Kommunfullmäktige. Ärenden med förslag till beslut

KALLELSE/TILLKÄNNAGIVANDE Datum 20180528 Sida 1(3) Kommunfullmäktige Björn Arrias Kommunfullmäktiges ledamöter Ersättare för kännedom Kommunfullmäktige Kommunhuset Plenisalen Torsdagen den 7 juni 2018 kl. 18:30 Information om ärendena med förslag till beslut Ärendena 3 och 4 på dagordningen kommer att beredas på kommunstyrelsens sammanträde den 7 juni. Förslagen till beslut i denna kallelse är därför i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Utdrag ur kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll kommer att lämnas i samband med kommunfullmäktiges sammanträde. Ärenden med förslag till beslut 1 Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering i enlighet med förslaget. 2. Uppdra till kommunstyrelsen att utse lokal avfallsplanegrupp som har till uppgift att driva det lokala avfallsplanearbetet under planperioden 20182022. 3. Uppdra till kommunstyrelsen att revidera åtgärder i avfallsplanen under planperioden om det behövs för att målen ska uppnås. 4. Uppdra till lokal avfallsplanegrupp att vid behov ge förslag på reviderade åtgärder i avfallsplanen. 5. Uppdra till förvaltningen att inom kommunens verksamheter delta i det länsövergripande arbetet med att minska matsvinn. 6. Leksands kommun deltar i konceptet Dalarna minskar avfallet som avses utvecklas under planperioden 20182022 och som ingår som en del i avfallsplanen. Ärendet föredras av Karin Olofsson från Leksand Vatten AB. 2018/282 1

2 2 Slutrapport från fullmäktigeberedningen om lokal demokrati Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Entlediga beredningen. 2. Skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. 3 Status budget 2018 Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Bevilja ett tilläggsanslag till sektor lärande och stöd på totalt 13 miljoner kronor för 2018, i enlighet med förslaget. 2. Finansiering tas ur eget kapital 2018. Detta sker genom att resultatet sänks från +7,8 miljoner kronor till det prognosticerade +3,9 miljoner kronor och att 9,1 miljoner kronor av finansieringen tas ur finanssektorn. Utdrag ur kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll den 7 juni 2018 lämnas vid sammanträdet. 4 Tilläggsanslag på investeringsbudget 2018 för förskjutningar av 2017 års investeringsprojekt Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Bevilja 35 000 000 kronor i tilläggsanslag avseende förskjutningar av 2017 års investeringsprojekt till 2018. Utdrag ur kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll den 7 juni 2018 lämnas vid sammanträdet. 5 Årsredovisning Nedansiljans samordningsförbund Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Godkänna årsredovisning 2017 för Nedansiljans samordningsförbund. 2. Bevilja styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för år 2017. 6 Förbundsordning för Nedansiljans samordningsförbund Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta ny förbundsordning för Nedansiljans samordningsförbund i enlighet med förslaget. 2. Beslutet enligt första punkten gäller under förutsättning att samtliga medlemskommuner fattar likalydande beslut. 2017/769 2018/771 2018/222 2018/686 2018/302 2

3 7 Region Dalarna årsredovisning 2017 Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Godkänna årsredovisning och verksamhetsberättelse 2017 för Region Dalarna. 2. Bevilja direktionen för Region Dalarna och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2017. 8 Likvidation av kommunalförbundet Region Dalarna samt fördelning av kommunalförbundets tillgångar och skulder Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Godkänna att verksamheten i Region Dalarna upphör 201812 31 och att förbundet avvecklas genom likvidation. 2. Godkänna att Regions Dalarnas egna kapital, tillgångar, skulder och åtaganden 20181231 återförs till medlemmarna i enlighet med huvudprincipen i förbundsordningen, varvid respektive kommuns andel utskiftas enligt fördelningen av 2018 års medlemsavgifter. 9 Integrationsplan Förslag till beslut: Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta Integrationsplan för Leksands kommun, i enlighet med förslaget. 2. I samband med beslutet enligt ovan upphör Integrationsplan för Leksands kommun, antagen av fullmäktige 20140609 63, att gälla. 2018/567 2018/672 2018/369 PerErik Ingels (C) Ordförande 3

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 1(3) Kommunstyrelsen 64 Dnr 2018/282 Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Beskrivning av ärendet Alla kommuner i Sverige ska enligt 15 kap. miljöbalken ta fram plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering. Planen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering kommunens renhållningsordning. Plan och föreskrifter ska fastställas av kommunfullmäktige. Dalarna har alltsedan 2006 samverkat kring arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av kommunal avfallsplanering. Föregående planperioder har varit 20062010 samt 20132017. Samarbetet har inneburit att alla kommuner i Dalarna har gemensamma mål med åtgärder som genomförs på både regional nivå (län eller del av län) och lokal nivå (kommun) Förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering perioden 20182022 har tagits fram via arbete i en regional projektgrupp och lokala arbetsgrupper i varje dalakommun. Dessutom har ett flertal regionala nätverk använts för att utveckla och förankra mål och åtgärder inom dess verksamhetsområden. Länsstyrelsen Dalarna har sedan starten aktivt medverkat, via deltagande i regional projektgrupp och nätverk. Och länsstyrelsens regionala miljömål inom avfallsområdet utgår från mål och åtgärder i avfallsplanearbetet. Avfallsplanernas genomsamma åtgärder kommer också ingå i det nya åtgärdsprogrammet till Dalarnas miljö 20182022. Under arbetet har två större seminarier hållits med sammanlagt fler än 120 deltagare (såväl politiker som tjänstemän) och dialog har hållits med berörda nätverk och organisationer (inkl. Region Dalarnas direktion). Under perioden oktober december har samtliga kommuner genomfört utställning och remiss av planen till allmänhet och parter som kan ha ett intresse för avfallshantering. Under kommande planperiod föreslås arbete med att förbygga avfall och minska avfallsmängder prioriteras särskilt. I syfte att stärka detta arbete avses det gemensamma konceptet "Dalarna minskar avfallet" utvecklas där Justeras Utdrag bestyrks 4

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 2(3) Kommunstyrelsen olika samhälls och verksamhetssektorer ges möjlighet att bidra och ta ansvar för att öka det förebyggande arbetet och minska avfallsmängderna. Vid seminarium med företrädare för hela länet framkom att arbetet inledningsvis ska riktas mot kommunens egna verksamheter. Under planperioden avses arbete för att minska matsvinn i kommunal kostverksamhet prioriteras via kostnätverket med företrädare från kommunerna i Dalarna. Målsättningen är, som framgår av mål M 1.3 i planen, att halvera matsvinnet i kommunal kostverksamhet till år 2030 där halva vägen uppnåtts 2022. Effekterna av detta bedöms preliminärt motsvara 750 ton minskade koldioxidutsläpp (C02ekv) per år efter 2022 (ca 250 personbilar). Arbetet med att minska matsvinn måste bedrivas via många olika nämnder i kommunerna. Kost ansvarar för produktion, tillagning och servering och sedan finns det olika nämnder där maten serveras och konsumeras, ex förskola, skola och omsorg. Det är centralt att alla berörda nämnder bidrar utifrån sina ansvarsområden med att gemensamt arbeta för att matsvinnet ska kunna kan minska. Fler områden kommer att omfattas av konceptet "Dalarna minskar avfallet", ex inom skola och äldreomsorg, hyresfastigheter och återvinningscentraler. För att kommunicera arbetet under planperioden har DalaAvfall utvecklat en gemensam web portal (www.avfallsplandalarna.se) som också använts under planens utställning. Remissen har delgetts till berörda aktörer i Dalarna och lokalt i kommunen. Inkomna synpunkter har bearbetats i regionala och lokala avfallsplanegruppen och förslag till ändring/komplettering framgår av bifogad samrådsredogörelse. Vid dagens sammanträde föredras ärendet av Karin Olofsson, Leksand vatten AB Beslutsunderlag Utdrag ur utskottet för samhällsbyggnads sammanträdesprotokoll, daterat 20180409, 44 Förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering för Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun Samrådsredogörelse Gemensamt faktaunderlag Dalarna som uppdaterat med kundundersökning 2017 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering i enlighet med förslaget. Justeras Utdrag bestyrks 5

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 3(3) Kommunstyrelsen 2. Uppdra till kommunstyrelsen att utse lokal avfallsplanegrupp som har till uppgift att driva det lokala avfallsplanearbetet under planperioden 2018 2022. 3. Uppdra till kommunstyrelsen att revidera åtgärder i avfallsplanen under planperioden om det behövs för att målen ska uppnås. 4. Uppdra till lokal avfallsplanegrupp att vid behov ge förslag på reviderade åtgärder i avfallsplanen. 5. Uppdra till förvaltningen att inom kommunens verksamheter delta i det länsövergripande arbetet med att minska matsvinn. 6. Leksands kommun deltar i konceptet Dalarna minskar avfallet som avses utvecklas under planperioden 20182022 och som ingår som en del i avfallsplanen. Kommunstyrelsens beslut 1. Utse miljöchef att delta i den lokala avfallsplanegruppen. 2. Delegera till presidiet för utskottet för samhällsbyggnad att utse ytterligare representanter att delta i den lokala avfallsplanegruppen. 3. Besluten enligt första och andra punkten gäller under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att anta avfallsplanen. Beslutet skickas till Miljöchef Olle Ryberg Karin Olofsson, Leksand vatten AB Justeras Utdrag bestyrks 6

7

8

9

10

Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Mål och åtgärder Gagnef, Leksand, Rättviks och Vansbro kommun år 20182022 20180222 11

Innehåll 1 Inledning... 1 2 Planens syfte och prioriterade områden 2018 2022... 2 3 Ledstjärnor... 4 4 Mål och åtgärder... 5 4.1 Uppkomst, förebyggande och återanvändning av avfall med kommunalt ansvar... 6 4.2 Källsortering och materialåtervinning... 11 4.3 Omhändertagande av matoch restavfall... 15 4.4 Farligt avfall och elavfall... 17 4.5 Grovavfall/ÅVC... 19 4.6 Latrin, slam och fett... 22 4.7 Nedlagda kommunala deponier... 25 4.8 Nedskräpning... 28 4.9 Verksamhetsavfall... 30 5 Behovet av ändring av framtida infrastruktur för avfallshantering... 32 6 Uppföljning... 33 7 Styrmedel... 34 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4. Dalarna minskar avfallet Indikatorer Avfallsbegrepp Parter och roller under planperiod 12

1 INLEDNING Vi använder idag i genomsnitt 20 ton materiella resurser per person och år. Avfallsmängderna ökar, men eftersom vi har blivit allt bättre på att ta hand om avfallet så har deponeringen minskat. Ambitionen både inom Sverige och EU är att minska avfallsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp, vilket är en stor utmaning. Avfallshanteringen har under den senaste 25 årsperioden gått från fokus på deponering och destruktion till resursutnyttjande och hållbar konsumtion. Sammantaget förbrukas det mer resurser såväl globalt som nationellt/regionalt/lokalt än vad som långsiktigt är hållbart. En tydlig förändring måste ske för att säkerställa även kommande generationers förutsättningar att leva i ett välfärdssamhälle. I samtliga kommuners avfallsplaner i Dalarna avses under den kommande perioden fokus läggas på att minska avfallsmängderna och öka resursutnyttjandet. T.ex. genom att bredda engagemanget i samhället genom Dalarna minskar avfallet vi tar vårt ansvar, kopplat till olika samhälls och verksamhetssektorer. Varje kommun har ansvar för att det finns en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering och för att ta hand om avfall som kommunen ansvarar för enligt renhållningsordningen. För detta får kommunen ta ut avgifter (taxa) och dessa får tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Såväl renhållningsordning som avgifter ska beslutas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska bland annat ange kommunens mål med avfallshanteringen i syfte att uppnå EU:s avfallsdirektiv och de nationella och regionala miljömål som finns inom avfallsområdet. Avfallsplanen ska ses som en del i kommunens arbete med att uppnå en hållbar avfallshantering med utgångspunkt från EU:s direktiv, nationella miljömål samt olika nationella och regionala planer och program såsom det avfallsförebyggande programmet. Planen ska också koordineras med lokala mål och program. I Dalarna har det gemensamma arbetet med avfallsplanen sedan 2006 koordinerats med de regionala miljömålen. Detta arbetssätt kommer att användas även kommande planperiod. Förslag avfallsplan 2018 2022 är dessutom gemensam i följande kommungrupperingar; Mora, Orsa och Älvdalen Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro Borlänge, Falun och Säter Ludvika och Smedjebacken Avesta, Hedemora och MalungSälen har egna avfallsplaner. Notera dock att avfallsplanerna till stora delar är samordnade inom hela Dalarna. 1 13

2 PLANENS SYFTE OCH PRIORITERADE OMRÅDEN 2018 2022 Avfallsplanen avses vara samordnad mellan kommunerna i Dalarna. Avfallsplanen avser att skapa en gemensam plattform för Dalarnas utveckling inom avfallshanteringen, i syfte att utveckla en miljöoch serviceinriktad avfallshantering utifrån EU:s avfallshierarki, som åskådliggörs via den så kallade avfallstrappan. Under planperioden föreslås det mest prioriterade för avfallshanteringen i Dalarna vara att förbättra positionen i avfallstrappan. Detta genom ett långsiktigt arbete (10 15 år) som sammanfattas i följande övergripande mål; 2 14

Övergripande mål 1: Övergripande mål 2: Övergripande mål 3: Övergripande mål 4: Övergripande mål 5: Övergripande mål 6: Övergripande mål 7: Övergripande mål 8: Övergripande mål 9: Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion 1 och ökad återanvändning Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås Insamlingen av farligt avfall ska förbättras Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska Nedskräpning ska minska i städer, naturområden samt längs sjöar och vattendrag Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt Övergripande mål 1 3 samt 9 (fet stil) är de mest prioriterade områdena under planperiod 2018 2022 där mätbara mål och gemensamma åtgärder i Dalarna normalt konkretiseras (kan förekomma även i övriga områden). Utvecklingen följs via mätning av indikatorer i samtliga områden som kan föranleda behov av ökade eller ändrade insatser. Under planperioden avses insatser och engagemang utvecklas i syfte att få många att bidra till ett mer hållbart samhälle, med strävan högst upp i avfallstrappan. För att åstadkomma detta föreslås att ett gemensamt koncept Dalarna minska avfallet används där olika verksamheter och aktörer ges förutsättningar att engagera sig för att minska uppkomsten av avfall genom förebyggande och återanvändning, se bilaga 1. 1 Med hållbar konsumtion avses konsumtion som garanterar en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, t.ex. mindre konsumtion genom delning av produkter, konsumtion av mer hållbara produkter och konsumtion av tjänster som alternativ till konsumtion av produkter. 3 15

3 LEDSTJÄRNOR Ledstjärnorna avser att vara vägledande för alla beslut och ställningstaganden inom avfallshanteringen i Dalarna. De togs fram inför föregående avfallsplaneperiod. Enkelhet och god service Enkelhet för kund och medborgare God service God pedagogik Positivt budskap Positiv inställning Använd föredömen och goda exempel Bekräftelse Hållbar utveckling Klimatsmart Resurseffektivt Generationsperspektiv Helhetssyn Effektivitet Samordning 4 16

4 MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål och åtgärder är uppdelade i områden anpassade till avfallshanteringens olika delar med avseende på EU:s och Miljöbalkens avfallstrappa samt utifrån vad som prioriteras i Dalarna 2018 2022. Målen gäller såväl hela Dalarna som varje enskild kommun om inte annat anges. Målen gäller under hela planperioden där övergripande mål riktar sig 10 15 år i framtiden och dess underliggande delmål avser mätbart utfall år 2022. Som utgångspunkt för delmål används basår 2016 om inte annat anges. Målen avses följas upp årligen. Åtgärderna avser det specifika övergripande målet och samtliga dess underliggande delmål. Åtgärderna kan revideras årligen i syfte att uppnå uppsatta mål. Vid behov ska åtgärder inarbetas i ansvarigas verksamhetsplaner/budget. Under varje område anges åtgärd med ansvar och tidsplan. I separat faktaunderlag framgår uppgifter på utfall uppföljning avfallsplan 2013 2017, nationella regionala mål och riktlinjer, statistik samt övriga uppgifter som ska framgå av en kommunal avfallsplan. Hushållens omdömen om avfallshantering mäts kontinuerligt via kundundersökningar i samtliga kommuner i Dalarna. Indikatorer Nulägesanalys Redogör för status i Dalarna med nationella och lokala utblickar Uppdateras under planperiod till stöd för revidering av åtgärder. Mål Övergripande mål anger önskvärd riktning de närmaste 1015 åren. Mätbara mål tydliggör prioritet i övergripande mål och sätter fokus på var större insatser behöver ske. Indikatorer används för att följa utvecklingen av övergripande mål som alla anger en färdriktning samt mätbara mål i ett bredare perspektiv. Utvecklingen kan föranleda omprövning eller nya åtgärder under planperioden. Åtgärder Åtgärderna avser att ange de insatser som krävs för att uppnå målen. 5 17

4.1 UPPKOMST, FÖREBYGGANDE OCH ÅTERANVÄNDNING AV AVFALL MED KOMMUNALT ANSVAR 4.1.1 Nulägesanalys I avfallshierarkin är avfallets uppkomst den högsta och viktigaste nivån som alla länder i Europa strävar att förbättra och den är numera inarbetad i Miljöbalken. I Dalarna berör detta till stor del kommunernas och hushållens konsumtionsmönster samt källsortering i hushåll, kommunal verksamhet och arbetsplatser. Förebyggande av matsvinn och textilier är särskilt prioriterat. Konsumtionens miljö och klimatpåverkan har under senare år hamnat allt mer i fokus. 2012 startade FN ett tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion, och i det internationella arbetet med Agenda 2030 är hållbar konsumtion och produktion ett av de fastställda 17 målen. Nationellt anges att återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. I Sverige är avfallshanteringen effektivare nu och orsakar mindre miljöpåverkan än förr. Men avfallsmängderna fortsätter att öka. Mängden avfall måste minska för att generationsmålet och flera miljökvalitetsmål ska nås. Hushållsavfallet har tenderat att öka de senaste åren i Dalarna, se diagram med trendlinje. I Dalarna kastar således ett medelhushåll ca 508 kg/person och år (2016), vilket är i nivå med Sverigesnittet (515 kg/person). Under 2015 2016 utvecklades möjligheterna att samla in textilier i många av kommunerna i Dalarna. Utvecklingen har medfört att insamlade textilier numera återanvänds och det som inte återanvänds bearbetas för textilåtervinning. Hushållens vilja att ändra sitt levnadssätt för att minimera avfallsmängder har ökat från 33 % år 2013 till 55 % år 2017 (Sverige medel 55 %). Dessutom styr 55 % sin konsumtion mot ökad återanvändning (Sverige 53 %), vilket kan jämföras med år 2013 då 49 % angav detta. 6 18

I Avfallsplan 2013 2017 sattes målet att andelen personer som försöker styra sin konsumtion mot ökad återanvändning och/eller tjänstekonsumtion ska öka med minst 10 % enheter mellan mättillfälle i kundenkäter 2013 2017. Utfallet år 2017 var 55 % jämfört med 49 % år 2013. 4.1.2 Övergripande mål Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion och ökad återanvändning 4.1.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara mål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2016 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 Sverige medel 2016 M 1.1 Mängden hushållsavfall exkl. slam ska minska (kg/person) 508 <508 G 482 L 564 R 549 G <482 L >564 R >549 515 V 480 V <480 M 1.2 Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder samt vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 % i Dalarna, andel som svarar ganska eller väldigt mycket på 5 gradig skala Basår 2017 55 % 55 % 60 % 60 % Basår 2017 G 56%/59% L 63%/61% R 56%/57% V 54%/58% G 62%/65% L 69%/67% R 62%/63% V 59%/64% Basår 2017 55 % 53 % OBS: Två frågor i kundundersökning. M 1.3 Matsvinnet i kommunal kostverksamhet ska halveras till år 2030, där Mäts 2018 Mäts 2018 7 19

ID Mätbara mål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2016 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 Sverige medel 2016 halva vägen uppnåtts år 2022 4.1.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:1 Stärka regionalt och lokalt nätverksarbete i Dalarna Under perioden avses befintliga regionala nätverk stärkas och ett politikernätverk initieras Länsstyrelsen Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp 2018 2022 Dessutom avses den lokala organisationen för att arbetet med avfallsplanens genomförande utvecklas, i synnerhet samarbetet mellan de lokala arbetsgrupperna inom avfallsplanering och de kommunala enheter som avses delta i Dalarna minskar avfallet. Samråd Region Dalarna 2017:2 Utveckla publik webbportal i Dalarna för kommunikation rörande avfallsplanen och dess genomförande och uppföljning DalaAvfall Lokal avfallsplanegrupp 2018 8 20

Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:3 Utveckla konceptet Dalarna minskar avfallet. Se bilaga 1 som anger ett idékoncept för upplägget. Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp 2018 2022 Konceptet avses utvecklas i dialog med intresserade organisationer och företag 2017:4 Ta fram riktlinjer för att organisera och införa avfallshierarkin (avfallstrappan) i kommunernas strategiska dokument och verksamhetsplaner. Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp 2018 2019 2017:5 Inom ramen för Upphandlingsdialog Dalarnas metodutveckling och kompetensaktiviteter för miljö, uppmärksamma frågor om hållbar konsumtion och avfallshierarkin. Länsstyrelsen Upphandlingsdialog Dalarna och Regionala avfallsplanegruppen. Lokal avfallsplanegrupp 2018 2020 2017:6 Matsvinn i kommunal verksamhet Kostnätverk Lokal avfallsplanegrupp 2018 Gemensam policy i Dalarna mätning matsvinn i kommunal kostverksamhet Samordna mätning matsvinn kommunal kostverksamhet Överenskommelse i kostnätverk för reglering av dess arbete, ansvar och finansiering Se även kapitel 4.5 angående återanvändning vid ÅVC 9 21

4.1.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid GLRV 2017:1 (alla kommuner) Delta i regionalt informationsarbete och Dalarna minskar avfallet. Detta sker även på lokal nivå under Europa minskar avfalletveckan. Lokal avfallsplanegrupp 2018 2022 GLRV 2017:2 Införa en samordnad hantering av begagnade möbler, ITutrustning och mobiler inom kommunal verksamhet. Lokal avfallsplanegrupp 2018 2022 10 22

4.2 KÄLLSORTERING OCH MATERIALÅTERVINNING 4.2.1 Nulägesanalys I avfallstrappan är materialåtervinning det näst högsta steget efter minskad uppkomst och förebyggande av avfall. Det avfall som ändå uppstår ska så långt som möjligt materialåtervinnas. Materialåtervinningen utgörs främst av förpackningar och returpapper och återvinning av olika fraktioner som normalt lämnas vid ÅVC, exempelvis metall, elavfall, batterier, wellpapp, däck, gips, planglas, plast och textilier. Omhändertagande av vissa grovavfallsfraktioner bör utvecklas i syfte att öka materialåtervinning och minska deponering, ex gips och planglas, isolering (glasfiber) Förpackningar och returpapper ska återvinnas och normalt lämnas vid en återvinningsstation (ÅVS). Ansvaret för insamling och omhändertagande av förpackningar och returpapper har normalt förpacknings och tidningsinsamlingen, FTI AB (bildat av producenterna för förpackningar och returpapper). Kommunerna har, under vissa betingelser, möjlighet att sköta insamlingen och avsätta materialet till återvinningsindustrin. Nationellt anges att minst 90 % ska vara nöjda med insamlingen av hushållsavfall med koppling till materialåtervinning. Textilier och elavfall anges som särskilt prioriterade områden. I Dalarna var 77 % ganska eller mycket nöjda med hur enkelt det är att lämna förpackningar och returpapper till materialåtervinning (år 2017). Insamlingen fungerar i flera avseenden bristfälligt med bland annat felsortering som följd, vilket innebär att material läggs i restavfallet som går till avfallsförbränning istället för att materialåtervinnas. Regeringen utreder om kommunerna ska överta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper. Det blir allt vanligare med att kommuner inför fastighetsnära insamling (FNI) i egen regi, vilket innebär att förpackningar och tidningar samlas in hos hushållen. Detta innebär utökad service för hushållen då de inte längre behöver åka till en återvinningsstation för att lämna sina förpackningar och tidningar. Det finns flera olika system för FNI. De vanligaste systemen är Flerfackskärl och Optisk sortering men även kvartersnära hämtning utvecklas. Mer information framgår av underlag, kapitel 4. Kommunernas och hushållens samt verksamheters källsortering är väldigt viktig för att säkerställa att avfall omhändertas i enlighet med EU:s avfallshierarki och nationella mål. Det avser främst; farligt avfall ska separeras och lämnas till avsedd mottagning för att inte hamna i restavfallet förpackningar och returpapper ska sorteras ut och transporteras till de återvinningsstationer som finns utplacerade i kommunen matavfall ska läggas i papperspåse för de kommuner som infört källsortering (alla utom Ludvika och Säter) Kommunala verksamheter har på många håll bristfällig källsortering. Under föregående planperiod genomfördes insatser (sopa framför egen dörr) i syfte att driva på arbetet men alltjämt finns det mycket att förbättra. Dalarna har en gemensam sorteringsguide och vid senaste kundundersökningen var andelen kunder som är ganska eller mycket nöjda med information om källsortering 75 % år 2017 (Sverige 73 %). 11 23

I avfallsplan 2013 2017 var målet att mängden förpackningar och returpapper som slängs i kärl för mat och restavfall ska understiga 30 kg/person. Utvecklingen har gått åt fel håll och 2015 var mängden uppe i 54 kg/person. Branschutvecklingen har medfört att redovisning av plockanalyser sker på andra sätt än kg/person och detta tillämpas även framöver i Dalarna, se nedan. I Dalarna genomförs normalt plockanalyser vartannat år. Vid senaste plockanalysen, år 2015, kunde följande noteras; Kommuner med källsortering av matavfall Två tredjedelar av hushållens restavfall är som regel felsorterat. I restavfallet från villor med eget matavfallskärl utgörs i genomsnitt 40 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,55 kg/hushåll*vecka (Sverige 35%/1,52 kg). I kommuner med så kallat fyrfackssystem läggs i snitt 28% förpackningar och returpapper i restavfallet motsvarande 1,03 kg/hushåll*vecka. I restavfallet från lägenheter med central insamling läggs i genomsnitt 41 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,37 kg/hushåll*vecka (Sverige 36%/1,52 kg). Av förpackningar och returpapper är plastförpackningar mest felsorterat (ca 14 %) följt av pappersförpackningar (ca 11 %) och tidningar (ca 9 %). Felsorterat matavfall i restavfallet från villor med eget matavfallskärl uppgick till 19 % motsvarande 0,74 kg/hushåll*vecka (Sverige 22%/0,99 kg). Felsorterat matavfall i restavfallet från lägenheter med central insamling uppgick till 24 % motsvarande 0,81 kg/hushåll*vecka (Sverige 25%/1,1 kg). Kommuner utan källsortering av matavfall (Ludvika, Säter) I blandsopor från villor läggs i genomsnitt 3,01 kg förpackningar och returpapper/hushåll*vecka, vilket är nästa dubbelt så mycket som i kommuner med källsortering matavfall I Dalarna bedöms det vara mycket angeläget att minska på mängden felsorterade förpackningar och returpapper i restavfallet den kommande planperioden, i syfte att öka materialåtervinningen samt säkerställa att matavfall enbart innehåller matavfall som anvisas att läggas i papperspåse för matavfall. Detta är av stor vikt för att kunna behandla matavfallet på avsett vis, se kapitel 4.3. God källsortering är även av stor vikt för det som hamnar i avloppet, där såväl ovidkommande avfall som kemikalier, mediciner och annat skadligt får stor negativ påverkan på miljö genom att avloppsvatten släpps ut i våra vattendrag och slammet kontamineras med för jordbruk skadliga ämnen. Farligt avfall och elavfall behandlas under kapitel 4.4. 4.2.2 Övergripande mål Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka 12 24

4.2.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2016 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 Sverige medel 2016 M 2.1 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 % 40 % 44 % G 46 % L 48 % R 44 % V 44 % G 51 % L 53 % R 48 % V 48 % 39 % M 2:2 Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % Villa 40 % Lägenhet 34 % >50 % G 34%/32% L 43%/38% R 31%/35% >50 % V 43%/31% M 2.3 Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % >98 % >98 % Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC 4.2.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:7 Utveckla information och kommunikation samt återkoppling till hushållen om vikten och nyttan av källsortering genom kommunikationsplan som revideras årligen. DalaAvfall DVAAB 2018 2022 Inriktning bättre källsortering av förpackningar och returpapper samt rent matavfall och rent avlopp. 13 25

Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:8 Följa den nationella utvecklingen kring ansvar för insamling av förpackningar och returpapper samt utreda regionala lösningar för fastighetsnära insamling, transport och avsättning av material DalaAvfall DVAAB 2018 2022 Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC 4.2.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid GLRV 2017:3 (alla kommuner) Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning Lokal avfallsplanegrupp driver frågan 2018 2022 Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC 14 26

4.3 OMHÄNDERTAGANDE AV MATOCH RESTAVFALL 4.3.1 Nulägesanalys I de nationella miljömålen anges att matavfall ska behandlas så att 50 % av växtnäringen tas tillvara samt minst 40 % går till energiutvinning. I Dalarna används ca 33 % av matavfall till växtnäring men ingen energi utvinns. Motsvarande i övriga Sverige är 22 % till växtnäring och 15 % till energiutvinning. Regeringen har utrett behovet av att införa skatt på förbränning av avfall. Om det blir aktuellt kommer förbränningskostnaderna att öka, vilket gör det mer lönsamt att sortera ut avfall till återvinning I Dalarna har samtliga kommuner förutom Ludvika och Säter infört källsortering av matavfall för central behandling. I Ludvika pågår arbete för införande av källsortering matavfall. I Dalarna behandlas matavfallet främst via kompostering. I Sverige samlar 212 kommuner in matavfall 2. Av dessa är det bara ca 22 kommuner som komposterar matavfallet. Övriga behandlar det helt eller delvis via rötning. Under 2017 har kommunerna i Dalarna samordnat förbehandling av matavfallet i en anläggning i Borlänge för vidare transport till rötningsanläggning med gasproduktion för fordonsändamål samt återföring av växtnäring. Därmed erhålls full miljönytta med det källsorterade matavfallet. För att kunna använda matavfallet till växtnäring krävs mycket god renhet och certifiering anses nödvändig. I Dalarna avses detta vara ett prioriterat område den kommande planperioden 2018 2022 i syfte att se till att full miljönytta uppnås. Bristande kvalitet medför också ökade kostnader i och med att mottagning kan stoppas. Förtroendet för att det avfall kommunerna samlar in behandlas och återvinns på ett riktigt sätt har ökat från 71 % år 2013 till 76 % år 2017 (Sverige medel 77 %). Ett starkt förtroende bidrar till att hushållen gör sin andel av arbetet för en bättre miljö. I avfallsplan 2013 2017 är målet 90 %. 84 % var 2017 nöjda med hur insamlingen av hushållsavfall fungerar (Sverige 87 %). Insamlingen av mat och restavfall sker via särskilda lastbilar som kan komprimera avfallet, vissa fordon har dessutom flera fack, som kan samordna insamling av flera avfallsslag vid samma tillfälle. I Dalarna beräknas dessa transporter till ca 120 000 mil, vilket motsvarar ca 480 varv runt jorden, alltså en stor arbetsinsats. Fossilfria drivmedel och miljödiesel (HVO, RME, tallolja, etc.) är de bränslen som används där miljövänliga drivmedel är på uppgång vilket motsvarar mer än 35 % i Dalarna år 2016. Arbetet med att optimera transporter, helst över kommungränser, med fossilfria drivmedel är prioriterade frågor som avses drivas främst på kommunal nivå, genom de samverkansorganisationer som finns i Dalarna och DalaAvfall. 2 Avfall Sverige aug 2016 15 27

4.3.2 Övergripande mål Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås 4.3.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2016 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 Sverige medel 2016 M 3.1 Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas 15 % 50 % G 24 % L 34 % R 24 % V 23 % 50 % 18 % 4.3.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:9 Utred möjligheten att erbjuda papperspåsar/säckar för verksamheter att använda för sitt matavfall. DalaAvfall DVAAB 2018 4.3.5 Kommunala åtgärder Saknas före närvarande 16 28

4.4 FARLIGT AVFALL OCH ELAVFALL 4.4.1 Nulägesanalys Att minska avfallets farlighet för hälsa och miljö har länge varit en huvudsaklig uppgift för samhället. På senare år bedöms frågan ofta hamnat lite i skuggan av att minska mängden avfall och ökad återanvändning och återvinning. Farligt avfall ska inlämnas på anvisade platser i kommunen, ex återvinningscentraler. Mängden farligt avfall har tenderat att öka de senaste åren, såväl i Sverige som i Dalarna, se diagram med trendlinje. I Dalarna lämnar alltså ett medelhushåll ca 10,4 kg farligt avfall per person och år (2016), vilket är avsevärt högre jämfört med Sverige (8,8 kg/person). Det som ökat mest i Dalarna är impregnerat trä. I Dalarna uppgick farligt avfall i restavfall från villor (kommuner med källsortering matavfall, centralkompostering) till 0,09 %. Detta motsvarar 0,002 kg/hushåll*vecka (Sverige 0,03 kg/hushåll*vecka). Från lägenhet var motsvarande andel 0,07 % motsvarande 0,003 kg/hushåll*vecka (Sverige 0,06 kg/hushåll*vecka). I kommuner som saknar källsortering matavfall (Ludvika, Säter) uppgick mängden farligt avfall i villor till 0,009 kg/hushåll*vecka, vilket är nästan 5 gånger högre än kommuner med källsortering matavfall. Målen i avfallsplan 2013 2017 att understiga 0,1 kg/person farligt avfall i restavfall uppnåddes (resultat 0,07 kg/person). Sammantaget fungerar källsorteringen av farligt avfall i Dalarna mycket bra och har blivit allt bättre de senaste åren. 17 29

Hushållens omdömen om avfallshantering mäts kontinuerligt via kundundersökningar i samtliga kommuner i Dalarna. Hushåll som är nöjda med tillgänglighet för inlämning av farligt avfall uppgick 2017 till 65 %, vilket är i paritet med år 2013 som var 64 % (Sverige medel 67 %). Variationen mellan kommunerna är stor, från 45 % till 80 %. Gällande omdömen om information om farligt avfall uppgav 69 % år 2017 att de var nöjda med detta vilket är avsevärt sämre än 2013 då nöjdheten var 79 % (Sverige medel 66 %). Under kommande planperiod är det av stor vikt att den goda trenden med källsortering av farligt avfall fortsätter men även att säkerställa att det farliga avfallet lämnas in på ett riktigt sätt. Om indikatorer påvisar behov av insatser ska åtgärder omgående vidtas. 4.4.2 Övergripande mål Insamlingen av farligt avfall ska förbättras 4.4.3 Mätbara mål 2022 Saknas under planperioden 4.4.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:10 Utreda möjligheter, kostnader och finansieringsalternativ för att förbättra källsorteringen genom insamling av farligt avfall, smått elavfall och batterier vid kommunala hyresfastigheter samt andra lämpliga verksamheter. DalaAvfall DVAAB Kommunala fastighetsenheter 2019 4.4.5 Kommunala åtgärder Saknas för närvarande 18 30

4.5 GROVAVFALL/ÅVC 4.5.1 Nulägesanalys Grovavfall, eller skrymmande avfall som är definitionen, lämnas normalt på kommunens återvinningscentral. I en del kommuner tillämpas mobil insamling via särskilda körscheman, exempelvis under våren. Budning (hämta grovavfall vid fastighet) via renhållaren är också ofta möjligt, normalt kopplat till en avgift. Vid de flesta ÅVC kan även verksamhetsavfall lämnas från mindre företag mot avgift. Återvinningscentralerna (ÅVC) har utvecklats till att bli en av kommunens mer besökta platser där grövre avfall samt farligt avfall kan lämnas. För att besöket ska fungera väl är det av stor vikt att centralen har en god logistisk planering för fordon inklusive släpvagnar samt bra skyltning så att besökare vet hur de ska kunna lämna avfallet på rätt sätt. Kunnig och serviceinriktad personal bidrar till att uppnå ett bra resultat vid avlämningen. I takt med ökade behov finns ökande förväntningar på öppettider och närhet. För att möta de ökande behoven har nya obemannade ÅVC:er börjat tillämpas i några kommuner i Sverige. Upplägget är baserat på att kunden, efter viss utbildning, kan lämna grovavfall även utanför ordinarie öppettider vilket ger ökad tillgänglighet. Körkort används som passerkort och identifikation. Bra belysning, skyltning och kameraövervakning används som verktyg för att detta ska fungera. I Dalarna har ett flertal av återvinningscentralerna moderniserats den senaste 10 års perioden och i vissa kommuner har ny ÅVC byggts. Öppettiderna har succesivt ökat. År 2016 var genomsnittlig öppettid totalt 40 timmar per vecka jämfört med 36 timmar år 2010. Motsvarande öppettider kväll (efter kl. 16) och helg var 10,6 timmar jämfört med 8,4 timmar (+ 26 %). I Sverige var genomsnittlig öppettid 44 respektive 12 timmar per vecka år 2016. Nöjdheten gällande besök ÅVC har ökat stadigt. Fortfarande är dock nöjdheten relativt låg gällande hur enkelt det är att lämna grovavfall (öppettider och tillgänglighet). Detta kan bidra till ökad nedskräpning och kostnader för städning och tillsyn i kommunerna. Det mesta av materialet som lämnas in på ÅVC återvinns och endast en blygsam del går till deponering. Då en del av grovavfallet mycket väl kan återanvändas av andra personer ökar kommunernas insatser för att möjliggöra detta vid ÅVC. T.ex. så att secondhandverksamheter i kommunen erbjuds utrymme för mottagning. Textilinsamling är ytterligare ett exempel på möjligheter att bidra till såväl materialåtervinning som återanvändning. I Sverige finns flertalet exempel på kretsloppsparker, eller motsvarande som visar på denna utveckling. Det kan exempelvis avse möbler, prydnadssaker, hushållsprylar och fritidsartiklar. I en del kommuner har också särskilda platser för återbruk av byggnadsmaterial etc. skapats. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras för Dalarna gällande grovavfall/åvc (kundomdömen avser 2017, övriga 2016); 66 % är nöjda med hur enkelt det är att lämna grovavfall (Sverige 66 %). 226 kg grovavfall/person*år lämnas till återvinningscentralerna, ÅVC (Sverige 209 kg/person*år). Variationen är dock stor från 104 kg i Borlänge till 326 kg i Smedjebacken. Jämfört med Sverige är det främst trä 78 kg (60 kg), brännbart 63 kg (49 kg) och metall 27 kg (22 kg) som är högre. 19 31

1,4 kg/person textilier gick till återanvändning vid ÅVC Öppettider kväll (efter kl. 16) och helg vid största ÅVC uppgick till 10,6 tim./vecka i snitt (Sverige 12 tim./vecka) 89 % är sammanfattningsvis nöjda efter ett besök vid ÅVC (Sverige 88 %) 68 % är nöjda med närhet till ÅVC (Sverige 71 %) 69 % är nöjda med öppettider ÅVC (Sverige 71 %) 84 % är nöjda med framkomlighet ÅVC (Sverige 80 %) 86 % är nöjda med information och skyltning vid ÅVC (Sverige 82 %) 85 % är nöjda med personalens kunnighet och servicekänsla vid ÅVC (Sverige 84 %) 89 % är nöjda med hur rent och snyggt det är på ÅVC (Sverige 87 %) 4.5.2 Övergripande mål Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras 20 32

4.5.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2017 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2017 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 Sverige 2017 M 5.1 Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10 %, andel ganska eller mycket nöjda 62 % 68 % G 57 % L 56 % R 49 % V 34 % G 63 % L 62 % R 54 % V 37 % 66 % 4.5.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:11 Utveckla materialåtervinning av grovavfall, i synnerhet för avfall som annars deponeras eller förbränns DalaAvfall DVAAB 2018 2019 4.5.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid GLRV 2017:4 (alla kommuner) GLRV 2017:5 Utveckla möjligheterna till att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC Utreda möjlighet och behov av att ha en obemannad ÅVC, möjlighet att lämna avfall utanför öppettiderna, i någon av kommunerna. DVAAB 2018 2019 DVAAB 2018 2019 21 33

4.6 LATRIN, SLAM OCH FETT 4.6.1 Nulägesanalys Slam från enskilda avloppsanläggningar, latrin och fett kategoriseras normalt som hushållsavfall. I detta avsnitt hanteras även slam från kommunala avloppsreningsverk. I Dalarna finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar som ligger utanför allmän VA anläggning. Dessa töms av renhållaren eller av denne utsedd entreprenör. Normalt lämnas detta slam vid ett avloppsreningsverk inom egna kommunen. Ca 26 % av hushållen i Dalarna har en enskild avloppsanläggning (Sverige 30 %). I en del kommunala avloppsreningsverk i Dalarna produceras biogas för energiåtervinning som återbrukas i verkets drift. Fett och fettavskiljarslam har högt energiinnehåll varför det är viktigt att detta tas emot i avloppsreningsverk med biogasproduktion. I Dalarna omhändertas och återanvänds avloppsslam främst genom tillverkning av anläggningsjord. VAhuvudmännen arbetar för att kvalitetssäkra slam och utgående vatten från reningsverk. Det långsiktiga målet i Sverige är att växtnäringen i behandlat avloppsslam ska kunna användas till jordbruksmark eller skogsmark i syfte att ersätta konstgjorda gödningsmedel (främst fosfor som är en ändlig resurs). Latrin är mindre vanligt förekommande och minskar successivt i användning. Fosforfällor kopplat till enskild avloppsanordning ökar i omfattning, där syftet är att öka reningsgraden av avloppsvattnet. Det är inte utrett hur materialet i dessa fosforfällor ska kunna återanvändas. 4.6.2 Övergripande mål Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen 22 34

4.6.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2016 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 Sverige 2016 M 6.1 Kommunal slamstrategi finns 0 (antal kommuner) 15 (antal kommuner) 0 4 Värde saknas 4.6.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:12 Ta fram länsmodell som underlag för kommunal slamstrategi inklusive dess uppföljning och utvärdering. Dala VA DVAAB 2018 2019 Bör bland annat beakta riktlinjer från Svenskt Vatten, kommunikation/information, samordning Kommunal VA planering, slamkvalitet/uppströmsarbete, regional samordning av behandling och avsättning samt samverkan aktörer. Arbetet sker i samverkan med DalaAvfall, kommunal miljötillsyn och länsstyrelse. 2017:13 Utreda möjligheterna att utveckla insamling och återanvändning av (fettavskiljarslam och) frityrolja i länet, genom att belysa juridiska förutsättningar, koordinerade systemlösningar och upphandlingar. DalaAvfall DVAAB 2019 23 35

4.6.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid GLRV 2017:6 (alla kommuner) Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi (med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell, se åtgärd 2017:12) DVAAB 2020 2022 24 36

4.7 NEDLAGDA KOMMUNALA DEPONIER 4.7.1 Nulägesanalys I Dalarna finns ca 280 stycken nedlagda kommunala avfallsdeponier. Av dessa deponier är omkring 80 stycken i riskklass 1 eller 2, vilket betyder stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljö. Deponier som är i riskklass 1 eller 2 är prioriterade för undersökningar och ska vid behov åtgärdas i form av lämplig efterbehandling. Undersökning av deponier sker enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), vilken delas in i en orienterande studie (fas 1) och en översiktlig undersökning (fas 2). Idag har ungefär 20 stycken deponier undersökts enligt MIFO fas 2. Efter undersökning har ca 7 stycken deponier åtgärdats alternativt omklassats till lägre riskklasser. Ett stort antal deponier kvarstår innan länets samtliga prioriterade deponier har undersökts och vid behov åtgärdats. Förslag till etappmål anger att 25 % av riskklass 1 och 15 % riskklass 2 ska vara åtgärdade år 2025 (gäller alla förorenade områden). 4.7.2 Övergripande mål Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska 4.7.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2016 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 M 7.1 Alla prioriterade nedlagda kommunala deponier (klass 1 och 2) ska vara undersökta enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer. 22 st. 81 st. G 0 av 2 L 0 av 5 R 0 av 2 V 0 av 3 G 2 L 5 R 2 V 3 M 7.2 År 2022 ska det finnas en tidsatt åtgärdsplan för varje nedlagd kommunal deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. För de deponier där behov av åtgärd 10 st. 81 st. G 0 L 0 R 0 V 0 25 37

inte finns ska en bedömning göras av om deponin kan omklassas till lägre riskklass. 4.7.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:14 Bilda länsövergripande arbetsgrupp för hantering av prioriterade kommunala nedlagda deponier under perioden 2018 2022. Länsstyrelsen Lokal avfallsplanegrupp 2018 2017:15 Ta fram gemensamma riktlinjer om ansvar, undersökningar och åtgärder. Länsövergripande arbetsgrupp (se åtgärd 2017:13) Lokal avfallsplanegrupp 2018 Riktlinjerna ska även behandla finansieringen samt strategi för kommunen. Insatsen ska rikta sig mot berörda kommunala förvaltningar, bolag och nämnder. 4.7.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid GLRV 2017:7 (alla kommuner) Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:14, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade. Lokal avfallsplanegrupp 2019 2022 26 38

Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid GLRV 2017:8 (alla kommuner) Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. Verksamhetsutövaren 2019 2022 27 39

4.8 NEDSKRÄPNING 4.8.1 Nulägesanalys Nedskräpning är att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor. Större föremål som t.ex. vitvaror, möbler, skrotbilar och byggavfall samt organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall omfattas också Även sådant avfall som slängts eller tappats i sjöar och hav och sedan spolats upp på land eller ligger vid strandkanten räknas som nedskräpning. Kommunerna i länet genomför dagligen städinsatser på allmän plats. Att arbeta förebyggande för att minska nedskräpningen kan vara mer kostnadseffektivt än att enbart reagera i efterhand genom att städa. Nedskräpning har många olika orsaker där våra vanor, värderingar och kunskap spelar en stor roll. Men även t.ex. bristande tillgänglighet till ÅVC, se kapitel 4.5, kan påverka risken för att nedskräpning sker med större föremål som annars ska lämnas där. I dag sker ingen uppföljning eller mätning av nedskräpning i länets kommuner. 4.8.2 Övergripande mål Nedskräpning ska minska i tätorter, naturområden samt längs sjöar och vattendrag 4.8.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2017 Resultat Dalarna 2022 Basår Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2017 Resultat Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommun 2022 Sverige 2017 M 8.1 Andelen invånare som upplever att nedskräpning är ett problem i kommunen ska minska jämfört med 2017. (svar 4 eller 5 på fråga 21a i enkät) 30 % <30 % G 24 % L 17 % R 20 % V 25 % G <24 % L <17 % R <20 % V <25 % 28 40

4.8.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkande Tid 2017:16 Riktad enkät om nedskräpning på kommunens hemsida i samband med att avfallsenkäten görs. Analysera resultat och ta fram förebyggande åtgärder för minskad nedskräpning. I samband med detta genomföra information för att medvetandegöra invånare om nedskräpning på allmän plats. Samråd med tillsyn. Gata och Park nätverk Lokal avfallsplanegrupp 2018, 2020, 2022 2017:17 Införa gemensamma rutiner för att löpande Informera om det som kommunerna redan gör gällande gaturenhållning och säkerställa samordning/delaktighet i evenemang och kampanjer för minskad nedskräpning. Gata och Park nätverk Lokal avfallsplanegrupp Löpande 4.8.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid GLRV 2017:9 (alla kommuner) Tydliggöra kostnader för nedskräpning Lokal avfallsplanegrupp GLRV 2017:10 (alla kommuner) Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader Lokal avfallsplanegrupp GLRV 2017:11 Kommunerna ska då de upplåter mark till evenemang ställa krav på avfallshantering och sortering. Lokal avfallsplanegrupp 2018 2022 29 41

4.9 VERKSAMHETSAVFALL 4.9.1 Nulägesanalys Bygg och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Bland annat lyfts behovet av bättre tillsyn över hanteringen för att förebygga uppkomsten av avfall fram. Inom byggsektorn skapas årligen ca en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige (om man inte räknar med gruvavfallet) och en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Naturvårdsverkets mål är att minska mängderna och minska farligheten i det bygg och rivningsavfall som uppstår. Förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning (exklusive energiåtervinning) av icke farligt bygg och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka till minst 70 viktprocent före år 2020. I avfallsplanen 2013 2017 fanns åtgärden Utvärdera behov av förbättrade rutiner för hantering av rivningslov. Utifrån detta har ett arbete genomförts för att ta fram checklistor/rutiner för rivningsplaner. Utvärdering av detta pågår. I Dalarna finns en ideell förening som arbetar inom byggsektorn, ByggDialog Dalarna. Föreningen ska bland annat jobba med hållbar utveckling. 4.9.2 Övergripande mål Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt 4.9.3 Mätbara mål Anges ej för planperiod 2018 2022 4.9.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:18 Identifiera och initiera fler insatser för minimering av byggavfall. Skapa återanvändning av bygg och rivningsavfall. Använda projektet/förstudien Borlänge ByggDialog Dalarna Byggutbildning STAR Åtgärdsnummer 2018 2022 30 42

Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid Återbyggdepå som ett pilotprojekt för dessa ambitioner. 2017:19 Utveckla avfallsförebyggande i tillsynsvägledningsplaner för miljö samt bygg. Länsstyrelsen Miljö och byggtillsyn 2020 Beakta förutsättningar tillsyn gällande källsortering i hushåll och verksamheter enligt gällande renhållningsordning (samarbete DalaAvfall) avfallshierarkin tillämpas vid tillsyn mot verksamheter (rutiner finns) avfallshierarkin tillämpas vid upphandling nedskräpning (ex avseende illegala deponier, plast etc) bygg och rivningsavfall 4.9.5 Kommunala åtgärder Saknas för närvarande 31 43

5 BEHOVET AV ÄNDRING AV FRAMTIDA INFRASTRUKTUR FÖR AVFALLSHANTERING Infrastrukturen för kommunal avfallshantering bygger till stor del på verksamheternas och hushållens källsorteringssystem som innebär att avfall och material sorteras i olika fraktioner i enlighet med kommunens renhållningsordning. Det källsorterade avfallet/materialet samlas in och transporteras till olika typer av behandlingsanläggningar. Många av kommunerna har utvecklat insamlingssystem för textilier, ofta i anslutning till kommunens ÅVC. Hushåll kan även lämna grovavfall vid ÅVC som det finns minst en av i varje kommun, se kapitel 4.5. En förbehandlingsanläggning för matavfall byggs under 2017 i Borlänge med syfte att behandla allt matavfall från hushåll och matavfall från butiker och storkök, se kapitel 4.3. De framtida regionala behoven bedöms främst vara följande; Insamlingssystemet för förpackningar och returpapper bör utvecklas i syfte att underlätta källsortering och avlämnande av material till återvinning Insamlingssystemet för textilier kan vidareutvecklas avseende regional optimering av insamlingspunkter, transport och logistik samt kommunikation baserat på resultat och nyttoeffekter. Om möjligt, tillvarata förbehandlat matavfall i Dalarna i regionen i syfte att kunna erbjuda fordonsgas och biogödsel baserat på matavfall till jordbruk. Utveckla återbruksverksamhet inom byggavfall, se kapitel 4.9. 32 44

6 UPPFÖLJNING Ändringar i gemensamma och lokala åtgärder hanteras i uppföljningsseminarium, normalt under majjuni månad. Kan vara tema baserat utifrån Dalarna minskar avfallet arbetet, med en årlig kampanj under hösten/europeiska avfallsveckan. Under planperioden föreslås samma organisation kvarstå som under framtagande, med Regional avfallsplanegrupp Lokala avfallsplanegrupper bestående av en tjänstemannagrupp samt en politisk referensgrupp Nätverk Deltagare i Regional avfallsplanegrupp och lokala avfallsplanegrupper kan förändras under planperioden. Länsstyrelsen och DalaAvfall ansvarar för tillsättning av Regional avfallsplanegrupp. Kommunstyrelsen i respektive kommun ansvarar för tillsättning av lokala avfallsplanegrupper. Tillsättning i nätverken styrs av dess egna anvisningar. Regionala avfallsplanegruppen har ansvar för att driva det fortlöpande regionala arbetet i Dalarna och vid behov initiera insatser. Ansvaret omfattar genomförande av uppföljningsseminarium samt uppdatering av kommunikationsportal gällande avfallsplanen. Gruppen bör träffas minst två gånger per år. Lokala avfallsplanegrupper har ansvar för att driva det lokala arbetet i respektive kommun. Målen ska dokumenteras och kommuniceras årligen via den föreslagna kommunikationsportalen och årligt uppföljningsseminarium. Åtgärderna ska utvärderas och, vid behov, revideras årligen. Regionala avfallsplanegruppen har ansvar för utvärdering och revidering av gemensamma åtgärder och lokala avfallsplanegrupperna har ansvar för utvärdering och revidering av kommunala åtgärder. Revidering av åtgärder ska godkännas av ansvarig aktör. Den i planen föreslagna kommunikationsportalen avses användas som plattform för all regional kommunikation, som komplement till de lokala kommunikationsplattformarna i respektive kommun (hemsidor, etc.). Parter och roller under planperiod framgår av bilaga 4. 33 45

7 STYRMEDEL Styrmedel är den offentliga sektorns verktyg för att genomföra åtgärder. Styrmedel kan delas upp i administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel. För denna avfallsplan avses främst följande styrmedel tillämpas; Information och kommunikation För remiss och utställning samt arbete under planperiod kommer en kommunikationsportal att användas i syfte att informera och kommunicera mål och åtgärder och dess uppföljning. Via portalen ska även kommunikationsinsatser i Dalarna hanteras. DalaAvfall kommer att ta fram en kommunikationsplan för hela planperioden med årlig uppdatering. Avfallsföreskrifter Föreskrifter för avfallshantering är i stort sett samordnade i Dalarna och som en följd av planen ska behov av revidering av föreskrifter genomföras under 2018, via samarbetsorganet DalaAvfall. Utformningen av avfallsavgiften Taxekonstruktionen för avfall är i stort sett samordnad i Dalarna och som en följd av planen ska behov av revidering av taxekonstruktionen genomföras under 2018, via samarbetsorganet DalaAvfall. Tillsyn Länsstyrelsen samordnar länets tillsynsarbete och under planperioden ska fortlöpande insatser ske i kommunerna. Under planperioden finns åtgärder som omfattar tillsyn varför representanter för tillsyn föreslås ingå i såväl regionala avfallsplanegruppen som lokala avfallsplanegrupper. Fysisk planering Länsstyrelsen samordnar ett nätverk med länets miljöstrateger eller motsvarande via miljöstrategiskt nätverk och i detta nätverk avses fortlöpande dialog hållas om insatser. Upphandling Länsstyrelsen samordnar ett nätverk i Dalarna, upphandlingsdialog Dalarna. Under planperioden finns åtgärder med deltagande för upphandlingsdialog. Nätverk Befintliga nätverk i Dalarna kommer att användas för att förmedla insatser, såväl nätverk som nu har deltagande i åtgärder och nya nätverk såsom miljötinget 3. Dessutom avses nya nätverk engageras under planperioden, främst lokalt via lokala avfallsplanegrupper där såväl tjänstemän som politiker föreslås ingå. Avsikten är också att erhålla en politisk dialog på länsnivå via Region Dalarna. 3 Syftet med Miljötinget är att öka kunskapen i klimat och miljöfrågor samt ge unga i Dalarna och Gävleborg verktyg att påverka samhället. 34 46

Bilaga 1. Dalarna minskar avfallet Omställningen till det hållbara samhället ställer oss inför stora utmaningar där det är viktigt att många aktörer kan bidra med små och stora insatser. Konceptet Dalarna minskar avfallet har till syfte att bjuda in till att vara med i omställningen mot avfallsförebyggande, minskade avfallsmängder och mer hållbar konsumtion. Konceptet är avsett att gälla även under kommande planperioder. Under avfallsplaneperioden kommer förslag till insatser och åtgärder att utvecklas inom olika områden där aktörer kan välja att delta. Inom varje område ska ett mindre antal obligatoriska och ett flertal valbara insatser konkretiseras som olika verksamheter och aktörer kan tillämpa för att bidra i arbetet. Dessa insatser tas fram av regionala avfallsplanegruppen i samråd med berörd verksamhet eller aktör. Deltagande verksamheter och aktörer ska kunna tillämpa en symbol som påvisar dess engagemang. Ansvaret för att utveckla och driva konceptet har regionala avfallsgruppen med stöd av de lokala avfallsplanegrupperna. För varje år ska en handlingsplan tas fram via det årliga uppföljningsseminariet och ett särskilt tema ska genomföras under den europeiska avfallsveckan. Den planerade gemensamma digitala plattformen för Dalarnas avfallshantering avses användas för att kommunicera arbetet. Idéer som framkommit under planarbetet är bland annat följande; Kommuner bör prioriteras inledningsvis i syfte att städa framför egen dörr och insatserna kan inledas i de områden där det finns bäst förutsättningar att nå resultat, t.ex. det arbete som kostnätverket driver i syfte att minska matsvinn i kommunal verksamhet. Skolor tex. textilåterbruk inom syslöjd, kasserat byggmaterial i träslöjd. Förskola t.ex. klädbyteshylla. Äldreomsorg t.ex. minska inkontinensprodukter, flergångsunderlägg i sängar. Hemtjänst t.ex. stödja personer med funktionshinder Matsvinn inom livsmedelssektor och restauranger/storkök. 35 47

Kommunala hyresfastigheter t.ex. genom flerspråkig information, återbruksrum, skänkes/sökes tavla, insamling textil, lånepool (verktyg, etc.), verkstad (laga möbler, cyklar, etc.). Handel (ex för ökad återanvändning och återvinning av textilier) Tillvaratagande av goda exempel från andra kommuner, t.ex. Göteborg som kommit långt i sitt arbete med avfallsförebyggande inom kommunen Kommunens ÅVC är en annan viktig verksamhet som kan ingå i detta, t.ex. kopplat till Återanvändning (textilier, möbler, fritidsartiklar, virke, leksaker, cyklar), återvinning (metall, plast, gips, planglas och isolering) och flerspråkig information. Föreningsverksamhet, eventuellt samordnat genom Dalarnas bildningsförbund Arrangörer för större evenemang och event (förebyggande, källsortering, omhändertagande) 36 48

Bilaga 2. Indikatorer I tabell nedan framgår de indikatorer (nyckeltal) som avses dokumenteras årligen i syfte att följa utvecklingen av övergripande mål och som kan föranleda omprövning eller nya åtgärder under planperioden. Alla kundomdömen anges med värde år 2017 (I 1.1 I 1.5, I 2.5 I 2.8, I 2.11 I 2.12, I 3.3, I 4.6 I 4.7, I 5.1 I 5.3, I 8.1 I 8.2). År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro Uppkomst, förebyggande och återanvändning (kapitel 4.1) I 1.1 Hushållens vilja att undvika slänga mat (matsvinn), andel som instämmer till stor del eller helt 74 % G 77% L 75% R 78% 74 % V 75% I 1.2 Hushållens vilja att minimera pappersanvändning i hushållet, andel som instämmer till stor del eller helt 29 % G 33% L 33% R 32% 31 % V 26% I 1.3 Hushållens vilja att undvika använda nya plastpåsar för matvaror i livsmedelsaffärer, andel som instämmer till stor del eller helt 50 % G 57% L 52% R 55% 52 % V 52% I 1.4 Hushållens vilja att sälja/lämna in sina begagnade saker så att någon annan kan få användning för dem, andel ganska eller mycket sannolikt 83 % G 84% L 88% R 86% 84 % V 80% I 1.5 Hushållens vilja att köpa begagnade saker, andel ganska eller mycket sannolikt 49 % G 54% L 51% 46 % 37 49

År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro R 55% V 52% I 1.6 Mängd insamlade textilier till återvinning och återanvändning, kg/person 1,4 G L R 1,1 V I 1.7 I 1.8 Tallriksvinn i kommunal kostverksamhet, g/portion Serveringssvinn i kommunal kostverksamhet, g/portion Mäts 2018 Mäts 2018 Mäts 2018 Mäts 2018 Källsortering och materialåtervinning (kapitel 4.2) I 2:1 Mängd restavfall, kg/person 144 G 84 L 140 R 126 V 91 I 2:2 Mängd matavfall, kg/person 43 G 56 L 80 R 60 V 56 182 31 I 2:3 Mängd förpacknings och tidningsmaterial i restavfall (kg/hushåll*vecka), villa/lägenhet 1,55 1,37 G 2,59/1,72 L 1,13/1,22 R 1,22/1,58 1,52 1,52 V 1,16/1,00 38 50

År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro I 2:4 Mängd matavfall i restavfall (kg/hushåll*vecka), villa/lägenhet 0,74 0,81 G 0,72/0,91 L 0,43/0,45 0,99 1,10 R 0,45/0,57 V 0,68/0,56 I 2:5 Hushållens nöjdhet med information om källsortering, andel ganska eller mycket nöjda 75 % G 83 % L 86 % R 84 % 73 % V 75 % I 2:6 Hushållens sortering av pappersförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket 86 % G 87 % L 85 % R 82 % 86 % V 92 % I 2:7 Hushållens sortering av plastförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket 83 % G 86 % L 86 % R 78 % 81 % V 90 % I 2:8 Hushållens sortering av metallförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket 93 % G 97 % L 96 % R 94 % 88 % V 94 % I 2.9 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling 26 % G 26 % L 24 % R 25 % 26 % V 30 % 39 51

År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro I 2.10 Mängd insamlade förpackningar och returpapper, kg/person 65 G 60 L 63 70 R 72 V 89 I 2.11 Hushållens nöjdhet hur enkelt det är att lämna förpackningar och returpapper till materialåtervinning, andel ganska eller mycket nöjda 77 % G 77 % L 83 % R 76 % 78 % V 75 % I 2.12 Hushållens sammanfattande nöjdhet efter besök vid återvinningsstation (ÅVS) 62 % G 67 % L 75 % R 64 % 67 % V 63 % Omhändertagande av mat och restavfall (kapitel 4.3) I 3.1 Andel miljövänliga drivmedel 27 % G 38 % L 38 % R 38 % V 38 % 46 % I 3.2 Energianvändning insamling mat och restavfall, kwh/ton 120 G 108 L 65 91 R 94 V 117 I 3.3 Hushållens förtroende för att insamlat avfall behandlas och återvinns på ett riktigt sätt 76 % G 77 % L 85 % R 80 % 77 % 40 52

År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro V 64 % Farligt avfall och elavfall (kapitel 4.4) I 4.1 Mängd insamlat farligt avfall, kg/person 10,3 G 11,7 L 12,7 R 12,4 V 9,2 8,8 I 4.2 Mängd insamlat impregnerat trä, kg/person 6,3 G 6,5 L 8,6 6,2 R 6,9 V 5,2 I 4.3 Mängd elavfall, kg/person 14,1 G 16,4 L 19,2 R 15,4 V 15,9 14,6 I 4.4 Mängden farligt avfall och elavfall i restavfall från lägenheter ska minska under planperioden, kg/hushåll*vecka 0,018 G 0,025 L 0,015 R 0,011 0,10 V 0,006 I 4.5 Mängden farligt avfall och elavfall i restavfall från en och tvåfamiljshus, kg/hushåll*vecka 0,010 G 0,004 L 0,002 R 0,015 0,07 V 0,011 I 4.6 Hushållens nöjdhet med tillgänglighet för insamling av farligt avfall 65 % G 65 % 67 % 41 53

År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro (öppettider, närhet), andel ganska eller mycket nöjda L 80 % R 70 % V 45 % I 4.7 Hushållens nöjdhet med information om sortering farligt avfall, andel ganska eller mycket nöjda 69 % G 77 % L 80 % R 79 % 66 % V 67 % Grovavfall/ÅVC (kapitel 4.5 I 5.1 Hushållens nöjdhet med hur enkelt det är att lämna grovavfall, andel ganska eller mycket nöjda 66 % G 66 % L 78 % R 65 % 66 % V 53 % I 5.2 Hushållens sammanfattande omdöme besök ÅVC, andel ganska eller mycket nöjda 89 % G 84 % L 95 % R 93 % 88 % V 87 % I 5.3 Hushållens nöjdhet öppettider ÅVC, andel ganska eller mycket nöjda 69 % G 57 % L 83 % 71 % R 73 % V 48 % I 5.4 Mängd grovavfall, kg/person 226 G 251 L 246 R 262 V 219 209 42 54

År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro I 5.5 Mängd insamlat textil till återanvändning, kg/person 1,4 G L 1,1 R V I.5.6 Mängd grovavfall till materialåtervinning (well, metall, plast, textil), kg/person 38 G 44 L 35 R 35 33 V 37 I 5.7 Hushållsavfall till deponering, kg/person 13,5 G 18,4 L 19,1 R 20,0 V 14,4 10,4 Latrin, slam och fett (kapitel 4.6) Saknas för närvarande Nedlagda kommunala deponier (kapitel 4.7 Saknas för närvarande Nedskräpning (kapitel 4.8) I 8.1 I 8.2 Hushållens omdömen om att nedskräpning har ökat i min kommun, andel som instämmer till stor del eller helt Hushållens omdömen om att min kommun skulle behöva sätta in ökade åtgärder för att minska nedskräpning, Mäts 2017 Mäts 2017 38 % Mäts 2017 Mäts 2017 26 % 43 55

År 2016/ 2017 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna Gagnef Leksand Rättvik Sverige Vansbro andel som instämmer till stor del eller helt Saknas för närvarande Verksamhetsavfall (kapitel 4.9) 44 56

Bilaga 3. Avfallsbegrepp I tabell nedan framgår förklaring på avfallsbegrepp som används i avfallsplanen (källa Avfall Sverige). AVFALL (Waste) Varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet 1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, 2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och 3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Ett ämne eller föremål som blivit avfall upphör att vara avfall, om det har hanterats på ett sätt som innebär återvinning och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 eller 28 (15 kap. miljöbalken). AVFALLSHIERARKIN (Waste hierarchy) Prioriteringsordning som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan. Avfallshierarkin regleras i ramdirektivet om avfall och är implementerad i svensk lagstiftning genom olika bestämmelser i miljölagstiftningen. Styrmedel som förbuden mot att deponera brännbart och organiskt avfall verkar också för att uppfylla avfallshiearkin. Översta steget är Förebyggande minska avfallets mängd och farlighet, därefter följer Förberedelse för återanvändning, Återanvändning, Materialåtervinning, Annan återvinning exempelvis energiåtervinning och sist Bortskaffande exempelvis genom deponering. AVFALLSMINIMERING (Waste prevention) Se Förebyggande av avfall AVFALLSTRAPPAN Se Avfallshierarkin BIOGAS (Biogas) Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Biogas kan användas för energiproduktion eller, efter uppgradering (rening), som fordonsbränsle. BIOGÖDSEL (Biofertilizer) En produkt från rötning av bioavfall. Det är ett snabbverkande gödselmedel som ersätter mineralgödsel inom jordbruket. Certifierad biogödsel godkänns idag av bland annat KRAV. BIOLOGISK ÅTERVINNING (Biological treatment) Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling BRÄNNBART AVFALL (Combustible waste) Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat (se 3 avfallsförordningen) BYGG OCH RIVNINGSAVFALL (Construction and demolition waste) Avfall som uppstår vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad 45 57

DEPONI (Landfill) Upplagsplats för avfall (se 5 avfallsförordningen) ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL (Waste from Electric and Electronic Equipment, WEEE) Avfall från elektriska och elektroniska produkter som i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält, utrustning för generering, överföring och mätning av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält samt material som ingår eller har ingått i sådana produkter eller sådan utrustning som nämns ovan. Omfattas av producentansvar (se 8 avfallsförordningen och förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. ENERGIÅTERVINNING (Energy recovery) Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi FARLIGT AVFALL (Hazardous waste) Ett ämne eller ett föremål som är avfall och som är markerat med en * i bilaga 4 till avfallsförordningen, som innehåller en förteckning över egenskaper som gör att avfall ska anses vara farligt avfall, eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 avfallsförordningen. Det gäller exempelvis ämnen som kan vara hälsoskadliga, smittförande, miljöfarliga, brandfarliga eller explosiva. FASTIGHETSNÄRA INSAMLING, FNI (Curbside collection) Insamling vid fastighetsgränsen eller vid överenskommen eller anvisad plats inom rimligt avstånd från fastigheten FÖRBEREDELSE FÖR ÅTERANVÄNDNING (Preparation for reuse) En avfallshantering som genom kontroll, rengöring eller reparation gör att produkter eller komponenter som blivit avfall kan återanvändas. FÖREBYGGANDE AV AVFALL (Waste prevention) Åtgärder som vidtas för att förebygga att det över huvud taget uppkommer avfall exempelvis genom minskad konsumtion eller delat ägande. Förebyggande är det översta steget i EU:s avfallshierarki. Definieras som åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd, b) den negativa påverkan av miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller c) halten av skadliga ämnen i material och produkter. GROVSOPOR/GROVAVFALL (Bulky waste) Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl (se 5 NF S 2004:4) HUSHÅLLSAVFALL (Household waste) Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (se 15 kap. 2 miljöbalken). Se även Avfall Sveriges Guide #4: Innebörden av begreppet hushållsavfall INSAMLING (Collection) Uppsamling, sortering eller inledande lagring av avfall för vidare transport (se 4 avfallsförordningen). KOMPOSTERING (Composting) Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre (jämför rötning) 46 58

KÄLLSORTERING (Source separation) Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet uppkommit, till exempel i hushållet (jämför MRF) MATAVFALL (Food waste/catering waste) Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin). Omfattar såväl ätbar mat (se matsvinn) som icke ätbart, exempelvis ben, kärnor och skal. MATSVINN (Edible food waste) Onödigt matavfall, d v s sådan mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, även avskrap från tallrikar och rester i förpackningar MATERIALÅTERVINNING (Material recycling) Se återvinning PRODUCENTANSVAR (Producers responsibility) Skyldighet för producenter att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett sätt som kan krävas för en miljö och hälsomässigt godtagbar avfallshantering (j fr 15 kap. 6 miljöbalken). RÖTNING (Anaerob digestion) Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas och bioavfallet omvandlas till biogödsel (jämför kompostering) VERKSAMHETSAVFALL (Industrial waste) Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess. I en verksamhet kan det uppstå både med hushållsavfall jämförligt avfall och annat avfall än hushållsavfall. ÅTERANVÄNDNING (Reuse) En åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. ÅTERVINNING (Recovery) En avfallshantering som beskrivs i bilaga 2 till Avfallsförordningen eller som på annat sätt innebär att avfallet kommer till nytta som ersättning för annat material eller förbereds för att komma till sådan nytta eller en avfallshantering som innebär förberedelse för återanvändning. ÅTERVINNINGSCENTRAL, ÅVC (Recycling centre) Bemannad större anläggning för av grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall etc. Ibland även med verksamhet för återanvändning. ÅTERVINNINGSSTATION, ÅVS (Recycling station) Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper 47 59

Bilaga 4. Parter och roller under planperiod 48 60

61 49

Bilaga 2 Samrådsredogörelse Avfallsplanering kommuner i Dalarna Anvisningar Följande samrådsredogörelse redovisar synpunkter på planens innehåll och i vissa fall har synpunkterna sammanfattats. I dokumentet framgår även remissvar med kommentarer från Åtgärdsprogram 2018 2022 till Dalarnas miljömål, som är samordnade med avfallsplanerna samt förslag justeringar i avfallsplanen med anledning av remissen. I kommentarskolumn framgår kommentarer som avser alla kommuner i Dalarna. Kursiv text anges kommentar egen kommun. Förkortningar: DMA: DalaAvfall: Hållbar konsumtion: Gatunätverk: Parknätverk: Dalarna minskar avfallet Nätverk med representanter från kommunerna renhållningsverksamheter (avfall) Nätverk bestående av Landstinget, Dalarnas bildningsförbund, Falu kommun, Naturskyddsföreningen i Dalarna, Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science center. Leds av länsstyrelsen Dalarna. Nätverk med representanter från kommunerna gatuverksamheter. Nätverk med representanter från kommunerna parkverksamheter. 62

Synpunkt Lämnat av Kommentar Vi anser att det är mycket bra att planen har fokus på hållbar konsumtion och att förebygga att avfall uppkommer. Det stödjer vi till fullo. Vi hjälper gärna till i kampanjen Dalarna minskar avfallet. Naturskyddsföreningens kampanj Miljövänliga Veckan, alltid v. 40, kommer under 2018 och 2019 ha temat Ta vara på det du har enligt norsk förlaga, se https://tavarepadetduhar.no/ Kampanjupptakten innehåller bl.a. ett studiebesök på återanvändningsgallerian ReTuna, ett gott exempel i Eskilstuna. Lillian Lundin Stöt, Naturskyddsföreningen Avses bjudas in i DMA. Medlem i Hållbar konsumtion nätverk. Justering av åtgärd 2017:3. Sedan tidigare har Naturskyddsföreningen också ett lyckat koncept för Klädbytardagar på våren. 2018 genomförs evenemanget den 14 april, se www.naturskyddsforeningen.se/kladbytardagen. Fastighetsbolaget Nils Skoglund AB önskar härmed framföra våra synpunkter på kommunens samrådsmaterial, avseende en gemensam kommunal avfallsplan gällande Mora, Rättvik och Leksand med flera. Fastighetsbolaget Nils Skoglund AB äger och förvaltar i egen regi ca 700 lägenheter och ca 170 lokaler inom följande kommuner: Leksand, Mora, Rättvik, Malung, Borlänge och Uppsala. Bolaget bedriver ett aktiv energi och miljöarbete. Det kan handla om exempelvis utbyte till energisnålare belysning, förbättrade möjligheter till hushållsnära avfallshämtning, minskad uppvärmningsenergi och elenergi, fasa ut olja som uppvärmningskälla, minska användningen av köldmedia samt övrig driftoptimering. Beträffande avfallshanteringen har vi stora ambitioner om att kunna erbjuda samtliga våra hyresgäster fler fraktioner i de lokala miljörummen inom respektive bostadsområde. Av den anledningen ser vi bara positivt på att i samtliga kommuners avfallsplaner sätter stort fokus på att minska avfallsmängderna och öka resursutnyttjandet. Den planerade satsningen Dalarna minskar avfallet vi tar vårt ansvar kommer också att ge fler Stefan Persson, Fastighetsbolaget Nils Skoglund AB Intresset visar på en positiv möjlighet till utveckling inom fastighets och byggsektorn i Dalarna. Avses bjudas in i DMA. Justering av åtgärd 2017:3. 63

Synpunkt Lämnat av Kommentar verksamhetssektorer och privata aktörer möjlighet att aktivt delta i det lokala arbetet. Vi deltar mycket gärna i det samarbetet Ägodela! Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga, inte själva ägandet. Vi går från privat ägande till att dela på tillgångar. Vi lånar, byter, hyr, köper secondhand och delar istället för att köpa nytt och sparar på så sätt på miljön. Mycket inspiration går att hämta från boken som Naturskyddsföreningen har gett ut https://www.naturskyddsforeningen.se/agodela Kommunerna kan uppmuntra till att ägodela, t ex genom att skapa olika pooler, såsom verktygsägodela, festklädsägodela, m.m.. Nedskräpningen längs vägar har påtagligt ökat de senaste åren. Bilisterna verkar hämningslöst slänga ut skräp genom fönsterna. Det behövs kraftfulla åtgärder för att öka medvetenheten kring konsekvenserna av detta beteende. Varför inte starta länsövergripande kampanjer för att uppmärksamma problemet. Lyft fram positiva exempel. Utlys tävlingar kring vilken kommun som har minst skräp längs vägarna...samarbeta med cruisingarrangörer, så att de kan försöka påverka attityderna hos deras fans. Nolltolerans för nedskräpning! I Falu kommun saknas det möjlighet att lämna textilier till återvinning. Visst finns det ett stort antal behållare för att lämna begagnade kläder till en välgörenhetsorganisation. Men vad gör vi med textilier som för slitna för att lämnas till en ny ägare? Det fanns ett företag i Avesta som tog hand om textilier, men tyvärr har de fått stänga sin verksamhet. Norra Dalarna verkar ha kommit längre i detta avseende http://www.nodava.se/?q=node/327 Även faluborna måste få en möjlighet till meningsfull återvinning av textilier, så att vi slipper bränna dem i framtiden. Det behöver bli enklare att lämna förpackningar för återvinning. Nu slängs de i brännbart eftersom det är krångligt att ta sig till stationen, där det ofta är ofräscht och överfullt. För att göra återvinningen enklare, vilket planen föreslår, behöver t ex Ta Till Vara finnas tillgänglig för icke motoriserade medborgare, det finns en hel del central belägna lokaler i Falun som står tomma. Naturskyddsföreningen i Falun Naturskyddsföreningen i Falun Naturskyddsföreningen i Falun Anonym Naturskyddsföreningen i Falun Avses bjudas in i DMA. Medlem i Hållbar konsumtion nätverk. Justering av åtgärd 2017:3. Förmedlas till gatu/park nätverket att medta i åtgärd 2017:16 och 2017:17. Ingen planändring. Behandlas i Falun. Frågan avses behandlas under planperioden, se kapitel 4.2. Ingen planändring. Avses bjudas in i DMA. Medlem i Hållbar konsumtion nätverk. 64

Synpunkt Lämnat av Kommentar Hela konceptet med återvinning skulle kunna byggas ut med t ex caféverksamhet, verkstäder, där man t ex kan lämna in elektroniska apparater för reparation. Inspiration går att hämta hos Sveriges första återvinningsgalleria i Eskilstuna https://www.eem.se/privat/atervinning/retunaaterbruksgalleria/ Hej, Vid återvinningsstationen I Bergkarlås i Mora kommun har marken varit jättedålig, blivit mycket stora gropar med till följd att det var stora vattensamlingar där så det var svårt att komma fram. Och trots flera påringningar så hände inget. Faktiskt flera år. Detta måste / bör skötas bättre. Planen som används måste skötas bättre. Den är på bygdegårdens mark och fått tillåtelse för det men folk har klagat till bygdegården men även ring till deras telefon(ansvarig för återvinningen) för åtgärd men inget hände. Men nu äntligen har något hänt, vet tyvärr inte om det är ansvarig som gjort något eller annars vet jag att några grannar hade i alla fall börjat, kratta och flytta om grus på planen och så ska det väl inte behöva gå till. Justering av åtgärd 2017:3. Behandlas i Mora. Och synlig gör mer att man kan lämna saker till återbruket vid stora återvinningsstationen, i alla fall i Mora. Kastas mycket saker som dom skulle kunna ta till vara och på så sätt minska avfallet. vet ej om dom har personal på plats vid återvinningsstationen annars skulle väl det vara en bra ide. Och dom/den kunde uppmärksamma folk på att lämna det till deras ställe på återvinningsstationen. På Ludvika kommuns hemsida så borde det finnas info om regler för " Din sophämtning" och även ges ut som folder till alla hushåll. Informationen delas upp i kategorier: För dig som bor i villa, lägenhet, fritidshus, för dig som är nyinflyttad. Se websidan för Huddinge kommun: srvatervinning.se Sortering matrester genom att hushållen i egna villor och radhus, fritidshus lägger matavfallet i särskild soptunna i en papperspåse eller plastpåse. Övriga hushåll lägger matavfallet i samma sorts påse och lägger det i det vanliga sopkärlet som används. Mari Björkman Behandlas i Ludvika. 65

Synpunkt Lämnat av Kommentar Hämtning av kyl/frys och grovsophämtning. För att finansiera detta görs en höjning av kommunala skatten. Detta kan då göra att vi i framtiden slipper se grovsopor som slängts i naturen och vi som ej har bil kan då få hjälp med grovsoporna Det finns en risk när analyser genomförs på regional nivå att kopplingen till kommunen och kommunens unika förutsättningar försvinner och planen därför blir svår att implementera på lokal nivå. Nulägesanalyser bör istället utföras på lokalnivå och redovisas i planen. En aktör som ska arbeta med genomförandet är den lokala avfallsplanegruppen. Är det en grupp som redan existerar? Vad syftar den gruppen till, vilka ingår i den gruppen? Anonym Regional samverkan ses som en bra grund för att utveckla förebyggande av avfall och en hållbar avfallshantering. I kapitel 6 framgår hur uppföljning avses ske. Ingen planändring. Frågan i övrigt behandlas i Avesta. Sammanfattningsvis saknar planen en tydlig kommunal/lokal vision och viljeriktning. Jämfört med andra kommuners avfallsplaner upplevs ambitionsnivån låg och år efter. Som ert övergripande mål2 definieras: Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka. I mitt villakvarter har de flesta den stora tunnan, de sopsorterar ingenting, allt går i brännbart, reklam/tidningar, glas mm. Vi hade två blöjbarn samtidigt tidigare och hade inga problem med att ha 190L tunnan, eftersom vi sopsorterar. Sopkärlen 190L kostar 1838 kr/år och Sopkärl 370L kostar 2273 kr, bara 23% dyrare. Enda sättet att få Borlängebor att sortera mer är att höja taxan för stora tunnan alternativt bara tillåta 56 personers hushåll att ha tunnan. Rimligt vore att betala minst dubbelt för den stora tunnan, men är man mer än 56 i hushållet kan kostnaden vara som idag. (synd att straffa större familjer) Johan E Behandlas i Borlänge. 66

Synpunkt Lämnat av Kommentar Bra förslag med en ansvarig ledningsgrupp bestående av tjänstemän och politiker. Säter och Ludvika har ingen matavfallskällsortering och hur påverkar det vår gemensamma avfallstaxa? Det borde skapas incitament för de kommuner som idag inte har den typen av källsortering och i övrigt lika för samtliga kommuner att få till en bättre avfallshantering. Samordning av resurser över kommungränserna kan vara en viktig del i detta. För att öka viljan till källsortering: Bättre tillgänglighet i form av utökade öppettider på återvinningsstationerna samt en utökad frekvens av tömning vid de bostadsnära källsorteringsstationerna så att medborgaren inte måste vända med oförrättat ärende. Nedskräpning är viktigt att vi förebygger då annars inofficiella tömningsområden lättare kan uppkomma (tex trädgårdsavfall) I dag sker ingen uppföljning eller mätning av nedskräpning i länets kommuner och vi ser att detta är en brist. Det borde upprättas en plan för kartläggning och förslag på förebyggande åtgärder. Falu Arbetarekommun Socialdemokraterna Monica Enarsson, vice ordförande Både Ludvika och Säter avser införa källsortering av matavfall. Varje enskild kommun bestämmer om taxa och dess miljöstyrning. Kommunerna har ett samarbete kring utveckling av taxans konstruktion. Förmedlas till gatu och parknätverk att medta i åtgärd 2017:16 och 2017:17 I övrigt behandlas frågan i Falun. För Faluns del så anser vi att planen ska synkroniseras så långt det är möjligt med kommunens beslutade hållbarhetsprogram. Miljö och byggnadsnämnden ser positivt på att många åtgärder i avfallsplanen ska drivas av eller ha medverkan av en Lokal avfallsplanegrupp. Gruppen ska utses av kommunstyrelse i varje kommun. För att genomföra åtgärderna krävs det att kommunen avsätter resurser till en sådan grupp. De två åtgärdspunkter som direkt faller under miljö och byggnadsnämnden är nedanstående; 2017:19 samt 2017:20. När det gäller 2017:20 anser förvaltningen att frågor om hur avfallshierarkin tillämpas vid upphandling. eller mot verksamheter endast kan diskuteras i myndighetens rådgivande kapacitet. Därutöver finns åtgärder inom det övergripande målet Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska där miljöförvaltningen kan komma att bli involverad. Miljö och byggnadsnämnden, Gagnef Åtgärd 2017:19 är borttagen. I övrigt behandling Gagnef. Övrigt har diskuterats och klargjorts inom kommunen. 67

Synpunkt Lämnat av Kommentar Min fru och jag har blivit riktigt bra på att källsortera och är i dagsläget nere på ca 23 plastpåsar per månad brännbart i det grå kärlet. Resten sorterar vi på återvinningsstationen i byn och vid behov på Limhagen. Ändå betalar vi samma summa för sophämtningen. Det skulle vara bra om man kunde utveckla en teknik för att väga hushållssoporna när de lyfts upp av sopbilen och basera taxan på det. Kanske en fast avgift för tjänsten och en rörlig baserad på mängd sopor? Återvinningscentralen behöver anpassa sina öppettider efter det moderna samhället. Det samhälle som jobbar intensivt under veckorna, har sovmorgon på lördagar och helst åker till ÅVC på söndag eftermiddag. Vill särskilt betona vikten av att utbildnings och informationsinsatser genomförs för ideella organisationer samt att det finns en plan för återvinning vid idrotts, kultur, frilufts, och turistiska besöksmål. Ludvika kommun måste införa sortering av matavfall/kompost. GENERELLA SYNPUNKTER Avfallsplanen i sin nuvarande form ger en bra nulägesanalys över avfallshanteringen i Dalarna. Samt en överblick över de områden som bör prioriteras för att nå en mera hållbar avfallshantering de kommande åren, De övergripande malen och deras delmål är alla viktiga för att nå EU: s avfallsdirektiv samt de nationella och regionala Miljömålen, För att nå de uppsatta malen finns ett antal faktorer som är avgörande: Att uppföljning av indikatorerna och eventuella revideringar av åtgärder prioriteras Att åtgärder inarbetas i ansvarigas verksamhetsplaner /budget Att drivande förvaltningar /bolag för respektive åtgärd är väl insatta i sina åtaganden Jakob Wilhelmsson Kultur och fritidsnämnden i Ludvika LudvikaHem Behandlas i Leksand. Vägning av sopor är en stor och kostsam förändring som inte är aktuell de närmaste åren. För de hushåll som har lite brännbart restavfall finns idag möjlighet att dela kärl med grannen eller ha tömning var åttonde vecka. Båda alternativen leder till en lägre avgift. Ingen planändring. Behandlas i Leksand. Översyn av öppettiderna sker löpande. Nuvarande öppettider är kvällsöppet till kl 19 tre vardagskvällar i veckan. Ingen planändring. Beaktas i DMA med hänvisning till Dalarnas bildningsförbund. Behandlas i Ludvika och Smedjebacken Behandlas i Ludvika Avses bjudas in i DMA. Tjänsteskrivelse avses utformas med anvisning att åtgärder inarbetas i ansvarig nämnds/bolags verksamhetsplan och budget samt anvisningar för vilka funktioner som ska ingå i lokal avfallsplanegrupp. Ingen planändring. 68

Synpunkt Lämnat av Kommentar Mal 1: Mängden avfall sam kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion och ökad återanvändning I Sverige är avfallshanteringen effektivare nu och orsakar mindre miljöpåverkan än förr. Men avfallsmängderna fortsätter att öka. Hushållsavfallet har tenderat att öka de senaste åren i Dalarna. Det gemensamma konceptet "Dalarna minskar avfallet" är en bra plattform för att arbeta med att förändra människors konsumtionsbeteende. Förslagsvis bör arbetsgruppen genomföra riktade insatser mot förskolor och skolar. Informera och skapa förståelse för vikten av att minska uppkomsten av avfall samt att vara "sopor" är en resurs om den tas om hand om på rätt sätt. Mal 2: Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinning ska öka I Ludvika kommun innebär införandet av fastighetsnära insamling (FNI) för villor att materialåtervinngen kommer att öka. I flerfamiljshus kommer detta inte att bli aktuellt under de kommande åren, bortsett från några möjliga pilotprojekt i ett antal bostadsområden. Majoriteten av de boende i flerfamiljshus kommer inte att erbjudas den utökade servicen sam FNI innebär och materialåtervinningen kommer således inte att öka i samma grad som den från villor, Detta är viktigt att ha i beaktande för att nå det uppsatta malet i kommunen att 65 % av hushållsavfallet ska återvinnas år 2020. De kommunala verksamheterna bör utgöra ett gott föredöme i kommunen och åtgärd LS 2017:3 är därför viktig. Åtgärd 2017: 4 är dock avgörande för att åtagandet inte ska bygga på enskilda "eldsjälars" engagemang. Mål 5: Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras. Hantering av grovavfall är ett återkommande problem i våra fastigheter. Stora mängder förvaras i trapphus, källare och förråd. Detta utgör en brandrisk och en stor hantering för våra husvärdar. En utökad möjlighet att lämna grovavfall på ÅVC kan vara en lösning, men kommer förmodligen inte att vara tillräckligt för att komma tiiirätta med problemet. Vi måste utreda alternativa lösningar för att komma tilirätta 69

Synpunkt Lämnat av Kommentar med problemet. Att kunna erbjuda våra hyresgäster möjligheten att lämna sitt grovavfall för återanvändning är ett led i vårt hållbarhetsarbete, Förutsättningen för att detta ska vara genomförbart är att det finns en etablerad secondhandverksamhet i kommunen som viii samarbeta med oss kring detta. Mål 9: Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt Ökad återanvändning av byggavfall är ett viktigt steg för att minska avfallsmängderna från byggsektorn. Den största miljövinsten är dock att minska den miljöpåverkan som uppstår vid tillverkning av material och varor. För att minska uppkomsten av byggavfall samt farligheten i det avfall som uppstår är formulering av krav i upphandling samt metoder för uppföljning av kraven ett effektivt verktyg. Ett uppdrag för ByggDialog Dalarna skulle förslagsvis vara att skapa en projektgrupp som arbetar med detta. Vill särskilt uppmärksamma att planen ska uppmärksamma äldre och funktionshindrades möjlighet att bidra till hållbarhet samt hur information och möjligheter till avfallssortering ska kunna ges för grupper med funktionshinder. Jag utgår helt och hållet från Sälen i mina kommenterar nedan. Utan att ha läst planen helt och fullt skulle jag vilja framföra att det vore önskvärt med källsortering i anslutning till de kommunala bostädernas sop och matavfallskärl för att öka vilja och möjligheten till källsortering som gärna blir en tämligen skrymmande företeelse och där det ibland kan verka lättare att slänga allt i brännbart, än att förvara det tills man ska förbi källsorteringen. Som det är just nu finns endast källsortering på en centralplats i Sälen by. Jag upplever också att soptippen i Sälen är bristfällig då det är ytterst få saker som kan sorteras, tex. finns ingen behållare för plast, utan den Vård och omsorg, Ludvika kommun Terése Hulterström Utöver normal handläggning av dessa frågor så avses DMA även inriktas mot hemtjänst och äldre/funktionshindrade. Plan justeras med anledning av detta i bilaga 1. Behandlas i MalungSälen. 70

Synpunkt Lämnat av Kommentar ska slängas i brännbart. Återvinningsstationen bör ses över och förbättras. Övergripande mål 1+2 Ta fram roligare infoflygblad alternativt almanacka Inrätta kommunala elbilpooler Övergripande mål 3 Underlätta och informera bättre om hemkompostering som alternativ till hämtning Regelbundnare storstädning vid miljöstationerna av förpackningsinsamlingen Inrätta separata wellpappcontainers då den fraktionen antas öka i med näthandeln Förläng användningstiden för It och elektronikprodukt Övergripande mål 5 Skynda på processen med återvinning av grovsopor och byggavfall. Fönster, dörrar, möbler etc. måste fraktioneras inför skrotning och mycket i gott skick måste återanvändas alternativt renoveras först. Övergripande mål 8 Informera på ett psykologiskt sätt om regelverk om tex avfallsbränning i byar med öppen eld även så majbrasor samt däckbränning från motorkulturella evenemang och eljest spontan sådan inte minst i Älvdalen på vägar o Monzabanan. Med då stora microplast utsläpp i Älven för vidare transport till Östersjön. Ävenså på andra håll. Informera om ris och kvistar etc. bör tas hand om lokalt för långsam kompostering/nedbrytning av grovavfall som är helt biologiskt Övergripande mål 9 Göran Melesjö Behandlas i Älvdalen. 71

Synpunkt Lämnat av Kommentar Intensifiera fjällturismens dåliga källsortering och rastplatsnedskräpning utefter fjällvägar Mätbart mål M 6.1 bör formuleras enligt följande; Kommunal slamstrategi finns. Basår Dalarna 2016=0, Resultat Dalarna 2022=15. Centerpartiet i Säter önskar förtydliganden och komplettering av en del uppgifter. Vissa av de efterfrågade uppgifterna saknas på grund av låg bemanning när uppgifterna skulle sammanställas 1 o 2. Förtydliganden av begrepp och benämningar önskas 3, 4 och 6. Komplettering önskas av vissa uppgifter. 5. Påtalas vikten av att ha uppsikt över medicinrester i avloppen från större sjukhus 7. Det ifrågasätts om det är negativt att mängden miljöfarligt avfall ökar. Det skulle kunna vara positivt att det inte hamnar i de vanliga hushållssoporna. 8 Det efterfrågas vilka avloppsreningsverk som producerar biogas och anläggningsjord fortfarande producerar inom Falun, Borlänge eller Säter. 9 En kommentar om skyltning vid ÅVC i Säter 1021 Frågor föranledda av begrepp som inte tillräckligt tydligt förklarats i förslaget 1. Miljönämnden anser att avfallsplanen är ett viktigt dokument och känns väl genomarbetat. Nämnden anser dock att man i planen bör begränsa sig till ett mindre antal åtgärder. För miljönämndens del är det svårt med nuvarande resurser att prioritera projekt som ligger utanför ordinarie tillsyn. 2. MOÄ 2017:7 Miljönämnden har ingen möjlighet att prioritera tillsyn av hushållen när det gäller källsortering och materialåtervinning. Nämnden anser dessutom att det är mer lämpligt att arbeta med riktad Anders Bergman, Dala VA Centerpartiet, Säter Miljönämnden Mora Orsa Synpunkten stödjer förslagets formulering. Ingen planändring. Avfallsbegrepp förklaras i planen. I övrigt behandlas detta i Falun, Borlänge och Säter. Åtgärd 2017:19 är borttagen. I övrigt behandling i MoraOrsa. 72

Synpunkt Lämnat av Kommentar information till hushåll och eventuellt andra styrmedel för att få till en tillfredsställande sortering av hushållsavfall. 3. MOÄ 2017:8 Miljönämnden har de senaste åren haft och kommer att ha fokus på avfall vid tillsynen av de miljöfarliga verksamheterna i kommunerna. 4. MOÄ 2017:15 Tillsynen av nedlagda kommunala deponier är viktiga att prioritera och miljönämnden anser att det är en bra åtgärd. Att arbeta länsöverskridande med dessa frågor är positivt. 5. MOÄ 2017:19 Miljönämnden har tidigare varit delaktiga i projektet om bygg och rivningsavfall. Resultatet från det projektet är att vi har tagit fram skrivelser och information som används i samband med rivningslovsprocessen. Miljönämnden anser att det inte är aktuellt att prioritera ett tillsynsprojekt om tillsyn av bygg och rivningsavfall inom planperioden. Nämnden påtalar behovet av att på ett enklare och mer lokalt sätt hantera förorenade schaktmassor och avloppsslam med höga halter metallhydroxid De åtgärder och mål som finns i förslaget är i huvudsak bra men ambitionsnivån för vissa mål och delmål är för lågt satta. Planen upplevs inte färdig då det inom vissa områden saknas mål och åtgärder. Mätbara mål resultat Falun, Borlänge och Säter bör vara densamma. Ambitionsnivå M1.1, 1.2, 2.1 och 2.2 tycks vara för lågt satta. Kap 4.1.1. Förtydligande vad som ingår i hushållsavfall. Kap 4.3.1. Energi ur matavfall utvinns idag via förbränning i Ludvika och Säter. Kap 4.4.3. Borde finnas mätbara mål. Stabilisering av mängden farligt avfall över tid kombinerat med nollvision för farligt avfall i restavfall. Myndighetsnämnden för bygg och miljö, Falun Miljö och byggnadsnämnden, Säter Behandlas i Falun. I planarbetet har genomtänkta prioriteringar gjorts, inte minst vid de seminarier som genomförts, i syfte att föreslå de åtgärder som bedöms vara mest relevanta att genomföra under denna planperiod utifrån tillgängliga resurser. Det finns inget som hindrar att man i enskild kommun önskar höja ambitionsnivån än vad som anges i planen. Målen innebär en procentuell förändring utifrån det utgångsläge som kommunen har vid planperiodens början. Detta innebär att om alla kommuner bidrar med sin andel så klarar Dalarna målen. Det bedöms som orimligt att alla kommuner ska uppnå samma nivå under planperioden. 73

Synpunkt Lämnat av Kommentar Kap 4.6.4. Borde utredas hur fosforfällor kan omhändertas om återanvändning är oklar. Kap 4.8.2. Nationellt mål gäller vissa områden men målet bör för Falun, Borlänge och Säter bör vara att nedskräpning ska minska på alla platser. Kap 4.8.5. Inte rimligt enbart fokusera på kostnaden för nedskräpning, ex även problem med mikroplaster. Kap 4.9.1. Rimligt prioritera bygg och rivningsavfall men det bör påpekas att mer verksamhetsavfall finns som behöver hanteras. Hanteras matavfall från verksamheter här eller i kap 4.3. Planen uppfattas inte som klar när det på flera ställen står Kommunala åtgärder, saknas för närvarande. Ska den således remissas igen? Kommunala åtgärder som skulle kunna bli aktuella är Kap 4.3.5. Åtgärder matsvinn från butiker/restauranger som komplement till kommunens matsvinn. Kap 4.4.5. Möjlighet till insamling av ex glödlampor, lågenergilampor och liknande vid mack, butik eller liknande. Kap 4.5.5. Utveckling av ta till vara verksamheter med sociala satsningar för arbetslösa, nyanlända etc. Kap 4.8.5. Proaktiva åtgärder mot återkommande nedskräpning med trädgårdsavfall. Kap 4.9.5. Åtgärder kring avfallsförebyggande och hantering som del av tillsyn. Synpunkter på att enheter inte är rättvisande. Avfallsplanen ska innehålla en beskrivning hur platser för anläggningar för att hantera avfall har tillgodosetts i kommunens översiktsplan och i kommunens arbete med fysisk planering. Mål M 1.1 och 1.2 samt 2.1 och 2.2 bedöms vara högt satta och innebär en stor utmaning under planperioden. Erfarenheterna har visat att förändringar av attityder och beteenden är trögrörliga processer som måste hanteras med långsiktigt och uthålligt arbete. Förtydligande hushållsavfall framgår av ny bilaga 3. Den energiutvinning som avses i kap 4.3.1 rörande nationella miljömål avser enbart biogasproduktion. Mätbara mål farligt avfall har ej ansetts prioriterat då resultaten i plockanalyser visat goda resultat men utvecklingen avses följas under planperioden via uppsatta indikatorer. Möjligheten till återanvändning av fosforfällor är beroende av fabrikat och den följs bäst upp av miljötillsynen och nationell utveckling. Frågan kan dock lyftas till befintligt nätverk för miljötillsyn i Dalarna. I avfallsplanen görs ingen skillnad i mål M 8.1 avseende platser i kommunen där nedskräpning sker. Kostnader bedöms vara en viktig parameter. Utifrån analys i kundundersökningar kan fler parametrar ligga till grund för åtgärder. Matavfall i kap 4.3 avser det som räknas som hushållsavfall och därmed jämförligt. Däremot kan matavfall från verksamheter beröras av det förebyggande arbete som avses ske under planperioden via Dalarna minskar avfallet konceptet, se åtgärd 2017:3. Att kommunala åtgärder saknas innebär inte att planen ska remitteras igen. I förslag tjänsteskrivelse framgår att lokal 74

Synpunkt Lämnat av Kommentar Inget att erinra/tillstyrker förslaget Miljö och byggnadsnämnden, Rättvik Miljö och byggnadsnämnden, Smedjebacken Samhällsbyggnadsutskottet, Smedjebacken Barn och utbildningsnämnden, Säter Kultur och fritidsnämnden, Gagnef Tekniska nämnden, Gagnef Barn och utbildningsnämnden, Gagnef Gagnefbostäder AB Socialnämnden, Gagnef avfallsplanegrupp kan ge kommunstyrelsen förslag på revidering och komplettering av åtgärder om behov uppstår under planperioden. De enheter som används bygger på de källor som tillämpas i branschen, exempelvis Avfall Sverige. I faktaunderlag till planen framgår nuläge gällande avfallsanläggningar. I arbetet med avfallsplan har vi bedömt att behov av ny infrastruktur inte identifierats i den omfattning som föranleder att det står med i avfallsplanen. Naturligtvis är det av stor vikt att varje kommun bevakar den fysiska planeringen kopplat till avfallsfrågor när det är aktuellt med exempelvis ny ÅVC. 75

Remissvar med kommentarer Åtgärdsprogram Dalarnas miljömål (kopplat till avfallsplanen) Synpunkt Lämnat av Kommentar 8. Mora Orsa miljönämnd Åtgärden tillsynsprojekt bygg och rivningsavfall är planerat att starta under 2018. Eftersom planeringen för nästa års verksamhet hos många miljökontor redan är klar är det svårt att prioritera åtgärder som planeras att genomföras under 2018. Åtgärd 2017:19 tas bort Åtgärd 2017:20 kompletteras med bygg och rivningsavfall 10. Centerpartiet 11. Malung Sälens kommun 11. Malung Sälens kommun Det ska vara lätt att källsortera och därför måste det finnas bra system och rutiner för återvinning. Vi vill ha ett hållbart samhälle och då måste vi minimera, återanvända och återvinna soporna vi slänger. Därför behövs en ny form av beskattning på allt osorterat avfall som bränns i Sverige, men som utformas så att den ökar materialåtervinningen och minskar miljöpåverkan från miljöfarliga ämnen och utsläppen av koldioxid. Ett steg i rätt riktning är att underlätta för människor att sortera genom att det finns bra system för återvinning. Pantsystem är en bra metod för att öka viljan hos konsumenter att återvinna. Det är också bra för att bättre ta tillvara metaller och andra värdefulla ämnen. Här måste producenterna som ansvarar för återvinningen se till att det fungerar bra. Mediciner kan göra stor skada om kemikalierna i dem kommer ut i naturen. Därför vill vi att vissa läkemedel miljöklassas. Det bör alltid framgå på medicinförpackningen hur den ska källsorteras. Åtgärderna i 10.3 kopplade till länets nedlagda deponier är översiktliga. Åtgärderna borde även vara riktade mot åtgärdande av deponierna. Det som är föreslaget under avsnitt 10.4 Nedskräpning kräver både personella och ekonomiska resurser, vilket vår kommun inte har i dagsläget, därav ställs följande frågor: Vem tar fram en riktad enkät? Vem sammanställer och analyserar resultaten? Vem hittar på, samordnar och bekostar kampanjer? Flera av synpunkterna berör nationella regelverk Ingen planändring Alla kommuner avses formulera lokala åtgärder med utgångspunkt från de gemensamma i Dalarna Användning och tillämpning av enkäter och kampanjer avses ske via gatu och park nätverket Det finns redan enkätupplägg och frågeställningar som är samordnade med Håll Sverige rent 76

12 Landstinget Dalarna 18. Borlänge kommun 18. Borlänge kommun 23 Säters kommun 27. Hedemora kommun Och hur vet man att kostnaderna för kampanjerna kommer att täckas av minskade utgifter för barmarksrenhållningen? Avdelningen Gata/Park behöver fortfarande sopa upp grus, löv och krossat glas, skräp som fåglarna drar ur skräpkorgarna (trots att vi använder modeller som ska vara "fågelovänliga") med mera och tömningsintervallen av skräpkorgarna kommer ju att vara oförändrat. 10 Avfall. Merparten av åtgärderna är skrivna med kommuner som drivande part och medverkande part. Här kan landstinget och andra stora aktörer vara mer delaktiga i tidigt stadie Övergripande: Kommunen är helt införstådd med åtgärderna eftersom de är de samma som i avfallsplanen vi varit med och tagit fram. Vi tycker att åtgärderna är rätt. 10.1.4: Avfallstrappan är införd. Men hur följs den upp? Hur säkerställer vi att vi jobbar efter den? Avfall: De flesta av åtgärderna finns även i grundförslaget för ny Avfallsplan i Dalarna. Är det meningsfullt att ha samma eller snarlika åtgärder i olika dokument? En annan synpunkt är att det i några åtgärder står Dala avfall som drivande och kommunernas renhållare som medverkande. Dala Avfall består endast av kommunernas renhållare och har ingen egen personal. Åtgärd 10.6.1. Vi arbetar fortlöpande med matsvinnet i våra verksamheter och deltar i kostnätverket Dalarna kring dessa frågor. Målet är att halvera svinnet till 2030 med halva vägen nådd 2022. Vi tittar på gemensamt sätt att mäta svinn, mätverktyg, ansökan om medel (Klimatklivet) mm. Bildningsnämnden är tidigare informerad om projektet. Landstinget avses bjudas in i alla delar där landstinget har en roll, inte minst i DMA arbetet Uppföljning av resultat av avfallshanteringen sker via Avfall Sveriges statistikdatasystem Avfall web där särskild fokus ligger på att följa hur vi uppnår avfallshierarkin Genom åtgärdsprogrammet 2018 2022 till Dalarnas miljömål fastställs ambitionerna regionalt. Avfallsplanerna är en del i miljöbalkens krav på att varje kommun ska ha en renhållningsordning (avfallsplan + föreskrift) och den ska beslutas i respektive kommun även om de framtas i regionalt samarbete. Samordning av mål och åtgärder ses som en styrka för att erhålla ett bra genomförande. 77

Förutom matsvinnet arbetar vi inom kosten aktivt med hållbarhet som ett viktigt ben i våra livsmedelsupphandlingar. Genom s.k. tidig dialog med möjliga framtida leverantörer ställs frågor om hur man arbetar med hållbarhet i sin produktion och med sina produkter. Här diskuterar vi även social hållbarhet som är ett annat område. 27. Hedemora kommun 27. Hedemora kommun 28. Högskolan Dalarna Kap 10.2. Kommunal avfallshantering, stämmer överens med vad vi diskuterat i lokala avfallsplanegruppen och i Dala Avfall men det är inte enbart Hedemora energi som ska vara drivande i dessa frågor Åtgärd 10.3.1. Förvaltningen ser positivt på att en arbetsgrupp inom detta område kommer att startas i länet. Under detta avsnitt kan ett projekt/förstudie som just nu drivs av Högskolan Dalarna nämnas bland åtgärderna: Borlänge Återbyggdepå. Tanken är att skapa en uppsamlingsplats för byggmaterial då det är mycket spill vid både nyproduktion och renovering. Material ska tas tillvara, förädlas och användas i utbildningssyfte för att föra in välbehövlig arbetskraft till byggbranschen. STAR Byggutbildning och Högskolan har en KTP Trainee inom en förstudie på ett halvt år och samarbetar med Borlänge kommun, Borlänge energi och Tunabyggen för att hitta en struktur och affärsmodell likande Malmö återbyggdepå. Hänvisar till åtgärd 2017:18 i avfallsplan som föreslås uppdateras till följande; Förslag åtgärd: Identifiera och initiera fler insatser för minimering av byggavfall. Skapa återanvändning av bygg och rivningsavfall. Använda projektet/förstudien Borlänge Återbyggdepå som ett pilotprojekt för dessa ambitioner. Drivande part: ByggDialog Dalarna, Byggutbildning STAR Behandlas i övrigt i Borlänge kommun 29. NODAVA Åtgärderna inom avfall och avfallsförebyggande är ambitiösa och ändamålsenliga. Det är av särskild vikt att länsstyrelsen inom ramen för sin kommunsatsning 2018, betonar betydelsen av att åtgärdsansvar landar rätt och väl samt förvaltas inom den kommunala organisationen. Är redan med i avfallsplan åtgärd 2017:12 och det bör även framgå av miljömålsprogrammet. Länsstyrelsen bör i övrigt finnas med som samverkanspart avseende arbetet med slamstrategi. 31 Trafikverket Trafikverket arbetar också med masshantering, som har koppling till avsnitt 10.1 "Avfallsförebyggande" samt med renhållning av rastplatser etc./ avsnitt 10.4 "Nedskräpning". Frågan gällande nedskräpning förmedlas till gatu och park nätverket att medta i åtgärd 2017:16 och 2017:17. I nulägesbeskrivning ska trafikverkets roll med masshantering (avfallsförebyggande) och nedskräpning. Ingen planändring 36 Miljöpartiet Falun 10 Avfall och avfallsförebyggande Avfallsplanen har huvudfokus i avfallstrappan tidiga skeden, inte minst genom att stärka lokala och regionala nätverk, få in 78

36 Miljöpartiet Falun 37 Omställning Falun 37 Omställning Falun 37 Omställning Falun Kommunen är en viktig aktör för alla åtgärder inom området. Större tyngd bör läggas vid de tidiga stegen i avfallstrappan. Det innebär att förlänga livslängden på bruksföremål av alla slag genom reparationer och återanvändning. Kretslopp bör underlättas. 10.1 Avfallsförebyggande Problemen men plastavfall som hamnar i haven bör uppmärksammas mer. Vi saknar åtgärder. Det behövs ett radikalt omtänkande av hantering av restprodukter med näring. Flytande näringsämnen från matlagning och livsmedelsindustri behöver hållas skilda från gråvatten, industrins processvatten och dagvatten (alltså inte bara separation av dagvatten och dräneringsvatten från avloppssystemet som sägs i 9.4). Komposterbara matrester, slaktavfall etc måste också hållas så rena som möjligt (även om rötning kan ge en viss rening). Dagens reningsverk behöver på sikt ersättas eller kompletteras med andra parallella insamlingssystem. Tekniken bör inte vara för storskalig, materialet tål inte höga transportkostnader. Avfallstrappan med avfallsförebyggande som första steg är lovvärt. En avfallsförebyggande strategi bör utvecklas och med avsikten att den ska integreras i kommunernas avfallsplaner och upphandlingar. Sektorstänkande går inte ihop med ett hållbart samhälle. Respektive branscher ska naturligtvis delta i miljömålsarbetet men risken är stor att det blir business as usual om inte andra samhällsintressen kan ha ett inflytande på det område det gäller. Avfallshantering är ett annat område där det skulle gå att införa mycket enklare system för hushållen när man ska lämna avfall. Med system där det är enkelt att sortera rätt ökar både fraktionernas renhet och mängden material till återvinning. Om insamling av förpackningar och tidningar slås ihop med övrig insamling av avfall blir det mycket enklare för hushållen att sortera rätt och mindre i övrigtfraktionen. Om systemen dessutom utformas så att man inte avfallstrappan i kommunernas strategiska dokument, utveckla förutsättningar till hållbar upphandling och igångsätta arbete med Dalarna minskar avfallet där många aktörer avses engageras i syfte att minska avfallsmängder och förbättra kretslopp. Minskat matsvinn är ett annat konkret arbete som avses genomföras. Plastavfall har ett nationellt fokus och i avfallsplanen har vi mål och åtgärder som avser att minska nedskräpning, också av plastavfall. Under planperioden avses situationen om plastavfall följas och vid behov kan åtgärder sättas in. Frågan berör delvis vatten och avlopp (ej enbart avfallsplan). Matavfall från hushåll ingår i avfallsplanen och där avser kommunerna i Dalarna samverka för att skapa rena kretslopp och producera biogas och biogödsel för det matavfall som samlas in. I första hand ska uppkomsten av matavfall förhindras, vilket avses bli en del av arbetet med Dalarna minskar avfallet. I slamstrategi, åtgärd 2017:12, kan frågan komma att behandlas (delges Dala VA som är drivande part). Avfallsplanen har huvudfokus i avfallstrappan tidiga skeden, inte minst genom att stärka lokala och regionala nätverk, få in avfallstrappan i kommunernas strategiska dokument, utveckla förutsättningar till hållbar upphandling och igångsätta arbete med Dalarna minskar avfallet där många aktörer avses engageras i syfte att minska avfallsmängder och förbättra kretslopp. Minskat matsvinn är ett annat konkret arbete som avses genomföras. Under planperioden avses den nationella utvecklingen följas (åtgärd 2017:8) avseende fastighetsnära insamling. 79

måste ha bil för att kunna lämna sitt sorterade avfall lär resultatet bli ännu bättre. 38 DOF I detta avsnitt saknar föreningen åtgärder som handlar om tillsyn av illegala små deponier. Tillsyn ska i och för sig ske oavsett om det står något om det i miljömålsåtgärderna. Det är likväl av värde om det kunde lyftas fram då det är föreningens erfarenhet att när det handlar om olagliga soptippar, utfyllnad av små våtmarker och lövskogsraviner, så ökar det i omfattning. Därmed förstörs dessa miljöer på ett icke acceptabelt sätt. 38 DOF Under avsnittet 10.5 Verksamhetsavfall, finns bara frågor kring byggavfall. Här borde jordbrukets avfall tas upp. Det är inte ovanligt att stora mängder gammalt foder och andra produkter hamnar i de miljöer som beskrevs tidigare. 39 Region Dalarna Avfallsförebyggande Region Dalarnas har idag inget utvecklingsansvar för och inte heller givits någon roll av Länsstyrelsen i sektorn. Samråd sker dock med Region Dalarna i åtgärder 10.1.1, vilket är korrekt. Varje kommun kan särskilt prioritera tillsyn av olagliga tippar m.m. utifrån behoven. I arbetet med nedskräpning kan frågan om illegal dumpning m.m. framkomma om problem uppmärksammas, se avfallsplan kapitel 4.8. Varje kommun kan särskilt prioritera tillsyn av jordbrukets avfall utifrån behoven. 80

Förslag ändring/komplettering i avfallsplan med anledning av inkomna synpunkter Avfallsplan, kapitel samt mål/åtgärd Kap 1 Kap 4.1.4 Åtgärd 2017:3 Kap 4.6.3 Mål 6.1 Kap 4.9.4. Åtgärd 2017:18 Förslag ändring/komplettering i avfallsplan med anledning av inkomna synpunkter Bakgrund ändras till Inledning och i kapitlet läggs till information om vilka kommuner som samordnat avfallsplanerna utöver den samordning sker i Dalarna. Utveckla konceptet Dalarna minskar avfallet. Se bilaga 1 som anger ett idékoncept för upplägget. Konceptet avses utvecklas i dialog med intresserade organisationer och företag Tillägg förtydligande mål 6.1 avser antal kommuner Utveckla modell för återbruksverksamhet inom byggbranschen med utgångspunkt från Förslag på arbetsmodell för återbruk av byggmaterial, Examensarbete i byggteknik för Byggarbetsledare (BY 1025), 20170529. Nytt förslag: Identifiera och initiera fler insatser för minimering av byggavfall. Skapa återanvändning av bygg och rivningsavfall. Använda projektet/förstudien Borlänge Återbyggdepå som ett pilotprojekt för dessa ambitioner. Drivande ByggDialog Dalarna och Byggutbildning STAR Tid 2018 2022 Kap 4.9.4. Åtgärd 2017:19 Kap 4.9.5 Åtgärd 2017:20 Kapitel 6 Bilaga 3 Bilaga 1 Tas bort Ändras till 2017:19. Kompletteras med nedskräpning (ex avseende illegala deponier, plast etc) och bygg och rivningsavfall som områden där tillsyn kan beaktas Tillägg kap 6, Parter och roller under planperiod framgår av bilaga 4. Ny bilaga 3, Parter och roller under planperiod Tillägg idéer att utveckla Dalarna minskar avfallet konceptet på 81

Avfallsplan, kapitel samt mål/åtgärd Förslag ändring/komplettering i avfallsplan med anledning av inkomna synpunkter Hemtjänst t.ex. stödja personer med funktionshinder Handel (ex för ökad återanvändning och återvinning av textilier) Tillvaratagande av goda exempel från andra kommuner, t.ex. Göteborg som kommit långt i sitt arbete med avfallsförebyggande inom kommunen Kommunens ÅVC är en annan viktig verksamhet som kan ingå i detta, t.ex. kopplat till Återanvändning (textilier, möbler, fritidsartiklar, virke, leksaker, cyklar), återvinning (metall, plast, gips, planglas och isolering) och flerspråkig information. Föreningsverksamhet, eventuellt samordnat genom Dalarnas bildningsförbund Arrangörer för större evenemang och event (förebyggande, källsortering, omhändertagande) I övrigt har uppdatering skett med kundomdömen som genomfördes under hösten 2017 för samtliga kommuner i Dalarna samt redaktionella ändringar. 82

Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Gemensamt faktaunderlag Dalarna år 20182022 20180222 1 83

Innehåll 1 Vägledning och nya föreskrifter avfallsplanering... 1 2 Nationellt... 2 2.1 Miljöbalken... 2 2.2 EU... 3 2.3 Nationella miljökvalitetsmål... 5 2.4 Nationell avfallsplan... 5 2.5 Kommande mål för avfallshantering... 6 3 Förutsättningar avfallshantering... 7 3.1 Kommunuppgifter... 7 3.2 Regionala förutsättningar... 8 3.3 Näringsliv, turism, fysisk planering och övrig strategisk planering... 9 3.3.1 Avesta... 9 3.3.2 Borlänge... 9 3.3.3 Falun... 10 3.3.4 Gagnef... 10 3.3.5 Hedemora... 10 3.3.6 Leksand... 11 3.3.7 Ludvika... 11 3.3.8 MalungSälen... 11 3.3.9 Mora... 12 3.3.10 Orsa... 12 3.3.11 Rättvik... 13 3.3.12 Smedjebacken... 13 3.3.13 Säter... 13 3.3.14 Vansbro... 13 3.3.15 Älvdalen... 14 4 Alternativa insamlingssystem med källsortering matavfall... 14 4.1 Separata kärl... 14 4.2 Flerfackssystem... 14 4.3 Optisk sortering... 15 4.4 Gemensamma hämtplatser... 15 1 84

4.5 Kostnader och miljöeffekter... 16 5 Avfallsmängder... 19 5.1 Inledning... 19 5.2 Indata... 19 6 Avfallsanläggningar... 26 6.1 Återvinningsstationer (ÅVS)... 26 6.2 Återvinningscentraler (ÅVC)... 27 7 Förebyggande av avfall... 28 8 Källsortering... 30 9 Statistik avfallsmängder... 32 9.1 Insamling av hushållsavfall... 32 9.2 Insamling av förpackningar och returpapper... 36 9.3 Insamling av grovavfall... 39 9.4 Insamling av farligt avfall och elavfall... 45 10 Avfallets omhändertagande... 49 11 Slam... 53 12 Nedlagda deponier... 54 13 Uppföljning föregående avfallsplan... 57 13.1 Gemensamt Dalarna... 57 13.2 Kommunala mål och åtgärder... 77 14 Miljöbedömning... 77 14.1 Behovsbedömning... 77 14.2 Miljöproblem kopplat till avfall och avfallshantering... 78 14.3 Bedömning av miljöpåverkan... 79 14.4 Samlad bedömning:... 81 15 Beskrivning av avfallsplanens framtagande... 81 16 Litteratur... 82 16.1 Avfall Sverige... 82 16.2 Boverket... 82 16.3 Naturvårdsverket... 82 2 85

1 VÄGLEDNING OCH NYA FÖRESKRIFTER AVFALLSPLANERING Kommunerna är ansvariga för att ta fram den kommunala avfallsplanen. Länsstyrelserna ska bland annat sammanställa kommunernas planer och bör delta vid samråd samt ges möjlighet att yttra sig angående behovsbedömningen enligt kriterierna i bilaga 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Naturvårdsverket har tagit fram nya föreskrifter och vägledning om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2017:2). De ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning. Föreskrifterna börjar gälla från och med den 1 maj 2017. Nedan framgår sammanfattning av vad som är nytt. Ökat fokus på avfallsförebyggande mål och åtgärder Med de nya föreskrifterna och vägledningen vill Naturvårdsverket att kommunerna ska lägga mer fokus på avfallsförebyggande åtgärder, vilket bland annat framgår av den ändrade rubriken. Vidare är ordningen på paragraferna ändrad så att krav på mål och åtgärder kommer först. Detta för att visa att det viktiga med planerna är att redovisa vad som behöver hända med avfallsarbetet i kommunen, inte att beskriva nuläget. De nya föreskrifterna och vägledningen lägger vidare stor vikt på samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer i arbetet med att ta fram planen. Andra viktiga förändringar är att: Avfallsplanens syfte ska beskrivas. Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder för nedskräpning har tillkommit. Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter. Föreskrifterna har också kompletterats med krav om att bedöma behovet av ändringar i insamlingssystem och anläggningar för att hantera framtida förändrade avfallsflöden och bättre koppla ihop fysisk planering med avfallsplanering. Nulägesbeskrivningen, som många kommuner upplevt som tids och resurskrävande i arbetet med att ta fram avfallsplaner förenklats genom att: Kommunen själv avgör vilka uppgifter som har betydelse för att ta fram en beskrivning av de förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning. 1 86

Färre krav på uppgifter om anläggningar som finns inom kommunen. Samverkan under hela processen med att ta fram avfallsplanen höjer kvalitet och ökar förankringsgraden av planen liksom sannolikheten att åtgärderna i avfallsplanen kommer att genomföras. För att involvera fler funktioner och verksamheter inom kommunen men också med andra kommuner och myndigheter samt aktörer inklusive allmänheten i framtagandet av avfallsplanen har föreskrifterna kompletterats med krav om att: De aktörer som deltagit i samråd vid framtagandet av avfallsplanen ska anges. De olika funktioner/verksamheter i kommunen som medverkat vid avfallsplanens framtagande ska redovisas. Reglerna om vilka uppgifter som kommunen ska lämna till länsstyrelsen har ändrats för att tydliggöra att syftet med lämnade uppgifter är att följa upp om de kommunala avfallsplanerna innehåller mål och åtgärder, som utgår från, de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Då de uppgifter som kommunerna förväntas lämna till länsstyrelsen har ändrats påverkas också innehållet i den sammanställning länsstyrelsen förväntas lämna till Naturvårdsverket. Ett syfte med länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverket är att den ska utgöra ett underlag till nya nationella strategier och planer. I detta sammanhang är det i första hand planens mål och åtgärder som är av intresse, samt aktualiteten av planerna. Ett annat syfte är att länsstyrelsen ska kunna bedöma utvecklingen av avfallshanteringen i länet och i vilken grad planerna bidrar till att nå regionala och nationella mål inom avfallsområdet. Nytt är också att sammanställningen av kommunernas planer bara behöver lämnas över på begäran från Naturvårdsverket. Närmare anvisningar om hur sammanställningen bör göras kommer Naturvårdsverket att lämna till länsstyrelserna. 2 NATIONELLT 2.1 MILJÖBALKEN Avfallshanteringen styrs till stor del av EU:s ramlagstiftning, nationell miljölagstiftning och nationella miljömål. Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen. För att kommunerna ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige även anta en avfallstaxa. Dessa får tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. 2 87

Såväl renhållningsordning som avgifter ska beslutas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska bland annat ange kommunens mål med avfallshanteringen i syfte att uppnå EU:s avfallsdirektiv och de nationella och regionala miljömål som finns inom avfallsområdet. Kommunen är enligt 15 kap. 20 miljöbalken skyldig att svara för bortforsling av hushållsavfall inom kommunen. Med hushållsavfall avses enligt 15 kap. 3 miljöbalken avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Enligt 15 kap 24 miljöbalken är det förbjudet för annan än kommunen eller den kommunen anlitar att transportera hushållsavfall. Kommunen bestämmer själv hur avfallshanteringen ska bedrivas, antingen i egen regi eller gemensamma organisationer med andra kommuner. Det innebär att verksamhetsutövandet kan läggas över på ett kommunalt bolag. Kommunen förblir dock alltid huvudman för verksamheten och kan aldrig överföra sitt avfallsansvar till ett bolag. Kommunen kan dock inrätta gemensam nämnd med annan kommun eller överföra huvudmannaskapet på ett kommunalförbund. Förutsättningarna för detta regleras i förbundsordningen. Kommunen har stor frihet att utforma sina avfallsföreskrifter och sitt avfallssystem för att uppnå en ur miljö och hälsoskyddssynpunkt god avfallshantering. I föreskrifterna anges bland annat vilka hämtningsintervall som ska gälla för de olika områdena och de olika fraktionerna av avfall. Detta gäller även tider då uppehåll i ordinarie hämtning görs beträffande fritidsfastigheter. I avfallsföreskrifterna ska kommunen även ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättsinnehavare själva får ta hand om sitt hushållsavfall. Kommunen ska i sin planering och sina beslut anpassa behovet av borttransport till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. 2.2 EU EU har beslutat om en avfallshierarki, även kallad avfallstrappa, och denna styr hur avfall ska hanteras i Sverige och resten av EU. Avfallstrappan är utformad på så sätt att man ska sträva att nå så högt upp i trappan som möjligt. 3 88

Ökad konsumtion medför ökade avfallsmängder. Det bästa alternativet och därför det översta steget i avfallstrappan är att förebygga och minimera avfallsmängderna. Detta kan göras genom att exempelvis laga sådant som är trasigt och att inte köpa saker i onödan. När avfallet väl finns är det bästa att återanvända avfallet så långt som möjligt genom exempelvis att skänka eller sälja saker på loppis. Om detta inte är möjligt är materialåtervinning genom till exempel återvinning av förpackningar till nya produkter och därefter energiåtervinning nästa steg i avfallstrappan. Längst ned i avfallstrappan som det sämsta alternativet är deponering. 4 89

Det kommer att vara stort fokus på avfallsförebyggande åtgärder de kommande åren. Alla medlemsländer i EU ska ha ett avfallsförebyggande program. I Sverige kommer programmet att ingå i den nya avfallsplanen som ska tas fram för åren 2018 2023. 2.3 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. För avfallshantering är det främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan som är aktuella. Miljökvalitetsmålet anger; Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Regeringen har fastställt två etappmål för att öka resurshållningen inom avfallsområdet. Etappmålen handlar om ökad resurshållning i livsmedelskedjan och i byggsektorn. Målet för livsmedelskedjan är formulerat enligt följande: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. 2.4 NATIONELL AVFALLSPLAN Nuvarande nationella avfallsplan gäller perioden 2012 2017. Sammantaget anger nationella avfallsplanen följande; Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster. Matavfallet ska minska. Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska. Alla kommuner och länsstyrelser ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier I januari 2017 utgav Naturvårdsverket utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet (Rapport 6744). Slutsatser som bland annat framkommer i denna är; 5 90

Kännedom och tillämpningen av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet är relativt låg, dock är det bättre användning i mindre kommuner. Synpunkter som inkommit är att dokumenten och åtgärdsförslagen är för omfattande. Slutsatser som dras är att de prioriterade avfallsområden är bra och kan fortleva men att åtgärderna bör minskas. Dessutom krävs bättre uppföljning och förankring. det finns för mycket men mindre kommuner. Ovanstående omdömen gäller även vid arbete med kommunala avfallsplaner och där trycks särskilt på vikten av att tydliggöra syfte och prioritera vid framtagande av avfallsplan och tillämpa enkla formuleringar och tydlig mätbarhet. 2.5 KOMMANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERING Det kommer att vara stort fokus på avfallsförebyggande åtgärder de kommande åren. Alla medlemsländer i EU ska ha ett avfallsförebyggande program. I Sverige kommer programmet att ingå i den nya avfallsplanen som ska tas fram för åren 2018 2023. Programmet väntas ha fyra fokusområden: Mat Textil Elektronik Byggande och rivning Fokusområdena har valts ut för att de antingen alstrar mycket avfall eller har en stor miljöpåverkan per kilo vara, räknat ifrån att varan produceras till att den blir avfall. Naturvårdsverket har föreslagit regeringen fyra nya etappmål för avfall. Etappmålen är ett led att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Ett av etappmålen gäller ökad förberedelse för återvändning och materialåtervinning med syftet att leda Sveriges avfallshantering högre upp i avfallstrappan och att nå ökad resurseffektivitet. Det andra etappmålet handlar om textil och textilavfall och Naturvårdsverket föreslår att producentansvar för textil införas. Det tredje etappmålet gäller minskad mängd matavfall och det fjärde etappmålet handlar om att minska exponeringen för kadmium via livsmedel. EUdirektivet om producentansvar har införts i svensk lagstiftning genom förordningen om producentansvar för förpackningar. I EUdirektivet finns målnivåer för återvinningsgrad av olika materialslag. Sverige har redan tidigare haft mål om återvinningsgrad för olika typer av förpackningar men de kommer att höjas år 2020. Sverige har beslutat om högre återvinningsmål än EU direktivet. 6 91

3 FÖRUTSÄTTNINGAR AVFALLSHANTERING 3.1 KOMMUNUPPGIFTER Tabell 1. Administrativa uppgifter. Administrativa uppgifter, 2016 Invånare Hushåll i enoch tvåfamiljshus lägenheter fritidshus antal ÅVC Antal enskilda avloppsanläggningar Avesta 23 161 5717 6286 1441 2 2005 Borlänge 51 604 10 909 12 684 1738 1 1754 Falun 57 685 13 507 14 121 3744 3 5200 Gagnef 10 175 3832 527 2508 2 411 Hedemora 15 461 4479 3874 1229 1 1708 Leksand 15 507 5320 2176 3912 1 2681 Ludvika 26 993 7236 6921 1708 2 1541 MalungSälen 10 091 4502 1180 6873 3 3141 Mora 20 279 6240 3506 3792 1 1433 Orsa 6861 2175 1229 1389 1 1340 Rättvik 10 856 3621 1838 2782 2 2365 Smedjebacken 10 909 3768 1500 1847 2 1825 Säter 11 086 1 Vansbro 6884 2498 778 1874 1 912 Älvdalen 7039 2521 614 4202 3 1804 SUMMA 284 591 76 325 1 57 234 1 39 039 1 26 22 920 1 1 Exkl Säter 7 92

3.2 REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunerna i Dalarna samarbetar sedan många år tillbaka kring frågor som rör avfallshanteringen. Detta sker främst via samarbetsorganet DalaAvfall som omfattar alla kommunala renhållare. Kommunal avfallsplanering är samordnad sedan 2006 och förslag på kommunal avfallsplan 2018 2022 är den tredje gemensamma arbetet kring avfallsplanering i Dalarna. I detta arbete har Länsstyrelsen Dalarna deltagit som också samordnat länets regionala miljömålsarbete med det kommunala avfallsplanearbetet. Det finns flera andra nätverk i Dalarna som också engageras kring avfallsplanens arbete såsom; Hållbar konsumtion: Gatunätverk: Parknätverk: Dala VA: ByggDialog Dalarna: Kostnätverk: Nätverk bestående av Landstinget, Dalarnas bildningsförbund, Falu kommun, Naturskyddsföreningen i Dalarna, Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science center. Leds av länsstyrelsen Dalarna. Nätverk med representanter från kommunerna gatuverksamheter. Berörs inom nedskräpning. Nätverk med representanter från kommunerna parkverksamheter. Berörs inom nedskräpning. Nätverk med representanter från kommunerna VAverksamheter. Berörs inom slam. Nätverk mellan offentliga och privata fastighets och byggföretag i Dalarna. Berörs inom byggavfall. Nätverk med representanter för kommunernas kostenheter. Berörs inom matsvinn. Det finns ytterligare nätverk som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med arbetet exempelvis miljöstrategiskt nätverk, miljöchefsnätverk och miljötillsynsnätverk. I Dalarna har alla kommuner utom Ludvika och Säter separata kärl (se kapitel 4.1) för matavfall och restavfall vid fastighet om inte hemkompostering tillämpas eller att fastighet är undantaget på annat sätt från sophämtning. Ludvika har beslutat i kommunfullmäktige att införa fastighetsnära insamling av mat och restavfall samt förpackningar och tidningar i så kallade flerfackskärl, se kapitel 4.2. I Säter avser källsortering i mat och restavfall in föras under 2019. Varje kommun har minst 1 återvinningscentral (ÅVC) där grovavfall, farligt avfall, elavfall och i många fall förpackningar och tidningar kan lämnas, se kapitel 6.2. Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för insamling av förpackningar och tidningar via återvinningsstationer (ÅVS) som är utplacerade på strategiska platser för insamling i kommunerna, se kapitel 6.1. Det finns 3 avfallsförbränningsanläggningar i Dalarna (Avesta, Borlänge och Mora). 8 93

I Borlänge invigdes hösten 2017 en förbehandlingsanläggning för matavfall som avses ta emot allt matavfall som samlats in för centralt omhändertagande i Dalarna. Anläggningen producerar en slurry som är lämplig att behandla i biogasanläggning för produktion av fordonsgas och biogödsel. 3.3 NÄRINGSLIV, TURISM, FYSISK PLANERING OCH ÖVRIG STRATEGISK PLANERING Nedan beskrivs näringslivets och det kommunala ansvarets (hushållsavfall) huvudsakliga struktur och dess koppling till uppkomst och hantering av verksamhetsavfall och avfall med kommunalt ansvar (hushållsavfall). En ansats till beskrivning görs också av näringslivets och annan verksamhets betydelse inom området återbruk och förebyggande av avfall. Kommunens fysiska planering och övriga strategiska planering som knyter an till avfallsområdet, och samverkar med de strävanden som finns i avfallsarbetet, berörs. 3.3.1 Avesta Företagsbilden i Avesta kommun domineras av två stora företag, Outokumpu Stainless AB och Stora Enso Fors AB. Kommunens arbetstillfällen är ungefär lika fördelade mellan den privata tjänstesektorn, den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin, trots det är beroendet av de två stora industriföretagen Outokumpu och Stora Enso Fors AB stort. Den privata tjänstesektorn utgör en något mindre andel i Avesta än vad denna sektor utgör i riket respektive övriga Dalarna, samtidigt som tillverkningsindustrin med sin dryga tredjedel av arbetstillfällena ligger högre än för Dalarna och riket i övrigt. Kommunen är därför i behov av ett breddat näringsliv, med högre andel privat tjänstesektor samt nya företag med nya produkter/tjänster och en högre andel nyföretagande. Detta för att få en långsiktig hållbarhet och kunna säkra tillväxt och välfärd. I kommunen finns en privat aktör som tar emot och sorterar verksamhetsavfall från de industrier och näringsidkare som genererar större mängder avfall. De företag som genererar mindre mängder har möjlighet att lämna sitt avfall vid återvinningscentralen mot avgift. Det finns ett par privata aktörer samt några ideella organisationer som arbetar med återbruk, kommunen bedriver ingen verksamhet inom det området. I planerna för etablering av en ny återvinningscentral finns utrymmen för mottagning och försäljning av material för återbruk med. Under de senaste åren har avfallshanteringen ingått som en del i den strategiska planeringen som genomförts i kommunen och samarbetet mellan kommunens förvaltningar och Avesta Vatten fungerar bra men kan utvecklas ytterligare. 3.3.2 Borlänge I Borlänges näringsliv finns de stora exportföretagen SSAB och Stora Enso Kvarnsveden tillsammans med dynamiska småföretag. Borlänge är också ett starkt transportcentrum bland annat genom närheten till Trafikverket. De är också de tre största arbetsplatserna i kommunen med sammanlagt över 4000 anställda. Borlänge är Dalarnas främsta köpstad med ett försäljningsindex för sällanköpsvaror5 som ligger högt över länsgenomsnittet. Genom de goda kommunikationerna och det geografiska läget är Borlänge också ett viktigt distributionscentrum. Borlänge har idag fyra större sammanhängande handelsområden; Borlänge centrum, Kupolenområdet, IKEA/Norra Backa och Södra Backa. 9 94

Kreativa och kulturella näringar, bland annat inom film, musik och spel, är växande branscher som blir allt mer viktiga delar i näringslivet. Besöksnäringen är också växande bransch och här finns både stora arrangemang och platser med internationell, nationell och regional betydelse. 3.3.3 Falun Faluns näringsliv har sin tyngdpunkt inom förvaltning och service, men också den industriella verksamheten är av stor omfattning om än något mindre än medelvärdet i landet. Falu kommun och Landstinget med lasarettet är de största arbetsgivarna med 4 500 och 3 600 anställda. Därnäst kommer Högskolan Dalarna och Arctic paper i Grycksbo och med fyra till femhundra anställda. Därutöver finns ett tiotal medelstora arbetsgivare med 50 250 anställda. Tillverkningsindustri, byggindustri och jord och skogsbruk omfattar cirka 19% av antalet anställda. Det finns en växande och utvecklingsbar besöksnäring. Den är mångsidig och ger utrymme för många olika upplevelser både i den urbana miljön samt i ett öppet och avläsbart kulturlandskap i tillgängliga naturområden och i det unika världsarvet. Framför allt i anslutning till Lugnetanläggningarna ordnas många små och stora event som skidvm, musikfestivaler och andra idrottsarrangemang. Stora event med många tillresande besökare med varierande erfarenhet av avfallssortering innebär en särskild utmaning. Ambitiösa satsningar med diversifierade skräptunnor har gjorts t ex i samband med skidvm som var certifierat som hållbart evenemang. Inom återbruk finns det ett flertal aktörer. Kommunen driver en Ta Till Varaverksamhet i regi av Arbetsmarknads, integrations och kompetensförvaltningen. Några kyrkor driver en second handverksamhet med biståndsprofil med stora ideella insatser. Det finns även ett flertal butiker som säljer begagnade textilier, möbler och andra produkter som antikt, kuriosa eller wintage. De största enskilda avfallsproducenterna är avloppsreningsverken och landstinget med lasarettet. Byggverksamhet, tillverkningsindustri och handel genererar också betydande mängder avfall. Överlag görs ett ambitiöst arbete med att sortera avfallet i fraktioner som gör det möjligt att så långt möjligt återvinna materialet. Mängderna som skickas till deponi har minskat mycket det senaste decenniet. På landstinget genereras mycket engångsmaterial samt riskavfall. Tillverkningsindustrier genererar förpackningar, materialspill från processer som kan vara både värdefullt material som t ex metall och material till energiåtervinning. 3.3.4 Gagnef Kommunens näringsliv domineras av små och medelstora företag. Några av de större arbetsgivarna är 3M i Gagnef, Mockfjärds Fönster och Moelven Dalaträ i Mockfjärd samt Åkerströms i Björbo. 3.3.5 Hedemora Näringslivet i Hedemora har en bredd branschmässigt; i förhållande till många kommuner av motsvarande storlek sticker Hedemora kommun ut med en relativt unik palett av företag. Från basindustri till starkt nischade företag inom stål och verkstad, elektronik, fordonsanpassning, mm. De flesta företag är enmansföretag och den största privata arbetsgivaren har ca 400 anställda. 10 95

De areella näringarna, industrin, vård och omsorg är relativt starka näringar i Hedemora. New Boliden med gruvan i Garpenberg är den största privata arbetsgivaren. I Långshyttan finns Erasteel, Setra mfl, i Dormsjö utanför Garpenberg finns Dormsjöskolan och i Vikmanhyttan bland andra CTEK, Dalforsån, Wikmanshyttan Safety, och PRIMAB. I Hedemora stad finns allt från småskalig kvalitativ handel och vårdföretag till verkstadsindustri och i Grådö Långdahls Åkeri och logistik. Utanför Hedemora återfinns Oppigårds Bryggeri, Dalaägg, Grådö mejeri och andra, mindre livsmedelsproducenter. Besöksnäringen i Hedemora är också den småskalig. Här finns bland annat Sveriges första ekomuseum Husbyringen med sex mil natur och kulturled präglat av unika industrikulturhistoriska platser. Musik och motorevents har också ett starkt fäste i Hedemora. 3.3.6 Leksand Kommunen har flera större företag som Clas Ohlsons huvudkontor i Insjön, Leksands Knäckebröd, BergkvistInsjön (sågade trävaror) och Ejendals (skyddskläder för händer och fötter). Inom besöksnäringen finns bland annat hotell och konferensanläggningarna i Tällberg, Tegera arena (hockey) och Leksands sommarland. Kommunen har mycket sommargäster både i fritidshus och på camping. 3.3.7 Ludvika Näringslivet domineras i stor utsträckning av ABB:s högteknologiska verksamhet inom kraftöverföring och Spendrups Bryggeri. Det finns även en mängd små och medelstora företag inom flera olika branscher såsom verkstadsindustrier, byggföretag, handel etc. De största arbetsgivarna i kommunen är ABB, Ludvika kommun, Landstinget och Spendrups Bryggeri. Inom besöksnäringen finns flera campingar och Säfsen Resorts turismverksamhet växer både sommar och vintertid. 3.3.8 MalungSälen MalungSälens kommun har Dalarnas mest företagsamma befolkning. Vi är cirka 10 000 invånare som driver 850 företag. Turismen är en viktig basnäring för oss. Turismen i Sälen omsätter flera miljarder kronor och skapar tusentals arbetstillfällen. Den tekniska produktionsindustrin med flera världsledande industriföretag i framför allt Malung är också stark. Turismen medför att stora mängder avfall generas under intensiva perioder, vilket ställer höga krav på avfallsverksamheten. Under 2019 kommer en ny flygplats att byggas i Sälenfjällen för att locka än fler besökare till regionen. MalungSälens kommuns översiktsplan från 2009 understryker att den dominerande turismen i Sälenfjällen ger upphov till att mängden hushållsavfall per invånare är mycket större än i de flesta andra kommuner. Vidare redovisar översiktsplanen kortfattat deponi och slambehandling, ansvars och säkerhetsfrågor samt befintliga återvinningscentraler. Översiktsplanen anger även allmänna riktlinjer vid upprättande av detaljplaner. Bland annat säger riktlinjerna att en bedömning ska göras om detaljplanen föranleder behov av område för avfallshantering. 11 96

Behovet av ytterligare återvinningsstationer inom fjällområdet är stort, och översiktsplanen anger att utrymme för sådana bör reserveras vid framtida planering. Avfallshantering är sedan en tid tillbaka även en viktig punkt i arbetet med fördjupade översiktsplaner och i planarbetet. 3.3.9 Mora I Mora finns idag ca 2000 aktiva företag, undantaget enskilda skogsägare, inom en mängd olika branscher. Näringslivet i Mora präglas av tillverkande industri, byggverksamhet, handel och besöksnäring. Besöksnäringen är omfattande och ger bl.a. underlag för en regionalt stark handel. Tillverkningsindustrin i Mora är mycket nyanserad med en handfull större företag och många små. Metallindustrin har av tradition en stark förankring. Branschen har sammanlagt flest antal anställda. Byggverksamhet är branschen med flest antal anställda efter tillverkningsindustrin. Den positiva utvecklingen i Mora med omnejd, inte minst inom besöksnäringen, ger underlag för en stark byggbransch. Handeln är stark och har regional dragningskraft, med två specifika handelsområden; Noret och centrum. Noret är under utveckling till en plats för sällanköp. Mora centrum är den naturliga mötesplatsen med många butiker, restauranger och kaféer. Besöksnäringen är stark tack vare natur, kultur, handel och stora evenemang. Akutsjukhuset i Mora (Landstinget Dalarna) utgör en stor verksamhet med hela norra och västra Dalarna som upptagningsområde och är efter kommunen den största enskilda arbetsgivaren. 3.3.10 Orsa Näringslivet är småskaligt. I Orsa kommun finns ca 550 företag inom en rad olika branscher, undantaget enskilda skogsägare. Besöksnäringen är betydande, med Grönklittsgruppen som dominerande aktör. Det finns även många mindre hotell, boendeanläggningar och restauranger. Besöksnäringen har över tid påverkats positivt av ett flertal olika typer av musik, idrotts, mäss och motorevenemang. Mark och anläggning, transport och entreprenad utgör en betydelsefull bransch med flera stora företag med regional konkurrenskraft. Byggverksamhet är också en stark bransch. Skogsnäringen har alltid varit betydelsefull, med besparingsskogen som en av de större aktörerna. Det finns även många mindre företag inom avverkning, transport och skogsvård. Jordbruk, med anknytande verksamhet, var länge på tillbakagång men har i modern tid återhämtat sig genom t.ex. fårskötsel, köttproduktion och lokalproducerade livsmedel. Större investeringar har gjorts både inom odling, vidareförädling, mejeri och mjölkproduktion. Jordbruket är viktigt, inte minst för det öppna turist och kulturlandskapet. Jordbruk och skogsnäring är sammantaget fortfarande en av Orsas större branscher. Företagstjänster är en bransch som har vuxit kraftigt, med ett stort antal små tjänsteföretag inom t.ex. management, innovation, reklam, projektledning, events och IT. 12 97

Tillverkningsindustri och handel är inga framträdande branscher men sysselsätter ändock ungefär lika många som jord och skogsbruket. Inom träförädling finns det ett flertal finsnickerier. Utvinningsindustrin är, om än blygsamt, representerad genom viss sand och kalkstensbrytning. 3.3.11 Rättvik Näringslivet består av småföretag. De större branscherna i kommunen är turism, handel, träindustri samt jord och skogsbruk. Kommunen har mycket sommargäster både i fritidshus och på camping. Det finns också flera stora återkommande evenemang som Classic Car Week, Musik vid Siljan (Bingsjöstämman) och konserter i Dalhalla. 3.3.12 Smedjebacken Kommunens största tätorter är Smedjebacken och Söderbärke. Näringslivet domineras av en stor metallindustri (Ovako) och flera mindre verkstadsföretag. Smedjebackens kommun är den största arbetsgivaren i kommunen. Flera företag arbetar med hantering av avfall. Ovako arbetar med metallåtervinning (smälter ned metallskrot). Tar bl.a emot metallförpackningar insamlat via återvinningsstationer. Ragnsells har en återvinningsanläggning för verksamhetsavfall (sortering och mellanlagring). Det finns flera campingar i kommunen; Gladtjärn och KlotenMalingsbo. 3.3.13 Säter Näringslivet i Säters kommun präglas av en stark tradition av småföretagsamhet. Kommunen har ett varierat näringsliv och en näringslivsstruktur som består av många företag varav de flesta är små. De branscher som utmärker sig är träindustrin och lantbruket som även historiskt sett varit starka. De största arbetsgivarna är landstinget och kommunen men det som framförallt kännetecknar näringslivet är det stora utbudet av små företag. Det finns ca 1200 företag i kommunen varav de flesta har mellan 110 anställda. Företag som är inriktade mot återanvändning finns i kommunen. Därför finns platser för mellanlagring av överskottsjordmassor, bygg och rivningsavfall och för sådant material som kan återanvändas vid senare tillfällen. Även asfalt mellanlagras och betong krossas och sorteras för att kunna återanvändas till andra ändamål. Nya detaljplaner håller på att tas fram, dessa kommer att fokusera på nya bostäder. I och med att kommunen växer så arbetas det med att se över skolorna i Säters kommun. Ny och ombyggnation av två skolor är redan färdigställt. 3.3.14 Vansbro Näringslivet består av små och medelstora företag varav flera ehandelsföretag. En av de större arbetsgivarna är pizzabageriet Orkla. Några av evenemangen under året är Vansbrosimningen, Pepes fotbollscup, Ingmarsspelen och Trollbröllopet. 13 98

3.3.15 Älvdalen I Älvdalens kommun finns ca 600 företag, undantaget enskilda skogsägare. De flesta företagen i kommunen är små och mikroföretag med 0100 anställda. Största privata arbetsgivare är Idre Fjäll med runt 500 anställda, följt av Pressmaster på ca 100 anställda och Älvdalens utbildningscentrum och Blybergssågen med ca 7080 anställda per företag. Näringslivet är differentierat och nästan alla branscher finns representerade i kommunen. Tillverkningsindustri och besöksnäring är de största branscherna i kommunen. I kategorin tillverkningsindustri finns allt från betong och metallindustri till trävaruframställning. Träindustrin företräds inom sågvaru, möbel, fönster, byggnads/inrednings och prefabhustillverkning. Stora investeringar har nyligen gjorts inom sågverksindustrin, det finns även tillverkning av energipellets samt isolermaterial baserat på återvunnet tidningspapper. Inom besöksnäring finns allt från handel, restaurang, boendeanläggningar såsom hotell, vandrarhem, campingar, stugbyar, aktivitetsföretag osv. Idre Fjäll och Idre Himmelfjällsområdet är ett starkt och expansivt område. Andra starka branscher är byggverksamhet, jord och skogsbruk, åkerier och entreprenadfirmor samt en växande skara friskvårdsföretag. Företagstjänster är en stark bransch med många serviceföretag med olika inriktning som kan kopplas till den starka turismen. Inom jordbruk och fiske är renskötsel och fiskodling/fiskförädling företrädda. Husdjursskötsel, mjölkproduktion och odling förekommer i viss omfattning, liksom jakt och fiskevård. Slakteri och charkuteri är exempel på vissa mindre branscher. Utvinningsindustri är en relativt stark bransch. Materialtäkter och stenbrott är viktiga företrädare och även viss torvindustri förekommer. Prospekteringar i modern tid kanske på sikt kan leda till en nymorgnad gruvindustri. 4 ALTERNATIVA INSAMLINGSSYSTEM MED KÄLLSORTERING MATAVFALL 4.1 SEPARATA KÄRL Detta är det vanligaste systemet i Sverige (64 %) där hushållen har två kärl, ett för matavfall och ett för restavfall. 4.2 FLERFACKSSYSTEM System som utöver matavfall även möjliggör att förpackningar och returpapper kan lämnas i kärl via två flerfacksskärl. Det vanligaste är två 370 l kärl. Det går ofta att även haka på boxar för batterier och lyskällor. Systemet används i mer än 30 kommuner och ökar i användning. 14 99

Figur 1. Två flerfacksskärl. Källa Kristianstad. 4.3 OPTISK SORTERING Olikfärgade påsar används i hushållet som läggs i kärl för sortering i en central sorteringsanläggning som bygger på optisk avläsning av färger. I dagsläget är det främst matavfall och restavfall som tillämpas för detta men det finns även utbyggt (eller pågår utbyggnad) i ett fåtal kommuner (3) för förpackningar och returpapper exkl. glas. Systemet tillämpas i villabebyggelse. Glas kan ej hanteras med optisk sortering vilket kräver ett eget insamlingssystem. Figur 2. Optisk sortering i hushåll. Källa Optibag. 4.4 GEMENSAMMA HÄMTPLATSER Det finns olika upplägg där hushållen lämnas avfall vid gemensamma platser, ofta i anslutning till ett kvarter, flerbostadshus eller tillfartsväg. De olika systemalternativen (separata, fyrfack, optisk, sopsug, djupbehållare, etc.) kan appliceras och gemensamt är att flera fastighetsägare/hushåll gemensamt utnyttjas behållare för avfall. I flerbostadshus är detta i princip alltid aktuellt men det är också vanligt i glesbebyggda områden eller i områden med dåliga vägförhållanden. 15 100

Det har också testats så kallad kvartersnära hämtning där det finns större behållare med möjlighet att lägga förpackningar och returpapper samt mat och restavfall från hela kvarteret. Syftet kan vara dels att minska transporter och effektivisera insamling. Andra aspekter kan vara minskade risker för boende och sociala fördelar. 4.5 KOSTNADER OCH MILJÖEFFEKTER Det har kommit två rapporter från Avfall Sverige, gällande utvärdering plockanalyser samt ekonomi kopplat till olika avfallssystem. 2016:28. Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat och restavfall. 2016:29. Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner Sammantaget visar dessa att FNI med fyrfack är klart bäst ur miljösynpunkt och kostnaderna är relativt likvärdiga såtillvida det inte är fråga om väldigt glest befolkade kommuner. Rekommendationen är att ej välja system med kostnaderna som viktigaste styrmedel. Nedan framgår utdrag från några bilder från branschorganisationen Avfall Sverige; Figur 3. Innehåll av olika fraktioner i restavfall (brännbart). Som synes uppvisar fyrfackssystem klart bäst värden i synnerhet innehåll av förpackningar och returpapper som ej ska vara där. 16 101

Figur 4. Den mängd matavfall som sorteras ut utifrån bedömd potential. Sammanfattningsvis bör även andra aspekter än ekonomi tillmätas stor vikt vid val av insamlingslösning, till exempel kvalitet och mängd av utsorterade fraktioner, miljö, användarperspektiv inklusive hushållens arbetsinsats samt systemens tekniska begränsningar. I övrigt framkom bland annat följande; Under en vecka uppkommer från ett villahushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 7,2 kg mat och restavfall varav 2,8 kg utgörs av matavfall och 4,4 kg utsorterat restavfall. Matavfallsfraktionen består av cirka 96 procent matavfall och resterande del är till exempel mjukpapper. Det utsorterade restavfallet består av 1 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,251) kg förpackningar och returpapper, 1,7 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Under en vecka uppkommer från ett lägenhetshushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 5,2 kg mat och restavfall, varav matavfallsfraktionen är 1,1 kg där cirka 93 procent utgörs av matavfall. Det utsorterade restavfallet består av 1,2 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,252) kg förpackningar och returpapper, 1,4 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Hushåll utan utsortering av matavfall genererar ungefär lika stora mängder mat och restavfall som hushåll med separat insamling av matavfall. I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre än i lägenhetshushåll. Hela 73 procent av matavfallet från villahushåll är rätt sorterat jämfört med 47 procent i lägenhetshushåll. Detta gäller i genomsnitt för hushåll med utsortering av matavfall men källsorteringsgraden beror även på typ av insamlingssystem. I villahushåll är den totala mängden mat och restavfall mindre vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaden är att en större mängd 17 102

förpackningar och returpapper sorteras ut vid insamling med fyrfackskärl, vilket ger en mindre mängd utsorterat restavfall än vid insamling med separata kärl. I villahushåll är mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fyrfacksinsamling 40 procent lägre än vid insamling i separata kärl. I flerbostadshus är den totala mängden mat och restavfall mindre vid insamling med separata kärl jämfört med underjordsbehållare, sopsug eller optisk sortering. I flerbostadshus är mängden förpackningar och returpapper i utsorterat restavfall vid separata kärl är drygt 30 procent lägre, och vid underjordsbehållare 20 procent lägre, än vid optisk sortering eller sopsug. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fastighetsnära insamling i separata kärl är 20 procent lägre än där hushållen endast är hänvisade till återvinningsstationer. För villahushåll är renheten på matavfallsfraktionen högst för fyrfackskärl och separata kärl (96 97 procent) och lägst för optisk sortering (92 procent). Hos lägenhetshushåll ger insamling av matavfall i separat kärl det renaste matavfallet (97 procent). Lägst renhet hos lägenhetshushåll har matavfallsfraktionen vid insamling i underjordsbehållare (90 procent), optisk sortering (87 procent) och sopsug (86 procent). Vid insamling med separata kärl är renhetsgraden på matavfallet högre hos de kommuner som använder papperspåsar än hos de som använder påsar av bioplast eller annan plast. I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre, det vill säga en större andel av matavfallet är rätt sorterat, vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Lägst källsorteringsgrad uppnås med optisk sortering. Även i lägenhetshushåll har insamlingssystemet betydelse för källsorteringsgraden för matavfall. Störst andel rätt sorterat matavfall är det vid insamling med separata kärl jämfört med optisk sortering eller underjordsbehållare. Lägst är källsorteringsgraden vid sopsug. De enskilt största kostnaderna är insamlingskostnaderna, utom vid insamling i olikfärgade påsar från både villor och lägenheter där kostnaderna för optisk sortering för flera av pilotkommunerna överstiger insamlingskostnaderna. Andra betydande kostnader är: o o o Kärlkostnader, vid insamling i fyrfackskärl. Påskostnader, vid insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering. Kostnader för återvinningsstationer, särskilt för insamlingslösningar utan FNI. 18 103

5 AVFALLSMÄNGDER 5.1 INLEDNING Alla indata, nyckeltal och statistik är hämtade från Avfall Sveriges Avfall web. Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfall och Avfall web är det nationella data och statistikverktyget, som även utgör grund för annan nationell rapportering (NV, SCB, Kolada, etc.). 5.2 INDATA Tabell 2. Mängder hushållsavfall exkl. slam Hushållsavfall exkl. slam, 2016 (2015), ton Hushållsavfall exkl. slam Matoch restavfall varav matavfall Grovavfall varav restavfall Förpackningar och returpapper Farligt avfall Avesta 12 695 5404 809 4595 5925 1106 260 12 249 5287 119 5168 5840 1015 107 Borlänge 21 401 11 585 2429 9156 5492 3856 468 21 697 10 144 2206 7938 7668 3389 496 Falun 26 478 9885 3840 6045 11 263 4688 642 28 920 9752 3626 6126 12 106 6526 536 Gagnef 4976 1501 600 901 2702 648 125 5137 1573 577 996 2806 642 116 Hedemora 8076 3420 631 2789 3750 778 128 10 418 2676 791 1885 6436 1252 54 Leksand 9819 3995 1452 2543 4462 1132 230 10 126 3811 1287 2524 4956 1131 228 Ludvika 14 207 6833 6833 4965 2098 311 13 580 6370 6370 4693 2174 343 MalungSälen 9910 3634 629 3005 5167 957 152 11 236 6433 633 5800 3672 1041 90 Mora 11 255 3730 1223 2507 5590 1716 219 11 463 3577 1214 2363 5981 1695 210 Orsa 4572 1615 359 1256 2346 528 83 4325 1638 330 1308 2061 528 98 19 104

Hushållsavfall exkl. slam, 2016 (2015), ton Hushållsavfall exkl. slam Matoch restavfall varav matavfall Grovavfall varav restavfall Förpackningar och returpapper Farligt avfall Rättvik 6796 2379 769 1610 3340 919 158 6156 2266 753 1513 2732 995 163 Smedjebacken 6306 1792 161 1631 3649 713 152 6430 1774 142 1632 3754 851 51 Säter 590 590 2937 2417 2417 520 Vansbro 3347 1061 403 658 1581 639 66 3264 998 380 618 1516 689 61 Älvdalen 4235 2047 307 1740 1245 855 88 4763 1919 254 1665 1942 828 74 DALARNA 144 670 58 881 13 612 45 269 61 477 21 223 3089 151 850 60 635 12 312 48 323 66 163 23 276 2633 Tabell 3. Mängder grovavfall Grovavfall 2016 (2015), ton Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktionsmaterial Inert Avesta 625 1825 2035 529 113 0 0 0 200 238 624 1666 1826 601 89 0 0 18,3 200 460 Borlänge 38 1250 1466 1472 205 618 DS 1973 2568 1566 251 890 Falun 1736 3604 3788 1282 284 36 1983 195 2289 2943 3083 1378 255 66 987 0 Gagnef 270 969 727 362 43 1,9 140 198 243 955 762 370 38 1,0 131 190 Hedemora 420 150 2161 432 92 0 284 1900 2800 817 440 91 0 0 190 Leksand 792 1497 869 475 70 3,4 235 345 20 105

Grovavfall 2016 (2015), ton Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktionsmaterial Inert 755 1613 1304 488 80 1,5 316 314 Ludvika 745 1553 961 734 90 3 6 483 665 1689 902 706 83 4 64 226 MalungSälen 55 1966 2172 485 9,13 371 50 1491 1151 451 8 459 Mora 1221 1627 1284 516 70 80 53 351 263 1028 1710 1341 558 76 78 28 728 303 Orsa 571 962 431 258 23 33 14,5 DS 380 699 439 271 26 37 7,5 52 90 Rättvik 411 1083 909 336 54 8,3 156 255 369 984 646 305 53 0,10 44 224 Smedjebacken 150 2200 519 387 7,4 220 150 2204 554 450 227 Säter 853 419 Vansbro DS 880 290 208 23 0,46 104 747 335 214 22 0,37 125 Älvdalen 0 21 564 304 42 24 5,5 111 689 673 291 24 24 119 DALARNA 7034 19 587 18 176 7780 1109 0 140 145,6 3065 3685 8453 22 163 17 254 8089 1096 0 143 186,7 2458 4236 21 106

22 Grovavfall 2016 (2015), ton Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metall Gips Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Avesta 625 624 1825 1666 2035 1826 529 601 113 89 0 0 0 0 0 18,3 200 200 238 460 Borlänge 38 1250 1973 1466 2568 1472 1566 205 251 618 890 Falun 1736 2289 3604 2943 3788 3083 1282 1378 284 255 36 66 1983 987 195 0 Gagnef 270 239 969 955 727 762 362 370 43 38 11,1 1,0 131 198 190 Hedemora 420 1900 150 2800 2161 817 432 440 92 91 0 0 0 284 190 Leksand 792 755 1497 1613 869 1304 475 488 70 80 20 1,5 235 316 345 314 Ludvika 745 665 1553 1689 961 902 734 706 90 83 3 4 6 64 483 226 MalungSälen 55 50 1966 1491 2172 1151 485 451 8 9,13 371 459 Mora 1221 1028 1627 1710 1284 1341 516 558 70 76 80 78 351 728 263 303 Orsa 571 380 962 699 431 439 258 271 23 26 33 37 0 52 DS 90 Rättvik 411 369 1083 984 909 646 336 305 54 53 10,8 0,57 156 44 255 224 Smedjebacken 150 150 2200 2204 519 554 387 450 7,4 220 227 Säter 853 419 Vansbro 880 747 290 335 208 214 23 22 2,73 0,37 104 125 107

Grovavfall 2016 (2015), ton Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktionsmaterial Inert Älvdalen 0 21 564 304 42 24 111 68 673 291 24 24 119 DALARNA 7034 19 587 18 176 7780 1109 0 140 103,1 2925 3685 8449 22 163 17 254 8089 1096 0 139 130 2458 3383 Tabell 4. Mängder farligt avfall Farligt avfall 2016, (2015) kg Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt från hushåll Impregnerat trä Asbest Övrigt Avesta 878 24 767 14 478 20 242 161 080 25 360 14 161 792 24 408 14 125 19 562 0 29 400 19 138 Borlänge 8064 64 823 28 288 37 458 287 460 8930 33 222 8937 60 147 25 526 26 453 341 880 15 240 18 029 Falun 48 422 58 395 4736 35 381 450 680 13 870 12 953 11 716 57 546 61 242 28 337 344 290 19 930 13 450 Gagnef 9867 15 780 12 320 12 473 69 945 4020 958 9318 15 739 12 778 11 534 62 610 3560 773 Hedemora 4658 1131 27 281 10 100 83 220 0 2450 20 431 4619 11 867 10 386 1300 500 5365 Leksand 13 321 23 865 18 402 14 775 155 760 2460 1659 13 509 24 069 18 480 16 257 150 000 4560 1433 Ludvika 23 826 21 706 33 087 23 687 195 180 13 900 0 23 310 0 60 719 21 155 216 010 22 340 0 MalungSälen 471 17 550 15 635 9000 81 520 16 620 11 795 626 14 082 14 338 6400 23 000 19 000 13 258 Mora 6741 25 682 15 539 19 175 137 000 7100 8511 6120 25 191 15 247 20 699 127 000 4440 11 963 Orsa 2631 8289 7138 7660 52 000 2000 3480 23 108

Farligt avfall 2016, (2015) kg Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt från hushåll Impregnerat trä Asbest Övrigt 2619 8856 7474 5850 65 000 6480 2422 Rättvik 8981 18 612 15 217 12 569 87 535 14 340 1518 10 728 17 804 13 393 10 272 101 005 9580 553 Smedjebacken 361 14 938 9915 13 478 102 140 2760 8893 380 15 602 11 401 11 308 0 4000 8304 Säter 520 25 000 11 800 16 940 9700 Vansbro 5485 7626 8596 5581 37 820 560 912 5566 7321 8848 6164 30 240 2780 926 Älvdalen 4766 10 636 8886 7426 41 540 10 600 4415 2477 9100 8609 7684 37 000 5320 4343 DALARNA 138 472 313 800 219 518 229 005 194 2880 122 520 104 927 117 049 309 484 284 047 213 861 1499 335 164 070 109 657 Tabell 5. Mängder flytande avfall Slam 2016, (2015), ton Flytande avfall från hushåll (latrin) Flytande avfall från hushåll (slam) Flytande avfall från hushåll (fett) Frityr och matfett från hushåll Avesta 2,50 5473 106 0,00 2,67 4931 0,00 0,00 Borlänge 2,34 5965 1562 0,00 2,16 5562 ET 0,00 Falun ET 8,50 12 275 ET Gagnef 4,30 662 120 2,30 2,0 662 120 1,55 Hedemora 4,90 4760 0,00 0,00 5,50 4965 0,00 0,00 24 109

Slam 2016, (2015), ton Flytande avfall från hushåll (latrin) Flytande avfall från hushåll (slam) Flytande avfall från hushåll (fett) Frityr och matfett från hushåll Leksand 4,30 4200 160 3,20 2,20 4200 160 1,80 Ludvika 5,00 4382 69 69 6,00 5625 107 107 MalungSälen 4,40 7489 248 ET DS 11 962 380 ET Mora 3,00 2968 261 ET 3,00 3145 255 ET Orsa 0,00 2714 75 0,00 0,00 2821 56 0,00 Rättvik 0,70 5224 150 2,52 1,60 5224 150 0,00 Smedjebacken 2,26 4950 97 0,78 5,22 5182 69 0,50 Säter Vansbro 2,80 1965 60 0,00 0,45 1965 60 0,00 Älvdalen 1,00 4228 189 0,00 2,00 4161 184 0,00 DALARNA 37,5 54 980 3097 77,8 41,3 72 680 1541 110,85 25 110

6 AVFALLSANLÄGGNINGAR 6.1 ÅTERVINNINGSSTATIONER (ÅVS) Tabell 6. Återvinningsstationer (ÅVS) ÅVS, 2016 Antal ÅVS Avesta 19 Borlänge 29 Falun 35 Gagnef 11 Hedemora 11 Leksand 10 Ludvika 25 MalungSälen 21 Mora 20 Orsa 8 Rättvik 10 Smedjebacken 19 Säter 12 Vansbro 6 Älvdalen 15 DALARNA 251 26 111

6.2 ÅTERVINNINGSCENTRALER (ÅVC) Tabell 7. Återvinningscentraler (ÅVC) ÅVC, 2016 ÅVC Plats Mottagning för återanvändning/återbruk Avesta 2 Karlslund, Horndal Nej Borlänge 1 Fågelmyra Ja Falun 3 Falu tätort, Bjursås, Svärdsjö Falu tätort Ja Bjursås Nej Svärdsjö Nej Gagnef 2 Djurås, DalaFloda Djurås Ja DalaFloda Nej Hedemora 1 Hamre Ja Leksand 1 Limhagen, Leksands tätort Nej Ludvika 2 Björnhyttan, Fredriksberg Björnhyttan Ja, Fredriksberg Nej MalungSälen 3 Malung, Lima, Sälen Malung och Lima Ja. Sälen Nej Mora 1 Vattumyren Ja Orsa 1 Heden Ja Rättvik 2 Drafsån Nej Smedjebacken 2 Humboberget (Smedjebacken) Nortippen (Söderbärke) Säter 1 Säters stadsdel Ja Nej Vansbro 1 Bäckdalen Nej Älvdalen 3 Älvdalen, Särna, Idre Nej DALARNA 26 27 112

7 FÖREBYGGANDE AV AVFALL Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallshierarkin och det är prioriterat i både den europeiska och i den svenska avfallslagstiftningen. Avfallshierarkins prioriteringsordning är: förebyggande av avfall återanvändning materialåtervinning annan återvinning, till exempel energiåtervinning bortskaffande. Nationellt har fokus lagts på fyra avfallsströmmar som har stor miljöpåverkan: textilier mat elektronik bygg och rivningsavfall. Som ett exempel kan nämnas att kostnaden för matsvinnet motsvarar 4 000 6 000 kronor för ett hushåll varje år. Som matsvinn räknas onödigt matavfall, det vill säga mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt och konsumerats i rätt tid. I Dalarna samarbetar kommuner och länsstyrelse i ett flertal samverkansformer med syfte att förebygga avfall. Olika nätverksgrupper med olika tema/ansvarsområden är bildade och utvecklas successivt, där varje kommun har deltagare från olika berörda verksamhetsområden. Området förebyggande av avfall berör i första hand följande nätverksgrupper; Förebyggandegruppen, Hållbar konsumtion, Kostnätverket, Miljötinget och Miljöstrategiskt nätverk. Inom Dala Avfall samverkar länets renhållare löpande med information kring området förebyggande. Informationsarbetet läggs upp med en långsiktig Informationsplan som sträcker sig över avfallsplaneperioden. Olika kampanjer samordnas löpande inom flera delområden och informationsmaterial utvecklas till del gemensamt. Exempel på samordnade insatser utgör etableringen av en heltäckande textilinsamling i länet. Befolkningens attityder till förebyggande av avfall, t.ex. genom ändrat levnadssätt och konsumtionsmönster mäts regelbundet, se tabell 9 nedan. På kommunnivå sker naturligtvis än mängd aktiviteter, både via ideella krafter och privata och offentliga aktörer. 28 113

Tabell 8. Kundundersökning 2017 attityder och beteenden (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) ATTITYDER OCH BETEENDEN, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET VILLIG ATT ÄNDRA LEVNADSSÄTT FÖR ATT MINIMERA AVFALLS MÄNGDERNA ANDEL SOM GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET STYR SIN KONSUMTION MOT ÖKAD ÅTER ANVÄNDNING ANDEL SOM GANSKA ELLER MYCKET SANNOLIKT SKULLE SÄLJA/ LÄMNA SAKER FÖR ÅTER ANVÄNDNING ANDEL SOM GANSKA ELLER MYCKET SANNOLIKT SKULLE KÖPA BEGAGNADE SAKER Avesta 52 48 81 36 Borlänge 55 50 86 42 Falun 59 56 89 57 Gagnef 56 59 84 54 Hedemora 53 50 81 49 Leksand 63 61 88 51 Ludvika 51 57 86 46 MalungSälen 53 59 77 40 Mora 58 56 82 42 Orsa 56 63 84 51 Rättvik 56 57 86 55 Smedjebacken 52 48 80 47 Säter 51 52 82 54 Vansbro 54 58 80 52 Älvdalen 58 56 81 53 Dalarna 2017 55 55 83 49 Dalarna 2015 41 50 81 47 Dalarna 2013 33 49 Sverige 2017 55 53 84 46 Styrkor Generellt allt bättre attityder och beteenden Stor ökning av andelen hushåll som är villig att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder 29 114

Stor andel säljer/lämnar saker för återanvändning I jämförelse med Sverige så har Dalarna bättre omdömen generellt för de som anger att de styr sin konsumtion mot ökad återanvändning och som vill köpa begagnade saker 8 KÄLLSORTERING Nuvarande system för källsortering är separata kärl för matavfall samt restavfall för alla kommuner utom Ludvika och Säter som har den minimala nivån med mat och restavfall i samma kärl. Alla hushåll sorterar ut farligt avfall samt förpackningar och returpapper. De är möjligt i alla kommuner att hemkompostera matavfall. Samtliga kommuner erbjuder invånare och företag att lämna grovavfall och farligt avfall vid ÅVC. I vissa kommuner sker mobila insamlingsturer och det är vanligt att det går att beställa budning av grovavfall. Tabell 9. Plockanalys 2015, andel i restavfall (röd= minst 10 % sämre än Sverige), grön= minst 10 % bättre). ENVIR 20151230. PLOCKANALYS, 2015, ANDEL % ANDEL FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET ANDEL FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET Avesta 43 0,30 Borlänge 46 0,39 Falun 41 0,56 Gagnef 49 0,32 Hedemora 38 0,20 Leksand 42 0,19 MalungSälen 36 0,63 Mora 39 0,11 Orsa 36 0,36 Rättvik 48 0,43 Smedjebacken Vansbro 38 0,40 Älvdalen 32 0,34 Dalarna 40 0,36 30 115

PLOCKANALYS, 2015, ANDEL % ANDEL FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET ANDEL FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET Sverige 2 35 0,46 Tabell 10. Plockanalys 2015, kg/hushåll*vecka (röd= minst 10 % sämre än Sverige), grön= minst 10 % bättre). ENVIR 20151230. PLOCKANALYS, 2015, KG/HUSHÅLL*VECKA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL VILLA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL LÄGENHET FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL VILLA FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL LÄGENHET Avesta 3,67 0,006 Borlänge 1,79 0,90 0,007 0,010 Falun 1,33 0,92 0,008 0,012 Gagnef 2,59 1,72 0,004 0,025 Hedemora 1,05 2,86 0,004 0,041 Leksand 1,13 1,22 0,002 0,015 Ludvika 3,14 2,54 0,014 0,010 MalungSälen 0,92 1,00 0,016 0,007 Mora 1,23 1,37 0,002 0,024 Orsa 1,31 1,03 0,011 0,004 Rättvik 1,22 1,58 0,015 0,011 Smedjebacken Säter 2,87 0,005 Vansbro 1,16 1,00 0,011 0,006 Älvdalen 1,17 1,49 0,012 0,019 Dalarna 1,76 1,46 0,008 0,018 Sverige 1,52 1,52 0,02 0,02 2 Avfall Sverige Rapport 2016:28. Kommuner med källsortering matavfall. 31 116

Styrkor Mycket väl fungerande källsortering av farligt avfall samt elavfall/batterier, synnerhet i villahushåll Svagheter Källsortering av förpackningar och returpapper är bristfällig i många av kommunerna, särskilt i kommuner utan källsortering matavfall 9 STATISTIK AVFALLSMÄNGDER 9.1 INSAMLING AV HUSHÅLLSAVFALL I tabeller anger grönt> 20 % bättre och rött> 20 % sämre än Sverige medel, om inte annat anges. Dessa värden anges enbart när tal är värderingsbara, d.v.s. det anger en styrka eller svaghet. Tabell 11. Nyckeltal och statistik hushållsavfall (röd= minst 10 % sämre än Sverige avseende 2016), grön= minst 10 % bättre avseende 2016). Hushållsavfall exkl. slam 2016, (2015) kg/person Hushållsavfall exkl. slam Avesta 556 547 Borlänge 421 434 Falun 463 512 Gagnef 482 478 Hedemora 532 692 Leksand 564 603 Ludvika 523 505 230 230 220 195 167 167 140 141 217 173 221 219 241 225 varav insamlat matavfall 34 5,2 46 42 65 62 56 52 40 51 80 74 0 0 Matoch restavfall Grovavfall 253 254 104 148 190 207 251 252 238 416 246 285 175 166 Farligt avfall, exkl. el 11,13 4,67 8,90 9,55 10,84 9,17 11,67 10,45 8,19 3,52 12,72 13,11 10,99 12,15 Förpackningsoch tidningsmaterial MalungSälen 386 137 24 195 5,76 36 47 44 73 65 79 111 60 58 49 81 63 65 74 77 32 117

Hushållsavfall exkl. slam 2016, (2015) kg/person Hushållsavfall exkl. slam Mora 530 varav insamlat matavfall Matoch restavfall Grovavfall Farligt avfall, exkl. el Förpackningsoch tidningsmaterial 440 246 24 140 3,46 40 554 Orsa 615 599 Rättvik 549 527 Smedjebacken 579 605 Säter Vansbro 480 483 Älvdalen 373 425 Dalarna medel 504 529 Sverige 507 505 172 166 213 219 186 188 160 163 214 147 143 176 165 188 190 210 213 56 56 47 44 60 62 14,4 13 56 54 26 22 43 40 33 27 258 278 309 276 262 226 326 344 219 217 107 167 224 241 199 204 10,13 9,79 10,96 13,19 12,44 13,52 13,62 4,68 9,22 8,84 7,59 6,40 10,3 8,8 8,6 8,5 79 79 70 71 72 82 64 78 53 46 89 98 73 71 65 71 68 69 33 118

Tabell 12. Nyckeltal och statistik miljö (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Miljö insamling, 2016, (2015) Miljövänliga drivmedel insamling mat och restavfall, % Avesta 50 (21) Borlänge 94 (55) Falun 100 (44) Gagnef 38 (32) Hedemora 0 (0) Leksand 38 (32) Ludvika 5 (5) MalungSälen Mora 0 (0) Orsa 0 (0) Rättvik 38 (32) Smedjebacken 5 (0) Säter 0 (0) Vansbro 38 (32) Älvdalen 0 (0) Dalarna medel 31,2 (16,9) Sverige 46 (37) Tabell 13. Kundundersökning 2017 generella avfallstjänster (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) ATTITYDER OCH BETEENDEN, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJDA MED KOMMUNENS AVFALLSHANTERING ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJDA MED HUR HÄMTNING AV HUSHÅLLSAVFALL FUNGERAR ANDEL SOM TYCKER DET ÄR GANSKA ELLER MYCKET ENKELT ATT LÄMNA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER TILL ÅTERVINNING ANDEL SOM TYCKER ATT DET ÄR GANSKA ELLER MYCKET ENKELT ATT LÄMNA GROVAVFALL Avesta 80 86 77 64 Borlänge 87 93 81 64 Falun 89 91 81 79 34 119

Gagnef 72 71 77 66 Hedemora 74 81 73 72 Leksand 87 85 83 78 Ludvika 85 94 71 64 MalungSälen 67 66 77 62 Mora 85 84 75 74 Orsa 85 85 75 72 Rättvik 84 81 76 65 Smedjebacken 84 91 80 70 Säter 76 89 72 57 Vansbro 76 89 75 53 Älvdalen 67 74 75 57 Dalarna 2017 80 84 77 66 Dalarna 2015 82 86 80 62 Dalarna 2013 81 87 62 Sverige 2017 82 87 78 66 Styrkor Liten mängd mat och restavfall Allt fler tycker att det är enkelt att lämna grovavfall Svagheter Liten användning av miljövänliga drivmedel vid insamling av hushållsavfall Stor mängd grovavfall Ganska stor andel hushåll anser att det hämtningen av avfall vid sin fastighet fungerar bristfälligt 35 120

9.2 INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER Återvinningsstationer (ÅVS) används för att samla in förpackningar och returpapper som ligger under producentansvar. Producenterna har bildat Förpacknings och tidningsinsamlingen för att ansvara för insamlingen. Tabell 14. Täthet ÅVS. ÅVS, 2016, (2015) ÅVS PER 1000 PERSONER Avesta 0,81 (0,83) Borlänge 0,55 (0,56) Falun (0,62) Gagnef 1,02 (0,99) Hedemora 0,70 (0,71) Leksand 0,55 (0,57) Ludvika 0,88 (0,88) MalungSälen 0,79 (0,80) Mora 1,01 (1,02) Orsa 0,79 (0,94) Rättvik 0,78 (0,83) Smedjebacken 1,70 (1,74) Säter 1,01 Vansbro 0,83 (0,86) Älvdalen 1,29 (1,29) Dalarna 0,9 (0,9) Sverige 0,72 (0,75) Tabell 15. Nyckeltal och statistik förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper Avesta 6,2 2,6 0,9 16,0 22 7,1 2,7 0,9 11,1 22 Borlänge 6,6 4,1 1,9 29 32 6,5 3,5 2,1 17,7 36 36 121

Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper Falun 7,1 5,6 2,0 31 34 7,8 6,5 2,4 45 50 Gagnef 9,7 6,7 2,7 21 20 8,7 6,3 3,2 15,7 24 Hedemora 8,4 5,5 1,8 14,1 19,6 10,5 5,7 1,7 10,3 53 Leksand 8,4 5,8 2,0 27 19,6 9,1 5,9 1,8 18,5 30 Ludvika 12,4 6,7 2,6 21 31 16,3 7,1 3,3 17,6 33 MalungSälen 5,2 2,8 1,1 18,3 8,8 5,0 2,7 1,0 19,1 12,7 Mora 11,4 7,5 2,0 22 36 11,2 8,0 2,1 22 35 Orsa 8,6 7,8 1,7 27 25 9,8 7,1 1,8 25 27 Rättvik 9,7 6,0 2,8 31 23 10,7 6,1 2,6 34 29 Smedjebacken 11,3 9,5 2,0 18,1 33 12,1 8,1 2,1 11,1 45 Säter 7,4 3,2 1,9 18,7 22 8,3 3,3 1,3 11,2 22 Vansbro 15,7 10,7 2,4 23 36 16,0 10,0 3,1 23 47 Älvdalen 18,5 11,3 3,6 25 15,1 17,9 10,6 5,0 22 15,7 Dalarna medel 9,8 6,4 2,1 22,9 25,1 10,4 6,2 2,3 20,3 33 37 122

Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper Sverige 13,9 6,7 1,7 18,8 26 13,9 6,3 1,7 17,9 29 Tabell 16. Kundundersökning 2017 förpackningar och returpapper (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMAN FATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNG LIGHET ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR ÅVS FUNGERAR NÄR DET GÄLLER ATT LÄMNA FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR OFTA BEHÅLLARNA TÖMS PÅ ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVS Avesta 62 77 73 46 39 Borlänge 63 81 76 45 35 Falun 58 80 71 41 29 Gagnef 67 81 78 41 44 Hedemora 56 71 69 33 33 Leksand 75 79 82 55 53 Ludvika 62 75 67 35 23 MalungSälen 69 75 74 49 54 Mora 60 76 71 33 33 Orsa 57 74 76 47 38 Rättvik 64 72 77 45 41 Smedjebacken 56 81 66 29 28 Säter 66 71 74 45 48 Vansbro 63 79 73 42 42 Älvdalen 59 66 71 44 37 Dalarna 2017 62 76 73 42 38 Dalarna 2015 71 70 77 48 49 38 123

FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMAN FATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNG LIGHET ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR ÅVS FUNGERAR NÄR DET GÄLLER ATT LÄMNA FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR OFTA BEHÅLLARNA TÖMS PÅ ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVS Dalarna 2013 71 75 78 48 50 Sverige 2017 67 79 77 47 43 Styrkor Jämförelsevis hög täthet på återvinningsstationer Svagheter Generellt låg och sjunkande kundnöjdhet återvinningsstationer 9.3 INSAMLING AV GROVAVFALL Grovavfall samlas normalt in via kommunens återvinningscentraler. Det kan även vara möjligt att få grovavfall hämtat vid fastighet. Med grovavfall avses skrymmande hushållsavfall som ej kan lämnas i kärl vid fastighet. Tabell 17. Nyckeltal och statistik mängder grovavfall Grovavfall 2016, (2015) kg/person Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metallskrot Gips Avesta 27 27 78 72 87 79 23 26 4,8 3,9 Borlänge 0,72 24 38 28 49 28 30 3,9 4,8 Falun 29 39 61 50 64 53 22 24 4,8 4,4 Gagnef 25 22 90 86 68 68 34 33 4,0 3,4 Hedemora 27 9,6 137 27 5,9 39 124

Grovavfall 2016, (2015) kg/person Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metallskrot Gips 123 181 53 28 5,9 Leksand 44 83 48 26 3,9 43 93 75 28 4,6 Ludvika 26 55 34 26 3,2 24 60 32 25 2,9 MalungSälen 2,1 74 82 18,3 0 2 57 44 17,2 0.3 Mora 56 75 59 24 3,2 48 79 62 26 3,5 Orsa 75 127 57 34 3,0 51 93 59 36 3,5 Rättvik 32 85 71 26 4,2 31 81 53 25 4,4 Smedjebacken 13,4 197 46 35 13,8 202 51 41 Säter 76 Vansbro 122 40 29 3,2 107 48 31 3,1 Älvdalen 0 1,8 48 26 3,6 0 59 58 25 2,1 Dalarna medel 27,5 77,3 62 27 4,0 35 89,9 57 28 3,6 Sverige 32 57 44 21 3,8 34 57 47 21 3,9 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Avesta 0 0 0 8,5 10,2 0 0,79 8,7 20 40 125

Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Borlänge 11,7 17,1 Falun 0,61 33 3,3 1,13 16,9 0 Gagnef 0,18 13,03 18,4 0,09 11,8 17,1 Hedemora 0 18,1 0 0 12,3 Leksand 1,19 12,96 19,1 0,09 18,1 18,0 Ludvika 0,11 0,21 17,0 0,14 2,26 8,0 MalungSälen 0,34 14 17,5 Mora 3,7 2,45 16,18 12,1 3,6 1,31 34 14,1 Orsa 4,4 1,91 4,9 1,0 7,0 12,1 Rättvik 0,65 12,22 20 0,01 3,6 18,5 Smedjebacken 0,66 19,7 21 Säter 37 Vansbro 0,06 14,5 0,05 17,9 Älvdalen 2,1 0,47 9,5 2,0 10,2 Dalarna medel 0,59 14,4 0,67 16,1 41 126

Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Sverige 0,01 1,2 0,23 21 8,4 0,19 1,3 0,04 21 8,8 Tabell 18. Nyckeltal och statistik övrigt grovavfall (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Övrigt, grovavfall 2016, (2015) Byggmaterial till återanvändning, kg/person Avesta 0,00 0,00 Borlänge Falun 0,00 0,00 Gagnef Hedemora 0,00 0,00 Leksand Ludvika MalungSälen Mora 0,02 0,02 Orsa 0,03 0,01 Rättvik Textil till återanvändning, kg/person 1,54 0,00 0,15 1,23 1,13 0,79 0,09 0,08 0,08 Öppettider största ÅVC, tim./vecka 54 53 72 72 70 68 23 23 55 54 Öppettider största åvc kväll/helg, tim./vecka Smedjebacken 0,66 19 5 0,86 0,08 3,14 2,26 0,89 2,67 1,37 2,11 1,04 0,60 0,04 42 42 48 48 37 37 38 38 19 19 37 37 9 8 27 27 25 23 5,1 5,1 10 9 12 12 13 13 3,75 3,75 10 10 7 7 7 7 42 127

Övrigt, grovavfall 2016, (2015) Byggmaterial till återanvändning, kg/person Säter Vansbro Älvdalen 0,00 Textil till återanvändning, kg/person Öppettider största ÅVC, tim./vecka Öppettider största åvc kväll/helg, tim./vecka 0,50 19 5 0,00 Dalarna medel Sverige 0 0 0,29 0,05 0,00 0,00 1,37 0,56 1,1 0,59 19,2 19,2 25 25 39,9 39,6 46 46 4,2 4,2 10,25 10,25 10,6 10,3 10 10 Tabell 19. Kundundersökning 2017 grovavfall (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMANFATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED NÄRHET TILL ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED ÖPPETTIDER PÅ ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED FRAMKOMLIGHET VID ÅVC Avesta 74 69 69 61 Borlänge 89 62 92 78 Falun 94 74 79 76 Gagnef 84 78 57 76 Hedemora 93 77 75 88 Leksand 95 80 83 92 Ludvika 97 63 86 92 MalungSälen 82 73 50 83 43 128

GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMANFATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED NÄRHET TILL ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED ÖPPETTIDER PÅ ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED FRAMKOMLIGHET VID ÅVC Mora 94 72 79 94 Orsa 92 77 64 91 Rättvik 93 64 73 92 Smedjebacken 91 68 64 84 Säter 89 59 67 80 Vansbro 87 47 48 85 Älvdalen 84 61 48 88 Dalarna 2017 89 68 69 84 Dalarna 2015 89 64 70 84 Dalarna 2013 85 64 67 78 Sverige 2017 88 71 71 80 GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION/ SKYLTNING VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED PERSONALENS KUNNIGHET OCH SERVICEKÄNSLA VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVC Avesta 66 73 61 Borlänge 86 84 86 Falun 88 86 93 Gagnef 79 72 81 Hedemora 93 90 97 Leksand 94 89 97 Ludvika 92 88 94 MalungSälen 81 84 88 44 129

GROVAVFALL/ÅVC, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION/ SKYLTNING VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED PERSONALENS KUNNIGHET OCH SERVICEKÄNSLA VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVC Mora 94 89 96 Orsa 93 87 95 Rättvik 92 91 95 Smedjebacken 86 90 93 Säter 86 82 86 Vansbro 84 86 92 Älvdalen 82 90 85 Dalarna 2017 86 85 89 Dalarna 2015 86 87 89 Dalarna 2013 82 85 85 Sverige 2017 82 84 87 Styrkor Hög kundnöjdhet samlat omdöme besök ÅVC, i synnerhet gällande framkomlighet, skyltning, personalens kunnighet och servicekänsla samt städning Svagheter Liten mängd insamlade textilier Stor variation öppettider kväll/helg ÅVC 9.4 INSAMLING AV FARLIGT AVFALL OCH ELAVFALL Farligt avfall och elavfall från hushållen lämnas vid ÅVC eller vid olika platser där farligt avfall och elavfall kan lämnas in. Det kan också vara möjligt att få detta hämtat vid fastighet via budning. Källsortering och omhändertagande av farligt avfall och elavfall är en av avfallshanteringens viktigaste uppgifter. 45 130

46 Tabell 20. Nyckeltal och statistik mängder farligt avfall exkl. elavfall Farligt avfall 2016, (2015) kg/person Farligt avfall totalt Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt avfall Impregnerat trä Asbest Övrigt Avesta 11,13 4,67 0,04 0,03 1,06 1,1 0,62 0,61 0,86 0,85 6,87 0 1,08 1,28 0,6 0,83 Borlänge 8,90 9,55 0,15 0,17 1,23 1,2 0,54 0,49 0,71 0,51 5,46 6,58 0,17 0,29 0,63 0,35 Falun 10,84 9,17 0,82 0,20 0,98 0,98 0,08 1,05 0,6 0,48 7,6 5,88 0,23 0,34 0,22 0,23 Gagnef 11,67 10,45 0,92 0,84 1,47 1,4 1,15 1,15 1,16 1,04 6,51 5,62 0,37 0,32 0,09 0,07 Hedemora 8,19 3,52 0,3 1,32 0,07 0,30 1,73 0,77 0,64 0,67 5,29 0,08 0 0,03 0,16 0,35 Leksand 12,72 13,11 0,74 0,78 1,32 1,4 1,02 1,06 0,82 0,93 8,6 8,61 0,14 0,26 0,09 0,08 Ludvika 10,99 12,15 0,84 0,82 0,77 0 1,17 2,15 0,84 0,75 6,89 7,64 0,49 0,79 0 0 MalungSälen 5,76 3,46 0,02 0,02 0,66 0,54 0,59 0,55 0,34 0,24 3,08 0,88 0,63 0,73 0,44 0,51 Mora 10,13 9,79 0,31 0,28 1,18 1,17 0,72 0,71 0,88 0,96 6,31 5,90 0,33 0,21 0,39 0,56 Orsa 10,96 13,19 0,35 0,35 1,09 1,18 0,94 1,00 1,01 0,78 6,85 8,69 0,26 0,87 0,46 0,32 Rättvik 12,44 13,52 0,7 0,89 1,46 1,5 1,19 1,11 0,98 0,85 6,86 8,36 1,12 0,79 0,12 0,05 Smedjebacken 13,62 4,68 0,03 0,03 1,33 1.4 0,89 1,05 1,2 1,04 9,13 0 0,25 0,37 0,79 0,76 Säter 0,05 2,2 1,05 1,50 0,86 Vansbro 9,22 8,84 0,76 0,80 1,06 1,05 1,19 1,26 0,77 0,88 5,24 4,32 0,08 0,40 0,13 0,13 131

Farligt avfall 2016, (2015) kg/person Farligt avfall totalt Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt avfall Impregnerat trä Asbest Övrigt Älvdalen 7,59 0,41 0,91 0,76 0,64 3,57 0,91 0,38 6,4 0,21 0,78 0,74 0,66 3,18 0,46 0,37 Dalarna medel 10,29 0,46 1,04 0,9 0,82 6,3 0,43 0,32 8,75 0,45 1,07 0,98 0,78 4,7 0,58 0,36 Sverige 8,6 0,22 1,0 0,87 0,47 5,7 0,29 0,14 8,5 0,17 1,0 0,91 0,50 5,6 0,31 0,10 Tabell 21. Nyckeltal och statistik mängder elavfall Elavfall 2016, (2015) kg/person Elavfall totalt Bärbara batterier Bilbatterier Avesta 13,51 14,23 0,14 0,25 0,78 0,00 Borlänge 13,46 14,57 0,65 0,59 0,59 0,95 Falun 15,35 16,81 0,23 0,29 1,22 1,19 Gagnef 16,42 15,35 0,46 0,26 1,92 0,45 Hedemora 16,74 18,91 0,46 0,06 1,03 0,00 Leksand 19,22 19,84 0,54 0,44 1,42 1,23 Ludvika 17,99 19,56 0,18 0,24 0,74 1,05 MalungSälen 10,73 10,33 0,17 0.17 1,13 0,44 Mora 9,81 19,34 0,2 0,27 1,58 1,95 Orsa 10,46 0,25 2,08 47 132

Elavfall 2016, (2015) kg/person Elavfall totalt Bärbara batterier Bilbatterier 18,30 0,43 2,01 Rättvik 15,41 16,47 Smedjebacken 14,33 14,30 Säter 14,08 13,89 Vansbro 15,91 14,60 Älvdalen 7,84 14,43 Dalarna medel 14,1 16 Sverige 14,4 15 0,4 0,39 0,47 0,21 0,34 0,21 0,46 0,22 0,22 0,22 0,34 0,28 0,25 0,29 0,87 0,82 0,67 1,08 0,05 1,37 1,12 1,12 1,08 0,97 0,86 0,85 Tabell 22 Kundundersökning 2017 farligt avfall (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) FARLIGT AVFALL, 2017, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION OM FARLIGT AVFALL ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNGLIGHET INLÄMNING FARLIGT AVFALL ANDEL SOM LÄMNAR IN GANSKA ELLER VÄLDIGT FARLIGT AVFALL ANDEL SOM LÄMNAR IN GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET AV ELAVFALLET Avesta 51 61 76 86 Borlänge 68 68 85 90 Falun 75 79 85 90 Gagnef 77 65 77 82 Hedemora 67 69 73 83 Leksand 80 80 83 84 Ludvika 62 68 81 90 48 133

MalungSälen 62 55 67 70 Mora 76 75 72 80 Orsa 76 69 75 80 Rättvik 79 70 80 84 Smedjebacken 63 66 83 92 Säter 55 55 80 85 Vansbro 67 45 72 79 Älvdalen 72 55 67 78 Dalarna 2017 69 65 77 84 Dalarna 2015 78 66 73 78 Dalarna 2013 79 64 71 76 Sverige 2017 66 67 76 83 Styrkor Hög kundnöjdhet information om farligt avfall, dock starkt avtagande Starkt ökande andel som anger att del lämnar in farligt avfall och elavfall Svagheter Stora skillnader mellan Dalarnas kommuner i kundomdömen tillgänglighet lämna farligt avfall samt insamlade mängder farligt avfall 10 AVFALLETS OMHÄNDERTAGANDE Hushållsavfallets omhändertagande är till stor del inriktat på bästa möjliga miljö. Det avfall som ända uppkommer ska helst återanvändas, sedan materialåtervinnas, energi utvinnas och sist deponeras i enlighet med en så kallade avfallstrappan som numera är införd i Miljöbalken. Allra sämst är dock att avfallet hamnar i naturen okontrollerat (nedskräpning, dumpning). Matavfallet läggs i eget kärl för transport till behandlingsanläggning. Viss del av matavfallet hemkomposteras. Restavfallet (brännbart) läggs i eget kärl för transport till avfallsförbränning. Grovavfallet används till olika ändamål, såväl återvinning som deponering. Förpacknings och tidningsmaterial ska materialåtervinnas, även om en stor andel hamnar i soppåsen för restavfall. 49 134

Tabell 23. Nyckeltal och statistik miljö (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Avesta 113 113 Borlänge 128 124 Falun 176 195 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) 20 20 30 29 Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) 31 0,00 26 0,00 Hushållsavfall till deponering, kg/ person 10,15 20 8,08 11,76 Gagnef 141 28 24 18,43 37 37 25 0,00 3,29 3,26 50 135

Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Hedemora 114 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) Hushållsavfall till deponering, kg/ person 133 27 0,00 17,06 147 Leksand 136 142 Ludvika 136 141 MalungSälen 71 71 Mora 148 175 Orsa 135 152 Rättvik 142 142 Smedjebacken 129 150 Säter Vansbro 147 159 Älvdalen 130 Dalarna medel 126 132 140 21 21 23 23 26 28 18,37 15,7 27 30 21 24 0,00 0,00 34 0,00 0,00 0,00 7,62 0,00 13,04 0,00 10,97 Sverige 136 26 18,1 9,6 25 26 20 23 30 32 33 28 25,7 26 0,00 24 0,00 6,54 0,00 23 0,00 6,10 0,00 16,5 0,00 18,08 12,28 19,06 18,03 5,82 7,99 14 17,53 12,44 14,09 15,15 17,52 19,98 18,54 19,66 22 14,45 17,86 10,49 10,56 13,5 14,9 51 136

Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) Hushållsavfall till deponering, kg/ person 143 27 14,6 10,5 Tabell 24. Kundundersökning 2017 miljö (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) MILJÖ, 2017, % ANDEL SOM HAR GANSKA ELLER MYCKET STORT FÖRTROENDE ATT DET AVFALL KOMMUNEN SAMLAR IN BEHANDLAS OCH ÅTERVINNS PÅ ETT RIKTIGT SÄTT Avesta 60 Borlänge 89 Falun 90 Gagnef 77 Hedemora 75 Leksand 85 Ludvika 78 MalungSälen 68 Mora 80 Orsa 81 Rättvik 80 Smedjebacken 77 Säter 75 Vansbro 64 Älvdalen 66 Dalarna 2017 76 Dalarna 2015 78 Dalarna 2013 71 Sverige 2017 77 52 137

Styrkor Förtroendet för att insamlat avfall omhändertas på ett miljöriktigt sätt har ökat och är nu i paritet med Sverige Svagheter Omhändertagande matavfall sker inte så att nationella miljömål uppnås Förhållandevis stor mängd hushållsavfall till deponi 11 SLAM Samtliga kommuner hämtar också slam från enskilda brunnar och latrin. I flera kommuner hämtas också fett från fettavskiljare. Tabell 25. Nyckeltal och statistik mängder slam Slam, 2016, (2015) Mängd flytande avfall från hushåll, kg/person Avesta 238 214 Borlänge 143 107 Falun 213 213 Gagnef 73 70 Hedemora 303 321 Leksand 241 250 Ludvika 157 203 MalungSälen 292 471 Mängd fettavskiljarslam, ton 106 0,00 1562 120 120 0,00 0.00 160 160 69 107 Andel enskilda avloppsanläggningar per en och tvåfamiljshus, % 28 32 13,87 14,18 28 6,48 6,84 30 29 29 32 17,23 17,43 Mora 149 261 14,28 248 380 28 30 53 138

Slam, 2016, (2015) Mängd flytande avfall från hushåll, kg/person Orsa 368 Mängd fettavskiljarslam, ton Andel enskilda avloppsanläggningar per en och tvåfamiljshus, % 158 255 13,61 385 Rättvik 421 445 Smedjebacken 451 482 Säter Vansbro 281 289 Älvdalen 380 373 Dalarna medel 269 290 Sverige 239 248 75 56 150 150 97 69 60 60 189 184 238 128 182 172 38 40 37 40 33 36 21 21 27 26 24,8 26,1 29 30 12 NEDLAGDA DEPONIER Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark. Metoden kallas för MIFOmodellen som står för Metod för Inventering av Förorenade Områden. MIFO arbetet delas upp i tre olika faser. Naturvårdsverket har gett ut en vägledning för inventering av förorenade områden. Rapport 4918 "Metodik för inventering av förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet och vägledning för insamling av underlagsdata". Dessa utgör grunden för arbetet runt om i landet med att kartlägga omfattningen av markföroreningar samt för att riskklassa dessa. Genom riskklassningen kan man få fram en prioriteringsordning när det gäller finansiering av saneringsinsatser. 54 139

Den inledande delen med arkivsökning och framtagning av bakgrundsinformation, betecknas som FAS 1 i MIFOarbetet. Den utgör grunden för att bedöma om det finns behov för fördjupade undersökningar för en förorenad plats. Genom att besvara et antal frågor kan objektet sedan inordnas i en av fyra riskklasser: Klass 1 Mycket stor risk Klass 2 Stor risk Klass 3 Måttlig risk Klass 4 Liten risk När FAS 1 är genomgången kan man göra en bedömning av vilka objekt som verkar ha behov av fördjupade undersökningar. I FAS 2 görs sedan rekognosering, geokartor, provtagningsplan och översiktliga provtagningar för att få ett bättre underlag för bedömningen av föroreningsnivåer och spridningsförutsättningar. Det sista skedet i arbetet är en ytterligare fördjupad provtagning för att ringa in de massor som måste åtgärdas på något sätt. Denna FAS 3 görs i samband med att beslut tas om sanering av ett område och kan närmast räknas som en planläggning av saneringsarbetet. I Dalarna är statusen för närvarande enligt tabell 27 28. Tabell 26. Prioriterade nedlagda deponier (riskklass 1 och 2) i olika utredningsfaser: Antal deponier MIFO 1 MIFO 2 Under åtgärd Avesta 7 0 0 Borlänge 11 1 1 Falun 11 0 0 Gagnef 2 0 0 Hedemora 2 1 0 Leksand 5 0 0 Kommentar Ludvika 7 5 0 Åtgärdsplaner finns för fyra av deponierna som undersökts enligt MIFO 2. MalungSälen 4 0 0 Mora 8 0 0 1 under åtgärd Orsa 2 0 0 Ingen MIFO 2 eller åtgärd påbörjad Rättvik 2 0 0 Smedjebacken 6 1 0 Säter 3 3 0 Vansbro 3 0 0 55 140

Antal deponier MIFO 1 MIFO 2 Under åtgärd Kommentar Älvdalen 8 0 0 Ingen MIFO 2 eller åtgärd påbörjad Dalarna totalt 81 11 1 Tabell 27. Riskklass enligt MIFO fas 1 Antal deponier Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Avesta Borlänge Falun 0 11 13 7 Gagnef 0 2 3 0 Hedemora 0 2 2 24 Leksand 0 5 15 14 Ludvika 0 7 11 6 MalungSälen 0 4 10 Mora 1 (under åtgärd) 7 14 9 (+ 6 oklassade) Orsa 0 2 7 3 (+ 4 oklassade) Rättvik 0 2 2 0 Smedjebacken 0 6 0 1 Säter 0 3 19 Vansbro 3 0 5 6 0 Älvdalen 0 8 17 1 (+ 7 oklassade) 3 Dessutom har en deponi tilldelats endast en branschklass, BKL 3, då denna tillhör branschen avfallsdeponier inert, schaktmassedeponier. 56 141

13 UPPFÖLJNING FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN Föregående avfallsplaner i kommunerna i Dalarna gäller 2013 2017 och är till stor del samordnade med gemensamma mål och åtgärder. I vissa kommuner finns även lokala åtgärder. Nedan sammanfattas utfall till och med år 2015. 13.1 GEMENSAMT DALARNA 57 142

143 58

144 59

145 60

146 61

147 62

148 63

149 64

150 65

151 66

152 67

153 68

154 69

155 70

156 71

157 72

158 73

159 74

160 75

161 76

13.2 KOMMUNALA MÅL OCH ÅTGÄRDER Uppföljning har skett via den gemensamma uppföljningen i Dalarna. Specifik lokal uppföljning har gjorts på olika sätt i kommunerna. Ett fåtal kommuner redovisar uppföljningen knutet till detta faktaunderlag, se ev. bilaga för din kommun. 14 MILJÖBEDÖMNING Avfallsplanen ska enligt NFS 2006:6 (Naturvårdsverkets föreskrifter) innehålla en beskrivning av hur den miljöbedömning av planer och program som krävs enligt kapitlet 11 18 miljöbalken, har genomförts. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter en plan eller ett program har så att en hållbar Utveckling främjas. Det finns inget generellt lagkrav på miljöbedömning av alla avfallsplaner men en inledande analys (behovsbedömning) miljöbedömningen ska leda fram till om planens genomförande kan medföra en betydande miljöpåverkan, dvs om det finns det mål och åtgärdsförslag planen som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En avfallsplan ska generellt alltid antas medföra betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningar för ett framtida tillstånd. Inom ramen för den fortsatta miljöbedömningen ska sådana fall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Följaktligen behöver avfallsplaner som endast innebär mindre ändringar inte miljö bedömas. 14.1 BEHOVSBEDÖMNING Det konstateras att föreliggande avfallsplan framförallt omfattar mål och åtgärder i syfte att ge positiv miljöpåverkan, mycket rörande informationsinsatser och utredningar i kunskapshöjande syfte främst inom följande målområden: 77 162

Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion 4 och ökad återanvändning Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås Insamlingen av farligt avfall ska förbättras Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska Nedskräpning ska minska i städer, naturområden samt längs sjöar och vattendrag Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt I korthet bedöms miljökonsekvenserna enligt nedan. 14.2 MILJÖPROBLEM KOPPLAT TILL AVFALL OCH AVFALLSHANTERING Ökande avfallsmängder och outnyttjade resurser i avfallet För varje år ökar avfallsmängderna per hushåll och resurserna i avfallet tas inte alltid tillvara på ett optimalt sätt. Exempelvis skulle återanvändningen av olika produkter kunna öka. Med ännu bättre sorterade fraktioner skulle mindre spill och kassationer fås i återvinningsprocesserna. När avfallsförebyggande nu betonas mer i avfallsplaneringen ska planerna i högre grad bidra till att avfall inte uppstår. Detta är en utmaning som innebär att nya frågor, arbetssätt och samarbeten behövs för avfallsplaneringen. Detta är ett arbete som också handlar om insatser för hållbar konsumtion. Producentansvaret för förpackningar ställer krav på att produkterna ska utformas så att volym och vikt begränsas och att de ska vara återanvändbara och återvinningsbara. I vilken grad detta har uppnåtts är dock oklart. För produkter som inte omfattas av producentansvar finns inget krav på att de ska utformas för att underlätta materialåtervinning. För avfall som inte omfattas av producentansvar saknas till stor del system för insamling till materialåtervinning. Det gäller till exempel möbler och leksaker. 4 Med hållbar konsumtion avses konsumtion som garanterar en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, t.ex. mindre konsumtion genom delning av produkter, konsumtion av mer hållbara produkter och konsumtion av tjänster som alternativ till konsumtion av produkter. 78 163

Ett problem som är nära kopplat till ökande avfallsmängder och brister i insamlingen är nedskräpning. Skadliga ämnen I avfallshanteringen förekommer en stor mängd miljö och hälsoskadliga ämnen. Ämnena hanteras dels separat som farligt avfall, dels som föroreningar i annat avfall. Trots långtgående reningsåtgärder sker utsläpp och spridning av farliga ämnen via rökgaser från förbränning av avfall och via lakvatten från deponering. Också vid olyckshändelser, brand samt olaglig dumpning eller annan felaktig hantering av avfall sprids farliga ämnen. De kan också spridas om de ingår i avfall för materialåtervinning. Växthusgaser Utsläppen av växthusgaser från avfall och avfallshantering är betydande. De sker inte enbart från dagens avfall och avfallshantering utan växthusgaser avgår också från nedlagda deponier. Utsläppen behöver minskas både genom förebyggande av avfall, det vill säga genom åtgärder som hindrar att avfall uppkommer, och genom åtgärder i hanteringen av det avfall som uppstår. Om man slår ihop både påverkan uppströms (vid produktion) och påverkan under avfallsfasen kan man se att de avfallsströmmar som ger upphov till allra störst klimatpåverkan återfinns i hushållsavfallet. Räknat per ton avfall ger elavfall upphov till den största klimatpåverkan och den näst största ger textilavfall upphov till. Även blandat avfall från byggsektorn har mycket stor klimatpåverkan om man slår ihop både påverkan uppströms och påverkan under avfallsfasen. När det gäller avfallsanläggningarna så bidrar dessa också till utsläpp av växthusgaser, exempelvis genom utsläpp från avfallsförbränningsprocesser, gasbildning i deponier som är i drift och vid biologisk behandling genom kompostering och rötning. Växthusgaser avgår också under tiden avfallet lagras inför behandlingen. Transporter av avfall bidrar också till utsläpp av växthusgaser. Förorening av mark, grund och ytvatten Utsläppen från deponier har minskat, både beroende på minskad deponering och på högre miljöskyddskrav på deponierna. Gamla, nedlagda deponier utgör risk för förorening av mark, grund och ytvatten men även för gasutveckling. Miljöskyddet vid och lokaliseringen av dessa äldre deponier är generellt sämre än vid de deponier som är i drift idag. 14.3 BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Även planer och program som huvudsakligen har en positiv miljöpåverkan, så som avfallsplaner, kan medföra en betydande risk för negativ miljöpåverkan med avseende på vissa miljöaspekter. I tabell nedan visas en sammanställning över vilka miljöaspekter som bedöms kunna komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av avfallsplanen på länsnivå. 79 164

Påverkan på de olika aspekterna kan vara antigen positiv eller negativ eller både positiv och negativ. Aspekt Biologisk mångfald, växt och djurliv Befolkning och människors hälsa Mark Vatten Luft och klimatfaktorer Materiella tillgångar Landskap Bebyggelse Forn och kulturlämningar samt annat kulturarv Inte betydande miljöpåverkan X X X X X X Troligen betydande miljöpåverkan X (positiv) X (positiv och negativ) X (positiv) Miljöaspekter som kan komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen är främst; Befolkning och människors hälsa Om vi lyckas förebygga avfall har det positiv betydelse för resurshushållningen samt människors hälsa och miljön i de tillverkande länderna, det vill säga även långt utanför nationsgränsen. Luft och klimatfaktorer Vid genomförandet av planen kan såväl positiva som negativa effekter förväntas uppstå genom minskade respektive ökade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Den föreslagna inventeringen av nedlagda deponier syftar till att ge ett underlag för åtgärdsprioritering. Åtgärderna kan i sin tur minska okontrollerat läckage av metangas från de äldre deponierna. Målen och åtgärderna som handlar om förebyggande av avfall kommer sannolikt att medföra minskade utsläpp av växthusgaser, särskilt i uppströmsledet. Ökad biologisk behandling av avfall kan medföra bland annat ökade utsläpp av växthusgaser vid lagring av avfallet inför behandling och vid kompostering. Vid rötning till biogas ersätter biogasen ofta fossila fordonsbränslen och koldioxidutsläppen från vägtrafiken kan därigenom minska. Materiella tillgångar Genomförandet av planen bedöms ge betydande positiva effekter när det gäller materiella tillgångar; Minskad resursförbrukning till följd av förebyggande av avfall och ökad återanvändning kan förväntas. Miljöaspekter som inte bedöms komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen 80 165

Biologisk mångfald, växt och djurliv Det bedöms inte vara sannolikt att genomförandet av planen medför en nationellt betydande positiv eller negativ påverkan på biologisk mångfald, växt eller djurliv. Det kan däremot förväntas viss lokal positiv påverkan på växt och djurlivet genom att planen anger mål och åtgärder för att minska nedskräpning. Mark Förorening av mark kan minska om nedskräpning och dumpning av avfall i naturen minskar i enlighet med mål och åtgärder i planen. Ökad återvinning av avfall samt schaktmassor för anläggningsändamål kan innebära en risk för betydande förorening av mark om anläggningsmaterialet innehåller skadliga ämnen. Vatten Generellt bedöms genomförandet av planen ge positiva effekter för yt och grundvatten. Föroreningsproblematiken kring lakvatten från deponier, läckage av skadliga ämnen från upplag och avfallsbränder kan antas minska om åtgärderna som föreslås i planen genomförs. 14.4 SAMLAD BEDÖMNING: Behovsbedömningen visar att miljöpåverkan av avfallsplanen för flertalet aspekter inte är betydande och i de fall de är betydande är påverkan främst positiv. Slutsatsen av detta är att inte en särskild miljökonsekvensbeskrivning tas fram. 15 BESKRIVNING AV AVFALLSPLANENS FRAMTAGANDE Avfallsplanen har genomförts i en regional projektgrupp bestående av tjänstemän samt lokala arbetsgrupper med representanter från kommunens förvaltningar, koncern och politiska församlingar. Aktörer som samråd har hållits med är främst; Nätverk (DalaAvfall, Hållbar konsumtion, Dala VA, GataPark, Upphandlingsdialog, Miljöstrategiskt nätverk, Miljötillsyn, ByggDialog Dalarna, Kostnätverk) Region Dalarna Lokala förvaltningar och bolag Fastighetsägare (kommunala såväl som privata) och allmänhet FTI Organisationer (branschorganisationer, etc.) Länsstyrelsen 81 166

Två större seminarier har hållits med ca 70 deltagare respektive 50 deltagare med företrädare för såväl kommunernas olika förvaltningar och bolag som politiker från nämnder och styrelser. Remiss och utställning har genomförts minst 4 veckor under perioden oktober december såväl via lokala hänvisningar i varje kommun och genom den i Dalarna gemensamma portalen för avfallsplanering (avfallsplandalarna.se). En samrådsredogörelse har sammanställts. 16 LITTERATUR 16.1 AVFALL SVERIGE Avfallsförebyggande arbete i kommunala avfallsplaner, rapport 2016:19 Omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp nulägessammanställning och framtidsplan, rapport 2014:15 Goda exempel på avfallsförebyggande, rapport 2015:03 Förebygga avfall i kommunen metod och inspiration, rapport 2015:19 Kommunens roller i den cirkulära ekonomi, rapport 2015:21 Produkters totala avfall studie om avfallets fotavtryck och klimatkostnader, rapport 2015:22 Avfall Sveriges verktygslåda för att förebygga avfall 16.2 BOVERKET Handbok Avfallshantering tillgänglig, säker och estetisk Inspiration och vägledning vid planering och byggande av avfallsutrymmen, återvinningsstationer och återvinningscentraler 16.3 NATURVÅRDSVERKET Nationell avfallsplan 2012 2017 Program förebyggande av avfall 82 167

RAPPORT Datum 20180525 Sida 1(25) Verksamhetsstöd Sören Vintheimer soren.vintheimer@leksand.se Lokal demokrati i Leksand Nuläge Förslag till utveckling Slutrapport till fullmäktige från tillfällig fullmäktigeberedning Lokal demokrati Leksands kommun Webbplats www.leksand.se Epost kommun@leksand.se Organisationsnr 2120002163 Postadress Verksamhetsstöd 793 80 Leksand Besöksadress Torget 5 Telefon Kundtjänst 0247800 00 Fax 0247144 65 Bankgiro 9852971 168

Datum 20180525 Sida 2(25) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Tillfällig fullmäktigeberedning Lokal demokrati...5 1.2.1 Beredningens uppdrag...5 1.2.2 Tid...5 1.2.3 Ekonomi...5 1.2.4 Beredningens sammansättning...5 1.3 Tid och aktivitetsplan...6 1.4 Beredningens arbete...6 1.5 Verktyg för att beskriva den lokala demokratin...7 1.6 Medborgardialog och brukardialog...7 2 Befintliga arbetssätt och strukturer gällande lokal demokrati...9 2.1 Delaktighet...9 2.2 Delaktighetstrappan...9 2.3 Dialog och Samråd i stadsplanering...11 3 Hur upplevs den lokala demokratin?...12 3.1 Har medborgarna förtroende för lokalpolitikerna?...13 3.1.1 Vår medborgarundersökning...13 3.1.2 SCB:s medborgarundersökning...13 3.1.3 Vår undersökning bland förtroendevalda...14 3.2 Bestämmer de förtroendevalda dagordningen, styr resursanvändningen och företräder medborgarna?...14 3.2.1 Chefer (kommunkompassen)...14 3.2.2 Förtroendevalda...14 3.3 Levererar man det man lovar?...14 3.3.1 Chefer...14 4 Förslag till utvecklade arbetssätt och strukturer...15 4.1 Organisering av det fortsatta arbetet...15 4.2 Medborgarförslag...15 4.3 Utveckling av den kommunala verksamheten...16 4.4 Har vi råd att inte utveckla den lokala demokratin?...16 4.5 Vill vi öka intresset för kommunala frågor?...17 4.6 Är politiken beredd av dela med sig av makten?...17 4.7 Utveckling av den lokala politiken...18 4.7.1 Stämmer bilden även för Leksand?...18 5 Beredningens förslag till fullmäktige...19 6 Bilagor...20 6.1 Bilaga 1: SKL:s beskrivning av Lokal demokrati...20 6.1.1 medborgarna har förtroende för lokalpolitikerna...20 6.1.2... de förtroendevalda bestämmer dagordningen, styr resursanvändningen och företräder medborgarna...20 6.1.3... man levererar det man lovar...21 6.2 Bilaga 2: Resultat från LD Medborgare...21 6.3 Bilaga 3: Resultat från Förtroendevalda...22 6.4 Bilaga 4: Resultat från Chefer...23 6.5 Bilaga 5: SCB:s medborgarundersökning...25 169

Datum 20180525 Sida 3(25) Sammanfattning Fullmäktige beslutade den 12 juni 2017 att tillsätta en tillfällig fullmäktigeberedning i ämnet Lokal demokrati under tiden juni 2017maj 2018. Beredningens uppdrag var att: kartlägga och beskriva befintliga arbetssätt och strukturer gällande lokal demokrati utarbeta förslag till utvecklade arbetssätt och strukturer i syfte att uppmuntra och möjliggöra ett jämlikt och aktivt medborgarskap I beredningen ingick tio ledamöter, en för varje politiskt parti som är representerat i fullmäktige, samt ordförande. Att finna och beskriva någonting så ogripbart som demokrati är en svår uppgift. Det har vi i beredningen fått erfara under vårt uppdrag att kartlägga och beskriva hur lokal demokrati utövas i praktiken i Leksands kommun. Genom två enkätundersökningar, en till medborgare och en till förtroendevalda samt dialogcafé har vi försökt fånga in hur den lokala demokratin upplevs och med detta som grund formulerat nio förslag till fullmäktige om hur den lokala demokratin kan utvecklas: 1. Ersätta nuvarande medborgarförslag med medborgarnas förslagslåda. 2. Skapa bättre förutsättningar och förstärka rollen för dem som vill engagera sig i kommunalpolitiken för att kunna förena uppdraget med hela livssituationen. 3. Utveckla kommunens information till medborgarna så att den lämnas i ett tidigare skede så att medborgarna vet vad som är på gång. 4. Utveckla medborgardialogen och fokusera på konkreta frågor som engagerar medborgarna. 5. Tillskapa mötesplatser för dialog mellan medborgare och förtroendevalda. 6. Utveckla ett djupare samarbete med skolorganisationen fånga upp ungas intresse för politik och demokrati för att främja förståelsen för hur den lokala demokratin fungerar men även hur man kan vara med och påverka. Säkerställa att politiska ungdomsförbund har goda möjligheter närvara i våra skolor. 7. Besluta om i vilka former det fortsatta arbetet med att utveckla den lokala demokratin ska genomföras. 8. Utveckla arbetsformerna i fullmäktige så att medborgarna upplever att det är intressant att följa utsändningarna. 9. Göra en bra hemsida bättre genom att förenkla för besökare att enkelt få reda på hur de kan vara med och påverka. 170

Datum 20180525 Sida 4(25) 1 Inledning 1.1 Bakgrund All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Så inleds regeringsformen den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Ständiga omvärldsförändringar gör att frågan om hur folkstyret förverkligas på olika nivåer i vårt samhälle alltid behöver hållas levande. På kommunal nivå har i Leksand fullmäktiges presidium, tillsammans med gruppledarna för de politiska partier som finns representerade i fullmäktige, ansvaret för de övergripande demokratifrågorna. I 2014 års statliga demokratiutredning 1 konstateras att demokratin i dag är djupt förankrad i det svenska samhället. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. De som är aktivt engagerade i civilsamhällets organisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. Tilltron till demokratin är betydligt större bland de resursstarka, d.v.s. personer med hög utbildning och inkomst, än bland resurssvaga. Utredningen anser därför att demokratipolitiken tydligare måste riktas in mot att åstadkomma större politisk jämlikhet och föreslår därför en målsättning för demokratipolitiken: en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande 2. För att uppnå målet bör åtgärder vidtas inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska delaktigheten och jämlikheten. Även ur ett folkhälsoperspektiv är delaktighet och inflytande i samhället en av de mest grundläggande förutsättningarna. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa och livskvalité. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande 3. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. En samhällstrend med ett ökat antal överklaganden är en utveckling som skulle kunna indikera att medborgare i för låg utsträckning deltar i samrådsprocesser inför beslut och kommer således in för sent i beslutsprocessen. En väl fungerande lokal demokrati präglad av ett jämlikt och aktivt medborgarskap, baserat på förtroende, förståelse och respekt utgör utan tvekan en framgångsfaktor för den lokala utvecklingen i en kommun. Undersökningar visar att medborgare har ett starkt intresse att diskutera politik och samhällsfrågor, att medborgarnas kunskaper om möjligheterna behöver stärkas, och att arbetssätt och strukturer kan behöva utvecklas. Det 1 Låt fler forma framtiden! SOU 2016:5 2 A.a. s.30 3 En förnyad folkhälsopolitik. Prop. 2007/08:110 171

Datum 20180525 Sida 5(25) är också viktigt att medborgarna i så stor utsträckning som möjligt deltar i arbetet med att utveckla demokratin. Denna fullmäktigeberedning ska uppfattas som en katalysator i ämnet lokal demokrati och fråntar inte på något sätt respektive politiskt parti sitt ansvar i denna fråga. Demokratin är osynlig och ogripbar. Den är det fundament vårt samhälle, offentligt som civilt, vilar på. Demokratin genomsyrar hela vår tillvaro. 1.2 Tillfällig fullmäktigeberedning Lokal demokrati Fullmäktige beslutade med anledning av ovanstående den 12 juni 2017 ( 46), på förslag av fullmäktiges presidium och gruppledarna för de politiska partier som finns representerade i fullmäktige, att tillsätta en tillfällig fullmäktigeberedning i ämnet Lokal demokrati. 1.2.1 Beredningens uppdrag Beredningens uppdrag ska vara att: kartlägga och beskriva befintliga arbetssätt och strukturer gällande lokal demokrati utarbeta förslag till utvecklade arbetssätt och strukturer i syfte att uppmuntra och möjliggöra ett jämlikt och aktivt medborgarskap 1.2.2 Tid Beredningen tillsätts för tiden, juni 2017 maj 2018. Avrapportering av beredningens arbete planeras ske vid fullmäktiges sammanträde i maj 2018. 1.2.3 Ekonomi Beredningen har tilldelats medel om 100 000 kr per år under åren 2017 2018. Medlen avses att täcka kostnad för administrativt stöd, sammanträden inklusive resekostnader och ersättning för förlorad arbetsförtjänst 4. Kostnaden belastas fullmäktiges ansvar. 1.2.4 Beredningens sammansättning I beredningen ingår tio ledamöter, en för varje politiskt parti som är representerat i fullmäktige, samt ordförande. Följande personer valdes att ingå i beredningen: Sebastian Larsson (M), Ordförande PerErik Ingels (C) Kerstin Marits (M) Elina Olsen Huokko (Kd) Erik Berg (L) Ingrid Rönnblad (S) Lena Ihlar (V) Ella Gyllenhak Liss (Mp) Jonny Wikström (Bp) Håkan Blomkvist (Sd) 4 Uppföljning av kostnaderna visar att utfallet är enligt budget. 172

Datum 20180525 Sida 6(25) Till beredningen adjungeras Sören Vintheimer som administrativt stöd. 1.3 Tid och aktivitetsplan Vid beredningens första möte den 27 juni 2017 beslutades att beredningen ska ha ett möte varje månad i Kommunhuset under perioden september 2017 maj 2018. Beredningen ska även delta i Delaktighetsdagen som arrangeras av Falu kommun den 13 september 2017. Den 4 september antog beredningen nedanstående tid och aktivitetsplan för arbetet. Månad Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Mötesdag Aktivitet 4 10 15 14 15 13 14 12 7 Arbetsplan Falubesök Redovisa och analysera nuläget Extern föreläsare Förslag till utveckling Medborgardialog Sammanfatta och komplettera Färdigställa rapport och lämna till KF Under arbetets gång förs mötesanteckningar som kommer att finnas tillgängliga för samtliga förtroendevalda på https://politiker.leksand.se under rubriken Lokal demokrati. Förutom mötesanteckningar kommer även olika referensmaterial att finnas tillgängliga där. 1.4 Beredningens arbete Att finna och beskriva någonting så ogripbart som demokrati är en svår uppgift. Det har vi i beredningen fått erfara under vårt uppdrag att kartlägga och beskriva hur lokal demokrati utövas i praktiken i Leksands kommun. Upplever invånarna i Leksands kommun att de har möjlighet att påverka vad som händer i kommunen? Har de tillgång till den information som behövs? Finns det förtroende för de politiker/förtroendevalda och tjänstepersoner 5 som styr arbetet i Leksands kommun? För att fånga upp medborgarnas upplevelser av den lokala demokratin genomförde vi först en enkät som gav de svarande möjlighet att lämna kommentarer till sina svar för att vi skulle få en djupare förståelse för resultatet. Därefter genomförde vi ett dialogcafé presenterade några resultat från enkäten som visade på områden med utvecklingsmöjligheter, d.v.s. att de svarande inte var nöjda med situationen. Hur kommer det sig att de svarande har de här upplevelserna? Vad kan vi göra för att utveckla den lokala demokratin så att medborgarna känner sig mer nöjda? Det var bara tio personer som kom till dialogcaféet. Men det innebar att vi kunde samlas i mindre grupper runt fyra bord med lika många medborgare som förtroendevalda. Ordföranden inledde med att visa en Power Pointpresentation med enkätresultat. Därefter hämtades fika och själva dialogsamtalen om resultaten tog drygt en timme. Ledamöterna och de närvarande deltagarna upplevde samtalen som givande. Det gick inte att förhindra att en 5 Sedan flera år tillbaka har språkvården dock gett tjänsteperson som ett möjligt alternativ, en ordform som ansluter till mönstret med talesman > talesperson. Tjänsteperson förekommer dessutom redan en del i språkbruket och används bland annat av organisationen Sveriges Kommuner och Landsting liksom av Uppsala kommun. I takt med ett ökat bruk kommer tjänsteperson troligen bli alltmer accepterat. http://www.sprakochfolkminnen.se 173

Datum 20180525 Sida 7(25) del tid åtgick till att diskutera själva enkäten och varför det inte kom flera på mötet. Men vi fick en hel del förslag på vad som behöver utvecklas. Formerna för information och dialog kan utvecklas. Var och hur kan vi mötas på bästa sätt? Går det att utgå från frukostmötena med företagare som kommunen bjuder in till? Mötena kan förläggas till kommundelar och byar och handla om lokala aktuella frågor innan beslut är fattade. Om medborgare söker kontakt med politiker eller tjänstepersoner är det viktigt att det sker en återkoppling! Det är viktigt att medborgare som tar kontakt möts med respekt, vilket bl.a. innebär att tjänstepersoner och politiker följer kommunens policy att svara på t.ex. e post inom två arbetsdagar. Möjligheter att informellt kunna möta kommunens politiker och ställa frågor t.ex. genom ett torgtält eller liknande på lördagar. Vi har lärt oss mycket i arbetet med att nå fram till medborgarna för att få deras syn på den lokala demokratin och känner en viss besvikelse både med att få svarat på medborgarenkäten och att få kom till dialogcaféet. Men lärdomen är kanske att det är svårt att engagera människor i frågor som inte upplevs som riktigt konkreta. Vad är lokal demokrati för något? Det är lättare att ha synpunkter på t.ex. ICA:s lokalisering, nedläggning av byskolor, kommunens stöd till Leksands IF eller Moskogsvägen! 1.5 Verktyg för att beskriva den lokala demokratin Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utarbetat en delaktighetstrappa med fem steg för att beskriva medborgardialog. Den lägsta nivån är Information som innebär envägskommunikation där målet är att medborgarna ska veta, till den högsta nivån Medbeslutande där medborgarna får vara med och bestämma i t.ex. en folkomröstning. Delaktighetstrappan används för att beskriva arbetssätt och strukturer i den lokala demokratin. SKL har också utvecklat ett analysverktyg, Demokratibarometern, för att kartlägga hur medborgare och förtroendevalda upplever den lokala demokratin. En väl fungerande kommun, med avseende på lokal demokrati, ska kännetecknas av att: Medborgarna har förtroende för lokalpolitikerna De förtroendevalda bestämmer dagordningen, styr resursanvändningen och företräder medborgarna Kommunföreträdarna levererar vad de lovar 1.6 Medborgardialog och brukardialog Medborgardialog 6 och brukardialog är två begrepp som ofta har olika innebörd, beroende på vem som använder dem. 6 Medborgardialog är olika former för kontakt mellan framför allt regionala och kommunala politiker och dess kommunmedborgare kring inriktning och prioritering av den verksamhet som styrs av offentliga aktörer och institutioner. https://sv.wikipedia.org/wiki/medborgardialog 174

Datum 20180525 Sida 8(25) Håbo kommun har antagit riktlinjer för medborgardialog och gör följande definition som beredningen instämmer i: Medborgardialog i styrningen är en strukturerad dialog mellan politiker och medborgare som genomförs inför beslut i kommunen. Medborgardialog särskiljs från brukardialog. Brukardialog syftar till att samla in åsikter om den service och de tjänster kommunmedborgarna nyttjar sin roll som brukare/kunder. Medborgar och brukardialogerna kompletterar varandra och den traditionella partipolitiska diskussionen. 7 Medborgardialog i styrningen är en strukturerad dialog mellan politiker och medborgare som genomförs inför beslut i kommunen. Medborgardialog särskiljs från brukardialog. Brukardialog syftar till att samla in åsikter om den service och de tjänster kommunmedborgarna Medborgar och brukardialogerna kompletterar varandra och den traditionella partipolitiska diskussionen. 7 Riktlinjer för medborgardialog. Håbo kommun, KS nr 2012.3256. 175

Datum 20180525 Sida 9(25) 2 Befintliga arbetssätt och strukturer gällande lokal demokrati 2.1 Delaktighet I en representativ demokrati, där de folkvaldas beslut ska spegla olika samhällsintressen så bra som möjligt, finns olika nivåer av inflytande inom ramen för medborgardialog. Medborgardialogen är därför ett viktigt komplement till den representativa demokratin. 2.2 Delaktighetstrappan I flera länder använder man sig av en delaktighetstrappa som utvecklades i USA under 1960talet. Projekt medborgardialog har utgått ifrån denna och modifierat den något för att passa svenska förhållanden. Trappan har fem steg från information till medbeslutande. 8 Information för att kunna bli delaktig behöver man information. Vilket innebär att förse medborgarna med lättillgänglig, balanserad och objektiv information och hjälpa till med förståelse av problemet, alternativ, möjligheter, och/eller lösningar. Konsultation innebär att få medborgarnas respons/återkoppling på analyser, förslag, alternativ, till exempel möjlighet till att ta ställning till vilket alternativ man tycker är mest lämpligt att genomföra. Det kan också handla om att ta emot och behandla medborgares synpunkter, förfrågningar, och klagomål. Dialog medborgarna ges möjlighet att i olika former möta andra för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få möjlighet att föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan, utveckla och dela förståelse och samförstånd och för att säkerställa att medborgares intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. Inflytande Delaktighet medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga under en längre period utifrån ett övergripande tema, ämne och i denna process få inflytande från identifiering av behov, utveckling av alternativ, val av förslag/lösningar fram till förslag till genomförande som bildar underlag till politiska beslut. 8 SKL: Medborgardialog som del i beslutsprocessen. 2013. 176

Datum 20180525 Sida 10(25) Medbeslutande den representativt valda församlingen kan delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som enskilda personer. Fullmäktige kan också besluta om att delegera beslutfattandet till medborgarna genom att genomföra en beslutande folkomröstning. Kommunen sprider Kommunens hemsida Webbsändning från fullmäktige Informationsblad och broschyrer Kommunens anslagstavla Annonsering i media Pressmeddelanden Bloggar Information Medborgarna behöver veta Sociala media (Facebook, Twitter och Instagram) Medborgarna söker Kontaktar kommunens kundtjänst: telefon, besök, epost, brev Konsultation Medborgarna får tycka Kommunen tar initiativet Invånarna kan ges möjlighet att lämna synpunkter på ett väl avgränsat förslag Den enskilde har initiativet Lämna synpunkter och förslag på sociala medier Lämna synpunkter till kommunens kundtjänst Direktkontakt med förtroendevalda Dialog Utbyte av erfarenheter Ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter, idéer och åsikter Förekommer inom organ som finns i den kommunala organisationen som: Brukarråd inom skolan Samrådsgrupper Kommunala pensionärsrådet Kommunala handikapprådet Tyck till (möjlighet att lämna klagomål och förslag till förbättringar) Brottsförebyggande rådet Samrådsgrupp med kommunbygderådet Samrådsgrupp med näringslivet Brukarråd och gårdsråd. Brukarrådet är ett föräldraråd. Det är en möjlighet som vårdnadshavare att få information om vad som händer på barnets förskola. 9 Tidigare fanns gårdsråd inom särskilt boende. I protokoll från utskottet vård och omsorg framgår att de ska omformas till anhörigträffar 10. Det finns risk för stora skillnader mellan olika skolor eller särskilda boenden eftersom det saknas riktlinjer för bl.a. anhörigträffar och brukarråd. 9 Information om Brukarråd på kommunens intranät. 10 Utskottet vård och omsorg, dnr 2015/867 177

Datum 20180525 Sida 11(25) Samrådsgrupper Det finns möjlighet att ge medborgarna inflytande delaktighet. I Arbetsordning för råd framgår att det främsta syftet är att råden ska vara ett organ för ömsesidigt informationsutbyte. När det gäller frågor av specifikt intresse för rådens medlemmar ska dialog ske. Det innebär att handläggande tjänsteperson ska ge rådet möjlighet att lämna synpunkter under beredningen av ärendet. I mycket speciella ärenden kan det bli aktuellt med inflytande genom att representant för rådet ingår i arbets eller referensgrupp under beredningen av ärendet. I arbetsordningen framgår tydligt att dialogen inte fråntar politiken uppgiften att göra en helhetsbedömning i ärendet när beslut fattas, där även andra gruppers och intressenters behov och synpunkter vägs in. Rådens roll är alltså inte medbeslutande. 11 2.3 Dialog och Samråd i stadsplanering I Plan och bygglagen (PBL) regleras hur information, dialog och samråd ska ske. 12 Översiktsplanering När kommunen upprättar eller ändrar en översiktsplan ska man samråda med bland andra länsstyrelsen, regionala organ och grannkommuner. Kommunmedborgarna ska också ges chansen att säga sin mening. Samrådet ska dokumenteras i en samrådsredogörelse. Efter samrådet görs de ändringar kommunen anser befogade. Sedan ställs det slutliga förslaget ut i minst två månader innan det antas av fullmäktige. Detaljplan Den som är berörd av ett detaljplaneförslag har möjlighet att påverka planens innehåll. Det kan ske under samrådet och granskningen. Områdesbestämmelser Kommunen kan anta områdesbestämmelser för ett område som inte har detaljplan, till exempel för att säkerställa ett syfte som uttrycks i översiktsplanen. Processen för att ta fram områdesbestämmelser är ungefär likadan som när kommunen tar fram och antar detaljplaner. Allmänheten har möjligheter att lämna synpunkter vid samrådet och i granskningsskedet. 11 Arbetsordning för Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet, Brottsförebyggande rådet, Samrådsgrupp med kommunbygderådet och Samrådsgrupp med näringslivet. KS 12, 20130121. 12 https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunalplanering/detaljplanering/ 178

Datum 20180525 Sida 12(25) 3 Hur upplevs den lokala demokratin? Sveriges kommuner och landsting (SKL) har definierat God lokal demokrati. 13 Kopplat till plattformen finns ett utvärderingsverktyg, Demokratibarometern. Utvärderingen ger en nulägesbild av hur förtroendevalda och medborgare uppfattar den lokala demokratin och kartlägger kommunens styrkor och svagheter. 14 SKL har delat in God lokal demokrati i tre huvudgrupper: God lokal demokrati har man när... 1. medborgarna har förtroende för lokalpolitikerna, 2.... de förtroendevalda bestämmer dagordningen, styr resursanvändningen och företräder medborgarna och att 3. man levererar det man lovar. Beredningen har genomfört två enkätundersökningar med frågor från SKL:s Demokratibarometer. Den ena riktades till medborgarna (LD Medborgare 15 ) i kommunen med länk till enkäten på www.leksand.se Det fanns även möjlighet att rekvirera pappersenkät med frankerat svarskuvert från kommunens kundtjänst. Den andra var en sluten enkät som skickades ut till 113 förtroendevalda/ politiker (Förtroendevalda 16 ) i kommunen. I den senare svarade 54 personer vilket innebär 48 procent. I undersökningen som riktades till medborgarna svarade 234 personer. Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur den låga svarsfrekvensen påverkar svaren men vi kan nog anta att de som inte är nöjda med kommunens verksamheter har svarat i högre grad än de som är nöjda. Syftet var dock inte att göra en undersökning där resultatet kunde anses giltigt för samtliga medborgare i kommunen. Vid varje fråga fanns det möjlighet att lämna kommentarer till svaren för att vi skulle få veta mera vad som låg bakom svaren. Många av de svarande har använt möjligheten att kommentera sina svar. Förutom ovanstående två undersökningar redovisar vi resultat från SCB:s medborgarundersökning (SCB 17 )som genomfördes under hösten 2017. Vi kan också jämföra resultaten från vår nöjdhetsundersökning hos medborgarna med SCB:s undersökning. Under våren2018 har Leksands kommunens kvalitetsgrupp genomfört en undersökning bland cheferna (chefer 18 ). Samtliga 60 har svarat. 13 Underlag till demokratibarometern: God lokal demokrati en plattform. Sveriges kommuner och Landsting, 2011. (Se även Bilaga 1 nedan). 14 A.a. s. 12 15 Värde 1 Inte alls nöjd till värde 6 I allra högsta grad nöjd. Medel 3,5. 16 Värde 1 Inte alls nöjd till värde 4 I allra högsta grad nöjd. Medel 2,5. 17 Frågorna besvaras på 10gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och ett index på minst 75 tolkas som mycket nöjd. 18 Färgerna är satt utifrån svar för Ja och Delvis: Grönt =85% och mer, gult= 6684%, rött=under 65%. 179

Datum 20180525 Sida 13(25) Frågorna berörde nedanstående bedömningsområden: 1. Offentlighet och demokrati 2. Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 4. Ledarskap, ansvar och delegation 5. Resultat och effektivitet 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 7. Verksamhetsutveckling 8. Kommunen som samhällsbyggare Sammanställningar och fullständiga resultat Sammanställningar av de olika resultaten finns med som bilaga i slutet av rapporten. Fullständiga resultat kommer att finnas på www.leksand.se Sök på Lokal demokrati så kommer du till en sida om beredningens arbete. Till höger på sidan finns Relaterade länkar. Där hittar du fullständiga resultat från de undersökningar som refereras till i rapporten. 3.1 Har medborgarna förtroende för lokalpolitikerna? 3.1.1 Vår medborgarundersökning Vår medborgarundersökning 19 visar att området information får bra betyg, för tillgången till information, tydligheten och kommunens webbplats (www.leksand.se). Däremot är man mindre nöjd med i hur god tid kommunen informerar. När det gäller möjlighet till påverkan är nöjdheten betydligt lägre när det gäller hur kommunens politiker lyssnar till medborgarnas synpunkter, möjligheterna att påverka inom de kommunala verksamheterna och möjligheter att påverka politiska beslut. Medborgarnas förtroende för kommunens politiker är lite högre än möjligheten till påverkan. Det gäller frågor om nöjdhet med hur politikerna arbetar för kommunens bästa, hur ansvarstagande politikerna är och hur väl politiska beslut genomförs. 3.1.2 SCB:s medborgarundersökning Information är det frågeområde som får bäst betygsindex med 59. Det är en förbättring från 55 som är samma index som samtliga kommuner hade 2017. Även här kan vi se att nöjdheten med i hur god tid som kommunen informerar får lägst betyg. Möjligheten att komma i kontakt med kommunens politiker får också bra betyg. Index 2017 är 56 att jämföra med 52 våren 2015 och samtliga kommuner som ligger på låga 49. Frågeområdet påverkan har det lägsta betygsindexet med 46. 2015 hade vi 40 vilket är samma index som samtliga kommuner hade 2017. Även här, liksom i vår undersökning ovan, får frågeområdet förtroende högre betyg än påverkan fick. Vid undersökningen 2017 fick Leksand betygsindex 51 att jämföra med betygsindex 2015 som var 45. Även samtliga kommuner hade index 45 år 2017. 19 Se bilaga 2. 180

Datum 20180525 Sida 14(25) 3.1.3 Vår undersökning bland förtroendevalda De förtroendevalda upplever att de tar hänsyn till medborgarnas synpunkter och att kommunen är bra på att informera om aktuella frågor i kommunpolitiken. Det finns rutiner för att ta emot medborgarnas förslag till förbättringar av den kommunala verksamheten och klagomål på den kommunala servicen behandlas på ett korrekt sätt. 3.2 Bestämmer de förtroendevalda dagordningen, styr resursanvändningen och företräder medborgarna? 3.2.1 Chefer (kommunkompassen) I sammanställningen 20 ges resultaten olika färg beroenden på andelen som svarat Ja eller Delvis. Nedan redovisas de som fått minst andel Ja eller Delvis (65 procent eller lägre). De brister som cheferna uppgav fanns var (andel jasvar) Finns en plan för demokratiutveckling (27%) Finns en informationsplan (40%) Finns en övergripande strategi för medborgardialog (54%) Sker extern samverkan för att stärka serviceutbud och öka effektiviteten (58%) Tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och kvalitet (65%) 3.2.2 Förtroendevalda Över hälften av de svarande 21 anser att Jag anser att mitt uppdrag som förtroendevald/politiker är tydligt (3,08) Förtroendevaldas/politikers styrning och tjänstemännens verkställande av besluten fungerar tillfredsställande (2,73) Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan förtroendevalda/politiker och tjänstemän (2,66) Tjänstemännen är duktiga på att fånga upp politiska signaler från oss förtroendevalda/politiker (2,52) Tjänstemännen försöker alltför ofta lägga på oss förtroendevalda/politiker sina egna åsikter (2,52) 3.3 Levererar man det man lovar? 3.3.1 Chefer När det gäller politisk styrning och kontroll anser cheferna att så sker i sex av åtta avseenden. Där det finns viss tveksamhet om huruvida politiken utövar tillsyn över förvaltningen och om det finns ömsesidig förståelse av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän. 20 Bilaga 4 21 Skala 14. Medel 2,5. 181

Datum 20180525 Sida 15(25) 4 Förslag till utvecklade arbetssätt och strukturer Slutsatsen efter detta uppdrag är, att den här fullmäktigeberedningens arbete bara har börjat. Att utarbeta och/eller förbättra former för demokratiskt inflytande är ett omfattande uppdrag som behöver pågå under en längre tid. Genom medborgardialog fogas de värderingar som råder bland invånarna samman med de faktakunskaper som professionen, i form av tjänstepersoner, tar fram inför politiska beslut. Syftet är främst att stärka tilliten, bidra till bättre beslutsunderlag, öka delaktigheten och bidra till en bättre samhällsutveckling. Tillit är avgörande för att framtida beslut ska accepteras och ses som legitima. Demokratin stärks av väl genomförda medborgardialoger! 4.1 Organisering av det fortsatta arbetet Beredningen ser tre alternativ till att organisera arbetet med att utveckla den lokala demokratin. Det första är att permanenta nuvarande tillfälliga fullmäktigeberedning som får till uppgift att bereda ärenden som berör lokal demokrati till fullmäktige. Det andra alternativet är att utöka uppdraget till nuvarande valnämnd. Det finns flera kommuner som har en val och demokratinämnd. Det innebär att beredningen av frågor om lokal demokrati sker inom denna nämnd. Valnämnden är redan idag sammansatt av representanter för samtliga partier möjlighet att bredda arbetet i valnämnden. I dagsläget sammanträder bara nämnden de år det är val vilket sker under ett eller två år av mandattiden. Det tredje alternativet är att fortsätta som idag. I fullmäktiges arbetsordning 22 ( 5) som behandlar fullmäktiges presidiums uppgifter är en av dessa att: Ansvara för de övergripande demokratifrågorna i samverkan med representanter för samtliga politiska partier som finns representerade i fullmäktige. 4.2 Medborgarförslag Fullmäktige beslutade den 11 februari 2008 att ge medlem i kommunen möjlighet att väcka ärende i fullmäktige (medborgarförslag) från den 1 mars samma år. I direktiven till beslutet sägs bl.a. att Medborgarförslag skall beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslag väcktes. Under de 10 år som gått, 20082017 har det kommit in 132 medborgarförslag från medborgare i Leksands kommun. 18 personer har lämnat mer än ett förslag. Tillsammans svarar de för 71 av förslagen, 15 av dessa har lämnat in 24 förslag medan tre personer lämnat in 8, 10, respektive 12 förslag. Under de sex första åren, 20082013, kom det in mellan sju och elva förslag per år. Under år 2014 blev det en topp med 29 förslag som därefter minskat till 20, 17 respektive 15 under tiden 20152017. De flesta förslagen har beretts så att fullmäktige kunnat fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes. 22 Arbetsordning för kommunfullmäktige. Antagen av kommunfullmäktige 20150504 57 182

Datum 20180525 Sida 16(25) Av de 132 medborgarförslagen har endast 8 bifallits och 38 avslagits. 83 förslag har fått beslutet besvarat. I tre fall saknas beslut. Tid från förslag kom in till fullmäktige fattat beslut: 03 månader 17 46 månader 60 79 månader 36 1012 månader 12 Längre tid än 12 månader 5 Uppgift saknas 2 Även om förslagen beretts relativt snabbt, oftast inom ett halvår, kan det upplevas som lång tid av förslagsställaren. Hanteringen av medborgarförslagen inom kommunen tar också lång tid i anspråk. De ska diarieföras, anmälas till fullmäktige, beredas av tjänsteperson och sedan åter till fullmäktige för beslut. Avdelningen för administrativ service har försökt mäta den genomsnittliga tiden men inte lyckats eftersom medborgarförslagen är så olika till sin natur och tar olika lång tid att bereda. Landstinget i Dalarna tillämpar en modell som de kallar för medborgarnas förslagslåda där fast bosatta i Dalarna har möjlighet att påverka politiken i landstinget genom att lämna förslag till förändringar och förbättringar. Formulär finns på Landstinget Dalarnas hemsida. Förslaget skrivs in i formuläret tillsammans med kontaktuppgifter (namn och epostadress) rubrik på förslaget samt förslaget. Med en enkel knapptryckning skickas sedan förslaget in. Förslaget registreras sedan i landstingets diarium där alla medborgare har möjlighet att ta del av det. Sedan skickas förslaget vidare till samtliga partier i landstingsfullmäktige som därefter har möjlighet att driva frågan vidare. Det finns länk till de politiska sekreterarna för att förslagsställarna enkelt ska kunna ta kontakt och följa upp sitt förslag. 4.3 Utveckling av den kommunala verksamheten I SCB:s medborgarundersökning hösten 2017 lyfts två områden fram som bör prioriteras för att få nöjdare medborgare i Leksands kommun. Områdena är Förtroende och Påverkan. I förvaltningsplanen för 2018 står att läsa: Mål 10. Öka vår omgivnings kunskaper om kommunens uppgift och verksamhet samt utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen Ett av tre fokusområden som kommunen ska prioritera under 2018 är delaktighet och inflytande. 4.4 Har vi råd att inte utveckla den lokala demokratin? De flesta är överens om att vi ska ha en god ekonomiskt hushållning med de kommunala medlen. Det innebär att vi ska vara effektiva. Effektivitet når vi genom att göra rätt sak (vad) på rätt sätt (hur). 183

Datum 20180525 Sida 17(25) Inom den kommunala verksamheten diskuteras ofta gränsdragningen mellan politikens vadfrågor och verksamhetens hurfrågor. Politiken har fått mandat att besluta om, inom gällande lagstiftning, vad de kommunala medlen ska användas till. Tjänstepersonerna är experter inom olika sektorer genom utbildning och har kunskap om hur man på bästa sätt kan använda de tilldelade medlen. Medborgarna får inte glömmas bort. Det är dem som vi är till för. Men ofta glömmer vi bort att fråga medborgaren vad som är viktigt. Det innebär att verksamheten kanske inte blir så bra som den skulle kunna vara inom tilldelade ramar. Det är ju trots allt den äldre som har insats från hemtjänsten eller bor i ett särskilt boende som har kunskap om sin vardagsverklighet liksom skoleleverna och deras föräldrar om vi ska ta de största verksamheterna i kommunen. Vi har brukarråd inom skolan och gårdsråd och anhörigträffar inom äldreomsorgen. Men det finns inget klart uttalande om hur de ska fungera. Är det bara ett forum för information eller ges brukarna möjlighet att tycka till om verksamheterna eller, kanske t.o.m. ha en dialog med de ansvariga? 4.5 Vill vi öka intresset för kommunala frågor? I nuläget uppfattar många medborgare att de får information först när beslutet är taget. De flesta beslut som rör den operativa delen av den kommunala verksamheten tas i kommunstyrelsen som inte har öppna möten. Besluten i fullmäktige är öppna och möjliga att följa genom webbutsändningar direkt eller i efterhand. Tittarsifforna har minskat stadigt sedan sändningarna började både när det gäller direkt tittande och i efterhand. Det kan bero på att mötena uppfattas som ointressanta av kommuninvånarna. När mötet börjar är det klart vilket förslag som ska vinna. Företrädarna för de kommunala partierna lägger inte någon större energi på att debattera förslagen och förklara vilket förslag de stödjer och varför. Det kan jämföras med riksdagen när besluten tas i plenum. Oftast är det klart genom utskottsarbetet vilket förslag som har störst stöd i riksdagen men för väljarnas skull debatterar ändå riksdagsledamöterna innan omröstningen sker. Intresset skulle kunna öka genom att medborgarna fick information i ett tidigare skede om vilka frågor som var föremål för beredning. När det gäller frågor som medborgarna upplever som angelägna skulle man kunna pröva att ge delaktighet på dialognivå. I slutändan blir det ju politiken som beslutar utifrån ett helhetsperspektiv. Det är också bra om det kan tillskapas mötesplatser för medborgare och förtroendevalda. Under en period fanns mötesplats i form av Politik och termos där medborgarna kunde träffa förtroendevalda på Torget i Leksand på lördagsförmiddagar. En metod kan också vara att ha särskilda demokratidagar vid några tillfällen varje mandatperiod. 4.6 Är politiken beredd av dela med sig av makten? Ska man öka makten och inflytandet för någon innebär att den minskar hos dem som idag har den största makten, de ledande kommunpolitikerna. Är de beredda att dela med sig av makten? De kommer även fortsättningsvis att ha makten över hur kommunens gemensamma medel ska fördelas mellan olika verksamheter. Eftersom det handlar om hurfrågor innebär det att 184

Datum 20180525 Sida 18(25) kommunens chefer och tjänstemän får dela med sig av sin makt som de har genom sin formella kompetens. En modell skulle kunna vara att när politiken ser något område som behöver utvecklas ger förvaltningen (tjänstepersoner) i uppdrag att tala om vilka olika handlingsalternativ som politiken har. Därefter tar politiken ställning till vilka av dessa förslag som är politiskt intressanta och lämnar tillbaka till förvaltningen tillsammans med ramar, t.ex. ett uppdrag att effektivisera verksamheten genom att minska kostnaderna med x kr. De som får uppdraget inom förvaltningen tar ställning till om frågan är av den digniteten att de medborgare som berörs ska bjudas in till dialog för att ge förslag på hur man kan hantera frågan på bästa sätt. En trolig vinst kan bli att intresset för kommunala frågor skulle öka bland kommuninvånarna och att det kanske skulle innebära att de politiska partierna fick lättare att rekrytera nya aktiva medlemmar. Ges medborgarna möjlighet att träna på att tänka politiskt kan intresset öka för att engagera sig partipolitiskt! 4.7 Utveckling av den lokala politiken I en undersökning 2012 fick Sveriges fullmäktigeledamöter ta ställning till olika aktörers inflytande. Kommunpolitikers inflytande av olika lokala aktörers politiska inflytande 2012 (medelvärde 010) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande Kommunfullmäktige Tjänstemännen Statliga myndigheter Övriga politiker Du själv Det lokala Journalister näringslivet som bevakar kommunpolitiken Medborgarna 4,2 6,4 6,4 5,9 5,7 5,4 5,0 4,7 8,2 8,1 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Det är uppenbart att den politiska makten i hög grad upplevs vara koncentrerad till toppolitikerna i kommunstyrelsen (medelvärde 8,2). Inflytandet för fullmäktige upplevs betydligt lägre (6,4). / / Minst inflytande av de aktörer vi frågade om upplevs medborgarna ha (4,2) 23. 4.7.1 Stämmer bilden även för Leksand? Den politiska organisationen ingick inte i beredningens uppdrag. Därför hade vi inte med frågorna i vår undersökning bland förtroendevalda. Men det kan vara viktigt att ha med när det gäller det framtida arbetet att utveckla demokratin i kommunen. Det handlar inte bara om förhållanden mellan förtroendevalda och medborgare utan även inom kommunalpolitiken och vidare inom respektive politiskt parti som är representerat i fullmäktige. 23 Låt fler forma framtiden. SOU:2015:96 185

Datum 20180525 Sida 19(25) 5 Beredningens förslag till fullmäktige 1. Ersätta nuvarande medborgarförslag med medborgarnas förslagslåda. 2. Skapa bättre förutsättningar och förstärka rollen för dem som vill engagera sig i kommunalpolitiken för att kunna förena uppdraget med hela livssituationen. 3. Utveckla kommunens information till medborgarna så att den lämnas i ett tidigare skede så att medborgarna vet vad som är på gång. 4. Utveckla medborgardialogen och fokusera på konkreta frågor som engagerar medborgarna. 5. Tillskapa mötesplatser för dialog mellan medborgare och förtroendevalda. 6. Utveckla ett djupare samarbete med skolorganisationen fånga upp ungas intresse för politik och demokrati för att främja förståelsen för hur den lokala demokratin fungerar men även hur man kan vara med och påverka. Säkerställa att politiska ungdomsförbund har goda möjligheter närvara i våra skolor. 7. Besluta om i vilka former det fortsatta arbetet med att utveckla den lokala demokratin ska genomföras. 8. Utveckla arbetsformerna i fullmäktige så att medborgarna upplever att det är intressant att följa utsändningarna. 9. Göra en bra hemsida bättre genom att förenkla för besökare att enkelt få reda på hur de kan vara med och påverka. 186

Datum 20180525 Sida 20(25) 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1: SKL:s beskrivning av Lokal demokrati Sveriges kommuner och landsting (SKL) har definierat God lokal demokrati. SKL har delat in God lokal demokrati i tre huvudgrupper: God lokal demokrati har man när... 1. medborgarna har förtroende för lokalpolitikerna, 2.... de förtroendevalda bestämmer dagordningen, styr resursanvändningen och företräder medborgarna och att 3. man levererar det man lovar. 6.1.1 medborgarna har förtroende för lokalpolitikerna Förtroendet kännetecknas av Ett högt valdeltagande Tydliga alternativ att ta ställning till vid valen gör medborgarna mer benägna att rösta Bra information till medborgarna om politik, tjänster och rättigheter Bra rättssäkerhet Medborgarna vet hur de kan föra upp frågor till den politiska nivån i kommunen Medborgarnas deltagande mellan valen Öppen offentlig politisk debatt Aktiva frivilliggrupper, föreningar och organisationer Underrepresenterade gruppers rättigheter tas tillvara Hög aktivitet i lokala partigrupper Partierna säkrar en bra rekrytering till lokalpolitiken 6.1.2... de förtroendevalda bestämmer dagordningen, styr resursanvändningen och företräder medborgarna Det kännetecknas av Tydliga uppdrag och ett bra samspel mellan lokalpolitiker och tjänstemän Bra samarbete och bra arbetsklimat i fullmäktige God social representativitet Bra villkor för att utöva uppdraget som förtroendevald Hög etik och ingen korruption Aktiv ägarstyrning av kommunala bolag Tydliga roller mellan fullmäktige och kommunens företrädare i samverkansorgan 187

Datum 20180525 Sida 21(25) 6.1.3... man levererar det man lovar Bra resultat som motsvarar löften Bra tjänster En god samhällsutveckling Tillsyn och kontroll av den egna verksamheten 6.2 Bilaga 2: Resultat från LD Medborgare 24 Hur nöjd är du med... tillgången till information om kommunen och dess verksamheter? 3,47 Hur nöjd är du med... tydligheten i kommunens information? 3,3 Hur nöjd är du med... i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? 2,85 Hur nöjd är du med... kommunens webbplats www.leksand.se 3,77 Hur nöjd är du med... hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen? Hur nöjd är du med... hur du blir bemött när du tar kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen? Hur nöjd är du med... den service du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen. Hur nöjd är du med... dina möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer. 3,01 Hur nöjd är du med... hur kommunens politiker lyssnar till medborgarnas synpunkter? 2,51 Hur nöjd är du med... medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut? 2,34 Hur nöjd är du med... medborgarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? 2,43 Hur nöjd är du med... den utsträckning dina åsikter finns representerade bland kommunens partier? 2,84 Hur nöjd är du med... hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 2,95 Hur nöjd är du med... hur ansvarstagande kommunens politiker är? 2,8 Hur nöjd är du med... hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? 2,83 Hur nöjd är du med... hur väl politiska beslut genomförs? 2,84 Hur nöjd är du med... den insyn och det inflytande medborgarna har över kommunens beslut och verksamheter? Hur nöjd är du med... hur väl din kommun uppfyller dina förväntningar på medborgarnas möjligheter till insyn och inflytande? 3,43 3,63 3,53 2,61 2,71 24 Värde 1 Inte alls nöjd till värde 6 I allra högsta grad nöjd. Medel 3,5. 188

Datum 20180525 Sida 22(25) 6.3 Bilaga 3: Resultat från Förtroendevalda 25 Kommunen är bra på att informera medborgarna om aktuella frågor i kommunpolitiken 2,78 Kommunen är bra på att informera medborgarna om vilka rättigheter de har i förhållande till kommunen Det finns ett stort intresse för kommunpolitik bland medborgarna 2,5 Här i kommunen finns det rutiner för att ta emot medborgarnas förslag till förbättringar av den kommunala verksamheten Här i kommunen blir klagomål på den kommunala servicen behandlade på ett korrekt sätt 2,98 Här i kommunen involveras medborgarna för att finna lösningar på lokala problem 2,35 Här i kommunen tar förtroendevalda/politiker hänsyn till medborgarnas synpunkter 2,86 Jag upplever att medborgarna har förtroende för kommunens förtroendevalda/politiker 2,36 Medborgarna är mycket medvetna om vilka rättigheter de har gentemot kommunen 2,26 Jag är i stort sett nöjd med kommunens utbud av tjänster till medborgarna 2,84 I mitt uppdrag som förtroendevald/politiker är jag varje vecka i kontakt med enskilda medborgare 2,98 Tjänstemännen är duktiga på att fånga upp politiska signaler från oss förtroendevalda/politiker 2,52 Tjänstemännen försöker alltför ofta lägga på oss förtroendevalda/politiker sina egna åsikter 2,52 Förtroendevaldas/politikers styrning och tjänstemännens verkställande av besluten fungerar tillfredsställande Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan förtroendevalda/politiker och tjänstemän 2,66 Tjänstemännen är för passiva, de väntar ofta på politiska direktiv 1,9 Vilka partier som sitter vid makten spelar liten roll för den förda politiken i kommunen 1,96 Det är tydliga partipolitiska skillnader i kommunpolitiken 2,27 Kommunpolitiken är väldigt sektoriserad 2,85 De viktigaste besluten i kommunen fattas i praktiken i andra politiska organ än fullmäktige 3,35 Arbetet i kommunens politiska organ går för trögt 2,72 Bildandet av kommunala företag har gjort det lättare för oss förtroendevalda/politiker att styra verksamheterna i kommunen De som har personliga kontakter i kommunen får lättare sina intressen tillvaratagna 3,4 Här i kommunen är det särintressen som får genomslag, inte medborgarnas gemensamma intressen 2,45 Massmedias bevakning av lokalpolitiken är tillfredsställande 1,78 Massmedias rapportering påverkar förtroendevaldas/politikers arbete 2,56 Jag anser att mitt uppdrag som förtroendevald/politiker är tydligt 3,08 Möjligheten att framföra en egen åsikt är för liten 2,04 Det är lätt att få insyn långt ut i kommunens verksamheter 2,25 Jag känner att jag gör nytta som förtroendevald/politiker 3 På det stora hela trivs jag med uppdraget som förtroendevald/politiker 3,19 2,35 3,28 2,73 2,17 25 Värde 1 Inte alls nöjd till värde 4 I allra högsta grad nöjd. Medel 2,5. 189

Datum 20180525 Sida 23(25) 6.4 Bilaga 4: Resultat från Chefer Sammanställning av kommunkompassen 2018 26 Färgerna är satt utifrån svar för Ja och Delvis: Grönt =85% och mer, gult= 6684%, rött=under 65% Frågor LS VS SU VO Kommun Offentlighet och demokrati Finns en plan för demokratiutveckling 27% Finns en informationsplan 40% Finns en kommunikationsplan 72% Finns sektorsplaner 100% Finns avdelningsplaner 100% Finns enhetsplaner 94% Har medborgarna tillgång till beslutade dokument 87% Informeras medborgarna om politiska beslut 97% Informeras medborgarna om kommunens ekonomi och 92% kvalitets resultat Främjas medborgardialog 87% Hanteras risker för korruption 47% Har kommunen brukarråd 75% Tillgänglighet och medborgarfokus Finns det en kommunövergripande strategi för medborgardialog Arbetar kommunen med tillgänglighet för medborgare och 95% brukare Arbetar kommunen med bemötande mot medborgare och 98% brukare Informerar kommunen om service och tjänster 100% Arbetar kommunen med valfrihet och brukarnas möjlighet att 72% påverka serviceutbudet Har din verksamhet brukarundersökningar 90% Arbetar din verksamhet med service och 70% kvalitetsdeklarationer Arbetar din verksamhet med synpunkter och 100% klagomålshantering Politisk styrning och kontroll Genomsyras den kommunala organisationen av ett 87% helhetstänk vad gäller styrning och uppföljning Styrs kommunen av politiska mål 100% Redovisar förvaltningen till den politiska nivån det 100% ekonomiska resultatet Redovisar förvaltningen till den politiska nivån det 97% kvalitativa resultatet Är de politiska målen tydliga 92% Utövar politiken tillsyn över förvaltningen 80% Finns det tydligt och väl fungerande delegation och 90% ansvarsfördelning mellan politik och tjänstemannanivå Finns den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och 82% spelregler mellan politiken och tjänstemän 54% 26 LS=lärande och stöd, VS=verksamhetsstöd, SU=samhällsutveckling och VO=vård och omsorg. 190

Datum 20180525 Sida 24(25) Frågor LS VS SU VO Kommun Ledarskap, ansvar och delegation Finns rutiner för ansvar och delegation 97% Finns det tvärsektoriella samarbetet 83% Är chefsuppdraget tydligt för cheferna i kommunen 90% Genomför sektorledningen uppföljning av avdelningar och 97% enheter Bedriver kommunen ledarutveckling 97% Resultat och effektivitet Har kommunen en strategi för resultatstyrning och 78% effektivitetsutveckling Tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och 65% kvalitet Arbetar kommunen med utveckling av kvalitativ och 93% ekonomisk uppföljning Kommuniceras och förs strategiska diskussioner kring 75% resurser och resultat mellan kommunledning och sektorerna Används jämförelser aktivt som ett led i serviceutveckling 73% och effektivitet Sker extern samverkan för att stärka serviceutbud och öka 58% effektiviteten Prioriterar kommunen åtgärder vid negativ ekonomiska 82% resultat Prioriterar kommunen åtgärder vid negativa kvalitativa 75% resultat Kommunen som arbetsgivare Finns en övergripande personalstrategi 87% Tillvaratas kompetenser i kommunen 87% Prioriteras kompetens och medarbetarutveckling 94% Praktiseras individuell lönesättning i kommunen 88% Utgår den individuella lönesättningen utifrån måluppfyllelse 95% Bedriver kommunen ett arbetsmiljöarbete 95% Arbetar kommunen för ökad mångfald på arbetsplatserna 83% Verksamhetsutveckling Bedrivs ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete i kommunen Får cheferna ta del av kommunens kvalitativa resultat 100% Får cheferna ta del av kommunens ekonomiska resultat 100% Sker utveckling genom samverkan mellan sektorerna 84% Arbetar kommunen för kreativitet och innovation 83% Arbetar kommunen med IT stöd för att effektivisera det 100% interna arbetet Finns resurser och kompetens avsatt för 84% verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare Samverkar kommunen med kulturlivet 97% Samverkar kommunen med näringslivet 92% Arbetar kommunen med nationella kontakter 95% Arbetar kommunen för att bli mera miljövänlig 95% 98% 191

Datum 20180525 Sida 25(25) 6.5 Bilaga 5: SCB:s medborgarundersökning 27 Område/fråga Leksand Hösten 2017 Våren 2015 Samtliga kommuner hösten 2017 NII, Helheten 46 40 40 Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun? 5,4 4,7 4,9 5,3 4,7 4,9 5,3 4,7 4,8 Kontakt 56 52 49 Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? 6,0 5,8 5,4 Information Hur nöjd är du med. 59 55 55 tillgången till information om kommunen och dess verksamheter? 6,7 6,1 6,3 tydligheten i kommunens information? 6,6 6,0 6,2 i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? 6,2 5,6 5,9 kommunens webbplats? 6,7 6,3 6,2 Påverkan Hur nöjd är du med. 45 40 40 hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 5,2 4,6 4,6 invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? 4,8 4,3 4,3 invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? I vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? 4,9 4,3 4,3 5,4 4,9 4,9 Förtroende Vad tror eller tycker du om. 51 45 45 hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 6,0 5,3 5,3 hur ansvarstagande kommunens politiker är? 5,7 5,0 5,0 hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? 5,8 5,2 5,2 hur väl politiska beslut genomförs? 5,4 4,9 4,9 27 Frågorna besvaras på 10gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygsindex (skuggade rutor) under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och ett index på minst 75 tolkas som mycket nöjd. 192

1 (3) 20170425 Direktiv för tillfällig fullmäktigeberedning Lokal demokrati Bakgrund All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Så inleds regeringsformen den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Ständiga omvärldsförändringar gör att frågan om hur folkstyret förverkligas på olika nivåer i vårt samhälle alltid behöver hållas levande. På kommunal nivå har kommunfullmäktiges presidium, tillsammans med gruppledarna för de politiska partier som finns representerade i kommunfullmäktige, ansvaret för de övergripande demokratifrågorna. 2014 års statliga demokratiutredning kan konstatera att demokratin i dag är djupt förankrad i det svenska samhället. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. De som är aktivt engagerade i civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. Tilltron till demokratin är betydligt starkare bland de resursstarka, dvs. personer med hög utbildning och inkomst, än bland resurssvaga. Utredningen anser därför att demokratipolitiken tydligare måste riktas in mot att åstadkomma större politisk jämlikhet och föreslår därför ett nytt mål för demokratipolitiken. Målsättningen ska vara en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. För att uppnå målet bör åtgärder vidtas inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska delaktigheten och jämlikheten. Även ur ett folkhälsoperspektiv är delaktighet och inflytande i samhället en av de mest grundläggande förutsättningarna. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa och livskvalité. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. En samhällstrend med ett ökat antal överklaganden är en utveckling som skulle kunna indikera att medborgare i för låg utsträckning deltar i samrådsprocesser inför beslut och kommer således in för sent i beslutsprocessen. En väl fungerande lokal demokrati präglad av ett jämlikt och aktivt medborgarskap, baserat på förtroende, förståelse och respekt utgör utan tvekan en framgångsfaktor för den lokala utvecklingen i en kommun. Undersökningar visar att medborgare har ett starkt intresse att diskutera politik och samhällsfrågor, att medborgarnas kunskaper om möjligheterna behöver stärkas, och att arbetssätt och strukturer kan behöva utvecklas. Denna fullmäktigeberedning ska uppfattas som en katalysator i ämnet lokal demokrati och fråntar inte på något sätt respektive parti från sitt ansvar i denna fråga. 193

2 (3) Direktiv/avgränsning Kommunfullmäktiges presidium, i samarbete med gruppledarna för de politiska partier som finns representerade i kommunfullmäktige, föreslår mot bakgrund av ovanstående att en tillfällig fullmäktigeberedning inrättas med uppdrag att: kartlägga och beskriva befintliga arbetssätt och strukturer gällande lokal demokrati utarbeta förslag till utvecklade arbetssätt och strukturer i syfte att uppmuntra och möjliggöra ett jämlikt och aktivt medborgarskap efter fullgjort uppdrag skriftligt rapportera resultatet av arbetet till kommunfullmäktige Tidsram Beredningen tillsätts för tiden, 20170612 20180531. Avrapportering av beredningens arbete planeras ske vid kommunfullmäktiges sammanträden i maj 2018. Ledamöter Beredningen ska utgöras av tio ledamöter, en från varje parti i kommunfullmäktige samt en ordförande från den politiska majoriteten. Ordförande har utslagsröst. Kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande. Inga ersättare tillsätts för ledamöterna. Valbar som ledamot i beredningen är den som är folkbokförd i kommunen, har fyllt 18 år och är medborgare i Sverige eller någon annan av EU:s medlemsstater, medborgare i Island eller Norge. För övriga utlänningar gäller att de varit folkbokförda i Sverige tre år i följd. (KL 4 kap. 2 och 3 ). Det innebär att kommunfullmäktige kan välja personer som inte redan är förtroendevalda. Genom kommunfullmäktiges val blir dessa personer förtroendevalda. Val av ledamöter Val av ledamöter till beredningen är ett särskilt ärende i KF. Beredningens arbetssätt Beredningen ska ses som en arbetsgrupp där de som ingår förväntas att vara aktiva både under sammanträdena samt delta i medborgardialog mellan sammanträdena. Beredningen ska upprätta en arbetsplan med utgångspunkt från fullmäktiges direktiv. Beredningen beslutar hur tiden ska fördelas mellan olika aktiviteter. Beredningen får inhämta de upplysningar och yttranden som behövs från kommunens utskott, nämnder och anställda för att beredningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Beredningen är skyldig att under arbetets gång föra mötesanteckningar. 194

3 (3) Externa kontakter Beredningen kan ta kontakt med organisationer, intressegrupper och liknande för att öka sin kunskap inom området, men också för att fånga upp medborgarnas synpunkter inom ramen för beredningens direktiv. Närvarorätt för utomstående Beredningen har rätt att, i rimlig omfattning, kalla utomstående för att lämna upplysningar. Beredningen ska därvid vara särskilt uppmärksam ifråga om jäv och jävsregler. Medgivande till offentliga möten Fullmäktigeberedningens sammanträden ska normalt hållas inom stängda dörrar. Beredningen får dock besluta att sammanträde ska vara offentligt. Initiativrätt Tillfällig fullmäktigeberedning får inte väcka egna ärenden utöver uppdraget. Tjänstemannastöd För att stödja beredningen avsätts resurs i form av utvecklingssekreterare från administrativ service. Stödet ska vara i form av att aktivt medverka i planeringen av beredningens arbete, dokumentation av beredningens arbete samt omvärldsbevakning inom beredningens ansvarsområde enligt uppdraget från fullmäktige. Ekonomi Ledamöter i fullmäktigeberedningen får ersättning enligt Bestämmelse om ekonomisk kompensation till förtroendevalda i Leksands kommun vid beredningens sammanträden och studiebesök. Arvode sammanträden Ersättning för förlorad arbetsinkomst 1 Resekostnader vid sammanträden Resekostnader i samband med studiebesök Tjänstemannastöd till beredningen Summa totalt under 2017 och 2018: 44 000 kr 37 500 kr 3 500 kr 5 000 kr 110 000 kr 200 000 kr Kostnaden föreslås belasta kommunfullmäktiges ansvar med halva kostnaden 2017 och halva 2018. 1 Beräknat som en schablon som innebär att hälften av ledamöterna begär ersättning för förlorad arbetsinkomst. 195

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 20180524 Referens Dnr 2018/771 Sida 1(3) Ekonomiavdelningen Kristian Koivumäki, 024780 093 kristian.koivumaki@leksand.se Status budget 2018 Beskrivning av ärendet Prognos per april Leksands kommun har per april en prognosticerat resultat på +3,9 miljoner kronor, vilket är 3,9 miljoner kronor jämfört med budget. Sektorerna beräknas ha ett underskott på 18,0 miljoner kronor jämfört med budget för 2018. Av detta står sektor lärande och stöd för 16,8 miljoner kronor. Däremot beräknas finanssektorn göra ett överskott på cirka 14 miljoner. Familj och stöd Inom sektor familj och stöd beror underskottet (9,5 miljoner kronor) till stor del på minskade intäkter från Migrationsverket. Dessa intäkter har tidigare finansierat kostnader för lokaler, personal och placeringar. Från toppnivån på över 100 miljoner kronor bedöms intäkterna minska med över 30 miljoner kronor. Denna omställning tar tid att genomföra och därför krävs ett tillskott till budget 2018. Samtidigt har det blivit fler och dyrare placeringar, vilket också kräver mer resurser i form av personal på avdelningen för individ och familjeomsorg (IFO). Till detta tillkommer att det ekonomiska biståndet har ökat ytterligare och att budgeten på 10 miljoner kronor inte bedöms räcka. Grundskolan År 2017 skulle grundskolan effektivisera sin verksamhet i nivå med utbetalning av bidrag till ny fristående grundskola. I budgetprocessen har verksamheten försökt att budgetera enligt de nya prognosticerade elevsiffrorna: den nya fristående grundskolan kommer att skriva 120 elever i sin verksamhet. Minskningen av elever blev inte fullt så stor i den kommunala skolan då det totala antalet barn inom grundskolan ökade, men likväl behövdes en effektivisering En effektivisering bedöms inte kunna ske fullt ut under 2018 och inte heller skolåret 20182019. Därför bedöms grundskolan gå med ett underskott på 6,8 miljoner kronor 2018, varav 1,5 miljoner kronor avser särskolan. Avdelningens bedömning Förvaltningens bedömning är att sektorn inte kommer att klara av att jobba in hela underskottet under 2018. Enligt förvaltningens förslag ska därför ett tilläggsanslag på 13 miljoner kronor ges till sektor lärande och stöd. 196

Leksands kommun Datum 20180524 Referens Dnr 2018/771 Sida 2(3) Fördelningen sker enligt andelen av det prognosticerade underskottet, det vill säga att avdelningen familj och stöd erhåller 7,6 miljoner kronor. Grund och särskolan ska fördela resterande 5,4 miljoner kronor på att särskolan erhåller 2,4 miljoner kronor och övriga grundskolan 3 miljoner kronor. Detta då särskolan i flera år varit underfinansierad och till hösten 2018 förväntas få fem elever till jämfört med våren. Utöver detta har de särskilda insatserna ökat väsentligt och jämfört med kostnaderna per maj 2018 så är kostnaden mer än tre gånger så hög som samma period 2017. Dessa 13,0 miljoner kronor täcker inte hela det prognosticerade underskottet. Det resterande underskottet behöver arbetas in under budgetåret. Förvaltningens bedömning är att det är väsentligt att sektorn, såväl som resten av förvaltningen fortsätter sitt effektiviseringsarbete samtidigt som kommunen i sin helhet för att klara ett positivt resultat. Tillägget är också att betrakta som tillfälligt och gäller endast under 2018. Finansiering Utifrån de goda resultat kommunen har haft under åren 20162017 bedöms det som godtagbart att nå ett något lägre resultat än budgeterat för budgetåret 2018. Likväl behövs åtgärder vidtas för att redan på kort sikt nå detta resultat 2018. För att från 2019 återigen komma upp i en resultatnivå på minst 2 % av skatter och bidrag i enlighet med nuvarande kommunfullmäktigebeslut behövs att större organisatoriska beslut fattas. Till dessa återkommer förvaltningen i den pågående budgetprocessen för perioden 20192021. Genom att sänka det budgeterade resultatet från +7,8 miljoner kronor till det prognosticerade +3,9 miljoner går det att använda 3,9 miljoner kronor för finansieringen av tilläggsanslaget. Därutöver har finanssektorn ett större överskott, bland annat på grund av låga räntor och försäljningar. Utöver ett sänkt budgeterat resultat för 2018 kan finansiering därför ske genom att ta 9,1 miljoner kronor av överskottet i finanssektorn. Resultatutjämningsreserven (RUR) Resultatutjämningsreserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteintäkterna över konjunkturcykeln. Avsikten är inte att den ska möjliggöra en varaktig överbeskattning där delar av överskotten årligen sparas för framtiden. En stor resultatutjämningsreserv ska inte heller göra det möjligt att under en längre tid ha en nivå på skatteuttaget som är lägre, eller en kostnadsnivå som är högre, än vad som är långsiktigt hållbart. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Bevilja ett tilläggsanslag till sektor lärande och stöd på totalt 13 miljoner kronor för 2018, i enlighet med förslaget. 2. Finansiering tas ur eget kapital 2018. Detta sker dels genom att resultatet sänks från +7,8 miljoner kronor till det prognosticerade +3,9 miljoner kronor och 9,1 miljoner kronor av finansieringen tas ur finanssektorn. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra åtgärder för att nå ett positivt resultat 2018. 197

Leksands kommun Datum 20180524 Referens Dnr 2018/771 Sida 3(3) Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Utdrag ur allmänna utskottets sammanträdesprotokoll, daterat 20180517, 49 Tjänsteutlåtande av Kristian Koivumäki, daterat 20180524 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Kommundirektör Göran Wigert Sektorschef Carin Fredlin Ekonomichef Lars Bäcksholm Verksamhetsekonom Kristian Koivumäki 198

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180517 Sida 1(2) Allmänna utskottet 49 Dnr 2018/771 Status budget 2018 Beskrivning av ärendet Utifrån prognos per mars bedöms inte det budgeterade resultatet på 7,8 miljoner kronor kunna nås 2018, trots omfattade åtgärder. Det prognosticerade resultatet uppgår till + 2,4 miljoner kronor, varav 1,7 miljoner kronor avser realisationsvinster, dessa ska räknas av enligt kommunallagens krav på ett positivt balanskravsresultat, d.v.s. balanskravsresultatet uppgår till + 0,7 miljoner kronor. Utifrån de goda resultat kommunen har haft under åren 20162017 bedöms det som godtagbart att nå ett något lägre resultat än budgeterat för budgetåret 2018. Likväl behövs åtgärder vidtas för att redan på kort sikt nå detta resultat 2018. I prognosen per den 31 mars framgår nya förbättrade prognossiffror. Till största delar handlar det om anpassningsåtgärder inom sektor Lärande och stöds verksamheter som i år uppvisar stora underskott. Åtgärder inom övriga sektorer kommer också att vidtas för att förbättra resultatet. En allmän återhållsamhet med inköp och utbildningar har påtalats för kommunens chefer. En ökad styrning av personalkostnaderna har införts i form av att sektorscheferna fr.o.m. april månad ska godkänna alla nyanställningar. Den fr.o.m. i år förändrade budgetprocessen där budgetansvariga chefer redan nu på våren ska ta fram sin detaljbudget är ytterligare en åtgärd för att öka medvetenheten hos alla budgetansvariga chefer om det tuffa ekonomiska läget. För att från 2019 återigen komma upp i en resultatnivå på minst 2 % av skatter och bidrag i enlighet med nuvarande kommunfullmäktigebeslut behövs att större organisatoriska beslut fattas. Till dessa återkommer förvaltningen i den pågående budgetprocessen för perioden 20192021. Justeras Utdrag bestyrks 199

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180517 Sida 2(2) Allmänna utskottet Resultatutjämningsreserven (RUR) Resultatutjämningsreserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteintäkterna över konjunkturcykeln. Avsikten är inte att den ska möjliggöra en varaktig överbeskattning där delar av överskotten årligen sparas för framtiden. En stor resultatutjämningsreserv ska inte heller göra det möjligt att under en längre tid ha en nivå på skatteuttaget som är lägre, eller en kostnadsnivå som är högre, än vad som är långsiktigt hållbart. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 20180507. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra åtgärder för att nå ett positivt resultat 2018. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 200

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 20180524 Sida 1(2) Referens Dnr 2018/222 2018.4114 Verksamhetsstöd Kristian Koivumäki, Telefon. kristian.koivumaki@leksand.se Tilläggsanslag på investeringsbudget 2018 för förskjutningar av 2017 års investeringsprojekt Beskrivning av ärendet Jämfört med förslaget daterad 19 mars 2018 så minskar 2018 års investeringsbudget med 5,6 mkr, men 3,9 mkr av detta kommer att äskas till 2019. De projekt som beräknas bli billigare är ehandelssystem (0,25 mkr) Exploatering av kv Nygård (0,2 mkr) samt att intrångsersättningar (1,2 mkr) tas från eventuella driftintäkter för detta. Tunstas planprogram (2,9 mkr) och Hjorthagens detaljplan (0,9 mkr) flyttas till 2019. De flesta förändringar avser sådant som återfinns i ordinarie investeringsbudget för 2018 och alltså inte sådant som föreslås skjutas över från 2017. Utöver detta kommer förvaltningen i ett annat ärende att föreslå att 10,2 mkr omdisponeras från budget för förskolan Myran till en ombyggnation av Pelikanen redan under 2018, varpå 10,2 mkr ytterligare äskas till 2019 för förskolan Myran under 2019. Totalt investeringsvärde 2018 Totalt investeringsvärde för år 2018 med tilläggsanslag och av fullmäktige beslutad investeringsbudget i Mål och budget 20182020 blir: Tilläggsanslag Budget 2018 TOTALT 35 000 tkr 92 916 tkr 127 916 tkr Varav exploatering 23 267 tkr. Finansiering Finansiering av totalt investeringsvärde om 127 916 tkr (varav 23 267 tkr avser exploatering) bedöms inte klaras av med 100 % självfinansiering. Kassan har ökat under slutet av 2017 och början av 2018 tack vare betalningar från Migrationsverket och uppgår nu till 74,8 mkr, men samtidigt minskar fordran. Kommunen har också lån på 40 mkr från 2016 som skulle vara tillfälliga i väntan på ersättningarna från Migrationsverket För att klara dessa höga investeringsnivåer krävs ett resultat på uppemot 50 mkr i år eller att investeringar minskar kraftigt framöver. 201

Leksands kommun Datum 20180524 Referens Dnr 2018/222 Sida 2(2) En betydande del av investeringarna är exploatering och dessa skall på sikt självfinansieras, men likviditetsmässigt finns en stor eftersläpning. Risken finns att kommunens soliditet försämras redan 2018 om investeringarna sker i budgeterad takt, vilket dock inte varit fallet historiskt. 2018 års investeringsnivå är ytterst hög sett till likviditet, resultatet, möjlighet till självfinansiering och möjligtvis också till genomförande. Förslag till beslut Bevilja 35 000 tusen kronor i tilläggsanslag avseende förskjutningar av 2017 års investeringsprojekt till 2018 inkl vissa revideringar av 2018 års investeringsbudget Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande, daterat 20180427 2. Bilaga 1 med samtliga investeringsprojekt Slutligt beslut expedieras (skickas) till Ekonomichef Lars Bäcksholm Projekt och utvecklingscontroller Kristian Koivumäki 202

203

204

205

206

207

208

209

210

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 63 Dnr 2018/686 Årsredovisning Nedansiljans samordningsförbund 2017 Beskrivning av ärendet Nedansiljans samordningsförbund bildades 1 april 2007 med syfte att utveckla samverkan mellan myndigheterna på rehabiliteringsområdet. Medlemmar i förbundet är kommunerna Gagnef, Leksand och Rättvik, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Dalarna. Årsredovisning 2017 finns framtagen av förbundet. Leksands kommun har att pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund och dess enskilda förtroendevalda. Beslutsunderlag Årsredovisning 2017, inkommen 20180427 Revisionsrapport från PWC, daterad 20180328 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna årsredovisning 2017 för Nedansiljans samordningsförbund. 2. Bevilja styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för år 2017. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 211

3 Nedansiljans Samordningsförbund FINSAM FÖR GAGNEF LEKSAND RÄTTVIK Nedansi!jaris samordningsförbund 2220002329 Beslutad av styrelsen 20 180320 212

Nedansiljons somordningsförbund. Årsredovisninq 2077 Ordföranden har ordet C vi har lagt ett mycket händelserikt år bakom oss i Nedansiljans Samordningsföt bunds historia och der är med viss stolthet jag få vara dcl av att överlämna denna årstedovisning för medlemmars, samverkansparters och övriga intresserades läsning. 1 Jag ar overtygad om att samverkansatbete at nodvandigr och bor efterstravas en / välfärdssrat. Inte primärt för att spara på samhällets resurser utan 6ir att optimera och påskynda arbetet med våra kommuninvånare i behov av stöd, för att de snabbare ska uppnå själv ständighet och möjlighet att uppf5zlla sina drömmar. När det uppnås sparas även samhällets resurser. Samordningsförbundens uppgift är att stimulera samverkan mellan myndigheterna som alla var och en har till uppgift att på olika sätt i sin profession hjälpa tillbaka individer till egen försörjning eller hjälpa de som av olika skäl inte kommit in i arbetslivet eller studier. För att samverkan ska bli en verklighet kräver det den god samverkanskultur som måste odlas, upp muntras och rent av uppmanas från huvudmännen till de olika myndigheterna. Därför tycker jag att samordningsfiirbundets mål, att dterupprätta ochförankra en stark samverkans kultur inom samordningsfifrbundets region samt öka kunskapen om dess möjligheter att bidra till sam ver kan, varit det allra viktigaste målet att lyckas väl med. Det har bland annat skett genom att förbundschefen och styrelse utfört ett ihärdigt dialogarbete för art informera och utbilda om vad samordningsförbundet kan bidra med. Kännedomen om Nedansiljans samordningsförbund i regionen har ökat markant. Det är min övertygade tro, att ett genuint intresse för samverkan tar över när medverkande parter ar upp ögonen för dess effektivitet och porenrial till framgång. Därför är utvecklingsarbetet under 2018 att sätta fokus på uppföljnings och utvärderingsfrågor viktigt för att konkret visa parterna på resulta ten av de samverkansinsatser som genomförs. Jag vill rikta stort tack till förbundets styrelse, förbundschef och samverkansparter för alla värdefulla insatser 2017. Vi ser fram emot ett nytt händelserikt år 2018 då vi kommer kunna lägga fullt fokus på samverkansinsatser och mindre på internt omställnings och utvecklingsarbete. Tintin Löfdahl Styrelseordförande 213

Nedansiljans somordninqstnrbund Årsredovisning 2017 3. Innehåll 1 Förvalrningsberättelse 4 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret 2017 4 1.2 Om fbrbundet 5 1.2.1 Organisation 5 1.2.2 Historik 5 1.2.3 Lagrum 5 1.2.4 Uppdrag 5 1.2.5 Finansicring/med[emsavgifter 5 1.3 Beskrivning av verksamheten 6 1.3.1 Inledning 6 1.3.2 Målgrupper 6 1.4 MåIuppllelse och resultat 7 1.4.1 Verksamhetsmålen 7 1.4.2 Resultat och måluppfyllelse mål 1 7 1.4.3 Resultat och målupp&lieise mål 2 8 1.4.4 Resultat och måluppfyllelse mål 3 8 1.4.5 Resultat Teamet på Centralen 10 1.4.6 Resultat från SUS och indikatorerna 10 1.4.7 Fokus 20 25 i Leksand, Rättvik, Gagnef 11 1.4.8 Övrigt 12 1.5 Styrelsens arbete under året 13 1.5.1 Organisation 13 1.5.2 Styrelsens arbete 2017 13 1.5.3 Viktiga beslut 201 14 1.6 Ekonomisk utfall 15 1.6.1 Ekonomisk sammanfattning 15 2. Resultarräkning 16 3. Balansräkning 17 4. Kassaflödesanalys 18 5. Noter 19 6. Tilläggsupplysningar 20 7. Styrelsens beslut 21 8. Revisorspåtcckiing 22 Bilaga 1 Implementeringperiod insatsen Teamet på Centralen 23 Bilaga 2 Ärshjtil 24 214

Nedansiljans sornordningsförbund Ärsredovisninq 2017 Cft 4. ) 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret 2017. Till redovisningen hör två bilagor. 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret Under 2016 påbörjade samordningsförbundet ett intensivt förändringsarhete som syftade till att tyd liggöra samordningsf örbundets roll och uppdrag i regionen. Förändringsarbetet har varit angeläget. Huvuddelen av sarnordningsförbundets medel har sedan starten fördelats till en individinrikrad insats och verksamheten ifråga har i flera avseenden likstälits med samordningsförbundet. Förändringsarbetet har därför omfattat art, i många olika sammanhang, tydliggöra och fbrklara samordningsförbundets roll, uppdtag och dess möjligheter att bidra till en ut ökad samverkan mellan samordningsförbundets parter. Arbetet från 2016 har under 2017 börjat ge resultat; nya samverkansinsatser har genomförts och? eller är i uppstartsskedet vid utgången av 2017. Styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund har där till arbetat med att ra fram en finansiell strategi som i olika delar har verkställts under 2017. Mot bakgrund av den tidigare inriktning som samordningsförbundet antagit, har behov funnits av att ta fram nya eller uppdatera äldre styrdokument inom samordningsförhundet och ett omfattande internt arbete har därvid genomförts. Genom att tillse att samordningsförbundet har tydliga styrdo kument skapas förutsättningar för ett solitt styrelsearbete. Samordningsförbundets medel har under 2017 alltjämt i huvudsak heviljats till en individinriktad insats (Teamet på Centralen). Under 2017 har sammanlagt 77 deltagare varit inskrivna i verksam heten, varav 31 personer är nya deltagare för året. 25 individärenden har avslutats under 2017 varav 14 personer (10 kvinnor och f5 ra män) har nått arbete, studier och/eller står till arbetsmarknadens förfogande (arbetssökande). Därtill har samordningsförbundet finansierat flera strukturella insatser under året som syftat till art dels främja en utökad samverkan mellan parrerna, dels analysera och kartlägga nya målgrupper och? eller behov. Mot bakgrund av ovan nämnda historik har samordningsförbundets verksamhetsmål för 2017 formu lerats utifrån en utgångspunkt att återupprätta samverkansarbetet och informera om samordnings förbundets möjligheter att stödja parterna i att bygga upp nya samverkansprojekt. Arbetet är avgö rande för samordningsförhundets legitimitet för att fortsatt bidra till och utveckla samverkan mellan parterna i regionen. Utifrån denna ansats är inåluppfyllelsen för 2017 mycket god. Samordningsförbundet har erhållit 3 720 tkr från medlemmarna för 2017 och övriga intäkter uppgår till 8 tkr. Kosrnaderna har sammanlagt uppgått till 4421 rkr vilket gav resultatet 693 tkr. Förbundet har ett ackumulerat överskott om l 063 tkr, 215

Nedansilfans samordningsförbund. Ärs redovisning 2077 I) 1.2 Om förbundet 1.2.1 ORGANISATION Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna samt kommunerna Leksand, Rättvik och Gagnef som medlemmar. För bundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Det operativa arbetet sköts av en förbundschef. 1.2.2 HISTORIK Samordningsförbundet bildades den 1 april 2007. 1.2.3 LAGRUM Samordningsförbundet verkar utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabilireringsinsatser (2003:1210) och förbundsordningen som beslutats av samordningsfbrbundets medlemmar. Lagens syfte är att ge lokala aktörer möjligheter att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet och sam ordna gemensamma insatser riktade till personer i behov av samordnad rehabilitering samt underlätta en effektiv resursanvändning. Samordningsförbundet följer även lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar. 1.2.4 UPPDRAG De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Sam ordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförhundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsätt ningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t ex handla om kompetensurveck ung och kunskapsutbyte. 1.2.5 FINANSIERING/MEDLEMSAVGIFTER 2017 års tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgick till 3720 tkr, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel och kommunerna med en resterande fjärdedel. Mellan kommunerna sker en inbördes fördelning efter befolkningsmängd. Utöver tilldelningen från förbundsmedlemmarna erhöll Nedansiljans samordningsförbund 546 tkr från Myndigheten för Ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) i enlighet med Förordning (2016:82) om statsbidrag för Insatser för unga som varken arbetar eller studerar (se 1.4.5). Detta bidrag är bokfört som en interimskuld då den avser verksamhet som startar 2018 och ingår därför inte i verksamhetens erhållna bidrag i resultaträkningen under 2017. 216

i Nedansiljanssamordnings(ärbund Ärsredovisning 20/7 6, 1.3 Beskrivning av verksamheten 1.3.1 INLEDNING Nedansiljans samordningsförbund har sedan starten 2007 i huvudsak finansierat en insats det sk Teamet på Centralen (Teamet) vilken der bedrivs individinriktad rehabiliteringsverksarnhet. Tea met består av handläggare och/eller coacher anställda av samverkansparterna. Verksamheten ifråga har i flera avseenden varit helt likställd med samordningsifirbundets verksamhet både vad gäller utförandet av insatsen samt dess förvaltning av ekonomi, administration m in. 1 själva verket bildades samord ningsförbundet utifrån denna (individinriktade) verksamhet. Under 2016 påbörjade satnordningsförbunder ett intensivt förändringsarbete som syftade till att tyd liggöra samordningsförbundets roll och uppdrag. Samordningsförbundet har även stötta parterna i att skapa nya samverkansarenor. En helt ny organisering kring Teamet har bildats och en styrgrupp för verksamheten påbörjade sitt arbete i december 2016. Utöver ovan beskrivna förändringsarbete har styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund arbetat aktivt med en finansiell strategi som i olika delar har verkställts under 2017. Syftet med strategin är att bidra till en utökad samverkan i regionen med stöd av samordningsförbundets medel. För att åstad komma detta förutsätts att medel till Teamet reduceras på sikt. Det huvudsakliga skälet till att samordningsförbundet bör minska finansieringen av Teamet återfinns emellertid i lagstiftningen och dess förarbeten till den finansiella samordningen. Finansierade insat ser ska inte bedrivas av samordningsförbundet, uran av parterna. Inte heller ska finansierade insatser betraktas som avgränsade projekt eller verksamheter, uran snarare utvecklas till en del av myndighe ternas arbete. Det vill säga en framgångsrik insats bör implementeras i de ordinarie verksamhererna. Samordningsförbundets (finansiellt) strategiska arbete spelar stor roll. Om styrelsen är tydlig med hur man vill använda den finansiella samordningen och parternas tilldelade medel, finns stor potential att sarnordningsförbunder kan bidra till en god och rillitsfull samverkanskulrur, En annan del av styrelsens finansiella strategi är att harmonisera budgeten och använda det ackumule rade överskott samordningsförbundet har samlat på sig under åren 2014 2016. Samtidigt är der samordningsförbundets ambition att till kommande år återgå till den högre (totala) rilldelningsnivå man har haft under tidigare perioder. Detta kan te sig en aning inorsägelsefullt, men der ackuinulerade överskottet har under 2017 börjat förbrukas och på sikt kommer samordnings förbundet behöva en högre andel tilldelade medel om man ska kunna upprätthålla sin ambition art främja ytterligare samverkansinsarser i regionen. Som ert led i detta har styrelsen under 2017 arbetat med att utveckla formerna för att nå en utökad dialog med samordningsförhunders medlemmar. 1.3.2 MÅLGRUPPER De målgrupper som idenrifierades vara i behov av samordnade insatser inför 2017 var 1. Unga individer som har, eller riskerar art få, akriviretsersättning. 2. Personer som är nyanlända i Sverige som på grund av funktionsvariationer eller annan ohälsopro blemarik har svårigheter art påbörja studier eller etablera sig på arbetsmarknaden. 3. Individer med psykiska eller siska funktionsvariationer med svårigheter att påbörja/genomföra studier eller etablera sig på arbetsmarknaden. 4. Individer som har varit sjukskrivna under lång tid. Lt 217

Nedansifans samordningsfärbund Års redovisning 2017 7 nj 1.4 Måluppfyllelse och resultat 1.4.1 VERKSAMHETSMÅLEN 2017 Arbetet med det ovan beskriva förändringsarbeter påbörjades 2016 och arbetet under 2017 har till stor del handlat om att förankra detta hos parterna i regionen. Verksamhetsplanen och dess mål fr 2017 formulerades därför utifrån utgångspunkten att återupprätta samverkansarbetet och informera om samordningsförhundets möjligheter att stödja parterna i att bygga upp nya saniverkansprojekr. Arhetet som inryms i niålen för 2017 får sägas vara avgörande för samordningsf örbundcts fortsatta verksamhet och kommer utgöra grunden för att till kommande verksamhetsår intensifiera arbetet med rex upp följnings och urvärderingsfrågor. Mål 1 Att återupprätta och färankra en stark samverkanskultur nom samordningsförbundets region samt öka kunskapen om dess möjligheter att bidra till samverkan. Mål2 Att utveckla strukturer för att åstadkomma bättre samordning och samverkansmöjligheter för parterna inom samordningsfärbundets region. Mål 3 Att stödja parterna att hitta nya arbetssätt och metoder i samverkan samt främja ett utvecklingsarbete som medför att parterna ser samordningsfärbundet som en viktig resurs till de ordinarie verksamheterna. 1.4.2 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE MÅL 1 1 målet inn ms omfattande informationsinsatser som inriktats på att förtydliga och förklara samord ningsförbunders roll i relation till insatsen Teamet samt i stort öka kunskapen om samordningsförbun der och dess möjligheter att stödja samverkan. Arbetet har resulterat i följande aktiviteter: LSG Nedansiljan Samordningsförbunder har bistått parterna i att starta en Lokal SalnverkansgrLlpp (L.SG) som omhrrar de tre kommunerna och övriga parter. Sedan tidigare finns en LSG i Gagnef som man önskat kvarstå i. LSG Nedansiljan höll två möten under våren och man kunde identifiera behov av att utreda och genomlysa dels hur andra redan förekommande saniverkansgrupperingar var organiserade och vilka frågeställningar som behandlades i dem, dels ta fram ett underlag för art rydliggöra ISG Nedansiljans syfte och ändamål. Mor denna bakgrund beslutades att bordlägga ISG Nedansiljans möten under hösten 2017 och art Rättviks kommun skulle genomföra en pilorstudie i syfte art inventera samverkansbehoven inom kom munen samt med de andra två kommunerna och övriga parter. Rättviks kommun ansökte om medel till insatsen, se mål 3 nedan. Frukostmöten Samordningsförbundet har arrangerat 15 ra sk ftukosrmöten under 2017 samt medfinansierat en före läsning med studieförbundet Vuxenskolan. Sammanlagt har 190 personer deltagit på föreläsningarna. forts. 218

Nedansiljans sa,nordn:ngs(drbund Årsredovisning 2017 8, Hemsidan Samordningsförbundets hemsida har under 2017 utvecklats mcd syftet att Förtydliga samordnings Förbundets verksamhet. Arbetet innefattar även layoutstöd vid framtagande av stvrdokurnent, ansök ningsblanketter mm (se mål 2). Målet bör anses vara väl uppfyllt såtillvida att kännedomen om samordningsförbundet har ökat i regionen. inte minst bland de samverkande parterna men även hos många andra näraliggande hink tioner och verksamheter. Målet omfattar emellertid ett långsiktigt arbete som syftar till att ytterligare bredda och fördjupa kunskapen om samordningsförhundet och framgångsfakwrer för samverkan. 1.4.3 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE MAL 2 Samordningsförbundets tidigare inriktning i form av Teamet har bland annat medfört att samord ningsförhundet inte har haft adekvata och/eller uppdaterade styrdokument i form av t ex verksamhets plan, policys, riktlinjer mm. Det arbete som bedrivits inom ramen för verksamhetsmål 2 har därför i vissa delar utgjorts av ett internt arbete med framragande av olika sryrdokument. Målet innefattar också arbete med utveckling av styrelsens strategiska arbete. Genom att tillse att samordningsförbundet har tydliga styrdokurnent skapas förutsättningar för en stabil och trygg styrelse som kan fatta vederhäftiga och utvecklingsinriktade beslllt för den finansiella samordningen. Arbetet har resulterat i följande aktiviteter: Nya styrdokument och avtal Ny förbundsordning. Delegationsordning. Riktlinjer för ansökan om medel till samverkansinsatser. Ansökningsblanketter om medel till samverkansinsatser. Ansökningsblanketter om medel till tillfälliga strukturella samverkansinsatser. MalI för budget om ansökan om medel till samverkansinsatser, Mali för rapportering och redovisning av insatser. Upphandlingspolicy Avtal för beviljade insatser har tecknars med sökande part/er. Arbetet med framtagande av ytterligare sr rdokument fortgär under 2018. Samordningsförbundet har arrangerat en strategidag för slyrelsen samt lokal och regional ägardialog för medlemmarna (se 1.5 Styrelsens arbete). Målet är uppfyllt. Det interna arbetet med att ta fram och fastställa centrala styrdokument har genomförts. Styrelsen har bedrivit ett utvecldingsinriktat och strategiskt arbete. 1.4.4 RESULTAT OCH MALUPPFYLLELSE MÅL 3 Som beskrivits ovan har samordningsförbundet arbetat För att stödja fler typer av samverkansinsarser som riktar sig mot nya målgrupper och/eller behov. Mot bakgrund av att man hittills i huvudsak har beviljat medel till den individinriktade insatsen Teamet, har samordningsförbundet uppmärksammar parterna på möjligheterna att genomföra olika typer av strukturella insatser som analysarhete, kart läggningar mm. Arbetet har resulterat i följande aktiviteter: forts. 219

Nedansiljons samordninqs(ärbund Å rsredovisning 20! / 0. nj Styrgruppen för Teamet Sryrgruppcn har haft fern möten under året saint en planeringskonferens. Medel beviljades till samver kansarbete inom styrgruppen om 30 tkr med ett ekonomiskt utfall om 18 tkr. Samordningsförhundet har bidragit med ett aktivt processtöd i sryrgruppen vilket bland annat omfattat att rydlig,göra verk samhetens inriktning, innehåll och styrning. Kartläggning av den döva arbetskraften 2016 beviljade sryrelsen 350 tkr till Leksands kommun och Arhecsffirmedlingen för en kartläggning av den döva arbetskraften i Leksands kommun, varav flertalet omfattar nyanlända individer till kommu nen. Kartläggningen pågick under sex månader och påbörjades i november 2016 och slutfördes i maj 2017. Kartläggningen resulterade bland annat i förslag att anordna en gemensam arena för de döva syfte att erhålla stöd och hjälp. Vidare konstaterades behov av en försregsträning, dvs en förberedande insats, då steget direkt ut i arbetslivet från SFlrfFl kan vara för stort för många. Hälften av det bevil jade beloppet budgeterades för 201?. Samverkanskonferens LSG Gagnef Gagnef kommun ansökte om medel till en samverkanskonferens Annu bättre samverkan. Representanter från de olika parterna gavs under en tvådagarskonferens tillfälle att diskutera frågor kring temat sjukskrivningsprocessen. Styrelsen beviljade Gagnef medel om 68 tkr till insatsen. Utfallet blev 59 tkr. Inventering av samverkan i Rättviks kommun Som ett led i arbetet med att bilda en 1SG Nedansiljan (se ovan) ansökte Rättviks kommun om medel till en kartläggning: Inventering av samverkan en pilotstudie i Rättviks kommun. Studien syftade till att inventera sainverkansbehoven inom kommunen samt med de andra två grannkommunerna Leksand och Gagnef och rörande samordningsförbunders övriga parter (Arbetsförmedlingen, Försäkringskas san och Landstinget Dalarna). Pilotstudien resulterade i en rapport där det bland annat konstateras att samverkan på ehefsnivä är särskilt viktig i tider av organisationsförändringar och neddragningar. Det framhålls också att arbets givarna lyfter fram samverkan som en framgångsfaktor i verksamheten. Rätrviks kommun beviljades medel om 75 rkr till insatsen, utfallet blev 73 tkr. ROSAB Rehabilitering i offentlig sektor AB Projektet avsåg en förstudie som kartlade möjligheterna att pröva en ny arbetsmodell för långtidssjuk skrivna personer anställda inom offentlig sektor. Modellen riktar sig mot individer som inte bedöms kunna återgå till sitt tidigare arbete och där samtliga möjligheter till rehabilirering, anpassning eller omplacering inom den egna verksamheten har uttömts. Resultatet av förstudien är att under 2018 initiera en pilorverksamher med Borlänge kommun. Falu kommun och Landstinget Dalarna som pro jekrägare. Samordningsförbundet beviljade 130 tkr till projektet. Vid slutredovisningen av projektet återstod medel och styrelsen beslutade att begära tillbaka de överskjutande medlen, varvid det återstod 44 tkr för Nedansiljans samordningsförbund. Grön förrehab i Nedansiljan Parterna i Sryrgruppen för Teamet och LSG Nedansiljan har med stöd av samordningsf örbundet under 2017 arbetat med att söka medel till en förstudie som ska utreda förutsättningarna för en natur understödd förrehahilterande verksamhet i de tre kommunerna. En utsedd arbetsgrupp har tillsam fort. 220

parallellt 1 Nedwisiljons somordningsförbund Å,sredovisning 20? / r( I_. 3 jo, mans med Skogsstyrelsen tagit fram en projektbeslcrivning avseende en sådan Förstudie. Skogsstyrelsen tillhandahåller kompetens i form av projektiedare. Parterna inkom med en ansökan om medel till förstudiens genomförande i början av 2018 och fir studien påbörjas februari 2018. Målet bär anses vara väl uppfyllt. Parterna har ansökt om medel till flera strukturella insatser som genomförts under året rex syftar till att kartlägga och analysera behov av samverkan. Detta bör beak tas i ljuset av att insatser och projekt rar tid att planera, irankra, verkställa, rapportera etc. En annan tydlig ewekt är att parterna har vänt sig till samordningsförbundet med egna initiativ och flera insatsförslag ska ras vidare under nästkommande år. 1.4.5 RESULTAT FÖR DEN INDIVIDINRIKTADE INSATSEN TEAMET PÅ CENTRALEN Teamet på Centralen är en insats som samordningsförhundet har finansierat sedan länge. För de bevil jade medlen har samverkansparterna anställt personal i verksamheten i form av handläggare och/eller coacher. Teamet bedriver individuell arbersrehabilirerande verksamhet genom att tillhandahålla ett samordnat stöd och individuellt stöd (coachning) åt individer inom samordningsföthundets geogra fiska område. Som beskrivits ovan har ett omfattande arbete bedrivits kring Teamet i syfte att genomlysa verksam heten och förtydliga organisarionsstruktur och ansvarsfördelning. Även innehållet i verksamheten har under 2017 präglats av ert utvecklingsarbete och som mål för 2017 frångick man (temporärt) precisa målformuleringar i form av tex antalet urskrivna deltagare. Måien för 2017 har således varit helt verk samhetsorienterade i den meningen att man bland annat man har sett över vilka arhecsprocesser och metoder man tillämpar, hur behoven av arbersträningsplatser ser ut etc. Vidare har man med samordningsförbunder utfört inforniationsinsatscr för att tydlig göra och informera om Teamets verksamhet och hur den förhåller sig till samordningsförbunder och inte minst parternas ordinarie verksamheter på det arberslivsrehabiliterande området. Som nämns nedan påbörjas en sk implementeringsfas av insatsen under 2018 (se nedan). Etnel lertid minskade samordningsförbundet sin finansiering av verksamheten Från och med halvårsskiftet då Arbetsförmedlingen f örlade 50 procent av sin personalresurs i Teamet inom ramen För sin egen verksamhet (och budget). 2894 rkr beviljades till insatsen vid ingången av 2017 och det ekonomiska utfallet blev 2786 rkr. 1.4.6 RESULTAT FRÅN SUS OCH INDIKATORERNA SUS Under 2017 har sammanlagt 77 deltagare varit inskrivna i ]bmet och registrerars i SUS (Sektorsöver gripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområ. det). 31 personer är nya deltagare för året. Fördelningen i ålder och kön följer enligt nedan: Ålder Kvinna Man Totalt Totalt 45 32 77 15 29 18 12 30 30 44 19 10 29 45 59 8 9 17 60 74 1 forts. 221

Nedonsiljons somordningsförbund. Änredovisning 2017 25 individärenden har avslutats under 2017. Avslutsanledningarna fördelas enligt fluljande: Anledning till avslut Kvinnor Män Totalt Arbete/studierellerarbetssökande 10 4 14 Sjukdom 7 Flyttat 2 Fortsatt rehabilitering 1 Övrigt 1 Totalt 25 Av de avslutade ärendena kom tre (3) personer från Gagnefs kommun, femton (15) personer från Leksands kommun och sju (7) personer från Rättviks kommun. Indikatorerna Indikatorer för finansiell samordning är ett mätinstrument för samordningsförbund fraintaget av NNS (Nationella Nätverker för Samordningsförbund). Instrumentet bidrar till att bedöma egen verksam hersutveckling över tid, möjliggöra jämförelser mellan förbund, samt ge förbund och ingående parter ett stöd att förbättra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. Instrumentet består av ert antal enkäter riktat till bland annat deltagare som omfattas av samord ningsförbundets insatser. Samordningsförbundet tecknade en licens med NNS för 2017 och en natio nell mätning genomfördes i slutet av året. Tretton samordningsförbund deltog och cirka 1 000 enkät svar har inkommit varav 629 från deltagare. 1 Nedansiljans samordningsf örbund genomfördes en mindre mätning avseende elva deltagare som avslutat sin medverkan i Teamet. Materialet för 2017 är inte tillräckligt omfattande för att generali seras till att gälla alla samordningsförbund eller ge en fullständig bild av hur den finansiella samord ningen fungerar i stort. 1.4.7 FOKUS 2025 LEKSAND RÄTT VIK GAGNEF beviljade medel frän Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) Samordningsförbundet beviljades 546 tkr från MUCF i enlighet med förordning (2016:82) om stats bidrag till samverkansinsatser för unga som varken arbetar eller studerar. Medlen ska användas till ett kommungemensamr projekt som riktar sig till unga i åldrarna 20 25 år som varken arbetar eller stu derar, eller som löper risk att hamna i en sådan situation. Projektet påbörjas i januari 2018. En projekrledare är anställd som ungdomscoach. Hon ska erbjuda de unga ett extra stöd under en period av ett år. Projektledaren ska även ta kontakt med anhöriga samt ta fram förslag på insatser som myndigheterna kan erbjuda målgruppen. Samordningsförbunder är projektägare vilket medför en skyldighet att redovisa till MUCE efter avslutat projekt. forts. 222

Nedonsiljans samordningsförbund Ärsredovisning 2017 72. j 1.4.8 ÖVRIGT Samordningsförbunders processtöd i Sryrgruppen till Teamet har utmynnar i att parterna för första gången har äskar medel inför 2018 samt tagit fram en administrativ ordning som innebär art från och med 2018 har all ekonomihantering kring insatsen överfirts till parterna. Leksands kommun kommer agera som stödmottagare av samordningsförbundets medel. Samordningsförbundet har under 2016 upphävt de tidigare sk tjänsteköpsavtalen avseende enskilda medarbetare i Teamet och ersatt det med ett samverkansavtal. Mot bakgrund av styrelsens beslut att inte finansiera Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens respektive personalresurser i insatsen Tea met från och med 2018 (se 5.1), har tillägg till samverkansavtaler tagits fram under 2017. Som ett led i att tydliggöra förbundets roll i förhållande Teamet har samordningsförhundet under 2017 sagt upp hyresavtal, parkeringsavtal och städavtal avseende de lokaler där Teamet verkar. Avtalen ifråga har överlåtits till Leksands kommun. Förbundsehefen har påbörjat ett försök med en ambulerande placering hos samordningsförbundets olika parter och flyttade till Rättviks kommun den 1 september 2017. Samordningsförbundet har upphandlat en ny ekonomitjänstleverantör, Xhase AB Leksand, i syfte att effektivisera och digitalisera samordningsförbundets ekonornihantering innebärande att rex. använda elektroniska attesrer. Ett nytt avtal har därtill recknats med Cagnefs kommun avseende övriga administrativa tjänster som diarieföring, dokumenthantering, arkivering mm. Båda avtalen träder i kraft 1 januari 2018. Samordningsförbundets förbundschef har deltagit i en del utbildningsinsatser under året bland annat nationella Finsamdagarna, förbundsehefsdagarna och MUCF rikskonferens. 223

Nedansiljons sa,nordninqsfärbund Ärstedovisning 2017 73. 1.5 Styrelsens arbete under året 1.5.1 ORGANISATION Styrelse Samordningsförbundet leds av en styrelse som utses av medlemmarna. Styrelsen har sex ordinarie leda möter och sex ersättare. Styrelsens sammansättning 2017: Ordinarie Ersättare Utsedd av Tfntin Lä(dahl (KD) Ingrid Rönnblad (5) Leksand kommun Fredrik Ollén im) Bengt Staffas (5) Rättvik kommjn Sven;nge Persson (5) Lena Fast (5) Gagne kommun Liv Linde Andersson (5) Anders Bengtsson (KD) Landstinget Dalarna Mars Hedlune Per elin Försäkringsassan Peter Heidkamp (till 1juni2017) Jonas Grvth (till 1 jufl 2017) Aroetsförmeolingen Maria Andersson (from. 1juni2017) Mahe Orjes (from. 1juni2017) Aoetsförmeolingen Förbundschef Förbundschefen är samordningsförbundens verkställande tjänsteman. r örhtindschcfcns uppdrag inne fattar ytterst sett att tillse att styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund ges förutsättningar för att bedriva verksamheten i enlighet med lagen om finansiell samordning och samordningsförbundets förbundsordning. Förbundschefen företräder samordningsförbundet på tjänstenlannanivå. Förhunds chefen bereder underlag till styrelsens strategiska beslutsfarrande och leder samordningsförbundet på operativ nivå. Arbetet omfattar ansvarsområden som styrelsearbete, ekonomi och adminisrrarion, processinrik rat arbete och verksamhersuweckling samt kommunikation och onivärldsbevakning. Nuvarande för bundsehef anställdes i april 2016. Revisorer Samordningsförbundets medlemmar utser revisorer att granska samordningsförbundets verksam het. Revisorerna fr året har varit Jennie Fernros för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och LarsGöran Andersson för Landstinget Dalarna och kommunerna Leksand, Rärtvik och Gagnef De i förbundet ingående kommunerna och landstinget utser en gemensam revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan genom upphandling en gemensam revisor. 1.5.2. STYRELSENS ARBETE 2017 Styrelsen har haft sex protokollförda styrelsemöten samt ett sryrelseserninarium i form av en heldags konferens. Ordföranden har deltagit på NNS ordf örandekonferens i januari 2017. Samordningsförbunder arrangerade tillsammans med länets övriga samordningsförbund en regio nal ägardialog i maj. Styrelsen bjöd in samordningsförbundets egna medlemmar till en lokal ägardialog i oktober 2017. En s k digital plattform har anskaffars där samtligt styrelsematerial tillgängliggörs digiralt och ned laddningsbart för styrelsens ledamöter och samordningsförbundets revisorer. forts. 224

Nedanslljonssomordningsförbund Ärstedovisniny 2077 1 1.5.3 VIKTIGA BESLUT 2017 En finansiell strategi Som nämns inledningsvis har styrelsen sedan våren 2016 arbetat med att utveckla en finansiell strategi. Strategin innehåller två parallella och samtidigt helt anhängiga spår. Det ena är styrelsens uttalade mål att använda samordningsftkbundets medel till att bredda och utöka samverkanskulturen mellan parterna i regionen genom att stödja fler insatser. Den målformuleringen hänger nära samman med det andra spåret, som innebär act stimulera sam verkansparterna kring insatsen teamet att påbörja en implementering av verksamheten. Insatsen har finansierats helt och hållet av samordningsförbundet i närmare tio år och numera år en etablerad och väl förankrad verksamhet i regionen. En implemeutering av verksamheten medför att samordningsför bundet frigör medel för att, som nämnts, kunna bidra till en utökad samverkan. Under hösten 2017 utvecklade styrelsen en mer konkret implementeringsplan innebärande en suc cessiv reducering av bidrager i takt med att insatsen implementeras i de ordinarie verksamheterna (bilaga 1). Implemenreringsplanen har förankrats hos medlemmarna och hos tjänstemän i verksamhe tema på ägardialoger, styrgrupp och LSG under hösten 2017. Styrelsen har därutöver fattat ett antal principiellt viktiga beslut inom ramen för implemente ringsstrategin under 2017. Det har beslutats arm inte tilldela medel avseende Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens respektive personalresurser till insatsen från och med 2018 (nämnda akrörer har alltjämt personal i insatsen som omfattas av AFs och FKs ordinarie verksamheter). Under perioden 20 19 2021 påbörjas en successiv reducering av bidraget till insatsen om 30 procent per år utifrån ett k rakbelopp. Beslut om takbcloppets storlek Fattades efter att Styrgtuppens parter hade ansökt om medel till insatsen till 2018 (se ovan). Takbeloppet fastställdes till 2 mkr. En annan viktig del av Rrbundets finansiella strategi är att återfå den tilldelning förbundet hade 2016 och tidigare åt (ca 4 mkr) då man har fårtsänkt tilldelning tvä år i rad. Denna dcl är nära förknip pad med styrelsens arbete som syftar till att uppnå en utökad dialog med medlemmarna (se nedan). Utökad dialog med medlemmarna Styrelsen beslutade under hösten 2017 att anta en (ny) arbetsniodell som syftar till att uppå en tätare och mer ändamålsenlig dialog med medlemmarna. Arbetsmodellen innefattar ett systematiskt upplagt årshjul mccl olika aktiviteter där samordningsförbundet möter medlemmarnas representanter olika konstellationer och sammanhang under året. Det huvudsakliga syftet med arbersmodellen är att försöka åstadkomma en bättre koordinering med parternas respektive hudgetprocesser under året. Ärshjulet startar i november och löper fram till tidpunkten för att äska medel från Försäkringskassan (staten) dvs i september året därpå (bilaga 2). 225

Nedunsifjonssamordningsförhund Ärsredovisniog 2077 rf.. * j 1.6 Ekonomiskt utfall Samordningsförbundet har från och med 2017 uppställt budgeten i enlighet med den systematik som krävs enligt uppföljningssystemet SUS (se 6. Tilläggsupplysningar, sid 20). Ett undantag avser dock budgeten avseende insatsen Teamet. Mot bakgrund av den ovan beskrivna historiken har samordningsförbundet alltjämt ansvarar för budgetuppföljningen avseende insatsen under 2017. Som beskrivs ovan har parterna i insatsen det ekonomiska uppfdljningsansvaret för verk samheten från och med 2018. Budgeten 2017 uppställdes efter revisorernas påpekande i samband med granskningen av årshokslu ter 2016, som en underskottsbudget eftersom sarnordningsförbunder i enlighet med Kommunallagen 8 kap 4 2p önskade utnyttja ett ackumulerat överskott. Beslutet prorokollfiirdes 20170508. Ett resultat om 1031 dc hudgeterades med utfallet 693 tkr. Det egna kapitalet uppgår vid årets utgång till 1 063 tkr. Det överstiger alltjämt Nationella Rådets rekommendation om 20 procent av tilldelade medel. Överskottet för 2016 uppgick till 47 procent av de tilldelade medlen. Under 2017 minskade den andelen till 28 procent. Det visar att samordningsförbundet arbetar i en riktning som överensstämmer med målet att stimulera till ytterligare samverkan genom att finansiera Her insatser. Mot bakgrund av den minskade tilldelningen till samordningsförbundet för 2018, kommer det nu aekurnulerade överskottet till stor sannolikhet att användas under de kommande två verksamhetsåren eftersom flera insatser har, eller kommer att ha, påbörjats. Mot denna bakgrund är det också nödvän digt att samordningsförbundet återpar den högre tilldelningsnivå man har haft tidigare år för att klara av en mer långsiktig finansiering av de projekt som är under uppbyggnad. 1.6.1 EKONOMISK SAMMANFATTNING Utfall jandec Aktuell budget Avvikelse utfall Bokslut helår Belopp tkr 2017 jandec 2017 budget 2016 Nettokostnad 4421 4751 330 3979 Bidrag/intäkt 3728 3719 9 4258 Resultat 693 1 031 338 279 Utgående eget kapital 1 063 724 339 1 756 Likvida medel 2787 2801 226

3 155 Nedansiljans samordningsförbund Års redovisning 2077 ( 76. 2. Resultaträkning Not 20770107 20760701 Belopp itkr 7 20171231 20761231 Verksamhetens medlemsavgifter 2 3728 4258 Summa verksamhetens medlemsavgifter 3 728 4 258 Rörelsekostnader Direkta kostnader 3 783 3 429 Övriga externa kostnader 483 386 Personalkostnader 164 Summa rörelsekostnader 4421 3 979 Rörelseresultat 693 279 Finansiella poster Räntekostnader och liknande resultatposter 0 0 Summa finansiella poster 0 0 Resultat efter finansiella poster 693 279 Årets resultat 693 279 227

Nedansiljans sarnordningsförbund Ä,5redovisninq 20/7 9. u 3. Balansräkning Reloppirkr Not 2017723? 20161231 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 72 88 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 80 Summa kortfristiga fordringar 74 769 Kassa och bank 2787 2801 Summa omsättningstillgångar 2862 2970 SUMMA TILLGÅNGAR 2862 2 970 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat 1 156 1 477 Årets resultat 693 279 Summa fritt eget kapital 1 063 7 756 Summa eget kapital 1 063 1 756 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 925 909 Övriga skulder 5 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 869 295 Kortfristiga skulder 1 798 1 214 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 862 2 970 0 228

Nedansiljans sarnardningsförbund Ärsredavisning 2017 3 4. Kassaflödesanalys 2077010! 20160101 Beloppikt 20171231 20161231 Den löpande verksamheten Rärelseresultat 692 121 279 162 Erhåflen ränta 81 Kassa flöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekopita! 692 802 279 162 Kassafiöde från förändringar i rörelsekapital Ökning( )/Minskning (+) av kortfristiga fordringar 92248 149 000 Öknirig(i)/Minskning ( ) av kortfristiga skulder 584 844 347 000 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 711 775 162 Årets kassafiöde 13711 775 162 Likvida medel vid årets början 2 800 982 2 025 820 Likvida medel vid årets slut 2 787 271 2 800 982 229

Nedurisi4ans samordningsförbund Årsredovisninq 2017 5. Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed i överensstämmelse med Lag om kom munal redovisning i tillämpliga delar. Gällande rekommendation från Rådet för kommunal redovisning samt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Not 2 Verksamhetens medlemsavgifter 2017 2016 Kommuner 930 1 033 Landsting 930 1 033 Staten 1 860 2 067 Övriga intäkter 8 125 Summa 3728 4258 Not 3 Direkta kostnader 2017 2016 Processtödjande kostnader förbundschefen 521 454 Strukturövergripande insatser 473 286 Individinriktade insatser 2786 2689 Summa 3 783 3429 Not 4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2017 2016 Upplupna kostnader: Hyra 88 0 Inhyrd personal 166 250 Övrigt 69 50 Förutbetalda intäkter: Bidrag MUCF 546 0 Summa 869 300 230

Nedonsi(janssornordningförbund Årsredovisning2ol7 20. 6. THläggsupplysningar Projektredovisning tkr Projektnummer Budget 2017 Utfall 31112 Avvikelse 201 Styrelse 93 121 28 202 Personal 321 306 15 300 Kringkostnader 220 244 24 401 Teamet på Centralen personal + 402 övriga kostnader 2 894 2 786 108 403 ROSAB 130 86 44 404 Rehab döva arbetskraften 175 175 0 405 Frukostmöten 65 62 3 406 StyrgruppTeamet på Centralen 30 18 12 407 Utveckling av samverkan processtöd 522 521 1 408 Övriga samverkansinsatser 300 132 168 231

Nedansiljonssomordningsfärbund Ärsredovisninq 2017 27. J 7. Styrelsens beslut Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnadcr, intäk ter och förbundets ekonomiska ställning. Rättvik den 20 mars 2018 ¼ 1 intin Lofdali/ Mats IIed(und Ordtbrande Vice ordförande (2 / Sven1nge,/ sson Ledamo( Fredrik Ollén Ledamot Maria Andersson Lit Lunde Andersson4. Ledamot Ledamot 8. Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 mars 201 8 Jennie Fern ros Aukroriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Utsedd av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen &. 1 LarsGoran Ander son Utsedd av Landstinget Dalarna och Cagnefs, Rättviks och Leksands kommuner 232

BILAGA 1 Nedonsi!jans samcrdningsförbund Årsredovisning 2077 22. Teamet Teamet Teamet Teamet Teamet Medel frigörs och möjliggör att SF kan stödja nya samverkansinsatser TEAMET PÅ CENTRALEN Implementeringsfas rr 3 N e dansi [jan s Samordningsförbund 233 fl fl tjw It E2017 fl Finsam finansierar 100% avteamets verksamhet From 1juli bidrar AF med 25 % av sina egna personalresurser till Teamet. Finsam Mansierar resterande 2018 Iniplementeringen påbörjas AF/FK bidrar med egna personalresurser till Teamet med ca 25% bemanning Finsam finansierar 100% av kommun och landstinget i Teamet (motsvarande 3 årsarbetskrafter + OHkost n ad er) 2018 utgör avstamp för ett treårigt implementerings avtal som tecknas mellan Samordningsförbundet och kommunerna respektive landstinget from 2019. År 2017 beslutas ett takbelopp som fungerar som ut gångspunkt för en successiv avtrappning av Samord ningsförbundets finansiering till Teamets verksamhet. Detta sker efter Styrgruppens äskande om medel till verksamheten Teamet på Centralen inför 2018. 2019 5amordningsförbundet finansierar 70% av Teamets verksamhet (med takbeloppet 2018 som preliminär utgångspunkt) 2020 Samordningsförbundet finansierar4o % av Teamets verksamhet (2018 som preliminär utgångspunkt) 2021 Samordningsförbundet nansierar 10%av Teamets verksamhet (2018 som preliminär utgångspunkt), Avtalet upphör SFs eventuella fortsatta bidrag till verksamheten utvärderas gemensamt med parterna 1 2

BILAGA 2 Nedonsiljans somordningsfärbund.ärsredovisning 2077 23. j N edans i hans Samordnngsförbund Medlemsdialog Förbundschef och/eller ordförande möter varje medlem/ägare individuellt DIalog ns sylt. Dialog om verksamheten sinnehåll Lyssna in medlemmarnas önskemål och färvdntrsingar Diskutera medlemmarnas tilldelning Intern process hos respektive medlem/ägare om nivå på tilldelningen till samordningsförbundet 234 Årshjul Förbundet äskar medel från staten för kommande budgetår Förbundet skickar Lat inbjudan om ny medlemedialog fl), och medlemmarna f Medlemssamråd (ägarsamråd) Uppföljning av medlemsdialogerna Samråd.ts syfte Att gemensamt namrada omnamordninqsförbundvts inriktning och fokus näntktmmande verknamlnetsar Harmonisera beedgetprocecserne och landa i ett valförankrat dtkandebeltpp av statliga medel (är kommandeverksambetsår

Till Styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund Fullmäktige Leksand Fullmäktige Rättvik Fullmäktige Gagnef Fullmäktige Landstinget Dalarna Försäkringskassan Arbetsförmedlingen REVISIONSBERÄTTELSE för år 2017 Nedansiljans samordningsförbund Organisationsnummcr 2220002329 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Nedansiljans samordningsförbund (organisationsnummer 2220002329) för verksamhetsåret 2017. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi ansvarar för att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om årsredovisningen ger en rättvisande bild och om den interna kontrollen som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunal lagen, förbundsordningen, god revisionssed samt revisionsreglementet. Granskning enligt god revisionssed innebär för den auktoriserade revisorn att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. *) Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. 235

Vi bedömer samniantagct att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Djurås 20180328 JL4_ LarsCoran ndersson Revisor Landstinget Dalarna samt kommunerna i Rättvik. Leksand och Gagnef Jennie Fernros Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB genom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen *) Vår granskning av årsredovisningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Bilagor: De sakkunnigas rapporter 236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 62 Dnr 2018/302 Förbundsordning för Nedansiljans samordningsförbund Beskrivning av ärendet Styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund har fattat tagit fram en reviderad förbundsordning. Detta mot bakgrund av att förbundsordningen för Nedansiljans samordningsförbund är oförändrad sedan den trädde ikraft i samband med bildandet av samordningsförbundet april 2007. Enligt 8 lagen (2003:1210) om finansiell samordning ska en förbundsordning fastställas av förbundets medlemmar. Den nya förbundsordningen utgår ifrån en rekommendation som Nationella Rådet för finansiell samordning har tagit fram samt mot bakgrund av ett initiativ till en gemensam översyn av länets samtliga samordningsförbunds förbundsordningar. Ändringarna i förbundsordningen för Nedansiljans samordningsförbund består av följande: Omarbetad disposition Förtydligande avseende samordningsförbundets uppgifter (6 3 stycket) Förändrad mandatperiod 5 Tidpunkt för årsbokslut (anpassad till 24 lagen (2003:1210) om finansiell samordning) Förtydligande avseende utnämning av gemensam revisor för kommun och landsting (14 ) Ersättning till ledamöter m.fl. (18 ) Den nya förbundsordningen träder i kraft när den antagits av samtliga huvudmän. Ny mandatperiod för samordningsförbundets styrelse inleds den 1 januari 2019. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, inkommet 20180509 Förbundsordning, inkommen 20180308 Justeras Utdrag bestyrks 253

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta ny förbundsordning för Nedansiljans samordningsförbund i enlighet med förslaget. 2. Beslutet enligt första punkten gäller under förutsättning att samtliga medlemskommuner fattar likalydande beslut. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 254

Angående ny Förbundsordning för Nedansiljans samordningsförbund Styrelsen i Nedansiljans samordningsförbund har fattat beslut om en reviderad (ny) förbundsordning (170508). Detta mot bakgrund av att förbundsordningen för Nedansiljans samordningsförbund är oförändrad sedan den trädde ikraft i samband med bildandet av samordningsförbundet april 2007. Enligt 8 lag (2003:1210) om finansiell samordning skall en förbundsordning fastställas av förbundets medlemmar. Den nya förbundsordningen utgår ifrån en rekommendation som Nationella Rådet för finansiell samordning har tagit fram samt mot bakgrund av ett initiativ till en gemensam översyn av länets samtliga samordningsförbunds förbundsordningar. Revideringen av Nedansiljans samordningsförbund förbundsordning består i: Omarbetad disposition Förtydligande avseende samordningsförbundets uppgifter (6 3 st) Förändrad mandatperiod 5 Tidpunkt för årsbokslut (anpassad till 24 lag (2003:1210) om finansiell samordning) Förtydligande avseende utnämning av gemensam revisor för kommun och landsting (14 ) Ersättning till ledamöter m.fl. (18 ) Den nya förbundsordningen träder i kraft när den antagits av samtliga huvudmän. Ny mandatperiod för samordningsförbundets styrelse inleds den 1 januari 2019. 255

FÖRBUNDSORDNING FÖR NEDANSILJANS SAMORDNINGSFÖRBUND Nedansiljans Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. Denna revidering av förbundsordning gäller från och med att den är antagen av landstingsfullmäktige i Landstinget Dalarna, kommunfullmäktige i Leksand, kommunfullmäktige i Gagnef, kommunfullmäktige i Rättvik samt beslut i Försäkringskassan och i Arbetsförmedlingen. 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är Nedansiljans Samordningsförbund. 2 FÖRBUNDETS SÄTE Förbundets säte är i Gagnef kommun. 3 FÖRBUNDETS MEDLEMMAR Medlemmarna i förbundet är: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget Dalarna Gagnef Kommun Leksand Kommun Rättvik Kommun 4 FÖRBUNDETS ÄNDAMÅL Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för medlemskommunerna svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna samt Leksand kommun, Gagnef kommun och Rättvik kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. 5 STYRELSEN Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Varje förbundsmedlem utser en ledamot och en ersättare. Ersättarna har närvaro och yttranderätt. Ledamöter och ersättare väljs för tiden till och med den 31 december 2018. Därefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande. 256

6 UPPGIFTER OCH BESLUTANDERÄTT Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Ägarna ska samråda innan beslut om budget fattas. Förbundet har till uppgift att 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller tillhandahålla tjänster som är avsedda för enskilda. 7 PERSONAL Förbundsstyrelsen kan utse en tjänsteman som ska leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. 8 INITIATIVRÄTT En medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen (enligt respektive huvudmans beslutsordning). 9 SAMRÅD Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet och om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningarna som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 KUNGÖRELSER Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på förbundets officiella anslagstavla samt på kommunerna Leksand, Gagnef och Rättvik och på Landstinget Dalarnas anslagstavla. 11 ANDELAR I TILLGÅNGAR OCH SKULDER SAMT FÖRDELNING AV KOSTNADER Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Fördelningen mellan medlemmarna är att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen för statens räkning för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, landstinget med en fjärdedel samt kommunerna Leksand, Gagnef och Rättvik gemensamt med en fjärdedel. Fördelningen mellan kommunerna ska göras utifrån fasta procentantal enligt följande: Leksand Kommun 43 % Gagnef Kommun 28 % Rättvik Kommun 29 % 257

12 STYRNING OCH INSYN Förbundsstyrelsen ska upprätta delårsuppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som skickas till medlemmarna. Förbundsstyrelsen ska också årligen i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall för medlemmarna. Förbundet får inte ingå borgen och inte heller sätta sig i skuld utöver vad som är sedvanliga krediter för verksamheten. 13 BUDGET Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Förbundsstyrelsen fastställer senast den 30 november budgeten för nästkommande kalenderår. Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 REVISORER OCH REVISION Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Kommunerna Leksand Gagnef Rättvik och Landstinget Dalarna ska utse en gemensam revisor och den utses av kommunfullmäktige i Leksand kommun. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisorer utses för tiden till och med den 31 dec 2018. Därefter väljs revisorer för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Mandattid för statens revisorer hanteras i särskild ordning. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 15 UTTRÄDE En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Vid en förbundsmedlems utträde upplöses förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras enligt 11 i denna förbundsordning. Om det efter utträde på den kommunala sidan återstår minst en kommun ska upplösning ske endast om det beslutas enligt 16. 16 LIKVIDATION OCH UPPLÖSNING Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens om det eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut ska alltid föregås av ett samråd mellan huvudmännen. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Därefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Det görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet som redovisar betalning av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande tillgångar därefter. Till berättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Förbundet är upplöst när förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgivits medlemmarna. 258

17 TVISTER Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid en allmän domstol i Sverige. 18 ERSÄTTNING TILL LEDAMÖTER, ERSÄTTARE OCH REVISORER Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare och revisorer ska följa de ersättningsregler för förtroendevalda som gäller för Landstinget Dalarna. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. Ordförande har rätt till ett fast månadsarvode på 5 % av 90 % av arvodet för förtroendevalda som gäller för Sveriges Riksdag. 19 ARKIVTILLSYN Kommunstyrelsen i Gagnef kommun ansvarar för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782). 20 FÖRBUNDETS BILDANDE Förbundet bildades den 1 april 2007. Ändringar i denna förbundsordning träder i kraft när den antagits av samtliga huvudmän. 259

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 69 Dnr 2018/567 Region Dalarna årsredovisning 2017 Beskrivning av ärendet Region Dalarna har tagit fram en årsredovisning för 2017. Region Dalarnas medlemmar har att utifrån årsredovisning 2017 pröva frågan om ansvarsfrihet för Region Dalarnas direktion. Beslutsunderlag Utdrag ur allmänna utskottets sammanträdesprotokoll, daterat 20180517, 51 Region Dalarnas årsredovisning 2017 Revisionsberättelse för Region Dalarna, daterad 20180327 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna årsredovisning och verksamhetsberättelse 2017 för Region Dalarna. 2. Bevilja direktionen för Region Dalarna och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2017. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20180521 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 70 Dnr 2018/672 Likvidation av kommunalförbundet Region Dalarna samt fördelning av kommunalförbundets tillgångar och skulder Beskrivning av ärendet Riksdagen kommer under våren att besluta om att regionbildning ska genomföras i Dalarna. Detta medför att verksamheten i dagens kommunalförbund Region Dalarna upphör 20181231 och att Region Dalarna ska likvideras. Region Dalarnas direktion vill ha godkännande från kommunen om att Region Dalarna upphör 20181231 och att förbundet avvecklas genom likvidation. Direktionen vill även ha godkännande om att Region Dalarnas egna kapital, tillgångar, skulder och åtaganden 20181231 återförs till medlemmarna i enlighet med huvudprincipen i förbundsordningen, varvid respektive kommuns andel utskiftas enligt fördelningen av 2018 års medlemsavgifter. Beslutsunderlag Medlemsremiss: Likvidation av kommunalförbundet Region Dalarna samt fördelning av förbundets tillgångar och skulder, daterad 20180502 Tjänsteutlåtande Lotta Arnesson, daterat 20180504 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna att verksamheten i Region Dalarna upphör 20181231 och att förbundet avvecklas genom likvidation. 2. Godkänna att Regions Dalarnas egna kapital, tillgångar, skulder och åtaganden 20181231 återförs till medlemmarna i enlighet med huvudprincipen i förbundsordningen, varvid respektive kommuns andel utskiftas enligt fördelningen av 2018 års medlemsavgifter. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 289

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 20180524 Sida 1(1) Referens Dnr 2018/672 2018.4124 Kommunstyrelsen Lotta Arnesson, 024780 198 lotta.arnesson@leksand.se Medlemsremiss Likvidation av kommunalförbundet Region Dalarna samt fördelning av kommunalförbundets tillgångar och skulder Beskrivning av ärendet Riksdagen kommer under våren att besluta om att regionbildning ska genomföras i Dalarna. Detta medför att verksamheten i dagens kommunalförbund Region Dalarna upphör 20181231 och att Region Dalarna ska likvideras. Region Dalarnas direktion vill ha godkännande från kommunen om att Region Dalarna upphör 20181231 och att förbundet avvecklas genom likvidation. Direktionen vill även ha godkännande om att Region Dalarnas egna kapital, tillgångar, skulder och åtaganden 20181231 återförs till medlemmarna i enlighet med huvudprincipen i förbundsordningen, varvid respektive kommuns andel utskiftas enligt fördelningen av 2018 års medlemsavgifter. Förslag till beslut 1. Godkänna att verksamheten i Region Dalarna upphör 20181231 och att förbundet avvecklas genom likvidation. 2. Godkänna att Regions Dalarnas egna kapital, tillgångar, skulder och åtaganden 20181231 återförs till medlemmarna i enlighet med huvudprincipen i förbundsordningen, varvid respektive kommuns andel utskiftas enligt fördelningen av 2018 års medlemsavgifter. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Medlemsremiss: Likvidation av kommunalförbundet Region Dalarna samt fördelning av förbundets tillgångar och skulder, 20180502 2. Tjänsteutlåtande daterat 20180504 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Region Dalarna Kommundirektör 290

291

292