Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13
Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet de gröna Centerpartiet Kristdemokraterna Mål: Senast 2045 inga nettoutsläpp av växthusgaser, därefter negativa År 2040 100 % förnybar elproduktion, utesluter dock inte kärnkraft Mål för energieffektivisering 2020 2030 tas fram och beslutas senast 2017
Den svenska elmarknadens fortsatta utveckling Bättre förutsättningar för investeringar i förnybart, energiteknik och energieffektivisering Mångfald av storskalig och småskalig förnybar produktion, anpassad till lokala och industriella behov Bort från ensidigt fokus på energi till att även se till att tillräcklig effekt finns Anpassa regelverk till effektutmaningen
Delområden, några förslagsexempel Effektskatten för kärnkraft avvecklas, borta 2018 Ansvaret vid kärnkraftsolyckor utökas Fastighetsskatten på vattenkraft sänks Nationalälvarna fortsatt skyddade från utbyggnad Energiskatten på el höjs, + 4,2 öre/kwh (2019) Elcertifikatsystemet förlängs och utökas med 18 TWh till 2030 Överföringskapaciteten inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna ska ökas
Om värmemarknaden En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Betonar effekt, inte enbart energi: Effektfrågan är viktig att beakta när det gäller utbyggnad av förnybar elproduktion. Hänsyn behöver tas till behoven under hela året och situationer med låga elpriser. Fungerande efterfrågeflexibilitet eftersträvas Effektivisering lyfts fram, både tjänster och styrmedel, både energi och effekt Stort elproduktionsöverskott kan förväntas (kärnkraft, ökat förnybart)
Hur påverkas värmemarknaden? Stort elproduktionsöverskott och låga elpriser kan förväntas (kärnkraft, ökat förnybart) Dock oklart hur effektfrågan hanteras Klimatpolitik och bränsleprisutveckling påverkar Effektivisering (både energi och effekt) och efterfrågeflexibilitet betonas Fjärrvärme missgynnas av låga elpriser genom små kraftvärmeintäkter, utom för den kraftvärme som erhåller elcertifikatstöd Värmepumpar gynnas av förväntat låga elpriser, dock höjd elskatt, högre elcertifikatavgift och sannolikt högre elnätsavgift vid användning än nu. Mycket är fortfarande oklart ( se över, uppdrag att analysera, ta fram förslag, en utredning bör tillsättas, bred diskussion, ) Även i omvärlden CO 2 -pris eller förnybarstöd?
Egen reflektion om konkurrensen I överenskommelsen sägs alltså: En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Intrycket är att förslaget inte säkert åstadkommer detta, kanske istället bidrar till det motsatta? Kompletterande förslag kan kanske ändra detta: Effektfrågan är viktig att beakta när det gäller utbyggnad av förnybar elproduktion. Hänsyn behöver tas till behoven under hela året och situationer med låga elpriser.
Om Energiöverenskommelsen handlat om värme istället för el Vad vi ändrat i Energiöverenskommelsen, så att den redovisar politiken för värme istället för el: 1. Orden el, elmarknaden, elsystemet har ändrats till värme, värmemarknaden 2. Förnybar el ändrat till förnybar och återvunnen värme 3. Avsnitten om kärnkraft och vattenkraft utbytta mot avsnitt om fjärrvärme och elvärme/värmepumpar 4. Avsnitt som strukits helt eller delvis: Överföring (av el mellan olika länder, strukits helt) och Marknadsdesign (delvis) I övrigt har inga innehållsmässiga förändringar i ursprungstexten gjorts.
Egen reflektion om konkurrensen, forts Fjärrvärmens konkurrenskraft påverkas negativt av låga elpriser, men även av annat: allt effektivare värmepumpar (i grunden bra), Boverkets byggregler (?) avfallsförbränningsskatt, NO X -skatt, kvv-skatt (?) EU: hållbarhet fasta biobränslen (?) Värmepumparnas konkurrenskraft: allt effektivare värmepumpar låga elpriser, dock höjd elskatt, högre elcertifikatavgift och sannolikt högre elnätsavgift småskalig elproduktion ska underlättas, egen användning förmånlig?
Håkan Sköldberg, hakan.skoldberg@profu.se