kollektivtrafiknämnden

Mötesbok: Kollektivtrafiknämnden (2017-06-01--02) kollektivtrafiknämnden Datum: 2017-06-01 Plats: Hotell Falköping, Falköping Kommentar:

Dagordning Kallelse Kallelse kollektivtrafiknämnden 2017-06-01 3 Beslutsärenden 27 Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor 5 Anmälningsärenden GAP-analys hållbarhet 7 Information Aktuellt från Västtrafik - fokus ekonomi Fördjupning Övergripande mål: Ökad andel hållbart resande i hela Västra Götaland Lägesrapport prioriterat utvecklingsområde: Samhällsplanering och kollektivtrafik Information om kollektivtrafikplaner för Skövde och Trollhättan Vänersborg Delutvärdering Landsbygdsutredningen 2017 10 11 12 13 14 Inriktning för Västtrafiks uppdrag 2018-19 - Workshop 16 Rapportering om utredningar om drivmedel m.m., båt och tåg, stadstrafik och regiontrafik Lägesrapport infrastrukturplaneringen Färdplan 2020 - köpa biljett / Pris och sortiment 28 29 30 Rapport från möten o konferenser där ledamöter deltagit 31

Kollektivtrafiknämnden (2017-06-01--02) - KTN 2016-00232-12 Kallelse kollektivtrafiknämnden 2017-06-01 : Kallelse kollektivtrafiknämnden 2017-06-01 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 1-2 juni 2017 Plats: Hotell Falköping, Falköping Tid: 1 juni Kl. 12:00 18:00, 2 juni Kl. 08:15-14:00 c:a Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Suzanne Frej Pedersen, suzanne.frej@vgregion.se Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor Diarienummer KTN 2017-00072 2. Övriga frågor 3. Anmälningsärenden - GAP-analys hållbarhet Diarienummer KTN 2017-00065 bilaga i sin helhet på länk http://www.vgregion.se/politik/politisk-organisation/namnder-ochstyrelser/kollektivtrafiknamnden/ se Bilagor till handlingar Information A. Aktuellt från Västtrafik - fokus ekonomi B. Fördjupning Övergripande mål: Ökad andel hållbart resande i hela Västra Götaland - Rapport om Västtrafiks arbete med nämndens uppdrag - Fördjupning om marknadsandel arbetspendling, Västtrafik - Fördjupning från Nobinas arbete för ökade marknadsandelar lokalt - Samåkning Broddetorp hur har det gått?

Kollektivtrafiknämnden (2017-06-01--02) - KTN 2016-00232-12 Kallelse kollektivtrafiknämnden 2017-06-01 : Kallelse kollektivtrafiknämnden 2017-06-01 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, 2017-06-01 2 (2) Lägesrapporter C. Lägesrapport prioriterat utvecklingsområde: Samhällsplanering och kollektivtrafik D. Lägesrapport kollektivtrafikplaner för Skövde och Tvåstad E. Lägesrapport Utvärdering Landsbygdsutredningen 2017 (skriftligt/muntligt) http://www.vgregion.se/politik/politisk-organisation/namnder-ochstyrelser/kollektivtrafiknamnden/ se Bilagor till handlingar F. Workshop - Inriktning för Västtrafiks uppdrag 2018-19 Dag 2 G. Rapportering om utredningar om drivmedel m.m., båt och tåg, stadstrafik och regiontrafik - Förnybar energi i fartyg och tåg - Infrastruktur, drivmedel och fordon i stadstrafik - Drivmedel och fordon i regiontrafik H. Lägesrapport infrastrukturplaneringen I. Färdplan 2020 - köpa biljett, inklusive gruppdiskussion J. Rapport från möten o konferenser där ledamöter deltagit - Dialogmöte med regionens studentorganisationer, 2 maj m fl tillfällen, Ulrika Frick - Sverigeförhandlingen, 8 maj, Daniel Andersson - Stadstrafikforum, GMP, 9 maj, Ulrika Frick, Lena Malm - Kollektivtrafikdagarna Stockholm, 11 maj, Mattias Tykesson - UITP-konferens Montreal, 15-17 maj, Ulrika Frick, Daniel Andersson, Lena Malm - DKR Göteborgsregionen, 19 maj, Ulrika Frick, Lena Malm - BHU Beredningen för hållbar utveckling, 23 maj, Ulrika Frick, Daniel Andersson, Lena Malm - Stadstrafikforum Borås, 31 maj, Gunilla Leven, Carina Gullberg - Ev. Övriga möten, konferenser Ulrika Frick Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

27 Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor - KTN 2017-00072-1 Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor : Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-05-19 Diarienummer KTN 2017-00072 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Larsson Telefon: 0702-17 57 63 E-post: maria.a.larsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden avsätter högst 500 000 kr av 2017 år budget, för analyser inom trafikförsörjningsprogrammets mål om en ökad andel hållbara transporter. Sammanfattning av ärendet Det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att andelen hållbara resor ska öka i hela Västra Götaland och kollektivtrafikresandet ska fördubblas för en attraktiv och konkurrenskraftig region. I kollektivtrafiknämndens detaljbudget för 2017 ingår att genomföra ett fördjupningsarbete kring marknadsandelen av hållbara resor. Därmed föreslås nu att statistiska analyser angående marknadsandelen görs, på en mer detaljerad nivå i geografin, än vad som gjorts i samband med tidigare uppföljningar av trafikförsörjningsprogrammet. Därtill inhämta aktuell forskning i ämnet. Målets fokus på hållbart resande i vidare bemärkelse än kollektivtrafik gör också att det behövs ett utvecklingsarbete kring metoder att följa upp och mäta marknadsandelen. Arbetet genomförs med stöd av en konsult. Fördjupad beskrivning av ärendet Målet om en ökad marknadsandel är komplext på så vis att människors beteenden och värderingar starkt påverkar val av färdmedel. Dessutom behöver flera aktörer samverka för att gynna det hållbara resandet, och skapa goda förutsättningar för utveckling. Resvaneundersökningar är idag den metod som är vanligast för att mäta marknadsandelen. Metoden har begränsningar bland annat med höga kostnader för att få tillräckligt med respondenter i mindre geografiska områden. Fördjupningsarbetet föreslås innehålla flera delar, till exempel: Nulägesanalys av kollektivtrafikens marknadsandel för arbetsresor i stråk, pendlingsnav utifrån befintlig statistik. Vad kan vi säga om andelen hållbart resande (gång, cykel, kombinationsresor) utifrån tillgänglig statistik/data? Benchmarking (t.ex. jämföra med andra län/ större orter/ pendlingsstråk). Både avseende marknadsandelar och mätmetoder.

27 Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor - KTN 2017-00072-1 Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor : Fördjupning av marknadsandelen för hållbara resor Datum 2017-05-19 Diarienummer KTN 2017-00072 2 (2) Vilka faktorer har störst påverkan på marknadsandelen enligt rådande forskning på området och enligt analys av befintlig statistik på regional nivå? (till exempel betydelsen av utbud, restid, komfort, pris, avstånd, socioekonomi osv). Syftet med kunskapsinhämtningen är dels att identifiera åtgärder för att öka andelen hållbara resor, och dels för att få underlag för att kunna utveckla metoder för att mäta och analysera marknadsandelen för det hållbara resandet. Genomförande av beslut Fördjupningsarbetet ska genomföras under 2017 med löpande rapporteringar till kollektivtrafiknämnden. Arbetet drivs gemensamt mellan avdelningen för infrastruktur och kollektivtrafik och enheten samhällsanalys med stöd av konsult. Västtrafik involveras i vissa delar av arbetet. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef

Delutvärdering Landsbygdsutredningen 2017 - KTN 2016-00023-2 Delutvärdering Landsbygdsutredningen 2017 : Delutvärdering Landsbygdsutredningen 2017 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-05-23 Diarienummer KTN 2016-00023 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Pontus Gunnäs Telefon: 0769-40 28 24 E-post: pontus.gunnas@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden Lägesrapport utvärdering Landsbygdsutredningen 2017 Sammanfattning av ärendet Landsbygdsutredningen antogs 2014 och ersatte då andra skrivelser kring lägsta nivån i kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det fanns en tydlig målsättning om genomförande och implementering av grundutbudet i hela länet. Utvärderingen konstaterar att den lägsta servicenivå som kollektivtrafiknämnden beslutade skulle vara infört 2016 också är genomfört av Västtrafik. Det kan konstateras att ett omfattande och strukturerat arbete har lagts ned på att genomföra implementeringen som utlovas i Landsbygdsutredningen. Samtliga kommuner i Västra Götaland har idag den lägsta servicenivå som beslutades i Landsbygdsutredningen. Utvärderingen har tittat fördjupat på den del av Landsbygdsutredningen som rör närtrafik. Resandet med närtrafik har ökat med 55 % från 2013 och under 2016 utfördes 41 630 närtrafikresor i länet. Närtrafik är infört i samtliga kommuner (Tjörn närbuss). Kostnaden för närtrafik är nära kopplat till antal resor och har också ökat för varje år i takt med att fler kommuner infört närtrafik och resandet ökat generellt. År 2016 kostade närtrafiken knappt 10,3 miljoner kronor. Då närtrafik infördes i flera kommuner under juni och december 2016 är det för tidigt att avgöra kostnaden för etablerandet av närtrafik i hela länet. Användandet av närtrafik skiljer sig mycket mellan olika kommuner. Generellt konstateras att kommuner som erbjuder seniorkort reser mer. En förhållandevis liten grupp står för många återkommande resor med närtrafiken. Utvärderingen ska också göra en bedömning av kostnad och behov av att införa närtrafik på helger. Bifogad rapport kommer att kompletteras med information om helgtrafik inför kollektivtrafiknämnden i september då underlaget i nuläget inte är tillräckligt underbyggt. I samband med utvärderingen har vi också tittat på andra läns utbud på landsbygd och konstaterar att Västra Götaland har ett nationellt sett har en hög nivå som lägsta servicenivå.

Delutvärdering Landsbygdsutredningen 2017 - KTN 2016-00023-2 Delutvärdering Landsbygdsutredningen 2017 : Delutvärdering Landsbygdsutredningen 2017 Datum 2017-05-23 Diarienummer KTN 2016-00023 2 (2) Återstående arbete: Till nästa kollektivtrafiknämnd i september: Ekonomi linjelagd trafik som konsekvens av Landsbygdsutredningen Pilotstudie med närtrafikresor över kommungräns. Fördjupat underlag kopplat till närtrafik på helgen Till kollektivtrafiknämnden i december: Återrapportering från dialog i tjänstemannagrupperna kopplade till DKR under hösten Avdelning kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilaga Lägesrapport utvärdering Landsbygdsutredningen (separat)

Avdelning för kollektivtrafik och infrastruktur Västra Götalandsregionen 2017-06-01 Landsbygdsutredningen Utvärdering 2017 - Lägesrapport

2 Innehåll Bakgrund... 2 1 Landsbygdsutredningen... 3 1.1 Målsättningen med Landsbygdsutredningen... 4 1.1.1 Orter/Kommuner som inte hade grundutbud 2013 enligt Landsbygdsutredningen... 4 2 Närtrafiken... 6 2.1 Resandet med närtrafiken... 7 2.1.1 Analys av kommuner med respektive utan seniorkort... 7 2.1.2 Samåkning... 8 2.1.3 Kostnad och kostnadstäckningsgrad... 8 2.2 Uppföljning från år 2015 med fokus på nöjdhet... 8 3 Slutsatser hittills... 10 Bilaga Antal närtrafikresor per kommun år 2016... 11 Bakgrund Kollektivtrafiknämnden antog 2014 Landsbygdsutredning kollektivtrafik i Västra Götaland. Syftet var att ta fram riktlinjer för vilken servicenivå som resenärerna kan förvänta sig med kollektivtrafiken på landsbygden. Utredningen är en del av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Våren 2015 gjordes en delutvärdering med fokus på resenärernas nöjdhet uttryckt i erfarenheter och önskemål. Nu är det dags att genomföra en utvärdering av landsbygdsutredningen med fokus på resande och ekonomi. Utvärderingen följer modellen för lärande uppföljning och utvärdering, som är framtagen för insatser inom regional utveckling och kommer i första hand fokusera på närtrafiken.

3 1 Landsbygdsutredningen Denna utvärdering syftar till att analysera och utvärdera Landsbygdsutredningen. Resultat och effekter ska relateras till uppsatta mål. Landsbygdsutredningen ska ses som en del av Trafikförsörjningsprogrammet och fungerar som riktlinjer för Västtrafik kring vilken grundläggande miniminivå det ska finnas på landsbygden. Det är Västtrafiks uppgift att utveckla en effektiv och kostnadseffektiv trafik med smarta lösningar utifrån utredningens principer. Eventuella förändringar i kollektivtrafiken, oavsett om det är på landsbygd eller i mer tätbebyggda områden, ska föregås av dialog mellan Västtrafik och kommunerna. Mål lägsta servicenivå inom respektive kategori kan läsas nedan. Tabell 1-1 Sammanställning av utbud och resandeärende i olika tätorter, riktvärden. *Lokala förutsättningar avgör möjligheten till resurseffektiva lösningar Tätort/Invånare Syfte/ Resandeärende, i första hand Grundläggande minsta antal resor/dubbelturer Trafikslag Ej tätort < 200 invånare Tätort mellan 200-499 Serviceresor Serviceresor, fritidsresor och gymnasieresor* 1 tur- och returresa/vardag (flera olika tidsfönster) 2 dubbelturer per vardag + Närtrafik Anropsstyrd (närtrafik) Linjelagda turer, kan vara anropsstyrda Tätort mellan 500-999 Tätort mellan 1000-3000 Serviceresor, fritidsresor och i viss mån arbets- /studiependling Serviceresor, fritidsresor och arbets- /studiependling 5 dubbelturer per vardag 10 dubbelturer per vardag 3 dubbelturer per helg Linjelagda turer, kan vara anropsstyrda Linjelagda turer, kan vara anropsstyrda Serviceresor = resor till affär, apotek, bibliotek mm. Sker ofta utanför högtrafiktid. Fritidsresor = resor till olika målpunkter. Trafik även i högtrafiktid. Arbets-Studieresor = resor till arbete och studier, (gymnasium, högskola) Anropsstyrd trafik = resenären beställer själv sin resa. Linjelagda turer = tur som går en förbestämd sträcka. Anropsstyrd linjelagd tur = tur som går enligt förbestämd sträcka men behöver beställas.

4 1.1 Målsättningen med Landsbygdsutredningen Genom att ta fram riktlinjer för kollektivtrafiken för landsbygd och mindre tätorter kompletteras trafikförsörjningsprogrammet med ett viktigt underlag för trafikens utveckling i Västra Götaland. Samtidigt syftar arbetet också till att ge kommuner och invånare en tydligare bild om vilket trafikutbud som kan förväntas finnas på lång sikt på olika platser runt om i Västra Götaland. Det övergripande målet inom det Regionala trafikförsörjningsprogrammet är att andelen hållbara resor ökar och att kollektivtrafikresandet fördubblas. Dessutom finns fyra delmål som både sätter ramar och driver mot det övergripande målet. Delmål 1 handlar om att öka tillgängligheten för invånarna i Västra Götaland och där är en av strategierna att genomföra landsbygdsutredningen. Syftet är att erbjuda ett grundläggande utbud av resmöjligheter på landsbygden och i mindre tätorter. 1.1.1 Orter/Kommuner som inte hade grundutbud 2013 enligt Landsbygdsutredningen Inom Landsbygdsutredningen gjordes en konsekvensanalys där kollektivtrafikutbudet jämfördes med det grundläggande minsta utbudet som kan läsas i Tabell 1-1 ovan. Då konstaterades att ett antal tätorter inte har tillgång till grundutbudet och ett antal kommuner som saknar närtrafik 1 helt eller där boende inte har fem resmöjligheter med närtrafik och denna behöver byggas ut. Utanför tätorter pekades följande kommuner ut: Närtrafik saknas Ale Bengtsfors* Dals- Ed* Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund Tjörn Vänersborg Åmål* Öckerö Närtrafik behöver byggas ut Bollebygd Borås Färgelanda* Grästorp Gullspång Herrljunga Hjo Karlsborg Lilla Edet Mark Mellerud* Munkedal* Strömstad Tanum Tibro Tranemo* Uddevalla Vårgårda * Ingår i pilotprojektet för Närtrafik som startade i januari 2014. En tur- och returresa/vardag med fem tidsfönster kommer att uppnås i kommunen. 1 Närtrafik är anropsstyrd kollektivtrafik som kan beställas från 09:30 till 22:00 på kvällen inom 5 olika tidsfönster på vardagar.

5 Figur 1-1 Orter som inte uppfyllde grundläggande utbud vid Landsbygdsutredningens framtagande (2014). Inom Landsbygdsutredningen konstaterades följande år 2013: Närtrafik Det är främst närtrafik som behöver byggas ut i kommunerna som idag saknar eller inte når upp till kriterierna om fem resmöjligheter per vecka. Kostnaden för att bygga ut närtrafik och införa i samtliga kommuner beräknas till ca 10-15 miljoner kr/år. Kostnadsintervallet är kopplat till nyttjande av tjänsten. Införande av närtrafik sker successivt i de kommuner som inte har närtrafik idag eller inte når upp till grundläggande utbud. Målsättningen är att alla invånare ska ha fem resmöjligheter senast 2016. Linjelagd trafik För det tiotal tätorter som inte idag uppfyller kriterierna om grundläggande utbud är kostnaden bedömd till ca 5-10 miljoner kr/år. Kostnadsintervallet är kopplat till gällande avtal och beror på införandetid. Målsättningen är att samtliga tätorter som omfattas av landsbygdsutredningen ska ha grundläggande utbud senast 2016. Kostnaden för trafiken i denna kategori kan snabbt öka eller minska beroende av i vilken grad integrering av skolskjutstrafik i den allmänna kollektivtrafiken utvecklas.

6 2 Närtrafiken Närtrafik är anropsstyrd kollektivtrafik som kan beställas från 09:30 till 22:00 på kvällen inom 5 olika tidsfönster. Närtrafik kan beställas från adress i grönt område till utvalda Närtrafikhållplatser i samma kommun. (Adresser längre bort än 1 km från hållplats med tillräckligt utbud hamnar i grönt område). Tidsfönster för närtrafik är: Måndag fredag: 09.30-10.30 12.30-13.30 15.00-16.00 18.00-19.00 21.00-22.00 Priset, år 2017, för resan är 42 kr för vuxna och 32 kr för ungdomar vilket är samma som priset för en enkelresa inom en kommun. På Västtrafiks hemsida kan en karta laddas ned med vitt och grönt område markerat som definierar vem som kan beställa närtrafik inom respektive kommun. Vitt område har linjelagd trafik och grönt område kan beställa närtrafik. Adderas samtliga närtrafikområden inom kommunerna erhålls kartan nedan för hela länet. Figur 2-1 Vitt område har linjelagd trafik. Grönt område kan beställa närtrafik

7 2.1 Resandet med närtrafiken År 2016 gjordes drygt 41 600 resor med närtrafik. Resandet med närtrafik har ökat med 55 procent från år 2013 då 26 830 resor utfördes med närtrafik. Kostnaden för närtrafiken har ökat från 7,8 mnkr år 2014 till knappt 10,3 mnkr år 2016. Ökningen beror dels på att närtrafik införts i samtliga kommuner i Västra Götaland och dels en generell ökning av nyttjandet av närtrafik inom kommuner som redan har närtrafik. Tabell 2-1 Sammanlagd statistik för Närtrafik för samtliga kommuner inom Västra Götaland. 2016 2015 2014 2013 Antal resor 41 630 38 590 34 360 26 830 Kostnad (kr) 10 300 000 8 900 300 7 800 100 Kompletteras Analyseras siffrorna från Tabell 2-1 går det att utläsa att resandet ökar i takt med kostnaderna. Flest resor gjordes i Strömstad som år 2016 noterade 4 550 resor. 72 % av dessa resor gjordes i samåkning med annan anropstyrd trafik. Det kan t.ex. vara sjukresor eller färdtjänst. Kostnaden är också högst i Strömstad där närtrafiken kostade drygt 1,3 mnkr år 2016. 2.1.1 Analys av kommuner med respektive utan seniorkort Seniorkort är ett färdbevis som erbjuds i 35 2 av Västra Götalands 49 kommuner och kortet är gratis för seniorer inom kommunen. Kortet finansieras genom att kommunen gör ett tillköp av Västtrafik. Åldersgränsen för att vara berättigad till seniorkort bestäms av kommunen och är 65 eller 75 år. Inom kommuner med åldersgräns på 65 år finns det även en variant av seniorkort med lågtrafikladdning. Seniorkortet är giltigt som färdbevis med närtrafiken och registreras som en resa, men inte som en intäkt. Detta innebär att statistiken är rättvisande gällande antal resor och kostnader, men underskattar intäkterna. Av denna anledning följer en jämförelse mellan kommuner som erbjuder seniorkort med kommuner som inte gör det. Tabell 2-2 Genomsnittliga värden för en kommun med respektive utan seniorkort. Genomsnittlig kommun utan seniorkort Genomsnittlig kommun med seniorkort Antal resor 800 1 200 Kostnad (kr) 195 200 297 800 Intäkter (kr) 28 550 26 460 Kostnadstäckningsgrad Ca: 15 % Ca: 9 % Regionbidrag/resa (kr) 210 225 Genomsnittlig intäkt/resa (kr) 36 22 Resandet och kostnaderna med närtrafiken inom en kommun med seniorkort är 50 procent högre jämfört med en kommun utan seniorkort. Kostnadstäckningsgraden är knappt 15 2 Flera kommuner är på gång att införa seniorkort.

8 procent i en genomsnittlig kommun utan seniorkort medan intäkterna står för knappt 9 procent i en kommun med seniorkort. Kommunerna som erbjuder seniorkort har således finansierat detta på annat håll genom tillköp och detta är alltså en underskattning av intäkterna. Exakt hur stor del som finansieras av tillköpet går inte att särredovisa kopplat till närtrafik då tillköpet betalas per kort och inte per resa. Det verkliga regionbidraget och kostnadstäckningsgraden är svårt att härleda exakt pga. tillköpet av seniorkort. Om statistiken rensas från seniorkortsresor och kommuner som infört närtrafik sent under 2016 erhålls en kostnadstäckningsgrad för närtrafiken på ca 14 procent samt regionbidrag/resa motsvarande 212 kr/resa. Detta kan jämföras med övrig kollektivtrafik i Västra Götaland som i genomsnitt kostar 14 kr/resa (för hela Västtrafik år 2016). I kommuner som erbjuder seniorkort utförs i genomsnitt ungefär en tredjedel av alla närtrafikresor av seniorkort. 2.1.2 Samåkning Närtrafik, färdtjänst och sjukresor samordnas av Västtrafik i största möjliga mån. Samordningen kopplat till närtrafik ökar mätt i antal resor, men minskar mätt i andel av totalt antal resor. 2016 2015 2014 Antal samordnade resor 20 300 19 860 18 340 Andel av totalt antal resor 49 % 51 % 53 % Samordningen inom kommunerna varierar och är som lägst 21 procent i Vårgårda och som högst 72 procent i Strömstad. Eftersom samordningen sker mellan samtliga anropsstyrda resalternativ krävs det att det finns många anropsstyrda resor att kombinera med för att uppnå en hög andel. Inom sex kommuner 3 tillhandahåller inte Västtrafik färdtjänstresorna utan kommunen sköter detta i egen regi. 2.1.3 Kostnad och kostnadstäckningsgrad Generellt går det att säga att antal resor tydligt hänger ihop med kostnaden. Närtrafiken kostar mest i de kommuner som använder det mest. Eftersom en resa med närtrafiken har en fast avgift oavsett reslängd som följer priset på enkelresa (för år 2017 är det 42 kr för vuxna och 32 kr för ungdom) hänger kostnadstäckningsgraden ihop med längden på resorna. I små kommuner sett till ytan sker kortare resor och inom dessa är också andelen intäkter högre i relation till kostnaden jämfört med till ytan större kommuner. 2.2 Uppföljning från år 2015 med fokus på nöjdhet År 2015 gjordes en uppföljning av resandet med närtrafik som baseras på 50 intervjuer med användare av närtrafiken och 52 intervjuer med icke-användare från kommunerna: Åmål, Dals Ed, Bengtsfors då var det nytt med Närtrafik Mellerud, Färgelanda, Munkedal, Tranemo, Skara, Vara och Götene här har Närtrafik funnits sedan tidigare 3 Borås, Göteborg, Härryda, Mölndal, Tranemo och Ulricehamn.

9 Syftet med undersökningen var i huvudsak att beskriva nöjdheten med närtrafik som produkt. Slutsatserna av utredningen beskriver att en majoritet av användarna inte har tillgång till bil, består av större andel kvinnor och används i huvudsak för att göra återkommande vardagsärenden som att handla eller besöka vården. Detta kräver liten tidsanpassning. Flertalet använder närtrafik regelbundet och har gjort så i mer än ett år, ofta längre. Missnöjet är litet och nöjdheten är god. Enligt undersökningen är 8 av 10 användare nöjda. Icke-användarna är frekventa bilåkare och samtliga inom detta intervjumaterial äger eller har tillgång till bil. Denna grupp pendlar också i stor utsträckning till arbete/skola och har ofta ärenden kopplat till sina resor. Denna grupp upplever det svårt att anpassa tiderna efter närtrafiken. Ungefär häften av de tillfrågade känner till att närtrafiken finns och en generell inställning var att närtrafik möjligen skulle kunna vara ett komplement till bilen.

10 3 Slutsatser hittills Allt är genomfört Västtrafik har genomfört en utökad linjelagd trafik i utpekade tätorter och närtrafik är infört med 5 tidsfönster under vardagar i samtliga kommuner. Till detta har ett omfattande arbete lagts ned för att strukturera arbetssättet kring närtrafik och skapa en enhetlig hantering i hela länet. Exempel på detta är att reglerna för vem som har rätt att beställa närtrafik är nu samma i alla kommuner. Undantag som lever kvar på enskilda adresser finns dokumenterade och ska upphöra under år 2017. Kartunderlaget framställs automatiskt och har enhetlig standard för samtliga kommuner inom Västra Götaland. Resandet med närtrafik ökar Resandet jämfört med 2013 har ökat med 55 procent då 41 630 resor gjordes med närtrafik under år 2016. Ekonomi Kostnaden för närtrafiken uppgick år 2016 till 10,3 mnkr. Eftersom kostnaden är tydligt kopplad till antal resor med närtrafiken och 10 kommuner fick närtrafiken utbyggd och införd under 2016 (6 kommuner så sent som december 2016) är det för tidigt att dra slutsatser kring total kostnad för utökad närtrafik.

11 Bilaga Antal närtrafikresor per kommun år 2016 Öckerö Åmål Vänersborg Vårgårda Vara Ulricehamn Uddevalla Töreboda Trollhättan Tranemo Tidaholm Tibro Tanum Svenljunga Strömstad Stenungsund Sotenäs Skövde Skara Partille Orust Mölndal Munkedal Mellerud Mark Mariestad Lysekil Lilla Edet Lidköping Lerum Kungälv Karlsborg Härryda Hjo Herrljunga Götene Gullspång Grästorp Göteborg Färgelanda Falköping Essunga Dals Ed Borås Bollebygd Bengtsfors Alingsås Ale Antal resor inkl. medresenär med Närtrafiken per kommun 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-05-22 Diarienummer KTN 2017-00075 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Calle Blomberg Telefon: 010-441 20 34 E-post: calle.blomberg@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Inriktning för Västtrafiks uppdrag 2018-19, Workshop Sammanfattning av ärendet På nämndens möte den 1-2 juni kommer vi genomföra en workshop där ledamöterna delas in i grupper för att diskutera förutsättningar och prioriteringar för kommande beslut om uppdrag till Västtrafik för 2018-2019. Kollektivtrafiknämnden beslutar om uppdraget i september (2017). Eftersom kollektivtrafiknämndens budgetförutsättningar beslutas i juni ger kollektivtrafiknämnden Västtrafik uppdrag och ram årligen i samband med nämndens septembermöte. Den remiss som är utsänd till de delregionala kollektivtrafikråden för att stämma av genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet kommer också utgöra ett viktigt underlag inför beslut om nytt uppdrag. I den mån vi har fått del av beslutade eller preliminära remissvar kommer de också redovisas på kollektivtrafiknämndens möte som underlag för workshopen. Uppdraget för 2018-2019 går omlott med uppdraget för 2017-2018. Det är en rullande uppdatering. Eftersom Västtrafiks planeringscykel för trafikförändringar är relativt lång behöver Västtrafik besluta om kommande års trafikförändringar för 2018, i juni 2017. Västtrafik lutar sig då mot det gällande uppdraget som sträcker sig 2017-2018. På samma sätt blir det när nämnden tar nästa uppdrag för 2018-2019. Nämndens prioriteringar gällande själva trafikeringen kommer slå igenom först 2019. Men för övriga åtgärdsområden är prioriteringar för 2018 relevanta. Som utgångspunkt för workshopen kommer nämnden ges en kort introduktion baserat på nuläget 2016 (uppföljning enligt nya programmets struktur) kompletterat med senast tillgängliga statistik om resande och kundnöjdhet. Gällande uppdrag bifogas också som underlag. Gällande uppdrag följer den struktur som kollektivtrafiknämnden har etablerat, uppdelat på mål och olika prioriteringsnivåer. På workshopen vill vi gärna ha nämndens input även kring hur dokumentet struktureras och dess detaljeringsgrad.

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Datum 2017-05-22 Diarienummer KTN 2017-00075 2 (2) Genomförande av beslut Resultatet från nämndens workshop kommer att beaktas i det fortsatta arbetet inför beslut om Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19. Beredning Beredningen inför workshopen har skett enligt de intentioner som nämnden beslutade om i samband med detaljbudget 2017 och uppdrag 2017-18 till Västtrafik. Med kunskapsunderlag (kommentar till Västrafiks långtidsprognos), beslut om prisinriktning och uppföljning av trafikförsörjningsprogram. Därtill har en löpande avstämning på tjänstemannanivå skett med Västtrafik. Avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilaga Gällande uppdrag till Västtrafik för 2017-2018 (bifogas) Sammanfattning uppföljning 2016 (Enligt reviderat trafikförsörjningsprogram 2017-2020)

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafiks 201 7-2018 Enligt beslut 2016-09 - 23 Innehåll Innehåll......... 1 1. Ekonomisk ram för Västtrafiks uppdrag... 2 2. Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkt... 3 3. Priorieterade åtgärder och utvecklingsområden 2017-2018... 4 Andel hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektiv - trafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrens - kraftig region... 5 Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland... 6 Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik...... 7 Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas...... 8 Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken... 9 1 / 9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 1. Ekonomisk ram för Västtrafiks uppdrag och krav på uppföljning Kollektivtrafiknämnden avsätter 4 299,0 mnkr till Västtrafik AB för 2017 för genomförandet av uppdraget. Priserna höjs med i genomsnitt 2, 5 % år 2017, i enlighet med kollektivtrafiknämndens prisbeslut för 2017. Kraftfull satsning för att öka kollektivtrafikens marknadsandel Regionfullmäktiges budgetplan 2017-2019 följer trafikförsörjningsprogrammets satsningsnivå. De medel som Västtrafik tilldelas ska användas för väl avvägda satsningar och bedömningar där index-utvecklingen beaktas kontinuerligt. Om kostnadsläget fortsätter vara gynnsamt ska bolaget använda möjligheten att investera och utveckla trafiksystemet och dess tjänster, inom den ram som fullmäktige har tilldelat. Kollektivtrafiknämndens uppföljning Den viktigaste uppföljningen är den årliga uppföljningen av trafikförsörjningsprogrammet. För denna behöver Västtrafik och kollektivtrafik-och infrastrukturavdelningen samverka för att utveckla mätmetoder för de nya indikatorer som det reviderade trafikförsörjningsprogrammet innehåller. Som tidigare år kompletteras denna med tertial statistikredovisning av resandemål och nöjdhetsmål. För uppföljning av uppdraget ska bolaget lämna en årlig skriftlig redovisning av genomförandet av uppdraget, till kollektivtrafiknämnden senast 15 januari. Redovisningen ska innehålla beskrivande text av vilka åtgärder som genomförts och eventuella resultat. Kollektivtrafiknämnden vill också veta vilka åtgärdsområden som eventuellt har prioriterats lägre och i så fall motiv till detta Fördjupade redovisningar 2017 (skriftligt och muntligt) preliminärt tema på respektive nämnd; 3 februari; Attraktiv kollektivtrafik (inkl pris-och sortimentsstrategi) 28 april: Alla resenärsgrupper (inkl funktionshinderstrategi) 1-2 juni: Ökad marknadsandel hållbart resande 9-10 november: Ökad tillgänglighet (inkl Målbild tåg, Landsbygdsutredn, GMP 2035) 7 december: Minskad miljöpåverkan (inkl miljö-och klimatstrategi) 2/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 2. Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkt Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkten för uppdraget och pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling. Programmet består av ett övergripande mål, fyra delmål, ett antal strategier och prioriterade utvecklingsområden. Målstrukturen sammanfattas i nedanstående figur; Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i hela regionen. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen, sammanställt i till trafikförsörjningsprogrammet. Detta nät ska prioriteras och utvecklas som en stomme för att binda ihop regionen, och regionen med viktiga målpunkter utanför länsgränsen. Forskning och utveckling Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för regional utveckling. Kollektivtrafiknämnden ser gärna att Västtrafik lyfter förslag på FoUprojekt i linje med trafikförsörjningsprogrammet till nämnden, för möjlig finansiering inom FoU-programmet Hållbara transporter. 3/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Regionfullmäktiges budgetmål och fokusområden Tabellen nedan visar hur programmets mål stödjer regionfullmäktiges budgetmål och de fokusområden i regionfullmäktiges budget som främst relaterar till kollektivtrafiknämndens ansvarsområde och inkluderas i Västtrafiks uppdrag. Trafikförsörjningsprogram Andelen hållbart resande ska öka i hela Västra Götaland RF prioriterade budgetmål 2017-2019 RF fokusområden Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Arbeta vidare med Sverigeförhandling, verka för tågförbindelse Öxnered- Halden och att länsjärnvägarna finns med i nationella infrastrukturplanen Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Attraktiv kollektivtrafik Alla resenärsgrupper beaktas Minskad miljöpåverkan Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i hela Västra Götaland Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Utökade möjligheter till studie-och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad. Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas 3. Priorieterade åtgärder och utvecklingsområden 2017-2018 I detta avsnitt pekar kollektivtrafiknämnden på prioriterade åtgärder inom respektive delmål. Beslutad budgetram bedöms inrymma samtliga listade åtgärder. Inom respektive delmål lyfts också prioriterade utvecklingsområden. Det är områden där åtgärderna ännu inte är definierade utan kunskapsbyggnad och analys krävs för att nå fram till mer konkreta strategier och åtgärdsområden. Utvecklingsområdena är ofta av strategisk karaktär och utvecklas i samverkan med avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur. 4/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Andel hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig region Mål 2020 Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen är minst 30 % år 2020. 2017 är målet 28,5 % Resandet med kollektivtrafiken ska öka med minst 3 % per år i snitt Trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål är att andelen hållbara resor ska öka i hela Västra Götaland. För att nå målet krävs att stat, kommun och region verkar i samma riktning i planering av såväl trafikering som infrastruktur, styrmedel och bebyggelseplanering. Prioriterade åtgärdsområden Inspel till den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Behov av infrastrukturåtgärder för kollektivtrafikens utveckling i linje med beslutade strategier behöver lyftas in i planeringen. Ett arbete som behöver starta upp redan hösten 2016. Åtgärder som stärker förutsättningarna för resenären att kombinera olika färdsätt för ökad andel hållbart resande inom den egna verksamheten samt i samverkan med andra parter. Här ingår att vara en part i Hållbart resande väst, samt att utveckla tjänst för kombinerad mobilitet. Fortsatt arbete med ökad marknadsandel i regionens olika delar, där hela spektret av åtgärder fokuseras i utvalda stråk. I Göteborgsområdet prioriteras åtgärder för att stärka kollektivtrafiken i samband med att många byggprojekt försvårar för trafikanters tillgänglighet, en potential att nå nya resenärer. Åtgärder som ökar nyttjandegraden i lågtrafik bör prioriteras (vardagar, helger och sommartid) Prioriterat utvecklingsområde: Samhällsplanering och kollektivtrafik Utvecklingsområdet handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas effektivt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse. Det kräver ömsesidigt kunskapsbyggande hos kommun/västtrafik/vgr i syfte att ta fram principer och processer för parterna gällande förväntat kollektivtrafikutbud kopplat till bebyggelse. Vi ser detta som en relativt stor process som troligen sträcker sig in i 2018 och som inleds med att inventera olika utmaningar inom området och framtagande av olika kunskapsunderlag i samverkan med de delregionala tjänstemannanätverken. Därefter följer samråd kring möjliga principer och arbetssätt i de delregionala kollektivtrafikråden. Kollektivtrafik och infrastrukturavdelningen leder arbete men Västtrafiks medverkan är av stor vikt. En arbetsgrupp tjänstemän från kommuner, länsstyrelsen, Västtrafik och VGR har formerats för att påbörja arbetet hösten 2016. 5/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Genomför Målbild tåg 2035 Genomför Landsbygdsutredningen Utveckla stadstrafik enligt beslutade inriktningar Mål 2020 Andel invånare med mindre än en timme till ett pendlingsnav ska öka Alla invånare ska ha tillgång till minst grundutbud i landsbygdsutredningen (dec 2016, sedan bibehålla) Regionfullmäktiges prioriterade fokusområden 2017 lägger särskild vikt på utökade möjligheter till studie-och arbetspendling samt att knyta samman landsbygd och stad. Ett annat fokusområde i regionfullmäktiges budget innebär att utveckla de regionala järnvägarna, verka för järnvägsförbindelse Öxnered-Halden och Sverigeförhandlingen. Prioriterade åtgärdsområden Utveckla trafiken i regionens pendlingsnav genom samverkan i de fem stadstrafikforumen. Västtrafiks medverkan i den fortsatta utredningen om Målbild för stomnätet i Göteborg-Mölndal-Partille är fortsatt viktigt under 2017. Här ingår utredning för linbana över älven. Västtrafik har också en viktig roll att vara en drivande aktör i utvecklingen för övriga stadstrafikområden avseende såväl trafik som infrastrukturbehov kopplat till den övriga stadsutvecklingen. Fortsatt implementering enligt Målbild tåg 2035 För större satsningar i Västtrafiks genomförandeplan till 2020 krävs att Västtrafik tar fram beslutsunderlag avseende kostnader och bedömda effekter för resande och samhällsnytta, som kollektivtrafiknämnden kan ta ställning till. Sträckan Trollhättan-Halden ingår i RFs prioriterade fokusområde för 2017. Successivt utveckla utbudet för att uppnå ett minimiutbud för arbetspendling från alla kommuncentra till ett pendlingsnav inom, eller målort utanför länet, i första hand i de prioriterade stråken. Över länsgräns till prioriterade målorter utanför regionen behöver även biljettgiltigheten förbättras successivt. Fortsatt medverkan i Västtågutredningen avseende eventuella nya tågstopp Utveckla tillgängligheten med kollektivtrafik till Landvetter flygplats som regional målpunkt från fler delar av regionen (på kort- och medellång sikt). Genomför utvärdering av landsbygdsutredningen och lämna förslag på justeringar och kompletteringar till kollektivtrafiknämnden senast augusti 2017 Fördjupad redovisning till kollektivtrafiknämnden av genomförandet av Målbild tåg 2035 1 gn/år (se uppföljning sid 2) 6/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik Genomför pris-och sortimentsstrategin steg 1 Mål 2020 Andelen invånare som upplever att det är enkelt att åka med Västtrafik är minst 60% Nöjda med senaste resan mätt ombord är minst 93 procent Andelen nöjda resenärer är minst 60% Att andelen nöjda resenärer ska öka i hela Västra Götaland är ett prioriterat mål i Regionfullmäktiges budget. Förutom att utveckla pris-och sortiment ingår en bredd av åtgärder inom Västtrafiks ansvarsområde avseende punktlighet, pålitlighet, trafiksäkerhet, kvalitet och bekvämlighet. Utveckling av tjänster, information, osv är också en viktig del, liksom Västtrafiks strukturerade arbete med sina partners om kundmötet. Prioriterade åtgärdsområden Fortsatt prioritet för åtgärder som sänker tröskeln till kollektivtrafiken för resenärer som idag är sällan- eller kombiresenärer. Fördjupad redovisning till kollektivtrafiknämnden av genomförandet pris-och sortimentsstrategin 1 gn/år (se uppföljning sid 2) Åtgärda kapacitetsbrist där resenären riskerar att inte komma med pga. att fordonet är fullbelagt. Beredskap och planering för att möta resenären med så god kvalitet som möjligt när många byggprojekt pågår inom Västsvenska paketet Prioriterat utvecklingsområde pris- och sortiment Inom delmål 2 är kollektivtrafiknämndens viktigaste strategiska fråga att fortsätta utvecklingen av pris-och sortiment. Detta är en process där nämnden lägger stor kraft och har utsett en arbetsgrupp med en representant för varje parti och Västtrafiks presidie som adjungerade. Processen är också högt värderad av kommunerna vilket betonades i dialogen med kollektivtrafikråden i framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. En plan för arbetet 2017 behöver tas fram under hösten 2016 och förankras i arbetsgruppen för pris-och sortiment. Planen ska innehålla arbete med ny geografimodell. Steg 1 behöver avslutas för att kunna gå vidare till nästa steg under 2017. 7/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas Genomför Funktionshinderstrategin Mål 2020 Ökad trygghet, minst 72 % känner sig trygga år 2020 > 800 prioriterade hållplatser och terminaler anpassade 100 % funktionshinderanpassade fordon I detta uppdrag är åtgärderna fortfarande främst riktade mot funktionsnedsatta, men utvecklingsarbetet med att ta fram ett strukturerat arbetssätt för de sju diskrimineringsgrunderna kommer successivt att leda till mer konkreta åtgärder som kan införas i kommande uppdrag. Prioriterade åtgärdsområden Hög prioritet för hållplatsanpassning. Eftersläpning i hållplatsanpassning för funktionsnedsatta kräver särskild prioritet. Samverkan med kommunerna och Trafikverket för att i första hand prioritera tillgänglighetsanpassande åtgärder på hållplatser och knutpunkter med över 100 påstigande. Medel finns inom regional infrastrukturplan. Samtliga resecentrum ska vara inkluderade i tillgänglighetsdatabasen senast vid slutet av 2017 (i enlighet med VGRs handlingsplan för mänskliga rättigheter) Fördjupad redovisning till kollektivtrafiknämnden av genomförandet av funktionshinderstrategin 1 gn/år (se uppföljning sid 2) Verka för integration av nyanlända, i första hand genom samverkan med migrationsverket och kommunerna Prioriterat utvecklingsområde social hållbarhet och de sju diskrimineringsgrunderna I Västtrafiks uppdrag ingår att medverka i den process som kommer ledas av Kollektivtrafik och infrastrukturavdelningen för att fördjupa kunskapen kring kollektivtrafikens roll för social hållbarhet, samt utveckla en strategi som kan ligga till grund för ett mer strukturerat arbetssätt för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Den plan som Västtrafik utarbetat utifrån FNs 17 hållbarhetsmål bedöms vara en god input och stödja detta utvecklingsområde. 8/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken Genomför miljö- och klimatstrategin Mål i trafikförsörjningsprogrammet 2020 CO2-utsläppen minskar med 80% jmf m 2006 Ökad energieffektivitet och minskat buller Regionfullmäktiges prioriterade fokusområden för 2017 innebär stärkt prioritet inom miljömålet: Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas Prioriterade åtgärdsområden Fortsatt utfasning av fossila bränslen och andra utsläpp genom kravställning i upphandling av nya trafikavtal. Det ingår i Västtrafiks uppdrag att ta fram beslutsunderlag avseende potential och eventuell merkostnad för biogas, inför varje trafikpliktsbeslut. FoU-projekt i samverkan med andra parter kring ny teknik och affärsmodeller; elektromobilitet, fossilfri kollektivtrafik och minskat buller. Fördjupad redovisning till kollektivtrafiknämnden av genomförandet av miljö- och klimatstrategin 1 gn/år (se uppföljning sid 2) Prioriterat utvecklingsområde affärsmodeller som gynnar innovation o miljön Hur kan vi förbereda oss för kommande upphandlingar utifrån att det är relativt stora förändringar inom fordonsindustrin kopplat till förnybara bränslen, elektrifiering och automatisering? Såväl biogas som elektriska bussar kräver särskild infrastruktur. Hur behöver branschens affärsmodeller utvecklas för att driva utvecklingen av ett hållbart transportsystem och medge både ett snabbt och kostnadseffektivt införande av ny miljövänligare teknik? Prioriterat utvecklingsområde underlag för revidering av miljö-och klimatstrategi Inför en kommande revidering av miljö-och klimatstrategin behöver underlag tas fram i samverkan med avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur kring hur vi kan nå ökad energieffektivitet. Vilka nivåer är rimliga att nå inom programperioden? Att minska kollektivtrafikens buller i tättbebyggda områden, är en allt viktigare fråga för att kommunerna ska kunna bygga fler bostäder och utveckla attraktiva städer. Även här behöver kunskapsunderlag för en kommande revidering av kollektivtrafiknämndens miljö-och klimatstrategi. 9/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag 2017-2018 VGR

Detaljbudget 2018 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2018-19 Nulägesrapport 2016 inför uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet 2017-2020 Mål Måltal 2020 2016 Utveckling från 2014 Övergripande mål: Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas. Kollektivtrafiken står för minst 30 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. Antalet resor i kollektivtrafiken är minst 320 miljoner resor per år. 28 % 304 Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Andel invånare med <60 min till ett pendlingsnav, med kollektivtrafik, ökar (från 84 % år 2014) Andel invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen är 100 % 100% Ej uppdaterad Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik Andel invånare som anser att det är enkelt att åka med Västtrafik är minst 60 % Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord uppgår till minst 93 % Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik är minst 60 % 56 % 94 % 57 % Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik är minst 72 % Andel fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning är 100 % Antal hållplatser och terminaler anpassade för personer med funktionsnedsättning är fler än 800 67 % 97 % Ca 450* Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken Minskning CO 2-utsläpp per personkilometer jämfört med år 2006 är minst 80 % 64 % *antal där samtliga hållplatslägen är anpassade, dvs det finns fler som är delvis anpassade. 1