Skötselplan för naturreservatet Bjursås Prästskog

Relevanta dokument
BILDANDE AV NATURRESERVATET BJURSÅS PRÄSTSKOG FALU KOMMUN

SKÖTSELPLAN Dnr

Tjänsteställe Datum Ärendenr Miljöförvaltningen MNM1287/13

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Lustigkulle domänreservat

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket. Kalix kommun. Fastställd den:

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Naturvärdesinventering

Syftet med naturreservatet

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Skötselplan Brunn 2:1

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Bälingebergets naturreservat

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Naturreservatet Rosfors bruk

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Asp - vacker & värdefull

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖKNASKOGEN I ÖREBRO KOMMUN

Naturreservatet Alterberget

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Kommunal Författningssamling

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Skötselplan för naturreservatet Miesvaara

Naturvårdsförvaltare Borlänge Kommun NVR-id

Sammanställning över fastigheten

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Naturreservat i Säffle kommun

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Skötselplan för naturreservat Kilsravinerna

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Förslag till nytt naturreservat

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Kronobergs läns författningssamling

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Översiktlig naturinventering

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Transkript:

Skötselplan för naturreservatet Bjursås Prästskog Innehållsförteckning 1 Beskrivningsdel 1.1 Uppgifter om reservatet 1.2 Historisk och nuvarande markanvändning 1.3 Områdets bevarandevärden A. Biologiska värden B. Geovetenskapliga värden C. Kulturhistoriska värden D. Friluftsliv/sociala värden 2 Plandel 2.1 Syftet med reservatet 2.2 Indelning i skötselområden 2.3 Anläggningar för friluftsliv 2.4 Uppföljning 2.5 Finansiering 2.6 Skötselkarta 1(8)

1 Beskrivningsdel 1.1 Uppgifter om reservatet Namn Län Kommun Bjursås Prästskog Dalarna Falun Fastigheter Bjursås Prästgård 1:1 och 1:37 Areal Fastighetsägare Läge Markslag Barrskog Lövskog Äng/bete Myr Bäck Prioriterade bevarandevärden Anläggningar Naturvårdsförvaltare Ca 15 ha Svenska Kyrkan Prästlönetillgångar, Bjursås Prästgård 1:1 Falu Kommun, Bjursås Prästgård 1:37 Cirka 500m sydost om Bjursås kyrka Koordinat: X=6735318, Y=1481263 Areal (ha) 9,2 3,7 1,5 0,4 0,2 Friluftsliv och utbildning Biologisk mångfald Parkering Tre informationsskyltar Slogbod med eldstad Två samlingsplatser med sittplats Bro över bäcken Markerade stigar och gräns Falu Kommun 1.2 Historisk och nuvarande markanvändning Området har under lång tid använts för jord- och skogsbruk. Den öppna marken i nordvästra delen har varit åker och betesmark. I norra delen finns flera områden med lövskog som tidigare använts för slåtter och bete. Barrskogen i den övriga delen har troligen också betats till viss del och i blötare partier har man troligen slagit starr till hö. I övrigt har barrskogen använts för att producera skogliga nyttigheter av olika slag (t.ex. virke, träkol och tjära). I dag används skogsmarken för att producera skogsprodukter (virke och bioenergi). Den öppna marken betas och slås fortfarande genom upprättade arrendekontrakt. Ett mycket viktigt användningsområde för marken i dag är att Bjursås skolan använder den som sin skolskog. Området har ett mycket viktigt pedagogiskt värde. Det är även ett viktigt friluftsområde för Bjursås tätort som ligger strax intill. 2(8)

1.3 Områdets bevarandevärden Inom området finns en mycket stor variation av biotoper. Det finns skogsmark med barrskog och lövskog av olika typer och ålder samt ängs/betesmark, bäck och våtmark. Markens fuktighet varierar från torr till blöt med alla varianter däremellan. Näringstillgången varierar från bördig till näringsfattig mark på hällmark. Det finns söderlägen med solexponering och norrsluttningar med ständig beskuggning. Höga naturvärden är knutna till såväl lövskogar och barrskogar som rinnande vatten, bergbranter, ängs och betesmark och våtmark. Det i dag mest värdefulla området är den centrala delen med gammal granskog. Här finns en snabbt ökande intern dynamik med ökad mängd död ved och flera fynd av ovanliga arter. Området ligger nära Bjursås samhälle och besöks av många närboende och inte minst av skolan som har det som sin skolskog. Den används mycket i undervisningen. Det tätortsnära sociala- och pedagogiska värdet är mycket högt. A. Biologiska värden Området har en stor variation av markslag (se 1.1). Det i dag högsta biologiska värdet är knutet till den gamla granskogen som ligger i en nordsluttning med stabilt klimat. Här finns det gamla grova träd och död ved, både stående och liggande, i olika stadier av nedbrytning. Det ger goda förutsättningar för många olika arter. Flera ovanliga vedsvampar har hittats här. Granskogen är även värdefull för andra grupper av arter som lavar, mossor, insekter och fåglar. I norra delen finns en ljus och öppen björkdominerad lövskog av hagmarkskaraktär som minner om det gamla beteslandskapet. Den östra delen domineras av en gammal tallskog på mager mark med inslag av hällar. Här finns också barrblandskog med en imponerande mängd myrstackar. Öppen mark finns i den nordöstra delen. Den har hävdats under mycket lång tid. Fortsatt hävd genom slåtter och/eller bete bevarar det gamla landskapets utseende och karaktär och dess estetiska- och biologiska väden. Den fiskförande bäcken och dess närområde med bl.a. strutbräken är tillsammans med löv- och barrsumpskogar andra värdefulla naturtyper. B. Geovetenskapliga värden Området är delvis kuperat och ligger både söder och norr om Sandbäcken som rinner nere i dalgången. Det finns både syd- och nordsluttningar såväl som plan mark. Högre belägna delar har tunt jordtäcke och torrmark. Sluttningarna är fuktigare och mer näringsrika. Nere i dalgången finns blöta områden från öppen myr till björk- och gransumpskog och alkärr. Områdets stora variation gör att lokal- och mikroklimatet varierar mycket från plats till plats. C. Kulturhistoriska värden Området representerar på ett bra sätt det småskaliga kulturlandskap som är vanligt i trakten. Markerna är sedan lång tid uppdelade i många små fastigheter som har satt sin prägel på landskapet. Åker/betesmark är ofta uppsplittrad i små enheter beroende på både arrondering och naturliga förutsättningar. Den öppna mark som finns i reservatet har en lång kontinuitet av brukande. Det har varit både åker och betesmark. Målsättningen är att fortsatt hålla den öppen genom slåtter och/eller bete. 3(8)

Flera områden som tidigare varit hävdade som slåtter- och betesmark har nu växt igen med lövskog. Man kan fortfarande se tydliga spår av hävden på flera ställen. Den hagmarkskaraktär som finns i norra delen är värdefull att behålla för sitt egenvärde och för att kunna förstå den historiska markanvändningen. Den långa epoken av gruvbrytning i våra trakter har även satt sina spår här. I den södra delen av området finns spår från vad som tros vara en provbrytning eller bara enklare undersökning av berggrunden som gjordes för lång tid sedan. D. Friluftsliv/sociala värden Betydelsen av att lätt kunna komma till natur från bostaden betonas mer och mer i olika sammanhang. Det har stort värde ur folkhälsoperspektiv och bidrar till att öka frisknärvaron. Området ligger nära Bjursås samhälle och det är lätt att ta sig dit på olika sätt. Parkering och busshållplats finns nära reservatet. Som besökare möter man ett varierat landskap med öppen betesmark och skog i olika former. En promenad längs stigarna, kanske en stunds kontemplation på en berghäll eller vid ett gammalt träd kan ge en välbehövlig sinnesro och avkoppling. I dag nyttjas området för kortare promenader och för svamp- och bärplockning. Vintertid finns det möjlighet att åka skidor på det tidigare elljusspåret. Ridning är tillåten efter spåret när det inte används för skidåkning. Det finns goda möjligheter att utveckla förutsättningarna för upplevelser i fler former inom naturreservatet. Möjligheten att kunna komma till ett naturområde med sådan variation är en mycket stor pedagogisk tillgång för skolan. Man kan på ett litet område se och uppleva det mesta som finns i naturen i våra trakter. 2 Plandel 2.1 Syftet med reservatet Syftet med naturreservatet är att: bevara ett tätortsnära naturområde med höga sociala, biologiska och pedagogiska värden. genom anläggning av stigar och rastplats med information, göra det enkelt för besökare att ta del av områdets karaktärsdrag och upplevelsemöjligheter. på längre sikt bevara och öka områdets naturvärden och den biologiska mångfalden genom att skydda och utveckla naturen i området enligt skötselplanen. 4(8)

2.2 Indelning i skötselområden Området har indelats i skötselområden med likartade förhållanden och tillstånd. Det är öppen mark (1), tall/lövskog (2), lövskog (3), gammal barrskog (4) och yngre barrskog (5). Förutom aktiv årlig skötsel på den öppna marken och två naturvårdsanpassade gallringar, finns det inte behov av några större skötselinsatser inom området. För att påskynda förloppet mot en mer naturlig skogsmiljö genomförs successivt anpassade åtgärder för att skapa död ved och för att gynna de ädellövträd som finns naturligt. Del Beskrivning/nuläge Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Skötselåtgärder 1 Öppen betesmark på tidigare åker med dungar av lövträd. Öppen betesmark/slåttermark med inslag av lövträd. Gödsel får inte användas. -Årlig hävd genom bete och/ eller slåtter. -Justerande avverkning/ röjning av lövträd. 2 Tallskogsdunge med inslag av lövträd. Odlingsrösen. Öppen blandskog av tall och lövträd och många grova träd. Kan med fördel betas. -Utvecklande gallring med skonsam metod. Lövträd gynnas. 3 Lövskogsområde med björk, al och asp på tidigare hagmark och fuktiga/blöta marker. Fiskförande bäck. Olikåldrig lövskog med naturligt ökat inslag av död ved och grövre träd. Begränsat inslag av gran. Bäck med naturligt förlopp och vattenfluktuation. Lövskog med hagmarkskaraktär i norra delen. -Begränsning av graninväxt. -Fällning av riskträd vid markerad stig. -Ev. åtgärder för att förbättra lekbottnar i bäcken. Återkommande svag gallring/röjning. 4 I den västra delen gammal granskog i nordsluttning med stabilt klimat och intern dynamik med ökande mängd död ved. Barrsumpskogar i anslutning till våtmarken. I den östra delen gammal tallskog på hällmark och något yngre barrblandskog. Inslag av asp i norra delen. Gammal barrskog med väl utvecklad intern dynamik i granområdet och brandliknande påverkan i tallområdet. -Fällning av riskträd vid markerad stig. -Utveckling av grov asp gynnas. - Avverkning av riskträd i anslutning till fastigheten Västanberg 13:11. 5 Buffertzon med 45-årig tallskog och mindre områden med ca 20-årig blandskog. Branter i delen ner mot avdelning 4. Talldominerad skog med ökande inslag av död ved. -Naturvårdsanpassad gallring på del av området. 5(8)

2.3 Anläggningar för friluftsliv Området används i dag i stor omfattning av skolan i sin verksamhet. För att underlätta användningen av området för skolan och för att göra det enkelt för andra besökare att ta del av områdets karaktärsdrag och upplevelsemöjligheter ska följande anläggningar iordningställas och underhållas. Bevarandemål och gynnsamt Anläggning (se karta) tillstånd A Parkering med vägvisning Lätt att hitta till parkering och att parkera sitt fordon B B C Tre informationsskyltar Slogbod med eldstad och dass D Två samlingsplatser med sittplats Informativa och väl underhållna skyltar Väl fungerande rast- och samlingsplats Väl fungerande samlingsplatser för ca 15 personer vardera Skötselåtgärder -Uppsättning av hänvisningsskyltar -Röjning och justering av ytskikt -Framtagning av tryckt skylt -Uppsättning av skyltställ -Renovering/utbyte av slogbod och eldstad -Uppsättning av vedförråd -Iordningställande av två samlingsplatser E Bro över bäcken Stabil och säker bro med räcke -Uppsättning av bro F Markerade stigar och gränsmarkering Väl markerade stigar med diskret men tydlig märkning och vägvisning. Markering av gräns för reservatet. -Planering av lämplig sträckning -Markering med mörka stolpar och orange markering 2.4 Uppföljning För att se hur bevarandemålen nåtts och om skötselåtgärderna har varit relevanta och om kostnaderna står i proportion till resultaten ska uppföljning genomföras. Uppföljning av genomförda skötselåtgärder. Genomförda skötselåtgärder dokumenteras genom anteckningar och fotodokumentation. Strategiska fotopunkter dokumenteras så att fotograferingen kan upprepas vid senare tillfälle. Uppföljning av bevarandemål och gynnsamt tillstånd. Uppföljning av reservatets utveckling och effekter av genomförda skötselåtgärder ska ske i samråd med kompetens inom området. Växtligheten på den öppna marken inventeras inom tre år och följs upp tio år därefter. Samma metod ska användas vid båda tillfällena. 6(8)

2.5 Finansiering Driftskostnad Löpande skötsel omfattar följande åtgärder: Underhåll av parkering, skyltar och markering för gräns och stigar Underhåll av slogbod, dass och bro Ved till slogbod Slåtter och/eller bete av öppen mark Kostnaden för ovanstående skötselåtgärder beräknas till ca. 20.000 kr/år och finansieras av Falu Kommun. 2.6 Kartor Bilaga: Skötselområden 7(8)

2009-10-08 8(8)