEVE (boiling liquid expanding vapour explosion) eller vid utsläpp av giftiga gaser. De kortare scenarierna förväntas inte påverkan planerad bebyggelse i någon större utsträckning. För att begränsa skadorna på grund av utsläppt gas är en möjlig åtgärd att inte placera friskluftsintag mot E4. En annan åtgärd är att installera möjlighet till nödavstängning av ventilationen. Nödavstängningen kräver att det finns en beredskap, till exempel genom en bemannad 17(26)

reception. Åtgärden kan vara lämplig till exempel för hotellverksamhet och handel men för en normal bostadsbebyggelse bedömer inte Tyréns att åtgärden är effektiv. Skadorna från en BLEVE beror dels av tryckpåverkan och dels av strålningspåverkan. Skador från klass 1 (explosiva ämnen och föremål) kan också resultera i tryckpåverkan. Sannolikheten för att en BLEVE ska uppstå är mycket liten. Möjliga åtgärder är att bygga med rasdämpande stomme och laminerade fönster. Nyttan av åtgärderna bör ställas i relation till kostnaderna för dem. Rasdämpande stomma kan minska skadorna vid en explosion då det inte är lika troligt att större delen av byggnaden kommer att kollapsa, men kollaps kan fortfarande ske. Byggnation med platsgjuten stomme har också normalt bättre motstånd mot explosioner än prefabricerade stommar som monteras på plats. Laminerade fönster hjälper till att undvika glassplitter som skulle kunna uppstå om glaset går sönder på grund av trycket vid en explosion. Då explosioner har så pass låg sannolikhet och riskbidraget för dessa scenarier ligger under nedre gränsen för DNVs toleranskrierier görs bedömningen att inga åtgärder för denna typ av händelse är motiverade. 18(26)

7 Resultat För att beakta att tillräcklig hänsyn tas till att säkerställa en tolerabel risknivå avseende olycksrisker Kv Solhöjden anser Tyréns att följande åtgärd ska vidtas och beaktas i den fortsatta planeringen: Området inom cirka 20 meter från infartsgatan norr ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Följande åtgärder bör även övervägas: Det bör säkerställas att personer som vistas inom byggnader som vetter mot infartsgatan norr kan utrymma säkert om en olycka sker på vägen. För byggnader längre bort än 50 meter från vägen bedöms utrymning på fasaden mot vägen vara acceptabel. Det beror på att byggnaden skyddas av framförvarande byggnad samt att avståndet till vägen är längre än konsekvensområdet från en pölbrand. Friskluftsintag bör inte placeras i fasad som vetter mot infartsgatan norr. 19(26)

8 Referenser Brandskyddslaget, Riskanalys Norra kajen, Sundsvall avseende transporter med farligt gods på E4, fördjupad översiktsplan, 2008. Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, 2008 Sundsvalls kommun, Norra Kajen, fördjupad översiktplan Sundsvall, Antagandehandling 26 oktober 2009, 2009. Svensk författningssamling, Plan- och bygglagen, SFS 2010:900, 2010. Trafikverket, muntlig information via kundtjänst, 2012-08-08. Vägverket Region Mitt, Vägutredning E4 Myre-Skönsberg, 2000. Vägverket, Övergripande beskrivning av vägkorridor för alternativ B samt bro över Sundsvallsfjärden, januari 2009. 20(26)

Bilaga 1 Beräkningar Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på infartsgatan norr, alternativ 1, 60 km/h, bron avstängd 1 dag vartannat år Sannolikheten för olycka beror bl.a. av trafikmängden på aktuellt vägavsnitt och antalet transporter av farligt gods. För att uppskatta antalet transporter förbi området antas att vägen stängs av 1 dag vartannat år, samt att det främst är transporter till målobjekt inom området som kan komma att gå förbi planområdet. Är vägen avstängd en dag vartannat år resulterar det i snitt cirka 49 transporter per år. Det finns sju bensinstationer inom närområdet, fyra av dessa (en bensinstation direkt väster om området samt de tre som ligger längs med befintlig E4 ) bedöms kunna ha transporter som går via planområdet. En genomsnittlig bensinstation har cirka 90 transporter om året. Antas att alla transporter går förbi planområdet resulterar det i cirka 416 transporter. Sedan har Tivoliverket cirka 26 farligt gods transporter om året. Detta resulterar i 491 transporter. För att ta höjd för osäkerheter och att det även kan finnas andra transporter som går förbi området görs en fördubbling av det förväntade antalet transporter vilket resulterar i cirka 982 farligt gods transporter per år. Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i Tabell 7 (Räddningsverket, 1996). Då modellen endast behandlar olyckor på vägar med hastighetsbegränsningen 50 km/h och 70 km/h görs en extrapolering för att uppskatta förväntat antal olyckor på en 60 km/h väg. Det antas att förhållandet är linjärt för det undersökta hastighetsintervallet. Antalet förväntade olyckor blir då 5,0 10-4 per år och index för farligt gods olycka 0,07, vilket resulterar i 3,5 10-5 förväntade olyckor med farligt gods som leder till utsläpp per år på aktuellt vägavsnitt. Tabell 5 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år för infartsgatan norr, hastigheten 70 km/h, hämtad från Räddningsverket 1996. Infartsgatan norr Vägtyp Gata/väg, 70 km/h Vägsträcka 300 meter ÅDT 26800 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,01 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 0,65 fordonskm) Andel singelolyckor 0,25 Index för farligt gods-olycka 0,11 Förväntade antalet olyckor 6,5 10-4 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 2,0 10-5 per år med farligt gods som leder till utsläpp 21(26)

Tabell 6 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år för infartsgatan norr, hastigheten 50 km/h, hämtad från Räddningsverket 1996. Infartsgatan norr Vägtyp Gata/Väg, 50 km/h Vägsträcka 300 meter ÅDT 26800 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,01 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 1,2 fordonskm) Andel singelolyckor 0,15 Index för farligt gods-olycka 0,03 Förväntade antalet olyckor 3,4 10-4 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 3,7 10-5 per år med farligt gods som leder till utsläpp Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på infartsgatan norr, alternativ 2, 90 km/h, bron avstängd vartannat år. Samma antal transporter antas i alternativ 2 som i 1. Skillnaden ligger i att vägen istället har en hastighetsbegränsning på 90 km/h. Farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i Tabell 7 (Räddningsverket, 1996). Tabell 7 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år då infartsgatan norr förbi området förblir oförändrad. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Infartsgatan norr Vägtyp Motorväg, 90 km/h Vägsträcka 300 meter ÅDT 26800 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,01 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 0,32 fordonskm) Andel singelolyckor 0,5 Index för farligt gods-olycka 0,34 Förväntade antalet olyckor 1,4 10-4 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 4,8 10-5 per år med farligt gods som leder till utsläpp 22(26)

Känslighetsanalys En känslighetsanalys har beräknats för att undersöka skillnaderna om antalet farligt gods reduceras med endast 30 % jämfört med dagens flöde. Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i Tabell 8 (Räddningsverket, 1996). Tabell 8 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år då infartsgatan norr förbi området förblir oförändrad samt dagens flöde minskar med 30 %. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Infartsgatan norr Vägtyp Motorväg, 90 km/h Vägsträcka 300 meter ÅDT 26800 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,26 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 0,32 fordonskm) Andel singelolyckor 0,5 Index för farligt gods-olycka 0,34 Förväntade antalet olyckor 3,6 10-3 10-3 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 1,2 10-3 per år med farligt gods som leder till utsläpp En beräkning har även utförts då antalet dagar som bron antas vara avstängd uppgår till fem dagar per år, istället för en dag vartannat år. Är bron avstängd fem dagar resulterar det i cirka 490 transporter per år. Det finns sju bensinstationer inom närområdet, fyra av dessa bedöms kunna ha transporter som går via planområdet. En genomsnittlig bensinstation har cirka 90 transporter om året. Antas att alla transporter går förbi planområdet resulterar det i cirka 416 transporter. Sedan har Tivoliverket cirka 26 farligt gods transporter om året. Detta resulterar i 932 transporter. För att ta höjd för osäkerheter och att det även kan finnas andra transporter som går förbi området görs en fördubbling av det förväntade antalet transporter vilket resulterar i cirka 1860 farligt gods transporter per år Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i (Räddningsverket, 1996). 23(26)

Tabell 9 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år vid ökat farligt godsflöde. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Infartsgatan norr Vägtyp Gata/väg, 50 km/h Vägsträcka 300 meter ÅDT 26800 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,02 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 1,2 fordonskm) Andel singelolyckor 0,15 Index för farligt gods-olycka 0,03 Förväntade antalet olyckor 1,2 10-3 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 3,7 10-5 per år med farligt gods som leder till utsläpp Tabell 10 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år för ökat farligt gods flöde. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Infartsgatan norr Vägtyp Gata/väg, 70 km/h Vägsträcka 300 meter ÅDT 26800 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,02 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 0,65 fordonskm) Andel singelolyckor 0,25 Index för farligt gods-olycka 0,11 Förväntade antalet olyckor 6,3 10-4 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 7,0 10-5 per år med farligt gods som leder till utsläpp Då modellen endast behandlar olyckor på vägar med hastighetsbegränsningen 50 km/h och 70 km/h görs en extrapolering för att uppskatta förväntat antal olyckor på en 60 km/h väg. Det antas att förhållandet är linjärt för det undersökta hastighetsintervallet. Antalet förväntade olyckor blir då 9,4 10-4 per år och index för farligt gods olycka 0,07, vilket resulterar i 6,6 10-5 förväntade olyckor med farligt gods som leder till utsläpp per år på aktuellt vägavsnitt. 24(26)

Konsekvensberäkningar Beräkningar och antaganden är i huvudsak de som redovisas i Øresund Safety Advisers rapport Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Bilaga A, Riskanalys, 2004 som togs fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Följande justeringar av antaganden har utförts: Justering av sannolikheten för farligt gods olycka Då frekvensen för en farligt gods-olycka beror på hur stort konsekvensområdet för de enskilda klasserna blir, justeras frekvensen. Frekvensen för en olycka beräknas för en sträcka på 300 m. Denna justeras sedan för respektive klass baserat på konsekvensavståndet som anges i Tabell 11. Frekvensen minskas eller ökas baserat på följande formel: Tabell 11 Dimensionerande avstånd för olika scenarier Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd från vägkant 1 Explosivämne Detonation 100 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 310 4 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 20 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 170 6 Vätska, B Pölbrand direkt 15 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 40 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 15 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd 40 10 Vätska, B, G Giftmoln 40 11 Vätska, Frätande Frätskada 10 Då området ligger högre upp än vägen antas att en pöl inte kommer att sprida sig i riktning mot planområdet. Justering av konsekvenser för det farliga godset vid olycka Då det gäller klass 5, oxiderande ämnen krävs det att ett utsläpp blandas med bränsle för att en explosion ska kunna uppstå. För att beakta att klass 5 ändå kan leda till en explosion antas att 10 % av den transporterade mängden medför samma konsekvenser som klass 1.1 massexplosiv vara. 25(26)

Referens Räddningsverket, Farligt gods riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, 1996. Trafikverket, Information om vägar via karta, http://gis.vv.se/iov/(s(xpyg0c45lpa3teemy405jtan))/index.aspx information uppdaterad 2012-06- 03, information erhållen 2012-07-18. 26(26)