1/3 KALLELSE Kommunstyrelsen 1 Dag och tid: 2018-10-03 08:30 Gruppmöten kl 08:00-08:30 (S-gruppen i Sessionssalen, övriga i Gälleberg) Plats: Justerare: Sessionssalen Bengt Karlsson (S) Kallade Ledamöter Anna-Karin Skatt (S) ordförande, Runo Johansson (L) vice ordförande, Christer Johansson (S), Bengt Karlsson (S), Lena Andersson (S), Mattias Ezelius (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Ambjörn Lennartsson (M), Johan Liljegrahn (M), Ulf Persson (C), Annica Snäll (MP) Tjänstgörande ersättare Ersättare Ulla Brissman (S), Othmar Fiala (S), Zelal Yesildeniz (S), Berndt Gustafsson (S), Ida Davidsson (M), Gunilla Dverstorp (M), Fredrik Kvist (M), Krister Rohman (KD), Birgitta Andersson (L), Per-Erik Thurén (S), Tony Pettersson (S) ÄRENDEN 1 Delegationsbeslut 2018/6 2 Rapporter och inkomna skrivelser 2018 2018/7 3 Beslut om revidering av kommunstyrelsens delegationsordning 4 Beslut om antagande av biblioteksplan för Tidaholms kommun 2017/334 2018/208 5 Beslut om intresseförfrågan markförvärv Oxeln 17 2018/157 6 Beslut om antagande av riktlinje för markanvisning 2018/206 7 Beslut om motion vänthall vid Tidaholms busstation 2017/266 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/3 8 Beslut om motion prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar 9 Beslut om medborgarförslag om att anställda i Tidaholms kommun får hyra elcykel genom bruttolöneavdrag 10 Beslut om medelstilldelning Samordningsförbundet Östra Skaraborg för år 2019 2017/387 2017/312 2018/120 11 Beslut om Riktlinje friskvård 2018/217 2 12 Beslut om delårsrapport augusti 2018 Tertial 2- kommunstyrelsen 13 Beslut om delårsrapport augusti 2018 Tertial 2 - Tidaholms kommun 14 Beslut om omfördelning av investeringsmedel "Campingen, brygga och åtgärder strand" 2018/166 2018/167 2018/267 15 Beslut om utlastningsramp Brukets industriområde 2018/268 16 Beslut om uppdaterat reglemente för kommunstyrelsen 2018/210 17 Beslut om uppdaterat reglemente för barn- och utbildningsnämnden 18 Beslut om uppdaterat reglemente för social- och omvårdnadsnämnden 19 Beslut om uppdaterat reglemente för kultur- och fritidsnämnden 2018/211 2018/213 2018/214 20 Beslut om uppdaterat reglemente för valnämnden 2018/215 21 Beslut om uppdaterat reglemente för revisorerna 2018/231 22 Beslut om reglemente för samhällsbyggnadsnämnden 2018/212 23 Beslut om reglemente för jävsnämnden 2018/216 24 Beslut om uppföljning av kommunfullmäktiges utvecklingsberedning 25 Beslut om oktoberrapport motioner och medborgarförslag 2018 26 Beslut om oktoberrapport beslutade medborgarförslag 2018 27 Beslut om budget och verksamhetsplan Tolkförmedling Väst 2018/281 2018/55 2018/55 2018/171 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
3/3 28 Information från kommunalrådet 2018 2018/1 3 29 Information från kommundirektören 2018 2018/2 30 Rapport från gemensam nämnd för samhällsskydd 2018/3 31 Rapport från Skaraborgs kommunalförbund 2018/4 32 Rapport från de kommunala bolagen 2018/5 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-25 4 Ärendenummer 2018/6 Kommunstyrelsen Karin Hammerby 0502-60 60 45 karin.hammerby@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Delegationsbeslut anmälda 2018-10-03 Ärendet Beslut fattade av kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut Ärendenummer 2018-08-22 6.2 Köp och försäljning av fastighet 2018/287 2018-08-22 1.9 Remittering av motion om formuleringar i 2018/261 protokoll 2018-09-19 1.9 Remittering av motion om att inventera och fastställa kommunens tysta 2018/277 och stora opåverkade områden 2018-09-19 1.9 Remittering av motion om att kommunens vindbruksplan revideras 2018/278 Beslut fattade av kommundirektören Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut Ärendenummer 2017-06-07 6.1 Köp och försäljning av fastighet inom ram 5 prisbasbelopp Tidaholm Ejdern 6 Köp och försäljning 2017-06-12 6.1 prisbasbelopp av fastighet inom Tidaholm ram 5 Mosippan 1 2017-06-14 1.8 Beslut att remittera ärenden för yttrande till nämnder 2017/219 Remiss till TN Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakning slagen (2013:460) Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 2107-06-14 1.8 Beslut fattade av kanslichefen Beslut att remittera ärenden för yttrande till nämnder 2017/220 Remiss till MBN Ansökan om medgivande till överlåtelse av undersökningstillstå ndet Falköping nr 1, beläget i Falköpings och Tidaholms kommuner. Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut Ärendenummer 2017-03-20 5.12 Inköp av material, Utbildning varor och tjänster Essvision 2017-04-24 5.12 Inköp av material, Utbildning DF varor och tjänster respons Beslut fattade av socialchefen Beslutsdatum Beslutsn Ärende/beslut Ärendenummer ummer 2018-05-29 4.4 Beslut om uppsägning Löpnummer 14 pga arbetsbrist 2018-05-29 4.4 Beslut om uppsägning Löpnummer 15 pga arbetsbrist 2018-05-29 4.4 Beslut om uppsägning Löpnummer 16 pga arbetsbrist 2018-06-05 4.3 Beslut om omplacering Löpnummer 17 2018-05-29 4.3 Beslut om omplacering Löpnummer 18 5 Delegationsbeslut om nyanställningar enligt beslutsnummer 4.1 fattade av respektive förvaltningschef eller annan delegat 2018-07-01--2018-07-31 och 2018-08-01--2018-08-31. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Anmälan av delegationsbeslut, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-09-25 Förteckning över nyanställda delegationsbeslut 2018-07-01--2018-07- 31 Förteckning över nyanställda delegationsbeslut 2018-08-01--2018-08- 31 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att lägga anmälda delegationsbeslut till handlingarna. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
FORVNR Förvaltning Enhet 030 Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen 050 Tekniska Administration 050 Tekniska Lokalvård 050 Tekniska Lokalvård 460 Kultur och fritid Biblioteksverksamhet 600 Barn och utbildning Centrala resursteame 600 Barn och utbildning Centrala resursteame 600 Barn och utbildning Centrala resursteame 600 Barn och utbildning Ekedalen förskola 600 Barn och utbildning Ekedalen förskola 600 Barn och utbildning Ekedalens fritids 600 Barn och utbildning Ekedalens skola 600 Barn och utbildning Ekedalens skola 600 Barn och utbildning Ekedalens skola 600 Barn och utbildning Ekedalens skola 600 Barn och utbildning Forsenskolan 4-6 600 Barn och utbildning Forsenskolan 7-9 600 Barn och utbildning Forsenskolan 7-9 600 Barn och utbildning Forsenskolan 7-9 600 Barn och utbildning Forsenskolan 7-9 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Förskolan Axet 600 Barn och utbildning Förskolan Axet 600 Barn och utbildning Förskolan Framtiden 600 Barn och utbildning Förskolan Framtiden 600 Barn och utbildning Förskolan Fröjered 600 Barn och utbildning Förskolan Linblomman 600 Barn och utbildning Förskolan Stallängen 600 Barn och utbildning Förskolan Stallängen 600 Barn och utbildning Förskolan Syrsan 600 Barn och utbildning Förskolan Syrsan 600 Barn och utbildning Förskolan Ugglan 600 Barn och utbildning Förskolan Valstad 600 Barn och utbildning Förskolan Valstad 6
600 Barn och utbildning Grundsärskolan 600 Barn och utbildning Grundsärskolan 600 Barn och utbildning Grundsärskolan 600 Barn och utbildning Grundsärskolan 600 Barn och utbildning Hökensås fritids 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 4-6 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 4-6 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 4-6 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 4-6 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 7-9 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 7-9 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 7-9 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 7-9 600 Barn och utbildning Hökensås skolan f-3 600 Barn och utbildning Hökensås skolan f-3 600 Barn och utbildning Hökensås skolmåltid 600 Barn och utbildning Rektor Forsen 600 Barn och utbildning Rektor Hökängen 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Utbildningskontoret 600 Barn och utbildning Valstad skola 700 Social och omvårdnad AME (lönestöd) 700 Social och omvårdnad AME (lönestöd) 700 Social och omvårdnad Arbetsledare Hemvård 700 Social och omvårdnad Hellidshemmet 700 Social och omvårdnad Hellidshemmet 700 Social och omvårdnad Hemvården 700 Social och omvårdnad Hemvården natt 700 Social och omvårdnad Lindängen 700 Social och omvårdnad Midgård 700 Social och omvårdnad Midgård 700 Social och omvårdnad Midgård 700 Social och omvårdnad Personliga ass 700 Social och omvårdnad Sjuksköterskor 700 Social och omvårdnad Sjuksköterskor 700 Social och omvårdnad Stödboende Linden 7
Befattning Anställd från och med Anställningsform Anställningsform text FÖRV.EKONOM 27-aug-18 1 Tillsvidare UTREDNSEKR 05-nov-18 1 Tillsvidare LOKALVÅRDARE 20-aug-18 6 Timanställning, vikariat LOKALVÅRDARE 01-sep-18 3 Vikariat BIBLIOTEKARIE 01-okt-18 1 Tillsvidare SKOLSKÖTERSKA 29-sep-18 1 Tillsvidare SPEC.PED M FERI 21-aug-18 1 Tillsvidare SPECIALPEDAGOG 14-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid BARNSKöT OUTB 06-aug-18 3 Vikariat FÖRSKOLLÄRARE 06-aug-18 1 Tillsvidare FRITIDSLEDARE 06-aug-18 3 Vikariat EKBITR MOTTKÖK 20-aug-18 3 Vikariat EKBITR MOTTKÖK 01-sep-18 1 Tillsvidare KOCK/KOKERSKA 06-aug-18 1 Tillsvidare KOCK/KOKERSKA 20-aug-18 1 Tillsvidare LÄRARE 13-aug-18 1 Tillsvidare ELEVASSISTENT 20-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid LÄRARE 06-aug-18 1 Tillsvidare LÄRARE ÅRSK 4-9 13-aug-18 1 Tillsvidare ÖVRIGA LÄRARE 27-aug-18 6 Timanställning, vikariat BARNSKÖTARE 06-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid FRITIDSLED OUTB 06-aug-18 6 Timanställning, vikariat FRITIDSLED OUTB 20-aug-18 6 Timanställning, vikariat FRITIDSLED OUTB 20-sep-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid FRITIDSLEDARE 06-aug-18 1 Tillsvidare RESURSPERSON 20-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid ELEVASSISTENT 13-aug-18 3 Vikariat ELEVASSISTENT 13-aug-18 6 Timanställning, vikariat LÄRARE ÅRSK 1-6 13-aug-18 1 Tillsvidare LÄRARE ÅRSK 1-7 13-aug-18 1 Tillsvidare RESURSPEDAGOG 13-aug-18 1 Tillsvidare RESURSPEDAGOG 13-aug-18 61 Timanställning, allmänvisstid RESURSPEDAGOG 20-aug-18 1 Tillsvidare BARNSKÖTARE 28-aug-18 3 Vikariat LÄRARE 13-aug-18 6 Timanställning, vikariat BARNSKöT OUTB 06-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid BARNSKöT OUTB 21-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid FÖRSKOLLÄRARE 06-aug-18 1 Tillsvidare BARNSKÖTARE 06-aug-18 3 Vikariat BARNSKöT OUTB 13-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid BARNSKöT OUTB 13-aug-18 6 Timanställning, vikariat BARNSKÖTARE 06-aug-18 3 Vikariat BARNSKÖTARE 13-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid BARNSKöT OUTB 13-aug-18 6 Timanställning, vikariat BARNSKöT OUTB 06-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid BARNSKöT OUTB 14-aug-18 6 Timanställning, vikariat 8
ELEVASSISTENT 20-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid ELEVASSISTENT 21-aug-18 6 Timanställning, vikariat ELEVASSISTENT 22-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid LÄRARE 13-aug-18 3 Vikariat BARNSKöT OUTB 06-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid LÄRARE ÅRSK 1-7 16-nov-18 1 Tillsvidare LÄRARE ÅRSK 1-7 22-nov-18 1 Tillsvidare RESURSPERSON 20-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid ÖVRIGA LÄRARE 13-aug-18 43 Tidsbegränsat enligt skollagen ELEVASSISTENT 20-aug-18 61 Timanställning, allmänvisstid HEMKUNSKAP GR 13-aug-18 1 Tillsvidare ÖVRIGA LÄRARE 13-aug-18 43 Tidsbegränsat enligt skollagen ÖVRIGA LÄRARE 27-aug-18 43 Tidsbegränsat enligt skollagen LÄRARE 13-aug-18 1 Tillsvidare RESURSPERSON 06-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid SKOLMÅLTBITR 06-aug-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid REKTOR 13-aug-18 1 Tillsvidare REKTOR 17-sep-18 1 Tillsvidare LÄRARE 13-aug-18 1 Tillsvidare MA/NO GY/VUX 13-aug-18 1 Tillsvidare ÖVRIGA LÄRARE 13-aug-18 43 Tidsbegränsat enligt skollagen ÖVRIGA LÄRARE 11-sep-18 43 Tidsbegränsat enligt skollagen KVALITETSUTVKL 13-aug-18 1 Tillsvidare LÄRARE 13-aug-18 1 Tillsvidare BEREDSKAPSARB 06-aug-18 49 Tidsbegränsad allmänvisstid lönestöd BEREDSKAPSARB 20-aug-18 49 Tidsbegränsad allmänvisstid lönestöd ARBETSLEDARE 27-aug-18 1 Tillsvidare OMVÅRDARE 07-aug-18 6 Timanställning, vikariat OMVÅRDARE 2 01-sep-18 1 Tillsvidare OMVÅRDARE 2 01-sep-18 42 Tidsbegränsad, allmänvisstid OMVÅRDARE 2 27-aug-18 1 Tillsvidare OMVÅRDARE 2 22-aug-18 3 Vikariat OMVÅRDARE 2 20-aug-18 3 Vikariat OMVÅRDARE 2 03-sep-18 1 Tillsvidare OMVÅRDARE 2 10-sep-18 1 Tillsvidare PERSONLIG ASS. 20-aug-18 3 Vikariat DISTRSKÖTERSKA 10-sep-18 1 Tillsvidare SJUKSKÖTERSKA 06-aug-18 1 Tillsvidare OMVÅRDARE 2 17-aug-18 6 Timanställning, vikariat 9
FORVNR Förvaltning Enhet 030 Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen 050 Tekniska Administration 050 Tekniska Administration 050 Tekniska Fastighetsskötsel 050 Tekniska Fastighetsskötsel 050 Tekniska Lokalvård 050 Tekniska Lokalvård 050 Tekniska Parkenheten 460 Kultur och fritid Forshall o simskola 600 Barn och utbildning Centrala resursteame 600 Barn och utbildning Centrala resursteame 600 Barn och utbildning Centrala resursteame 600 Barn och utbildning Ekedalen förskola 600 Barn och utbildning Ekedalen förskola 600 Barn och utbildning Ekedalen förskola 600 Barn och utbildning Ekedalens fritids 600 Barn och utbildning Ekedalens skola 600 Barn och utbildning Forsenskolan 4-6 600 Barn och utbildning Forsenskolan 7-9 600 Barn och utbildning Forsenskolan 7-9 600 Barn och utbildning Forsenskolan 7-9 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Forsenskolans fritid 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Fröjereds skola 600 Barn och utbildning Förskolan Axet 600 Barn och utbildning Förskolan Björnen 600 Barn och utbildning Förskolan Framtiden 600 Barn och utbildning Förskolan Fröjered 600 Barn och utbildning Förskolan Linblomman 600 Barn och utbildning Förskolan Linblomman 600 Barn och utbildning Förskolan Stallängen 600 Barn och utbildning Förskolan Syrsan 600 Barn och utbildning Förskolan Valstad 600 Barn och utbildning Förskolan Valstad 600 Barn och utbildning Grundsärskolan 600 Barn och utbildning Hökensås fritids 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 4-6 600 Barn och utbildning Hökensås skolan 7-9 10
600 Barn och utbildning Hökensås skolan 7-9 600 Barn och utbildning Hökensås skolan admi 600 Barn och utbildning Hökensås skolan f-3 600 Barn och utbildning Hökensås skolan f-3 600 Barn och utbildning Kompetenscentrum 600 Barn och utbildning Rektor Forsen 600 Barn och utbildning Rektor Hökängen 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Rudbecksgymnasiet 1 600 Barn och utbildning Valstad skola 700 Social och omvårdnad Hellidshemmet 700 Social och omvårdnad Hellidshemmet 700 Social och omvårdnad Hellidshemmet 700 Social och omvårdnad Hemvården natt 700 Social och omvårdnad Lindängen 700 Social och omvårdnad Lindängen 700 Social och omvårdnad Midgård 700 Social och omvårdnad Midgård 700 Social och omvårdnad Midgård 700 Social och omvårdnad Sjuksköterskor 700 Social och omvårdnad Sjuksköterskor 700 Social och omvårdnad Sjuksköterskor 700 Social och omvårdnad Solvik 6 700 Social och omvårdnad Solvik Kortvård 700 Social och omvårdnad Stödboende Thule 11
Befattning Anställd från och med Anställningsform FÖRV.EKONOM 27-aug-18 1 GATUINGENJöR 09-jul-18 9 GATUINGENJöR 01-aug-18 6 FASTIGHETSSKÖT 02-jul-18 1 FASTIGHETSSKÖT 09-jul-18 61 LOKALVÅRDARE 09-jul-18 6 LOKALVÅRDARE 16-jul-18 6 PARK-O TRÄDGARB 23-jul-18 42 VERKSAMHETSVKTM 02-jul-18 6 SKOLSKÖTERSKA 29-sep-18 1 SPEC.PED M FERI 21-aug-18 1 SPECIALPEDAGOG 14-aug-18 42 BARNSKöT OUTB 09-jul-18 6 BARNSKöT OUTB 06-aug-18 3 FÖRSKOLLÄRARE 06-aug-18 1 FRITIDSLEDARE 06-aug-18 3 KOCK/KOKERSKA 06-aug-18 1 LÄRARE 13-aug-18 1 ELEVASSISTENT 20-aug-18 42 LÄRARE 06-aug-18 1 LÄRARE ÅRSK 4-9 13-aug-18 1 BARNSKÖTARE 06-aug-18 42 FRITIDSLED OUTB 20-aug-18 6 FRITIDSLED OUTB 20-sep-18 42 FRITIDSLEDARE 06-aug-18 1 ELEVASSISTENT 13-aug-18 3 ELEVASSISTENT 13-aug-18 6 LÄRARE ÅRSK 1-6 13-aug-18 1 LÄRARE ÅRSK 1-7 13-aug-18 1 RESURSPEDAGOG 13-aug-18 1 RESURSPEDAGOG 13-aug-18 61 RESURSPEDAGOG 20-aug-18 1 BARNSKÖTARE 28-aug-18 3 KOCK/KOKERSKA 16-jul-18 6 BARNSKöT OUTB 06-aug-18 42 FÖRSKOLLÄRARE 06-aug-18 1 BARNSKöT OUTB 07-jul-18 1 BARNSKÖTARE 06-aug-18 3 BARNSKöT OUTB 13-aug-18 42 BARNSKÖTARE 06-aug-18 3 BARNSKöT OUTB 02-jul-18 6 BARNSKöT OUTB 06-aug-18 42 LÄRARE 13-aug-18 3 BARNSKöT OUTB 06-aug-18 42 RESURSPERSON 20-aug-18 42 HEMKUNSKAP GR 13-aug-18 1 12
ÖVRIGA LÄRARE 13-aug-18 43 VERKSAMHETSVKTM 01-aug-18 6 LÄRARE 13-aug-18 1 RESURSPERSON 06-aug-18 42 LÄRARE 07-jul-18 1 REKTOR 13-aug-18 1 REKTOR 17-sep-18 1 LÄRARE 13-aug-18 1 MA/NO GY/VUX 13-aug-18 1 ÖVRIGA LÄRARE 13-aug-18 43 ÖVRIGA LÄRARE 11-sep-18 43 LÄRARE 13-aug-18 1 OMVÅRDARE 02-jul-18 6 OMVÅRDARE 07-aug-18 6 OMVÅRDARE 2 01-sep-18 1 OMVÅRDARE 2 13-jul-18 1 OMVÅRDARE 25-jul-18 6 OMVÅRDARE 2 25-jul-18 6 OMVÅRDARE 2 20-aug-18 3 OMVÅRDARE 2 03-sep-18 1 OMVÅRDARE 2 10-sep-18 1 DISTRSKÖTERSKA 10-sep-18 1 SJUKSKÖTERSKA 05-jul-18 6 SJUKSKÖTERSKA 06-aug-18 1 OMVÅRDARE 02-jul-18 6 OMVÅRDARE 2 23-jul-18 6 STÖDASSISTENT 10-jul-18 61 13
Anställningsform text Tillsvidare Provanställning Timanställning, vikariat Tillsvidare Timanställning, allmänvisstid Timanställning, vikariat Timanställning, vikariat Tidsbegränsad, allmänvisstid Timanställning, vikariat Tillsvidare Tillsvidare Tidsbegränsad, allmänvisstid Timanställning, vikariat Vikariat Tillsvidare Vikariat Tillsvidare Tillsvidare Tidsbegränsad, allmänvisstid Tillsvidare Tillsvidare Tidsbegränsad, allmänvisstid Timanställning, vikariat Tidsbegränsad, allmänvisstid Tillsvidare Vikariat Timanställning, vikariat Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Timanställning, allmänvisstid Tillsvidare Vikariat Timanställning, vikariat Tidsbegränsad, allmänvisstid Tillsvidare Tillsvidare Vikariat Tidsbegränsad, allmänvisstid Vikariat Timanställning, vikariat Tidsbegränsad, allmänvisstid Vikariat Tidsbegränsad, allmänvisstid Tidsbegränsad, allmänvisstid Tillsvidare 14
Tidsbegränsat enligt skollagen Timanställning, vikariat Tillsvidare Tidsbegränsad, allmänvisstid Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Tidsbegränsat enligt skollagen Tidsbegränsat enligt skollagen Tillsvidare Timanställning, vikariat Timanställning, vikariat Tillsvidare Tillsvidare Timanställning, vikariat Timanställning, vikariat Vikariat Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Timanställning, vikariat Tillsvidare Timanställning, vikariat Timanställning, vikariat Timanställning, allmänvisstid 15
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-21 16 Ärendenummer 2018/7 Kommunstyrelsen Marie Anebreid 0502-60 60 43 marie.anebreid@tidaholm.se Rapportlista kommunstyrelsen 2018-10-03 Ärendet Rapporter och inkomna skrivelser som inte föranleder särskilda beslut, inkomna under tiden 2018-08-07 2018-09-21. KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:16 Åläggande om gångbanerenhållning m.m. KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:27 Budgetförutsättningar för åren 2018-2021 KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:28 Lag fr om 1 juli 2018 om Plan för återgång i arbete KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:29 Inför löneöversyn 2019 med Kommunal KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:30 Två domar från Högsta förvaltningsdomstolen om normalt förekommande arbete KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:31 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:32 Information om överenskommelse avseende vissa frågor om sommartid/vintertid KS 2018/8 SKL Cirkulär 18:33 Huvudöverenskommelse HÖK 18 med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att lägga inkomna rapporter till handlingarna. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 2017/334 76 Beslut om revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag på ny delegationsordning för kommunstyrelsen. Anledningen är: 1) Från 1 januari 2018 ny kommunallag vilket medfört redaktionella förändringar genom ändrade lagrumshänvisningar 2) Tidigare behörigheter som ålegat controller har förts över till inköpssamordnare 3) Kommunens högsta tjänsteman numera benämns kommundirektör 4) Delegation om beslut om tjänsteresor utomlands för förtroendevalda och tjänstemän bör ändras utifrån rekommendationer av kommunens revisorer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om revidering av kommunstyrelsen delegationsordning, kanslichef Thomas Lindberg, 2018-07-23 Förslag till ny delegationsordning för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att revidera delegationsordningen för kommunstyrelsen i enlighet med upprättat förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att revidera delegationsordningen för kommunstyrelsen i enlighet med upprättat förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-23 18 Ärendenummer 2017/334 Kommunstyrelsen Thomas Lindberg 0502-60 60 48 thomas.lindberg@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Ärendet Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag på ny delegationsordning för kommunstyrelsen. Anledningen är: 1) Från 1 januari 2018 ny kommunallag vilket medfört redaktionella förändringar genom ändrade lagrumshänvisningar 2) Tidigare behörigheter som ålegat controller har förts över till inköpssamordnare 3) Kommunens högsta tjänsteman numera benämns kommundirektör 4) Delegation om beslut om tjänsteresor utomlands för förtroendevalda och tjänstemän bör ändras utifrån rekommendationer av kommunens revisorer. Beslutsunderlag Förslag till ny delegationsordning för kommunstyrelsen Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att revidera delegationsordningen för kommunstyrelsen i enlighet med upprättat förslag. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
Kommunledning 19 Ärendenr: 2015/267 Fastställd: KS 2009-11-10 Reviderad: KS 2018-XX-XX FÖRFATTNINGSSAMLING Delegationsordning för kommunstyrelsen
2/16 20 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Generella bestämmelser för delegation gällande styrelsen och övriga nämnder...3 Allmänt...3 Delegeringsförbud...3 Delegats frånvaro...4 Vidaredelegation...4 Skillnad mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut...4 Anmälan av delegationsbeslut...4 Ordförandebeslut...5 Överklagan av delegationsbeslut...5 Delegationsordning...6 1. Allmänna ärenden...6 2. Personalärenden förvaltningsövergripande...7 3. Personalärenden inom kommunledningsförvaltningen...9 4. Personalärenden inom övriga nämnders förvaltningar...10 5. Ekonomi...12 6. Fastighetsärenden...14 7. Övriga förvaltningsspecifika ärenden...14 Undertecknande av handlingar med mera...15 Förkortningslista lagar och förordningar...16 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tillsvidare
3/16 21 Generella bestämmelser för delegation gällande styrelsen och övriga nämnder Allmänt Kommunstyrelsen eller nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende. Detta kallas för att delegera beslutanderätten. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Nämnden ska besluta i ärenden som inte har delegerats. I 6 kap. 33-38 6 kap. 37-40 och 7 kap. 5-8 kommunallagen finns de bestämmelser som reglerar delegering av ärenden inom en nämnd. Ett delegationsbeslut kan inte ändras av nämnden. Nämnden kan däremot när som helst återkalla ett delegeringsuppdrag. Detta kan göras generellt eller bara i ett särskilt ärende. Nämnden kan även ta över ett ärende och fatta beslut i detta. En delegat kan avstå från att fatta beslut och lämna tillbaka beslutsfattandet till den som lämnat delegationen. Detta ska ske om beslutet är av sådan art som framgår av 6 kap 34 38 kommunallagen (se avsnitt Delegeringsförbud) eller om ärendets innehåll kräver det. Beslut som delegerats enligt denna ordning ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, fullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt i enlighet med riktlinjer och bestämmelser utfärdade av styrelsen. En delegats befogenheter är även begränsade till det egna verksamhetsområdet samt verksamhetsområdets ekonomiska ramar. Delegeringsförbud Enligt 6 kap 34 38 kommunallagen får inte följande typer av ärenden delegeras: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttrande till fullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.
4/16 22 Delegats frånvaro Om en delegat på grund av frånvaro är förhindrad att fatta ett visst beslut övertas beslutanderätten av en ersättare. Ersättare går in i följande ordning: 1.) Den som är ställföreträdande för eller vikarierar för delegaten (om inte inskränkningar i delegationsrätten har införts). 2.) Den som delegatens förvaltningschef har utsett genom särskilt beslut 3.) Delegatens förvaltningschef. Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det nämndens skyldighet att fatta beslutet. Vidaredelegation Kommunchef Kommundirektör och förvaltningschefer får, med tillämpning av 6 kap 37 7 kap. 6 kommunallagen, vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. En sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till styrelsen. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation ska anmälas till kommunchefen kommundirektören eller förvaltningschefen som i sin tur ska anmäla beslutet till styrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Skillnad mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Skillnaden är att ett fattat delegationsbeslut kan överklagas och måste anmälas till nämnden vilket inte gäller för ett fattat verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det kan finnas alternativa tolkningar och lösningar i ärendet samt att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana beslut där det redan finns fastställda regler och direktiv, exempelvis avgiftsdebitering enligt fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt fastställd turordningsregel. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till kommunstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Det ska således ske en månatlig inrapportering av fattade delegationsbeslut. Delegationsbeslut ska redovisas enligt upprättad (gemensam) mall och skickas till kansliavdelningen senast 10 dagar innan styrelsens sammanträde. Varje delegationsbeslut ska kunna härledas. I redovisningen ska följande ingå; Datum för beslutet. Typ av beslut. Ärendemening. Löpnummer och/eller ärendenummer (diarienummer).
5/16 23 Vid protokollsparagrafen ska nämnden ta ställning till om redovisningen kan godkännas. Ordförandebeslut Vid brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas delegeras till ordföranden att besluta på nämndens vägnar. Om ordförande har förhinder beslutar vice ordföranden. Ordförandebeslut ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Överklagan av delegationsbeslut Delegationsbeslut kan överklagas antingen med stöd av 10 13 kap 1-15 kommunallagen (laglighetsprövning) eller med stöd av andra bestämmelser i lag eller förordning (förvaltningsbesvär). - Överklagan genom laglighetsprövning ska ske inom tre veckor från den dag då justering av protokollet från det sammanträde där delegationsbeslutet anmälts tillkännagetts på kommunens anslagstavla. För delegationsbeslut som överklagas genom förvaltningsbesvär räknas klagotiden till tre veckor från den tidpunkt som den sökande/klagande tagit del av beslutet.
6/16 24 Delegationsordning 1. Allmänna ärenden Besluts nummer 1.1 KL 6 kap 36 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Brådskande beslut Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. 39 1.2 Kurser och konferenser förtroendevalda Beslut om förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser. 1.3 Avge yttranden- brådskande fall Beslut om kommunens yttrande när remisstiden inte medger behandling på ordinarie sammanträde. 1.4 Avge yttrande- planer Avge yttrande över planer från grannkommuner 1.5 Utse ombud- brådskande fall Utse ombud till stämmor och möten (om inte bolagsordning eller annan urkund anger att detta ska göras av annat organ) när tiden inte medger behandling på ordinarie sammanträde 1.6 RB 12 kap 14 1.7 KL 6 kap 31 36 Rättegångsfullmakt Rätt att utfärda fullmakt att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. Delgivningar Rätt att motta delgivningar ställda till kommunstyrelsen (till exempel stämningsansökan och vitesföreläggande) 1.8 Remisser Beslut att remittera ärenden för yttrande till nämnder. 1.9 Remittering av motioner och medborgarförslag Beslut om remittering av motioner och medborgarförslag (om inte kommunfullmäktige beslutat annat) 1.10 Besvarande av remisser Beslut att överlämna inkommen remiss till annan nämnd för yttrande direkt till remissinstansen 1.11 Allmänna handlingar Beslut att inte lämna ut handling som förvaras hos kommunstyrelsen eller att lämna ut handlingen med förbehåll. 1.12 FL 27 Yttrande till domstol överklagade beslut Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 10 13 kap. 8 kommunallagen KS ordförande KS ordförande Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Kommunchef Kommundirektör Kommunchef Kommundirektör Kommunchef Kommundirektör Arbetsutskottet Kommunchef Kommundirektör Kommunjurist Den som fattat det överklagade beslutet Dock inte i laglighetsprövning enlig kommunallag eller i frågor av principiell beskaffenhet
7/16 25 1.13 FL 27 32 1.14 FL 24 43 1 st Ompröva Rätta beslut Ompröva Rätta beslut enligt 27 32 förvaltningslagen Prövning av förvaltningsbesvär i rätt tid Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent 1.15 Gallring Beslut om gallring av handlingar, som inte är överlämnade till kommunens centralarkiv, utöver vad som angivits i dokument- och informationsplanen 1.16 Representation Beslut om intern och extern representation från 5 000 kronor till högst 25 000 kronor per tillfälle. 1.17 Representation Beslut om intern och extern representation över 25 000 kronor per tillfälle Den som fattat det överklagade beslutet Kommunjurist Arkivansvarig 2. Personalärenden förvaltningsövergripande Kommunchef Kommundirektör Arbetsutskottet Be- Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning sluts- num- mer 2.1 Antagande av centrala avtal Personalutskott 2.2 Beslut om stridsåtgärd. Personalutskott 2.3. Teckna lokala kollektivavtal Personalchef 2.4 Föra tvisteförhandlingar Personalchef och personalkonsult 2.5 LAS 4-6 AB 4-5 Beslut om anställning av förvaltningschef (tillsvidareanställning) 2.6 LAS 7 Uppsägning av förvaltningschef vid arbetsbrist Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. 2.7.5 LAS 7 och 18-20, AB 33 Uppsägning av förvaltningschef - personliga skäl och avsked- Beslut om uppsägning på grund av personliga skäl samt beslut om avsked. Kommunchef Kommundirektör Kommunchef Kommundirektör Kommunchef Kommundirektör Den inom personal-avdelningen som har handlagt ärendet. Samråd ska ske med presidiet i berörd nämnd. Uppsägning vid arbetsbrist ska ske i samråd med personal-avdelningen Uppsägning vid personliga skäl och avsked ska ske i samråd med personal-
8/16 26 avdelningen 2.8 Utbildning förvaltningschef För deltagande i utbildning till en kostnad över 20 000 kronor. Kommunchef Kommundirektör 2.9 AB 3 kap 8 2.10 AB 3 kap 10 2.11 AB 3 kap 11 Förbud mot bisyssla- förvaltningschef Avstängning - förvaltningschef Beslut om avstängning av förvaltningschef. Disciplinpåföljd- förvaltningschef Beslut att utfärda skriftlig varning. Kommunchef Kommundirektör Kommunchef Kommundirektör Kommunchef Kommundirektör 2.12 Arbetsmiljöansvar- förvaltningschefer Kommunchef Kommundirektör Beviljande av bisyssla betraktas som verkställighet Beslut om avstängning ska ske i samråd med personalavdelningen Beslut om disciplinpåföljd ska ske i samråd med personal-avdelningen 2.13 Lag om arbetsgivarens kvittningsrätt 2.14 LAS 7 AB 6 Avdrag personallönefordran, kvittningsrätt Förflyttning/omplacering Beslut om förflyttning/omplacering över förvaltningsgränser. 2.15 Överenskommelse Träffa överenskommelse i samband med skiljande från tjänst inom Tidaholms kommun, maximalt 12 månader. Personalchef Personalchef Personalchef 2.16 Annan kompensation vid förläggning av semester Personalchef Kompensation enligt AB 27 mom 4 är verkställighet 2.17 Beslut om särskilda ersättningar och avdrag Personalutskott Exempelvis för pedagogisk måltid. 2.18 Beslut om garantipension Personalutskott 2.19 Beslut om löneförmåner i samband med arbetsskada Personalchef 2.20 Kommunchef Kommundirektör Beslut om anställningsvillkor, årlig löneöversyn, beviljande av kurser. KS ordförande
9/16 27 2.21 Beslut om anställning och entledigande av kommunchef kommundirektör Arbetsutskott 3. Personalärenden inom kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer 3.1 LAS 4-6 AB 4-5 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om anställning inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Berörd chef 1 Anställning ska ske i samråd med personalavdelningen 3.2 Ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslut om ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad, 12 månader eller mer. Berörd chef Rapporteras till kommunstyrelsens genom en månatlig rapport från lönesystemet. Tjänstledighet 3.3 LAS 7 AB 6 Förflyttning/omplacering- inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslut om förflyttning/omplacering inom förvaltning. 3.4 LAS 7 Uppsägning vid arbetsbrist- inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. 3.5 LAS 7 och 18-20, AB 33 Uppsägning av personliga skäl och avsked- inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av personliga skäl samt beslut om avsked. 3.6 Utbildning personal inom kommunstyrelsens verksamhetsområde För personals deltagande i utbildning till en kostnad över Kommunchef Kommundirektör Berörd chef Berörd chef Berörd chef 20 000 kronor. 1 Chef på kommunledningskontoret, ekonomichef, personalchef, näringslivschef, kanslichef och IT-chef Förflyttning/ omplacering ska ske i samråd med personalavdelningen Uppsägning vid arbetsbrist ska ske i samråd med personalavdelningen Uppsägning vid personliga skäl och avsked ska ske i samråd med personalavdelningen
10/16 28 3.7 AB 3 kap 8 3.8 AB 3 kap 10 3.9 AB 3 kap 11 Förbud mot bisyssla- personal inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Avstängning - personal inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslut om avstängning av personal. Disciplinpåföljd- personal inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslut att utfärda skriftlig varning. 3.10 Arbetsmiljöansvar- för personal inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Organisera styrelsens arbetsmiljöansvar och fullgöra förekommen arbetsuppgift inom respektive verksamhetsområde. Berörd chef Berörd chef Berörd chef Beviljande av bisyssla betraktas som verkställighet Beslut om avstängning ska ske i samråd med personalavdelningen Beslut om disciplinpåföljd ska ske i samråd med personal-avdelningen Kommunchef Kommundirektör Beslutsnummer 4.1 LAS 4-6 AB 4-5 4. Personalärenden inom övriga nämnders förvaltningar Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om anställning inom annan nämnds verksamhetsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Anställning ska ske i samråd med personalavdelningen Förvaltningschef har möjlighet till vidare-delegering. 4.2 Ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad, 12 månader eller mer. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Rapporteras till kommun-styrelsens genom en månatlig rapport från lönesystemet. Tjänstledighet Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering.
11/16 29 4.3 LAS 7 AB 6 Förflyttning/omplacering- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om förflyttning/omplacering inom förvaltning. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förflyttning/ omplacering ska ske i samråd med personalavdelningen Förvaltningschef har möjlighet till vidare-delegering. 4.4 LAS 7 Uppsägning vid arbetsbrist- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Uppsägning vid arbetsbrist ska ske i samråd med personalavdelningen. 4.5 LAS 7 och 18-20, AB 33 Uppsägning av personliga skäl och avsked- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av personliga skäl samt beslut om avsked. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Uppsägning vid personliga skäl och avsked ska ske i samråd med personalavdelningen. 4.6 Utbildning personal inom annan nämnds verksamhetsområde För personals deltagande i utbildning till en kostnad över 20 000 kronor. 4.7 AB 3 kap 8 4.8 AB 3 kap 10 Förbud mot bisyssla- personal inom annan nämnds verksamhetsområde Avstängning - personal inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om avstängning av personal. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Beslut om avstängning ska ske i samråd med personalavdelningen. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. 4.9 AB 3 kap 11 Disciplinpåföljd- personal inom annan nämnds verksamhetsområde Förvaltningschef för respek- Beslut om disciplinpåföljd
12/16 30 Beslut att utfärda skriftlig varning. tive förvaltningsområde 4.10 Arbetsmiljöansvar- för personal inom annan nämnds verksamhetsområde Organisera nämndernas arbetsmiljöansvar och fullgöra förekommen arbetsuppgift inom respektive verksamhetsområde. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde ska ske i samråd med personal-avdelningen Förvaltningschef har möjlighet till vidare-delegering. Förvaltningschef har möjlighet till vidare-delegering. 5. Ekonomi Be- Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning sluts- num- mer 5.1 Beslutattestanter Ekonomichef Ändring och komplettering av beslutattestanter under året för kommunstyrelsens verksamheter och för balansräkning. 5.2 Kommunstyrelsen anslag för oförutsedda utgifter Beslut om att nyttja medel ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter med maximalt 50 000 kr per år, dock max 10 000 kronor per beslut. KS ordförande 5.3 Kommunstyrelsen anslag för oförutsedda utgifter Beslut om att nyttja medel ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter med maximalt 400 000 kr per år. 5.4 Försäljning av material och inventarier Beslut om försäljning av material och inventarier för ett belopp uppgående till maximalt 50 000 kronor. 5.5 Försäljning av material och inventarier Beslut om försäljning av material för ett belopp uppgående till mellan 50 000 kronor och maximalt 200 000 kronor. 5.6 Upplåning Beslut om att upplåna respektive konvertera lån inom av Arbetsutskottet Berörd chef 2 Ekonomichef Ekonomichef Försäljning av material och inventarier ska ske i samråd med ekonomiavdelningen Försäljning av material och inventarier ska ske i samråd med ekonomiavdelningen Upplåning via Kommuninvest 2 Chef på kommunledningskontoret, ekonomichef, personalchef, näringslivschef, kanslichef och IT-chef
13/16 31 kommunfullmäktige beslutade ramar och i enlighet med finanspolicyn. 5.12 LOU och riktlinjer för inköp 5.13 LOU och riktlinjer för inköp 5.14 LOU och riktlinjer för inköp 5.7 Placeringar av likvida medel Beslut om placeringar av kommunens likvida medel enligt av fullmäktige antagen finanspolicy. 5.8 Placering donationsfonder Beslut om placering av medel i donationsfonder. 5.9 Bevilja sponsringsbidrag Beslut att bevilja sponsringsbidrag ur markandsföringsbudgeten, i enlighet med av styrelsen antagen riktlinje för sponsring, till maximalt 10 000 kronor. 5.10 Lönepott Beslut om fördelning av budgeterade medel i gemensam lönepott. 5.11 Bokföringsmässig avskrivning av fordringar Beslut om avskrivning av osäker fordran bokföringsmässigt samt ingående av ackordsöverenskommelse Inköp av material, varor och tjänster Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom respektive verksamhetsområde och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp om högst 100 000 kronor. Inköp av material, varor och tjänster Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom kommunstyrelsens verksamhetsområde och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp mellan 100 000 kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i LOU. Inköp av material, varor och tjänster -IT och telefoni Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom IT och telefoni och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp mellan 100 000 kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i LOU. Ekonomichef Ekonomichef IT-chef Ekonomichef Ekonomichef Berörd chef Ekonomichef och inköpssamordnare controller IT-chef och inköpssamordnare controller enligt KS gällande beslut firmateckning Efter utfallet i årets löneröresle Enligt riktlinjer för upphandling /inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal betraktas som verkställighet. Enligt riktlinjer för upphandling /inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal betraktas som verkställighet. Enligt riktlinjer för upphandling /inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal
14/16 32 5.15 LOU och riktlinjer för inköp 5.16 LOU och riktlinjer för inköp Inköp av material, varor och tjänster Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom kommunstyrelsens verksamhetsområde och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp mellan 10 000 kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i LOU Upphandling- förvaltningsövergripande Beslut om tilldelning i förvaltningsövergripande upphandlingar enligt vilken kommunens nämnder/förvaltningar genom avrop kan göra inköp. Folkhälsoplanerare Ekonomichef och inköpssamordnare controller betraktas som verkställighet. Enligt riktlinjer för upphandling /inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal betraktas som verkställighet. 5.17 LOU och riktlinjer för inköp 5.18 LOU och riktlinjer för inköp Upphandling- kommunstyrelsen Beslut om tilldelning i upphandlingar för kommunstyrelsens verksamhetsområde Ramavtal och förvaltningsövergripande upphandling IT och telefoni Besluta om ramavtal för IT och telefoni IT- chef och inköpssamordnare controller IT- chef och inköpssamordnare controller 6. Fastighetsärenden Besluts nummer 6.1 Köp och försäljning av fastighet inom ram av 5 prisbasbelopp Genom köp, byte, fastighetsbildning eller inlösen förvärva, samt genom försäljning, byte eller fastighetsbildning avhända kommunen fastighet eller fastighetsdel inom en ram av 5 prisbasbelopp. Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning 6.2 Köp och försäljning av fastighet inom ram av 5-10 prisbasbelopp Genom köp, byte, fastighetsbildning eller inlösen förvärva, samt genom försäljning, byte eller fastighetsbildning avhända kommunen fastighet eller fastighetsdel inom en ram av 5-10 prisbasbelopp. Kommunchef Kommundirektör Arbetsutskottet Inkluderar försäljning av mark inom detaljplanerat område. Köp av fastighet förutsätter ett finansieringsbeslut. Inkluderar försäljning av mark inom detaljplanerat område.
15/16 33 7. Övriga förvaltningsspecifika ärenden Be- Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning sluts- num- mer 7.2 FL Folk- Avge yttrande i folkbokföringsärenden Kommunjurist bokfö- ringsla- gen (1991:4 81) 7.3. Kommunvapen och logotyp Beslut om tillstånd för externa att använda kommunens stadsvapen och logotyp Kommunikatör 7.4 Hemvärnsförordning (1997:1 46) Hemvärnsman Beslut om yttrande över antagande av hemvärnsman 7.5 Sl 20 Placering säkerhetsklass Beslut om placering säkerhetsklass enligt säkerhetsskyddslagen 7.6 Sl 13-17 Registerkontroll Beslut om registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen 7.7 Vänort Beslut i vänortsfrågor 7.8 Utlandsresor- tjänstemän förutom kommundirektör Beslut om resor utomlands för tjänstemän 7.9 Utlandsresor- kommundirektör Beslut om resor utomlands för kommundirektör 7.10 Utlandsresor- förtroendevalda som ej är ledamöter i arbetsutskottet Beslut om resor utomlands för företroendevalda 7.11 Utlandsresor- förtroendevalda i arbetsutskottet Beslut om resor utomlands för förtroendevalda Kommunchef Kommundirektör Räddningschef Räddningschef Arbetsutskottet Kommunchef Kommundirektör Kommunstyrelsens ordförande Arbetsutskottet Kommunstyrelsen Undertecknande av handlingar med mera Ärende/Beslut Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen Undertecknas av Ks ordförande, vid dennes förfall Ks vice ordförande Kontrasigneras av Kommunchef Kommundirektör eller vid dennes förfall ställföreträdande kommun- Anmärkning Framgår av reglemente för kommunstyrelsen 42
16/16 34 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsens utskott Undertecknande av avtal fattade på delegation utskott Undertecknande av avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte kräver beslut av kommunstyrelsen eller som tjänsteman eller utskott kan besluta på delegation av kommunstyrelsen. Undertecknande av avtal fattade på delegation tjänstemän Undertecknande av avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte kräver beslut av kommunstyrelsen eller som tjänsteman eller utskott kan besluta på delegation av kommunstyrelsen. Lån/bankgarantier Undertecknande av handlingar avseende lån/bankgarantier upptagna enligt delegationsordningen samt därmed jämförliga handlingar Ramavtal Samtliga ramavtal med undantag för sådana som avser inköp av IT och telefoni Ramavtal IT och telefoni Ramavtal som avses inköp av IT och telefoni Utskottens ordförande, vid dennes förfall: Utskottens vice ordförande Utskottens ordförande, vid dennes förfall: Utskottens vice ordförande Den som fattat beslutet Ekonomichef Ekonomichef och controller IT- och informationschef och controller chef kommundirektör Kommunchef Kommundirektör eller vid dennes förfall Ställföre-trädande kommunchef kommundirektör Förkortningslista lagar och förordningar AB Allmänna bestämmelser FL Förvaltningslagen KL Kommunallagen LAS Lagen om anställningsskydd LOU Lagen om offentlig upphandling RB Rättegångsbalken
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 35 2018/208 77 Beslut om antagande av Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 Sammanfattning av ärendet Bibliotekslagen innehåller krav på att kommunerna ska anta biblioteksplaner. Kraven har skärpts så att de ska omfatta en tidsperiod mellan 3 och 5 år samt beslutas av kommunfullmäktige. Biblioteksplanen ska vara ett politiskt styrdokument och omfatta både folkbiblioteken och skolbiblioteken. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för folkbiblioteksverksamhet och barn- och utbildningsnämnden ansvarar för skolbiblioteken inom gymnasie- och grundskolan. Biblioteksplanen anger de viktigaste styrdokumenten för biblioteksverksamheten, nuläget för folk- och skolbiblioteken och ett antal trender att förhålla sig till inom biblioteksområdet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om antagande av biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-06- 25 Kultur- och fritidsnämndens beslut 43/2018, Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023, 2018-05-17 Barn- och utbildningsnämndens beslut 82/2018, Beslut om biblioteksplan, 2018-05-15 Förslag till Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-25 36 Ärendenummer 2018/208 Kommunstyrelsen Karin Hammerby 0502-60 60 45 karin.hammerby@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om antagande av Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 Ärendet Bibliotekslagen innehåller krav på att kommunerna ska anta biblioteksplaner. Kraven har skärpts så att de ska omfatta en tidsperiod mellan 3 och 5 år samt beslutas av kommunfullmäktige. Biblioteksplanen ska vara ett politiskt styrdokument och omfatta både folkbiblioteken och skolbiblioteken. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för folkbiblioteksverksamhet och barn- och utbildningsnämnden ansvarar för skolbiblioteken inom gymnasie- och grundskolan. Biblioteksplanen anger de viktigaste styrdokumenten för biblioteksverksamheten, nuläget för folk- och skolbiblioteken och ett antal trender att förhålla sig till inom biblioteksområdet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om antagande av biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-06- 25 Kultur- och fritidsnämndens beslut 43/2018, Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023, 2018-05-17 Barn- och utbildningsnämndens beslut 82/2018, Beslut om biblioteksplan, 2018-05-15 Förslag till Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 Barnrättsbedömning Biblioteksplanen fokuserar i många delar på barn. o Som en övergripande prioritering av folkbiblioteksverksamheten föreslås bland annat Barn och ungdomar prioriteras när det gäller olika aktiviteter kring läsande, inspiration och deltagande. o Biblioteksplanen för Tidaholms kommun utgår från bland annat FN:s barnkonvention. o Biblioteksassistenterna har kompletterande personliga kompetenser bland annat om barnlitteratur Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 37 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-17 Kultur- och fritidsnämnden 38 2018/62 43 Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 Sammanfattning av ärendet Bibliotekslagen innehåller krav på att kommunerna ska anta biblioteksplaner. Kraven har skärpts gällande att de ska omfatta en tidsperiod mellan 3-5 år, samt beslutas i Kommunfullmäktige. Bibliotekssamordnare Ove Jansson har i dialog med representant för kommunens skolor, rektor Kicki Lekberg, tagit fram ett förslag till Biblioteksplan för politisk behandling. I förslaget till Biblioteksplan görs en beskrivning av nuläget för folkbiblioteket och skolbiblioteken i Tidaholms kommun. Ett antal olika utvecklingstrender inom biblioteksområdet beskrivs som påverkar eller kommer att påverka även biblioteken i Tidaholm. För att ange en politisk styrning föreslås att politiken lägger fast en strategisk inriktning med tre områden som blir en kompass för folkbiblioteket under perioden 2019-2023. En övergripande prioritering av folkbiblioteksverksamheten, utveckling av samverkan inom Bibliotek Mellansjö samt att tid avsätts för kompetenshöjning hos bibliotekspersonalen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse angående biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023, bibliotekssamordnare Ove Jansson, 2018-04-26. Biblioteksplan Tidaholms kommun 2019-2023, 2018-04-26. Kultur- och fritidsnämnndens beslut 103/2017 Beslut om uppdrag om biblioteksplan, 2017-10-19. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta Att anta den strategiska inriktningen Att i övrigt godkänna Biblioteksplanen utifrån Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden Att överlämna Biblioteksplanen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar Att anta den strategiska inriktningen Att i övrigt godkänna Biblioteksplanen utifrån Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden Att överlämna Biblioteksplanen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. Sändlista Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-15 Barn- och utbildningsnämnden 39 2017/364 82 Beslut om biblioteksplan Sammanfattning av ärendet Bibliotekslagen innehåller krav på att kommunerna ska anta biblioteksplaner. Kraven har skärpts gällande att de ska omfatta en tidsperiod mellan 3-5 år samt beslutas i Kommunfullmäktige. Biblioteksplanen ska vara ett politiskt styrdokument och omfatta både folkbiblioteken och skolbiblioteken. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för folkbiblioteksverksamhet och barn- och utbildningsnämnden ansvarar för gymnasie- och grundskoleverksamheten. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut 2018-05-02 68, Beslut om biblioteksplan. Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Biblioteksplan för Tidaholms kommun, 2019-2023, rektor Kicki Lekberg, 2018-04-20. Biblioteksplan för Tidaholm, bibliotekssamordnare Ove Jansson. Kultur- och fritidsnämndens beslut 103/2017 Beslut om uppdrag om biblioteksplan, 2017-10-19. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att anta de delar som ligger inom nämndens område (dvs. skolbibliotek) i enlighet med bifogad Biblioteksplan för Tidaholms kommun, 2019-23". Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta de delar som ligger inom nämndens område (dvs. skolbibliotek) i enlighet med bifogad Biblioteksplan för Tidaholms kommun, 2019-23". Sändlista Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kultur Fritid Bibliotekssamordnare, Ove Jansson 40 Fastställd: Reviderad: Version: Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 2/16 41 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 Inledning...4 Styrdokument...5 Nuläge folkbibliotek...7 Nuläge skolbibliotek...9 Strategisk målinriktning...10 Trender och målinriktning...12 Uppföljning...16
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 3/16 42 Förord Biblioteksplanen är framtagen på initiativ av Kultur- och fritidsnämnden. Bibliotekssamordnaren har i dialog med utsedd referensperson från Barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram underlaget. Biblioteksplanen anger de viktigaste styrdokumenten för biblioteksverksamheten, nuläget för folk- och skolbiblioteken och ett antal trender att förhålla sig till inom biblioteksområdet. Tre områden anges för med politiska beslut för den övergripande strategiska inriktningen för perioden 2019-2023: 1. För att tydliggöra politiska inriktningen föreslås en övergripande prioritering av folkbiblioteksverksamheten: 1.a. Fokus på tillgänglighet till biblioteket och dess resurser 1.b. Barn och unga prioriteras när det gäller olika aktiviteter kring läsande, inspiration och deltagande. 2. Utveckla samverkan inom Bibliotek Mellansjö genom aktivt deltagande och nätverksbyggande. 2.a. Öka utbudet av media 2.b. Utveckla nya gemensamma funktioner 2.c. Pröva fler gemensamma personalresurser 3. Tid avsätts för kompetenshöjning hos bibliotekspersonalen. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat biblioteksplanen 2018-05-17. Barn- och utbildningsnämnden har behandlat biblioteksplanen 2018-05- 15.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 4/16 43 Inledning I Bibliotekslagen infördes 2004 krav på att kommunerna ska anta biblioteksplaner. Kungliga biblioteket har sedan 2012 uppdraget att följa upp och kontrollera kommunernas biblioteksplaner och hur dessa följs. Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun antog en biblioteksplan för biblioteksverksamheten 2008-10-27, Möte och Kunskap : Biblioteksplan för Tidaholms kommun. Efter förändring i Bibliotekslagen 2013 angående biblioteksplaner har kraven på planernas aktualitet skärpts av Kungliga biblioteket, vilket innebär att planen numera helst ska omfatta en tidsperiod på tre till fem år. Kungliga biblioteket utgår också från att antas i kommunens högsta beslutande organ, det vill säga Kommunfullmäktige. Biblioteksplanen ska vara ett politiskt styrdokument och omfatta både folkbiblioteken och skolbiblioteken. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för folkbiblioteksverksamheten och ansvaret för bibliotek inom gymnasie- och grundskoleverksamheten åligger Barn- och utbildningsnämnden.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 5/16 44 Styrdokument Tidaholms kommuns biblioteksplan utgår i första hand från följande styrdokument: Tidaholms kommuns vision och strategiska mål Bibliotekslagen Skollagen FN:s barnkonvention Tidaholms kommuns vision och strategiska mål Tidaholms kommun ska vara trygg, säker och trivsam att bo, vistas och verka i. Omtanke för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår gemensamma framtid är vår ledstjärna i vardagen. Vi vill ge samma möjligheter för alla invånare och tror att samverkan mellan samhällets aktörer är vägen till framgång. Nyfikenhet, gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer, föreningar och lokala företag ger förutsättningar för handlingskraft och utveckling för individer såväl som för företag.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 6/16 45 Folkbiblioteket omfattas av alla strategiska mål men berörs mest av målen för Attraktiv kommun, Medborgaren i fokus och Livslång lärande. Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Bibliotekslagen anger att varje kommun ska anta en biblioteksplan. I bibliotekslagen står det att varje kommun ska ha ett folkbibliotek och att det ska vara avgiftsfritt att låna litteratur. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och med personer med annat modersmål än svenska. Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur och särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skollagen (SFS 2010:800) Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolbiblioteken styrs, förutom av Bibliotekslagen, av skollagen. Kommunen ansvarar för att alla elever har tillgång till skolbibliotek. Enligt skolinspektionen ska följande vara uppfyllt för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 7/16 46 kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. FN:s barnkonvention Barns rätt till utbildning, kunskap och åsiktsbildning styrks i flera av de 54 artiklarna. I artikel 17 beskrivs att: Barn ska ha tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Barnkonventionen beskriver också i artikel 6 alla barns rätt till utveckling efter sina förutsättningar. Tidiga läsfrämjande insatser stärker barnets möjlighet att ta till sig annan utbildning och kan fungera kompenserande där barn har olika förutsättningar att tidigt väcka ett intresse för läsning. Barns tillgång till information ska vara icke-diskriminerande enligt artikel 2, varför det särskilt ska beaktas att litteratur ska finnas till exempel på olika språk, på lättläst svenska och tillgänglig för personer med olika funktionsvariationer.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 8/16 47 Nuläge folkbibliotek Folkbiblioteksstrukturen i Tidaholms kommun består idag av Tidaholms Stadsbibliotek, som också är huvudbiblioteket. Tidigare filialbibliotek har funnits i Folkabo, Fröjered och Madängsholm men dessa har avvecklats utifrån minskad utlåning på de mindre enheterna, svårighet att samordna med andra verksamheter och framförallt ett behov av att samla resurserna när biblioteksverksamheten blivit mer komplex både ifråga om bredd och djup. Efter förändringar i lokalförutsättningar i Ekedalens skola hösten 2017 ligger Ekedalens filialbibliotek vilande i avvaktan på ny biblioteksplan. Stadsbiblioteket fungerar även som gymnasiebibliotek för Rudbecksgymnasiet. Under lång tid har Stadsbiblioteket även sålt bibliotekstjänster (personal, media mm) till Kriminalvården Tidaholm men på grund av allt högre krav på bemanning och säkerhet kommer detta att förändras. Ambitionen är att hitta ett serviceavtal som ger goda förutsättningar för att bedriva biblioteksverksamhet vid anstalten Tidaholm och som utgår från de förutsättningar som folkbiblioteket har att kunna leverera biblioteksservice. Biblioteksorganisationen består idag av 6,0 tjänster, fördelat på 4,0 bibliotekarier (inklusive bibliotekssamordnare) och 2,0 assistenter. Av bibliotekarietjänsterna är 1,0 tjänst sålda bibliotekstjänster till Rudbecksgymnasiet med 0,5 tjänst och Kriminalvården Tidaholm med 0,5 tjänst. Bibliotekarierna har examen inom biblioteksvetenskap, vilket behövs för att hantera de olika biblioteksfunktioner som dagens biblioteksverksamhet behöver. Biblioteksassistenterna har dels lång erfarenhet och kompletterande personliga kompetenser, bland annat inom IT och kunskap om barnlitteratur. Enligt Myndigheten för Kulturanalys sammanställning (hämtad från SCB) var nettokostnaden för biblioteksverksamheten i Tidaholm 395 kr/inv 2016. För riket totalt var motsvarande siffra 442 kr/inv och samma siffra för kommunerna i Västra Götaland 457 kr/inv. Skillnaden är 600-800 tkr/år vilket påverkar möjlig ambitionsnivå. Folkbiblioteket har cirka 70 000 medier, varav 65 000 tryckta böcker och 5 000 övriga media som ljudböcker, DAISY, film och Tv-spel. Utlåning 2017 var73 000 utlån, varav 60 000 för tryckta böcker och tidskrifter. Detta motsvarar 5,7 utlån/invånare. Utlåning/invånare var för Riket 2016 6,1 och snittet för folkbiblioteken i Västra Götaland 6,7. 2017 var Stadsbiblioteket öppet 1 815 timmar, varav 356 timmar var på lördagar eller efter klockan 17.00 på vardagar. Totalt hade Stadsbiblioteket 71 000 besök, vilket ger 39 besök/öppettimme.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 9/16 48 En tydlig utveckling inom biblioteksväsendet i Sverige de senaste decennierna har varit att bibliotek inom ett visst geografiskt område gått ihop i samverkanslösningar. Utgångspunkten har ofta varit att samordna och effektivisera kring ett gemensamt IT-system för biblioteken. Annan gemensam verksamhetsutveckling har sedan kunnat ske med utgångspunkt från detta. Inom Skaraborg har diskussion förts under flera år kring möjligheten till utökat samarbete på biblioteksområdet. Hösten 2014 påbörjades arbetet med en gemensam förstudie för gemensamt IT-system för de femton kommunernas bibliotek. Detta ledde till två klusterbildningar av kommuner för att gå vidare med att genomföra ett gemensamt IT-system inom respektive kluster. Tidaholm ingår i den samverkan som idag benämns Bibliotek Mellansjö och som omfattar Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. 1 mars 2018 var införandet av det nya bibliotekssystemet Koha klart med alla de åtta kommunerna. Bibliotekssystemet Koha är ett så kallat open source-system, vilket innebär att källkoden är fritt tillgänglig för vem som helst. Utveckling av bibliotekssystemet sker genom att bibliotek runt om i världen gör utvecklingsarbete som sedan blir tillgängligt för alla deltagande bibliotek. Koha används idag av cirka 3 000 bibliotek i världen, men det är nyligen som bibliotek i Sverige börjat använda systemet. Bibliotek Mellansjö är i nuläget den största grupp svenska folkbibliotek som använder Koha. Inom Bibliotek Mellansjö finns nu en gemensam mediekatalog, ett gemensamt låntagarregister och en gemensam tillgång till all media som finns på de åtta biblioteken. För att hantera det gemensamma bibliotekssystemet är också två förvaltningsledare på vardera 30% anställda inom Bibliotek Mellansjö.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 10/16 49 Nuläge skolbibliotek Tidaholms kommun har skolbibliotek på alla kommunens skolor. Skolbiblioteken ska vara tillgängliga för eleverna inom undervisningen och omfattar utlåning, undervisning i bibliotekskunskap, stöd och tips till elever och lärare i skolarbetet. Grundskolorna samverkar även med stadsbiblioteket och eleverna besöker stadsbiblioteket. De centralt placerade skolorna inne i Tidaholm, har tillgång till egen bibliotekspersonal för olika aktiviteter och projekt. Ytterskolorna i kommunen är bemannade via biblioteksservice det vill säga bemanning från stadsbiblioteket. Biblioteksservice innebär olika aktiviteter och projekt ute på skolornas bibliotek. Gymnasiet och Kompetenscentrum samverkar med stadsbiblioteket i gemensamma lokaler. I dagsläget finns skillnader i omfattning och innehåll för skolbiblioteksverksamheten i de olika skolorna i kommunen.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 11/16 50 Strategisk målinriktning Bibliotekets utbud och tjänster ska präglas av allsidighet och tillgängliggöra det historiska, spegla pågående samhällsdebatt och verka för läslust. Biblioteket ska vara lyhört för brukarnas behov och önskemål, och kunnig och serviceinriktad personal ger råd och vägledning i sökandet efter upplevelser eller kunskap i bibliotekets samlingar samt digitala medier och informationsresurser. Värdskapet är välkomnande och biblioteket är användarvänligt. Biblioteket präglas av ett jämlikt tilltal där varje besökare möts utifrån sina förutsättningar och behov. För det lilla biblioteket är det en utmaning och svårighet att klara av att leverera service och tjänster av hög kvalité på biblioteksgolvet, samtidigt som man ska hålla sig ajour med den utveckling som sker inom branschen och en allmän teknikutveckling. Att bygga nätverk i olika former och delta i olika kompetenshöjande aktiviteter är därför viktigt för att fortsätta vara relevanta. Bibliotek Mellansjö är ett strategiskt samarbete för Tidaholms bibliotek för att möjliggöra en biblioteksutveckling som skulle kräva betydligt mer resurser, om ens möjligt för det lilla biblioteket. Tidaholms bibliotek ska medverka till att nuvarande samarbete inom Bibliotek Mellansjö ska fortsätta utvecklas för att öka utbudet av fysiska och e-medier, utveckla gemensamt digitalt bibliotek, samordna aktiviteter och arrangemang och möjliggöra tillgång till funktioner/tjänster som inte är möjliga för det enskilda biblioteket. Bibliotek Mellansjö ger också möjlighet att pröva ytterligare gemensamma tjänster för att mer effektivt och professionellt utföra specifika arbetsuppgifter. Strategiska mål 1. För att tydliggöra politiska inriktningen föreslås en övergripande prioritering av folkbiblioteksverksamheten: a. Fokus på tillgänglighet till biblioteket och dess resurser b. Barn och unga prioriteras när det gäller olika aktiviteter kring läsande, inspiration och deltagande. 2. Utveckla samverkan inom Bibliotek Mellansjö genom aktivt deltagande och nätverksbyggande. a. Öka utbudet av media b. Utveckla nya gemensamma funktioner c. Pröva fler gemensamma personalresurser 3. Tid avsätts för kompetenshöjning hos bibliotekspersonalen
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 12/16 51 Trender och målinriktning Biblioteken finns i en samhällsstruktur där förändring går allt fortare. Biblioteken måste hela tiden förhålla sig till nya förutsättningar utifrån förändrade behov och krav från brukare, potentiella brukare och övrig omvärld. För att även i fortsättningen vara en relevant aktör i det öppna samhället måste biblioteket hela tiden vara berett på att ompröva arbetssätt och utbud av service. Några övergripande trender för biblioteket att förhålla sig till idag och den närmaste framtiden kan redan noteras. Förändrade medievanor innebär att allt fler har tillgång till digitala medier på ett enkelt och relativt billigt sätt. Alltfler läser och tar del av nyheter via digitala kanaler och det innebär att behovet av tillgång till fysiska medier minskar. Bredden av medietyper, dvs. fysiska och digitala former av böcker, tidningar, tidskrifter, musik, film mm, ökar också behovet av att biblioteket kan tillhandahålla ett brett utbud på många områden. Tillhandhålla ett brett utbud av både fysiska och digitala medier o Biblioteket ska vara nyfiket att pröva nya former och nya medier Vara lyhört för brukarnas kunskap och efterfrågan på specifika medier o Inköpsförslag från brukarna är positivt och ska uppmuntras och i stor utsträckning tillgodoses Ökad mångfald i vårt samhälle ställer också krav på att tillhandahålla olika specialmedier. Det gäller behovet av medier på andra språk, men också medier som underlättar att lära sig svenska som lättlästa böcker på svenska, språkkurser och ordböcker. Även behovet av att kunna kommunicera med besökare på annat språk än svenska ökar, liksom behovet av förståelse och kunskap om andra kulturer. Biblioteket behöver också ha olika specialmedier för att stimulera och möjliggöra läsupplevelser hos olika grupper med funktionsvariationer. Detta kan vara specialinlästa böcker typ DAISY, böcker på punktskrift, lättlästa böcker i olika former eller kombinerade material. Tillgängliggöra medier på de språk som är aktuella o Öka basbeståndet inom de mest efterfrågade språket
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 13/16 52 o Medverka till en gemensam beståndsstruktur inom Bibliotek Mellansjö Öka kunskapen om andra kulturer o Kompetensutveckling för personal o Öka andelen anställda med annan etnisk bakgrund o Bygg nätverk inom Bibliotek Mellansjö Kunskap om behovet av specialmedier och tillgång till olika specialmedier Konkurrens om tid är också en faktor som blivit alltmer tydlig. Det finns mycket annat som konkurrerar om tid i samhället och många vill att tidsinsatsen ska kunna minskas för olika delmoment. Biblioteket måste också utifrån detta hitta former för att fortsätta kunna konkurrera och vara relevant. Det ska vara enkelt att få kontakt med biblioteket och få snabb återkoppling o Tydliga kommunikationsvägar för kontakter o Rutiner och funktioner ska utformas från brukarnas perspektiv Öka möjligheten till självservice (tillgång till biblioteket) o Införa självutlåningsfunktioner o o Införa Meröppet Utveckla 24-timmarsbiblioteket på nätet inom Bibliotek Mellansjö Biblioteksstrukturen har förändrats och det finns ett behov av att biblioteket kan möta medborgare och institutioner på andra platser än det fysiska biblioteket. Pröva att hitta metoder och funktioner för att flytta ut biblioteket o Utreda Mobila enheter inom Bibliotek Mellansjö Teknikutvecklingen innebär ständigt behov av att utveckla och förnya teknisk utrustning men också kunskapen kring användning av ny teknik. Utveckla det gemensamma bibliotekssystemet Koha utifrån brukarnas perspektiv o Delta i utvecklingsarbete inom Bibliotek Mellansjö och Svenska Koha-nätverket. Öka bibliotekspersonalens kunskap om användandet av ny teknik
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 14/16 53 Biblioteken är i sin grundidé en tidig föregångare till det som idag ofta kallas för delningsekonomi. Biblioteken bygger just på tanken att dela medier och kunskap fritt. Hållbarhetsperspektivet är en viktig del även inom biblioteksområdet. Biblioteken behöver därför utveckla hållbarhetsarbetet ytterligare. Digitala medier och nya digitala funktioner är viktiga delar i detta. Biblioteket ska arbeta fram en miljöcertifiering. I dagens samhällsstruktur finns allt färre platser dit jag som besökare/kund/medborgare kan gå öppet. Biblioteket är en av dessa få mötesplatser där alla ska kunna känna sig välkomna utan några speciella orsaker. Det ska vara lätt att besöka biblioteket för vem som helst. Biblioteket är därför en grundbult i det demokratiska samhället. Alla besökare ska känna sig välkomna och mötas med respekt och lyhördhet o Utbilda all personal i värdskapet Nyttja biblioteket mer genom att använda biblioteksrummet mer flexibelt o Möjliggör för andra aktörer att använda bibliotekslokalen utanför öppethållande o Införa Meröppet I takt med att skolbiblioteken utvecklas behövs en strukturerad samverkan mellan folkbiblioteket och skolbiblioteken. Framtagande av en samverkansplan för folkbiblioteket och skolbiblioteken o Inventera likvärdigheten på kommunens skolbibliotek, inkluderat att prioritera resursfördelning, förutom böcker, även vad gäller teknik, lokaler, personal och utbildning (BUN) o Se över ansvarsfördelningen mellan skolbibliotek och stadsbiblioteket (BUN) Alltfler kommer att studera längre och framförallt vid fler tillfällen under livet. Behovet av stöd för livslångt lärande kommer att behöva utvecklas.
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 15/16 54 Öka tillgången på studielitteratur genom Bibliotek Mellansjö och det nationella bibliotekssystemet o Genomför kompletteringsinköp o Nyttja inlån (fjärrlån) från nationella biblioteks-sverige Bibliotekarier är idag en bristresurs, vilket gör att det är svårt att rekrytera bibliotekarier till framförallt de mindre biblioteken. Behovet av fler kompletterande kompetenser på biblioteken är också en utmaning att hantera. Möjligheterna att inom Bibliotek Mellansjö att skapa samverkanstjänster mellan biblioteken kan vara en möjlighet att skapa tjänster som lockar fler. Medverka till att skapa fler gemensamma samverkanstjänster inom Bibliotek Mellansjö
Biblioteksplan för Tidaholms kommun 2019-2023 16/16 55 Uppföljning Uppföljning av de strategiska målen görs varje år i samband med den årlig uppföljning av kommunens strategiska plan. Inför revidering av biblioteksplanen 2023 görs en större genomgång som underlag för nästa biblioteksplan.
1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 56 2018/157 78 Beslut om intresseförfrågan markförvärv Oxeln 17 Sammanfattning av ärendet Ägaren till grannfastigheten har inkommit med en förfrågan om möjligheten att förvärva den obebyggda tomten Oxeln 17. Miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska nämnden har avgett yttrande rörande möjligheten att sälja marken. Aktuell tomt har fram till 1989 varit en del av den fastighet, som den som är intresserad av att förvärva tomten sedan 1991 äger. Avsikten med att förvärva tomten är att bebygga detta med ett uthus av samma typ som ett flertal grannfastigheter i området har. Innan avstyckningen 1989 ägde kommunen hela fastigheten. Tanken med avstyckningen var att den norra obebyggda tomten skulle kunna utgöra infart till eventuellt framtida bostadsområde nordost om fastigheten. Miljö- och byggnadsnämnden avger i sitt yttrande att det inte är lämpligt att sälja fastigheten. I tjänsteskrivelsen framhålls att tomten alltjämt har ett strategiskt värde utifrån en framtida exploatering av området och att detta intresse bör väga tyngre än den enskildes önskemål om att förvärva denna för att utveckla sitt egna befintliga boende genom att uppföra ett uthus. För den händelse att fastigheten ändå bedöms lämplig att avyttra menar Miljöoch byggnadsnämnden att denna i så fall ska erbjudas andra intressenter som är intresserade av att bebygga denna med en enbostadshus. Detta mot bakgrund av att det är brist på obebyggd tomtmark i framförallt de norra delarna av Tidaholms tätort. Tekniska förvaltningen har i sin tjänsteskrivelse föreslagit nämnden att avslå förfrågan om förvärv med i huvudsak samma motivering som miljö- och byggnadsnämnden anfört. Tekniska nämnden har dock enhälligt beslutat att förorda en försäljning av tomten till den sökande. Miljö- och byggnadsnämnden som avgett yttrande i ärendet samt tekniska förvaltningen bedömer det som lämpligt att kommunen behåller fastigheten i sin ägo utifrån ett strategiskt perspektiv. Detta för att möjliggöra en framtida exploatering av angränsande områden. Skulle en försäljning ändå ske förordar miljö- och byggnadsnämnden en försäljning till intresserad allmänhet som har möjlighet att uppföra ett nytt småhus på tomten. Tekniska nämnden förordar emellertid en försäljning till den intresserade grannen. Någon motivering till detta har inte angetts. De lediga tomter som finns i Tidaholms tätort är snudd på uteslutande placerade i södra delen, närmare bestämt i Rosenbergsområdet. Den Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 57 exploatering av tomter för småhusbebyggelse som föregick Rosenberg var Södra Hellidenområdet vilket även det innebär de södra delarna av tätorten. Det kan därför med visst fog antas att det finnas en uppdämd efterfrågan av småhustomter i de norra delarna av tätorten. Det får därför antas att miljö- och byggnadsnämnden uppdrar åt förvaltningen att inom överskådlig tid påbörja en planering för att möjliggöra en exploatering av även detta område. Att då avhända sig en tomt av strategiskt intresse som möjliggör en effektiv markanvändning och som verkar tillväxtskapande i och för hela kommunen synes således mindre lämpligt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om intresseförfrågan markförvärv Oxeln 17, kanslichef Thomas Lindberg, 2018-07-24 Intresseförfrågan Beslut miljö- och byggnadsnämnden 80/2018 Beslut om yttrande angående intresseförfrågan om köp av Oxeln 17, 2018-06-13 Tjänsteskrivelse Yttrande angående intresseförfrågan Oxeln 17 miljöoch byggchef Peter Lann, 2018-05-23. Beslut tekniska nämnden 88/2018 Beslut angående intresseförfrågan Oxeln 17, 2018-06-20 Tjänsteskrivelse Intresseförfrågan markköp Oxeln 17, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-05-15 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att inte sälja fastigheten Oxeln 17. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att inte sälja fastigheten Oxeln 17. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-24 58 Ärendenummer 2018/157 Kommunstyrelsen Thomas Lindberg 0502-60 60 48 thomas.lindberg@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om intresseförfrågan markförvärv Oxeln 17 Ärendet Ägaren till grannfastigheten har inkommit med en förfrågan om möjligheten att förvärva den obebyggda tomten Oxeln 17. Miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska nämnden har avgett yttrande rörande möjligheten att sälja marken. Beslutsunderlag Intresseförfrågan Beslut miljö- och byggnadsnämnden 80/2018 Beslut om yttrande angående intresseförfrågan om köp av Oxeln 17, 2018-06-13 Tjänsteskrivelse Yttrande angående intresseförfrågan Oxeln 17 miljöoch byggchef Peter Lann, 2018-05-23. Beslut tekniska nämnden 88/2018 Beslut angående intresseförfrågan Oxeln 17, 2018-06-20 Tjänsteskrivelse Intresseförfrågan markköp Oxeln 17, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-05-15 Utredning Aktuell tomt har fram till 1989 varit en del av den fastighet som den som är intresserad av att förvärva tomten sedan 1991 äger. Avsikten med att förvärva tomten är att bebygga detta med ett uthus av samma typ som ett flertal grannfastigheter i området har. Innan avstyckningen 1989 ägde kommunen hela fastigheten. Tanken med avstyckningen var att den norra obebyggda tomten skulle kunna utgöra infart till eventuellt framtida bostadsområde nordost om fastigheten. Miljö- och byggnadsnämnden avger i sitt yttrande att det inte är lämpligt att sälja fastigheten. I tjänsteskrivelsen framhålls att tomten alltjämt har ett strategiskt värde utifrån en framtida exploatering av området och att detta intresse bör väga tyngre än den enskildes önskemål om att förvärva denna för att utveckla sitt egna befintliga boende genom att uppföra ett uthus. För den händelse att fastigheten ändå bedöms lämplig att avyttra menar Miljöoch byggnadsnämnden att denna i så fall ska erbjudas andra intressenter som är intresserade av att bebygga denna med en enbostadshus. Detta mot bakgrund av att det är brist på obebyggd tomtmark i framförallt de norra delarna av Tidaholms tätort. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 Tekniska förvaltningen har i sin tjänsteskrivelse föreslagit nämnden att avslå förfrågan om förvärv med i huvudsak samma motivering som miljö- och byggnadsnämnden anfört. Tekniska nämnden har dock enhälligt beslutat att förorda en försäljning av tomten till den sökande. 59 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Utredningens slutsatser Miljö- och byggnadsnämnden som avgett yttrande i ärendet samt tekniska förvaltningen bedömer det som lämpligt att kommunen behåller fastigheten i sin ägo utifrån ett strategiskt perspektiv. Detta för att möjliggöra en framtida exploatering av angränsande områden. Skulle en försäljning ändå ske förordar miljö- och byggnadsnämnden en försäljning till intresserad allmänhet som har möjlighet att uppföra ett nytt småhus på tomten. Tekniska nämnden förordar emellertid en försäljning till den intresserade grannen. Någon motivering till detta har inte angetts. De lediga tomter som finns i Tidaholms tätort är snudd på uteslutande placerade i södra delen, närmare bestämt i Rosenbergsområdet. Den exploatering av tomter för småhusbebyggelse som föregick Rosenberg var Södra Hellidenområdet vilket även det innebär de södra delarna av tätorten. Det kan därför med visst fog antas att det finnas en uppdämd efterfrågan av småhustomter i de norra delarna av tätorten. Det får därför antas att miljö- och byggnadsnämnden uppdrar åt förvaltningen att inom överskådlig tid påbörja en planering för att möjliggöra en exploatering av även detta område. Att då avhända sig en tomt av strategiskt intresse som möjliggör en effektiv markanvändning och som verkar tillväxtskapande i och för hela kommunen synes således mindre lämpligt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att inte sälja fastigheten Oxeln 17. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
60
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-06-13 Miljö- och byggnadsnämnden 61 2018/206 80 Beslut om yttrande angående intresseförfrågan om köp av Oxeln 17 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har begärt miljö- och byggnadsnämndens yttrande över förfrågan från Lars Carlson att få köpa fastigheten Oxeln 17. Avsikten är att bygga ett uthus på tomten. Tomten Oxeln 17 är 810 m 2 och omfattas av detaljplan S 31 från 1958. Tidigare var Lars Carlsons fastighet Oxeln 15 tillsammans med Oxeln 17 en fastighet. Oxeln 15 styckades av till en fastighet 1989 och Lars Carlson köpte fastigheten 1990. Anledningen till att hela fastigheten inte såldes var att den är avsedd att delvis användas som en infart till ett bostadsområde nordöst om Oxeln 17. För detta bostadsområde gäller detaljplan S 71. Marken för det tänkta bostadsområdet ägs inte av Tidaholms kommun. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskotts beslut 53/2018 Beslut om yttrande angående intresseförfrågan om köp av oxeln 17, 2018-05-30. Tjänsteskrivelse Yttrande angående intresseförfrågan Oxeln 17 miljöoch byggchef Peter Lann, 2018-05-23. Tjänsteskrivelse Intresseförfrågan Oxeln 17 registrator Marie Anebreid, 2018-05-15. Intresseförfrågan att köpa fastigheten Oxeln 17 från Lars Carlsson, 2018-04-18. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta föreslå kommunstyrelsen att det inte är lämpligt att försälja fastigheten. Om kommunstyrelsen ändå finner det lämpligt att försälja fastigheten anser miljö- och byggnadsnämnden att fastigheten först ska erbjudas medborgare i kommunen som är intresserade av att bygga ett enbostadshus, till exempel genom en tomtkö. Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att det inte är lämpligt att försälja fastigheten. Om kommunstyrelsen ändå finner det lämpligt att försälja fastigheten anser miljö- och byggnadsnämnden att fastigheten först ska erbjudas medborgare i kommunen som är intresserade av att bygga ett enbostadshus, till exempel genom en tomtkö. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-23 62 Ärendenummer 2018/206 Miljö- och byggnadsnämnden Peter Lann 0502-60 60 98 peter.lann@tidaholm.se Yttrande angående intresseförfrågan Oxeln 17 Ärendet Lars Carlson är intresserad av att köpa tomten Oxeln 17 i Tidaholms kommun. Innan ärendet behandlas av kommunstyrelsen vore det värdefullt om miljöoch byggnadsnämnden, som berörs av ärendet, lämnar sina synpunkter. Beslutsunderlag Skrivelse Lars Carlson, 2018-04-18 Remiss från kommunstyrelsen, Dnr 2018/157, 2018-05-15 Detaljplan S 31, Detaljplan S 71 Utredning Tomten Oxeln 17 är 810 m 2 och omfattas av detaljplan S 31 från 1958. Tidigare var Lars Carlsons fastighet Oxeln 15 tillsammans med Oxeln 17 en fastighet. Oxeln 15 styckades av till en fastighet 1989 och Lars Carlson köpte fastigheten 1990. Anledningen till att hela fastigheten inte såldes var att den är avsedd att delvis användas som en infart till ett bostadsområde nordöst om Oxeln 17. För detta bostadsområde gäller detaljplan S 71. Marken för det tänkta bostadsområdet ägs inte av Tidaholms kommun. Barnrättsbedömning Ärenden bedöms inte i direkt mening beröra barn Utredningens slutsatser Miljö- och byggnadsnämnden har förståelse för Lars Carlsons intresse av tomten då det skulle utveckla hans eget boende. Eftersom Oxeln 17 är strategisk viktig vid en framtida exploatering av området som omfattas av detaljplan S 71 bedömer miljö- och byggnadsnämnden att det är olämpligt att sälja tomten och att detta strategiska intresse måste anses väga tyngre än den enskildes intresse av att förvärva marken. Om kommunstyrelsen ändå förordar en försäljning anser miljö- och byggnadsnämnden att fastigheten bör förmedlas till kommunens medborgare till exempelvis genom en tomtkö. Detta för att tomten bedöms vara attraktiv för byggnation av ett enbostadshus och att det råder brist på tomter i tätorten och i synnerhet i de norra delarna av tätorten. Miljö- och byggnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 60 17 E-post: miljo.bygg@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 63 Sökande beskriver att tanken är att bygga ett uthus. För att kunna bygga ett uthus måste Oxeln 17 och 15 sammanläggas till en fastighet. Anledningen är att plan- och bygglagen anger att det måste finnas en huvudbyggnad på fastigheten för att kunna tillåta en komplementbyggnad som ett uthus är. Processen bekostas av sökanden. Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskott föreslår att miljö- och byggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att det inte är lämpligt att försälja fastigheten. Om kommunstyrelsen ändå finner det lämpligt att försälja fastigheten anser miljö- och byggnadsnämnden att fastigheten först ska erbjudas till medborgare i kommunen som är intresserade av ett bygga ett enbostadshus, till exempelvis genom en tomtkö. Miljö- och byggnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 60 17 E-post: miljo.bygg@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-06-20 Tekniska nämnden 64 2018/122 88 Beslut angående intresseförfrågan Oxeln 17 Sammanfattning av ärendet Intresse har anmälts om att få köpa till kommunens fastighet Oxeln 17. Tomterna längs med Långgatan är som frågeställaren beskriver olika i formen. Norr om dessa finns sedan länge kommunal planering för byggnation av småhus. Det finns då tankar på en infartsgata över marken ifråga. En alternativ väg in kan även placeras norr om möjligt. Tomten ifråga är av den storlek att den kan säljas fristående. Detta bör tas i beaktande då centrala tomter för närvarande är en bristvara. I båda fallen bör det planmässigt utredas närmare innan en avyttring till ena eller andra ändamålet sker. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskott 73/2018, 2018-06-07 Tjänsteskrivelse Intresseförfrågan markköp Oxeln 17, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-05-15 Tjänsteskrivelse Intresseförfrågan Oxeln 17, Marie Anebreid, 2018-05-15 Skrivelse förfrågan om markförvärv av kommunens fastighet Oxeln 17, 2018-014-18 Förslag till beslut - Tekniska nämndens arbetsutskott har tagit del av synpunkter från förvaltningen men föreslår tekniska nämnden förorda en försäljning av marken till den sökande. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden har tagit del av synpunkter från förvaltningen men beslutar föreslå kommunstyrelsen att förorda en försäljning av marken till den sökande. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-15 65 Ärendenummer 2018/122 Tekniska nämnden Kjell Jonsson 0502-60 60 85 kjell.jonsson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Intresseförfrågan markköp Oxeln 17 Ärendet Intresse har anmälts om att få köpa till kommunens fastighet Oxeln 17. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Intresseförfrågan Oxeln 17, Marie Anebreid, 2018-05-15 Skrivelse förfrågan om markförvärv av kommunens fastighet Oxeln 17, 2018-014-18 Utredning Tomterna längs med Långgatan är som frågeställaren beskriver olika i formen. Norr om dessa finns sedan länge kommunal planering för byggnation av småhus. Det finns då tankar på en infartsgata över marken ifråga. En alternativ väg in kan även placeras norr om möjligt. Tomten ifråga är av den storlek att den kan säljas fristående. Detta bör tas i beaktande då centrala tomter för närvarande är en bristvara. I båda fallen bör det planmässigt utredas närmare innan en avyttring till ena eller andra ändamålet sker. Barnrättsbedömning Ärendet har i detta skede ingen direkt påverkan på barns rätt i samhället i barnkonventionens mening Förslag till beslut Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden besluta att i detta oklara planläge avslå förfrågan om förvärv. Tekniska nämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 60 80 E-post: tekniska.kontoret@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 66 2018/206 80 Beslut om antagande av riktlinje för markanvisning Sammanfattning av ärendet Tekniska har tillsammans med miljö- och byggnadsförvaltningen utarbetat ett förslag till riktlinje för markanvisning. Ett markanvisningsavtal ger en intressent en möjlighet att i ett anvisat område under en bestämd tid utreda förutsättningar för exploatering som sedan kan övergå i ett avtal om marköverlåtelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om antagande av Riktlinje markanvisning, kanslichef Thomas Lindberg, 2018-07-23 Beslut tekniska nämnden 68/2018 Beslut angående Riktlinje Markanvisning Tjänsteskrivelse Riktlinje Markanvisning, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-04-25 Riktlinje Markanvisning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjen för markanvisning enligt upprättat förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjen för markanvisning enligt upprättat förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-23 67 Ärendenummer 2018/206 Kommunstyrelsen Thomas Lindberg 0502-60 60 48 thomas.lindberg@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om antagande av Riktlinje markanvisning Ärendet Tekniska har tillsammans med miljö- och byggnadsförvaltningen utarbetat ett förslag till riktlinje för markanvisning. Ett markanvisningsavtal ger en intressent en möjlighet att i ett anvisat område under en bestämd tid utreda förutsättningar för exploatering som sedan kan övergå i ett avtal om marköverlåtelse. Beslutsunderlag Beslut tekniska nämnden 68/2018 Beslut angående Riktlinje Markanvisning Tjänsteskrivelse Riktlinje Markanvisning, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-04-25 Riktlinje Markanvisning Barnrättsbedömning Hänvisas till bedömning gjord i tjänsteskrivelse Riktlinje Markanvisning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjen för markanvisning enligt upprättat förslag. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-17 Tekniska nämnden 68 2018/104 68 Beslut angående Riktlinje Markanvisning Sammanfattning av ärendet Förslag till Markanvisning, riktlinjer och lagkrav har upprättats. I det fall en kommun avser avisa mark till olika exploatörer och intressenter till skillnad från ett direkt försäljningsförfarande skall riktlinjer för markanvisningar antas, SFS 2014:899. En markanvisning ger en intressent möjlighet att för ett anvisat område utreda exploatering och intresse som övergår i ett bindande marköverlåtelseavtal inom en stipulerad tid. Inför planläggning av Rosenbergsområdet har miljö- och byggkontor respektive tekniska kontoret diskuterat möjligheten till anvisning av mark till annat än enskilda villatomter på delar av området. Plansidan har i detta sammanhang tagit fram ett förslag till riktlinje för markanvisning. Kommunen föreslås anta dessa riktlinjer för markanvisning och tillstyrkas av berörda nämnder, teknisk nämnd, miljö- och byggnämnd samt kommunstyrelse. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskott 56, 2018-05-03 Tjänsteskrivelse Riktlinje Markanvisning, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-04-25 Riktlinje Markanvisning Förslag till beslut - Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden besluta att tillstyrka antagandet av riktlinjen och översända densamma till miljö- och byggnadsnämnden samt till kommunstyrelsen för beslut. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att tillstyrka antagandet av riktlinjen och översända densamma till miljö- och byggnadsnämnden samt till kommunstyrelsen för beslut. Sändlista Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Miljö- och byggnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-25 69 Ärendenummer 2018/104 Tekniska nämnden Kjell Jonsson 0502-60 60 85 kjell.jonsson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Riktlinje Markanvisning Ärendet Markanvisning, riktlinjer och lagkrav Beslutsunderlag Riktlinje Markanvisning Utredning I det fall en kommun avser avisa mark till olika exploatörer och intressenter till skillnad från ett direkt försäljningsförfarande skall riktlinjer för markanvisningar antas, SFS 2014:899. En markanvisning ger en intressent möjlighet att för ett anvisat område utreda exploatering och intresse som övergår i ett bindande marköverlåtelseavtal inom en stipulerad tid. Inför planläggning av Rosenbergsområdet har miljö- och byggkontor respektive tekniska kontoret diskuterat möjligheten till anvisning av mark till annat än enskilda villatomter på delar av området. Plansidan har i detta sammanhang tagit fram ett förslag till riktlinje för markanvisning. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej i direkt mening beröra barn. Dessa hänsyn tas generellt i översiktsplan respektive detaljplanearbetet. Utredningens slutsatser Kommunen föreslås anta dessa riktlinjer för markanvisning och tillstyrkas av berörda nämnder, teknisk nämnd, miljö- och byggnämnd samt kommunstyrelse. Förslag till beslut Föreslå tekniska nämnden tillstyrka antagandet av riktlinjen och översända densamma till miljöbyggnadsnämnden samt därefter till kommunstyrelsen för beslut. Tekniska nämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 60 80 E-post: tekniska.kontoret@tidaholm.se www.tidaholm.se
70
71
72
73
74
75
76
77
1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 78 2017/266 81 Beslut om motion vänthall vid Tidaholms busstation Sammanfattning av ärendet Peter Friberg (M) med flera har motionerat om att inrätta en uppvärmd vänthall med toalett inomhus i det gamla stationshuset i Tidaholm. Kommunstyrelsen har lämnat över motionen till tekniska nämnden för yttrande. Av detta framgår att vänthallen för närvarande är helt uthyrd till Tidaholms taxi. På sikt skulle det vara möjligt att förändra hyresavtalet så att kommunen skulle kunna förfoga över lokalen och inrätta en vänthall för allmänheten. Detta är förenat med ökade driftskostnader samt medför ett visst tapp i externa hyresintäkter vilket sammantaget behöver finansieras. Tekniska nämnden har därför, så som det får förstås, föreslagit att motionen ska avslås. Kommunledningskontoret har därefter varit i kontakt med företrädaren för Tidaholms Taxi, Rolf Johansson. Denne uppger att företaget sedan många år tillbaka har ett avtal med Västtrafik om att hålla vänthallen i det gamla stationshuset öppet och tillgängligt för resenärer även inom kollektivtrafiken. Öppettider enligt avtalet är mellan klockan 06.00 och 18.00 vardagar. I vänthallen finns även en toalett tillgänglig för resenärerna. Västtrafik har inte varit i kontakt med Rolf Johansson och velat ändra öppettiderna. De har heller inte framfört någon negativ kritik mot vänthallen eller det sätt som företaget skött denna. Rolfs uppfattning är att de levt upp till avtalet fullt ut. Det finns förvisso inget speciellt avskilt utrymme ordnat åt bussförarna men något sådant har heller inte efterfrågats. Det problem som Rolf närmast har avseende vänthallen och att hålla den öppen och tillgänglig är att den drar till sig även ett annat klientel än specifikt resenärer. Med anledning av detta har företaget varit tvungna att stänga toaletten för vad som närmast kan beskrivas som sanering kortare perioder Tidaholm Taxi har vidare med hjälp av sin egen personal tvingats avvisa personer från lokalen som stört ordningen. Tyvärr har det periodvis skapat en otrygghet som inneburit att resenärer hellre valt att vänta utanför vänthallen. I dagsläget och sedan ett flertal år tillbaka tillhandahåller Västtrafik genom ett avtal med Tidaholms Taxi en vänthall i det gamla stationshuset med just det som motionärerna föreslår. I stationshuset finns i uppvärmt utrymme till skydd mot väder och vind, med bänkar att sitta på och tillgång till toalett. Vänthallen är tillgänglig för resenärer under vad som bedöms frekventa resandetider när behovet är som störst. Sammantaget förefaller det ytterst tveksamt om kommunen ska ta över en verksamhet som sedan lång tid tillbaka bedrivs av en enskild näringsidkare Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 79 och där ingen kritik framkommit om att denna på något vis har utövats undermåligt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om motion vänthall Tidaholms busstation, kanslichef Thomas Lindberg, 2018-07-24 Beslut tekniska nämnden 89/2018 Beslut angående komplettering remiss av motion vänthall Tidaholms busstation, 2018-06-20 Beslut tekniska nämnden 54/2018 Beslut om yttrande över motion om vänthall, 2018-04-19 Motion Peter Friberg (M) med flera, Vänthall vid Tidaholms busstation, 2017-08-22 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Ambjörn Lennartsson (M) anmäler att han inte deltar i beslutet. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-24 80 Ärendenummer 2017/266 Kommunstyrelsen Thomas Lindberg 0502-60 60 48 thomas.lindberg@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om motion vänthall vid Tidaholms busstation Ärendet Peter Friberg (M) med flera har motionerat om att inrätta en uppvärmd vänthall med toalett inomhus i det gamla stationshuset i Tidaholm. Beslutsunderlag Beslut tekniska nämnden 89/2018 Beslut angående komplettering remiss av motion vänthall Tidaholms busstation, 2018-06-20 Beslut tekniska nämnden 54/2018 Beslut om yttrande över motion om vänthall, 2018-04-19 Motion Peter Friberg (M) med flera, Vänthall vid Tidaholms busstation, 2017-08-22 Utredning Kommunstyrelsen har lämnat över motionen till tekniska nämnden för yttrande. Av detta framgår att vänthallen för närvarande är helt uthyrd till Tidaholms taxi. På sikt skulle det vara möjligt att förändra hyresavtalet så att kommunen skulle kunna förfoga över lokalen och inrätta en vänthall för allmänheten. Detta är förenat med ökade driftskostnader samt medför ett visst tapp i externa hyresintäkter vilket sammantaget behöver finansieras. Tekniska nämnden har därför, så som det får förstås, föreslagit att motionen ska avslås. Kommunledningskontoret har därefter varit i kontakt med företrädaren för Tidaholms Taxi, Rolf Johansson. Denne uppger att företaget sedan många år tillbaka har ett avtal med Västtrafik om att hålla vänthallen i det gamla stationshuset öppet och tillgängligt för resenärer även inom kollektivtrafiken. Öppettider enligt avtalet är mellan klockan 06.00 och 18.00 vardagar. I vänthallen finns även en toalett tillgänglig för resenärerna. Västtrafik har inte varit i kontakt med Rolf Johansson och velat ändra öppettiderna. De har heller inte framfört någon negativ kritik mot vänthallen eller det sätt som företaget skött denna. Rolfs uppfattning är att de levt upp till avtalet fullt ut. Det finns förvisso inget speciellt avskilt utrymme ordnat åt bussförarna men något sådant har heller inte efterfrågats. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 Det problem som Rolf närmast har avseende vänthallen och att hålla den öppen och tillgänglig är att den drar till sig även ett annat klientel än specifikt resenärer. Med anledning av detta har företaget varit tvungna att stänga toaletten för vad som närmast kan beskrivas som sanering kortare perioder Tidaholm Taxi har vidare med hjälp av sin egen personal tvingats avvisa personer från lokalen som stört ordningen. Tyvärr har det periodvis skapat en otrygghet som inneburit att resenärer hellre valt att vänta utanför vänthallen. 81 Barnrättsbedömning Utifrån förslaget i motionen och den utredning som gjorts bedöms ärendet inte i direkt mening beröra barn i den omfattningen att en separat barnrättsutredning är motiverad. Utredningens slutsatser I dagsläget och sedan ett flertal år tillbaka tillhandahåller Västtrafik genom ett avtal med Tidaholms Taxi en vänthall i det gamla stationshuset med just det som motionärerna föreslår. I stationshuset finns i uppvärmt utrymme till skydd mot väder och vind, med bänkar att sitta på och tillgång till toalett. Vänthallen är tillgänglig för resenärer under vad som bedöms frekventa resandetider när behovet är som störst. Sammantaget förefaller det ytterst tveksamt om kommunen ska ta över en verksamhet som sedan lång tid tillbaka bedrivs av en enskild näringsidkare och där ingen kritik framkommit om att denna på något vis har utövats undermåligt. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-06-20 Tekniska nämnden 82 2018/65 89 Beslut angående komplettering remiss av motion vänthall Tidaholms busstation Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen önskar en komplettering i ärendet motion vänthall med anledning av att tekniska nämnden beslutat att föreslå kommunstyrelsen att bifalla motionen om vänthall. Med anledning av kommunledningskontorets önskan om en komplettering av ärendet åberopande: Att tekniska nämnden beslutar att finansiera driftskostnaderna samt hyran inom befintlig budget för tekniska nämnden enligt riktlinjer beredning motioner och medborgarförslag Då tekniska nämnden inte är ansvarig för verksamheten Regiontrafik och köpta trafikresor och då densamma ej har driftbudget för detta får beslutet föreslås bli ett avslag till motionen ifråga. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskott 74/2018, 2018-06-07 Tjänsteskrivelse Begäran om komplettering i ärende yttrande över motion om vänthall, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-05-23 Mail Begäran om komplettering i ärendet motion om vänthall, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-05-03 Tekniska nämnden Beslut om yttrande över motion om vänthall, 54/2018, 2018-04-19 Tjänsteskrivelse Angående remiss av motion vänthall, teknisk chef Kjell Jonsson, 2018-03-28 Motion till kommunfullmäktige Vänthall vid Tidaholms busstation, Moderaterna i Tidaholm, 2017-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Beslut om remiss av motion vänthall 116/2018, 2017-10-18 Förslag till beslut - Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden besluta föreslå kommunstyrelsen att avslå motionen. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att avslå motionen. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-04-19 Tekniska nämnden 83 2018/65 54 Beslut om yttrande över motion om vänthall Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har till tekniska nämnden översänt en motion inlämnad av nya moderaterna kf-gruppen angående inrättande av en uppvärmd vänthall med toalett i Stationshuset. Kommunstyrelsens arbetsutskott önskar yttrande senast den 1 februari men detta är inte möjligt då tekniska förvaltningen inte fått ärendet tillsänt sig förrän den 1 mars. Vänthallar, busshållplatser och liknande administreras och hanteras på beställning av Västtrafik, SJ eller annan trafikansvarig. Kommunen kan efter beställning från trafikansvarig eller huvudman för beställningstrafiken, i detta fall, Västra Götalandsregionen eller kommunen själv (kommunstyrelsen) via ansvarig för köpt trafik (för tillfället placerad hos miljö- och byggnadsnämnden) anordna olika anläggningar. Frågan om behov bör alltså handläggas av för trafiken ansvarig nämnd (kommunstyrelsen). Finner man där ett behov av att vänthall anordnas kan därefter uppdrag och driftmedel lämnas till förslagsvis tekniska nämnden. Avseende vänthall i gamla stationshuset kan nu sägas att vänthallen är uthyrd i sin helhet till Tidaholms Taxi. Det är dock möjligt att på sikt förändra detta hyresavtal så att en vänthall möjliggörs. Detta är samtidigt förenat med vissa driftskostnader som måste finansieras. Behov om och beslut om inrättande av vänthall bedöms och beslutas av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskott, 45, 2018-04-05 Tjänsteskrivelse angående remiss av motion vänthall, 2018-03-28, teknisk chef Kjell Jonsson Mail angående missad distribution av ärendet, 2018-03-01, kommunsekreterare Elin Eklöf Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Beslut om remiss av motion vänthall, 116/2017, 2017-10-18 Motion Vänthall vid Tidaholms busstation, 2017-08-22, från nya moderaterna Förslag till beslut Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden besvara remissen från kommunstyrelsen med att om kommunstyrelsen ser ett behov om vänthall påkallat kan ett inrymmande av vänthall i gamla stationshuset på sikt anordnas förutsatt att driftmedel tillställs för denna verksamhet. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-04-19 Tekniska nämnden 84 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att bifalla motionen enligt ovanstående motivering. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
KF-gruppen 85 Motion till Kommunfullmäktige i augusti 2017. Vänthall vid Tidaholms busstation tion. Att det finns ett stort behov att en vänthall vid vår busstation är väl knappast okänt för oss och det påpekades mycket tydligt under den tiden vi hade öppet lokalen för översiktsplanen på Torggatan. Visserligen finns det enkla vindskydd med glassidor genom Västtrafiks försorg, men de skyddar inte mycket när det är höstrusk eller vinterväder då resenärer står och väntar. Vi har även närtrafiken i vår kommun (genom Västtrafik och Taxi), och deras resenärer har självklart behov av att kunna sitta ner varmt och väderskyddat någonstans med sitt bagage samt behov att toalett i väntan mellan de olika transporterna. Vidare lär det finnas behov hos Västtrafiks chaufförer av en varm plats mellan sina turer. Taxi hyr idag lokal i vårt gamla Stationshus. Där finns även en outnyttjad vänthall med toaletter, samt gamla turistbyråns lokaler. Under en av kommunens utbildningar har vi fått till oss att en kommun skall ha minst ett resecentrum. Vi föreslår: Att det inrättas en uppvärmd vänthall med toalett i Stationshuset. Tidaholm 2017-08-22 Peter Friberg (M) Ambjörn Lennartson (M) Johan Liljegrahn (M) Ida Davidsson (M) Gunilla Dverstorp (M) Elisabeth Alfredsson (M) Moderaterna i Tidaholm KF-gruppen kontakt@tidaholmsmoderaterna.se www.tidaholmsmoderaterna.se Facebook.com/mTidaholm
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 86 2017/387 82 Beslut om motion prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Sammanfattning av ärendet Runo Johansson (L) med flera har motionerat om att Tidaholms kommun ska upprätta en prioriteringslista som utvisar vilka av de vägar i kommunen som Trafikverket svarar för som har det största underhållsbehovet. Enligt motionen ska en motsvarande lista ha tagits fram av Falköpings kommun, som på detta vis har lyckats få ett flertal vägar åtgärdade. Tekniska förvaltningen har inte tidigare tagit fram prioriteringslistor. Med anledning av motionen har förvaltningen därför varit i kontakt med Trafikverket för att utröna vilka bedömningskriterier som gäller och vad som i övrigt avses. Trafikverket har avgivit svar om att de inte känner till prioriteringslistor eller liknande och att det heller inte är något som de efterfrågar. Mot bakgrund av detta har tekniska nämnden föreslagit att motionen ska avslås. Med hänsyn till det svar som Trafikverket avgivit saknas anledning att upprätta prioriteringslistor utifrån de önskemål motionärerna har lagt fram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om motion prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar, kanslichef Thomas Lindberg, 2018-07-24 Beslut tekniska nämnden 64/2018 Beslut angående remiss av motion prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar, 2018-05-17 Tjänsteskrivelse Prioriteringslista för underhåll av landsbygdsvägar, gatuingenjör Emilie Andersson, 2018-04-27 Motion -prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-24 87 Ärendenummer 2017/387 Kommunstyrelsen Thomas Lindberg 0502-60 60 48 thomas.lindberg@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om motion prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Ärendet Runo Johansson (L) med flera har motionerat om att Tidaholms kommun ska upprätta en prioriteringslista som utvisar vilka av de vägar i kommunen som Trafikverket svarar för som har det största underhållsbehovet. Enligt motionen ska en motsvarande lista ha tagits fram av Falköpings kommun som på detta vis har lyckats få ett flertal vägar åtgärdade. Beslutsunderlag Beslut tekniska nämnden 64/2018 Beslut angående remiss av motion prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar, 2018-05-17 Tjänsteskrivelse Prioriteringslista för underhåll av landsbygdsvägar, gatuingenjör Emilie Andersson, 2018-04-27 Motion -prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Utredning Tekniska förvaltningen har inte tidigare tagit fram prioriteringslistor. Med anledning av motionen har förvaltningen därför varit i kontakt med Trafikverket för att utröna vilka bedömningskriterier som gäller och vad som i övrigt avses. Trafikverket har avgivit svar om att de inte känner till prioriteringslistor eller liknande och att det heller inte är något som de efterfrågar. Mot bakgrund av detta har tekniska nämnden föreslagit att motionen ska avslås. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Utredningens slutsatser Med hänsyn till det svar som Trafikverket avgivit saknas anledning att upprätta prioriteringslistor utifrån de önskemål motionärerna har lagt fram. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-17 Tekniska nämnden 88 2018/64 64 Beslut angående remiss av motion - prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har gett tekniska kontoret i uppdrag att upprätta en prioriteringslista över de landsbygdsvägar inom kommungränsen som är i behov av underhåll. Prioriteringslistan ska enligt motionen skickas till Trafikverket som använder listan för att prioritera medel till underhåll. Kommunstyrelsen har enligt inkommen motion fått information om att Falköpings kommun använt sig av prioriteringslistor för underhåll av landsbygdsvägar. Prioriteringslistorna ska enligt motionen baseras på trafiktäthet och sammanbindande stråk mellan två större vägar, etc. Prioriteringslistorna har därefter skickats till Trafikverket, som har ansvar för kommunens landsvägar. Kommunstyrelsen yrkar på att Tekniska kontoret ska upprätta liknande prioriteringslistor och skicka dessa till Trafikverket. Tekniska kontoret har inte tidigare upprättat prioriteringslistor av det slag som efterfrågas. Korrespondens med Trafikverket visar att Trafikverket inte känner till att liknande prioriteringslistor efterfrågas eller emottages. Trafikverket efterfrågar inte prioriteringslistor av det slag som kommunstyrelsen yrkar på att tekniska kontoret ska upprätta. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskott 52/2018, 2018-05-03 Tjänsteskrivelse Prioriteringslista för underhåll av landsbygdsvägar, gatuingenjör Emilie Andersson, 2018-04-27 Motion -prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, Remiss av motion - prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar 10/2018, 2018-01-24 Trafikverkets svar prioriteringslista för underhåll av landsbygdsvägar Förslag till beslut - Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden besluta föreslå kommunstyrelsen besluta att med anledning av den utredning om vad Trafikverket svarat så rekommenderas avslag av motionen. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att med anledning av den utredning om vad Trafikverket svarat så rekommenderas avslag av motionen. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-27 89 Ärendenummer 2018/64 Tekniska nämnden Emilie Andersson 0502-606209 emilie.andersson@tidaholm.se Prioriteringslista för underhåll av landsbygdsvägar Ärendet Kommunstyrelsen har gett tekniska kontoret i uppdrag att upprätta en prioriteringslista över de landsbygdsvägar inom kommungränsen som är i behov av underhåll. Prioriteringslistan ska enligt motionen skickas till Trafikverket som använder listan för att prioritera medel till underhåll. Beslutsunderlag Motion -prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Remiss av motion -prioriteringslista underhåll landsbygdsvägar Trafikverkets svar prioriteringslista för underhåll av landsbygdsvägar Utredning Kommunstyrelsen har enligt inkommen motion fått information om att Falköpings kommun använt sig av prioriteringslistor för underhåll av landsbygdsvägar. Prioriteringslistorna ska enligt motionen baseras på trafiktäthet och sammanbindande stråk mellan två större vägar, etc. Prioriteringslistorna har därefter skickats till Trafikverket, som har ansvar för kommunens landsvägar. Kommunstyrelsen yrkar på att Tekniska kontoret ska upprätta liknande prioriteringslistor och skicka dessa till Trafikverket. Tekniska kontoret har inte tidigare upprättat prioriteringslistor av det slag som efterfrågas. Korrespondens med Trafikverket visar att Trafikverket inte känner till att liknande prioriteringslistor efterfrågas eller emottages. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Utredningens slutsatser Trafikverket efterfrågar inte prioriteringslistor av det slag som kommunstyrelsen yrkar på att tekniska kontoret ska upprätta. Förslag till beslut Här lämnas förslag till beslutsförslag. Detta återges automatiskt i protokollet. Tekniska nämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 60 80 E-post: tekniska.kontoret@tidaholm.se www.tidaholm.se
90
1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 91 2017/312 83 Beslut om medborgarförslag om att anställda i Tidaholms kommun får hyra elcykel genom bruttolöneavdrag Sammanfattning av ärendet Kent Moström har lämnat ett medborgarförslag om bruttolöneavdrag vid hyra av elcykel, så kallad förmånscykel till anställda mot bruttolöneavdrag. Kommunfullmäktige beslutade 112/2017 att hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Enligt medborgarförslaget kan uthyrning av elcyklar ses som ett led i att minska det fossila bränslet samt att sänka sjukfrånvaron i Tidaholms kommun. Personalavdelningen har berett ärendet om Tidaholms kommun kan hyra ut elcyklar, så kallad förmånscykel till anställda mot bruttolöneavdrag. Enligt skatteverkets regler gällande förmånsbeskattning av cykelförmån finns det möjlighet att Tidaholms kommun som arbetsgivare hyr ut elcyklar till de anställda genom ett bruttolöneavdrag. Medarbetaren betalar via bruttolöneavdrag till arbetsgivaren som efter tre år erbjuder medarbetaren att köpa elcykeln till marknadsvärdet eller lämna tillbaka den. Ett bruttolöneavdrag innebär att medarbetaren accepterar en lägre bruttolön i utbyte mot en förmån. Sänkningen innebär att skatten och arbetsgivaravgifterna blir lägre men kan även få återverkningar på den anställdas sjuklön, a-kasseersättning, pension, förskoleavgift med mera. Ett bruttolöneavdrag minskar inte ett skattepliktigt förmånsvärde. Därav påförs ett förmånsvärde som den anställe beskattas för. Personalavdelningen instämmer i medborgarförslagets intentioner. Tidaholms kommun befinner sig i en omvärld där vi konkurrerar om arbetskraften. För att vara en attraktiv och modern arbetsgivare är det viktigt att kunna erbjuda förmåner som kan vara avgörande vid rekrytering av potentiella medarbetare. Personalavdelningen ser dock att det krävs en organisation som sköter hanteringen kring uthyrningen/inköp av cyklarna samt att varje förmån som är kopplad till ett löneavdrag kräver personella resurser. Denna möjlighet finns inte idag. I det fortsatta arbetet med att erbjuda attraktiva förmåner till medarbetare kan det dock komma att bli aktuellt att se över möjligheten till att upphandla en så kallad förmånsportal. Detta innebär att ett externt företag sköter uthyrning av cyklar. Andra kommuner som erbjuder förmånscykel till sina medarbetare är bland annat Nacka, Jönköping, Örebro, Växjö och Linköping. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 92 Som ett led i att vara en attraktiv, hälsofrämjande och miljövänlig arbetsgivare är personalavdelningen av uppfattningen att vi bör använda oss av de förmåner som finns för att möjliggöra detta. Dock anser personalavdelningen att det krävs en hel del organisering kring uthyrning av elcyklar innan det skulle vara möjligt att erbjuda våra medarbetare en sådan förmån. I dag finns det inte några möjligheter att klara av det arbete som krävs dels vid uppstart för att få alla rutiner och organisation på plats dels den tid som krävs vid en upphandling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om medborgarförslag om att anställda i Tidaholms kommun får hyra elcykel genom bruttolöneavdrag, personalchef Maria Johansson, 2018-06-29 Skattedirektiv 2017:17. Medborgarförslag, A01-47, 2017-10-03. Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-29 93 Ärendenummer 2017/312 Kommunstyrelsen Maria Johansson 0502-60 60 51 maria.johansson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse medborgarförslag om bruttolöneavdrag vid hyra av elcykel Ärendet Kent Moström har lämnat ett medborgarförslag om bruttolöneavdrag vid hyra av elcykel, så kallad förmånscykel till anställda mot bruttolöneavdrag. Kommunfullmäktige beslutade 112/2017 att hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Enligt medborgarförslaget kan uthyrning av elcyklar ses som ett led i att minska det fossila bränslet samt att sänka sjukfrånvaron i Tidaholms kommun. Beslutsunderlag Skattedirektiv 2017:17. Medborgarförslag, A01-47, 2017-10-03. Utredning Personalavdelningen har berett ärendet om Tidaholms kommun kan hyra ut elcyklar, så kallad förmånscykel till anställda mot bruttolöneavdrag. Enligt skatteverkets regler gällande förmånsbeskattning av cykelförmån finns det möjlighet att Tidaholms kommun som arbetsgivare hyr ut elcyklar till de anställda genom ett bruttolöneavdrag. Medarbetaren betalar via bruttolöneavdrag till arbetsgivaren som efter tre år erbjuder medarbetaren att köpa elcykeln till marknadsvärdet eller lämna tillbaka den. Ett bruttolöneavdrag innebär att medarbetaren accepterar en lägre bruttolön i utbyte mot en förmån. Sänkningen innebär att skatten och arbetsgivaravgifterna blir lägre men kan även få återverkningar på den anställdas sjuklön, a-kasseersättning, pension, förskoleavgift med mera. Ett bruttolöneavdrag minskar inte ett skattepliktigt förmånsvärde. Därav påförs ett förmånsvärde som den anställe beskattas för. Personalavdelningen instämmer i medborgarförslagets intentioner. Tidaholms kommun befinner sig i en omvärld där vi konkurrerar om arbetskraften. För att vara en attraktiv och modern arbetsgivare är det viktigt att kunna erbjuda förmåner som kan vara avgörande vid rekrytering av potentiella medarbetare. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 Personalavdelningen ser dock att det krävs en organisation som sköter hanteringen kring uthyrningen/inköp av cyklarna samt att varje förmån som är kopplad till ett löneavdrag kräver personella resurser. Denna möjlighet finns inte idag. I det fortsatta arbetet med att erbjuda attraktiva förmåner till medarbetare kan det dock komma att bli aktuellt att se över möjligheten till att upphandla en så kallad förmånsportal. Detta innebär att ett externt företag sköter uthyrning av cyklar. 94 Andra kommuner som erbjuder förmånscykel till sina medarbetare är bland annat Nacka, Jönköping, Örebro, Växjö och Linköping. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Utredningens slutsatser Som ett led i att vara en attraktiv, hälsofrämjande och miljövänlig arbetsgivare är personalavdelningen av uppfattningen att vi bör använda oss av de förmåner som finns för att möjliggöra detta. Dock anser personalavdelningen att det krävs en hel del organisering kring uthyrning av elcyklar innan det skulle vara möjligt att erbjuda våra medarbetare en sådan förmån. I dag finns det inte några möjligheter att klara av det arbete som krävs dels vid uppstart för att få alla rutiner och organisation på plats dels den tid som krävs vid en upphandling. Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
95 Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om vissa förmåner för beskattningsåret 2018 SKV M 2017:17 1 Inledning För vissa förmåner finns allmänna råd (SKV A 2017:25), som även återges i detta meddelande. För värdering av bilförmån finns särskilda föreskrifter, s.k. billistor, allmänna råd (SKV A 2017:23) och meddelande (SKV M 2017:16). Samtliga föreskrifter, allmänna råd, meddelanden och skrivelser som det hänvisas till i meddelandet finns på Skatteverkets webbplats (www.skatteverket.se) under Rättslig vägledning. 2 Allmänna principer om förmånsbeskattning De förmåner som behandlas i detta meddelande är förmåner som utges i annan form än kontanta medel. Alla förmåner som utgått för tjänsten är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren. Från denna huvudprincip finns det undantag, varav några särskilt i inkomstskattelagen (1999:1229), IL, uppräknade förmåner. Den andra typen av undantag avser renodlade personalvårdsförmåner. Med förmån som utgått för tjänsten avses förmåner i anställningsförhållande och uppdragsförhållande, förmåner som lämnas som ersättning för tillfälligt arbete eller skattepliktiga förmåner som av annan anledning ska beskattas som inkomst av tjänst. Skattepliktiga förmåner ska i regel värderas till marknadsvärdet, vilket är det pris man skulle ha fått betala på orten om man själv skaffat sig motsvarande vara eller tjänst. För värdering av vissa förmåner används schabloner. De i meddelandet använda begreppen arbetsgivare och anställd avser normalt också uppdragsgivare eller annan utgivare av förmån samt uppdragstagare eller annan mottagare av förmån. Personalvårdsförmåner och gåvor kan exempelvis erbjudas också uppdragstagare på samma villkor som gäller för anställda. Det finns emellertid situationer där likhetstecken inte kan sättas mellan de olika begreppen. Frågan måste därför särskilt beaktas när det i det enskilda fallet gäller en uppdragsgivare etc. Det är inte möjligt att uttömmande ange i vilka situationer som likhetstecken inte kan sättas. 1
96 SKV M 2017:17 Om arbetsgivaren lämnar en förmån till annan än den anställde, till exempel en anhörig, och detta skett på grund av den anställdes tjänst, är förmånen skattepliktig hos den anställde (indirekt förmån). Av allmänna principer följer också att en förmån eller ersättning, som en anställd får från sin tidigare arbetsgivare och som ges ut på grund av den tidigare tjänsten, skattemässigt bör behandlas enligt de regler som gäller för anställda. Om den anställde betalar för en skattepliktig förmån ska förmånsvärdet sättas ned med det belopp som betalats. För att den anställde ska anses ha betalat för en skattepliktig förmån krävs att betalningen skett med beskattade medel (nettolönen), antingen genom kontant betalning till arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren gör ett avdrag från den anställdes nettolön. En sänkning av den kontanta bruttolönen innebär inte att den anställde har betalat en ersättning för en förmån. Ett bruttolöneavdrag sätter därför inte ner förmånens värde. 2.1 Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag 2.1.1 Arbetsgivaravgifter Värdet av alla skattepliktiga förmåner som utgått på grund av tjänst utgör underlag för socialavgifter. Avgifterna ska normalt betalas i form av arbetsgivaravgifter. I regel är det den som ger ut en skattepliktig förmån som ska betala arbetsgivaravgifter. En grundläggande förutsättning är dock att förmånen är att anse som ersättning för arbete eller att den i annat fall utges med anledning av ett avtal om arbete. Personaloptioner anses utgivna av den arbetsgivare i vars tjänst rättigheten förvärvades. När det gäller skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska dock arbetsgivaravgifter betalas av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Det betyder att om en arbetsgivare betalar en tjänsteresa eller ett hotellrum, men det är resenären eller gästen som får någon form av rabatt eller bonus för framtiden hos reseföretaget eller hotellet, är det arbetsgivaren som ska betala arbetsgivaravgifter inte reseföretaget eller hotellet även om de gett ut förmånen. Rabatten m.m. anses utgiven den månad som arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen utnyttjats. Den anställde är skyldig att senast månaden efter det att förmånen utnyttjats skriftligen eller på liknande sätt lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sin kontrolluppgiftsskyldighet. Uppgifter ska lämnas om förmånens art och omfattning och när den har utnyttjats. Motsvarande gäller om en anställd privat utnyttjar bonus och rabatt som denne fått i samband med köp med eget betalkort eller liknande för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivarens redovisningsskyldighet i skattedeklarationen inträder när det gäller trohetsrabatter först månaden efter det att arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen utnyttjats. 2
97 Om en förmån eller ersättning (annan än personaloption) getts ut eller anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, ska arbetsgivaravgifter betalas av den svenska arbetsgivaren om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige, och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av ersättningen eller förmånen och den skattskyldige. På motsvarande sätt som i fråga om trohetsrabatter ska den som fått ersättningen eller förmånen skriftligen eller på liknande sätt lämna uppgifter om förmånens eller ersättningens omfattning till den svenska arbetsgivaren. Den anställde ska också lämna uppgift om vilken månad förmånen eller ersättningen togs emot. Uppgifterna ska lämnas senast månaden efter det att förmånen eller ersättningen togs emot, dock senast den 15 januari påföljande år. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter kan arbetsgivaren ansöka hos Skatteverket om att få det schablonberäknade förmånsvärdet av fri kost justerat om det finns synnerliga skäl för justering av värdet vid inkomstbeskattningen. Arbetsgivaren kan också ansöka om justering av förmånsvärdet för en bostad, som ligger i Sverige och som inte är semesterbostad, vid beräkning av arbetsgivaravgifter. För det krävs att det schablonberäknade förmånsvärdet för bostaden avviker med mer än 10 % från hyrespriset på orten eller när det finns grund för justering av förmånsvärdet p.g.a. representationsskyldighet m.m. En arbetsgivare som fått beslut om justerat förmånsvärde vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska underrätta den anställde om beslutet. SKV M 2017:17 2.1.2 Skatteavdrag Den som betalar ut kontant ersättning för arbete är skyldig att göra skatteavdrag. Förutsättningen är att ersättningen från en och samma utbetalare uppgår till minst 1 000 kr under inkomståret och att mottagaren inte är godkänd för F-skatt. Huvudarbetsgivaren ska göra skatteavdrag från värdet av kontant ersättning och förmåner enligt skattetabell. För den som inte är huvudarbetsgivare ska skatteavdrag göras med 30 procent av värdet på kontant ersättning och förmåner. Har en utgivare av en förmån inte betalat ut någon kontant ersättning vid samma tillfälle kan skatteavdrag inte göras. I fråga om skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande anses den som utbetalare som har slutligt stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Det är ofta arbetsgivaren. När denne har fått kännedom om att den anställde har utnyttjat förmånen ska den räknas med i underlaget för skatteavdrag (prop. 1996/97:19 s. 92). Om en förmån eller ersättning getts ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, och det inte finns något anställningsförhållande mellan utbetalaren och den som får ersättningen eller förmånen, är det den svenske arbetsgivaren som ska göra skatteavdrag på förmånens värde, dock under förutsättning att 3
98 SKV M 2017:17 förmånen har getts ut på grund av tjänsten hos honom. Den anställde är skyldig att lämna uppgifter om förmånen till sin arbetsgivare i Sverige (prop. 1997/98:133 s. 43 och 51). Bestämmelsen gäller också i uppdragsförhållanden. När det gäller personaloptioner finns en särskild regel som säger att det är den arbetsgivare i vars tjänst rättigheten förvärvades som ska göra skatteavdrag. Har arbetsgivaren fått beslut om justering av förmånsvärdet för schablonvärderad kostförmån eller bostadsförmån vid beräkning av arbetsgivaravgifter, ska det justerade värdet också användas vid beräkning av skatteavdrag. Ett sådant beslut påverkar inte arbetstagarens möjlighet att få ändrad beräkning av sin preliminära skatt. I en ansökan från arbetstagaren bör dock anges att arbetsgivaren har fått ett beslut om justering. Arbetstagaren är inte heller förhindrad att hos arbetsgivaren begära att högre skatteavdrag görs. Arbetsgivaren kan ansöka om beslut från Skatteverket att han vid beräkning av skatteavdrag inte behöver ta hänsyn till förmån av fri hemresa till den del värdet av förmånen inte överstiger ett belopp som är avdragsgillt vid inkomstbeskattningen. Ett sådant beslut som rör skatteavdraget påverkar inte skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. 3 Skattefria förmåner I IL finns bestämmelser om förmåner som under vissa förutsättningar är skattefria - se avsnitt 3.1 14 och 4.4.8. - Fri försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa - Vissa förmåner i samband med fredsbevarande tjänst - Förmåner av begränsat värde - arbetsredskap - Fria arbetskläder och fri uniform - Personalvårdsförmåner - Personalrabatter - Gåvor till anställda i vissa fall - Fri utbildning i vissa fall - Fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad - Fri hälso- och sjukvård utomlands - Läkemedel vid vård utomlands - Fri vaccination - Fri företagshälsovård - Förebyggande behandling och rehabilitering - Fri tandvård i vissa fall - Fri grupplivförsäkring - Fri gruppsjukförsäkring - Fri resa i vissa fall - Fri kost i vissa fall 4
99 3.1 Fri försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa Förmån av fri försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa är inte skattepliktig (11 kap. 2 andra stycket IL). Med reseskydd avses skydd mot skador på person eller egendom som uppkommer vid resa. Reseskyddet kan omfatta bl.a. stöld av och skador på resgods, ansvarsskada, rättsskydd, överfallsskydd, kostnader vid olycksfall eller akut sjukdom, invaliditets- och dödsfallsersättning p.g.a. olycksfallsskada, hemresa vid t.ex. sjukdom eller dödsfall hemma, strejk och andra förseningar. SKV M 2017:17 3.2 Vissa förmåner i samband med fredsbevarande tjänst Förmån av kost och hemresa är skattefri för personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands, (11 kap. 3 IL). 3.3 Varor och tjänster av begränsat värde arbetsredskap Om en vara eller en tjänst, som en anställd får av arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, är förmånen av varan eller tjänsten skattefri, om förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen (11 kap. 8 IL). Skattefriheten gäller även i de fall det är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att han eller hon har tillgång till varan eller tjänsten utanför den ordinarie arbetsplatsen. För att varan eller tjänsten ska anses vara av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna sköta sitt arbete, krävs enligt förarbetena att betydelsen är påtaglig utan att varan eller tjänsten behöver vara direkt nödvändig för arbetet. För skattefrihet krävs vidare att den förmån som den skattskyldige får av varan eller tjänsten är av begränsat värde. I detta ligger bl.a. att förmånsvärdet inte får uppgå till större belopp. Någon absolut beloppsgräns för vad som är begränsat värde finns inte. En persondator anses t.ex. kunna vara ett arbetsredskap av begränsat värde. Flera olika faktorer bör vägas in vid bedömningen, som t.ex. förmånens faktiska värde och om den innebär en faktisk inbesparing i en anställds normala privata levnadskostnader. En ytterligare förutsättning är att förmånen inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Med det avses att det är själva förmånen som sådan eller värdet av den som inte kan särskiljas. Ett exempel på detta nämns i förarbetena användandet av en persondator för privat bruk när datorn lämnats av arbetsgivaren som arbetsredskap. Det ska alltså vara fråga om en närmast ofrånkomlig biförmån. 5
100 SKV M 2017:17 Bestämmelsen har en generell utformning. Den kan därför gälla många olika typer av varor och tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller den anställde och som helt eller delvis har karaktär av arbetsredskap. Frågan om skattefrihet ska bedömas med hänsyn till de särskilda förhållanden som finns i det enskilda fallet (SkU 1994/95:25 s. 18). För skattefrihet krävs att arbetsgivaren direkt betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten. Regeln är alltså inte tillämplig om arbetsgivaren i stället lämnar en kostnadsersättning till den anställde (prop. 1994/95:182 s. 40). Regeln kan inte heller tillämpas om arbetsgivaren låter äganderätten till viss utrustning gå över till den anställde. Elektronisk utrustning och abonnemang mot fast avgift. Privat användning av elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift, som sker på ordinarie arbetsplats i arbetsgivarens lokaler är inte en skattepliktig förmån. I de fall en anställd kan använda elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift för privat användning på ordinarie arbetsplats som inte är i arbetsgivarens lokaler ska en separat bedömning göras för den elektroniska utrustningen eller abonnemang mot fast avgift för varje ordinarie arbetsplats. Om det är av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att han eller hon har tillgång till elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats, är privat användning inte en skattepliktig förmån om förmånen - t.ex. att kunna ringa privata samtal - är svår att särskilja från nyttan i anställningen och förmånen är av begränsat värde för den anställde. I de fall en arbetsgivare tillhandahåller en anställd fler än en elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift så ska det för varje del (mobiltelefon, dator, läsplatta, router) göras en separat bedömning av om utrustningen är av väsentlig betydelse för arbetets utförande. En sådan separat bedömning ska även göras för varje tjänst (mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik) som ingår i abonnemanget. Den skattemässiga bedömningen påverkas inte av vilken standard som den tekniska utrustningen har så länge utrustningen med denna standard är av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Om en anställd får ta med sig elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats utan att det är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och arbetsgivaren tillåter att utrustningen används för privat bruk är både den privata användningen och möjligheten att använda utrustningen privat en skattepliktig förmån. Förmånen att använda arbetsgivarens elektroniska utrustning och abonnemang ska värderas till marknadsvärdet. (Skatteverket 2014-07-09, dnr 131 555207-13/111). 6
101 Terminalglasögon Terminalglasögon med föregående synundersökning är ett exempel på en förmån av begränsat värde som inte beskattas, även om vanliga glasögon anses ingå i den privata sfären som inte kan erbjudas skattefritt av arbetsgivaren. Även andra arbetsglasögon som är nödvändiga för arbetet kan tillhandahållas skattefritt som förmån av begränsat värde. Det kan t.ex. gälla glasögon särskilt anpassade för brandmän, eller glasögon som är inställda på särskilt kort avstånd för särskilda arbetsuppgifter. SKV M 2017:17 Larmanläggning m.m. En larmanläggning i den anställdes bostad kan vara en skattefri förmån enligt 11 kap. 8 IL om larmet primärt installeras för att skydda arbetsgivarens egendom. För att larmet ska anses vara av väsentlig betydelse för arbetet krävs att den anställde regelbundet och varaktigt arbetar i bostaden med dyr och stöldbegärlig utrustning och/ eller regelmässigt förvarar hemliga företagshandlingar i bostaden. Det räcker inte att bara hänvisa till att den anställde arbetar hemma då och då, eller att den anställde har en arbetsgivaren tillhörig dator som arbetsredskap. Åtgärder som överfallslarm och liknande, som en arbetsgivare erbjuder en anställd som blivit allvarligt hotad i arbetet, i syfte att ge honom eller hans familj skydd för person och egendom, är ingen förmån och beskattas därmed inte. Arbetsgivaren bör se till att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis en polisanmälan och liknande. Han bör vara beredd att visa vari hotet består och sin bedömning av allvaret i detta (Skatteverket 2008-08-21, dnr 131 484465-08/111). Betalkort Betalkort har ansetts vara skattefria enligt bestämmelsen om förmån av begränsat värde när de tillhandahållits anställda som på grund av tjänsteresor hade behov av att kunna göra reseutlägg för arbetsgivarens räkning (RÅ 2002 ref. 109). Bredband I ett ej överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden den 30 juni 2003 har installation av bredbandsuppkoppling i bostaden bedömts vara en sådan förmån av begränsat värde som är skattefri för de anställda, för vilka uppkopplingen är av väsentlig betydelse för deras arbete. De anställda hade bl.a. behov av att kunna ta direktkontakt med huvudkontoret i USA, vilket pga. tidsskillnaden måste ske från bostaden. En förutsättning för skattefriheten är att arbetsgivaren tillhandahåller tjänsten, t.ex. genom att teckna bredbandsabonnemanget för den anställde och löpande betala tjänsten direkt till leverantören. En annan möjlighet är att arbetsgivaren ingår ett avtal med leverantören om att han ska stå som betalningsansvarig mot leverantören för ett visst 7
102 SKV M 2017:17 abonnemang, och att arbetsgivaren därefter också löpande betalar kostnaderna direkt till leverantören. Tidningar Att fritt få tidningar hem till bostaden kan vara skattefritt i vissa fall. I RÅ 2004 ref. 101 har förmån av fria dagstidningar som en chefredaktör för en dagstidning fått av arbetsgivaren ansetts skattefri enligt 11 kap. 8 IL. Skattefriheten gällde även om det var en tidning av nyhets- eller allmänpolitisk karaktär och även om den skattskyldige inte hade ytterligare en tidning som han betalat för. Förmånen att få en fri tidning utdelad i bostaden är skattefri för personer för vilka det är av väsentlig betydelse för arbetet att ha tillgodogjort sig innehållet i tidningen före arbetsdagens början. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, måste en arbetsgivare i ett dagstidningsföretag i regel anses ha ett starkt intresse av att anställda med journalistiska arbetsuppgifter tar del av det som skrivs i branschen. Hit räknas personer som arbetar som journalister, fotografer, grafisk personal samt personal tillhörande ledningsgruppen (Skatteverket 2005-05-02, dnr 130 225096-05/111). För anställda i allmänhet torde det för arbetets del räcka att ha tillgång till en eller flera tidningar på arbetsplatsen. Utbildning Utbildning som arbetsgivaren bekostar kan naturligtvis vara till nytta för den anställde t.ex. när han eller hon söker ett nytt arbete, och därför innebära en inbesparing av levnadskostnaderna. Om utbildningen är väsentlig för arbetet kan den ändå i vissa fall vara skattefri för den anställde enligt bestämmelsen om förmån av begränsat värde. Om utbildningen däremot inte har samband med verksamheten eller där sambandet med verksamheten är svagt kan förmånsbeskattning bli aktuell (prop. 1995/96:152 s. 41). Utbildning som arbetsgivaren bekostar och som betingas av verksamheten är skattefri då den jämställs med utförande av arbetet (se avsnitt 3.8.1). TV-avgift TV-avgift som betalas av arbetsgivaren för den anställdes privata TV-innehav kan normalt inte vara en förmån av begränsat värde. En sådan förmån innebär en typisk inbesparing i den anställdes privata levnadskostnader. Kostnader för särskilda abonnemang utöver TVavgiften, som arbetsgivaren betalar för den anställdes räkning för att denne ska kunna se vissa specifika TV-kanaler som krävs för arbetet, t.ex. utländska nyhetskanaler, kan i undantagsfall omfattas av bestämmelsen i 11 kap. 8 IL (Skatteverket 2006-01-24, dnr 131 48639-06/111). Se även avsnitt 4.12 Förmån av fri telefon, TV-avgift, tidning och tidskrift. 8
103 Medlemsavgifter och serviceavgifter Personliga medlemsavgifter i olika yrkes- och branschföreningar eller andra intresseföreningar som arbetsgivaren betalar för den anställdes räkning är skattepliktiga för den anställde. Det gäller oavsett om medlemskapet helt är kopplat till tjänsten eller inte. Skälet till att det ses som en personlig levnadskostnad för den anställde som beskattas om arbetsgivaren betalar den, är det avdragsförbud för medlemsavgifter som gäller enligt 9 kap. 2 IL och som upprätthålls strikt i praxis. Många yrkes- och branschföreningar tar förutom medlemsavgiften ut en särskild serviceavgift för tjänster till medlemmarna, t.ex. medlemstidningar, facklitteratur, kurser, seminarier och konferenser. Om serviceavgiften hålls åtskild från medlemsavgiften, exempelvis genom att den förmedlas genom ett särskilt servicebolag eller på annat sätt faktureras särskilt, behandlas den skattemässigt inte som en medlemsavgift. I de fall medlemskapet är av väsentlig betydelse för arbetet är serviceavgiften en skattefri förmån för den anställde. Vidare förekommer det att anställda i sitt arbete ingår i yrkes- eller branschnätverk av skilda slag. Tjänster som erbjuds av sådana nätverk i form av information och fortbildning inom det egna yrkesområdet eller för en viss typ av befattningshavare beskattas inte eftersom det då inte är fråga om medlemsavgifter. SKV M 2017:17 Träningsutrustning Vissa yrkesgrupper, t.ex. inom Försvarsmakten, räddningstjänsten och polisen, har en reglerad skyldighet att hålla sig i fysiskt trim. För sådana grupper kan enligt Skatteverkets uppfattning träningsskor och annan träningsutrustning anses som en förmån av begränsat värde som är skattefri (Skatteverket 2010-12-15, dnr 131 693990-10/111). 3.4 Fri uniform och fria arbetskläder Förmån av fri uniform och andra arbetskläder är skattefri för mottagaren. Med arbetskläder avses, förutom skydds- och överdragskläder, kläder som är särskilt avpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 IL). 3.4.1 Uniform I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Som skattefri uniform bör anses sådan en klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller annan arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning. Till en uniform kan även särskilda skor och kängor höra. I sådana fall anses även skodonen skattefria. 9
104 SKV M 2017:17 3.4.2 Arbetskläder I förarbetena till bestämmelsen om fria arbetskläder (prop. 1987/88:52 s. 58-59) sägs bl.a. följande. Arbetskläder som på grund av arbetets beskaffenhet utsätts för starkt slitage, kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt snabbt bör undantas från beskattning. Exempel på yrkesgrupper som kan anses ha sådana arbetskläder är betongarbetare, murare, smidesarbetare och svetsare. Även kläder som är särskilt avpassade för arbetet och som inte lämpligen kan användas privat bör undantas från beskattning. Så kan vara fallet på grund av klädernas utformning, t.ex. snitt och färgsättning eller på grund av att de är särskilt utpräglade för det slags yrkesutövning det är fråga om, t.ex. kläder som ska användas av anställda i ett företag inom livsmedels-, restaurang- och hotellnäringen eller i sjukvården. Skattefrihet bör dock inte generellt gälla för kläder av enhetlig typ som av tradition bärs av anställda i vissa verksamheter. I de fallen rör det sig många gånger om kläder som med fördel också kan användas privat. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Förmån av arbetskläder av sådan typ som i och för sig lämpar sig för privat bruk, t.ex. kostym och dräkt, bör anses vara skattefri om arbetsgivarens namn, symbol eller logotyp är varaktigt applicerat på klädseln på ett sätt som gör att den märkbart avviker från vanliga kläder och därför inte kan antas komma att användas privat. Om en arbetsgivare vill tillhandahålla sina anställda ordinära klädesplagg, t.ex. jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor, utan att skatteplikt ska uppkomma bör alltså vissa krav vara uppfyllda. Kläderna bör - utgöra arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas i tjänsten, - vara obligatoriska för den anställde att använda i tjänsten, - vara avpassade för tjänsten, dvs. plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och - vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga plagg. För skattefrihet för sådana plagg räcker det således inte att de är försedda med logotyp, eller att plaggen enligt avtal inte får användas privat, utan samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda (Skatteverket 2009-06-15, dnr 131 525668-09/111). Skattefrihet bör dock enligt samma ställningstagande gälla om anställda i samband med särskilda arbetsuppgifter tillfälligt lånar plagg som arbetsgivaren äger och förvarar på arbetsplatsen för att kunna användas av olika anställda, t.ex. i samband med framträdande på scen. 10
105 3.5 Personalvårdsförmåner Personalvårdsförmåner som riktar sig till hela personalen är skattefria. Med personalvårdsförmån avses förmån av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan avser enklare åtgärder, vilka syftar till att skapa trivsel och samhörighet i arbetet och en god psykisk och fysisk hälsa hos personalen eller som annars utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 IL). Som personalvårdsförmåner räknas uttryckligen sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård (11 kap. 12 IL). Med enklare förtäring avses således kaffe, bulle, godis, frukt, smörgås m.m. Inköp av förfriskningar och annan enklare förtäring som exempelvis kaffe, bulle, godis, frukt, smörgås under tjänsteresa som anställda själva gör och där arbetsgivaren står för kostnaden direkt eller indirekt via olika bonusprogram är inte att jämställa med skattefri personalvårdsförmån. Om arbetsgivaren betalar en sådan förmån ska den anställde beskattas för värdet av förmånen (Skatteverket 2017-03-21, dnr. 131 127035-17/111. Om kost som tillhandahålls på arbetsplatsen är så omfattande att den ersätter en normal frukost, lunch eller middag är den inte en skattefri personalvårdsförmån. Bekostar arbetsgivaren sådan kost och den inte intas vid extern eller intern representation utgör den en skattepliktig förmån. Om extern och intern representation se vidare avsnitt 4.4.8.3. Som personalvårdsförmån räknas även enklare slag av motion och annan friskvård, se vidare avsnitt 3.5.1 Även om en aktivitet inte direkt kan hänföras till friskvård, kan den ändå vara en skattefri personalvårdsförmån för de anställda. Hit hör t.ex. körsång på arbetsplatsen. Även enklare former av personalstöd i form av rådgivning vid personliga krissituationer kan falla in under begreppet personalvårdsförmåner. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Kännetecknande för personalvårdsförmåner är att de tillhandahålls på arbetsplatsen. Med arbetsgivarens arbetsplatser avses varje plats där arbete utförs för arbetsgivarens räkning mer än helt tillfälligt. Undantag görs dock för vissa personalvårdsförmåner som av sedvänja tillhandahålls utanför arbetsplatsen, t.ex. personalutflykter. En sådan förmån är då skattefri (prop. 1987/88:52 s. 71). Även motionsförmåner kan med bibehållen skattefrihet tillhandahållas utanför arbetsplatsen (prop.2002/03:123 s. 14) se vidare avsnitt 3.5.1. Personalvårdsförmåner kan utgå på grund av sedvänja inom ett visst yrke eller inom en viss verksamhet. Vad som är skattefri förmån på en SKV M 2017:17 11
106 SKV M 2017:17 arbetsplats behöver nödvändigtvis inte vara det på alla andra arbetsplatser. Klassiska exempel är fri hårvård för frisörer och fria bad för den som är anställd på badhus (prop. 1987/88:52). Även liftkort för anställda vid skidanläggning har godtagits som skattefri personalvårdsförmån på grund av sedvänja. Om personalvårdsförmånen kan bytas ut mot kontanter inträder skatteplikt, inte bara för den som faktiskt tar emot pengarna utan även för dem som väljer att utnyttja förmånen i sig. Själva möjligheten att byta förmånen mot kontanter utlöser skatteplikt. Detta gäller för alla slag av personalvårdsförmåner. Enligt ett inte överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden den 19 juni 2003 för detta även med sig att personalvårdsförmåner inte får göras beroende av s.k. bruttolöneavdrag. Med hela personalen avses enligt RÅ 2001 ref. 44 i detta sammanhang samtliga anställda på en arbetsplats oavsett anställningsform. Även vikarier och tillfälligt anställda ska således erbjudas de personalvårdsförmåner som tillhandahålls på arbetsplatsen, såsom förfriskningar och liknande. Dock behöver personalvårdsförmåner i denna form bara rikta sig till personer i aktiv tjänst och således inte till dem som av olika skäl är tjänstlediga. Även erbjudande om motion ska rikta sig till företagets hela personal, se vidare avsnitt 3.5.1. Hos större arbetsgivare såsom kommuner och koncerner m.fl. som har verksamhet på flera olika platser, kan det vara svårt att erbjuda hela personalen personalvårdsförmåner av precis samma innehåll. Av praktiska skäl måste därför godtas att den närmare utformningen av personalvårdsförmånerna vad gäller innehåll och administration får lösas inom varje naturligt avgränsad arbetsplats för sig. Förmåner som en anställd får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem räknas inte som personalvårdsförmåner. De är därmed skattepliktiga. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Med kuponger bör i detta sammanhang förstås värdekuponger eller liknande betalningssystem som mera allmänt kan användas för betalning av vara eller tjänst eller i övrigt utnyttjas på ett sätt som i realiteten bestäms av den anställde. Kuponger, som enbart ger den anställde möjlighet till enklare slag av motion och friskvård vid motionsanläggningar och liknande bör inte ses som värdekuponger. Ett system med friskvårdscheckar som används för att ge tillträde till olika motionsanläggningar anses inte strida mot det s.k. kupongförbudet, se avsnitt 3.5.1 12
107 3.5.1 Motion och annan friskvård (ny lydelse från 19 januari 2018, lydelsen kan tillämpas för hela inkomståret) Nuvarande regler om skattefri motion och annan friskvård har anpassats till att formerna för motionen har utvecklats och att sättet för att utöva motionen förändrats. Enligt nuvarande regler kan arbetsgivare skattefritt ge anställda möjlighet till enklare slag av motion och friskvård på arbetsplatsen liksom på särskilda platser som på gym, hos friskvårdsföretag, vid sportanläggning och liknande. Även vissa mobilappar, t.ex. med enklare registreringsprogram för motion, bör anses skattefria oavsett att de även kan användas på fritiden. Arbetsgivare kan däremot inte skattefritt tillhandahålla utrustning eller webbtjänster för motion eller annan friskvård i den anställdes bostad. Endast i undantagsfall bör godtas att sådana förmåner tillhandahålls i den anställdes bostad (Skatteverket, 2015-03-25, dnr 131 160864-15/111). En arbetsgivare kan ge personalen möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård genom att subventionera aktiviteten helt eller delvis mot uppvisande av kvitto, så kallat friskvårdsbidrag. Friskvårdsbidraget måste erbjudas med lika stort belopp och samma villkor till hela personalen. Motionen eller friskvården ska vara av enklare slag och mindre värde. Om förmånen tillhandahålls i form av friskvårdsbidrag görs bedömningen av mindre värde i första hand i förhållande till friskvårdsbidragets storlek. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men det är Skatteverkets uppfattning att om arbetsgivaren erbjuder de anställda ett friskvårdsbidrag kan ett sammanlagt belopp om 5 000 kr per anställd och år godtas som mindre belopp även om friskvårdsbidraget används som en delbetalning för motion eller friskvård som under ett år uppgår till mer än 5 000 kr. Friskvårdsbidraget om 5 000 kr är ett totalbelopp som gäller den anställdes utgifter för motion och annan friskvård. Om arbetsgivaren har betalat ut ett högre friskvårdsbidrag än 5 000 kr som den anställde använt för motion av enklare slag ska den anställde beskattas för det belopp som överstiger 5 000 kr. Om arbetsgivaren istället för att utge frisvårdsbidrag betalar exempelvis ett gymkort för de anställda så ryms som exempel ett vanligt årskort på gym inom definitionen för enklare slag och mindre värde även om kostnaden överstiger 5 000 kr. För att en enstaka aktivitet ska anses vara av enklare slag och mindre värde bör kostnaden normalt inte överstiga 1 000 kr per tillfälle. Den totala kostnaden per år för enstaka aktiviteter bör inte överstiga ett totalt belopp som betraktas som mindre värde. Enstaka dyrbara aktiviteter betraktas inte som förmån av mindre värde. Om arbetsgivaren bekostar en sådan aktivitet oavsett om det sker genom frisvårdsbidrag eller genom att arbetsgivaren betalar ersättningen direkt till arrangören eller utföraren av tjänsten ska den anställde beskattas för förmånen. SKV M 2017:17 13
108 SKV M 2017:17 Om arbetsgivaren tillhandahållit den anställde motion och friskvård som inte uppfyller kraven för enklare slag och mindre värde är hela förmånen skattepliktig. (Skatteverket, 2015-03-26, dnr 131 176330-15/111). Det samma gäller om arbetsgivaren via friskvårdsbidraget ersatt en motionsaktivitet som inte är av enklare slag exempelvis deltagande i motorsport eller fallskärmshoppning. Erbjudande om motion ska rikta sig till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande om personalvårdsförmåner. Möjligheten till motion och annan friskvård bör kvarstå även vid frånvaro på grund av sjukskrivning och föräldraledighet. Det innebär att förmånen blir skattepliktig, om den utformas på ett sådant sätt att den i praktiken begränsar sig till en grupp av anställda. Skattefriheten påverkas däremot inte av om arbetsgivaren inte erbjuder de aktuella förmånerna till anställda som är tjänstlediga på grund av annan anställning eller studier. Formerna för hur motionen kommer de anställda till del är normalt av underordnad betydelse. Exempelvis kan man tänka sig särskilda arrangemang för tillfälligt anställda, t. ex. i form av klippkort (prop. 2002/03:123 s. 15) Det kan finnas skäl att medge särlösningar för en funktionshindrad, som t.ex. innebär att denne kan utöva sin friskvård i bostaden. Om arbetsgivaren erbjuder sina anställda ett visst belopp att använda för motions och friskvård bör ett sådant belopp vara lika för alla anställda oavsett var i organisationen de arbetar. Huvudregeln är att alla anställda ska få samma förmån även värdemässigt. En arbetsgivare bör dock i vissa fall kunna erbjuda en begränsad förmån eller ett begränsat belopp som utlägg ersätts med. Det kan som exempel gälla anställda som arbetar deltid eller enbart arbetar tillfälligt som timanställda. Arbetsgivaren bör i dessa fall kunna proportionera beloppet som de anställda ersätts med utifrån de anställdas arbetstid (Skatteverket 2017-04-12, dnr. 131 145503-17/111). Friskvårdscheckar En arbetsgivare kan ge personalen möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård genom att ge anställda checkar, kuponger, eller andra handlingar som ger tillträde till en godkänd motionsanläggning. Systemet ska vara så utformat att arbetsgivaren har full insyn över vilket slag av aktivitet som respektive check, kupong etc. kan användas till av de anställda. Arbetsgivaren ska också kunna följa upp hur de använts (Skatteverket 2007-05-25, dnr 131 242815-07/111). Dessa krav anses uppfyllda om det på checken/kupongen eller kuponghäftet finns personlig information om företagets namn och den anställde, anges att den endast kan användas för godkända former av motion och annan friskvård, inte kan bytas mot varor eller kontanter, kan följas upp genom återrapportering till arbetsgivaren. 14
109 Den personliga informationen kan vara förtryckt eller på annat sätt angiven av arbetsgivaren. Vidare ska det finnas plats för den anställde att kvittera med sin namnteckning. SKV M 2017:17 Motions- och friskvårdsaktiviteter Skattefriheten omfattar motion eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag. Det kan gälla t.ex. gymnastik, styrketräning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis eller squash. Även träning med en personlig tränare som sker på en träningsanläggning anses som enklare slag av motion. Till det skattefria området bör räknas vanliga lagidrotter som t.ex. volleyboll, fotboll, handboll och bandy. HFD har i en dom den 12 januari 2018, mål nr 4301-17 öppnat upp för att även golf på pay and play-banor och driving range kan omfattas av definitionen av enklare slag av motion. HFD skriver bland annat att förutsättningarna för att spela golf, liksom synen på sporten, har förändrats väsentligt sedan slutet av 1980-talet. Det är Skatteverkets uppfattning att även synen på andra motionsformer såsom ridning, utförsåkning, segling, dykning och kajakpaddling har förändrats under åren och att dessa motionsformer numera inte kan anses falla utanför området enklare slag av motion när arbetsgivaren ger ut förmånen i form av friskvårdsbidrag. Vissa av dessa motionsformer är dock så dyra att om arbetsgivaren betalar hela årsavgiften för motionen så uppfyller motionen inte längre kraven på mindre värde. Andra former för utövande av friskvård är t.ex tai chi, qigong och olika former av yoga även graviditetsyoga. Som friskvård räknas också kostrådgivning, information om stresshantering och s.k. kontorsmassage (prop. 2002/03:123 s. 14 15). I begreppet kontorsmassage ryms olika behandlingar som är avstressande, eller som syftar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet i exempelvis axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma i samband med ensidigt arbete. Förutom vanlig kroppsmassage kan nämnas exempelvis rosenterapi, akupunktur, akupressur, kinesiologi, zonterapi, ljusterapi, homeopati, osteopati och floating rest (se bl.a. Skatteverket 2005-04-27, dnr 130 205744-05/111). Hit räknas även behandling enligt Feldenkraispedagogiken. Tillträde till frilufts- och strövområden för joggning, stavgång eller vanliga promenader kan också ses som skattefri friskvård, även om sådana områden sällan är avgiftsbelagda. Även enklare slag av fotvård eller fotmassage kan ses som friskvård. Som friskvård kan även erbjudas profylaxkurser för blivande föräldrar. Kurser om rökavvänjning kan erbjudas personalen som skattefri friskvård. Skattefriheten bör dock inte gälla för nikotinprodukter som kursdeltagarna använder under kurstiden och därefter. Även kurser med inslag av individuell kost- och motionsrådgivning kan vara skattefri friskvård om erbjudandet riktar sig till hela personalen (se ställningstagandet ovan). 15
110 SKV M 2017:17 Undantagna aktiviteter Subvention av aktiviteter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning omfattas inte av skattefriheten. Exempel på detta är pistolskytte, agility, bridge, schack och körsång. Inte heller omfattas fiske, jakt och andra friluftsaktiviteter och naturupplevelser. Körsång på arbetsplatsen kan dock räknas som en vanlig personalvårdsförmån. Undantaget från beskattning gäller inte heller sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning, som t.ex. fallskärmshoppning, hästkörning och motorsport (jfr SkU 1987/88:8 s.42 och prop. 2002/3:123 s. 15). Idrottsutrustning m.m. En förmån som innebär att arbetsgivaren lånar ut idrottsredskap eller annan utrustning av mindre värde och enklare slag, t.ex. gångstavar, är skattefri för den anställde. Om arbetsgivaren lånar ut dyrbarare idrottsredskap som den anställde dessutom kan ta med hem till bostaden uppkommer en skattepliktig förmån. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Klädutrustning av mindre värde och enklare slag, t.ex. T-shirts och enklare träningsoveraller, som är försedd med arbetsgivarens reklamtryck bör anses som en skattefri förmån. Om arbetsgivaren däremot bekostar dyrbarare klädutrustning eller träningsskor, är förmånen skattepliktig. För vissa yrkesgrupper, t.ex. inom Försvarsmakten, räddningstjänsten och polisen, som har en reglerad skyldighet att hålla sig i fysiskt trim, kan dock träningsskor och annan träningsutrustning anses som en förmån av begränsat värde som är skattefri (Skatteverket 2010-12-15, dnr 131 693990-10/111). Friskvårdsbidraget kan inte användas för att hyra eller köpa utrustning. Startavgifter m.m. Kontanta utlägg i form av entréavgifter till idrottsevenemang, individuella startavgifter i tävlingar och medlemsavgifter i idrottsföreningar av olika slag är skattepliktiga om arbetsgivaren betalar dem. Om arbetsgivaren betalar avgifter för anmälan av lag till motionslopp eller idrottsarrangemang som avser motion av enklare slag uppkommer inte någon skattepliktig förmån för deltagarna. En av arbetsgivaren gjord gruppanmälan till motionsevenemang kan godtas även om evenemanget saknar en särskild tävlingsklass för lag, förutsatt att motionen är av enklare slag (löpning, cykel, skidåkning m.m.) och att erbjudandet om deltagande riktar sig till alla anställda. Om ett motionsevenemang som anges ovan medför resor och/eller övernattning bör de anställda beskattas i den delen om arbetsgivaren 16
111 svarar för kostnaderna. Se vidare Skatteverket 2005-04-27, dnr 130 205744-05/111 och 2006-04-28, dnr 131 233 241-06/111. SKV M 2017:17 3.5.1 Motion och annan friskvård (tidigare lydelse) Nuvarande regler om skattefri motion och annan friskvård har anpassats till att formerna för motionen har utvecklats och att sättet för att utöva motionen förändrats. Enligt nuvarande regler kan arbetsgivare skattefritt ge anställda möjlighet till enklare slag av motion och friskvård på arbetsplatsen liksom på särskilda platser som på gym, hos friskvårdsföretag, vid sportanläggning och liknande. Även vissa mobilappar, t.ex. med enklare registreringsprogram för motion, bör anses skattefria oavsett att de även kan användas på fritiden. Arbetsgivare kan däremot inte skattefritt tillhandahålla utrustning eller webbtjänster för motion eller annan friskvård i den anställdes bostad. Endast i undantagsfall bör godtas att sådana förmåner tillhandahålls i den anställdes bostad (Skatteverket, 2015-03-25, dnr 131 160864-15/111). Vidare kan den anställde själv betala motionsavgiften, och mot kvitto få ersättning från arbetsgivaren för hela eller del av sitt utlägg. Arbetsgivaren kan ersätta en anställds utlägg vare sig det avser årskort, klippkort, enkelbiljetter, eller elektroniska varianter av dessa, utan att skattefriheten påverkas, under förutsättning att betalningen avser förmåner som uppfyller kriterierna för skattefri motions- eller friskvårdsaktivitet. Om arbetsgivaren ersätter den anställde för kostnad för motion och friskvård som inte är av enklare slag eller mindre värde är ersättningen skattepliktig. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren ersatt den anställde för hela eller del av kostnaden (Skatteverket, 2015-03-26, dnr 131 176330-15/111). Bedömningen av vad som avses med mindre värde bör göras för olika slag av personalvårdsförmåner för sig. Däremot bör värdet av samma slag av personalvårdsförmåner, t.ex. friskvårdsaktiviteter som simning och gymnastik, läggas samman så att de inte överstiger vad som kan anses som mindre värde (Skatteverket 2005-04-27, dnr 130 205744-05/111). Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen. För att en enstaka aktivitet ska anses vara av enklare slag och mindre värde bör kostnaden normalt inte överstiga 1 000 kr per tillfälle. Den totala kostnaden per år för enstaka aktiviteter bör inte överstiga ett totalt belopp som betraktas som mindre värde. Enstaka dyrbara aktiviteter betraktas inte som förmån av mindre värde. Erbjudande om motion ska rikta sig till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande om personalvårdsförmåner. Möjligheten till motion och annan friskvård bör kvarstå även vid frånvaro på grund av sjukskrivning och 17
112 SKV M 2017:17 föräldraledighet. Det innebär att förmånen blir skattepliktig, om den utformas på ett sådant sätt att den i praktiken begränsar sig till en grupp av anställda. Skattefriheten påverkas däremot inte av om arbetsgivaren inte erbjuder de aktuella förmånerna till anställda som är tjänstlediga på grund av annan anställning eller studier. Formerna för hur motionen kommer de anställda till del är normalt av underordnad betydelse. Exempelvis kan man tänka sig särskilda arrangemang för tillfälligt anställda, t. ex. i form av klippkort (prop. 2002/03:123 s. 15) Det kan finnas skäl att medge särlösningar för en funktionshindrad, som t.ex. innebär att denne kan utöva sin friskvård i bostaden. Om arbetsgivaren erbjuder sina anställda ett visst belopp att använda för motions och friskvård bör ett sådant belopp vara lika för alla anställda oavsett var i organisationen de arbetar. Huvudregeln är att alla anställda ska få samma förmån även värdemässigt. En arbetsgivare bör dock i vissa fall kunna erbjuda en begränsad förmån eller ett begränsat belopp som utlägg ersätts med. Det kan som exempel gälla anställda som arbetar deltid eller enbart arbetar tillfälligt som timanställda. Arbetsgivaren bör i dessa fall kunna proportionera beloppet som de anställda ersätts med utifrån de anställdas arbetstid (Skatteverket 2017-04-12, dnr. 131 145503-17/111). Friskvårdscheckar En arbetsgivare kan ge personalen möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård genom att ge anställda checkar, kuponger, eller andra handlingar som ger tillträde till en godkänd motionsanläggning. Systemet ska vara så utformat att arbetsgivaren har full insyn över vilket slag av aktivitet som respektive check, kupong etc. kan användas till av de anställda. Arbetsgivaren ska också kunna följa upp hur de använts (Skatteverket 2007-05-25, dnr 131 242815-07/111). Dessa krav anses uppfyllda om det på checken/kupongen eller kuponghäftet finns personlig information om företagets namn och den anställde, anges att den endast kan användas för godkända former av motion och annan friskvård, inte kan bytas mot varor eller kontanter, kan följas upp genom återrapportering till arbetsgivaren. Den personliga informationen kan vara förtryckt eller på annat sätt angiven av arbetsgivaren. Vidare ska det finnas plats för den anställde att kvittera med sin namnteckning. Friskvårdsaktiviteter Skattefriheten omfattar endast motion eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag. Det kan gälla t.ex. gymnastik, styrketräning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis eller squash. Träning med en personlig tränare anses inte som enklare slag av motion. Till det skattefria området bör räknas vanliga lagidrotter som 18
113 t.ex. volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Andra former för utövande av motion och annan friskvård är t.ex. spinning, tai chi, qigong och olika former av yoga även graviditetsyoga. Som friskvård räknas också kostrådgivning, information om stresshantering och s.k. kontorsmassage (prop. 2002/03:123 s. 14 15). I begreppet kontorsmassage ryms olika behandlingar som är avstressande, eller som syftar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet i exempelvis axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma i samband med ensidigt arbete. Förutom vanlig kroppsmassage kan nämnas exempelvis rosenterapi, akupunktur, akupressur, kinesiologi, zonterapi, ljusterapi, homeopati, osteopati och floating rest (se bl.a. Skatteverket 2005-04-27, dnr 130 205744-05/111). Hit räknas även behandling enligt Feldenkraispedagogiken. Tillträde till frilufts- och strövområden för joggning, stavgång eller vanliga promenader kan också ses som skattefri friskvård, även om sådana områden sällan är avgiftsbelagda. Även enklare slag av fotvård eller fotmassage kan ses som friskvård. Som friskvård kan även erbjudas profylaxkurser för blivande föräldrar. Kurser om rökavvänjning kan erbjudas personalen som skattefri friskvård. Skattefriheten bör dock inte gälla för nikotinprodukter som kursdeltagarna använder under kurstiden och därefter. Även kurser med inslag av individuell kost- och motionsrådgivning kan vara skattefri friskvård om erbjudandet riktar sig till hela personalen (se ställningstagandet ovan). SKV M 2017:17 Undantagna aktiviteter Subvention av aktiviteter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning omfattas inte av skattefriheten. Exempel på detta är pistolskytte, agility, bridge, schack och körsång. Inte heller omfattas fiske, bergsklättring och andra friluftsaktiviteter och naturupplevelser. Körsång på arbetsplatsen kan dock räknas som en vanlig personalvårdsförmån. Undantaget från beskattning gäller inte heller sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning, som t.ex. golf, segling, ridning och utförsåkning (jfr SkU 1987/88:8 s.42 och prop. 2002/3:123 s. 15). Idrottsutrustning m.m. En förmån som innebär att arbetsgivaren lånar ut idrottsredskap eller annan utrustning av mindre värde och enklare slag, t.ex. gångstavar, är skattefri för den anställde. Om arbetsgivaren lånar ut dyrbarare idrottsredskap som den anställde dessutom kan ta med hem till bostaden uppkommer en skattepliktig förmån. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. 19
114 SKV M 2017:17 Klädutrustning av mindre värde och enklare slag, t.ex. T-shirts och enklare träningsoveraller, som är försedd med arbetsgivarens reklamtryck bör anses som en skattefri förmån. Om arbetsgivaren däremot bekostar dyrbarare klädutrustning eller träningsskor, är förmånen skattepliktig. För vissa yrkesgrupper, t.ex. inom Försvarsmakten, räddningstjänsten och polisen, som har en reglerad skyldighet att hålla sig i fysiskt trim, kan dock träningsskor och annan träningsutrustning anses som en förmån av begränsat värde som är skattefri (Skatteverket 2010-12-15, dnr 131 693990-10/111). Startavgifter m.m. Kontanta utlägg i form av entréavgifter till idrottsevenemang, individuella startavgifter i tävlingar och medlemsavgifter i idrottsföreningar av olika slag är skattepliktiga om arbetsgivaren betalar dem. Om arbetsgivaren betalar avgifter för anmälan av lag till motionslopp eller idrottsarrangemang som avser motion av enklare slag uppkommer inte någon skattepliktig förmån för deltagarna. En av arbetsgivaren gjord gruppanmälan till motionsevenemang kan godtas även om evenemanget saknar en särskild tävlingsklass för lag, förutsatt att motionen är av enklare slag (löpning, cykel, skidåkning m.m.) och att erbjudandet om deltagande riktar sig till alla anställda. Om ett motionsevenemang som anges ovan medför resor och/eller övernattning bör de anställda beskattas i den delen om arbetsgivaren svarar för kostnaderna. Se vidare Skatteverket 2005-04-27, dnr 130 205744-05/111 och 2006-04-28, dnr 131 233 241-06/111. 3.6 Personalrabatter Personalrabatt är skattefri om den avser köp av en vara eller en tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud (11 kap. 13 IL). Skattefriheten gäller däremot inte om rabatten är en direkt ersättning för utfört arbete, om den överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder eller om den uppenbart överstiger personalrabatt som är sedvanlig i branschen. I fråga om skattepliktiga rabatter, se avsnitt 4.10. Med koncern i detta sammanhang avses såväl svenska som utländska koncerner. Svenska koncerner är sådana i lag definierade koncernbegrepp som finns i 1 kap. 11 aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 4 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och 1 kap. 4 årsredovisningslagen (1995:1554). I dessa lagrum anges att moderföretag och dotterföretag tillsammans utgör en koncern. Ordinarie utbud Begreppet ordinarie utbud innebär att det ska vara varor eller tjänster som i första hand bjuds ut på marknaden till andra än personalen. Uttrycket ordinarie markerar också att skattefri personalrabatt endast 20
115 kan ges på varor ur ett sortiment som arbetsgivaren normalt har till försäljning. Om arbetsgivaren köper in varor som inte ingår i det ordinarie utbudet och säljer dem vidare till de anställda ska de beskattas för skillnaden mellan marknadspriset och vad de har betalat till arbetsgivaren. Med säljarens ordinarie utbud avses inte heller anskaffningar som görs för verksamheten, som t.ex. förbrukningsartiklar, inventarier, maskiner o.d. (prop. 1994/95:182 s. 36). SKV M 2017:17 Affärsmässig rabatt De skattefria rabatterna har i lagtexten knutits till vad som på affärsmässiga grunder är möjligt för en konsument att få på marknaden. Enbart sådana rabatter som en arbetsgivare på affärsmässiga grunder uthålligt kan ge sina största kunder bör omfattas av skatteförmånen. Tillfälligt starkt nedsatta priser kan i vissa fall vara ett uttryck för marknadspriset. Om ett starkt nedsatt pris erbjuds de anställda måste arbetsgivaren - för att prisnedsättningen inte ska komma att betraktas som en skattepliktig förmån - kunna dokumentera att han även generellt tillämpat detta pris i utbudet mot sina kunder. Vid en kraftig prissänkning i förhållande till vad som är ordinarie marknadspris torde det i regel inte finnas utrymme att lämna ytterligare kundrabatter till de största kunderna. Därmed skulle det inte heller finnas något utrymme för att ge ytterligare rabatt som skattefri personalrabatt (nämnd prop. s. 35). Vid bedömningen av rabattens storlek bör en jämförelse göras med varans eller tjänstens marknadspris i konsumentledet. Marknadspriset på varan eller tjänsten ska således vara detsamma oberoende av om den anställde arbetar i ett tillverkningsföretag eller i detaljistledet. Jämförelse ska göras med priset för en vara eller tjänst till konsument. Skattepliktig rabatt Om arbetsgivaren inte alls tar betalt av den anställde eller säljer till ett pris som understiger vad som annars kan godtas som skattefri personalrabatt ska beskattning ske som för lön för ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadspriset och vad den anställde betalat. Personalrabatt är även skattepliktig om förmånen får bytas ut mot kontant ersättning, förmånen inte riktar sig till hela personalen, eller en gäller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Att personalrabatt tillgodoförs ett en anställds kundkort i efterhand och inte direkt vid köpet innebär inte att rabatten anses utbytt mot kontanter. Sådan rabatt kan således vara skattefri om förutsättningarna för skattefrihet i övrigt är uppfyllda (RÅ 2001 ref. 73). Sedvanlig personalrabatt 21
116 SKV M 2017:17 Även om en arbetsgivare i normalfallet ska kunna tillämpa samma rabatt vid försäljning till sina anställda som han i rabatt ger sina största kunder bör den i branschen sedvanliga rabattnivån utgöra en begränsning för vad som är rimligt och möjligt. Ett ytterligare skäl för detta är att jämförelsen med största rabatt till konsument inte innefattar ett krav på att arbetsgivarna faktiskt lämnar rabatter också till andra än sina anställda. Vid bedömningen av vad som är en godtagbar rabattnivå bör bl.a. de rabatter som de största arbetsgivarna tillämpar i fråga om rabatter till anställda kunna vara särskilt vägledande (nämnd prop. s. 36). 3.7 Gåvor till anställda i vissa fall Julgåva, jubileumsgåva och minnesgåva från arbetsgivare är under vissa förutsättningar skattefria. Skattefriheten gäller inte gåvor som lämnas i pengar (11 kap. 14 IL). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande Som pengar anses även andra betalningsmedel såsom check, postväxel och presentkort som kan bytas ut mot pengar. Arbetsgivaren kan inte som skattefri gåva till anställda skicka pengar till en ideell organisation enligt den anställdes önskemål. Detta ligger alltför nära en kontant betalning som den anställde förfogar över, för att kunna behandlas som en skattefri gåva (jfr SkU 1987/88:8 s. 40). Inget hindrar dock att en arbetsgivare exempelvis förklarar att det inte blir någon julgåva ett visst år, utan att han i stället kommer att skänka pengar till ett välgörande ändamål. Gåvan räknas då inte som en gåva till anställda, och kan därmed inte heller dras av varken som gåva eller som lönekostnad. En gåva kan bestå av vilken vara eller tjänst som helst, så länge den alltså inte utges som kontant ersättning, eller så att den kan växlas in mot kontanter. Värdepapper räknas inte som kontant ersättning. Som kontant ersättning räknas inte heller gåva som avser presentkort i en viss affär eller affärskedja, eller presentkort som innebär att man får välja bland olika presentartiklar. Detsamma gäller t.ex. även presentkort på restaurang, teater eller resebyrå. Skatteverket anser att också presentkort på städtjänster bör godtas även om Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked 2012-06-29, Dnr 121-11/D, funnit att innehavaren av presentkortet kan medges skattereduktion. Om gåvan avser bidrag till exempelvis en semesterresa kan det inte ske genom att kontanter betalas ut direkt till den anställde. Arbetsgivaren måste i stället betala direkt till resebyrån eller till den som tillhandahåller biljetterna för att gåvan ska vara skattefri (prop. 1987/88:52 s. 51). En minnesgåva eller annan gåva till anställd - kan lämnas i form av vin eller sprit (Skatteverket 2005-04-11, dnr 130 199160-05/111). 22
117 Det som sägs om gåvor till anställda gäller även uppdragstagare. Det innebär att exempelvis en skattefri minnesgåva kan ges till en uppdragstagare som har ett uppdrag som varat minst sex år (Skatteverket 2005-02-22, dnr 130 90548-05/111). Vid bedömningen av gåvans värde enligt avsnitt 3.7.1 3. bör man inte ta hänsyn till om den är försedd med inskription eller ej (prop. 1987/88:52 s. 52). SKV M 2017:17 3.7.1 Julgåva Julgåva av mindre värde till anställda är skattefri (11 kap. 14 första stycket 1 IL). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande En julgåva bör anses vara av mindre värde om värdet inte överstiger 450 kr inklusive mervärdesskatt. Av det allmänna rådet framgår även att beloppet är ett s.k. gränsbelopp, vilket innebär att gåvan bör beskattas från första kronan, om marknadsvärdet på gåvan överstiger angivet belopp. Med marknadsvärde avses vad det skulle ha kostat den anställde att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. I gåvans värde behöver inte räknas in arbetsgivarens kostnader för administration och transporter av gåvorna. 3.7.2 Sedvanlig jubileumsgåva Sedvanlig jubileumsgåva till anställd är skattefri (11 kap. 14 första stycket 2 IL). Med jubileumsgåva avses gåva till anställda när företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100- årsjubileum etc. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande En jubileumsgåva bör anses som skattefri om värdet av gåvan inte överstiger 1 350 kr inklusive mervärdesskatt. Av det allmänna rådet framgår även att beloppet är ett s.k. gränsbelopp, vilket innebär att gåvan bör beskattas från första kronan, om marknadsvärdet på gåvan överstiger angivet belopp. Med marknadsvärde avses vad det skulle ha kostat den anställde att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. 3.7.3 Minnesgåva Med minnesgåva avses en gåva som lämnas till varaktigt anställda i samband med att den anställde uppnår en viss ålder (t.ex. den anställdes 50-årsdag), efter viss anställningstid (20 år eller mer) eller när en anställning upphör (11 kap. 14 första stycket 3 IL). En minnesgåva är skattefri under förutsättning att gåvans marknadsvärde inte överstiger 15 000 kr inklusive mervärdesskatt och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver vid anställningens upphörande. Med marknadsvärde avses vad 23
118 SKV M 2017:17 det skulle ha kostat den anställde själv att köpa motsvarande vara eller tjänst. Beloppet 15 000 kr är ett gränsbelopp, vilket innebär att gåvan blir beskattad från första kronan, om marknadsvärdet överstiger angivet belopp (SKV A 2016:33). Enligt 11 kap. 14 IL är minnesgåvor skattefria om de utgår till varaktigt anställda. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Med varaktigt anställda i samband med minnesgåvor bör anses anställda med en sammanlagd anställningstid om minst sex år. Kraven på varaktig anställning bör ses från den anställdes perspektiv. Även om det skett en omstrukturering, t.ex. en fusion, som lett till att företaget bytt identitet, innebär detta ur den anställdes synvinkel inte att han har bytt arbetsgivare. Utmärkelsen NOR (Nit och redlighet i statens tjänst), som tilldelas den som varit anställd hos staten i 30 år, är förebilden till reglerna om minnesgåvor och räknas som sådan. Staten ses i det sammanhanget som en arbetsgivare. Det saknar därför betydelse för skattefriheten om den anställde bytt arbete inom staten under de senaste sex åren. 3.7.4 Penninggåvor m.m. Penninggåvor och gåvor från arbetsgivaren som inte kan klassas som julgåva av mindre värde, sedvanlig jubileumsgåva eller skattefri minnesgåva, ska i princip jämställas med ersättning för utfört arbete (remuneratorisk gåva). Sådan gåva är alltid en skattepliktig intäkt för mottagaren. Beträffande värderingen av skattepliktig gåva, se avsnitt 4.2. 3.8 Fri utbildning i vissa fall 3.8.1 Utbildning under pågående anställning Utbildning som betingas av arbetsgivarens verksamhet innebär enligt praxis inte någon förmån för den anställde och är därmed inte heller skattepliktig om arbetsgivaren betalar den. Detta gäller främst utbildning som rör arbetsgivarens verksamhetsområde, men kan också avse annan utbildning t.ex. i att använda olika tekniska och andra hjälpmedel som behövs för arbetet, och i vissa fall språkutbildning. Utbildningen är under dessa förutsättningar skattefri även i de fall den medför högre kompetens för den anställde. Det avgörande för skattefriheten är nyttan av utbildningen i företaget och inte kostnadens storlek, var utbildningen genomförs eller om den sker på fritiden. För ytterligare information om Skattekonsekvenser vid utbildning under pågående anställning, se Skatteverkets ställningstagande 2011-04-12, dnr 131 55196-11/111. För den anställde räknas deltagandet i utbildningen som utförande av arbete. 24
119 Om den anställde har ökade levnadskostnader för att delta i utbildningen har han rätt till avdrag för dessa såsom vid tjänsteresa. SKV M 2017:17 3.8.2 Utbildning i samband med omstrukturering m.m. Om en skattskyldig är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet, ska en förmån i form av utbildning eller annan åtgärd inte tas upp som intäkt om den är av betydelse för att den skattskyldiga ska kunna fortsätta förvärvsarbeta (11 kap. 17 IL). Av bestämmelsen framgår att bestämmelsen omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning, den som redan blivit arbetslös omfattas av bestämmelsen bestämmelsen blir tillämplig också om avsikten är att den skattskyldiga ska få annat arbete hos arbetsgivaren. Bestämmelsen är tillämplig när arbetsgivaren har vidtagit en åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. Skattefriheten omfattar även de situationer då arbetsgivaren vidtar en åtgärd som medför att arbetstagaren känner sig tvingad att säga upp sig själv (prop. 1995/96:152 s. 40). Med annan åtgärd avses insats som syftar till att hjälpa den skattskyldiga att få ett nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell, exempelvis s.k. outplacementåtgärder. Outplacementverksamhet är sådant som samhället ofta erbjuder medborgarna, t.ex. kurser som motsvarar arbetsförmedlingarnas jobbsökarkurser (prop.1995/96:152 s. 87). Andra åtgärder som kan aktualiseras är psykologkontakter, som inte sker i sjukvårdande syfte, men även andra åtgärder som syftar till att förbättra den anställdes möjligheter att få ett nytt arbete (prop. 1995/96:152 s. 87 88). Den skattefria förmånen omfattar kurskostnader, terminsavgifter, kurslitteratur, arvoden till föredragshållare och konsulter m.m. men däremot inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader. Undantag för fåmansföretag m.fl. Skattefriheten gäller inte för förmån från fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till sådan person. Är arbetsgivaren en fysisk person gäller skattefriheten inte i fråga om förmåner från arbetsgivaren, om den anställde är en till arbetsgivaren närstående person. Avdrag för resor m.m. En skattskyldig som får skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd i samband med omstrukturering har också rätt till avdrag för resor 25
120 SKV M 2017:17 till och från den plats där utbildningen eller åtgärden tillhandahålls (12 kap. 31 IL). Avdrag medges även under vissa förutsättningar för ökade levnadskostnader och kostnader för hemresor. Sådana resor och ökade levnadskostnader behandlas i Skatteverkets meddelande om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. (SKV M 2017:15 3.9 Hälso- och sjukvård 3.9.1 Fri hälso- och sjukvård, fria läkemedel m.m. Förmån av hälso- och sjukvård är skattefri om den avser vård i Sverige som inte är offentligt finansierad (privat vård). Följande förmåner är också skattefria: vård utomlands (oberoende av om vården kan anses offentligt finansierad eller inte), läkemedel vid vård utomlands, företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering vaccination som betingas av tjänsten, och tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden, 11 kap. 18 IL. Förmån av fri offentligt finansierad hälso- och sjukvård är enligt huvudregeln skattepliktig, se avsnitt 4.7. Vad som menas med hälso- och sjukvård framgår av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Med hälso- och sjukvård avses i HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hit räknas åtgärder som rör barnsbörd och behandlingar mot ofrivillig barnlöshet samt nedfrysning av obefruktade ägg. Som hälso- och sjukvård räknas även synkorrigerande operationer som utförs av ögonläkare med specialistkompetens, i form av ögonlaseroperationer, operationer där ögats naturliga lins byts ut mot konstgjorda synkorrigerande linser. Skönhetsoperationer och liknande behandlingar räknas normalt inte som hälso- och sjukvård även om de utförs av sjukvårdsutbildad personal. I den mån plastikoperationer är ett led i behandlingen av skador, exempelvis brandskador eller skador till följd av trafikolyckor, räknas även sådana operationer som hälso- och sjukvård (Skatteverket 2005-09-07, dnr 131 443481-05/111). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Med läkemedel avses läkemedel enligt läkemedelslagen (1992:859). I lagstiftningen ges ingen formell definition av begreppet offentligt finansierad vård. I förarbetena (prop. 1994/95:182 s. 20) sägs emellertid att den offentligt finansierade vården bekostas av det allmänna genom 26
121 bl.a. den allmänna försäkringen och andra offentliga finansieringssystem. Den icke offentligt finansierade vården ligger alltså utanför det offentliga finansieringssystemet och bekostas ofta genom privata sjukvårdsförsäkringar. Reglerna om hälso- och sjukvård gäller även i de fall ersättning för sjukvårds- eller läkarkostnader betalas från en sjuk- eller olycksfallsförsäkring. Om arbetsgivaren ersätter andra kostnader än själva vården antingen direkt eller via försäkring ska den skattemässiga bedömningen ske enligt vanliga regler (prop. 1994/95:182 s. 27). Därvid anses resor till och från sjukvårdsinrättning och ersättning för förlorad arbetsinkomst som skattepliktig inkomst. Enligt Skatteverkets uppfattning gäller följande i fråga om hälso- och sjukvård som ges via försäkring (Skatteverket 2005-05-04, dnr 130 103335-05/111). SKV M 2017:17 Sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst Om en sjuk- eller olycksfallsförsäkring tagits i samband med tjänst ska utfallande belopp beskattas med undantag för ersättning för inte offentligt finansierad vård. Detta följer av 10 kap. 2 punkt 3 IL jämförd med 11 kap. 18 IL och 11 kap. 42 IL. När en försäkring ska anses vara tagen i samband med tjänst följer av 10 kap. 7 IL. Försäkringsbolaget ska i egenskap av utgivare av ersättning som är skattepliktig betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på ersättningen. Sjuk- eller olycksfallsförsäkring som inte tecknats i samband med tjänst Om en sjuk- eller olycksfallsförsäkring inte tecknats i samband med tjänst är det premien som är underlag för beskattningen och arbetsgivaravgifter i den mån försäkringen avser att täcka skattepliktiga förmåner, såsom offentligt finansierad vård, resor till och från sjukvårdsinrättning och förlorad arbetsinkomst. Att utfallande belopp inte beskattas följer av 8 kap. 15 IL. Ersättning för kostnader vid olycksfall och akut sjukdom som vid tjänsteresa utbetalas från reseförsäkring är undantagen från beskattning. Se avsnitt 3.1. 3.9.1.1 Arbetsgivarens avdragsrätt för hälso- och sjukvård och fria läkemedel Arbetsgivaren har i regel rätt till avdrag för sina personalkostnader (16 kap. 1 IL). Avdragsrätten i fråga om kostnader för fri hälso- och sjukvård och läkemedel behandlas i 16 kap. 22 IL. När det gäller fri hälso- och sjukvård har arbetsgivaren avdragsrätt enbart för anställdas offentligt finansierade hälso- och sjukvård. När det gäller fri tandvård har arbetsgivaren avdragsrätt för vården oavsett finansieringsform. 27
122 SKV M 2017:17 Avdragsrätten omfattar också kostnader för anställdas läkemedel. Vad som avses med läkemedel framgår av avsnitt 3.9.1. Se dock nedan beträffande kostnader som uppkommit utomlands. För hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad får i normalfallet avdrag inte göras. Avdrag får dock göras om kostnaderna avser en anställd som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. Det gäller personer som inte är bosatta i Sverige och andra som inte har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (jfr prop. 1994/95:182 s. 24). När det gäller en sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst har arbetsgivaren rätt till avdrag för den del av försäkringspremien som avser offentlig vård och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringen. Om försäkringen omfattar såväl privat som offentlig vård ska premien proportioneras. Om en sjuk- eller olycksfallsförsäkring som inte tecknats i samband med tjänst omfattar såväl privat vård som offentlig vård eller andra skattepliktiga ersättningar, ska premien proportioneras på en skattefri och en skattepliktig del (Skatteverket 2005-05-04, dnr 130 103335-05/111). I fråga om kostnader för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands får avdrag göras endast när kostnaderna uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Avdrag får också göras för försäkringar som enbart tar sikte på sjukdomsfall i utlandet. Om arbetsgivaren ersätter den anställde för vård under den anställdes utlandssemester finns däremot ingen avdragsrätt (nämnd prop. s. 25). 3.9.2 Fri vaccination Förmån av fri vaccination som betingas av tjänsten är skattefri (11 kap. 18 IL). Det gäller t.ex. influensavaccinationer eller vaccinationer inför en tjänsteresa (prop. 1994/95:182 s. 44). Enligt 16 kap. 23 IL får arbetsgivaren göra avdrag för kostnader för vaccinationer som betingas av verksamheten. 3.9.3 Fri företagshälsovård Förmån av fri företagshälsovård beskattas inte (11 kap. 18 IL). Företagshälsovården är organisations- och gruppinriktad. Inslaget av individuellt inriktad vård är begränsat och ingår endast som ett led i arbetet med att kartlägga och förbättra arbetsmiljön. För den anställde kan därför förmånen av fri företagshälsovård knappast innebära några inbesparade levnadskostnader eller på annat sätt utgöra grund för förmånsbeskattning. Definitionen på företagshälsovård styrs av arbetsmiljö- och rehabiliteringslagstiftningen. Med ledning av arbetsmiljölagen (1977:1160), AML, och förarbetsuttalanden vid reglernas tillkomst kan 28
123 företagshälsovård beskrivas på följande sätt (se prop. 1994/95:182 s. 28). Företagshälsovården är en professionell och oberoende rådgivare för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Företagshälsovården har till uppgift att arbeta på ett sådant sätt att ändamålet med arbetsmiljölagen uppfylls. Företagshälsovården arbetar med det förebyggande arbetsmiljöarbetet (jfr Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1) och arbetslivsinriktad rehabilitering (jfr Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1). Företagshälsovårdens verksamhet är baserad på en bred kompetens inom ämnesområden som medicin, teknik, beteendevetenskap, arbetsorganisation och rehabiliteringsmetodik. Företagshälsovården identifierar och beskriver sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa samt lämnar förslag till åtgärder och verkar aktivt för att dessa genomförs. I 3 kap. 2 b arbetsmiljölagen finns följande definition av begreppet företagshälsovård. Med företagshälsovård avses enligt nämnda bestämmelse en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. SKV M 2017:17 Hälsokontroller Hälsoundersökningar som ingår som en del av ett arbetsmiljöarbete och som är anpassade till de arbetsmiljörisker som de anställda utsätts för i sitt arbete ingår i företagshälsovården. Exempel på sådana undersökningar är lungröntgen för anställda som vistas i rökiga arbetsmiljöer, hjärtundersökningar som görs på idrottsmän och blodtrycksmätning av anställda som har en stressig arbetsmiljö. Vanliga hälsoundersökningar som utförs i syfte att kontrollera det allmänna hälsotillståndet hos de anställda räknas däremot till hälso- och sjukvård. Detta gäller även läkarbesök som görs för att bedöma den anställdes arbetsförmåga i samband med sjukdomsfall, dvs. för prövning av sjukskrivning (Skatteverket 2005-05-13, dnr 130 230419-05/111 och 2010-03-29, dnr 131 207737-10/111). Läkarbesök inom företagshälsovården som är offentligt finansierade hanteras enligt de regler som gäller för sådan vård. Se avsnitten 3.9.1 och 4.7. Arbetsgivaren får göra avdrag för kostnader för företagshälsovård (16 kap. 23 IL). 3.9.4 Förebyggande behandling och rehabilitering Förmån av förebyggande behandling eller rehabilitering beskattas inte (11 kap. 18 IL). Dessa åtgärder förekommer i många former. 29
124 SKV M 2017:17 Enligt 30 kap. 6 socialförsäkringsbalken (2010:11, SFB) ska arbetsgivaren efter samråd med den anställde lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den anställdes behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Även AML innehåller bestämmelser om rehabilitering (3 kap. 2 a ). Med stöd av bl.a. tidigare huvudavtal på arbetsmarknaden har olika branscher utvecklat egna rutiner för rehabilitering. Därutöver har enskilda företag rehabiliteringsprogram. Det är Försäkringskassan som samordnar förebyggande medicinsk behandling enligt 27 kap. 6 SFB och rehabilitering enligt 30 kap. SFB, och utövar tillsyn över de insatser som behövs. Utöver detta förekommer rehabilitering utanför Försäkringskassans kontroll (prop. 1994/95:182 s. 30). Fysiska aktiviteter som en anställd genomför efter recept från läkare eller annan behörig vårdgivare behandlas i skattehänseende som förebyggande behandling eller rehabilitering. När arbetsgivaren bekostar sådana aktiviteter för den anställde är förmånen skattefri om aktiviteterna avser rehabilitering eller förebyggande behandling som syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta (Skatteverket 2005-06-13, dnr 130 341500-05/111). Skattefriheten är inte beroende av att arbetsgivaren kan visa att förutsättningarna för avdragsrätt är uppfyllda (se avsnitt 3.9.4.1). 3.9.4.1 Arbetsgivarens avdragsrätt för förebyggande behandling och rehabilitering Arbetsgivaren får göra avdrag för utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som han ska svara för enligt 30 kap. 6 SFB, eller om han kan visa att rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta (16 kap. 24 IL). Avdrag får även göras för kostnader för förebyggande behandling, om arbetsgivaren kan visa att behandlingen har ett sådant syfte. Förebyggande behandling I förarbetena (prop. 1994/95:182 s. 31) ges följande exempel på åtgärder som kan syfta till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Vad som här avses är anställda som har en förhöjd sjukdomsrisk. Den sjukdom som kan befaras uppkomma ska vara av sådan art att den kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Som exempel kan nämnas sjuklig övervikt. Det kan också gälla funktionsträning, t.ex. hörselträning, talträning och rörelseträning i bassäng. I dessa fall har en sjukdom orsakat en bestående funktionsnedsättning. Behandlingen avser inte att bota sjukdomen utan att förbättra eller motverka en försämring av sjukdomen i syfte att förhindra att arbetsoförmåga uppstår eller ökar. Rehabilitering 30
125 Några exempel på vanliga rehabiliteringsåtgärder som bör vara avdragsgilla är behandling hos sjukgymnast, vård av missbrukare på behandlingshem och ryggträning på rygginstitut. För att bestämmelserna inte ska missbrukas bör vissa krav ställas för att avdrag ska medges. Några formella beviskrav med läkarintyg finns däremot inte. Flertalet fall torde vara tämligen klara och inte kräva någon närmare utredning. Det bör räcka med att hänvisa till t.ex. Försäkringskassans rehabiliteringsplan. I andra fall kan intyg krävas av behandlande personal (nämnd prop. s. 31). På grund av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar förekommer försäkringar som bl.a. täcker kostnaderna för arbetsgivarnas rehabiliteringsutredningar. En annan försäkring inom rehabiliteringsområdet är krisförsäkring som bekostar bl.a. psykologstöd när personalen blivit utsatt för rån e.d. Försäkringar som bekostar åtgärder inom ramen för 30 kap. SFB eller som syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta bör också vara avdragsgilla (nämnd prop. s. 31). SKV M 2017:17 3.9.5 Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag Någon avdragsregel som tar sikte på offentligt finansierad hälso- och sjukvård, tandvård eller läkemedelskostnader är inte nödvändig. För en näringsidkare blir ett sådant avdrag meningslöst eftersom avdraget ska minskas med belopp motsvarande förmånen för en anställd, dvs. med samma belopp som avdraget (patientavgifter e.d.). Se prop. 1994/95:182 s. 32. I fråga om kostnader för icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård får avdrag göras endast om kostnaderna avser en näringsidkare eller delägare i handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården (16 kap. 22 IL). När det gäller kostnader för hälsooch sjukvård, och läkemedel utomlands får avdrag göras endast när kostnaderna uppkommer vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Avdrag får göras för kostnader för vaccination som betingas av verksamheten. Avdrag får vidare göras för företagshälsovård. Avdrag får göras för rehabilitering om den skattskyldige kan visa att åtgärderna syftar till att han eller hon ska kunna fortsätta sitt arbete. 3.10 Grupplivförsäkringar m.m. Förmån av fri grupplivförsäkring är skattefri för den anställde. Om en anställd i enskild tjänst har en sådan förmån och den är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, uppkommer dock en skattepliktig förmån (11 kap. 19 IL). En grupplivförsäkring på grund av enskild tjänst anses väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda om den ger ett försäkringsskydd som är 40 % högre än skyddet för statligt anställda. Det skattepliktiga förmånsvärdet utgörs av den del av förmånens värde som överstiger vad en statsanställd skulle ha fått i motsvarande 31
126 SKV M 2017:17 situation (vidare information om förmån av grupplivförsäkring finns i Skatteverkets ställningstagande 2007-09-12, dnr 131 557391-07/111). 3.11 Gruppsjukförsäkringar Förmån av fri gruppsjukförsäkring är skattefri om den utformats enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (11 kap. 20 IL). Belopp som utfaller pga. sådan försäkring är skattepliktig intäkt om ersättningen avser inkomstbortfall eller pension. Ersättningen beskattas dock inte om försäkringsfallet inträffat före den 1 januari 1991. 3.12 Fri resa vid anställningsintervju Förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till eller från anställningsintervju, s.k. intervjuresa, är skattefri (11 kap. 26 IL). Detta gäller också kostnadsersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger de faktiska utgifterna för resan och, vid körning med egen bil, inte överstiger det avdrag som medges för resor med egen bil enligt den schablon som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats. Med anställningsintervju avses sådan intervju som görs vid personlig inställelse och som sker innan ett eventuellt anställnings- eller uppdragstagarförhållande finns mellan utgivaren av förmånen och mottagaren. I begreppet anställningsintervju ligger också att det ska vara fråga om en intervju som ska ha till syfte att bedöma om den skattskyldige ska erbjudas en viss anställning eller ett visst uppdrag. 3.13 Fri inställelseresa utan annan ersättning än resan Att som enda ersättning för arbetet få resan betald är av så speciell karaktär att värdet av resan har undantagits från beskattning. Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst (inställelseresa) ska inte tas upp om andra skattepliktiga intäkter inte lämnas på grund av tjänsten, och resan gjorts mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (11 kap. 26 a IL). Bestämmelsen gäller t.ex. personer som medverkar i debattprogram i TV, funktionärer som arbetar i ideella föreningar m.fl. Ifall den skattskyldige får t.ex. enklare förtäring av sådant slag som är skattefri som personalvårdsförmån, är förmånen av resan fortfarande skattefri. Motsvarande skattefrihet gäller för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresa). Detta gäller dock inte om resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen. Det kan t.ex. avse en person A som äger två fåmansbolag, B och C, vars arbetsplatser ligger i samma fastighet. A arbetar varje dag i båda bolagen. Från B får A bara ersättning för sina arbetsresor och från C får han sin lön. I detta fall är reseersättningen inte 32
127 skattefri då arbetsresorna också föranletts av arbetet i C (prop. 2002/03:123 s. 25). Skattefriheten gäller också kostnadsersättning för sådana inställelseoch arbetsresor förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resa med egen bil, 18:50 kr per mil. SKV M 2017:17 3.14 Fri resa till eller från fartyg Beträffande förmån av fri resa till eller från fartyg finns en särskild bestämmelse i 11 kap. 4 IL. Sådan resa är skattefri för en person som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Skattefriheten gäller dock inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Förmån av fria inställelseresor i andra fall är normalt skattepliktiga. För information om sådana resor, se Skatteverkets meddelande om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. ((SKV M 2017:15) 4 Skattepliktiga förmåner 4.1 Värderingsprinciper Huvudregeln är att inkomster, i annan form än kontanta medel, ska värderas till marknadsvärdet. För vissa förmåner, nämligen kostförmån, ränteförmån, bostadsförmån i privathem, vissa reseförmåner och bilförmån finns schabloniserade värderingsregler. För bostad som inte är semesterbostad finns en schabloniserad värderingsregel som ska användas av arbetsgivaren vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, samt i kontrolluppgift. Värdet av sådan bostad ska däremot vid inkomstbeskattningen beräknas till marknadsvärdet. Förmån av fri eller subventionerad semesterbostad beräknas till marknadsvärdet såväl vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som vid inkomstbeskattningen. 4.2 Värdering till marknadsvärdet Värdet av produkter, varor eller andra förmåner ska beräknas till marknadsvärdet, dvs. det pris man normalt får betala på orten för varan eller tjänsten (61 kap. 2 IL). Enligt förarbetena ska marknadsvärdet gälla utan tillämpning av någon försiktighetsprincip (prop. 1989/90:110 s. 655). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Marknadsvärdet bör i första hand anses motsvara det regelmässigt förekommande priset på orten inklusive mervärdesskatt på varan eller tjänsten. Marknadsvärdering förutsätter inte att det verkligen finns en marknad för varan eller tjänsten på orten. Om sådan marknad saknas bör ett värde beräknas med ledning av värdet på andra motsvarande orter. 33
128 SKV M 2017:17 I de fall marknaden för en vara eller tjänst som ska värderas är mycket begränsad, bör marknadsvärdet beräknas utifrån vad en presumtiv köpare skulle ha varit beredd att betala för en motsvarande vara eller tjänst om den hade bjudits ut till försäljning på marknaden. I sådana fall kan en objektiv beräkning av varans eller tjänstens ekonomiska värde göras, t.ex. en förväntad värdestegring eller avkastning. Vid en värdering till marknadsvärde bör mottagarens individuella förhållanden, t.ex. inkomstnivå, inte beaktas. Inte heller påverkas marknadsvärdet av att förmånen inte kan bytas ut mot pengar eller att mottagaren inte skulle ha skaffat sig förmånen om den inte tillhandahållits av arbetsgivaren. HFD har uttalat sig om grunderna för hur marknadsvärdet ska beräknas i ett speciellt fall. Målet gällde en äldre person som vunnit en resa till Rio de Janeiro. Inledningsvis uttalade HFD att den skattskyldiges individuella ekonomiska och sociala förhållanden inte skulle beaktas. Med hänsyn till att förmånen var av speciell natur och mottagaren inte hade haft något inflytande över dess utformning var det enligt HFD:s mening inte rimligt att lägga beställarens kostnad till grund för värderingen. Rätten fann att förmånsvärdet skulle beräknas med utgångspunkt främst i det pris som den skattskyldige hade kunnat få om han bjudit ut resan till försäljning på marknaden. Vid en närmare utredning upplystes att två av de i resan deltagande paren hade köpt sina resor av de ursprungliga pristagarna till ett pris som låg ca 4 000 5 000 kr under beställarens kostnad. Marknadsvärdet för den aktuella tävlingsvinsten beräknades därför till ett pris som understeg beställarens kostnad med 5 000 kr (RÅ 1996 ref. 75). Om marknadspriset inte direkt kan fastställas, ska värdet tas upp till ett belopp som med hänsyn till rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel. Är det fråga om tillgångar eller tjänster från egen näringsverksamhet avses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. 4.3 Beskattningstidpunkten I inkomstslaget tjänst gäller kontantprincipen, dvs. en inkomst beskattas när den kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del och en utgift dras av när den betalats (10 kap. 8 och 13 IL). Uttrycket för kontantprincipen i IL har samma innebörd som det tidigare använda uttrycket att en intäkt skulle beskattas när den uppburits eller blivit tillgänglig för lyftning. Detta framgår av förarbetena till IL och bekräftas även av Skatterättsnämndens förhandsbesked den 25 september 2003 (ej överklagat). För vissa förmånsslag finns särskilda regler för beskattningstidpunkten., t.ex. för dem som har reseförmåner på grund av anställning (61 kap. 12 14 IL). 34
129 I fråga om förmåner finns inte alltid en klar för alla fall gemensam tidpunkt för skattepliktens inträde. Beskattning bör i vissa fall ske när mottagaren på något sätt får inflytande eller bestämmanderätten över förmånens användning eller utnyttjande och i andra fall först vid det faktiska utnyttjandet eller användandet av förmånen (prop. 1993/94:90 s. 82). En delägare och anställd i ett fåmansföretag, som utan inskränkning kunnat disponera företagets fritidshus, har förmånsbeskattats för dispositionsrätten till fritidshuset inte för det faktiska nyttjandet (RÅ 2002 ref. 53). Samma princip gäller även annan dyrbarare egendom såsom båtar, motorcyklar m.m. HFD har i två domar klargjort att möjligheten att disponera företagets båt innebär en sådan förmån som bör beskattas utifrån dispositionsrätten, och det även om företagets båtinnehav föranleds av verksamheten. Domarna ger också viss ledning för hur värderingen bör ske i sådana fall (HFD 2011 ref. 55 I och II och Skatteverkets justerade ställningstagande 2011-11-23, dnr 131 625311-11/111). SKV M 2017:17 4.4 Kostförmån Fri kost är normalt en skattepliktig förmån oavsett om den fås fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen, såsom under tjänsteresa, tjänsteförrättning, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser, studieresor o.d. Förmån av fri kost är skattepliktig även i samband med resor utomlands. Med kost avses i detta sammanhang allt som kan ätas och drickas. Förfriskningar och enklare förtäring kan omfattas av reglerna om personalvårdsförmån, se vidare avsnitt 3.5. I likhet med andra förmåner är kostförmån skattepliktig oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som ger ut förmånen, så länge förmånen kan anses ha sin grund i anställningen. Kostförmån kan i vissa fall vara skattefri, se avsnitt 4.4.8. 4.4.1 Värdering av förmån av fri kost Fri kost, oavsett om den tillhandahålls inom landet eller utomlands, värderas schablonmässigt. Kostförmån för en hel dag (minst tre måltider) beräknas till ett belopp - avrundat till närmaste femtal kronor - som motsvarar 250 % av genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch (61 kap. 3 IL). Förmånsvärdet för en fri måltid bestående av ett mål om dagen (lunch eller middag) är 40 procent av förmånsvärdet för helt fri kost. Förmånsvärdet för fri frukost är 20 procent av förmånsvärdet för en hel dag. Genomsnittspriset för en normal lunch har fastställts till 94,87 kr (SKVFS 2017:11). I enlighet med nämnda bestämmelse i IL innebär detta följande förmånsvärden för 2018. 35
130 SKV M 2017:17 - Helt fri kost (minst tre måltider) 235 kr - Fri frukost 47kr - En fri måltid om dagen (lunch eller middag) 94 kr Om den anställde av sin nettolön betalar ett belopp som motsvarar det skattepliktiga förmånsvärdet enligt ovan uppkommer inte någon skattepliktig förmån, och det även om måltiden skulle kosta mer. 4.4.2 Värdering av förmån av subventionerad kost Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än kostförmånsvärdet på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna (subvention), ska förmånen behandlas som kostförmån med ett värde som motsvarar mellanskillnaden (61 kap. 3 IL). Om en lunchmåltid tillhandahålls i lokaler som disponeras av arbetsgivaren, antingen av arbetsgivarens egen personal eller av en utomstående restauratör, och arbetsgivaren subventionerar den anställdes måltid, saknar arbetsgivarens kostnader för att framställa måltiden (subventionens storlek) betydelse för värderingen av kostförmånen. 4.4.3 En normal lunchmåltid I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Som en normal lunch bör anses en lagad rätt, dvs. en tillredd varm eller kall maträtt av dagens-rätt-karaktär. Tillbehör till måltiden som bröd och smör, sallad och måltidsdryck bör inte höja det skattepliktiga förmånsvärdet. Andra smårätter och styckesaker som erbjuds anställda bör värderas till marknadspris. Om den anställde betalar ett pris som genom arbetsgivarens subvention är lägre än marknadspriset, uppkommer en skattepliktig förmån motsvarande skillnaden mellan marknadspriset och det pris som den anställde betalar. 4.4.4 Nedsättning av förmånsvärdet Om den anställde lämnar ersättning för kostförmånen ska förmånsvärdet minskas med det belopp som han av sin nettolön betalar till arbetsgivaren för att få förmånen (61 kap. 4 IL). Det förhållandet att den anställdes kontanta bruttolön sänks, eller att den anställde avstår från en kontant löneökning för att i stället få förmån av fri kost, innebär inte att han har gjort någon betalning som får reducera förmånsvärdet. Det belopp som återstår efter nedsättning utgör underlag för såväl beskattning som beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. 36
131 4.4.5 Personalrestaurang som drivs på marknadsmässiga villkor Om en personalrestaurang drivs på marknadsmässiga villkor bör ett pris som ligger lägre än genomsnittspriset inte leda till förmånsbeskattning, vilket framgår av förarbetena (prop. 1989/90:110 s. 328): "Om emellertid en personalrestaurang inte till någon del subventioneras av arbetsgivaren men t.ex. stordriftfördelar medger att det pris som tas ut av den anställde understiger det genomsnittliga priset i riket för en lunchmåltid av normal beskaffenhet bör det inte komma i fråga att beskatta den anställde för mellanskillnaden. I sådana fall kan det lägre priset inte anses betingat av någon subvention från arbetsgivaren och någon förmånsbeskattning blir därför inte aktuell. Det bör framhållas att det i dessa situationer måste vara klarlagt att marknadsmässiga villkor styr förhållandet mellan arbetsgivaren och t.ex. restauratören." I specialmotiveringen (s. 682) sägs vidare: "En personalrestaurang utgör normalt inte en integrerad del av arbetsgivarens verksamhet och torde därför särredovisas. Om restaurangen är inrymd i arbetsgivarens egna lokaler krävs givetvis att en marknadsmässig hyreskostnad belöper på utnyttjandet." Med marknadshyra bör avses den hyra som kan tas ut vid uthyrning till restaurangändamål. Det är inte ovanligt att marknadshyran beräknas till en procentandel av omsättningen. Är det en intern debitering, bör den vara marknadsmässig. Köksdelen bör belastas med full hyreskostnad, så och andra utrymmen som står till restaurangens förfogande utan inskränkning. Om andra utrymmen än köksdelen används även till andra ändamål, bör detta påverka marknadshyran. Lämpligen kan detta ske genom en uppdelning med hänsyn till tid och användningssätt. Hyressättningen bör omprövas varje år (alternativt avtalsperiod) oavsett om hyran är fast eller rörlig, dvs. beräknas i kronor per kvadratmeter eller i procent av omsättningen. I de fall arbetsgivaren för sin verksamhet under marknadsmässiga villkor hyr lokaler som även inrymmer personalrestaurang, kan arbetsgivarens hyreskostnad godtas som marknadshyra även för restaurangdelen. Kostnadsberäkning på marknadsmässiga villkor bör göras för varje personalrestaurang och personalmatsal för sig. Ett genomsnittsvärde baserat på kostnadsberäkning från flera restauranger eller matsalar av likartad beskaffenhet men geografiskt åtskilda, bör inte godtas. SKV M 2017:17 4.4.6 Kostförmån som ges ut genom kupong Förmån som den anställde får mot betalning med kupong eller motsvarande betalningssystem är skattepliktig intäkt. Skattskyldigheten inträder när den anställde kan disponera över kupongerna. Med kupong avses i detta sammanhang s.k. värdekupong som inte avser viss måltid. Kupongerna tas upp till marknadsvärdet, dvs. det värde som anges på kupongerna. 37
132 SKV M 2017:17 Om arbetsgivaren ger ut måltidskuponger till ett lägre pris än vad som motsvarar kupongvärdet, beskattas den anställde för skillnaden mellan det pris den anställde betalat för kupongerna och kupongvärdet. (RÅ 1992 ref. 11). 4.4.7 Justering av kostförmån Vid inkomstbeskattningen får ett schablonmässigt beräknat förmånsvärde justeras, uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl (61 kap. 18 IL). På samma grunder får förmånsvärdet efter beslut från Skatteverket ändras vid beräkning av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaren ska underrätta den anställde när han fått sådant beslut. Den anställde kan också ansöka om att få sitt skatteavdrag ändrat om det finns synnerliga skäl för justering av förmånsvärdet. Har den anställde fått underrättelse från arbetsgivaren om beslut om justerat förmånsvärde bör detta anges i ansökan om ändrad beräkning. Se även avsnitt 2.1. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Justering nedåt av värdet bör ske om måltiden avsevärt avviker från en normal lunch av dagens-rätt-karaktär. Den omständigheten att den anställde avstår från tillbehör till måltiden (smör och bröd, sallad etc.) är inte grund för justering. Justering uppåt av värdet på grund av att måltiden är av väsentligt högre standard än en normal lunch bör göras endast i undantagsfall. Vid bedömningen bör vägas in bl.a. om den anställde t.ex. vid en tjänsteresa haft ett avgörande inflytande i fråga om måltidsstandarden. Skäl för justering nedåt bör finnas för kost som Polisen erbjuder anställda i samband med kommendering, t.ex. vid större idrottsevenemang. Skäl för justering nedåt bör vidare finnas för kost som arbetsgivare i Försvarsmakten erbjuder anställda i följande situationer: under förbandsövning under tjänstgöring till sjöss ombord på marinens båtar. Förmånen bör i dessa fall värderas till 50 procent av värdet för kostförmån och beräknas för de tjänstgöringsdagar eller perioder då den anställde deltagit. Med förbandsövning bör förstås en sammanhängande övning med krigsorganiserade eller för utbildningsändamål organiserade staber, förband eller kadrar till sådana enheter, om övningen bedrivs på ett sådant sätt att arbetet inte kan tidsplaneras eller avbrytas av i förväg bestämda raster för vila m.m. I tid för förbandsövning räknas även in förberedelse- och avslutningsarbete som har sådant samband med övningen att arbetet inte kan tidsplaneras. HFD har slagit fast att anställda i en snabbmatskedja hade fått en förmån av delvis fri kost i och med att de fått betala ett lägre pris för sina måltider än marknadsvärdet, dvs. det pris företagets kunder fick betala för motsvarande rätter. Förmånsvärderingen skulle därför utgå från kostförmånsschablonen även om den låg väsentligt högre än 38
133 marknadsvärdet. Måltidernas karaktär av snabbmat och det förhållandet att de anställda endast kunde välja mellan ett fåtal snarlika rätter medförde enligt HFD att måltiderna inte kunde anses som en normal lunchmåltid. Förmånsvärdet justerades därför ned till marknadsvärdet, dvs. det pris som kunderna fick betala (RÅ 2002 ref. 10). En praktikant eller motsvarande som får förmån av fri kost bostad, eller liknande förmån, och inte får någon annan kontant ersättning eller bara obetydlig annan ersättning, ska förmånens värde justeras till skäligt belopp (61 kap. 21 IL). Som praktikant räknas t.ex. lärlingar och elever vid yrkesskolor. Med obetydlig ersättning menas en kontantersättning som närmast har karaktär av fickpengar. SKV M 2017:17 4.4.8 Undantag från beskattning av kostförmån 4.4.8.1 Fri kost på allmänna transportmedel Förmån av fri kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa är en skattefri förmån om kosten obligatoriskt ingår i priset för resan (11 kap. 2 IL). Skattefriheten förutsätter alltså att färdbiljetten inte kan köpas exkl. måltiderna. För den som exempelvis reser i första klass får således en förstaklassbiljett inte kunna köpas till ett lägre pris utan att kost ingår. Med allmänna transportmedel avses flyg, tåg och andra kommunikationsmedel som mot betalning är tillgängliga för allmänheten. 4.4.8.2 Fri frukost på hotell och liknande inrättning Förmån av fri frukost på hotell och liknande inrättning är skattefri om frukosten obligatoriskt ingår i priset för övernattningen. Med detta menas att rummet inte kan fås till ett lägre pris om man inte önskar frukost. (11 kap. 2 IL). Med liknande inrättning avses annan yrkesmässigt bedriven rumsuthyrning som exempelvis pensionat, värdshus m.m. Vid bedömningen kan viss ledning finnas i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. För skattefrihet krävs att frukosten erbjuds på hotellet eller inrättningen i samband med övernattning där under tjänsteresa. Fri frukost som inte obligatoriskt ingår i priset för rummet är en skattepliktig förmån. Avdrag för ökade levnadskostnader ska normalt minskas när den anställde tillhandahållits kostförmån. Det finns dock undantagsregler, se Skatteverkets meddelande om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. (SKV M 2017:15) 4.4.8.3 Fri kost vid representation Förmån av fri kost i samband med såväl extern som intern representation är skattefri. Extern representation riktar sig utåt mot arbetsgivarens affärsförbindelser eller samarbetspartners. Som extern representation bör räknas bland annat representation i samband med affärsverksamhet, överläggningar, jubileum, invigning av anläggningar och visningar. Som 39
134 SKV M 2017:17 extern representation räknas inte deltagande i externa kurser där den anställde deltar för att förkovra sig, höja sin personliga kompetens. Intern representation riktar sig inåt mot arbetsgivarens personal. Som intern representation bör i förmånssammanhang räknas bland annat personalfester, interna planeringskonferenser, t.ex. diskussioner om budgetering, personalfrågor, inköps- och försäljningspolitik (prop. 1992/93:127 s. 55). Hit räknas även personalutflykter och andra trivselaktiviteter, kick-off, teambuilding och liknande interna möten för företaget, koncernen, myndigheten e.d. För att kostförmånen ska vara skattefri ska sammankomsten vara kortvarig och tillfällig, se 11 kap. 2 IL. En sammankomst anses kortvarig om den varar högst en vecka. Skattefrihet för fri kost är således skattefri under en intern kurs som pågår under längst en vecka. I annat fall beskattas kosten. En sammankomst anses tillfällig om det inte är fråga om möten som hålls regelbundet med korta mellanrum (varje eller varannan vecka). Möten för information om det löpande arbetet, möten för planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande räknas däremot inte som intern representation. För att i efterhand kunna visa att en sammankomst är hänförlig till representation, bör arbetsgivaren se till att upprätta och spara en dokumentation för mötet, t.ex. program, dagordning, deltagarförteckning, inbjudan etc. (Skatteverket 2009-03- 10, dnr 247797-09/111). 4.4.8.4 Fri kost för svensk FN-personal m.fl. Förmån av fri kost är skattefri för sådan personal som omfattas av lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Lagen omfattar svensk personal som ställs till förfogande på begäran av FN eller enligt beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE (11 kap. 3 IL). 4.4.8.5 Fri kost för lärare och annan personal Förmån av fri eller subventionerad måltid för lärare eller annan personal vid grundskola, förskola, daghem och fritidshem är av hävd skattefri om personalen vid måltiden har tillsynsskyldighet eller motsvarande ansvar för barn under skolmåltider och andra s.k. pedagogiska måltider. 4.4.8.6 Fri kost för vårdpersonal För viss vårdpersonal med tillsynsskyldighet är måltider som intas tillsammans med dem som vårdas skattefria, nämligen när tjänstgöringsmomentet och övriga omständigheter kring måltiden är sådana, att den kan antas väsentligen förlora sitt värde som vila och rekreation för den anställde. Det gäller följande grupper. Fria måltider för vårdpersonal, som vid måltiden har tillsynsskyldighet eller motsvarande ansvar för senildementa inom äldreomsorgen är skattefria (prop. 1987/88:52 s. 62). Detta undantag omfattar enligt 40
135 Skatteverket även vårdpersonal inom omsorgsvården som arbetar med personer med psykiska funktionshinder, när de intar sina måltider tillsammans med och vid samma bord som patienterna. En förutsättning för skattefriheten bör även vara att personalen enligt anställningsavtal e.d. har skyldighet att delta i måltiden. Kostförmån, som en personlig assistent får i sitt arbete åt en person som har assistansersättning på grund av psykiskt funktionshinder, omfattas enligt Skatteverkets mening också av den skattefrihet som gäller för personal inom omsorgsvården under samma förutsättningar som anges ovan (Skatteverket 2005-05-30, dnr 130 318874-05/111). Kostförmån till vårdpersonal som har tillsynsskyldighet vid måltider med ungdomar som vistas i ett HVB-hem eller annan institution för vård av svåra psykiska problem, har ansetts skattefri. Det kan röra olika problem såsom t.ex. ätstörningar, tvångsmässiga problem och depressioner, där det både krävs mycket stor tillsyn vid måltiderna och dessa innefattar pedagogiska moment. För skattefrihet ska personalen ha skyldighet att delta i måltiderna och det ska även framstå som nödvändigt för bedrivande av verksamheten att de deltar (RÅ 2009 ref. 16). SKV M 2017:17 4.5 Bostadsförmån I IL finns inga särskilda bestämmelser om värdering av förmån av permanentbostad. Förmånen ska vid inkomstbeskattningen värderas till marknadsvärdet enligt allmänna värderingsregler i 11 kap. 1 och 61 kap. 2 IL. Vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och på kontrolluppgiften används däremot särskilda schabloner. Det innebär att den skattskyldige ofta måste frångå värdet i kontrolluppgiften för att lämna en korrekt deklaration. Värdet av semesterbostad och bostad som är belägen utomlands, beräknas till marknadsvärdet (61 kap. 2 IL) såväl vid inkomstbeskattningen som vid beräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och på kontrolluppgiften (se avsnitt 4.6). Med semesterbostad avses bostad som används för semester- eller fritidsändamål (prop. 1993/94:90 s. 103 och 1996/97:173 s. 33). En särskild regel gäller för sjömän. För arbetstagare som enligt 64 kap. 3 5 IL har sjöinkomst vid anställning ombord på svenskt fartyg ska värdet av fritt logi ombord bestämmas till 0 kr (11 kap. 5 IL). Detta gäller såväl vid inkomstbeskattningen som vid beräkning av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag som vid lämnande av kontrolluppgift. Förmån av fritt eller delvis fritt garage ingår inte i värdet av bostadsförmånen. Detta gäller både varm- och kallgarage. Sådan förmån behandlas som en särskild förmån och värderas till marknadsvärdet (prop. 1996/97:173 s. 61). Även andra privata tjänster kan tillhandahållas i samband med bostadsförmånen, t.ex., fritt larm och fri kabel-tv. Dessa tjänster behandlas som särskilda förmåner och värderas till marknadsvärdet. 41
136 SKV M 2017:17 4.5.1 Värdering av bostadsförmån enligt schablon för arbetsgivaren Bostadsförmåner i permanentbostäder värderas schablonmässigt av arbetsgivaren vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Förmånsvärdet av en bostad i småhus eller flerfamiljshus, som inte är fritids- eller semesterbostad ska beräknas enligt värdetabeller. Dessa tabeller ska ange förmånsvärdet av en bostad till den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter bostadsyta inom ett område där boendekostnaderna är i huvudsak enhetliga. Om bostaden ligger utanför tätort och dess närområde ska dock förmånsvärdet bestämmas till 90 % av det lägsta av nämnda genomsnittsvärden. Enligt Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2017:15) ska följande värden användas vid beräkning av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad. Område Bostadsförmånsvärde beräknat per kvm bostadsyta i kr/månad kr/år Stor-Stockholm 102 2 225 Stor-Stockholm 102 1 225 Stor-Göteborg 94 1 127 Övr. kommuner med mer än 75 000 invånare 90 1 078 Övriga kommuner 81 968 Bostad belägen utanför Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och utanför annan tätort och dess närområde 73 871 Till Stor-Stockholm räknas Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Stor-Stockholm sammanfaller därmed med Stockholms län. Till Stor-Göteborg räknas Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Bostadsförmånsvärde beräknat med ledning av tabellen här ovan avser bostad i omöblerat skick inklusive värme men exklusive hushållsel. 42
137 Det lägsta värdet i tabellen som ska användas för bostad belägen utanför tätort och dess närområde, blir aldrig aktuellt att använda inom Stor-Stockholm eller Stor-Göteborg. Bostadsförmånsvärden inom de områdena är väsentligen enhetliga oavsett om bostaden är belägen inom gruppbebyggelse eller mer ensligt belägen. Skulle bostadsförmånsvärdet i ett enskilt fall markant avvika från andra fastigheter inom dessa områden (mer än 10 %) kan arbetsgivaren ansöka om justering av förmånsvärdet. Uppgift om en lägenhets bostadsyta framgår regelmässigt av hyreskontraktet. När det gäller småhus finns uppgift om boytan i fastighetsregistren. Bostadsytan motsvaras i princip av det som vid fastighetstaxeringen kallas boyta. Med boyta avses boarea enligt svensk standard SS 21054:2009. Som boyta räknas vardagsrum, allrum, sovrum, kök och andra utrymmen i bostadsplan t.ex. arbetsrum, hobbyrum o.d. samt hall, korridor, trappa etc., mellan närliggande boutrymmen. Vidare räknas till boyta bl.a. även i samma plan liggande utrymmen för personlig hygien såsom bad- och duschrum, toalett, bastu, tvättrum, (tvättstuga) m.m., utrymme för klädförvaring och klädvård (annan än tvätt) och annat mindre förråd inom bostaden (prop. 1993/94:90 s. 108). Om sådana utrymmen finns t.ex. i källare eller på vind anses de som biutrymmen. Värdetabellerna används även när bostadsförmån ges ut i form av hotellrum (Skatteverket 2004-09-20, dnr 130 558106-04/113). Ovannämnda schabloner (kvadratmeterpris för resp. område) ska tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2018, och vid lämnande av kontrolluppgift, om inte förmånsvärdet enligt beslut av Skatteverket får beräknas enligt avsnitt 4.5.1.1. Vid en sådan beräkning ska tabellen inte användas. SKV M 2017:17 4.5.1.1 Justering av schablonberäknat värde av bostadsförmån Arbetsgivaren har i vissa fall möjlighet att använda ett justerat förmånsvärde i stället för det schablonmässigt beräknade värdet, även när arbetsgivaravgiften ska beräknas. En sådan justering förutsätter ett beslut av Skatteverket i varje enskilt fall. Justering får, enligt 2 kap. 10 c SAL, ske om en värdering på grundval av hyrespriset på orten, dvs. den marknadshyra som följer av 61 kap. 2 IL, avviker med mer än 10 % från det schablonberäknade värdet av bostadsförmånen. Förmånsvärdet justeras till ett belopp som motsvarar marknadshyran på orten för bostaden enligt 61 kap. 2 IL, i stället för att en schablonmässig värdering används. Justering får också ske av värdet av en tjänstebostad som är större än vad den skattskyldige och hans familj behöver om bostadens storlek beror på förmånshavarens representationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten (61 kap. 20 IL). För att justering ska få ske ska bostadsförmånen, beräknad efter marknadshyran på orten för en normal bostad för förmånshavaren och hans familj, avvika med mer än 10 43
138 SKV M 2017:17 procent från det schablonmässigt beräknade värdet avseende hela bostaden (totala bostadsytan). Värderingen ska således inte ske schablonmässigt enligt tabell i sistnämnda fall. Se vidare under avsnitt 4.5.3 om värdering av bostad som är större än normalt beroende på representationsskyldighet m.m. 4.5.1.2 Nedsättning av schablonberäknat värde av bostadsförmån Har förmånshavaren lämnat ersättning till arbetsgivaren för att få förmånen ska det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet minskas med ersättningens belopp (61 kap. 4 IL). Detta är i regel den faktiskt betalda hyran. Om förmånshavaren själv svarar för vissa normala bostadskostnader, som exempelvis kostnader för uppvärmning och vatten, och dessa kostnader har betalats till annan än arbetsgivaren, lämnas kvitto eller bestyrkt kopia av kvitto till arbetsgivaren för att förmånsvärdet ska reduceras med det belopp som motsvarar denna kostnad. En förutsättning för nedsättning är att det rör sig om normala kostnader för bostad i flerfamiljshus eller småhus. Arbetsgivaren kan ha kommit överens med förmånshavaren att denne betalar vissa boendekostnader, som sedan - i relativt nära anslutning till utbetalningstillfället - kan återfås i företagets kassa mot uppvisande av kvittot. Om kvittot anses som företagets verifikation, i enlighet med bokföringslagens krav på hur en verifikation ska vara utformad, är utgiften att anse som arbetsgivarens och inte förmånshavarens. I sådant fall ska förmånsvärdet givetvis inte sättas ned. 4.5.2 Värdering till marknadsvärdet vid inkomstbeskattningen Värdet av förmån av annan bostad i Sverige än semesterbostad eller fritidsbostad, ska vid inkomstbeskattningen beräknas till marknadsvärdet, dvs. det hyrespris som gäller på orten, se Skatteverket 2017-11- 15, dnr 202 443712-17/111. Är en tjänstebostad större än vad förmånshavaren och hans familj behöver och beror detta på representationsskyldighet eller på annat sätt på tjänsten ska värdet enligt 61 kap. 20 IL beräknas efter en normal bostad för dem. Se vidare avsnitt 4.5.3. Värdering av bostadsförmånen bör göras utifrån vad bostaden normalt är avsedd att användas för, dvs. som permanentbostad eller som fritidsbostad. Om det skulle visa sig att en permanentbostad faktiskt används som fritidsbostad bör den värderas som fritidsbostad. Det kan också förekomma att en bostad som är avsedd att vara fritidsbostad faktiskt används som permanentbostad och således bör värderas som en sådan. Vid värderingen bör beaktas om en bostad, avsedd som permanentbostad, disponeras av flera personer som inte är närstående till förmånshavaren (prop. 1996/97:173 s. 39). Permanentbostäder som inte används som förmånshavarens huvudsakliga bostad utan har upplåtits i samband med tillfälligt arbete, som 44
139 inte är att anse som tjänsteresa, eller i samband med dubbel bosättning bör värderas till ortens pris med iakttagande av eventuella inskränkningar i dispositionsrätten. SKV M 2017:17 4.5.2.1 Värdering av bostadsförmån i flerfamiljshus Förmån av fri eller delvis fri bostad värderas till hyrespriset på orten för jämförbara bostäder (marknadsvärdet). Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) innebär bl.a. att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen ska driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Av förarbetena framgår att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll ska ersättas med en normerande roll för kollektivt förhandlade hyror mellan hyresmarknadens parter (prop. 2009/10:185 s. 63). På orter utan hyresmarknad bör värderingen av bostadsförmån ske med utgångspunkt i hyresnivån på närliggande orter där det finns en hyresmarknad, med beaktande av förhållandena på den aktuella orten. Bostadsförmån ska värderas med hänsyn till hyresnivån på orten även om arbetsgivarens kostnad för bostaden varit högre. Det kan nämligen inte uteslutas att företag är beredda att betala högre hyra än vad en privatperson är beredd att göra (HFD 2012-10-05, mål nr 7441-10 och 2659-11). Förmån av en bostad i hyreshus bör i första hand beräknas till kvadratmeterpriset för boytan i uthyrda, likvärdiga lägenheter på orten. Vid denna beräkning kan de kollektivt förhandlade hyrorna mellan hyresmarknadens parter ge ledning. Varje år tar Skatteverket fram en skrivelse om värdering av bostadsförmån för att användas vid inkomstbeskattningen. Skrivelsen innehåller tabeller som anger hyresnivåer för lägenheter i flerfamiljshus inom olika områden i landet. Tabellerna avser en lägenhet av normal storlek och är indelade i åldersintervaller. Bostadens storlek och ålder påverkar hyresvärdet. Priset per kvadratmeter bostadsyta är dock inte lika högt i genomsnitt för en större lägenhet som för en mindre lägenhet. Detta beror på att en stor del av kostnaderna belöper på kök och våtutrymme, vilket inte skiljer sig nämnvärt åt från en mindre lägenhet till en större (prop. 1996/97:173 s. 39). Skatteverket har i ställningstagandet Värdering av bostadsförmån vid varierande lägenhetsstorlek (dnr 131 553672-0/111) angett en metod att beräkna bostadsförmånsvärdet när bostadsytan är större än en bostad av normal storlek. Hyrorna i flerfamiljshus inkluderar oftast ersättning för uppvärmning, vatten och sophämtning. Däremot ingår inte hushållsel. Förmån av fri hushållsel värderas särskilt till marknadsvärdet efter faktisk förbrukning. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande om bostadsförmån i flerfamiljshus. Om bostadens standard, utrustning, läge m.m. avviker från det som är normalt i motsvarande åldersklass i de flerfamiljshus vars hyresnivå 45
140 SKV M 2017:17 ligger till grund för värderingen, bör förmånsvärdet beräknas med hänsyn till detta. 4.5.2.2 Värdering av bostadsförmån i småhus (villa) Det saknas ofta en fungerande hyresmarknad för bostäder i villa. Bostadsförmån i villa värderas därför som regel med ledning av hyresnivån i flerfamiljshus på orten eller på närliggande orter och med hänsyn till omständigheter som storlek, läge, standard m.m. Det kan antas att den schablonmässiga värderingen enligt avsnitt 4.5.1 och det verkliga värdet avviker i större utsträckning från varandra i fråga om bostadsförmån i villa än i fråga om bostadsförmån i flerfamiljshus (prop. 1996/97:173 s. 40 42). Detta innebär att förmånshavaren i många fall måste avvika i sin deklaration från den förmånsvärdering som ligger till grund för kontrolluppgiften. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande om bostadsförmån i villa och faktorer som ska beaktas vid värderingen. Bostadsförmån i småhus Om det på orten saknas en fungerande hyresmarknad för bostadsförmån i småhus (villa) bör värderingen ske med ledning av hyresnivån i flerfamiljshus på orten med beaktande av omständigheter som storlek, läge, standard m.m. Ålder, standard och läge Vid beräkning av förmånsvärde för bostad i villa med ledning av hyresnivån i flerfamiljshus, bör villans ålder bestämmas med hänsyn till dess standard och utrustning. Har villan genomgått yttre och/eller inre ombyggnad eller renovering, som resulterat i att standarden höjts, bör hyresvärdet beräknas utifrån det genomsnittliga hyrespriset för flerfamiljshus med det värdeår som motsvarar villans standard efter ombyggnaden eller renoveringen. Om det inte finns särskilda skäl för det, bör hyresvärdet för en bostad i villa inte beräknas med ledning av hyresvärdet i äldre flerfamiljshus än åttiotalshus. Hyresvärdet bör höjas om bostadens standard, utrustning etc. är klart högre än vad som är normalt i de flerfamiljshus vars hyresnivå ligger till grund för värderingen av bostadsförmånen. Bostadens inre standard och utrustning bör beaktas, t.ex. bubbelpool, bastu, särskild vinkällare och hög köksstandard. Även yttre faktorer såsom stor tomt, tennisbana, pool, egen brygga m.m. bör beaktas. Lägesfaktorer som utsikt, omgivningar, sjötomt etc. bör beaktas om de kan anses ha betydelse vid bestämmande av hyresvärdet. Hyresvärde som beräknats med ledning av hyresnivån på orten eller närliggande orter bör sänkas om bostaden ligger i eller intill ett industriområde eller på relativt stort avstånd från tätort. Så kan vara fallet i fråga om stora och äldre tjänstebostäder, som ligger i nära anslutning till arbetsgivarens företag eller bruk. 46
141 Storlek Förråd eller annan biutrymmesyta av annat slag än garage bör inte påverka förmånsvärdet om biutrymmet är högst 20 kvadratmeter. Om sådan biutrymmesyta är större än 20 kvadratmeter bör 20 procent av denna yta anses som bostadsyta vid värderingen av bostadsförmånen. Ett sådant tillägg bör dock inte överstiga 20 kvadratmeter. Bostadsytan bör normalt inte reduceras om en viss mindre del av bostaden används till kontor o.d. utan att vara speciellt inrättad för detta. Om kontorsutrymmet utgör ett företags enda verksamhetslokal bör bostadsytan dock kunna reduceras. Beträffande äldre fastigheter (byggda före 1950) som har en olämplig planlösning och därför har större yta än vad som kan anses motiverat av antalet rum, bör förmånsvärdet beräknas efter den bostadsyta en bostad med motsvarande innehåll men med en bättre planlösning skulle ha. SKV M 2017:17 4.5.3 Justering av tjänstebostad vid representationsskyldighet m.m. Med vissa yrken följer att tjänsten är förenad med en tjänstebostad. Det gäller exempelvis landshövdingar och biskopar. En tjänstebostad kan också anvisas den som innehar en tjänst som kyrkoherde eller komminister, eller som verkställande direktör. När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten skyldig att bo i den bostaden. Någon valfrihet finns inte i dessa fall (prop. 1996/97:173 s. 34-35). Värdet av en tjänstebostad som är större än vad förmånshavaren och hans familj behöver, ska enligt 61 kap. 20 IL beräknas till värdet av en normal bostad för dem, om bostadens storlek beror på förmånshavarens representationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten. Beräkning av bostadsförmånsvärdet med hänsyn till representation i bostaden bör i huvudsak avse sådana fall då bostaden är anpassad till mer omfattande representation och sådan faktiskt utövas i annan ordning än intern representation (prop. 1996/97:173 s. 43). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Om en tjänstebostad är större än vad som kan anses vara normalt för förmånshavaren och hans familj, bör bedömas med hänsyn till inkomstförhållanden, ställning m.m. Förmånsvärdet beräknas efter en för förmånshavaren normal bostad om han visar att det finns behov av att kunna utöva representation i bostaden, att extern representation faktiskt utövas i mer än obetydlig omfattning, och att förmånshavaren saknar tillgång till representationsvåning eller andra särskilda representationslokaler. Möjlighet till nedsättning i andra fall än vid representationsskyldighet innebär att en individuell prövning bör göras av vad som skulle vara normalt för just den förmånshavare som har tjänstebostaden. Det medför att sådana omständigheter som familjens storlek, 47
142 SKV M 2017:17 inkomstförhållanden, ställning och tidigare bostadsförhållanden kan ha betydelse. Således kan en och samma bostad komma att medföra olika förmånsvärden beroende på vem som bor i tjänstebostaden (prop. 1996/97:173 s. 42-43). Värderingen av en normal bostad för tjänsteinnehavaren bör avse det hyresvärde som gäller på orten för en bostad av motsvarande standard och med den storlek som bedömts skälig. Hänsyn tas alltså till att kvadratmeterpriset är högre i mindre än i större bostäder. Förmånsvärdet ska således inte bestämmas genom en proportionering med ledning av boytan. Det finns inga särskilda regler om värdering av bostadsförmån för präster, vilken dock av hävd begränsats till 100 kvadratmeter. I fråga om bostadsförmån för präster har Skatteutskottet anfört följande: Den begränsning till en boyta på 100 kvadratmeter som i praktiken tillämpats i fråga om präster får ses som praktisk lösning till följd av prästernas särskilda tjänsteförhållanden och prästgårdarnas allmänna beskaffenhet. Lösningen bör också ses mot bakgrunden att hyresvillkoren bestämts i särskild ordning med utgångspunkten att uppnå en marknadsmässig hyra för en normalbostad (SkU 1997/98:4 s. 24). 4.5.4 Justering av bostadsförmån för praktikanter m.fl. Om en praktikant eller motsvarande (t.ex. lärling eller elev vid yrkesskola) får kostförmån, bostadsförmån eller liknande förmån, får förmånen justeras till skäligt belopp om han inte får någon annan kontant ersättning eller bara obetydlig sådan ersättning (61 kap. 21 IL). Med obetydlig ersättning menas en kontantersättning som närmast har karaktär av fickpengar. 4.5.5 Fri bostad och kost i privathem Värdet av bostadsförmån och kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll ska enligt 61 kap. 3a IL beräknas till 600 kr för hel kalendermånad eller 20 kr per dag för del av kalendermånad för bostad, och 50 kr för två eller flera måltider per dag. En fri måltid per dag beskattas inte. Bestämmelsen tillämpas exempelvis i fråga om barnflickor och aupairer som bor hos den familj där de tjänstgör. Samma belopp får användas för kostförmån under till exempel en resa, så länge den utges i utgivarens hushåll. I de fall förmånstagaren får en bostadsförmån i en lägenhet eller ett hus som är skilt från utgivarens hushåll, ska värderingsreglerna däremot inte användas (prop. 2000/01:7 s. 33). 4.5.6 Fri bostad och kost i andra fall Fri bostad och kost (fritt vivre) i andra fall värderas enligt de regler som gäller för värdering av kostförmån respektive bostadsförmån. För 48
143 bostadsförmån gäller olika värderingsregler vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter respektive vid inkomstbeskattningen. SKV M 2017:17 4.6 Förmån av fri semesterbostad Semesterbostad som en anställd lånar eller hyr förmånligt av sin arbetsgivare är en skattepliktig förmån. Detta gäller oavsett om bostaden ligger i Sverige eller i utlandet. Med semesterbostad avses en bostad som för förmånstagaren utgör en semesterbostad, dvs. som används av honom för semester- eller fritidsändamål. Som semesterbostad räknas inte bostadslägenhet där förmånstagaren har sin stadigvarande bostad (prop. 1993/94:90 s. 103). Förmånsvärdet för semesterbostad beräknas till marknadsvärdet, dvs. säsongsvärdet vid utnyttjandetillfället, vid beräkning av såväl skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som vid inkomstbeskattningen (61 kap. 2 IL och prop. 1993/94:90 s. 103). På semesterorter, i fritidshusområden och liknande finns det normalt inga svårigheter att avgöra vad som är marknadsvärdet. På sådana orter ska de priser som semesterbostaden betingar på hyresmarknaden vid den aktuella tidpunkten på året användas. Priserna kan avse uthyrning direkt av turistföretag, enskilda stugägare eller via stugförmedling. Endast om hyresmarknad saknas eller det i övrigt är svårt att göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet får de schablonvärden som anges under 4.6.1 och 4.6.2 användas. De är avsedda att användas endast undantagsvis när en marknadsvärdering inte är möjlig. För vissa förmånshavare motsvarar förmånsvärdet inte enbart det faktiska nyttjandet av fritidshuset. Om ett företag, vars verksamhet inte består i uthyrning av fritidshus, köper in ett fritidshus som kan disponeras av företagsledaren eller annan anställd privat efter dennes fria val, motsvarar förmånen för denne vad det kostar att på helårsbasis hyra huset (se RÅ 2002 ref. 53 och prop. 1999/2000:15 s. 60). I Skatteverkets ställningstagande 2011-11-23, dnr 131 625311-11/111 finns anvisat hur förmånsvärdet kan beräknas beroende på om möjligheten att disponera fritidshuset är oinskränkt eller begränsad. 4.6.1 Semesterbostad i Sverige I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Om det saknas hyresmarknad på orten eller om det av andra orsaker är svårt att göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet bör förmån av fri semesterbostad värderas till nedan angivna belopp. Fjällstuga (lägenhet) Jul, nyår, vårvinter (feb-april) Övrig tid 3 500 kr per vecka 1 500 kr per vecka Sommarstuga (lägenhet) 49
144 SKV M 2017:17 Sommar (mitten juni mitten aug) 3 500 kr per vecka Övrig tid 1 500 kr per vecka 4.6.2 Semesterbostad i utlandet Även för semesterbostad i utlandet ska förmånsvärdet beräknas till marknadsvärdet på orten och för den aktuella säsongen. På semesterorter finns normalt inga svårigheter att avgöra vad som är marknadsvärdet. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande Saknas hyresmarknad eller finns det i övrigt svårigheter att göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet bör förmån av fri semesterbostad i utlandet värderas till 3 500 kr per vecka. 4.7 Hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel Om arbetsgivaren har gett ut ersättning för en anställds utgifter för offentligt finansierad hälso- och sjukvård ska ersättningen tas upp som intäkt (11 kap. 18 IL). Detsamma gäller läkemedelskostnader som arbetsgivaren har ersatt den anställde för. Patientavgiften motsvaras av den del av vårdkostnaden som inte ersätts av den allmänna försäkringen. När det gäller tandvård är ersättning för såväl offentligt finansierad som privat vård skattepliktig. Den anställde ska beskattas för ersättningen oavsett om han fått den direkt av arbetsgivaren eller om han får den genom en försäkring som arbetsgivaren har tecknat. I de fall ersättning för offentligt finansierad vård utgår för sjukvårdkostnader från en sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst ska den anställde beskattas för ersättningen (prop. 1994/95:182 s. 26 27). Av bestämmelserna i 10 kap. 7 IL framgår när en sjuk- eller olycksfallsförsäkring ska anses ha tagits i samband med tjänst. Om arbetsgivaren har ersatt den anställde för kostnader vid sidan av själva vården t.ex. för resor och andra levnadskostnader bedöms skatteplikts- respektive avdragsfrågorna enligt de bestämmelser som gäller för dessa inkomst- respektive utgiftsslag (nämnd prop. s. 27). När levnadskostnader ersätts av arbetsgivaren är det en förmån som i normalfallet ska beskattas. Förmånen uppkommer när arbetsgivaren ersätter den anställde för utgiften (prop. 1994/95:182 s. 22). Arbetsgivaren ska vidare göra skatteavdrag och betala sociala avgifter för sådana skattepliktiga förmåner. Se även avsnitt 3.9. 4.8 Reseförmåner Värdering Förmån av fria eller subventionerade resor, som inte är tjänsteresor, är skattepliktig förmån för den anställde. Beskattning ska ske för värdet av de resor som faktiskt företagits (RÅ 1987 ref. 81). 50
145 Arbetsgivaravgifter betalas av den som ger ut förmånen, vilket i regel är arbetsgivaren. Om det är någon annan än arbetsgivaren som ger ut förmånen, ska denne betala arbetsgivaravgifter under förutsättning att förmånen är ett utflöde av tjänsten för mottagaren. SKV M 2017:17 51
146 SKV M 2017:17 I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Resans värde bör bestämmas med ledning av marknadsvärdet, vilket i regel bör anses motsvara det pris som utgivaren betalat för resan inklusive mervärdesskatt. Årskort I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande. Det förekommer att anställda får ett årskort för att användas vid tjänsteresor, men som också kan användas för privata resor. Lämnas ingen redogörelse för det privata nyttjandet, bör förmånen värderas till kostnaden för hela årskortet, om det inte finns några inskränkningar i möjligheten att använda kortet privat. Används ett tjänstekort inte till någon del för privata resor uppkommer ingen skattepliktig förmån. En omständighet som tyder på att kortet inte används privat är om avtal träffats mellan utgivaren och mottagaren att tjänstekortet endast får användas för resor i tjänsten. Om det lämnas en redogörelse för det privata nyttjandet under året får förmånen värderas till värdet av resorna i stället för hela kortvärdet. Lokala och regionala kort som bekostas av arbetsgivaren presumeras vara avsedda för privat bruk, även om det också används för tjänsteresor på arbetsorten. Den anställde bör i sådana fall förmånsbeskattas för hela kortvärdet. Lokala och regionala kort kan under följande förutsättningar tillhandahållas utan att den anställde förmånsbeskattas: a. Den anställde utför tjänsteresor i sådan omfattning att köp av periodkort är billigare än alternativa biljettköp, t.ex. engångsbiljetter. b. Den anställde redovisar tjänsteresorna och på vilka adresser arbete utförts i reseräkning eller motsvarande underlag, som kontrolleras och sparas av arbetsgivaren. c. Den anställde har inga hemresor eller arbetsresor (enligt 12 kap. 24 resp. 26 inkomstskattelagen) som kan genomföras med periodkortet. d. Den anställde har avtalat med arbetsgivaren att periodkortet enbart får användas av den anställde själv, och enbart för tjänsteresor. e. Vid längre tidsperiod utan tjänsteresor, t.ex. vid byte av arbetsuppgifter eller semesterperiod, samt när anställningen upphör ska periodkortet normalt lämnas till arbetsgivaren. I övrigt gäller att kort av denna typ bör förvaras på arbetsplatsen för att endast användas av personalen vid tjänsteärenden för att förmånsbeskattning inte ska bli aktuell. 4.9 Reseförmåner med inskränkande villkor Reseförmåner är skattepliktiga. Särskilda regler ska användas för värdering av resor som ges ut på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen i de fall det har gällt inskränkande villkor för resan. Förmån av flygresa värderas enligt en individuell beskattningsmodell där varje enskild resa värderas till ett 52
147 schablonvärde. Förmån av inrikes tågresor ska värderas enligt en schablonmodell som innebär att värdet är en viss andel av marknadspriset på de årskort som finns på marknaden. Bestämmelserna finns i 61 kap. 12 14 IL. I prop. 1995/96:152 ges närmare riktlinjer för hur förmånsvärdet ska beräknas. SKV M 2017:17 4.10 Rabatt, bonus eller liknande förmån Rabatt, bonus eller liknande förmån som lämnas som ersättning för arbete eller av annat skäl kan anses som ett utflöde av tjänsten är skattepliktig. Ett undantag gäller dock för personalrabatter, som under vissa förutsättningar är skattefria. Se vidare avsnitt 3.6. Rabatter som lämnas för visad kundtrohet och som finns bl.a. inom flyg- och hotellbranschen är skattepliktiga om de utnyttjas för privat bruk. En grundläggande förutsättning för beskattning är att mottagarens arbetsgivare eller uppdragsgivare bekostat de varor eller tjänster som ger rätt till rabatten eller att förmånen av annat skäl kan anses som ett utflöde av tjänsten. Detta gäller t.ex. om den anställde samlar bonuspoäng på grund av tjänsteresor som bekostas av arbetsgivaren. Beskattningstidpunkten inträder när trohetsrabatten e.d. utnyttjas (prop. 1996/97:19 s. 77). 4.11 Tävlings- och lotterivinster från arbetsgivare Vinster i försäljningspristävlingar och liknande tävlingar i syfte att premiera anställda för deras arbetsinsatser jämställs med ersättning för arbete. Sådana förmåner är därför skattepliktig intäkt för mottagaren. Även när en arbetsgivare av andra skäl, t.ex. för att uppmuntra anställda till friskvård, anordnar tävlingar och lotterier som medför individuella priser till vinnarna, är vinsterna skattepliktiga. Den skattefrihet som enligt IL gäller för tävlingsvinster av mindre värde, gäller inte om tävlingsvinsten hänför sig till anställning eller uppdrag. En arbetsgivare som ändå vill uppmärksamma vinnarna i en tävling eller lotteri som anordnas för personalen, kan i sådana sammanhang utan beskattning ge t.ex. en blomsteruppsättning, enklare förtäring, en skattefri friskvårdsaktivitet eller ett enklare plagg med reklamtryck, se avsnitt 3.5.1 Motion och annan friskvård. 4.12 Fri telefon, TV-avgift, tidning/tidskrift eller dator En förmån av vara eller tjänst, som en anställd får av arbetsgivaren, är skattefri om förmånen är av begränsat värde för den anställde, varan eller tjänsten har en väsentlig betydelse för att han ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, och det är svårt att särskilja förmånen från nyttan i anställningen. Se vidare avsnitt 3.3. Förmån av fri telefon, fri TV-avgift fri tidning/tidskrift eller fri dator, som inte är undantagen från beskattning enligt vad som ovan sagts, är i andra fall skatte- och avgiftspliktig. Arbetsgivaravgifter betalas i det fallet av arbetsgivaren eller av den som ger ut förmånen. 53
148 SKV M 2017:17 4.13 Ränteförmån 4.13.1 Förmån av räntefria eller räntebilliga lån En anställd eller uppdragstagare som får förmån av ett räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan, ska beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs lån som denne förmedlat. Även lån som har samband med tidigare anställning eller uppdrag likställs med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare. Med lån avses en penningtransaktion som grundar sig på ett kreditavtal. Däremot är förskott på lön eller uppdragsersättning eller normala kreditköp hos arbetsgivare eller uppdragsgivare inte att betrakta som lån. Å andra sidan omfattas både kortfristiga lån och lån av mindre belopp av reglerna (jfr prop. 1981/82:197 s. 60). Förmånsbeskattningen förutsätter att lånet vid avtalstillfället innebar en förmån och att förmånen erhölls på grund av tjänsten eller uppdraget. När det gäller arbetsgivare som i sin ordinarie verksamhet erbjuder lån till allmänheten uppkommer en skattepliktig löneförmån om de anställda erbjuds lån till mer fördelaktiga villkor än de som allmänheten får. För övriga arbetsgivare, som inte sysslar med kreditgivning, görs en jämförelse med de marknadsmässiga villkor för kreditgivning som gällde vid avtalstidpunkten (prop. 1990/91:54 s. 303). Förmånsbeskattning av en ränteförmån blir aktuell när en anställd har fått ett lån från arbetsgivaren på förmånligare villkor än vad som är marknadsmässigt. Det gäller inte bara räntevillkoren utan även övriga villkor. Jämförelsen görs vid lånetillfället mellan den avtalade räntan och marknadsräntan för jämförbara lån. Ändras villkoren vid en senare tidpunkt anses ett nytt kreditavtal ha ingåtts och en ny bedömning måste göras i förmånsfrågan. I samband med förmånligt lån kan även andra förmåner än räntevillkoren påverka beskattningen under inkomst av tjänst. Som exempel nämns att arbetsgivaren vid ett sjunkande ränteläge tillåter den anställde att i förtid lösa in ett bundet lån eller under bindningstiden sänker räntan. Förmånen motsvarar i det fallet den kostnad som långivaren vid marknadsmässiga villkor tar ut (prop. 1992/93:127 s. 41). När det väl konstaterats att det finns en ränteförmån, ska denna värderas enligt någon av de värderingsprinciper som gäller enligt 61 kap. 15 17 IL. 4.13.2 Värdering av förmånligt lån i svensk valuta 4.13.2.1 Lån med fast eller rörlig ränta och räntefritt lån De flesta ränteförmåner ska värderas enligt huvudregeln i 61 kap. 15 IL. Värderingen för lån med fast ränta, räntefria lån eller lån med rörlig ränta där räntan ska utgå i fast förhållande till marknadsräntan, görs med utgångspunkt från ränteläget när lånet togs upp. Den avtalade räntan jämförs med statslåneräntan vid lånetillfället med tillägg av en 54
149 procentenhet (jämförelseränta). Jämförelseräntan ska dock som lägst vara 0,50 procent. Mellanskillnaden utgör en förmån som gäller vid - fast ränta under lånets hela giltighetstid förutsatt att villkoren inte ändras, - fast ränta med bestämd bindningstid under den tid lånet är bundet och i övrigt oförändrat, - räntefritt lån under lånets hela giltighetstid förutsatt att villkoren inte ändras, - rörlig ränta där räntan står i fast förhållande till marknadsräntan under lånets giltighetstid förutsatt att villkoren inte ändras. Om lånet löper med bestämd bindningstid, t.ex. tre månader, ett år eller fem år, och räntan ändras vid bindningstidens slut, görs en ny jämförelse mellan den avtalade räntan och statslåneräntan vid denna tidpunkt plus en procentenhet. Resultatet ger förmånen för nästa bindningstid. Vid lån med tre månaders bindningstid kommer således en omvärdering av ränteförmånen att behöva göras fyra gånger per år. Det kan inträffa att ett lån är förmånligt, eftersom den avtalade räntan understiger marknadsräntan, men där något förmånsvärde inte uppkommer på grund av att jämförelseräntan understiger den avtalade räntan. I sådana fall kommer inte heller senare något förmånsvärde att påföras, om inte lånevillkoren ändras så att det är fråga om ett nytt låneavtal (prop. 1992/93:127 s. 56). SKV M 2017:17 4.13.2.2 Övriga lån För övriga lån, dvs. lån med rörlig ränta som inte ska värderas enligt 15, sker värderingen enligt en kompletterande regel i 61 kap. 16 IL. Förmånens värde beräknas då till skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet (jämförelseräntan) och den avtalade räntan för beskattningsåret. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara 0,5 procent. I 16 andra stycket anges att senare inträffade ränteförändringar i vissa fall ska beaktas. Har statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret ändrats uppåt eller nedåt med minst två procentenheter i förhållande till vad som gällde vid utgången av november året före beskattningsåret, ska förmånsvärdet för tiden juli - december beskattningsåret beräknas till skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av maj beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och den avtalade räntan. Statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret ska dock som lägst anses vara minus 0,5 procent. 4.13.3 Värdering av förmånliga lån i utländsk valuta Förmånsvärden för lån i utländsk valuta ska beräknas efter samma värderingsregler som gäller lån i svensk valuta med den ändringen att jämförelseräntan, i stället för statslåneräntan med tillägg av en procentenhet, ska vara marknadsräntan för lån i den aktuella valutan med tillägg av en procentenhet. 55
150 SKV M 2017:17 Med marknadsränta avses den räntesats som utgår vid riskfria långsiktiga placeringar, dvs. den räntesats som närmast motsvarar statslåneräntan (prop. 1990/91:54 s. 304). För att ett lån ska anses upptaget i utländsk valuta ska låntagaren, dvs. den anställde, stå den s.k. valutarisken. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:25) anges följande Vid beräkning av förmånsvärde avseende förmånligt lån i utländsk valuta, som löper med rörlig ränta, bör vid beräkning av ränteförmån följande jämförelseräntor (marknadsränta vid utgången av november 2017 plus en procentenhet) användas. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara 0,50 procent. Jämförelseräntorna tillämpas för beskattningsåret 2018. EUR euro 0,69 % GBP brittiska pund 1,81 % CHF schweiziska francs 0,50 % JPY japanska yen 0,89 % DKK danska kronor 0,91 % NOK norska kronor 2,21 % CAD kanadensiska dollar 2,63 % AUD australiensiska dollar 3,08 % USD amerikanska dollar 3,14 % 4.13.4 Avdrag som för ränteutgift Ett belopp motsvarande ränteförmånens värde ska anses som betald ränteutgift (42 kap. 11 IL). Det innebär att det sammanlagda beloppet av ränteförmån som beskattas och faktiskt betald ränta är avdragsgilla kostnader i inkomstslaget kapital. Avdragsrätten uppkommer för det år då skatteplikten inträder. 5 Skyldighet att lämna kontrolluppgift Utgivaren av en skattepliktig ersättning eller förmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska lämna kontrolluppgift för fysiska personer och dödsbon. Det kan vara förmåner som lämnas av arbetsgivare eller uppdragsgivare i anställnings- resp. uppdragsförhållanden, förmåner som lämnas som ersättning för tillfälligt arbete eller skattepliktiga förmåner som av annan anledning ska beskattas som inkomst av tjänst, t.ex. vinster i pristävlingar. Eftersom personaloptioner anses utgivna av den arbetsgivare i vars tjänst rättigheten förvärvades, är det den arbetsgivaren som ska lämna kontrolluppgift om förmånen. 56
151 5.1 Särskilt om s.k. trohetsrabatter I fråga om rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska kontrolluppgift lämnas av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen, även om det är någon annan som gett ut förmånen. Med rabatt eller annan bonus avses alla former av rabatter, t.ex. både sådana som ges i samband med inköpet och sådana som ges i efterhand antingen i pengar eller på annat sätt. Exempel på detta är trohetsbonussystemen inom flyg- och hotellbranschen. Liknande system kan t.ex. vara olika former av introduktionserbjudanden där en viss extra bonusförmån ges om man blir kund hos ett visst företag (prop. 1996/97:19, s. 94). Med att någon slutligt har stått för kostnaderna avses i detta sammanhang t.ex. att en arbetsgivare betalar en tjänsteresa eller ett hotellrum, men det är resenären eller gästen som får någon form av rabatt eller bonus. Då är det arbetsgivaren som ska lämna kontrolluppgift. Detta gäller även om den anställde först betalar t.ex. med någon form av kreditkort och sedan begär ersättning av arbetsgivaren för kostnaderna utan att reducera för den rabatt som kan vara förenad med inköpet. Däremot är bestämmelsen inte tillämplig om en anställd får en viss rabatt, t.ex. 15 procent vid privata inköp, och rabatten inte betalas av någon annan än rabattutgivaren. Då är det den anställdes egna privata inköp som ligger till grund för rabatten. I ett sådant fall skulle rabatten dock kunna vara skattepliktig, nämligen om den är utverkad av arbetsgivaren. Skulle förmånen i det fallet anses som ersättning för arbete, gäller huvudregeln om att det är utgivaren av rabatten som ska lämna kontrolluppgift. SKV M 2017:17 5.2 Särskilt om arbetsgivarens utvidgade uppgiftsskyldighet Om en förmån eller ersättning getts ut eller anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person och det inte finns något anställningsförhållande mellan utbetalaren och den som får ersättningen eller förmånen, ska den svenske arbetsgivaren lämna kontrolluppgift om ersättningen eller förmånen. En förutsättning är att denna förmån kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige. Den svenske arbetsgivaren bör alltså på något sätt ha medverkat till uppkomsten av förmånen eller ersättningen. Är arbetstagaren och den svenske arbetsgivaren överens om att förmånen eller ersättningen har sin grund i tjänsten ska det tillmätas betydelse. Ytterligare en förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna åläggas en skyldighet att lämna kontrolluppgift är att arbetsgivaren också på något sätt får information om att den anställde fått sådan förmån eller ersättning (prop. 1997/98:133 s. 44). 57
152 SKV M 2017:17 5.3 Den skattskyldiges uppgiftsskyldighet När det gäller trohetsrabatter och sådana förmåner eller ersättningar som utges av utländska personer utan att det finns något anställningsförhållande, har mottagaren av ersättningen, dvs. den anställde, skyldighet att lämna information till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift, dvs. arbetsgivaren. Den som är skattskyldig för t.ex. en trohetsrabatt ska skriftligen eller på liknande sätt lämna uppgift om förmånens eller ersättningens art och omfattning och under vilken månad han fått del av förmånen eller ersättningen. Uppgiften ska lämnas senast månaden efter det att den anställde fått del av förmånen eller mottagit ersättningen, men inte senare än den 15 januari påföljande år. Uppgiftsskyldigheten för mottagaren gäller även i uppdragsförhållanden (prop. 1997/98:133 s. 50). Om en anställd inte fullgör sin uppgiftsskyldighet har arbetsgivaren en skyldighet att snarast anmäla detta till Skatteverket. 5.4 Värdering I kontrolluppgiften ska som regel ett värde som beräknats i enlighet med bestämmelserna i IL tas upp. Värdet av bostadsförmån i Sverige som inte är semesterbostad, beräknas dock enligt bestämmelserna i 10 kap. 11 SFL och 2 kap. 10 a SAL (se avsnitt 4.5.1). Har utgivaren av kostförmån eller bostadsförmån i Sverige, som inte är semesterbostad, fått ett beslut om justerat förmånsvärde vid beräkning av arbetsgivaravgifter är det detta värde som ska användas i kontrolluppgiften (se avsnitt 2.1). Det ska då också särskilt anges att det är ett justerat värde som används. Det förekommer bl.a. när det gäller skattepliktiga trohetsrabatter att arbetsgivaren finansierat endast en del av de kostnader som ligger till grund för förmånen eller att det är flera arbetsgivare som har haft de kostnader som ligger till grund för bonusen eller rabatten. I sådant fall får enligt uttalande i prop. 1996/97:19, s. 77, en proportionering göras av marknadsvärdet. 5.5 Skattefria förmåner Uppgift om förmån som är skattefri enligt IL behöver inte lämnas på kontrolluppgift. Det bör dock observeras att om förutsättningarna för skattefrihet för en sådan förmån inte är uppfyllda, är förmånen i regel skattepliktig i sin helhet. Utgivaren är i det fallet skyldig att lämna uppgift om förmånen på kontrolluppgift. 58
153
154
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 155 2018/120 84 Beslut om medelstilldelning Samordningsförbundet Östra Skaraborg för år 2019 Sammanfattning av ärendet Tidaholms kommun är medlem i Samordningsförbundet Östra Skaraborg. Medfinansieringen för 2019 för Tidaholms kommun avser 223 800 kr. Detta är en minskning från 2018 för Tidaholms Kommun med 6450 kr på grund av minskad tilldelning till hela Samordningsförbundet Östra Skaraborg. Om medel kvarstår efter budgetfördelning som beslutas i november 2018 kommer möjlighet att ges till Samordningsförbundet Östra Skaraborg att ansöka om ytterligare medel. Det skulle medföra samma tilldelning som 2018, dvs 6 450 kr mer för Tidaholms kommun, dvs 230 250 kr. Medlemskommunerna lägger lika stor andel som övriga medlemmar som är VGR, försäkringskassan samt arbetsförmedlingen. Kommunen förutsätter att övriga medlemskommuner fattar motsvarande beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medelstilldelning Samordningsförbundet Östra Skaraborg 2019, controller Louise Holmvik, 2018-08-07 Äskande av medel för verksamhetsåret 2019 - Samordningsförbundet Östra Skaraborg (daterad 2018-06-27) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås - att besluta godkänna medfinansieringen till Samordningsförbundet Östra Skaraborg år 2019 på 223 800 kr. - att vid äskande om ytterligare medel att besluta godkänna ytterligare 6450 kronor i medfinansiering, dvs medfinansiering till Samordningsförbundet Östra Skaraborg år 2019 på 230 250 kr. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslås att besluta godkänna medfinansieringen till Samordningsförbundet Östra Skaraborg år 2019 på 223 800 kr. att vid äskande om ytterligare medel att besluta godkänna ytterligare 6450 kronor i medfinansiering, dvs medfinansiering till Samordningsförbundet Östra Skaraborg år 2019 på 230 250 kr. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-07 156 Ärendenummer 2018/120 Kommunstyrelsen Louise Holmvik 0502-60 60 34 louise.holmvik@tidaholm.se Tjänsteskrivelse Medelstilldelning Samordningsförbundet Östra Skaraborg 2019 Ärendet Tidaholms kommun är medlem i Samordningsförbundet Östra Skaraborg. Medfinansieringen för 2019 för Tidaholms kommun avser 223 800 kr. Detta är en minskning från 2018 för Tidaholms Kommun med 6450 kr på grund av minskad tilldelning till hela Samordningsförbundet Östra Skaraborg. Om medel kvarstår efter budgetfördelning som beslutas i november 2018 kommer möjlighet att ges till Samordningsförbundet Östra Skaraborg att ansöka om ytterligare medel. Det skulle medföra samma tilldelning som 2018, dvs 6 450 kr mer för Tidaholms kommun, dvs 230 250 kr. Medlemskommunerna lägger lika stor andel som övriga medlemmar som är VGR, försäkringskassan samt arbetsförmedlingen. Kommunen förutsätter at övriga medlemskommuner fattar motsvarande beslut. Beslutsunderlag Äskande av medel för verksamhetsåret 2019 - Samordningsförbundet Östra Skaraborg (daterad 2018-06-27) Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås - att besluta godkänna medfinansieringen till Samordningsförbundet Östra Skaraborg år 2019 på 223 800 kr. - att vid äskande om ytterligare medel att besluta godkänna ytterligare 6450 kronor i medfinansiering, dvs medfinansiering till Samordningsförbundet Östra Skaraborg år 2019 på 230 250 kr. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
157 Samordningsförbundet Östra Skaraborg Information om äskande av medel för verksamhetsåret 2019 Datum: 180627 Till: Skövde kommun, Hjo kommun, Tibro kommun, Karlsborgs kommun, Falköpings kommun, Tidaholms kommun, Hälso- och sjukvårdsnämnden Skaraborg Bakgrund till fördelningsmodell för den statliga medelstilldelningen till samordningsförbunden 2015 tog Försäkringskassan beslut om en ny modell för fördelning av medel till samordningsförbunden. Syftet är att få transparens i medelstilldelningen och modellen ska ge samordningsförbunden möjlighet att få medelstilldelning efter samma parametrar. Modellen gällde från och med medelstilldelningen för 2016. Parterna inom Finsam står bakom modellen Modellen grundtilldelning 400 tkr parametrarna försörjningsmått (75 %) och invånarantal (25 %) förbundets eget kapital Information Staten har skickat ut ett preliminärt besked för 2019, vilket genererade en minskning från 2018 för samordningsförbundet Östra Skaraborg. Se nedan tabell. Part Tilldelning 2018 Preliminär tilldelning 2019 Äskande av medel 2019 Försäkringskassan 2 302 500 kr 2 238 000 2 302 500 Arbetsförmedlingen 2 302 500 kr 2 238 000 2 302 500 Hälso- och sjukvårdsnämnden Skaraborg 2 302 500 2 238 000 2 302 500 Skövde kommun 1 036 125 kr 1007 100 kr 1 036 125 kr Hjo kommun 161 175 kr 156 660 kr 161 175 kr Tibro kommun 184 200 kr 179 040 kr 184 200 kr Karlsborgs kommun 115 125 kr 111 900kr 115 125 kr Falköping kommun 575 625 kr 559 500 kr 575 625 kr Tidaholms kommun 230 250 kr 223 800 kr 230 250 kr Totalt 9 210 000 kr 8 952 000 kr 9 210 000 kr Samordningsförbundet Östra Skaraborg Tillförordnad förbundschef Ann-Sofie Lövgren Stationsgatan 14 541 28 Skövde Tel 010-119 28 58 Mail ann-sofie.t.lovgren@forsakringskassan.se
158 Om medel kvarstår efter budgetfördelningen, som beslutas i början av november 2018 kommer Försäkringskassan att ge förbunden möjlighet att ansöka om ytterligare medel, så kallade ofördelade medel. Samordningsförbundet önskar om ytterligare medel blir aktuellt äska om samma tilldelning som 2018. Är detta inte möjligt kommer den lägre tilldelade summan 2019 antas. Ytterligare statliga medel utbetalas i de fall kommun/kommuner och landsting kan matcha med motsvarande belopp. Om lokala behovsanalyser signalerar att förbundet behöver ytterligare utökade resurser kommer vi att återkomma med förfrågan kring detta, om staten aviserar att det finns ytterligare medel att äska inför 2019. Samordningsförbundet förutsätter att varje part vill bidra med ovanstående uträknade belopp. Om det finns frågor eller invändningar skall dessa meddelas förbundschef senast 180825. /Ann-Sofie Lövgren Tillförordnad förbundschef Samordningsförbundet Östra Skaraborg Samordningsförbundet Östra Skaraborg Tillförordnad förbundschef Ann-Sofie Lövgren Stationsgatan 14 541 28 Skövde Tel 010-119 28 58 Mail ann-sofie.t.lovgren@forsakringskassan.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-27 Kommunstyrelsens personalutskott 159 2018/217 12 Beslut om riktlinje friskvård Sammanfattning av ärendet En riktlinje för arbetet med friskvård har framarbetats av personalavdelningen. Målet med riktlinjen är att öka tydligheten kring målen med friskvårdsarbetet där ett av dem är att sänka sjukfrånvaron och behovet av rehabilitering. Tidaholms kommun ska ses som en god arbetsgivare och man vill skapa en attraktiv arbetsplats där medarbetarna upplever att de har en god hälsa. Tidaholms kommun ska vara en hälsofrämjande arbetsplats som ger förutsättningar för välbefinnande och arbetsglädje en fungerande helhet. Facklig samverkan kommer att ske i central samverkansgrupp och samtliga förvaltningschefer kommer att få möjlighet att yttra sig. De yttranden som eventuellt inkommer tas i beaktande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinje Friskvård, personaladministratör Sofia Petersson, 2018-08-20. Riktlinje Friskvård. Förslag till beslut - Ordföranden föreslår att personalutskottet föreslår för kommunstyrelsen att besluta anta riktlinjen för friskvård. Kommunstyrelsens personalutskotts beslut Personalutskottet föreslår för kommunstyrelsen att besluta anta riktlinjen för friskvård. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 160 Ärendenummer 2018/217 Kommunstyrelsen Sofia Petersson 0502-60 60 37 sofia.petersson@tidaholm.se Riktlinje Friskvård Ärendet En riktlinje för arbetet med friskvård har framarbetats av Personalavdelningen. Målet med riktlinjen är att öka tydligheten kring målen med friskvårdsarbetet där ett av dem är att sänka sjukfrånvaron och behovet av rehabilitering. Tidaholms kommun ska ses som en god arbetsgivare och man vill skapa en attraktiv arbetsplats där medarbetarna upplever att de har en god hälsa. Tidaholms kommun ska vara en hälsofrämjande arbetsplats som ger förutsättningar för välbefinnande och arbetsglädje en fungerande helhet. Facklig samverkan kommer att ske i central samverkansgrupp. De yttranden som eventuellt inkommer tas i beaktande. Samtliga förvaltningschefer kommer att få möjlighet att yttra sig. De yttranden som eventuellt inkommer tas i beaktande. Beslutsunderlag Riktlinje Friskvård Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut Personalutskottet föreslår för kommunstyrelsen att besluta anta riktlinjen för friskvård. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
Kommunledning Ärendenr: Fastställd: Reviderad: RIKTLINJE FRISKVÅRD KS 2018/217 161
2/4 162 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Målsättningar...3 Ansvar...3 Arbetsgivaren...3 Chef...3 Hälsoinspiratörer...3 Arbetstagare...4 Dokumentansvarig: Personalavdelningen Giltighetstid: Tillsvidare Foto: Mattias Nilsson
3/4 163 Inledning Tidaholms kommun vill skapa en hälsofrämjande arbetsplats som ger förutsättningar för välbefinnande och arbetsglädje en fungerande helhet. Genom ett aktivt och brett friskvårdsarbete vill Tidaholms kommun skapa en attraktiv arbetsplats där medarbetare trivs och utför ett gott arbete mot alla interna och externa kunder. Målsättningar Medarbetarna har och upplever att de har en god hälsa, en balans i hela livet Kunskapen om en hälsosam livsstil finns och miljön på arbetsplatsen präglas av hälsosamt tänk samt beslut tas med friskvård och hälsa i fokus Sjukfrånvaro och behov av rehabilitering minskar Skapa en attraktiv arbetsplats och vara en attraktiv arbetsgivare ur rekryteringssynpunkt Chefer ser hälso- och friskvårdsarbetet som en självklar del i det systematiska arbetsmiljöarbetet Ansvar Arbetsgivaren Administration och samordning av friskvårds- och hälsoaktiviteter ligger på ansvariga på Personalavdelningen. Dessa planerar och genomför aktiviteter tillsammans med de hälsoinspiratörer som är utsedda av arbetsgivaren. Chef Chefer har ett ansvar i att regelbundet på APT och samverkansmöten ta upp hälsa och friskvård för att göra det till en naturlig del i arbetet. Chefer ska också tala om hälsa i arbetsgruppen och informera om de aktiviteter och möjligheter som erbjuds löpande. Hälsoinspiratörer Hälsoinspiratörernas ansvar är främst att stimulera och uppmuntra till en hälsofrämjande livsstil och aktiviteter samt sprida och marknadsföra de aktiviteter som erbjuds. Hälsoinspiratörerna ska också fånga upp de behov och önskemål som finns kring friskvårdsarbetet ute i
4/4 164 verksamheterna samt vara ett bollplank för ansvariga på Personalavdelningen. Arbetstagare Arbetstagaren har ett eget ansvar för sin hälsa och en god arbetsförmåga. Arbetstagarna ska inspirera varandra och gärna gå tillsammans på de aktiviteter som erbjuds. Arbetstagarna ska prata med sin chef om denne upplever att hälsan påverkas negativt av arbetet.
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-21 165 Ärendenummer 2018/166 Kommunstyrelsen Henrik Johansson 0502-60 62 11 henrik.johansson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Delårsrapport kommunstyrelsen augusti 2018 Ärendet Kommunledningskontoret har sammanställt delårsrapport augusti för Kommunstyrelsen. Rapporten innehåller uppföljning avseende ekonomi, personal och verksamhet för perioden januari augusti 2018 samt en helårsprognos avseende nämndens ekonomi. Beslutsunderlag Delårsrapport kommunstyrelse Utredning Kommunstyrelsens prognos visar ett överskott mot budget på 11,0 miljoner kronor. Överskottet beror på budgeterad prognososäkerhet samt kvarvarande medel för de riktade budgetprioriteringarna. Barnrättsbedömning Ärendet påverkar inte barn i direkt mening Utredningens slutsatser För att väga upp engångskostnader samt försämrade skatteprognoser krävs att kommunstyrelsen visar ett överskott från prognososäkerhet och riktade budgetprioriteringar. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat delårsrapport för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
166 KOMMUNSTYRELSE Delårsrapport Tertial 2 2018
167 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktiga händelser... 4 3 Ekonomi... 6 3.1 Redovisning... 6 4 Personal... 8 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro... 8 2
168 1 Sammanfattning Kommunstyrelsen helårsprognos visar ett överskott på 11,0 mnkr mot budget för 2018. Överskottet beror på prognososäkerhet för Tidaholms kommun som är budgeterad på Kommunstyrelsen samt budget för budgetprioriteringar som inte förbrukats inom kommunstyrelsen. Detta överskott inom Kommunstyrelsen krävs för att motverka ökade kostnader av bland annat markförvärv samt en försämrad Skatteprognos. Kommunstyrelsens verksamheter visar en budget i balans. Delårsresultatet för kommunstyrelsen visar ett överskott mot budget på 7,2 miljoner kronor. Kommunstyrelsen innehar ett övergripande ansvar för, och samordna, den kommunala planeringen i samhällsbyggnadsfrågor såsom översiktsplanering, bostadspolitik samt planering av användning av mark och vatten. Utifrån beslut arbetar kommunen med att ta fram översiktsplan. Inom projektet har medborgardialog och barndialog genomförts och ett kulturmiljöprogram är i stort sett klart. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för systematisk arbetsmiljöarbete, SAM och intern kontroll och har i sitt ansvar förstärkt möjlighet till förbättrat arbetssätt, granskning och kontroll genom att implementera verktygsstöd för dessa ansvarsområden till verksamheterna. 3
169 2 Verksamhet Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och har ett övergripande ansvar för planering och utveckling av kommunen och den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för att: leda arbetet med, och samordna utformningen av, övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten, utöva uppsikt över, och kontinuerligt följa, nämndernas och de kommunala bolagens arbete, budget, redovisning och finansförvaltning, bereda ärenden som ska hanteras av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för alla anställda i Tidaholms kommun. Kommunledningsförvaltningen innehåller följande verksamheter: Kommunledning Kansli och service Ekonomi Personal IT och information Näringsliv Kvalitet och utveckling 2.1 Viktiga händelser Kommunstyrelsen innehar ett övergripande ansvar för, och samordna, den kommunala planeringen i samhällsbyggnadsfrågor såsom översiktsplanering, bostadspolitik samt planering av användning av mark och vatten. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för systematisk arbetsmiljöarbete, SAM och intern kontroll och har i och med årsskiften implementerat verktygsstöd för dessa ansvarsområden till verksamheterna. Budgetprocessen har under perioden inletts och löpt på enligt plan. Resursfördelningen till nämnderna har vidareutvecklats och fler nämnder erhåller ett budgetförslag utifrån en modell som bygger på en prislapp och volymer. Modellen har också förenklats för att minska administrationen. Under första tertialet har en vision och strategi för stadskärnans utveckling färdigställts och godkänts. Extra fokus har lagts på etableringar, både i centrum och utanför stadskärnan. Projekt "Bilden av Tidaholm" är nu avslutat, där en sista del var genomförande av en riskoch konsekvensanalys för symbol för platsvarumärket och en för kommunens befintliga grafiska profil. Nu fortsätter arbetet med att genomföra enligt vad som kommit fram i projektet. Ett nytt samarbete mellan Näringslivsenheten, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen och några tillverkande företag har lett till en rekryteringsträff för nyanlända mot arbete i industrin. På Skaraborgsnivå finns Tidaholms kommun representerade i styrgrupp för Stärkt företagsklimat i Skaraborg, ett projekt som syftar till att stärka företagsklimatet i alla 4
170 Skaraborgs 15 kommuner genom olika insatser och aktiviteter. Under året har Skaraborgs näringslivschefer arbetat för att bilda Business region Skaraborg, ett projekt är beviljat och två personer har anställts för att locka främst internationella etableringar till Skaraborg. Kommunstyrelsen leder arbetet för digital transformation gemensamt med samtliga förvaltningar och enheter. Kartläggning av e-tjänster har genomförts inklusive fortsatt arbete med utökad e-service till medborgare och medarbetare. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den kommunvisa implementeringen av GDPR. Arbetet har genomförts med avstämningar med övriga förvaltningar, de kommunala bolagen och nätverket i Skaraborg. Tillsammans med Falköping har kommunen utsett ett dataskyddsombud. Denne har påbörjat sitt arbete och kommer bland annat att vara behjälplig med analys av de inhämtade personuppgiftsbehandlingarna. Kommunen är pilotkommun för projektet Informationssäkerhet VG 2020, däribland har en krisövning genomförts tillsammans med omvårdnadsförvaltningen. Utbildning i Informationssäkerhet för medarbetare har genomförts, samt deltagande i regionalt Informationssäkerhetsprogram. Kommunens digitala synpunkts- och felanmälningssystem har utvecklats i riktning mot att kunna generera statistik som möjliggör en strukturerad uppföljning. Detta är viktigt för att kunna fungera som ett led i ett ständigt förbättringsarbete och för att undvika återkommande avvikelser. Under perioden har upphandling av nya e-tjänsteplattformen i samverkan med flera kommuner i Skaraborg genomförts. Vidare pågår ett flertal projekt för att förbättra för medborgaren: ny publik hemsida och kopplingar till till e-service samt säker inloggning och skydd mot överbelastningsattacker har implementerats. e-faktura till kund en upphandling av e-arkiv har genomförts och avtals skrevs under maj månad. Införandeprojekt kommer påbörjas under hösten. förstudie för e-signering uppstartad upphandling av digitala nyckelskåp till omvårdnadsförvaltningen Vidare har en dokumentwebbsmodul införskaffats. Denna kommer att medföra att snabbare och enklare publicering av protokoll och liknande till den allmänna hemsidan men även av riktlinjer och motsvarande som mer riktar sig till medarbetarna på intranätet. Ansvaret för arbetet med höstens val vilar på valnämnden där kommunstyrelsen tar förvaltningsansvaret. Förutom ordinarie valsamordnare har även en valadministratör anställts. Arbetet med heltidsprojektet har gått in i en operativ fas där kommunstyrelsen startat upp med enheter inom omvårdnadsförvaltningen. I samband med att kommunen nu kommit in i ett nytt skede med operativa aktiviteter i heltidsprojektet så har utbildning och implementering av systemstöd för schema och bemanning genomförts. Under första kvartalet har friskvårdsarbetet i kommunen dragit igång med HIT-veckor, fotvård, massage, föreläsningar, yoga m.m. 5
171 3 Ekonomi Delårsresultatet för kommunstyrelsen visar ett överskott mot budget på 7,2 miljoner kronor. Överskottet beror på ej förbrukade medel inom kommunstyrelsen avseende prognososäkerhet samt riktade budgetprioriteringar. Intäkter och kostnader avviker mot föregående år på grund av förändrad redovisningsprincip. Helårsprognosen visar ett överskott mot budget på 11,0 miljoner kronor. Överskottet beror på att inom kommunstyrelsen finns Tidaholms kommuns prognososäkerhet budgeterad och även kvarvarande medel för budgetprioriteringar. Överskottet inom kommunstyrelsen krävs för att täcka ökade kostnader i samband med bland annat resförluster vid mark- och husförsäljningar samt en försämrad skatteprognos. Kommunstyrelsens ordinarie verksamhet har god budgetföljsamhet och visar ett nollresultat mot budget för 2018. 3.1 Redovisning Utfall nämnd Nämndsresultat tkr Ack 2018 Ack 2017 Förändring - Utfall Verksamhetens intäkter 2 051 4 509 2 458 Verksamhetens kostnader - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -50 309-45 123 5 186-28 464-24 535 3 929-48 258-40 614 7 644 Kommunbidrag 55 434 46 673-8 761 Nämndsresultat 7 176 6 059-1 117 Helårsprognos nämnd Nämndsresultat tkr Prognos 2018 Budget 2018 Avvikelse Prognos - Budget Utfall 2017 Verksamhetens intäkter 4 449 4 449 0 8 478 Verksamhetens kostnader -76 632-87 632 11 000-69 577 - Därav personal kostnader -39 063-38 963-100 -36 567 Verksamhetens nettokostnader -72 183-83 183 11 000-61 099 Kommunbidrag 83 183 83 183 0 70 091 Nämndsresultat 11 000 0 11 000 8 992 Tillfälligt statsbidrag Tillfälligt statsbidrag tkr Ingående 2018 Ack Utfall Prognos 2018 Utgående 2018 6
172 Kommunstyrelsen 9 000 9 000 KS, utåtriktade medel Kultur- och fritid Barn- och utbildning Miljö- och byggnad Social- och omvårdnad Tekniska Totalt 9 000 9 000 Investeringar Investeringar per projekt Kommunstyrelsen Proj ekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tiläggss anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Prognos / Budget E-arkiv (medborgaren i fokus) Gemensamt hänvisningssystem Falköping IT Investeringar Inventarier Statshus Integrationsmotor Stödsystem Adato o uppgradering e-companion Stratsys Integration affärssystem Investeringsreserv 901 06 901 16 900 00 901 09 901 14 901 08 901 16 930 60 600 600 1 200 600 600 500 500 0 500 1 000 1 000 200 800 8 200 173 373 50 323 350 350 350 356 356 300 56 104 104 0 104 2000 7675 9675 6350 3325 Summa 8 4300 9258 13558 7500 6058 7
173 4 Personal Ökningen av personal beror på ett vikariat för att ersätta en anställd som är tjänstledig. Sjukfrånvaron har minskat med 2,7% från årsskiftet 2017 tack vare att det inte har funnits långtidssjukskrivningar. 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro Ack Utfall 2018 2017 Antal årsarbetare 39 38 - Kvinnor 23 22 - Män 16 16 Sjukfrånvaro (%) 1,3 4,0 - Kvinnor 0,8 3,8 - Män 1,9 4,5 8
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 174 2018/166 86 Information delårsrapport Tertial 2, kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Information ges om delårsrapport till och med augusti 2018, Tertial 2, för kommunstyrelsens verksamheter. Underlag för beslut i ärendet lämnas till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Information om delårsrapport Tertial 2 kommunstyrelsen, ekonomichef Henrik Johansson, 2018-09-04 Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott tar till sig informationen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tar till sig informationen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-21 175 Ärendenummer 2018/167 Kommunstyrelsen Henrik Johansson 0502-60 62 11 henrik.johansson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Delårsrapport Augusti 2018 Tidaholms kommun Ärendet Delårsrapport Augusti 2018 överlämnas härmed till kommunstyrelsen. Delårsrapporten innehåller: Ekonomi. Utfall per 2018-08-31 samt en prognos för helåret 2018 Måluppföljning mot av kommunfullmäktige fastställda mål enligt den Strategiska planen för år 2018-2020 Nämndernas ekonomi och verksamhetsuppföljning 2018 Beslutsunderlag Delårsrapport Teknisk nämnd Delårsrapport tertial 2 2018 KFN Delårsrapport tertial 2 2018, Social- och omvårdnadsnämnd Delårsrapport Miljö- och byggnadsnämnd Delårsrapport Barn och utbildningsnämnden tertial 2 2018 Delårsrapport Kommunstyrelsen Utredning Den ekonomiska utfallet för kommunen är 15,1 mnkr vilket är 4,0 mnkr sämre än föregående år samma period. Den ekonomiska helårsprognosen för Tidaholms kommun indikerar ett resultat på 13,5 mnkr, vilket är sämre än budget och motsvarar 1,8 % av skatter och bidrag. Största orsaken till att prognosen är sämre än budget är reaförluster samt användningen av det tillfälliga statsbidraget i verksamheten. Barnrättsbedömning Ärendet påverkar inte barn i direkt mening Utredningens slutsatser Helårsprognosen på 13,5 mnkr innebär att kommunen inte uppnår det ekonomiska resultatmålet på 2,7% som är fastställt av kommunfullmäktige. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att överlämna delårsrapporten augusti 2018 till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
176 TEKNISK NÄMND Delårsrapport Tertial 2 2018
177 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktiga händelser... 4 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun... 4 3 Ekonomi... 12 3.1 Utfall nämnd... 12 3.2 Helårsprognos nämnd... 13 3.3 Tillfälligt statsbidrag... 13 3.4 Investeringar... 13 4 Personal... 19 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro... 19 Bilagor Bilaga 1: Analys tertial 2 stratsys 2
178 1 Sammanfattning 3
179 2 Verksamhet 2.1 Viktiga händelser 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun Vision För att veta vart kommunen vill och vad kommunen vill uppnå har en strategiskt plan och budget arbetats fram. Vi, kommunens politiker tillsammans med engagerade och intresserade Tidaholmare har arbetat med hur vi vill se kommunen i framtiden. Vision och målbild utgår från kommunfullmäktiges viljeriktning. I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företagtidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. Så här arbetar kommunen med mål Styr- och ledningsmodellen utgår och bygger på en kommungemensam vision. Under visionen finns i nuläget fem målområden för verksamhetsstyrning och ett målområde för ekonomistyrning. Respektive målområde har brutits ner till ett antal strategiska mål som tydliggör vad vi vill uppnå. De strategiska målen är knutna till olika ansvarsområden (nämnder) för att skapa styrning ner på verksamhetsnivå. 4
180 Målområde Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Näringsliv Livslångt lärande God ekonomisk hushållning Beskrivning Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Mål- och resultatuppföljning För att få en antydan om kommunen når målen, det vill säga om kommunen uppnått resultat av arbetet analyseras målen. Det görs bland annat genom att analysera resultatet av aktiviteter som genomförts och mätning genom olika indikatorer. För att få en överblick används färgkodade symboler för bedömningen av resultatet och målen. Efter rubrikerna analys, värdering, lärdomar och förslag på förbättringar visas den eller de indikatorer som stödjer den subjektiva bedömningen av resultatet av målet. Indikatortabellen visar på målvärde och utfall, vilket ligger till grund för värdering och trendpil för själva indikatorn. I denna delårsrapport anger mål- och resultatuppföljningen en prognos då flertalet indikatorer rapporteras i samband med årsredovisningen. Så här tyder du resultatet Grönt betyder att kommunen har uppnått målet Gult betyder att kommunen har närmat sig målet men inte uppnått målet Rött betyder att kommunen varken har närmat sig eller uppnått målet Måluppfyllelse Sammantaget resultat och måluppfyllelse Attraktiv kommun Medborgaren i fokus 5
181 Boende Näringsliv Livslångt lärande God ekonomisk hushållning Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Verksamhetsmål: Tekniska nämnden ska erbjuda såväl invånare som besökande välvårdade, attraktiva och trygga offentliga miljöer samt markområden för olika friluftsaktiviteter. Miljöerna ska i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga för alla. Analys: Redan vid planering av nya exploateringsområden tas hänsyn till förutsättningarna för att få dem attraktiva och trygga. Vid de gamla områdena eller lokalerna görs ständiga förbättringar utifrån de ramar och ekonomiska förutsättningar som finns.arbetet med att ta fram en ny cykelplan för kommunen har slutförts samtidigt som det arbetet med att knyta samman det befintliga GC-nätet fortskrider. Värdering: Byggandet av ny skola har påbörjats, planering för nytt bostadsområde framskrider enligt plan. Utbyggnad av GC-nät pågår. Tekniska nämnden bedöms ha uppnått målet ifråga. Lärdomar och förslag på åtgärder: Fortsätta samarbeta såväl inom olika kompetenser på förvaltningen samt mellan förvaltningarna. Vara fortsatt lyhörd för medborgarna och företagarnas åsikter och synpunkter. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Medborgarundersökningen, NRI (nöjd regionindex, fritidsmöjligheter,...tillgång till parker, grönområden och natur.) 63 Medborgarundersökning, NMI (nöjd medborgarindex, gång och cykelvägar) 58 Cykelväg i kommunen, total, meter/inv 1,7 6
182 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Medborgarundersökning, NRI (nöjd regionindex, kommunikationer) 55 Andel förbättringar av lätt avhjälpta hinder Lätt avhjälpta hinder (st) Verksamhetsmål: Tekniska nämnden ska erbjuda en god service med hög kvalitet och dess myndighetsutövning ska vara rättssäker, effektiv och enkel. Vi är lyhörda för invånarnas eller näringslivets åsikter och eftersträvar en god dialog för att öka deras delaktighet och inflytande. Analys: Den kritik som riktat sig mot förvaltningen och som denna litet oförskyllt fått ta ansvar för är gatuunderhållet i samband med de omfattande fibergrävningar som skett i runtom i tätorten. Återställandet har i stora drag nu avslutats. Kvarvarande problem med gatuunderhåll måste på sikt hanteras med en utökad budget avseende asfaltbeläggning. Värdering: För de boende och andra intressenter är det egalt vem som har det slutliga ansvaret för att underhålla vägar och trottoarer. I slutändan blir det fråga om en politisk prioritering mellan olika kommunala verksamheter. Den övriga servicen har fungerat helt tillfyllest och kan anses ha uppfyllt målet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Att via bättre och tydligare underhållsplaner gentemot politiker och beslutsfattare skapa ett underlag som bättre motiverar högre anslag. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antal felanmälningar från synpunkter och klagomål 26 Antal åtgärdade felanmälningar 25 Bemanning av kundtjänst och förvaltningens expedition 100 % 7
183 Verksamhetsmål: Tekniska nämnden ska verka för att medarbetarna upprätthåller en god hälsa och en bra såväl fysisk som psykisk arbetsmiljö. Det ska råda en rimlig balans mellan arbete och fritid. Analys: Sjuktalet totalt på förvaltningen ligger på 5.4 %. Här står den kvinnliga sidan för 9.2 % medan manliga delen ligger 1.6 % Värdering: Statistiken bör brytas ned och jämföras på enhetsnivå för att se om någon större trend går att utröna innan ställningstagande kring eventuella åtgärder ska göras. Att märka är att talen för kvinnor och män skiljer sig åt såtillvida att kvinnor har betydligt fler sjukdagar. Statistik från personalavdelningen avseende kort- eller långtidssjukskrivna efterfrågas. Lärdomar och förslag på åtgärder: Genom djupintervjuer via personalavdelningen utröna orsakerna till ökad sjukskrivning. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Sjukfrånvaro och hälsokontroller 5,1 % 6,7 % Antalet övertidstimmar Verksamhetsmål: Tekniska nämnden verksamhet ska bedrivas ur ett miljömässigt hållbart perspektiv och det ska vara enkelt och nära för medborgarna i Tidaholms kommun att leva miljömedvetet Analys: I allt arbete tas miljöhänsyn för att förvaltningen ska arbeta mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Speciellt blir detta tydligt i samband med planerade underhållsåtgärder eller nybyggnation av fastighetsbeståendet eller i utformandet av trafikmiljön. Kommunens återvinningscentral vid bland annat Siggestorp möjliggör för invånarna att sortera sitt avfall på ett miljösäkert vis. De flesta av förvaltningens verksamheter regleras via myndighetstillsyn i form av PBL, länsstyrelser, naturvårdsverk eller livsmedelsverk Värdering: Utifrån givna förutsättningar fortskrider arbetet mot att uppfylla målet på både kort och lång sikt. Lärdomar och förslag på åtgärder: Inarbeta miljöperspektivet så det blir en naturlig del i allt planerande vid förvaltningen. 8
184 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Nöjd medborgarindex, NMI (renhållning och sophämtning) 74 Antal miljöfordon i förvaltningen Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Verksamhetsmål: Tekniska nämnden ska verka för att de varor, tjänster och infrastrukturs som tillhandahålls till invånare, besökare och näringslivet håller en hög kvalitet och är långsiktigt tryggade. Verksamheten ska vara resurseffektiv för att möjliggöra skäliga priser eller låga kostnader. Analys:Samtliga dricksvattenprover under året har visat att vattnet varit tjänligt. Trots en längre torrperiod med låga grundvattennivåer runtom i landet har det inte varit någon fara för produktionen från kommunens vattentäkt vid Källefall. Planering för reservvatenförsörjning pågår. Värdering:Målet att säkerställa dricksvatten får anses uppfyllt. Lärdomar och förslag på åtgärder:incidenter hos andra kommuner och i omvärlden visar på vattnets strategiska betydelse. Vårt arbete med skydd och sekretess är fortfarande prioriterat. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Andel godkända dricksvattenprovtagningar per år 76 Nils Holgerssonundersökningen Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. 9
185 Verksamhetsmål: Tekniska nämnden ska ha en god beredskap för att möjliggöra byggnation av bostäder eller tillhandahålla byggklar industrimark för olika etableringar. Likaså ska finnas beredskap för att kunna hyra ut kommunala lokaler eller fastigheter till intressenter. Analys: Efterfrågan på småhustomter har varit stor med följd att kommunen idag har ett fåtal strötomter att erbjuda intresserade. Ett flerbostadshus är under uppförande på Villagatan (hyresrätter) och eventuellt kommer även bostadsrättslägenheter att uppföras på gamla Kungsbroskolans område. Värdering: Millö- och byggförvaltningen har kommunstyrelsens uppdrag att detaljplanelägga för ytterligare tomtmark såväl inne i Tidaholm som i samhällena runtom. I samband med att detaljplanen för Roserbergsområdet blir antagen kommer kommunen att kunna erbjuda ett stort antal tomter igen. Lärdomar och förslag på åtgärder: Det är alltid vanskligt att hitta en rimlig balans mellan tillgång på tomtmark och köpare som är intresserade av att bebygga dessa; detta är även delvis konjunkturberoende. Vi befinner oss i en högkonjunktur vilket rimligen har medfört en ökad efterfrågan. Fortsätter konjunkturläget kan antas att det kommer att vara fortsatt önskemål om tomtmark. Framtagande av ny mark bör därför prioriteras för att undvika att en brist som verkar hämmande på Tidaholms utveckling. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antalet lediga tomter för bebyggelse klara till försäljning, Antal. 6 stycken 3 stycken 3 stycken 10 Byggbar industrimark 3,7 hektar 3 hektar 5 hektar Andel uthyrda lokaler av tillgängliga Verksamhetsmål: Tekniska nämnden ska erbjuda såväl invånare som besökande välvårdade, attraktiva och trygga offentliga miljöer samt markområden för olika friluftsaktiviteter. Miljöerna ska i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga för alla. Analys: Redan vid planering av nya exploateringsområden tas hänsyn till förutsättningarna för att få dem attraktiva och trygga. Vid de gamla områdena eller lokalerna görs ständiga förbättringar 10
186 utifrån de ramar och ekonomiska förutsättningar som finns.arbetet med att ta fram en ny cykelplan för kommunen har slutförts samtidigt som det arbetet med att knyta samman det befintliga GC-nätet fortskrider. Värdering: Byggandet av ny skola har påbörjats, planering för nytt bostadsområde framskrider enligt plan. Utbyggnad av GC-nät pågår. Tekniska nämnden bedöms ha uppnått målet ifråga. Lärdomar och förslag på åtgärder: Fortsätta samarbeta såväl inom olika kompetenser på förvaltningen samt mellan förvaltningarna. Vara fortsatt lyhörd för medborgarna och företagarnas åsikter och synpunkter. Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Verksamhetsmål: Tekniska nämnden ska ha en god beredskap för att möjliggöra byggnation av bostäder eller tillhandahålla byggklar industrimark för olika etableringar. Likaså ska finnas beredskap för att kunna hyra ut kommunala lokaler eller fastigheter till intressenter. Analys: Efterfrågan på småhustomter har varit stor med följd att kommunen idag har ett fåtal strötomter att erbjuda intresserade. Ett flerbostadshus är under uppförande på Villagatan (hyresrätter) och eventuellt kommer även bostadsrättslägenheter att uppföras på gamla Kungsbroskolans område. Värdering: Millö- och byggförvaltningen har kommunstyrelsens uppdrag att detaljplanelägga för ytterligare tomtmark såväl inne i Tidaholm som i samhällena runtom. I samband med att detaljplanen för Roserbergsområdet blir antagen kommer kommunen att kunna erbjuda ett stort antal tomter igen. Lärdomar och förslag på åtgärder: Det är alltid vanskligt att hitta en rimlig balans mellan tillgång på tomtmark och köpare som är intresserade av att bebygga dessa; detta är även delvis konjunkturberoende. Vi befinner oss i en högkonjunktur vilket rimligen har medfört en ökad efterfrågan. Fortsätter konjunkturläget kan antas att det kommer att vara fortsatt önskemål om tomtmark. Framtagande av ny mark bör därför prioriteras för att undvika att en brist som verkar hämmande på Tidaholms utveckling. 11
187 3 Ekonomi Tekniska nämnden prognos för helåret 2018 är ett underskott på 2,1 mnkr. De ökade kostnaderna i början av året innebär budgetöverskridande för snöröjningen (0,5 mnkr), uppvärmningen (0,5 mnkr) samt ökade vikariekostnader inom lokalvården (0,5 mnkr). För Gatu-enheten förväntas ett underskott på grund av underbudgetering (1,5 mnkr). Vi ser dock att en viss balansering av det ekonomska resultatet kommer att ske genom intäkter inom skogshanteringen (ca 1,0 mnkr) samt fiberåterställning (ca 0,3 mnkr) men bedömer att Tekniska nämnden ej kommer att hålla en budget i balans vid årets slut. Intäktsbortfall i form av försäljning av skog samt debitering av fiberåterställning påverkar resultat negativt jämfört med föregående år då dessa intäkter var högre (ca - 1 mnkr). 3.1 Utfall nämnd Nämndsresultat tkr Ack 2018 Ack 2017 Förändring - Utfall Verksamhetens intäkter 72 148 42 118-30 030 Verksamhetens kostnader -86 496-73 370 13 126 - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -25 114-25 127-13 -14 348-31 252-16 904 Kommunbidrag 6 169 33 695 27 526 Nämndsresultat -8 179 2 443 10 622 Tekniska nämnden visar för januari till augusti 2018 ett underskott på 8,2 mnkr. Vid en närmare analys ser vi ökade kostnader för perioden för snöröjning (0,5 mnkr) samt ökade kostnader för uppvärmning med fjärrvärme och el (0,5 mnkr) då vintern och kylan gjorde sitt intåg efter årskiftet 2017/2018. Vi ser även ökade kostnader för sjukvikarier inom lokalvården (0,5 mnkr) samt en underbudgetering inom Gata-enheten (1,5 mnkr). Ackumulerat resultat för perioden jan-aug 2018 är inte justerat/periodiserat för transaktioner som hör till perioden men ännu inte bokförts respektive transaktioner som inte hör till perioden men blivit bokförda. Betydande transaktioner som påverkar periodresultatet: Avsättningen av semesterlöneskulden för perioden januari till august i år (1,0 mnkr) samt debitering av både projekt och försäljning av tjänster till VA/Renhållning (2,0 mnkr). Försäljningsomkostnader för Bruket, fastighet 237 (0,5 mnkr). För internhyresenheten saknas en budgetjusterande intäkt (0,3 mnkr). De ökade intäkterna samt kostnaderna beror till största delen på införandet av Internhyresenheten. 12
188 3.2 Helårsprognos nämnd Nämndsresultat tkr Prognos 2018 Budget 2018 Avvikelse Prognos - Budget Utfall 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader 112 416 111 816 600 65 810-126 527-123 827-2 700-116 113-36 659-36 209-450 -38 152-14 111-12 011-2 100-50 303 Kommunbidrag 12 011 12 011 0 50 585 Nämndsresultat -2 100 0-2 100 282 3.3 Tillfälligt statsbidrag Tillfälligt statsbidrag tkr Ingående 2018 Ack Utfall Prognos 2018 Utgående 2018 Kommunstyrelsen KS, utåtriktade medel Kultur- och fritid Barn- och utbildning Miljö- och byggnad Social- och omvårdnad Tekniska 600 0 600 0 Totalt 600 0 600 0 3.4 Investeringar Investeringar per projekt Tekniska nämnden Uppföljning av investeringsprojekt Skola Rosenberg - F-6 Projektnamn Projekt Nr Total budget Ack Budget Ack Utfall Återstår Följer tidsplan? Följer budget? Skola Rosenberg 93066 153 500 50 000 4 910 148 590 Ja Ja 13
189 Tillkommande Skolinvesteringar Projektnamn Projekt Nr Total budget Ack Budget Ack Utfall Återstår Följer tidsplan? Följer budget? Tillkommande Skolinvesteringar 93064 / 93065 / 93067 75 000 5 000 1 633 73 367 Ja Ja Planerat Fastighetsunderhåll Projektnamn Projekt Nr Total budget Ack Budget Ack Utfall Återstår Följer tidsplan? Följer budget? Planerat Fastighetsunderhål l 93044 5 762 5 000 3 806 1 956 Ja Ja Tidan Belysning Projektnamn Projekt Nr Total budget Ack Budget Ack Utfall Återstår Följer tidsplan? Följer budget? Tidan - Belysning, etapp III-IV 93041 200 200 12 188 Ja Ja Affärsdrivande verk: Renhållningsenhet Projektnamn Projekt Nr Total budget Ack Budget Ack Utfall Återstår Följer tidsplan? Följer budget? Deponiåterställning 96002 3 735 2 735 313 3 422 Nej Ja Sopbil 96011 4 000 2 000 0 4 000 Nej Nej Matavfall Kärl 96017 900 500 0 900 Nej Ja Ombyggnation ÅVC Personalbyggnad - Siggestorp 96013 500 500 0 500 Ja Ja 96012 2 000 2 000 0 2 000 Ja Ja Farligt Avfall 96014 700 700 0 700 Ja Ja Återvinningsstation er (ÅVC) 96015 300 100 0 300 Ja Ja Totalt 12 135 8 535 313 11 822 96002: Avvaktar beslut från Länsstyrelsen samt upphandling. 96011: Upphandlad men levereras i april 2019 a 2,665 mnkr. 0,665 mnkr tas från eget kapital. 14
190 96017: Flyttas till 2019 pga ej levererad sopbil. Slutredovisning av investeringsprojekt Projektnamn Projekt Nr Slutdatum / Projektavslut Kommentar: Tekniska nämnden Tekniska Nämnden Projekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tilläggs anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Prognos / Budget Inventarier Inventarier Tekniskt kontor 90003 0 100 100 200 100 100 Gata/Park, Maskiner o fordon 90004 666 770 128 898 800 98 Städutrustning 90007 0 30 30 60 0 60 Fordon fastighetsenheten 90008 0 100 100 0 100 Lekutrustning verksamhetslokaler 90086 99 100 20 120 120 0 Fastighet Fritidslokaler Skolor Skola Rosenberg 93066 4 610 50 000 50 000 43 000 7 000 Tillkommande skolinvesteringar 93064 / 93065/ 93067 1 633 5 000 5 000 3 000 2 000 Vård och omsorg LSS boende 93062 0 10 000 10 000 10 000 Övriga fastigheter Planerat fastighetsunderhåll 93044 3 806 5 000 762 5 762 5 500 262 Byte Värmekälla, Fröjered 93068 418 1 300 1 300 1 300 0 Byte Värmekälla, Midgård 93069 0 500 500 0 500 Tillgänglighetsanpassning 90036 0 100 134 234 234 Reservkraftverk 93070 0 600 600 600 0 15
191 Parker Lekplatser, inventarier 90005 0 23 23 23 0 Campingen, brygga och åtgärder strand Friluftsbad, byte bryggor mm 93042 0 51 51 0 51 90071 78 35 35 78-43 Tidan - Belysning 93041 12 200 200 200 0 Parker, div åtgärder, utbyte träd och förbättringar (Kommunens Gröna rum) 93046 555 600 600 600 0 Expl Hagaomr - Lekplats 90084 0 19 19 19 0 Gator och trafikbelysning Toppbeläggningar 90045 0 1 500 24 1 524 1 500 24 Broar, renovering 90049 0 500 388 888 200 688 Trafikbelysning, förnyelse och modernisering GC-väg samt trafikreglering enl program 90052 349 200 116 316 349-33 90077 25 2 750 2 750 2 750 0 - Statsbidrag 90077-4 -1 375-1 375-1 375 0 Expl nytt område 90055 14 0 0 0 Exploatering S Helliden etapp 3 Bälteberga, Nytt exploatering 90092 0 0 21 21 21 0 93016 1 109 2 000 2 000 2 000 0 Hägnelund (kv Yxan) 93072 0 1 000 1 000 0 1 000 Övrigt Proj. Nya skollokaler inkl. projektledare 93059 2 771 5 000 1 351 6 351 6 351 0 Förstudie nytt LSS-boende 93062 0 81 81 0 81 Förstudie omb omklädnrum för särsk behov Forshallen Förstudie renovering stadshus, midgård 93063 0 75 75 75 0 93048 0 100 100 100 Summa 16 141 85 975 3 458 89 433 67 211 22 222 90007: Behov i samband med nya Rosenbergsskolan 2020, 200 tkr. 90008: Behov finns 2019. 93042: Klar, 51 tkr omfördelat till 90071. 16
192 93062: Upphandling som hyresobjekt. 93069: Planeras 2019. 90049: Resterande planeras in 2019. 93072: Ev 2019. 93062: Upphandling som hyresobjekt. 93048: Ev 2019. Affärsdrivande Verksamhet: Vatten och avloppsverk Projekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tilläggs anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Budget / Utfall Vatten och Avloppsverk Gälleberg avloppsreningsverk 95009 0 0 300 300 300 0 Reservvattentäkt 95019 0 1 500 4 791 6 291 400 5 891 Överföringsledning avlopp Kungslena-Ekedalen VA-ledning Madängsholm- Tidaholm Exploateringsområde Bälteberga 95022 1 066 0 70 70 70 0 95023 1 775 1 500 1 500 1 500 0 95024 2 2 000 1 938 3 938 1 000 2 938 Anslutningsavgifter 95025 0 0 0 0 0 Expl Hägnelund (kv Yxan) - VA 95026 0 1 000 1 000 1 000 0 Överföringsledning Folkabo 95027 0 2 500 2 500 500 2 000 Summa 2 843 8 500 7 099 15 599 4 770 10 829 95019: Genomförs 2019. 95024: Genomförs 2019. 95022: Finansieras med eget kapital enl beslut i nämnd, 2018/29, 500 tkr. Affärsdrivande Verksamhet: Renhållning Projekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tilläggs anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Prognos / Budget Vatten och Avloppsverk Sluttäckn deponianl 96002 313 500 2 235 2 735 0 2 735 Sopbil 96011 2 000 2 000 0 2 000 17
193 Personalbyggnad 96012 2 000 2 000 2 000 0 Matavfall kärl 96017 500 500 0 500 Ombyggnad ÅVC - Siggestorp 96013 500 500 500 0 Farligt avfall 96014 700 700 700 0 Återvinningsstationer (ÅVS) 96015 100 100 100 0 Summa 313 6 300 2 235 8 535 5 235 96002: Avvaktar beslut från Länsstyrelsen samt upphandling. 96011: Upphandlad men levereras i april 2019. 96017: Flyttas till 2019 pga ej levererad sopbil. 96016: Containrar, finansieras med eget kapital enl beslut i nämnd, 2018/28, 75 tkr. 18
194 4 Personal 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro Ack Utfall 2018 2017 Antal årsarbetare 78 76 - Kvinnor 36 39 - Män 42 37 Sjukfrånvaro (%) - Kvinnor 9,2 11,1 - Män 1,6 2,4 19
195 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Delårsrapport Tertial 2 2018
196 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Verksamhet...4 2.1 Viktiga händelser...4 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun...5 3 Ekonomi...19 3.1 Utfall nämnd...19 3.2 Helårsprognos nämnd...19 3.3 Tillfälligt statsbidrag...20 3.4 Investeringar...20 4 Personal...22 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro...22 2
197 1 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens verksamhet har genomförts enligt plan. Kommunen har rekvirerat drygt 500 tkr för gratis sommarlovs- och lovaktiviteter samt 340 tkr för gratis simskoleverksamhet för förskoleelever och en stor mängd aktiviteter har genomförts för olika åldrar. Bland aktiviteterna kan nämnas en kreativ vecka som hölls på Hellidens folkhögskola där fem dagar fylldes med olika kreativa aktiviteter, Pysselverkstad på Turbinhusön dit alla barn och unga var välkomna, Idrottsskolan som i år genomfördes som ett dagsläger, minigolf, fritt fiske i Tidan, sommartennis och i Forshallen - filmvisning, lekkväll med uppblåsbar leksak, sportlovsdisco, mermaidsimning samt extra öppet på långfredagen med fri entré för barn. Årets kollo i Gamla Köpstad har genomförts med 20 ungdomar som under fyra dagar varit på Tidaholms sommargård och därmed fått en sommarlovsupplevelse. Personal från Ungdomsverksamheten har varit med på utflykter med sommarbussarna samt flyttat ut verksamheten till bland annat bad vid Havssjön och aktiviteter i Stadsparken. På det hela taget har aktiviteterna varit väldigt välbesökta. Förvaltningen har deltagit i projektgruppen för den nya idrottshallen på Rosenberg. Kulturoch fritidsnämnden har arbetat med förstudier kring lokal för Barnens hus och den öppna ungdomsverksamheten. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat om en kultur-, fritids- och idrottspolitisk riktlinje. En ny biblioteksplan har tagits fram och dialog om ett Simavtal med Barn- och utbildningsnämnden pågår. 3
198 2 Verksamhet Nämndens uppgift är att ansvara för kommunens uppgifter inom kultur-, fritids- och turismområdet. Nämnden ansvarar för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar vidare för: Fördela bidrag till föreningar och studieförbund inom kultur- och fritidsområdet. Idrottshallar och -anläggningar Inomhusbad. Vandringsleder Fiskevårdsfrågor. Upplåtande av lokaler och anläggningar som nämnden disponerar. Ungdomscafé Besluta om stipendier inom nämndens verksamhetsområde. Folkbibliotek Teaterbiografen Museum Främjande av besöksnäringen. Konsthall och övrig verksamhet på Turbinhusön Allmänkultur Kommunens konstsamling. Handlägga och vara delaktig i konstnärlig utsmyckning av byggnader och offentliga platser. Bevakning av kulturmiljövårdens och nämndens intressen i den fysiska planeringen. Stödjande av lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet. Leda och ha samordningsansvar för kommunens folkhälsoarbete. Budget-, skuld- och konsumentrådgivning. 2.1 Viktiga händelser Utöver ordinarie kulturverksamhet har Saga teaterbiografen firat 100 år under en vecka med programpunkter som visade på lokalens bredd med teater, biovisning, föreläsning mm. Då ingen arrendator hittats till Kaffestugan på Turbinhusön har caféet drivits i egen regi. Nationaldagsfirande med mångkulturkalas har genomförts. Antalet besökare ökade för tredje året i rad. I samverkan med övriga kommuner i Skaraborg har man haft ett projekt, som belyser skulpturens roll i det offentliga rummet genom att byta skulpturer med varandra under sommaren. Fem tillfällen av Musik i Bruksvilleparken har samordnats och marknadsförts. Fritidssamordnaren har tillsammans med turiststrateg deltagit i framtagandet av en MTB-led på Hökensås. Detta som en del i Outdoor Hökensås projektet. Nya sängar har installerats i hälften av rummen i sommargården i Gamla Köpstad. Resterande beräknas bytas ut 2019. Inventering av kommunens leder är påbörjad samt plan för mätningar av antalet som passerar på lederna med befintlig mätutrustning. En överenskommelse har träffats med Tidaholms Hockey Förening gällande önskemål om utökat öppethållande av ishallen. En ny futsalförening har tillkommit. 4
199 Badhuset har lagt stort fokus på aktiviteter under sportlovet, påsklovet och sommarlovet. Exempel på aktiviteter som genomförts är filmvisning, lekkväll med uppblåsbar leksak, sportlovsdisco, mermaidsimning samt extra öppet på långfredagen med fri entré för barn. Drygt 60 barn har deltagit i gratis simskola för elever i förskoleklass. Insatsen har ställt höga krav på planering, rekrytering och logistik. Planering har även gjorts inför höstens fria simskola för elever i förskoleklass. För biblioteket blev det gemensamma IT-systemet för de åtta kommunerna inom Bibliotek Mellansjö - helt infört på samtliga bibliotek 1 mars. Nu arbetar man inom Bibliotek Mellansjö med ett gemensamt mediaflöde till nytta för våra gemensamma låntagare i de åtta kommunerna. Konsumentsvar Skaraborg, en svarsfunktion för konsumentrådgivning mellan sju kommuner, upphörde sista juni. Tidaholm har varit värdkommun för denna tjänst och detta innebär bortfall av intäkter från övriga kommuner. På Godsmagasinet har fokus varit att få ihop en ny arbetsgrupp som nu börjat hitta sitt sätt att arbeta och sätta sin prägel på verksamheten. Nya möbler har införskaffats till Godsmagasinet vilket har tagits emot positivt av besökarna. En generationsväxling håller på att ske i besöksgruppen och kontakterna med Forsenskolan har också utvecklats positivt. Årets sommarkollo liksom övriga sommarlovsaktiviteter har varit uppskattade. En mindre justering har skett av öppettiderna med kortare öppetiderna har lett till lika många besök eller till och med några fler. Tidaholms museum har av resursskäl inte kunnat prioritera att uppnå mål att implementera ett nytt databasprogram för arkivet. Verksamhet som har prioriterats är att genomföra tryckworkshops med årskurs 3 i samarbete med Litografiska Akademin, samt att iordningsställa utställningen "Hundar för hundra år sedan". Arena Tidaholm, en vecka med natur, kultur och landskap i fokus, genomfördes första veckan i maj. Turistbyrån har stöttat idrottsevenemanget U6 Cycle Tour genom att boka boende till deltagare och medföljande. Turistbyrån har i samarbete med Hjo, Habo och Mullsjö kommuner arbetat vidare med Leader-projektet Outdoor Hökensås som pågår till december 2018. Den tryckta kartan över Hökensåsområdet blev klar i juni. Barnens hus tillföll efter årsskiftet Kultur- och fritidsförvaltningen. En utredning om framtida inriktning för verksamheten presenterades under våren. Som lovaktivitet anordnades clownföreställningar. Verksamheten var öppen under hela sommaren med många besökare. Folkhälsan har deltagit i följande aktiviteter: Uppstart av arbetet kring ett närvaroteam och ett lokalt nätverk mot våld i nära relation, Framtagande av en strategi för förebyggande ANDTS-arbete och en policy för ett aktivt arbete med barnets rättigheter, Samverkan kring psykisk hälsa hos äldre och kring utveckling av ett samlat familje- och föräldrastöd, En föreläsning om ekonomi i balans, Medborgardialog om byggnationen av utegym längs Hälsans stig, Projektsamordning av satsningen Kulturpucken samt Samverkan kring Ett dopningsfritt Skaraborg. 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun Vision För att veta vart kommunen vill och vad kommunen vill uppnå har en strategiskt plan och budget arbetats fram. Vi, kommunens politiker tillsammans med engagerade och 5
200 intresserade Tidaholmare har arbetat med hur vi vill se kommunen i framtiden. Vision och målbild utgår från kommunfullmäktiges viljeriktning. I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företagtidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. Så här arbetar kommunen med mål Styr- och ledningsmodellen utgår och bygger på en kommungemensam vision. Under visionen finns i nuläget fem målområden för verksamhetsstyrning och ett målområde för ekonomistyrning. Respektive målområde har brutits ner till ett antal strategiska mål som tydliggör vad vi vill uppnå. De strategiska målen är knutna till olika ansvarsområden (nämnder) för att skapa styrning ner på verksamhetsnivå. Målområde Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Beskrivning Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. 6
201 Näringsliv Livslångt lärande God ekonomisk hushållning Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Mål- och resultatuppföljning För att få en antydan om kommunen når målen, det vill säga om kommunen uppnått resultat av arbetet analyseras målen. Det görs bland annat genom att analysera resultatet av aktiviteter som genomförts och mätning genom olika indikatorer. För att få en överblick används färgkodade symboler för bedömningen av resultatet och målen. Efter rubrikerna analys, värdering, lärdomar och förslag på förbättringar visas den eller de indikatorer som stödjer den subjektiva bedömningen av resultatet av målet. Indikatortabellen visar på målvärde och utfall, vilket ligger till grund för värdering och trendpil för själva indikatorn. I denna delårsrapport anger mål- och resultatuppföljningen en prognos då flertalet indikatorer rapporteras i samband med årsredovisningen. Så här tyder du resultatet Grönt betyder att kommunen har uppnått målet Gult betyder att kommunen har närmat sig målet men inte uppnått målet Rött betyder att kommunen varken har närmat sig eller uppnått målet Måluppfyllelse Sammantaget resultat och måluppfyllelse Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Näringsliv Livslångt lärande God ekonomisk hushållning grön grön grön gul gul gul 7
202 Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Verksamhetsmål: Tidaholms medborgare upplever att Tidaholm har bra fritidsmöjligheter och kulturutbud. Analys: Indikatorn mäter tillgången till parker, grönområden och natur, möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv, tillgången till idrottsevenemang, tillgången till kulturevenemang samt nöjesutbudet. Kultur- och fritidsnämnden kan påverka möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv, tillgången till idrottsevenemang och kulturevenemang. Medborgarna ger goda omdömen om dessa tre faktorer Värdering: Indikatorn ligger över rikssnittet, över målvärdet och är det högsta värdet för Tidaholms kommun. Lärdomar och förslag på åtgärder: Kultur- och fritidsnämnden bör fortsätta att utveckla möjligheter att kunna utöva sina fritidsintressen och att stötta lokala idrotts- och kulturevenemang. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering NRI (nöjd regionindex) för fritidsmöjligheter, SCB Medborgarunders ökningen - 67 - - - Verksamhetsmål: Öka antalet besök i verksamheterna Analys: Årets sommarutställning på muséet hade få besökare delvis på grund det varma och soliga vädret som inte lockade till museibesök. Turistbyrån upplever att fler söker sin information digitalt. Biblioteket ser en trend i minskande besök på grund av ändrade beteendemönster. De som besöker verksamheterna är färre men har ofta mer avancerade frågor och önskemål. Bedömningen är ändå att verksamheterna har många besökare, men att trenden är något nedåtgående. Även badhuset och den öppna ungdomsverksamheten har något vikande besökssiffror. Värdering: Alla nämndens verksamheter har sjunkande besöksantal, trots en ökad tillgänglighet. 8
203 Lärdomar och förslag på åtgärder: Mätmetoder och mål har förfinats och och behöver nu revideras och bedömas utifrån ändrade beteendemönster i samhället. Det är viktigt att arbetet med att utveckla mötesplatser och nämndens verksamheter fortsätter. Biblioteket hade fler besökare när man hade resurser för att anordna fler aktiviteter. För turistbyråns del gäller att man kan möta kraven på den mer avancerad vägledning som efterfrågas. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Barnens husbesök Badhusbesök Bibliotek, antal e- besök Biblioteksbesök Museibesök Turistbyrå, antal e-besök Turistbyråbesök Ungdomsverksa mhetsbesök 10 548 4 600 12 000 58 000 47 642 15 584 60 000 12 650 12 000 18 000 85 483 78 239 34 528 85 000 8 249 5 173 3 019 8 000 44 182 42 372 25 636 50 000 21 959 12 389 9 255 21 000 15 190 15 000 7 000 15 000 Verksamhetsmål: Tidaholms medborgare är nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar. Analys: En indikator mäter vad medborgarna anser om idrotts- och motionsanläggningar såsom idrottshallar, ishall, simhall, motionsspår etc. hänseende öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar, utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar samt belysningen i kommunens motionsspår. Två andra indikatorer mäter beläggningsgrad i idrottshallarna och nöjdhet hos besökare i badhuset. Värdering: Vid förra mätningen sammanföll medborgarenkäten med bytet av belysning på Hellidsberget och utfallet blev mycket högt. Nu har utfallet återgått till "normalnivå" och index sjunkit något, men fortfarande över rikssnittet. Beläggningsgraden i hallarna är god och ökar, men når inte upp till målet. Nöjdhet i badhuset mäts med enkät under hösten. Lärdomar och förslag på åtgärder: 9
204 Kultur- och fritidsnämnden måste fortsätta med att utveckla arbetet med kommunens idrottsoch motionsanläggningar samt stötta föreningslivet som driver egna anläggningar. Det finns behov av att förändra och förbättra bokningssystemet för idrottshallarna med syfte att öka flexibiliteten, minska administrationen och öka användningsgraden. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering NMI (nöjd medborgar-index) för idrotts- och motionsanläggnin gar, SCB Medborgarunders ökning Beläggningsgrad hallar Badhus nöjdhet - 62 - - - 60 % 62 % 65 % 83 % 90 % Verksamhetsmål: Tidaholms medborgare är nöjda med kommunens kulturutbud. Analys: En indikator mäter vad medborgarna anser om kulturutbudet såsom biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter samt teaterföreställningar och konserter. Det är svårt att analysera resultatet eftersom resultatet på de tre delfrågorna i stort är oförändrat. De övriga indikatorerna mäter antalet aktiviteter som äger rum på teaterbiografen samt nöjdhet i olika verksamheter. Värdering: Bedömningen är att Tidaholms kommun har ett rikt kulturutbud, medborgarna är nöjda och utfallet ligger något över rikssnittet. Kulturarrangemangen når många tusen besökare och är mycket uppskattade. Teaterbiografen är mycket väl använd av flera typer av arrangemang även om större delen är biovisningar. Nöjdhet mäts i verksamheterna med en enkät under hösten. Lärdomar och förslag på åtgärder: Kultur- och fritidsnämnden måste fortsätta med att utveckla arbetet med kulturarrangemang, utställningar och biblioteksverksamhet. Teaterbiografen bör fortsätta att utvecklas och nyttjas än mer till olika arrangemang. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering NMI (nöjd medborgar-index) för kommunens kulturutbud, SCB - 64 10
205 Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Medborgarunders ökning Saga-biografen antal aktiviteter/boknin gar 186 194 118 195 Barnens hus nöjdhet 90 % Bibliotek nöjdhet 94 % 0 % 90 % Museum nöjdhet 96 % 90 % Turistbyrån nöjdhet 96 % 90 % Ungdomsverksa mhet nöjdhet 100 % 0 % 90 % Verksamhetsmål: Främja en god fysisk, psykisk och social hälsa på lika villkor Analys: Kultur- och fritidsnämnden ska verka för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn och vuxna, genom att bland annat sprida information om barns rättigheter. Barnrättsbaserade beslutsunderlag är ett sätt att använda denna kunskap och att motivera ett beslut utifrån barns rättigheter. Värdering: Ringleden har blivit en Hälsans stig och utegym har beställts och ska installeras under hösten. Andelen beslut som fattats i nämnden som har en barnrättsbedömning har ökat. Det är för första gången på flera år en nedåtgående trend för verksamhetsbidragen. Lärdomar och förslag på åtgärder: Inspirera och motivera till mer motionsidrott och tävlingsinriktade idrotter för att bredda målgruppen i samverkan med Folkhälsorådet. Erbjuda ett rikt friluftsliv genom väl underhållna kanot-, cykel-, rid- och vandringsleder. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Andelen barnrättsbaserad e beslutsunderlag Antal gym anslutna till nätverket 10 % 47 % 75 % 3 3 3 11
206 Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering dopningsfira gym Antal som går på vandringsleder 0 69 350 Deltagartillfällen i idrottsföreningar förändring av verksamhetsbidra g Nedsatt psykiskt välbefinnande 37 37 4,2 % 3,2 % -4,7 % 2 % 14 % 12 % Verksamhetsmål: Sträva efter att miljöcertifiera verksamheten Analys: Strategin var att inleda arbetet med att miljöcertifiera förvaltningen med en enhet per år. Nu har utförare upphandlats och ett inledande möte hållits. Värdering: Förvaltningen har genomfört utbildning i eco-driving under 2017. Ingen verksamhet är ännu miljödiplomerad, men under hösten 2018 ska hela förvaltningen miljödiplomeras och arbetet inleds med en utbildning för alla medarbetare i början av oktober. Lärdomar och förslag på åtgärder: Arbetet har inletts under 2017. Planering pågår för att miljödiplomera alla verksamheterna inom Kultur- och fritidsförvaltningen. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antal miljöcertifierade enheter 0 0 3 Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Verksamhetsmål: Kultur- och fritidsnämnden ska genomföra medborgardialoger i viktiga frågor Analys: 12
207 En medborgardialog om utegym har genomförts genom att fysiska möten med enkät kombinerat med möjlighet att svara på en enkät digitalt. I flera av verksamheterna har man förslagslådor eller dialog med barn kring olika beslut. Värdering: Många medborgare i alla åldrar var engagerade och lämnade förslag och synpunkter till utformning och placering såväl som goda exempel från andra kommuner. Dessa svar har beaktats vid utformning av två utegym. Lärdomar och förslag på åtgärder: Det är viktigt att tänka igenom frågorna innan man utformar en enkät. Medborgardialogen blir mest livaktig när det handlar om konkreta, avgränsade ämnen och det är också viktigt att det är påverkansbart. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Andel synpunkter som besvarats inom 10 dagar Antal barn som fått tycka till Antal genomförda medborgardialog er 54 % 95 % 39 100 1 2 Verksamhetsmål: Det ska finnas trygga och öppna mötesplatser även på kvällar (efter kl 17) och helger, mäts i öppettimmar per verksamhet och år. Analys: Verksamheter har arbetat fokuserat med att öka tillgängligheten och öka öppettider, i synnerhet på kvällar och helger och med fokus på barn och unga. Stadsbiblioteket har ökat öppettider under fler kvällar i veckan. Muséet har öppet en kväll i veckan. Badhuset har öppet söndagar under 17 veckor Värdering: Alla verksamheter bör nå målen med totalt antal öppettimmar utom biblioteket, som inte kan räkna med biblioteksfilialens öppettider. Lärdomar och förslag på åtgärder: Hög ambitionsnivå och vilja att erbjuda stor tillgänglighet och mängd öppettid möts inte fullt av de resurser som finns till verksamheterna. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Badhusets öppettimmar 2 538 2 266 1 287 2 080 13
208 Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Badhusets öppettimmar kvällar och helger Barnens hus öppettimmar Barnens hus öppettimmar kvällar och helger Bibliotekets öppettimmar Bibliotekets öppettimmar kvällar och helger Ungdomsverksa mhetens öppettimmar Ungdomsverksa mhetens öppettimmar kvällar och helger Muséets öppettimmar Turistbyråns öppettimmar Muséets och Turistbyråns öppettimmar kvällar och helger 524 289 600 1 014 1 500 0 0 0 225 1 910 1 925 933 2 050 243 182 450 1 900 1 924 936 1 900 884 536 1 000 1 669 1 619 1 140 1 620 1 669 1 619 1 140 1 620 308 224 270 Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Verksamhetsmål: Varierat och bra boende för alla besökare Analys: Det är av stor vikt för att locka besökare till kommunen att kunna erbjuda olika boendeformer. Utvecklingsmöjligheter för att kunna attrahera lägerverksamhet är att kunna tillhandahålla lägersängar och informera om de stora boendeanläggningar såväl som stugor och B&B. Värdering: 14
209 Bedömning görs av hur många gästbäddar som finns i kommunen totalt med alla olika boendeformer inräknade. Antalet gästbäddar i kommunen är oförändrat. Andelen avbokningar till Gamla köpstad har minskat och beläggningsgraden ökat efter att bokningsrutinerna har förändrats. Lärdomar och förslag på åtgärder: Målvärdet inför 2018 är realistiskt. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antal bäddar Antal gästnätter Beläggningsgrad gamla köpstad 2 300 2 300 2 300 2 300 61 540 63 110 56 500 71 % 73 % 85 % Verksamhetsmål: Förbättra tillgänglighet för besökare Analys: Kultur- och fritidsnämnden har ansvar för att uppdatera Tillgänglighetsdatabasen (TD). Under 2016 tillgänglighetsinventerades alla kommunägda byggnader förutom Brukets industriområde, Kommunförrådet och Kungsbroskolan. Utöver detta har även vissa verksamheter i ej kommunägda byggnader samt ett antal övriga kommunala verksamheter och externa verksamheter inventerats. Värdering: Under 2017 tillgänglighetsinventerades alla kommunala badplatser. Under 2018 har Smedjegatan - Tidaholms energi/tbab inventerats klart, men inga övriga kommunägda byggnader har tillkommit. Lärdomar och förslag på åtgärder: Målvärdet inför kommande år bör justeras ned till 95%, då resterande kommunala lokaler inte kommer att inventeras. Det är viktigt att följa åtgärdsplanen för de lokaler som inte är tillgängliga samt att ha en strategi för uppdatering och uppföljning. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Andel kommunala lokaler som finns i TD 95 % 95 % 100 % 15
210 Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Verksamhetsmål: Utveckla besöksnäringen genom att stötta idrottsevenemang, kulturevenemang och friluftsliv på Hökensås Analys: Under nästan årets alla dagar finns evenemang att ta del av. I genomsnitt finns mer än två evenemang per dag. Många söker efter information i evenemangskalendern som uppdateras i stort sett dagligen. Turistbyrån har i samarbete med Hjo, Habo och Mullsjö kommuner arbetat vidare med Leader-projektet Outdoor Hökensås som pågår till december 2018. Den tryckta kartan över Hökensåsområdet blev klar i juni. Värdering: De stora idrottsarrangemangen har genomförts med gott resultat. Den varma och soliga sommaren har medfört att det har varit många besökare på Turbinhusön, däremot har fisket på Hökensås inte haft de bästa förutsättningar. Lärdomar och förslag på åtgärder: Turistbyrån ska fortsätta samverka med grannkommuner, Turistrådet Västsverige och Destination Runt Vättern samt arbeta med strategiska besöksfrågor och besöksnäring. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antal besökare på Konstnatten Antal besök på Turbinhusön Antal besökare och sålda fiskekort antal besökare till idrottsarrangema ng, U6 & Giffcupen Antal evenemang marknadsförda via www.vastsverige. com/tidaholm 16 353 17 170 17 000 9 406 15 193 18 000 325 000 330 000 340 000 18 600 18 000 17 700 16 000 766 442 750 Turismomsättnin g 381 000 0 00 0 352 000 00 0 16
211 Livslångt lärande Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Verksamhetsmål: Främja och lyfta betydelsen av det livslånga lärandet Analys: Aktiviteter inom fler av nämndens verksamheter syftar till det livslånga lärandet. Allt från läsfrämjande insatser på biblioteket, stöd till studenter, visningar på muséet samt simskola och idrottsskola. Värdering: Det var många deltagande barn i sommarens simskola och idrottsskola. Utlånen har minskat då utlåningen på Ekedalens filialbibliotek tidigare har redovisats som folkbibliotekslån iställer för skolbibliotekslån. Detta har nu ändrats. Däremot har utlåningen vid stadsbiblioteket ökat med 10 %. Lärdomar och förslag på åtgärder: Ett vinnande recept för idrottsskolan var att göra den till ett dagläger där frukost och lunch ingick. Detta medförde att fler barn kunde delta. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antal hjälpta studenter på biblioteket Antalet konsumentrådgiv ningsträffar i skolor, föreningar och andra grupper Utlån per invånare Utlån av barnlitteratur Museivisningar för vuxna Musevisningar för barn Simskoledeltagar e (antal) Idrottskoledeltaga re (antal) 352 243 175 225 14 16 6 8 6,7 5,8 2,6 7 13,2 11,7 5,2 11,8 38 12 28 25 26 8 15 25 310 220 175 82 59 90 17
212 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Verksamhetsmål: Nämndens budget ska vara i balans Analys: Nämnden får ett litet underskott på -40 tkr och har därmed nästan en budget i balans 2017. Samtidigt har bidrag från Arbetsförmedlingen för december 2017 bokförts på 2018 (60 tkr) och ändring av semesterskuldsberäkning som gav ett kraftigt minus (-110 tkr). Ansträngda verksamheter såsom Ungdomsverksamheten och Badhuset med har kompenserats med välfärdsmedel för att klara bemanning och öppethållande. Värdering: Flera verksamheter gör underskott och nämndens budget som helhet gör ett mindre underskott. Lärdomar och förslag på åtgärder: Badhuset, ungdomsverksamheten och Tidaholms museum har fortsatt svårt att nå budget i balans med nuvarande ambitionsnivå. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Resultat i avvikelse från budgetram 1,4 % -0,2 % 0 % 18
213 3 Ekonomi 3.1 Utfall nämnd Nämndsresultat tkr Ack 2018 Ack 2017 Förändring - Utfall Verksamhetens intäkter 5 776 3 751-2 025 Verksamhetens kostnader - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -28 005-16 975 11 030-13 703-11 282 2 421-22 229-13 224 9 005 Kommunbidrag 22 218 13 067-9 151 Nämndsresultat -11-157 -146 Kultur och Fritidsnämndens resultat visar att totala kostnader och intäkter ligger i nivå med kommunbidraget. Men säsongsvariation av intäkter då sommaren är de starkaste månaderna och fortlöpande kostnader under resterande delen på året gör att prognosen (se nedan) inte kommer vara i balans med budgeten. Badhuset, Museet, Barnens hus har fortsatt utmaningar med att nå en budget i balans. Dock har Badhuset och ungdomsverksamheten under 2018 fortsatt stöd för personalförstärkning via det tillfälliga stödet (projekt 10058). Verksamhetsförändringar mellan åren inkluderar flytt av Barnens Hus till kultur och fritidsnämnden samt införande av internhyra som är jämförelsestörande. 3.2 Helårsprognos nämnd Nämndsresultat tkr Prognos 2018 Budget 2018 Avvikelse Prognos - Budget Utfall 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader 7 800 6 979 821 5 999-39 900-38 674-1 226-25 728-20 800-19 998-802 -16 447-32 100-31 695-405 -19 729 Kommunbidrag 31 695 31 695 0 19 661 Nämndsresultat -405 0-405 -68 Kultur och Fritidsnämndens budgetram uppgår till 31,7 mnkr och helårsresultatet för 2018 prognostiseras bli ett underskott om 0,4 mnkr. Nämndens totala prognosavvikelsen som visar ett underskott på 0,4 mnkr jämfört med budgetram. Detta beror främst på att ingen arrendator för Kaffestugan funnits under året och bedrivits i egen regi, vilket medförde 19
214 oförutsedda uppstarts- och personalkostnader. Beloppen exkluderar projekt 10058 Tillfälligt stöd maa flyktingsituationen (Ks 80/16) samt de medel som rekvireras från Socialstyrelsen för simskoleverksamhet, sommarlov och övriga lovaktiviteter. 3.3 Tillfälligt statsbidrag De integrationsmedel som kultur- och fritidsnämnden erhöll har under 2018 använts för att täcka ökade personalkostnader för Forshallen och Godsmagasinet, samt en extra person som jobbar med inkludering i föreningslivet. Samt inköp av nya möbler till ungdomsverksamheten. Den utgående balansen och medel som kvarstår avser Ungdomsverksamhetens verksamhetslokal. Dessa medel kommer förbrukas under 2018 utan kvarstår och hänskjuts till investeringsbudgeten för nästa år. Tillfälligt statsbidrag tkr Ingående 2018 Ack Utfall Prognos 2018 Utgående 2018 Kommunstyrelsen KS, utåtriktade medel Kultur- och fritid 3 286 790 1 486 1 800 Barn- och utbildning Miljö- och byggnad Social- och omvårdnad Tekniska Totalt 3 286 790 1 486 1 800 3.4 Investeringar Investeringar per projekt Kultur- och Fritidsnämnden Proj ekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tiläggss anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Prognos / Budget Inventarier Kultur- o fritidsnämnd Biblioteket inventarier Summa kultur- och fritidsnämnd 900 24 900 88 154 500 89 589 450 139 139 139-139 293 500 89 589 589 0 Hittills inköpta inventarier inkluderar stolar till bibliotekshuset, nya sängar till Gamla Köpstad, brandlarm till Sagateatern, samt skyltar till vandringsleder. Hela investeringsbudgeten för året kommer att förbrukas, som avser bland annat projektor till bibliotekshuset, elarbeten på Bruksvilleparken, självbetjäningstationer till biblioteket samt upprustning av köket på AGA huset. 20
215 4 Personal Kultur- och fritidsförvaltningen har utökats med Barnens hus-verksamheten, vilket innebär en ökning av antalet anställda med 55 % till 45 personer. Eftersom det främst är kvinnor som jobbar på Barnens hus innebär detta även att fördelningen mellan män och kvinnor i förvaltningen påverkas kraftigt. Även andelen deltidsarbetande har ökat markant i förvaltningen. Sjukfrånvaron under första delen av 2018 är lägre än under 2017, men det är svårt att göra en jämförelse då sammansättningen av personal har förändrats radikalt. 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro Ack Utfall 2018 2017 Antal årsarbetare 38 29 - Kvinnor 23 15 - Män 15 14 Sjukfrånvaro (%) 6,2 6,7 - Kvinnor 8,0 6,8 - Män 3,7 6,6 21
216 SOCIAL- OCH OMVÅRDNADSNÄMND Delårsrapport Tertial 2 2018
217 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktiga händelser... 4 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun... 5 3 Ekonomi... 15 3.1 Utfall nämnd... 15 3.2 Helårsprognos nämnd... 16 3.3 Tillfälligt statsbidrag... 16 3.4 Investeringar... 16 4 Personal... 17 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro... 17 2
218 1 Sammanfattning Omvårdnadsförvaltningen Under perioden jan- augusti har det varit stor efterfrågan på både kortvård och särskilt boende. Inför sommarsemestern har det varit svårt att rekrytera personal. Verksamheten har fungerat mycket bra med den personal som arbetat trots värmeböljan. Heltidsprojektet fortsätter enligt plan. Fortsatt svårt att rekrytera kontaktpersoner. Socialförvaltningen Behovet av boendeplatser för ensamkommande barn har fortsatt att minska. Återstående boendeverksamheten för ensamkommande avvecklas under år 2018. 3
219 2 Verksamhet Social- och omvårdnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Nämnden ansvara för kommunens uppgifter om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och för den kommunala hälso- och sjukvården. Nämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning. I uppgiften ingår myndighetsutövning mot enskilda individer och utförande av insatser i form av hemtjänst, boendestöd, service och omvårdnad i särskilda boendeformer, dagverksamhet, daglig verksamhet, kortvård, korttidsvistelse, korttidstillsyn, avlösning, ledsagning och personlig assistans. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår myndighetsutövning mot enskilda och familjer, barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden ansvarar för kommunens familjerådgivning och hanterar familjerättsfrågor, ger stöd till personer som är akut hemlösa och till bostadslösa personer med social problematik. Nämnden ansvarar för flyktingmottagandet och mottagande av ensamkommande barn. Nämnden fullgör även kommunens uppdrag enligt alkohollagen (1994:1738) med undantag av tillsyn av försäljning av folköl i butik. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd och ansvarar för sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt arbetsförberedande insatser för personer som på grund av social problematik står långt ifrån arbetsmarknaden. 2.1 Viktiga händelser Omvårdnadsförvaltningen Kommunen har antagit en överenskommelsen med arbetsförmedlingen gällande DUA (Delegationer för unga i arbete) för nyanlända. Ett samarbete ska fördjupas för att kunna korta etableringstiden för nyanlända. Arbetet med att öka antalet extra tjänster har påbörjats. Samtliga äldreboenden genomför regelbundet boenderåd för att öka delaktigheten och inflytandet på boendena. Under perioden har efterfrågan på särskilt boende varit hög, vilket påverkat både kortvård och permanenta platser. Medelvärdet för antal dagar för att flytta in till särskilt boende ligger på 53 dagar i jämförelse med samma period för 2017... Två personer har fått vänta längre än tre månader. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård trädde i kraft 180101. Vi fortsätter samverkan med Närhälsan och Närhälsan Rehab för att det ska bli bra för den enskilde individen som behöver hjälp. Närhälsan är den fasta vårdkontakten. NPÖ (nationell patientöversikt) har börjat användas av legitimerad personal. Den 25 september kommer de nya reglerna om betalningsanvar att träda i kraft. Fortsatt svårt att rekrytera kontaktpersoner vilket inneburit att en person fått vänta länge på verkställighet. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) har skickat ett krav på yttrande gällande detta ärendet. Förvaltningen har fått möjlighet att rekvidera 599 000 kr från socialstyrelsen för att utveckla 4
220 digitala tjänster inom hela socialtjänsten. Socialförvaltningen Antalet ensamkommande barn och ungdomar har fortsatt att minska under denna period. Anledning till detta är att allt fler ungdomar har blivit åldersuppskrivna samt att en del av de barn/ungdomar med uppehållstillstånd har återförenats med sina familjer.det finns för närvarande ett stödboende med endast en ungdom placerad. Denna ungdom kommer att flytta till en av de utslusslägenheter som finns i kommunens regi inom snar framtid. Social- och omvårdnadsnämnden driver sedan början av året ett eget HVB (Ariel) där nämnden har placerat tre flickor i förskoleåldern och yngre skolåldern. Vid senaste delårsrapporteringen så aviserades att en syskonskara på sex barn troligtvis skulle komma att placeras utanför hemmet. Så har inte blivit fallet då Kammarrätten ändrade Förvaltningsrättens dom om vård enligt LVU. Sedan 180401 arbetar en person med att rekrytera nya familjehem. En "reklamfilm" har gjorts i syfte att få människor intresserade av uppdrag hos socialtjänsten. Filmen har lagts ut på Facebook samt visats i gemensamhetsytor i kommunhuset. 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun Vision För att veta vart kommunen vill och vad kommunen vill uppnå har en strategiskt plan och budget arbetats fram. Vi, kommunens politiker tillsammans med engagerade och intresserade Tidaholmare har arbetat med hur vi vill se kommunen i framtiden. Vision och målbild utgår från kommunfullmäktiges viljeriktning. 5
221 I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företagtidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. Så här arbetar kommunen med mål Styr- och ledningsmodellen utgår och bygger på en kommungemensam vision. Under visionen finns i nuläget fem målområden för verksamhetsstyrning och ett målområde för ekonomistyrning. Respektive målområde har brutits ner till ett antal strategiska mål som tydliggör vad vi vill uppnå. De strategiska målen är knutna till olika ansvarsområden (nämnder) för att skapa styrning ner på verksamhetsnivå. Målområde Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Näringsliv Beskrivning Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. 6
222 Livslångt lärande God ekonomisk hushållning Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Mål- och resultatuppföljning För att få en antydan om kommunen når målen, det vill säga om kommunen uppnått resultat av arbetet analyseras målen. Det görs bland annat genom att analysera resultatet av aktiviteter som genomförts och mätning genom olika indikatorer. För att få en överblick används färgkodade symboler för bedömningen av resultatet och målen. Efter rubrikerna analys, värdering, lärdomar och förslag på förbättringar visas den eller de indikatorer som stödjer den subjektiva bedömningen av resultatet av målet. Indikatortabellen visar på målvärde och utfall, vilket ligger till grund för värdering och trendpil för själva indikatorn. I denna delårsrapport anger mål- och resultatuppföljningen en prognos då flertalet indikatorer rapporteras i samband med årsredovisningen. Så här tyder du resultatet Grönt betyder att kommunen har uppnått målet Gult betyder att kommunen har närmat sig målet men inte uppnått målet Rött betyder att kommunen varken har närmat sig eller uppnått målet Måluppfyllelse Sammantaget resultat och måluppfyllelse Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Näringsliv Livslångt lärande God ekonomisk hushållning Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. 7
223 Verksamhetsmål: Social- och omvårdnadsnämnden ska minska effekten av arbetslösheten bland utsatta grupper Analys Omvårdnadsförvaltningen Ungdomsarbetslösheten har minskat i kommunen och ligger på 8,4 vilket är under rikssnittet. En bidragande orsak till minskningen är arbetet inom Ung Arena och det nya arbetssätt som etablerats tillsammans med arbetsförmedlingen försäkringskassan, IFO och vården. Socialförvaltningen Försörjningsstödskostnaderna ökar för nyanlända som genomgått etableringsperiod om två år. Vid en jämförelse mellan första och andra tertialet så har kostnaderna ökat med 27 % från 485 kkr till 533 kkr andra tertialet. Värdering: Målet är till viss del uppnått avseende ungdomar. När det gäller nyanläda har det varit en negativ utvecklingen Lärdomar och förslag på åtgärder: Arbetssättet behöver fotsätta att utvecklas samtidigt som utbyte mellan kommunerna är viktig för kunskapsutveckling. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Arbetslöshet 18-64 år i kommunen, andel (%) av bef. Arbetslöshet 16-24 år i kommunen, andel (%) av bef. Ungdomsarbetslö shet 18-25 år i kommunen, andel % 6,2 % 5,7 % 5 % 7,8 % 5,6 % 5 % 9,7 % 10 % Verksamhetsmål: Social- och omvårdnadsnämnden ska tillhandahålla verksamheter och service av god kvalitet och hög patientsäkerhet Analys Omvårdnadsförvaltningen Brukarundersökningarna visar på att merparten av de som får insatser från omvårdnadsförvaltningen är mycket nöjda med den hjälp de får. Arbetet löper på med att 8
224 göra riksbedömningar och sätta in årgärder vad gäller fall, undernäring, munhällsa. Processkartläggningar har genomförst inom AME och hemtjänsten när det gäller trygghetslarm. Under våren gjortes en större förändring för att förbättra avvikelsehanteringen i verksamhetssystemet. Ny riktlinjer antogs för att förtydliga avvikelseprocessen och olika ansvarsområden. Arbetet fortskrider vad gäller övergången till nationell informationsstruktur och ett gemensamt språk för att både beskriva behov och dokumentera mer strukturerat. Socialförvaltningen Brukarundersökningen genomförs under december månad. Socialförvaltningen kommer fr.o.m hösten 2018 att ingå i SKL:s nationella brukarundersökning. Detta ger en möjlighet till jämförelse med andra kommuner. Värdering Målet är till viss del uppnått Lärdomar och förslag på åtgärder: Fortsätta arbetet med att göra processkartläggningar och upprätta skriftliga rutiner. Under hösten planeras utbildningsinsatser vad gäller dokumentation. Följa upp de nya riklinjerna gällande avvikelsehantering. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Brukarbedömning hemtjänst - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning individ och familjeomsorgen - bemötande, andel % Andel omsorgspersonal på särskilt boende med adekvat utbildning vardagar, andel (%) Andel omsorgspersonal på särskilt boende med adekvat 89 % 97 % 95 % 85 % 86 % 90 % 47,6 % 90 % 100 % 95 % 92,5 % 100 % 89 % 92,7 % 100 % 9
225 Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering utbildning helgdagar, andel (%) Verksamhetsmål: Social- och omvårdnadsnämnden ska stödja barn, unga, vuxna och äldre till att bibehålla en god fysisk och psykisk hälsa Analys Omvårdnadsförvaltningen Inom äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning genomförs en mängd olika aktiviteter både för barn, ungdomar och äldre för att alla ska bibehålla sin hälsa. Socialförvaltningen Familjecentralen är en hälsofrämjande arena där där medarbetarna i samverkan med barnmorskemottagningen och BVC förmedlar kunskaper om barn och barns behov. Socialförvaltningen samverkar med barn- och utbildningsförvaltningen inom projektet SAM- KRAFT. Ett projekt som syftar till att stödja föräldrar och personal inom förskolan att skapa goda förutsättningar för barns utveckling. Socaltjänsten samverkar också med barn- och utbildningsförvaltnningen inom projekt "närvaroteam". Projektet syftar till att barn med problematisk frånvaro från skolan ska tryggas i att delta i undervisningen i skolan. Värdering Målet är till viss del uppnått Lärdomar och förslag på åtgärder: Fortsätt med de arbetssätt och aktiviteter som finns idag samtidigt som verksamheten bör vara öppen för nya aktiviteter Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Besökare på familjecentralen, antal per vecka. Riskförebyggand e åtgärder i särskilt boende, andel % totalt Uppsökande samtal till personer som fyllt 85 år, andel % 209 219 68 % 80 % 85 % 10
226 Verksamhetsmål: Social- och omvårdnadsnämnden ska arbeta för att motverka segregering och utanförskap Analys Omvårdnadsförvaltninen Förvaltningen har fortsätt med att utveckla arbetsmarknadsenheten för att kunna erbjuda olika insatser som ska leda till studier eller arbete. Socialförvaltningen Migrationsenheten har inom språkvänsprojektet under sommaren genomfört aktiviteter såsom bowling och minigolf. Enheten har även skickat informationsmateraial till lärare och rektorer ang hedersförtryck och våld. Enheten medverkar vid drop-in på Ung arena en gång per vecka. Enheten deltar löpande i arbetsgruppen mot våldsbejakande extremism och våld i nära relation. Kostnadsutvecklingen är negativ vad gäller flyktingar som genomgått etableringsperiod om 24 månader. Vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd är under de två första tertialen 18,4 % av alla biståndstagare. Värdering: Målet avseende segregering och utanförskap är inte uppnått. Lärdomar och förslag på åtgärder: Utveckla handledarskapet för att kunna göra olika arbetsutvärderingar. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Vuxna biståndsmottagar e med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Genomsnittlig biståndsperiod, månader per år 21 % 21,3 % 15 % 6,4 % 6,5 % 5 % 5,1 4 Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. 11
227 Verksamhetsmål: Social- och omvårdnadsnämnden ska aktivt skapa förutsättningar för inflytande, delaktighet och meningsfullhet Analys Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen arbetar fortlöpande med att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande genom att göra den enskilde delaktig i handläggning av ärende men också när det gäller verkställighet och upprättandet av genomförandeplaner. Boenderåd hålls regelbundet för att skapa delaktighet på de särskilda boendena. Förvaltningen har ansökt om medel för införande av med digital teknik Socialförvaltningen De som blir föremål för social- och omvårdnadnämndens utredningar och insatser ebjuds möjlighet att medverka i planeringen av utrednigens- och insatsens genomförande Värdering: Målet är till viss del uppnått. Lärdomar och förslag på åtgärder: Fortsätta utvecka arbetssätt med hjälp av digital teknik i hemmet och på olika arbetsplatser för att öka delaktighet och inflytande. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Andelen äldre i särskilt boende som upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) Andelen äldre med hemtjänst som uppger att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) 86 % 89 % 90 % 89 % 90 % 95 % Verksamhetsmål: Social- och omvårdnadsnämnden ska stödja individen i att känna trygghet Analys Omvårdnadsförvaltningen Att stöja individer att känna trygghet i olika livssituationer är en av de viktigaste arbetsuppgifterna inom förvaltningen vilket ske fortlöpande genom individanpassade och 12
228 förebyggande insatser. Socialförvaltningen Socialförvaltningen arbetar ständigt med att de som har kontakt med socialtjänsten upplever ett professionellt bemötende. Ett bemötande som för individen inger trygghet i mötet är grunden för att kunna stödja en individ till förändring Brukarundersökning genomförs under årets sista månader. Värdering: Målet är till stor del uppnått Lärdomar och förslag på åtgärder: Fortsätta utveckla insatser och arbetssätt som stödjer individer att känna trygghet. Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning individ och familjeomsorgen - trygghet andel % 93 % 91 % 95 % 91 % 91 % 95 % 66 % Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Verksamhetsmål: Social- och omvårdnadsnämnden handläggning gällande serveringstillstånd ska ej överskrida tre månader Analys: Handläggningstiden har under de två första tertialen varit 25,6 dagar Värdering: Handläggningstiden ligger i nivå med 2017 års resultat. Detta är en mycket bra resultat. 13
229 Lärdomar och förslag på åtgärder: Trend Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antalet dagar för att handlägga serveringstillstån d, antal dagar 67 25 25,6 45 14
230 3 Ekonomi Social- och omvårdnadsnämndens prognos för helåret 2018 är ett underskott på 0,6 miljoner kronor. Nämndens prognos är ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Socialförvaltningens prognos är ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Inom socialförvaltningen finns det dock betydande avvikelser från budget. Den kommunbidragsfinansierade Socialförvaltningens prognos är ett underskott på 4,1 miljoner kronor. Underskottet beror på ökade kostnader för institutionsvård. Den statsbidragsfinansierade Migrationssamordningens prognos är ett överskott på 4,7 miljoner kronor. Balanserade schablonintäkter från år 2016 och 2017 överförs till 2018 års resultat. Migrationsenheten avvecklar under hösten 2018 boendeverksamheten för ensamkommande barn. Återstående hyreskostnader för boendena belastar resultatet år 2018. Kostnaden för avveckling av boendeverksamheten täcks av balanserade schablonintäkter. Omvårdnadsförvaltningens prognos är ett underskott på 1,4 miljoner kronor. Underskott bafaras för enheten LSS där nya vårdbeslut inneburit att verksamheten behövt förstärka bemanningen under året för att klara fler placeringar. Växelvården på Midgårds äldreboende kommer att ha en negativ budgetavvikelse eftersom planerad anpassning inte kunnat verkställas till följd av ökad efterfrågan på växelvårdsplatser. De budgetanpassningar inom stödformer som beslutades av nämnden i december kommer att generera delårseffekt. Den beslutade anpassningen att flytta en vårdtagare från extern utförare till vård i egen regi har genomförts. För att nå en budget i balans behöver ytterligare kostnadsanpassningar ske. Arbetetet med att vidta åtgärder för att nå budget i balans pågår i nämndens båda förvaltningar. 3.1 Utfall nämnd Nämndsresultat tkr Ack 2018 Ack 2017 Förändring - Utfall Verksamhetens intäkter 60 752 68 298 7 546 Verksamhetens kostnader -245 889-239 949 5 940 - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -183 414-178 983 4 431-185 137-171 651 13 486 Kommunbidrag 179 460 172 167-7 293 Nämndsresultat -5 677 516 6 193 Under året har gjorts månadsvis avsättningar till semesterlön. Avsättningen till semesterlöneskuld har perioden jan-aug varit högre än periodens uttag av semester. I helårsprognos är beräknat att semester som intjänats år 2018 också tagits ut år 2018. 15
231 3.2 Helårsprognos nämnd Nämndsresultat tkr Prognos 2018 Budget 2018 Avvikelse Prognos - Budget Utfall 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader 84 251 75 131 9 120 102 298-361 401-351 668-9 733-366 061-251 928-251 928 0-269 032-277 150-276 537-613 -263 763 Kommunbidrag 276 537 276 537 0 255 551 Nämndsresultat -613 0-613 -8 212 3.3 Tillfälligt statsbidrag Tillfälligt statsbidrag används år 2018 till att täcka kostnadsökningar inom LSS. Tillfälligt statsbidrag tkr Ingående 2018 Ack Utfall Prognos 2018 Utgående 2018 Kommunstyrelsen KS, utåtriktade medel Kultur- och fritid Barn- och utbildning Miljö- och byggnad Social- och omvårdnad 1 775 260 1 775 0 Tekniska Totalt 1 775 260 1 775 0 3.4 Investeringar Investeringar per projekt Social- och omvårdnadsnämnden Proj ekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tiläggss anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Prognos / Budget Äldreomsorg, inventarier 900 19 135 600 487 1 087 1 087 0 Summa 135 600 487 1087 1087 0 16
232 4 Personal Heltidsprojektet har påbörjats inom hemtjänsten och Hellidshemmet. Det har varit svårt att rekrytera semestervikarier inför sommarsemestern. För att bemanningen på Hemvården skulle gå ihop har ett antal personal enbart tagit tre veckorts sommarsemester mot en ersättning. Nytt schema och bemanningsverktyg håller på att införas. 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro Ack Utfall 2018 2017 Antal årsarbetare 469 482 - Kvinnor 425 429 - Män 44 53 Sjukfrånvaro (%) 6,3 % 7,0 % - Kvinnor 6,6 % 7,3 % - Män 3,4 % 4,6 % 17
233 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Delårsrapport Tertial 2 2018
234 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktiga händelser... 5 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun... 5 3 Ekonomi... 15 3.1 Utfall nämnd... 15 3.2 Helårsprognos nämnd... 16 3.3 Tillfälligt statsbidrag... 16 3.4 Investeringar... 16 4 Personal... 18 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro... 18 2
235 1 Sammanfattning För att utveckla Tidaholm till ett förbättrat miljömässigt hållbart samhälle har tillsynsbesök utförts enligt tillsynsplanen. Totalt har 99 besök av planerade 100 genomförts under tertial 1 och 2. För att öka tillgången till ett bra och varierat boende har detaljplaner tagits fram för att möta behovet av bostäder och för att uppnå nämndens mål om 10 planlagda tomter samt målen i det bostadsstrategiska programmet. Planberedskapen uppgår till cirka 140 lägenheter och 65 småhus i Tidaholms kommun. Planarbete för småhustomter har påbörjats i Kungslena och nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda förslag till nya bostadsområden för att kunna nå upp till målet om att planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen. För att nå det strategiska målet om ett förbättrat näringslivsklimat i Tidaholms kommun ska förvaltningarna arbeta för snabb och effektiv ärendehantering. Förvaltningen mäter handläggningstiden för bygglov- och färdtjänstärenden. I resultatat för servicemätningen insikt 2017 har förvaltningen fått högt resultat i NKI (nöjd kund index). 3
236 2 Verksamhet Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggnadsväsendet samt kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden ansvarar för den lokala tillsynen av lokaler och offentliga miljöer enligt tobakslagen (1993:581) samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622). Nämnden ansvarar även för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel och tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar vidare för: Beredning och planering i samhällsbyggnadsfrågor såsom den kommunala fysiska planeringen avseende detaljplaner och områdesbestämmelser inbegripet beslut under planeringsprocessen, såsom beslut om planbesked, samråd, utställning och förslag. Ärenden om strandskydd. Ärenden om kollektivtrafik Miljöstrategiska frågor Geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet. Ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum. Tillsyn över byggverksamheten enligt plan- och bygglagen (2010:900). Myndighetsutövning och annan verksamhet inom miljö- och hälsoskyddsområdet, dock inte transport av hushållsavfall. De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet. De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 4
237 2.1 Viktiga händelser För att skydda människors hälsa och miljö och verka för en hållbar samhällsutveckling har tillsynsbesök utförts enligt tillsynsplanen. Totalt har 99 besök av planerade 100 genomförts under tertial 1 och 2. Bland annat har det utförts 52 kontroller enligt livsmedelslagen. Inom miljötillsynen har vi besökt fordonsvättar och exempelvis kontrollerat oljeavskiljare och dess funktion. Tillsynen har medfört att vissa verksamheter kommer att få installera nya oljeavskiljare för reducera utsläpp av skadliga ämnen till vatten. För att öka tillgången till ett bra och varierat boende har detaljplaner tagits fram för att möta behovet av bostäder och för att uppnå nämndens mål om 10 planlagda tomter samt målen i det bostadsstrategiska programmet. Detaljplaner som vunit laga kraft är Södra Rosenberg, Rosenberg, Hägne (JK) och Tingshuset. Planarbete för småhustomter har påbörjats i Kungslena och nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda förslag till nya bostadsområden för att kunna nå upp till målet om att planlägga ny tomtmark inom olika ställen på kommunen. Planberedskapen uppgår till cirka 140 lägenheter och 65 småhus i Tidaholms kommun. Arbetet med e-tjänster fortgår genom att IT- enheten har tagit fram 4 e-tjänster i kommunens nya plattform för e-tjänster. Tjänsterna kommer tas i drift under hösten. Förvaltningen är även med i projektet "Serverat" som drivs av SKL. Syftet är att underlätta för företagare att starta verksamhet och förenkla kommunens tillståndshantering. Projektet omfattar i nuläget restaurangbranschen. Digitaliseringen syftar bland annat till att skapa förutsättningar för att minska och behålla de goda handläggningstiderna samt motsvara de förväntningar som finns från medborgarna om att kunna ansöka digitalt. 2018 har förvaltningen börjar mäta handläggningstid för ett färdtjänstärende och det uppgår till och med tertial 2 till 12,5 dagar per ärende. För att att nå det strategiska målet om ett förbättrat näringslivsklimat i Tidaholms kommun ska förvaltningarna arbeta för snabb och effektiv ärendehantering. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett bygglov under året uppgår till 2 veckor vilket får anses vara mycket bra. Resultatet av servicemätningen Nöjd Kund Index" (NKI) för Tidaholms kommun presenterades maj 2018 i rapporten "Öppna jämförelser företagsklimat 2017". Tidaholm fick en NKI på 72 och placerade sig på plats 80 av 159 deltagande kommuner. Genomsnittligt NKI för nämndens ansvarsområden (miljö- och hälsoskydd, livsmedel och bygglov) var 78. Ett resultat mellan 70-80 är högt och 62-69 godkänt. EU har beslutat om en ny förordning som innehåller regler om hur man får behandla personuppgifter. Förordningen börjar gälla den 25 maj 2018 och kallas dataskyddsförordningen eller GDPR (General Data Protection Regulation). Förvaltningen har arbetat med att se över register för att uppfylla kraven i GDPR. 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun Vision För att veta vart kommunen vill och vad kommunen vill uppnå har en strategiskt plan och 5
238 budget arbetats fram. Vi, kommunens politiker tillsammans med engagerade och intresserade Tidaholmare har arbetat med hur vi vill se kommunen i framtiden. Vision och målbild utgår från kommunfullmäktiges viljeriktning. I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företagtidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. Så här arbetar kommunen med mål Styr- och ledningsmodellen utgår och bygger på en kommungemensam vision. Under visionen finns i nuläget fem målområden för verksamhetsstyrning och ett målområde för ekonomistyrning. Respektive målområde har brutits ner till ett antal strategiska mål som tydliggör vad vi vill uppnå. De strategiska målen är knutna till olika ansvarsområden (nämnder) för att skapa styrning ner på verksamhetsnivå. Målområde Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Beskrivning Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Tidaholms kommun skall medverka till att öka 6
239 tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Näringsliv Livslångt lärande God ekonomisk hushållning Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Mål- och resultatuppföljning För att få en antydan om kommunen når målen, det vill säga om kommunen uppnått resultat av arbetet analyseras målen. Det görs bland annat genom att analysera resultatet av aktiviteter som genomförts och mätning genom olika indikatorer. För att få en överblick används färgkodade symboler för bedömningen av resultatet och målen. Efter rubrikerna analys, värdering, lärdomar och förslag på förbättringar visas den eller de indikatorer som stödjer den subjektiva bedömningen av resultatet av målet. Indikatortabellen visar på målvärde och utfall, vilket ligger till grund för värdering och trendpil för själva indikatorn. I denna delårsrapport anger mål- och resultatuppföljningen en prognos då flertalet indikatorer rapporteras i samband med årsredovisningen. Så här tyder du resultatet Grönt betyder att kommunen har uppnått målet Gult betyder att kommunen har närmat sig målet men inte uppnått målet Rött betyder att kommunen varken har närmat sig eller uppnått målet Måluppfyllelse Sammantaget resultat och måluppfyllelse Attraktiv kommun 3 3 Medborgaren i fokus 2 Boende 2 Näringsliv Livslångt lärande 1 God ekonomisk hushållning 1 7
240 Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Verksamhetsmål: Skydda människors hälsa och miljö samt verka för en hållbar samhällsutveckling Analys: Antalet tillsynsbesök som skulle utföras på olika verksamheter enligt tillsynsplanens mål för tertial 1 och 2 har som gott som utförts. Inom två områden har färre utförts men det vägs upp av att fler besök genomförts inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Kontinuerlig uppföljning och att antalet besök brutits ner kvartalsvis har främjat en god måluppfyllelse. Utfallet följer de senaste årens trend där tillsynsplanen har genomförts. Värdering: Målet har uppfyllts Lärdomar och förslag på åtgärder: Bibehåll och utveckla nuvarande arbetssätt Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Tillsynsbesök folköl, tobak och läkemedel (%) 100 % 100 % 135 % 100 % Tillsynsbesök livsmedel (%) 100 % 100 % 90 % 100 % Tillsynsbesök miljö- och hälsoskydd (%) 100 % 100 % 90 % 100 % Verksamhetsmål: Ökad tillgänglighet genom fler digitala tjänster Analys: Fler e-tjänster har inte kunnat införas då kommunens nya plattform inte tagits i drift ännu. 4 e-tjänster förväntas tas i drift tertial 3. Värdering: : E-tjänster enligt verksamhetsmål kommer troligen kunna införas under tertial 3. Lärdomar och förslag på åtgärder: Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Införda e-tjänster (antal) 0 4 0 6 8
241 Verksamhetsmål: Effektiv handläggning av färdtjänstärenden Analys: Målet om en genomsnittlig handläggningstid om 4 veckor (20 arbetsdagar) har uppnåtts. Det är första året som handläggningstiden mäts. Värdering: Målet har nåtts Lärdomar och förslag på åtgärder: Om det goda resultatet håller i sig se över om målet behöver skärpas. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Genomsnittlig handläggningstid färdtjänstärende veckor 2,5 4 Verksamhetsmål: Tillhandahålla mångsidig och lättbegriplig information för att göra det enkelt för medborgarna Analys: Primärkartan har uppdaterats löpande. Mer omfattande uppdateringar och projekt för att ha en aktuell primärkarta har inte kunna startat som planerat på grund av personalbyte och många uppdrag under tertial 2. Värdering: Delvis uppfyllt Lärdomar och förslag på åtgärder: Målet är fortsatt vikitgt men på grund av personalbyte har det inte kunnat verkställas fullt ut. Målet behöver kvarstå. Verksamhetsmål: Öka kvaliteten vid myndighetsutövning gentemot företag och medborgare Analys: "Nöjd Kund Index" (NKI) för Tidaholms kommun presenterades maj 2018 i rapporten "Öppna jämförelser företagsklimat 2017". Tidaholm fick en NKI på 72 och placerade sig på plats 80 av 159 deltagande kommuner. Genomsnittligt NKI för nämndens ansvarsområden (miljö- och hälsoskydd, livsmedel och bygglov) var 78. Värdering: Målet har uppfyllts. 9
242 Lärdomar och förslag på åtgärder: Målet om NKI 70 bestämdes med tanke på att ett NKI mellan 70-80 är högt resultat i betygsskalan och att det var första mätningen som kommunen har deltagit i. 62-69 är godkänt. Målsättningen bör höjas inför 2019. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Genomsnittlig handläggningstid för en anmälan enligt PBL Genomsnittlig handläggningstid för en bygglovsansökan enligt PBL 2 3 3 2 6 Verksamhetsmål: Andelen hållbara resor ska öka Analys: Antalet resor är något färre för perioden 1 januari till och med 30 juni (cirka 6000 färre resor). Värdering: Eftersom antalet resor kan öka under tertial 3 är det svårt att bedöma hur helårsutfallet kommer bli. Lärdomar och förslag på åtgärder: Inga slutsatser kan dras i detta skede Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antal kollektivtrafikresor 291 927 286 694 Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Verksamhetsmål: Öka kvaliteten vid myndighetsutövning gentemot företag och medborgare Analys: "Nöjd Kund Index" (NKI) för Tidaholms kommun presenterades maj 2018 i rapporten "Öppna jämförelser företagsklimat 2017". Tidaholm fick en NKI på 72 och placerade sig på plats 80 av 159 deltagande kommuner. Genomsnittligt NKI för nämndens ansvarsområden (miljö- och hälsoskydd, livsmedel och bygglov) var 78. 10
243 Värdering: Målet har uppfyllts. Lärdomar och förslag på åtgärder: Målet om NKI 70 bestämdes med tanke på att ett NKI mellan 70-80 är högt resultat i betygsskalan och att det var första mätningen som kommunen har deltagit i. 62-69 är godkänt. Målsättningen bör höjas inför 2019. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Genomsnittlig handläggningstid för en bygglovsansökan enligt PBL Genomsnittlig handläggningstid för en anmälan enligt PBL 3 2 6 2 3 Verksamhetsmål: Skydda människors hälsa och miljö samt verka för en hållbar samhällsutveckling Analys: Antalet tillsynsbesök som skulle utföras på olika verksamheter enligt tillsynsplanens mål för tertial 1 och 2 har som gott som utförts. Inom två områden har färre utförts men det vägs upp av att fler besök genomförts inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Kontinuerlig uppföljning och att antalet besök brutits ner kvartalsvis har främjat en god måluppfyllelse. Utfallet följer de senaste årens trend där tillsynsplanen har genomförts. Värdering: Målet har uppfyllts Lärdomar och förslag på åtgärder: Bibehåll och utveckla nuvarande arbetssätt Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Tillsynsbesök miljö- och hälsoskydd (%) Tillsynsbesök folköl, tobak och läkemedel (%) 100 % 100 % 90 % 100 % 100 % 100 % 135 % 100 % Tillsynsbesök livsmedel (%) 100 % 100 % 90 % 100 % 11
244 Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Verksamhetsmål: Antal planlagd tomtmark för villor Analys: Detaljplan för Söda Rosenberg har vunnit laga kraft och den möjliggör byggnation av cirka 60 villor. Förvaltningen har utrett ett flertal tänkbara områden för planläggning av villor och planarbete för småhustomter i Kungslena har påbörjats. Värdering: Eftersom det finns planlagd mark för mer än 60 villor bedöms målet vara uppfyllt Lärdomar och förslag på åtgärder: Bokning av tomter på Södra Rosenberg beräknas kunna starta i november. För att upprätthålla god planberedskap är det viktigt att se över fler områden som kan vara lämpligt för villabebyggelse, något som förvaltningen arbetar med. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Planlagd tomtmark för villor(antal) 10 4 65 10 Verksamhetsmål: Ha laga kraftvunna detaljplaner för bostäder enligt bostadsstrategiskt program Analys: Tre detaljplaner har vunnit laga kraft under året som möjliggör byggnation av cirka 60 villor, 25 grupphus och 20 lägenheter. I kvarteret Järnskog uppförs ett hyreshus med cirka 28 lägenheter som beräknas inflyttningsklart i november. Värdering: Målet om 25 bostäder i laga kraftvunna detaljplaner har uppfyllts. Bostadsstrategiska programmets mål om 200 bostäder inom programperioden är på väg att uppfyllas. Lärdomar och förslag på åtgärder: Planberedskapen för bostäder har förbättrats. Det kvarstående problemet är att få igång byggnation av lägenheter. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering 12
245 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Antal bostäder i laga kraftvunna detaljplaner 106 20 Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Verksamhetsmål: Öka kvaliteten vid myndighetsutövning gentemot företag och medborgare Analys: "Nöjd Kund Index" (NKI) för Tidaholms kommun presenterades maj 2018 i rapporten "Öppna jämförelser företagsklimat 2017". Tidaholm fick en NKI på 72 och placerade sig på plats 80 av 159 deltagande kommuner. Genomsnittligt NKI för nämndens ansvarsområden (miljö- och hälsoskydd, livsmedel och bygglov) var 78. Värdering: Målet har uppfyllts. Lärdomar och förslag på åtgärder: Målet om NKI 70 bestämdes med tanke på att ett NKI mellan 70-80 är högt resultat i betygsskalan och att det var första mätningen som kommunen har deltagit i. 62-69 är godkänt. Målsättningen bör höjas inför 2019. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering NKI Bygglov 78 70 Genomsnittlig handläggningstid för en bygglovsansökan enligt PBL Genomsnittlig handläggningstid för en anmälan enligt PBL 3 2 6 2 3 NKI Miljö- och hälsoskydd 78 70 Nöjd kund index (NKI) mätning genomförs av konsult. 78 70 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. 13
246 Verksamhetsmål: Ansvarsfullt och effektivt användande av tilldelade medel Analys: Ekonomisk analys av tertial 1 och 2 visar på en budget i balans. Värdering: Målet bedöms nås Lärdomar och förslag på åtgärder: 14
247 3 Ekonomi Miljö- och byggnadsnämnden lämnar en prognos som bedöms ge en budget i balans. Nämnden kommer att ge ett överskott på 0,1 mnkr på grund av lägre kostnader för sammanträden. Enligt beslut från 2017 får Bygglovsenheten och Miljöenheten använda överskottet från Trafikenheten under 2018 för extraordinära åtgärder. Bygglovsenheten ger ett överskott på 0,4 mnkr vilket främst beror på intäkten för bygglovsavgiften för den nya skolan med 0,3 mnkr. Enheten har under året köpt in en GPS för 0,2 mnkr och vi ser även minskade personalkostnader med 0,2 mnkr då viss nedgång till deltid skett. För Miljöenheten kommer ärendehanteringssystemet Miljöreda Vision att införas vilket ger en ökad kostnad med ca 0,4 mnkr. Lönekostnaderna minskar med 0,45 mnkr då miljöstrateg ej har rekryterats samt föräldraledigheter vilket även bedöms minska intäkterna något med 50 tkr. Den totala bedömningen blir då en budget i balans för enheten. Trafikenheten kommer att ge ett överskott på 0,5 mnkr på grund av färre antal resor för färdtjänst och samresor. Kommunens kostnader för arbetet med den nya reviderade Översiktsplanen (ÖP) på ca 1 mnkr har lyfts in i resultatet. 3.1 Utfall nämnd Nämndsresultat tkr Ack 2018 Ack 2017 Förändring - Utfall Verksamhetens intäkter 1 704 1 585-119 Verksamhetens kostnader - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -10 024-8 262 1 762-4 456-3 878 578-8 320-6 677 1 643 Kommunbidrag 8 614 7 732-882 Nämndsresultat 294 1 055 761 Miljö- och byggnadsnämnden visar för januari till augustil 2018 ett överskott på 0,3 mnkr jämfört med budget. Nämnden visar ett överskott på 50 tkr beroende på bland annat lägre kostnader för sammanträden. Bygglovsenheten visar ett överskott på 0,3 mnkr för intäkten av bygglovsavgiften för den nya skolan. Det är idagsläget oklart om digitaliseringen av bygglovsarkivet kommer att genomföras i år (0,2 mnkr). Miljöenheten ger ett överskott på 0,5 mnkr. Ökade intäkter på 0,2 mnkr samt minskade 15
248 personalkostnader med 0,3 mnkr då bland annat miljöstrateg ej rekryterats samt föräldraledigheter bidrar till överskottet. Trafikenheten visar ett underskott på 50 tkr vilket beror på periodoseringseffekter i början av året. Kommunens kostnader för Översiktsplanen (ÖP) som belastar utfallet är ca 0,65 mnkr. 3.2 Helårsprognos nämnd Nämndsresultat tkr Prognos 2018 Budget 2018 Avvikelse Prognos - Budget Utfall 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2 064 1 714 350 2 342-15 221-14 871-350 -12 418 - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -6 966-7 666 700-6 491-13 157-13 157 0-10 076 Kommunbidrag 13 157 13 157 0 11 726 Nämndsresultat 0 0 0 1 650 3.3 Tillfälligt statsbidrag Tillfälligt statsbidrag tkr Ingående 2018 Ack Utfall Prognos 2018 Utgående 2018 Kommunstyrelsen KS, utåtriktade medel Kultur- och fritid Barn- och utbildning Miljö- och byggnad 212 191 212 0 Social- och omvårdnad Tekniska Totalt 212 191 212 0 3.4 Investeringar Investeringar per projekt Miljö- och byggnadsnämnden Proj ekt Ack Utfall Budget 2018 Tiläggss anslag & Summa budget Prognos 2018 Avvikels e Prognos 16
249 Nr 2018 ombudg 2018 / Budget Summa 17
250 4 Personal 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro Ack Utfall 2018 2017 Antal årsarbetare 12 12 - Kvinnor 8 8 - Män 4 4 Sjukfrånvaro (%) 2,1 3,3 - Kvinnor 3,3 4,4 - Män 0 1,6 18
251 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Delårsrapport Tertial 2 2018
252 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktiga händelser... 4 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun... 5 3 Ekonomi... 20 3.1 Redovisning... 20 4 Personal... 23 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro... 23 2
253 1 Sammanfattning Ordförande: Lena Andersson Förvaltnngschef: Anneli Ahlm Antal årsarbetare: 486 180827 3
254 2 Verksamhet Enligt reglementet för barn- och utbildningsnämnden ska nämnden fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, elevhälsa, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, viss uppdragsutbildning samt kommunal kulturskola. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar även för det kommunala informationsansvaret för ungdomar i åldrarna 16-19 år som har valt att inte studera på gymnasiet eller avbrutit sina studier och samhällsorienteringen för vissa nyanlända invandrare inom ramen för lag (2010:197) om etableringsansvar för nyanlända invandrare. Vidare ansvarar nämnden för kommunens uppgifter avseende skolskjuts i Tidaholms kommun samt att utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs i fristående förskola och fristående skolbarnomsorg samt fristående pedagogisk omsorg. För närvarande finns det i Tidaholms kommun en fristående pedagogisk omsorg som heter Daretorps Lantis. Utöver skollagen är kommunallagen (1991:900), arbetsmiljölagen (1977:1160) och diskrimineringslagen (2008:567), liksom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, i synnerhet Barnkonventionen, av central betydelse för nämndens verksamhetsområden och det arbete som barn- och utbildningsförvaltningen utför. 2.1 Viktiga händelser Förvaltningen har under läsåret hållit fast vi de fyra utvecklingsområdena och det arbetet har fortlöpt under hela läsåret. Digitala resurser används i lärandet: -Här har arbetet med digitalisering fortsatt på olika plan. Skolledarna har gått Skolverkets utbildning att leda digitalisering, personal i förskolan har fått varsin ipad och undervisningen har utvecklas kring digitalisering. Alla verksamheter arbetar med digitalisering på många olika sätt, både administrativt och i undervisningssituationer. Det främjande och förbyggandearbete riktar sig till alla elever: -SAM-kraft har följt upp sitt första år och visat god effekt på sina insatser. Ett närvaroteam har startat upp med fokus på att upptäcka tecken på problematisk frånvaro, arbeta med åtgärder för att förhindra densamma samt gå in i ärenden där frånvaro är ett faktum. Förskolan har arbetat med Fullföljda studier genom trygghet och studiero i samverkan med Helen Jenwén. Detta har varit ett positivt arbete som blivit synligt och tydligt både i och utanför verksamheten. Det har nu startats inför kommande läsår i verksamheterna grundskola, grundsärskola och gymnasium. Tydligt ledarskap utvecklar verksamheten -Fortlöpande arbete med att utveckla ledarskapet på alla nivåer. Tydliggöra vilka olika arenor som finns för samtal, beslut och ansvarsfördelning. Viktigt att utvärdera olika former av ledningsgrupper så att arbetet blir effektivt och leder framåt. Detta mål handlar också om ledarskapet i olika sammanhang med barn och elever. Här har enheterna arbetat med detta på olika sätt. Verksamheten genomsyras av forskning och beprövad erfarenhet. 4
255 -Läslyftet som pågick under läsåret 17/18 från F-klass VUX är ett tydligt uppdrag som grundar sig på forskning. Det arbete som låg till grund för de goda resultat som nåddes under 2017, bl.a. behörighet till gymnasium, har fortsatt och kommer också visa sig i fortsatt god måluppfyllelse. Detta är bevis för att vi följer vad forskning och beprövad erfarenhet säger. Arbetet med Framtidens skola fortskrider med Rosenbergsskolan F-6, ev. ny förskola, ny idrottshall, om- och tillbyggnad av kök och matsal på Hökensåsskolan samt ombyggnad av Hökensåsskolan och Forsenskolan. Därutöver också ombyggnad av Smedjegatan. 2.2 Vision och mål i Tidaholms kommun Vision För att veta vart kommunen vill och vad kommunen vill uppnå har en strategiskt plan och budget arbetats fram. Vi, kommunens politiker tillsammans med engagerade och intresserade Tidaholmare har arbetat med hur vi vill se kommunen i framtiden. Vision och målbild utgår från kommunfullmäktiges viljeriktning. I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företagtidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. 5
256 Så här arbetar kommunen med mål Styr- och ledningsmodellen utgår och bygger på en kommungemensam vision. Under visionen finns fem målområden för verksamhetsstyrning och ett målområde för ekonomistyrning. Respektive målområde har brutits ner till ett antal strategiska mål som tydliggör vad vi vill uppnå. De strategiska målen är knutna till olika ansvarsområden (nämnder) för att skapa styrning ner på verksamhetsnivå. Målområde Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Näringsliv Livslångt lärande God ekonomisk hushållning Beskrivning Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Mål- och resultatuppföljning För att få en antydan om kommunen når målen, det vill säga om kommunen uppnått resultat av arbetet analyseras målen. Det görs bland annat genom att analysera resultatet av aktiviteter som genomförts och mätning genom olika indikatorer. För att få en överblick används färgkodade symboler för bedömningen av resultatet och målen. Efter rubrikerna analys, värdering, lärdomar och förslag på förbättringar visas den eller de indikatorer som stödjer den subjektiva bedömningen av resultatet av målet. Indikatortabellen visar på målvärde och utfall, vilket ligger till grund för värdering och trendpil för själva indikatorn. I denna delårsrapport anger mål- och resultatuppföljningen en prognos då flertalet indikatorer rapporteras i samband med årsredovisningen. Så här tyder du resultatet Grönt betyder att kommunen har uppnått målet Gult betyder att kommunen har närmat sig målet men inte uppnått målet Rött betyder att kommunen varken har närmat sig eller uppnått målet 6
257 Måluppfyllelse Sammantaget resultat och måluppfyllelse Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Boende Näringsliv Livslångt lärande 3 6 God ekonomisk hushållning Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Verksamhetsmål: Samtliga barn och elever upplever trygghet och studiero/lekro i förvaltningens verksamheter Beslut togs under våren 2018 att skjuta på enkätundersökningarna till hösten 2018. Bakgrunden till beslutet är att flytten av enkäterna på så sätt bildar ett underlag med större värde för läsåret 18/19. Följande enkäter är senarelagda. Elevenkät för grundskolan Elevenkät för Rudbecksgymnasiet Förvaltningens föräldraenkät Förskolans föräldraenkät Det innebär att vissa analyser av verksamhetsmålen grundar sig framförallt på vad skolledare beskrivit i sitt systematiska kvalitetsarbete. Analys: Utifrån skolledarnas beskrivning kan man tydligt se att rekrytering av behöriga lärare och att behålla behöriga lärare är en av de största utmaningarna. Behöriga lärare och stabilitet i arbetslagen beskrivs som grunden för elevers trygghet, studiero/lekro och ökade måluppfyllelse. Genom att kartlägga lärares kompetens har skolledare försökt nyttja arbetskraften på bästa sätt för att bibehålla kvalitén trots rekryteringssvårigheter. Kompetensutveckling och fortbildning som stödjer det kollegiala lärandet är mycket viktigt för att säkerställa fortsatt utveckling beskriver flera skolledare. Kompetensutvecklingssatsningar inom olika områden stödjer det kollegiala lärandet och stärker organisationen. Genom det kollegiala lärandet ökar samsynen mellan lärarna vilket stärker organisationen och likvärdigheten för elever. Skolutvecklingsinsatser som man omnämner och som upplevs stärka den positiva inriktningen är Hélène Jenvén satsningen "Fullföljda studier - genom trygghet och studiero", samt satsningen på Skolverkets "Läslyftet" och Skolverkets 7
258 "Betygsättning och bedömning". Elevhälsans roll i att stödja elever och personal för att skapa en miljö där samtliga barn och elever upplever trygghet, studiero/lekro beskrivs som central. Värdering: Verksamheten har närmat sig målet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Kartläggning av lärares kompetens bör ske systematiskt för ökad kvalitet. Kompetensutvecklingsinsatser som stärker det kollegiala lärandet och samsynen ökar likvärdigheten och kvalitén i verksamheterna. Att säkerställa att elevhälsans kunskaper och resurser implementeras och används på ett strategiskt sätt för fortsatt positiv utveckling. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Pedagogisk personal inom förskolan som uppger att det råder god lekro på förskolan där de arbetar, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 85 % Elever i åk 5: I min klass är det god studiero, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i åk 5: Jag vågar vara mig själv i skolan, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i åk 8: I min klass är det god studiero, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i åk 8: Jag vågar vara mig själv i skolan, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i år 2, Rudbecksgymnasiet: I min klass är det god studiero, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i år 2, Rudbecksgymnasiet: Jag vågar vara mig själv i skolan, andel (%) som 63 % 64 % 80 % 81 % 64 % 65 % 82 % 83 % 65 % 83 % 8
259 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever vid vuxenutbildningen tar ställning till påståendet: Jag trivs bra på KompetensCentrum, andel (%) som anger värdet 5 eller 6 på en skala från 1-6, där 6 motsvarar håller helt med. 75 % 80 % Elever vid vuxenutbildningen tar ställning till påståendet: Jag får ett gott bemötande från personalen, andel (%) som anger värdet 5 eller 6 på en skala från 1-6, där 6 motsvarar håller helt med. 75 % 80 % Verksamhetsmål: Det är enkelt att hitta aktuell information om förvaltningens verksamheter. Analys: Efter att under ett flera år arbetat med olika förbättringar av förvaltningens hemsida togs beslut om att göra en omstart och skapa en ny. Den nya hemsidan startades under maj 2018. SKL kommer att göra granskning av hemsidan under hösten vilket gör att vi i nuläget inte har något bedömningsresultat. Utifrån vad webbansvarig beskriver är hemsidan uppdaterad. Det som webbansvarig upplevelser oklart är ansvarsfördelningen och avstämningsmöjligheterna mellan delwebbansvariga och webbansvarig, samt att det i nuläget inte utsetts delwebbansvariga för alla skolenheter. Värdering: Hemsidan är nystartad och målet är uppnått utifrån den information som som finna att tillgå. Lärdomar och förslag på åtgärder: Genom att förtydliga ansvarsfördelningen för hemsidans administration samt utse delwebbansvariga för alla skolenheter säkerställs uppdateringarna som behöver göras kontinuerligt. Vilken information som ska publiceras när och på vilket sätt behöver också ses över. I detta arbete utgör SKL:s webbgranskning ett viktigt underlag. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Informationsindex för kommunens webbplats Förskola. Informationsindex för kommunens webbplats - Grundskola. 67 61 69 75 63 77 9
260 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Informationsindex för kommunens webbplats - Gymnasium Vårdnadshavare för barn i förskolan som anser att det är enkelt att hitta aktuell information om förskolan på kommunens hemsida, andel (%) som anser att detta stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Vårdnadshavare för barn i förskolan som anser att det är enkelt att hitta aktuell information om förskolan genom att logga in på kommunens e-tjänster för barnomsorg, andel (%) som anser att detta stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Vårdnadshavare för barn i fritids som anser att det är enkelt att hitta aktuell information om fritids och skola på kommunens hemsida, andel (%) som anser att detta stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Vårdnadshavare för barn i fritids som anser att det är enkelt att hitta aktuell information om fritids och skola på lärplattformen Vklass, andel (%) som anser att detta stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Vårdnadshavare för barn i fritids som anser att det är enkelt att hitta aktuell information om fritids genom att logga in på kommunens e-tjänster för barnomsorg, andel (%) som anser att detta stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever vid vuxenutbildningen tar 80 60 82 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 10
261 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering ställning till påståendet: Jag får den information jag behöver för mina studier, andel (%) som anger värdet 5 eller 6 på en skala från 1-6, där 6 motsvarar håller helt med. Verksamhetsmål: Samtliga elever är behöriga till gymnasieskolans nationella program då de lämnar grundskolan Idagsläget finns ingen information att tillgå. Indikatorernas resultat för verksamhetsmålet presenteras på Siris Skolverket den 27 september 2018. Analys: Det goda arbetet från förra läsåret fortsätter med att målmedvetet fokusera på elevernas individuella förutsättningar och planera åtgärder och insatser utifrån det. Detta arbete indikerar på en fortsatt god måluppfyllelse men man måste reservera sig mot att det är olika elevgrupper olika läsår. Värdering: Verksamheten har närmat sig målet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, andel (%) Flickor i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, andel (%) Pojkar i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans estetiska program, andel (%). Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogra 83,3 % 94,2 % 95 % 87,8 % 100 % 100 % 78,6 % 92,3 % 94 % 80,6 % 91,3 % 93 % 80,6 % 89,1 % 90 % 11
262 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering m, andel (%). Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program, andel (%). 79,9 % 87,7 % 89 % Flickor i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program, andel (%). 82,4 % 100 % 100 % Pojkar i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program, andel (%). 77,1 % 83,8 % 84 % Verksamhetsmål: Förvaltningen ökar andelen ekologiska livsmedel i skolmaten Analys: Perioden mellan 1 januari - 31 mars var andel ekologiska livsmedel räknat i inköpsvärde 25,4 procent. Vid omräkning mellan perioden 1 Januari - 30 Juni ökade andelen till 26,1 procent. Prognosen för 2018 ser där med positiv ut då det skett en ökning. Sommarens torka kan medföra minskad tillgång och ökade priser av ekologiska livsmedel vilket kan påverka den fortsatta utvecklingen negativt. Värdering: Prognosen framåt ser positiv ut.omständigheter och externa faktorer kan påverka resultatet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Kvartalsvis uppföljning och dialog med inköpsansvariga för att hitta möjligheter att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Ekologiskt inköpsvärde, andel (%) av inköpsvärdet för livsmedel som utgörs av ekologiska livsmedel. 21,9 % 23,3 % 24 % Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. 12
263 Verksamhetsmål: Alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning Då flertalet indikatorer bygger på barn -och utbildningsförvaltningens enkäter som kommer att genomföras under hösten 2018 kan ingen tydlig analys göras. Det som ligger till grund för vad som presenteras under verksamhetsmålet är skolledares beskrivningar. Analys: Under 2017 arbetade enheterna med att förbättra elevernas delaktighet i klassråd, elevråd och matråd. Skolledare beskriver att man behöver fortsätta med att ta fram arbetsformer för att utveckla elevers delaktighet och inflytande i planering av undervisning och planering av extra anpassningar. Värdering: Verksamheten har närmat sig målet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Att fortsätta arbeta fram former för att öka elevers delaktighet och inflytande över sin utbildning på individnivå. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Elever i åk 5: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, andel (%) som anger stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra Elever i åk 5: Andel elever som instämmer i påståendet i min klass har vi klassråd med jämna mellanrum, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i åk 5: Andel elever som instämmer i påståendet jag brukar berätta vad jag tycker om saker som rör skolan när vi har klassråd eller elevråd, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i åk 8: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, andel (%) stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra Elever i åk 8: Andel elever som instämmer i påståendet i min klass har 90 % 80 % 85 % 80 % 85 % 75 % 73 % 88 % 93 % 75 % 13
264 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering vi klassråd med jämna mellanrum, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Elever i åk 8: Andel elever som instämmer i påståendet jag brukar berätta vad jag tycker om saker som rör skolan när vi har klassråd eller elevråd, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 75 % Elever i år 2, Rudbecksgymnasiet: Andel elever som instämmer i påståendet lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 87 % 89 % 91 % Elever i år 2, Rudbecksgymnasiet: Andel elever som instämmer i påståendet i min klass har vi klassråd med jämna mellanrum, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 75 % Elever i år 2, Rudbecksgymnasiet: Andel elever som instämmer i påståendet jag brukar berätta vad jag tycker om saker som rör skolan när vi har klassråd eller elevråd, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 75 % Elever vid vuxenutbildningen tar ställning till påståendet: Jag upplever att jag har inflytande över min utbildning, andel (%) som anger värdet 5 eller 6 på en skala från 1-6, där 6 motsvarar håller helt med. 66 % 75 % 14
265 Verksamhetsmål: Förvaltningens verksamheter ska vara trygga för alla barn och elever Analys: Det som ligger till grund för vad som presenteras under verksamhetsmålet är skolledares nulägesbeskrivningar och tidigare undersöknings - och enkätresultat (2017) samt Förvaltningens undersökning (rapport 2018) Trygghet och studieresultat. Skolledare pekar på flera faktorer som främjar trygghet. Det som återkommer är ledarskap i klassrummet, samverkan och samsyn mellan lärare och ett nära samarbete med elevhälsa och studievägledning.skolledare beskriver framförallt vikten av de satsningar som görs genom Hélèn Jenvén arbetet men också genom ESF-projektet "en skola för alla" som är en del av Fullföljda studier och är riktat mot gymnasiet. Man pekar också på vikten av att ha nyckelpersoner ute i verksamheterna som håller i och driver på satsning. I förvaltningens rapport Trygghet och studieresultat (2018) rekommenderas att skolledare har en fortsatt diskussion med lärare för att hitta samsyn i hur en trygg skolmiljö kan skapas i praktiken. Rekommendationen ligger helt i linje med skolledarnas beskrivning. Våren 2017 uppger 95-96 % av eleverna i åk 5, 8 och år 2 på Rudbecksgymnasiet att de känner sig trygga i skolan. Resultatet innebär en förbättring jämfört med år 2016 i åk 8 och år 2, men en försämring i åk 5. I åk 5 och 8 är resultaten år 2017 bättre jämfört med genomsnittet bland landets kommuner år 2016. Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn känner sig trygga på förskolan eller fritids uppgår till 99 respektive 97 %, vilket är snarlikt resultaten från våren 2016. I samtliga fall, undantaget åk 8, överträffas 2017 års målvärden. Enkäten till åk 5 och 8 innehöll även påståendet "jag vågar vara mig själv i skolan" och "jag känner mig trygg i min klass". Gemensamt för dessa frågor är att pojkar instämmer i högre grad än flickor. För att stärka alla barn och elevers trygghet har enheterna bland annat arbetat med att skapa en god miljö för lärande i förskolan, främja elevernas trygghet, trivsel och studiero i grundskolan samt utveckla arbetet med kränkande behandling i gymnasieskolan. Skolledare anser att insatser för att främja trygghet bland eleverna har haft gynnsamma effekter, men ser samtidigt behov av ytterligare förbättringar. Värdering: Verksamheten har närmat sig målet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Att implementera satsningar och hålla diskussioner levande för att hitta en samsyn är av största vikt. Av elevenkäten till åk 5 och 8 framgår att färre flickor än pojkar känner sig trygga i skolan. Rektorer inom grundskolan ser behov av att fortsätta att omvandla otrygga platser till trygga platser och utveckla arbetet med rastaktiviteter för att främja gemenskap och förebygga konflikter bland elever. Gymnasieskolans rektorer ser behov av att stärka pedagogernas ledarskap i klassrummet samt utveckla samarbete och utbyte mellan lärare. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Vårdnadshavare för barn i förskolan som uppger att barnen känner trygghet i förskolan, andel (%) som 99 % 99 % 100 % 15
266 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Vårdnadshavare för barn i fritids som uppger att barnen känner trygghet på fritids, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 98 % 97 % 98 % Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) som svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 98 % 96 % 97 % Elever i åk 8: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) som anger stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra 91 % 95 % 96 % Elever i år 2, Rudbecksgymnasiet: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) som anger stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra 85 % 95 % 96 % Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Verksamhetsmål: Förvaltningens pedagogiska verksamhet ska vara tillgänglig för alla barn och elever Analys: För att främja den pedagogiska verksamhetens tillgänglighet för alla barn och elever togs beslut om att arbeta med ett lärmaterial utvecklat av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Då lärmaterialet "DATE" inte kom enheterna till handa förrän i maj 2018 har man inte hunnit starta arbetet. Värdering: Verksamheten har närmat sig målet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Fortsätta arbeta med lärmaterialet "DATE", arbeta fram en tydlig plan för implementering av materialet samt hur uppföljningen ska göras. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering 16
267 Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Andel enheter som genomfört kartläggning med hjälp av materialet DATE från specialpedagogiska skolmyndigheten. 30 % Andel enheter där pedagoger använder materialet DATE från specialpedagogiska skolmyndigheten vid planering av pedagogisk verksamhet. 30 % Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. Verksamhetsmål: Samtliga elever som slutför sina kurser inom vuxenutbildningen får ett godkänt betyg Idagsläget finns ingen information att tillgå. Indikatorernas resultat bygger på en sammanställning av statistik från Extens, som visar hur många betyg som är satta under året (180101-181231) och hur många av dessa som ligger i spannet E-A. Analys: Värdering: Lärdomar och förslag på åtgärder: Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Betyg som ligger i spannet E-A inom grundläggande vuxenutbildning, andel (%) av samtliga satta betyg. 91 % Betyg som ligger i spannet E-A inom gymnasial vuxenutbildning, andel (%) av samtliga satta betyg. Betyg som ligger i spannet E-A inom SFI, andel (%) av samtliga satta betyg. 89 % 91 % 100 % 100 % 17
268 Livslångt lärande Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Verksamhetsmål: Samtliga elever vid Rudbecksgymnasiet tar gymnasieexamen Analys: Framgångsfaktorer är enligt rektorerna att Rudbecksgymnasiet har en hög andel behöriga och legitimerade pedagoger, en välorganiserad specialpedagogisk verksamhet och goda lärmiljöer. Eleverna har också fått ett mer sammanhållet schema med koncentrerad skoldag vilket har främjat skolnärvaron. Andelen gymnasieelever vid Rudbecksgymnasiet som våren 2017 tog examen inom 3 år var 65,8 % år 2017, vilket här avrundas till 66 %. Andelen är högre jämfört med föregående år och motsvarar målvärdet som är 66 %. Resultatet är även bättre jämfört med genomsnittet bland kommunala skolor i landet, som var 55, 5 % år 2017. Andelen flickor på Rudbecksgymnasiet som tar examen inom 3 år är 64,3 %. Bland pojkar är andelen 67,6 %. Detta innebär att skillnaden mellan könen har ökat sedan 2016, då andelen var 61,1 % bland flickor och 61,5 % bland pojkar. Att det i Tidaholm är en större andel pojkar än flickor som tar examen inom 3 år skiljer sig från mönstret på riksnivå, där det sedan länge varit en större andel flickor som tar gymnasieexamen inom 3 år. Som jämförelse kan nämnas att andelen av samtliga gymnasieelever i hela riket som tagit examen inom 3 år uppgår till 66 % år 2017. Värdering: Målet är uppnått. Lärdomar och förslag på åtgärder: Till skolans utmaningar hör att rekrytera behörig och legitimerad personal till samtliga tjänster. Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Flickor vid Rudbecksgymnasiet med examen inom 3 år, andel (%) Pojkar vid Rudbecksgymnasiet med examen inom 3 år, andel (%) 61,3 % 66 % 63 % 61,1 % 64,3 % 63 % 61,5 % 67,6 % 63 % Verksamhetsmål: Det genomsnittliga meritvärdet bland elever i grundskolan åk 9 stiger 18
269 Idagsläget finns ingen information att tillgå. Indikatorernas resultat för verksamhetsmålet presenteras på Siris Skolverket den 27 september 2018. Analys: Det goda arbetet från förra läsåret fortsätter med att målmedvetet fokusera på elevernas individuella förutsättningar och planera åtgärder och insatser utifrån det. Detta arbete indikerar på en fortsatt god måluppfyllelse men man måste reservera sig mot att det är olika elevgrupper olika läsår. Värdering: Verksamheten har närmat sig målet. Lärdomar och förslag på åtgärder: Indikator (År) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Jämförelse Värdering Genomsnittligt meritvärde i 17 ämnen (max 340 meritpoäng) bland samtliga elever i åk 9 Genomsnittligt meritvärde i 17 ämnen (max 340 meritpoäng) bland flickor åk 9. Genomsnittligt meritvärde i 17 ämnen (max 340 meritpoäng) bland pojkar åk 9 210,6 218,2 220 225,9 235,2 240 194,3 205,1 210 19
270 3 Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens prognos för helåret 2018 är en budget i balans. Nämnden har under året fått till sig flera riktade statsbidrag dessa har både ökat intäkts och kostnadssidan. I prognosen har förvaltningen räknat med att semesteranställd personal tar ut den semester som de inarbetat under året. En osäkerhetsfaktor i prognosen är medel från migrationsverket för asylsökande elever som söks terminsvis i efterskott 3.1 Redovisning Utfall nämnd Nämndsresultat tkr Ack 2018 Ack 2017 Förändring - Utfall Verksamhetens intäkter 58 472 58 474 2 Verksamhetens kostnader -244 332-230 221 14 111 - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -160 227-170 165-9 938-185 860-171 747 14 113 Kommunbidrag 185 869 173 390-12 479 Nämndsresultat 9 1 643 1 634 Helårsprognos nämnd Nämndsresultat tkr Prognos 2018 Budget 2018 Avvikelse Prognos - Budget Utfall 2017 Verksamhetens intäkter 91 855 92 105-250 96 356 Verksamhetens kostnader -384 317-384 567 250-358 334 - Därav personal kostnader -251 196-251 224 28-257 311 Verksamhetens nettokostnader -292 462-292 462 0-261 978 Kommunbidrag 292 462 292 462 0 258 948 Nämndsresultat 0 0 0-3 030 Tillfälligt statsbidrag KS fattade våren 2016 beslut om att fördela medel gällande tillfälligt stöd med anledningen av flyktingsituationen mellan kommunens nämnder. BUN tilldelades 5 000 000 kr av dessa. 160519 fattade BUN beslut om att fördela dessa medel på tre poster: 20
271 Förstärkning av elevhälsan, vägledning och ledning samt administration på mottagningsenheten Kompetensutvecklingsinsatser för personal Inköp av böcker och läromedel Utifrån detta beslut har förvaltningen förstärkt elevhälsan med en kurator på 100 %, en studie- och yrkesvägledare på 50 % samt en skolsköterska på 25 %. Vi har också finansierat resor och litteratur för 12 pedagoger som läser kursen Nyanländas lärande vid Göteborgsuniversitet. En insats är också att köpa in licens för studiehandledning på modersmål via inläsningstjänst. Det är viktigt att kunna behålla nuvarande studiehandledar- och modersmålsorganisation under de kommande åren då ersättningen för asylsökande kommer att minska de kommande åren eftersom allt fler har uppehållstillstånd. Resterande medlen används för detta ändamål under 2018. Tillfälligt statsbidrag tkr Ingående 2018 Ack Utfall Prognos 2018 Utgående 2018 Kommunstyrelsen KS, utåtriktade medel Kultur- och fritid Barn- och utbildning 2 976 1 547 2 976 0 Miljö- och byggnad Social- och omvårdnad Tekniska Totalt 2 976 1 547 2 976 0 Investeringar Investeringar per projekt Barn- och utbildningsnämnden Proj ekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tiläggss anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Prognos / Budget Inventarier Kulturskolan Inventarier Forsen skolområde Inventarier Förskola Helliden Inventarier Treklövern 900 10 900 97 901 11 900 15 42 120 2 122 122 0 65 100 35 135 135 0 91 91 91 0 71 180 180 180 0 21
272 Inventarier Rudbecksgymnasiet Inventarier KompetensCentrum Inventarier Hökensås skolomr. Inventarier Förskolor 900 17 900 18 900 98 901 18 150 150 150 0 50 50 50 0 109 200 200 200 0 200 200 400 400 0 Summa 287 1 000 328 1 328 1328 0 22
273 4 Personal 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro Ack Utfall 2018 2017 Antal årsarbetare 486 446 - Kvinnor 406 360 - Män 80 86 Sjukfrånvaro (%) - Kvinnor 5,1 % 4 % - Män 1,9 % 1,8 % 23
274 KOMMUNSTYRELSE Delårsrapport Tertial 2 2018
275 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktiga händelser... 4 3 Ekonomi... 6 3.1 Redovisning... 6 4 Personal... 8 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro... 8 2
276 1 Sammanfattning Kommunstyrelsen helårsprognos visar ett överskott på 11,0 mnkr mot budget för 2018. Överskottet beror på prognososäkerhet för Tidaholms kommun som är budgeterad på Kommunstyrelsen samt budget för budgetprioriteringar som inte förbrukats inom kommunstyrelsen. Detta överskott inom Kommunstyrelsen krävs för att motverka ökade kostnader av bland annat markförvärv samt en försämrad Skatteprognos. Kommunstyrelsens verksamheter visar en budget i balans. Delårsresultatet för kommunstyrelsen visar ett överskott mot budget på 7,2 miljoner kronor. Kommunstyrelsen innehar ett övergripande ansvar för, och samordna, den kommunala planeringen i samhällsbyggnadsfrågor såsom översiktsplanering, bostadspolitik samt planering av användning av mark och vatten. Utifrån beslut arbetar kommunen med att ta fram översiktsplan. Inom projektet har medborgardialog och barndialog genomförts och ett kulturmiljöprogram är i stort sett klart. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för systematisk arbetsmiljöarbete, SAM och intern kontroll och har i sitt ansvar förstärkt möjlighet till förbättrat arbetssätt, granskning och kontroll genom att implementera verktygsstöd för dessa ansvarsområden till verksamheterna. 3
277 2 Verksamhet Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och har ett övergripande ansvar för planering och utveckling av kommunen och den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för att: leda arbetet med, och samordna utformningen av, övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten, utöva uppsikt över, och kontinuerligt följa, nämndernas och de kommunala bolagens arbete, budget, redovisning och finansförvaltning, bereda ärenden som ska hanteras av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för alla anställda i Tidaholms kommun. Kommunledningsförvaltningen innehåller följande verksamheter: Kommunledning Kansli och service Ekonomi Personal IT och information Näringsliv Kvalitet och utveckling 2.1 Viktiga händelser Kommunstyrelsen innehar ett övergripande ansvar för, och samordna, den kommunala planeringen i samhällsbyggnadsfrågor såsom översiktsplanering, bostadspolitik samt planering av användning av mark och vatten. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för systematisk arbetsmiljöarbete, SAM och intern kontroll och har i och med årsskiften implementerat verktygsstöd för dessa ansvarsområden till verksamheterna. Budgetprocessen har under perioden inletts och löpt på enligt plan. Resursfördelningen till nämnderna har vidareutvecklats och fler nämnder erhåller ett budgetförslag utifrån en modell som bygger på en prislapp och volymer. Modellen har också förenklats för att minska administrationen. Under första tertialet har en vision och strategi för stadskärnans utveckling färdigställts och godkänts. Extra fokus har lagts på etableringar, både i centrum och utanför stadskärnan. Projekt "Bilden av Tidaholm" är nu avslutat, där en sista del var genomförande av en riskoch konsekvensanalys för symbol för platsvarumärket och en för kommunens befintliga grafiska profil. Nu fortsätter arbetet med att genomföra enligt vad som kommit fram i projektet. Ett nytt samarbete mellan Näringslivsenheten, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen och några tillverkande företag har lett till en rekryteringsträff för nyanlända mot arbete i industrin. På Skaraborgsnivå finns Tidaholms kommun representerade i styrgrupp för Stärkt företagsklimat i Skaraborg, ett projekt som syftar till att stärka företagsklimatet i alla 4
278 Skaraborgs 15 kommuner genom olika insatser och aktiviteter. Under året har Skaraborgs näringslivschefer arbetat för att bilda Business region Skaraborg, ett projekt är beviljat och två personer har anställts för att locka främst internationella etableringar till Skaraborg. Kommunstyrelsen leder arbetet för digital transformation gemensamt med samtliga förvaltningar och enheter. Kartläggning av e-tjänster har genomförts inklusive fortsatt arbete med utökad e-service till medborgare och medarbetare. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den kommunvisa implementeringen av GDPR. Arbetet har genomförts med avstämningar med övriga förvaltningar, de kommunala bolagen och nätverket i Skaraborg. Tillsammans med Falköping har kommunen utsett ett dataskyddsombud. Denne har påbörjat sitt arbete och kommer bland annat att vara behjälplig med analys av de inhämtade personuppgiftsbehandlingarna. Kommunen är pilotkommun för projektet Informationssäkerhet VG 2020, däribland har en krisövning genomförts tillsammans med omvårdnadsförvaltningen. Utbildning i Informationssäkerhet för medarbetare har genomförts, samt deltagande i regionalt Informationssäkerhetsprogram. Kommunens digitala synpunkts- och felanmälningssystem har utvecklats i riktning mot att kunna generera statistik som möjliggör en strukturerad uppföljning. Detta är viktigt för att kunna fungera som ett led i ett ständigt förbättringsarbete och för att undvika återkommande avvikelser. Under perioden har upphandling av nya e-tjänsteplattformen i samverkan med flera kommuner i Skaraborg genomförts. Vidare pågår ett flertal projekt för att förbättra för medborgaren: ny publik hemsida och kopplingar till till e-service samt säker inloggning och skydd mot överbelastningsattacker har implementerats. e-faktura till kund en upphandling av e-arkiv har genomförts och avtals skrevs under maj månad. Införandeprojekt kommer påbörjas under hösten. förstudie för e-signering uppstartad upphandling av digitala nyckelskåp till omvårdnadsförvaltningen Vidare har en dokumentwebbsmodul införskaffats. Denna kommer att medföra att snabbare och enklare publicering av protokoll och liknande till den allmänna hemsidan men även av riktlinjer och motsvarande som mer riktar sig till medarbetarna på intranätet. Ansvaret för arbetet med höstens val vilar på valnämnden där kommunstyrelsen tar förvaltningsansvaret. Förutom ordinarie valsamordnare har även en valadministratör anställts. Arbetet med heltidsprojektet har gått in i en operativ fas där kommunstyrelsen startat upp med enheter inom omvårdnadsförvaltningen. I samband med att kommunen nu kommit in i ett nytt skede med operativa aktiviteter i heltidsprojektet så har utbildning och implementering av systemstöd för schema och bemanning genomförts. Under första kvartalet har friskvårdsarbetet i kommunen dragit igång med HIT-veckor, fotvård, massage, föreläsningar, yoga m.m. 5
279 3 Ekonomi Delårsresultatet för kommunstyrelsen visar ett överskott mot budget på 7,2 miljoner kronor. Överskottet beror på ej förbrukade medel inom kommunstyrelsen avseende prognososäkerhet samt riktade budgetprioriteringar. Intäkter och kostnader avviker mot föregående år på grund av förändrad redovisningsprincip. Helårsprognosen visar ett överskott mot budget på 11,0 miljoner kronor. Överskottet beror på att inom kommunstyrelsen finns Tidaholms kommuns prognososäkerhet budgeterad och även kvarvarande medel för budgetprioriteringar. Överskottet inom kommunstyrelsen krävs för att täcka ökade kostnader i samband med bland annat resförluster vid mark- och husförsäljningar samt en försämrad skatteprognos. Kommunstyrelsens ordinarie verksamhet har god budgetföljsamhet och visar ett nollresultat mot budget för 2018. 3.1 Redovisning Utfall nämnd Nämndsresultat tkr Ack 2018 Ack 2017 Förändring - Utfall Verksamhetens intäkter 2 051 4 509 2 458 Verksamhetens kostnader - Därav personal kostnader Verksamhetens nettokostnader -50 309-45 123 5 186-28 464-24 535 3 929-48 258-40 614 7 644 Kommunbidrag 55 434 46 673-8 761 Nämndsresultat 7 176 6 059-1 117 Helårsprognos nämnd Nämndsresultat tkr Prognos 2018 Budget 2018 Avvikelse Prognos - Budget Utfall 2017 Verksamhetens intäkter 4 449 4 449 0 8 478 Verksamhetens kostnader -76 632-87 632 11 000-69 577 - Därav personal kostnader -39 063-38 963-100 -36 567 Verksamhetens nettokostnader -72 183-83 183 11 000-61 099 Kommunbidrag 83 183 83 183 0 70 091 Nämndsresultat 11 000 0 11 000 8 992 Tillfälligt statsbidrag Tillfälligt statsbidrag tkr Ingående 2018 Ack Utfall Prognos 2018 Utgående 2018 6
280 Kommunstyrelsen 9 000 9 000 KS, utåtriktade medel Kultur- och fritid Barn- och utbildning Miljö- och byggnad Social- och omvårdnad Tekniska Totalt 9 000 9 000 Investeringar Investeringar per projekt Kommunstyrelsen Proj ekt Nr Ack Utfall 2018 Budget 2018 Tiläggss anslag & ombudg Summa budget 2018 Prognos 2018 Avvikels e Prognos / Budget E-arkiv (medborgaren i fokus) Gemensamt hänvisningssystem Falköping IT Investeringar Inventarier Statshus Integrationsmotor Stödsystem Adato o uppgradering e-companion Stratsys Integration affärssystem Investeringsreserv 901 06 901 16 900 00 901 09 901 14 901 08 901 16 930 60 600 600 1 200 600 600 500 500 0 500 1 000 1 000 200 800 8 200 173 373 50 323 350 350 350 356 356 300 56 104 104 0 104 2000 7675 9675 6350 3325 Summa 8 4300 9258 13558 7500 6058 7
281 4 Personal Ökningen av personal beror på ett vikariat för att ersätta en anställd som är tjänstledig. Sjukfrånvaron har minskat med 2,7% från årsskiftet 2017 tack vare att det inte har funnits långtidssjukskrivningar. 4.1 Årsarbetare och sjukfrånvaro Ack Utfall 2018 2017 Antal årsarbetare 39 38 - Kvinnor 23 22 - Män 16 16 Sjukfrånvaro (%) 1,3 4,0 - Kvinnor 0,8 3,8 - Män 1,9 4,5 8
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 282 2018/267 88 Beslut om omfördelning av investeringsmedel "Campingen, brygga och åtgärder strand" till "Friluftsliv, bryggor mm" Sammanfattning av ärendet Tekniska nämnden har begärt omfördelning mellan två projekt av befintliga investeringsmedel. Omfördelning avser en förflyttning av överskjutande medel mellan projekt 93042 Campingen, brygga och åtgärder strand till projekt 90071 Friluftsbad, bryggor mm. Överskjutande medel och medel som flyttas är 51 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Omfördelning av investeringsmedel, ekonomichef Henrik Johansson, 2018-07-02 Tekniska nämnden beslut 79/2018 Beslut angående omfördelning av investeringsmedel 93042 "Campingen, brygga och åtgärder strand", 2018-06-20 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att godkänna den föreslagna omföringen på 51 tkr mellan projekten. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna den föreslagna omföringen på 51 tkr mellan projekten. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-02 283 Ärendenummer 2018/267 Kommunstyrelsen Henrik Johansson 0502-60 62 11 henrik.johansson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Omfördelning av investeringsmedel Ärendet Tekniska nämnden har begärt omfördelning mellan två projekt av befintliga investeringsmedel. Omfördelning avser en förflyttning av överskjutande medel mellan projekt 93042 Campingen, brygga och åtgärder strand till projekt 90071 Friluftsbad, bryggor mm. Överskjutande medel och medel som flyttas är 51 tkr. Beslutsunderlag Tekniska nämnden beslut 79/2018 Beslut angående omfördelning av investeringsmedel 93042 "Campingen, brygga och åtgärder strand", 2018-06-20 Barnrättsbedömning Ärenden bedöms inte i direkt mening påverka barn Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna den föreslagna omföringen på 51 tkr mellan projekten. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-06-20 Tekniska nämnden 284 2018/128 79 Beslut angående omfördelning av investeringsmedel 93042 "Campingen, brygga och åtgärder strand" Sammanfattning av ärendet Projekt 93042 Campingen, brygga och åtgärder strand är avslutad. Överskjutande medel flyttas från projekt 93042 Campingen, brygga och åtgärder strand till projekt 90071 Friluftsbad, bryggor mm. Överskjutande medel att flytta är 51 tkr. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskott 64/2018, 2018-06-07 Tjänsteskrivelse Omfördelning av investeringsmedel 93042 Campingen, brygga och åtgärder strand, förvaltningsekonom Mats Olsson, 2018-05-28 Investeringsuppföljning enligt Tertialrapport 1 samt finansieringsbehov av brygga Madängsholm (ca 100 tkr). Förslag till beslut Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen besluta om att omfördela 51 tkr från projekt 93042 till 90071 för att finansiera bryggan vid Madängsholm ca 100 tkr. (Avvikelser justeras eventuellt inför 2019.) Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta om att omfördela 51 tkr från projekt 93042 till 90071 för att finansiera bryggan vid Madängsholm ca 100 tkr. (Avvikelser justeras eventuellt inför 2019). Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 285 2018/268 89 Beslut om utlastningsramp Brukets industriområde Sammanfattning av ärendet Tekniska nämnden har begärt utökat investeringsanslag för 2018 avseende anpassning av Byggnad 43 på Brukets industriområde. AIPS som är leverantör till bland annat elbiltillverkaren NEVS, hyr lokaler i Byggnad 43 på Brukets industriområde. AIPS önskar nu att Tidaholms kommun bygger en port med lastkajshus på Byggnad 43. AIPS och NEVS har under flera år investerat mycket kapital och många mantimmar i Tidaholmsfabriken. Under sen hösten 2018 kommer AIPS produktion av instrumentbrädor att öka och de ska nu börja leverera instrumentpaneler till NEVS i Kina. Det kinesiska kvalitetssäkringssystemet som NEVS är anslutet till, kräver att all utlastning av containrar och kartonger sker helt väderskyddat. Detta för att minimera transportskador. För att klara dessa krav behöver en port med lastkajshus installeras på baksidan av Byggnad 43. Investeringen beräknas kosta 250 000 kr, vilket medför en ökad driftkostnad på ca 15 000 kr per år. I samband med att produktionen kommer igång och att leveranserna startar upp behöver AIPS utöka sina lokalytor från dagens ca 2 000 m 2 till ca 3 000 m 2. Detta innebär en ökad intäkt för Tidaholms kommun med ca 300 000 kr/år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utlastningsramp Brukets industriområde, ekonomichef Henrik Johansson, 2018-07-02 Tekniska nämndens beslut 92/2018 Beslut angående utlastningsramp Aips, 2018-06-20 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att anslå 250 000 kr för byggnation av väderskyddad lastkaj under 2018. Medel tas från investeringsreserven. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anslå 250 000 kr för byggnation av väderskyddad lastkaj under 2018. Medel tas från investeringsreserven. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-02 286 Ärendenummer 2018/268 Kommunstyrelsen Henrik Johansson 0502-60 62 11 henrik.johansson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Utlastningsramp brukets industriområde Ärendet Tekniska nämnden har begärt utökat investeringsanslag för 2018 avseende anpassning av byggnad 43 på brukets industriområde. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 92/2018 Beslut angående utlastningsramp Aips, 2018-06-20 Utredning AIPS som är leverantör till bland annat elbiltillverkaren NEVS, hyr lokaler i Byggnad 43 på Brukets industriområde. AIPS önskar nu att Tidaholms kommun bygger en port med lastkajshus på byggnad 43. AIPS och NEVS har under flera år investerat mycket kapital och många mantimmar i Tidaholmsfabriken. Under sen hösten 2018 kommer AIPS produktion av instrumentbrädor att öka och de ska nu börja leverera instrumentpaneler till NEVS i Kina. Det kinesiska kvalitetssäkringssystemet som NEVS är anslutet till, kräver att all utlastning av containrar och kartonger sker helt väderskyddat. Detta för att minimera transportskador. För att klara dessa krav behöver en port med lastkajshus installeras på baksidan av byggnad 43. Investeringen beräknas kosta 250 000 kr, vilket medför en ökad driftkostnad på ca 15 000 kr per år. I samband med att produktionen kommer igång och att leveranserna startar upp behöver AIPS utöka sina lokalytor från dagens ca 2 000 m 2 till ca 3 000 m 2. Detta innebär en ökad intäkt för Tidaholms kommun med ca 300 000 kr/år. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte påverka barn i direktmening Utredningens slutsatser För att möjliggöra en fortsatt expansion föreslås genomföra investeringen. Medel tas från investeringsreserven. Kvarvarande medel i investeringsreserven före detta beslut är 3,3 Mnkr Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anslå 250 000 kr för byggnation av väderskyddad lastkaj under 2018. Medel tas från investeringsreserven. 287 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-06-20 Tekniska nämnden 288 2018/151 92 Beslut angående utlastningsramp Aips Sammanfattning av ärendet AIPS som är leverantör till bland annat elbiltillverkaren NEVS, hyr lokaler i Byggnad 43 på Brukets industriområde. AIPS önskar nu att Tidaholms kommun bygger en port med lastkajshus på byggnad 43. AIPS och NEVS har under flera år investerat mycket kapital och många mantimmar i Tidaholmsfabriken. Under senhösten 2018 kommer AIPS produktion av instrumentbrädor att taktas upp och de ska nu börja leverera instrumentpaneler till NEVS i Kina. Det kinesiska kvalitetssäkringssystemet som NEVS är anslutet till, kräver att all utlastning av containrar och kartonger sker helt väderskyddat. Detta för att minimera transportskador. För att klara dessa krav behöver en port med lastkajshus installeras på baksidan av byggnad 43. Installationen av lastkajshus kräver förberedelser på insidan av hus 43 där diverse el och rördragningar, håltagningar och markarbeten krävs. Investeringen bedöms kosta Tidaholms kommun totalt ca 250 000 kr. I samband med att produktionen kommer igång och att leveranserna startar upp behöver AIPS utöka sina lokalytor från dagens ca 2 000 m 2 till ca 3 000 m 2. Detta innebär en ökad intäkt för Tidaholms kommun med ca 300 000 kr/år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utlastningsramp AIPS, 2018-06-10, fastighetsförvaltare Johan Claesson Förslag till beslut - Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att anslå 250 000 kr till byggande av väderskyddad lastkaj under 2018. Åtgärderna finansieras med höjda hyresintäkter under 2019. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att anslå 250 000 kr till byggande av väderskyddad lastkaj under 2018. Åtgärderna finansieras med höjda hyresintäkter under 2019. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 289 2018/210 90 Beslut om uppdaterat reglemente för kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet En ny kommunallag (SFS 2017:725) gäller från den 1 januari 2018. Hänvisningar till kommunallagen i kommunstyrelsens reglemente har därför uppdaterats utifrån den nya lagen. Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 18 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Inga ändringar i reglementet har gjorts för övrigt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för kommunstyrelsen, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06-21 Uppdaterat reglemente för kommunstyrelsen Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för kommunstyrelsen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 290 Ärendenummer 2018/210 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 Jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om uppdaterat reglemente för kommunstyrelsen Ärendet En ny kommunallag (SFS 2017:725) gäller från den 1 januari 2018. Hänvisningar till kommunallagen i kommunstyrelsens reglemente har därför uppdaterats utifrån den nya lagen. Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 18 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Inga ändringar i reglementet har gjorts för övrigt. Beslutsunderlag Uppdaterat reglemente för kommunstyrelsen Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
Kommunfullmäktige 291 Ärendenr: KS 2015/87 Antagen: 1998-05-25 Reviderad senast: KF 2017-06-26 FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente kommunstyrelsen
2/17 292 Innehållsförteckning A Kommunstyrelsens uppgifter...4 1 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter...4 Ledningsfunktionen och styrfunktionen...4 2 Allmänt om styrelsens ledningsfunktion och styrfunktion...4 3 Styrelsens övergripande uppgifter...5 4 Företag och stiftelser...6 5 Kommunalförbund...6 6 Ekonomi och medelsförvaltning...6 7 Delegering från fullmäktige...7 8 Personalpolitik och personalansvar...8 Uppföljningsfunktionen...8 9 Styrelsens uppföljning...8 Särskilda uppgifter...9 10 Processbehörighet...9 11 Krisledning och höjd beredskap...9 12 Arkivmyndighet...9 13 Anslagstavla och webbplats...9 14 Författningssamling...9 15 Övriga uppgifter för kommunstyrelsen...9 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser...11 16 Uppdrag och verksamhet...11 17 Organisation inom verksamhetsområdet...11 18 Personuppgifter...11 19 Planering, uppföljning och redovisning...11 20 Information, samråd och handläggning...11 21 Självförvaltningsorgan...12 22 Medborgarförslag...12 C Kommunstyrelsens sammansättning och arbetsformer...13 23 Styrelsen sammansättning...13 24 Sammanträden...13 25 Kallelse och föredragningslista...13 26 Beslutsförhet...13 27 Distansnärvaro...13 28 Förhinder...14
3/17 293 29 Ersättarnas tjänstgöring...14 30 Jäv eller annat hinder...14 31 Styrelsens ordförande...14 32 Ersättare för ordförande...15 33 Kommunstyrelsens utskott...15 34 Utskottens arbetsformer...15 35 Utskotten uppgift...16 36 Närvarorätt för kommunalråd...16 37 Närvarorätt för övriga...16 38 Justering av protokoll...16 39 Reservation och protokollsanteckning...16 40 Delegering av ärenden...17 41 Delgivning...17 42 Undertecknande av handlingar...17 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tillsvidare
4/17 294 Antagen av kommunfullmäktige 1998-05-25. Ändringar/kompletteringar antagna av kommunfullmäktige 1998-08-31, 1999-02-22, 2000-03-27, 2001-08-27, 2001-11-26, 2002-11-25, 2004-02-23, 2004-03-29, 2005-04-25, 2006-05-29, 2008-01-28, 2008-02-25, 2008-12-15, 2010-03-29, 2015-10-26 samt 2017-06-26. A Kommunstyrelsens uppgifter 1 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning samt leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt fortlöpande, i samråd med nämnderna, följa upp fastställda mål och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900 2017:725) och annan lagstiftning. Styrelsen är anställningsmyndighet för alla anställda i Tidaholms kommun. Under styrelsen lyder kommunens förvaltningsorganisation. Styrelsen är även pensionsmyndighet i Tidaholms kommun. Ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Allmänt om styrelsens ledningsfunktion och styrfunktion Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls.
5/17 295 3 Styrelsens övergripande uppgifter Styrelsen ska: Leda arbetet med, och samordna utformningen av, övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd. Utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut. Inneha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen. Ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendehanteringssystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem samt förtroendemannaregister. Göra de framställningar som behövs för fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter. Kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder. Ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige beslutar. Inneha ett övergripande ansvar för, och leda arbetet med, att effektivisera den kommunala administrationen. Leda utvecklingen av den kommunala demokratin och brukarinflytandet i kommunen. Ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna. Upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Leda och samordna jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom kommunen. Inneha ett övergripande ansvar för, och samordna, den kommunala planeringen i samhällsbyggnadsfrågor såsom översiktsplanering, bostadspolitik samt planering av användning av mark och vatten. Bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen. Verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Avgöra hur ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas om fullmäktige inte har beslutat något annat. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.
6/17 296 4 Företag och stiftelser Styrelsen ska: 1) Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men även avseende övriga förhållanden som har betydelse för kommunen. 2) Ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade. 3) Ansvara för att det hålls regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna/stiftelseledningarna. 4) Löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap. 17 18 b 10 kap. 3 6 kommunallagen är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser som kommunen äger eller har intresse i. 5) Årligen, senast i april månad, i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet samt om verksamheten har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige. Om styrelsen finner att det förekommer brister ska styrelsen samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. 6) Utse ombud och utfärda ägarinstruktion till ombud för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intressen i, samt de kommunalförbund, föreningar, andra organisationer och samverkansorgan som kommunen är medlem i. 5 Kommunalförbund Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. 6 Ekonomi och medelsförvaltning Styrelsen ska: 1) Ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter, att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. 2) Ansvara för att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, handha kommunens donationsförvaltning samt, efter samtycke från
7/17 297 annan nämnd, placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden. 3) Underhålla och förvalta lös egendom som finns inom styrelsens förvaltningsområde. 4) Upprätta förslag till budget i enlighet med kommunallagen. 5) Se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lag (1997:614) om kommunal redovisning. 6) Upprätta årsredovisning och delårsrapporter i enlighet med lag om kommunal redovisning. 7) I enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. 7 Delegering från fullmäktige Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: Uppta lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt. På begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram samt andra riktlinjer. Köp och försäljning av fastigheter upp till ett belopp som motsvarar 10 prisbasbelopp. Försäljning av tomt- och industrimark inom planlagt område och inom de riktlinjer i övrigt kommunfullmäktige fastställt. I förköpsärenden besluta avstå från att utöva förköpsrätt samt i ärenden enligt lagen om förvärv av hyresfastighet med mera som inte avser utövande av förköpsrätt vid aktieöverlåtelse. Ge berörd nämnd i uppdrag att upprätta detaljplaner som inte överensstämmer med fullmäktiges beslut avseende översiktsplan eller motsvarande beslutsunderlag som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt. I mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning samt sluta annat avtal. Tillstånd att använda kommunens vapensköld. Besluta om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när ärendet inte hinner behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska, om möjligt, samråda med berörd nämnd vid handläggning av den här typen av yttranden.
8/17 298 8 Personalpolitik och personalansvar Styrelsen är anställningsmyndighet och pensionsmyndighet för hela kommunen. Rätten att fatta beslut i personalfrågor avseende anställning och entledigande samt lönesättning för personal inom förvaltningarna har delegerats av styrelsen till förvaltningschefer med möjlighet till vidaredelegering. Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har då bland annat i uppgift att: Med bindande verkan för kommunen, genom kollektivavtal, reglera frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11 14 och 38 lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Besluta om stridsåtgärd. Lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Uppföljningsfunktionen 9 Styrelsens uppföljning Styrelsen ska: Övervaka att, av fullmäktige fastställda, kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp av nämnderna. Övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt. Övervaka och följa upp hur den interna kontrollen sköts i nämnderna. Två gånger under verksamhetsåret rapportera till fullmäktige hur kommunens samtliga verksamheter utvecklats mot bakgrund av fastställda mål och hur den ekonomiska ställningen under budgetåret. Inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år lämna en redovisning till fullmäktige över motioner och medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte har slutbehandlats av fullmäktige eller nämnd.
9/17 299 Särskilda uppgifter 10 Processbehörighet Styrelsen får själv, eller genom ombud, föra kommunens talan i alla mål och ärenden som rör kommunen, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. 11 Krisledning och höjd beredskap Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Styrelsens arbetsutskott fullgör den här typen av uppgifter i egenskap av krisledningsnämnd. Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Styrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). 12 Arkivmyndighet Styrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvård finns i kommunens arkivreglemente som fullmäktige har antagit. 13 Anslagstavla och webbplats Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i, och ansvarar för, kommunens externa och interna webbplats. 14 Författningssamling Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig på det sätt som lag kräver att den finns tillgänglig på. 15 Övriga uppgifter för kommunstyrelsen Styrelsen har vidare hand om: Åtgärder för att utveckla näringsliv och sysselsättning i kommunen, inklusive ett gott företagsklimat. Kommunens centrala funktion för information, kommunikation och marknadsföring. Kommunens folkhälsoråd. Att funktionsnedsattas intressen beaktas när kommunen behandlar ärenden samt att samrådsorgan för funktionshinderfrågor finns.
10/17 300 Kontroll, styrning och samordning av upphandlings- och inköpsverksamheten i kommunen. Förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd.
11/17 301 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 16 Uppdrag och verksamhet Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområd följa vad som anges i lag eller annan författning. Styrelsen ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att styrelsen ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Styrelsen ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 17 Organisation inom verksamhetsområdet Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 18 Personuppgifter Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet. Styrelsen ska utse personuppgiftsombud dataskyddsombud och kontaktperson i personuppgiftsfrågor. 19 Planering, uppföljning och redovisning 1) Styrelsen ansvarar för långsiktig planering och strategisk utveckling av sin verksamhet. 2) Styrelsen är skyldig att verkställa de uppdrag som följer av fullmäktiges beslut. 3) Styrelsen ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Styrelsen ska vid sina redovisningar till fullmäktige kring hur kommunens samtliga verksamheter utvecklats även redogöra för hur uppdrag som delegerats till styrelsen har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. 20 Information, samråd och handläggning 1) Styrelsen och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess.
12/17 302 2) Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen beslutar om formerna för samrådet. 4) Styrelsen ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör styrelsens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. 5) När styrelsen tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, ska den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Styrelsen ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med styrelsen att göra. 21 Självförvaltningsorgan Styrelsen får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Styrelsen får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Styrelsen ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. 22 Medborgarförslag Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Styrelsen ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Styrelsen får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när ärendet behandlas, men inte när beslut fattas. Styrelsen ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar.
13/17 303 C Kommunstyrelsens sammansättning och arbetsformer 23 Styrelsen sammansättning Styrelsen består av 11 ledamöter och 11 ersättare som utses av fullmäktige. Styrelsens presidium består av ordförande och vice ordförande. Styrelsens ordförande är tillika kommunalråd i Tidaholms kommun och styrelsens vice ordförande är tillika oppositionsråd i Tidaholms kommun. 24 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 25 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i styrelsen som har flest tjänsteår i styrelsen bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 26 Beslutsförhet För att styrelsen ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i styrelsen som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 27 Distansnärvaro Styrelsen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.
14/17 304 Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till kommunkansliet. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i styrelsen. 28 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till styrelsens sekreterare. Sekreteraren ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 29 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om inte ersättare väljs proportionellt ska ersättare tjänstgöra enligt den av fullmäktige beslutade inkallelseordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamot eller ersättare ska inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Ersättare som inte tjänstgör under styrelsens sammanträde, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 30 Jäv eller annat hinder Ledamot eller ersättare, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 31 Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande ska: 1) Som styrelsens främste företrädare ha uppsikt över kommunen, kommunalförbunden, de kommunala bolagen och övrig kommunalt finansierad verksamhet.
15/17 305 2) Se till att styrelsens och utskottens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att styrelsens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling, ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan styrelsen och övriga nämnder. 32 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 33 Kommunstyrelsens utskott Inom styrelsen ska det finnas ett arbetsutskott (KSAU) med 5 ledamöter och 5 ersättare och ett personalutskott (KSPU) med 3-5 ledamöter och 3-5 ersättare. Styrelsens ordförande är ordförande och kommunstyrelsens vice ordförande är vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott respektive personalutskott. 34 Utskottens arbetsformer Utskotten sammanträder på dag och tid som utskotten bestämmer eller på initiativ av ordföranden. Kallelsen ska vara tillgänglig för ledamot och ersättare senast fem vardagar före sammanträdet. För att utskotten ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. Utskottets ledamöter ska ha rätt att delta i utskottets sammanträden på distans. Deltagande på distans regleras i 27. Under utskottens sammanträden får ersättare närvara endast om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den ordning fullmäktige har beslutat. Om en ledamot eller ersättare, som inte har utsetts via proportionellt val, avgår ska ett fyllnadsval förrättas så snart som möjligt.
16/17 306 35 Utskotten uppgift Utskotten ska: 1) Bereda ärenden inför styrelsens sammanträde, i den omfattning som styrelsen bestämmer. 2) Initiera ärenden som fordrar beslut av styrelsen. 3) Besluta i ärenden som är delegerade till utskottet. 4) Besluta i brådskande ärenden. 36 Närvarorätt för kommunalråd Kommunalrådet får närvara vid övriga nämnder och beredningar sammanträden och får där delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. 37 Närvarorätt för övriga Styrelsen får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med styrelsen för att lämna upplysningar. Styrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid styrelsens sammanträden. Förslagsställare till ett medborgarförslag som överlåtits till styrelsen för beslut får närvara vid behandlingen av ärendet men inte delta vid beslutet. 38 Justering av protokoll Såväl styrelsens som utskottens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokollsjustering. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag. 39 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Ledamöter och ersättare kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet.
17/17 307 40 Delegering av ärenden Styrelsen får uppdra åt utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av styrelsen upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i styrelsen. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av styrelsen eller av fullmäktige har överklagats. 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till styrelsen om det finns särskilda skäl för detta. Styrelsen får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i styrelsen i brådskande ärenden där styrelsens avgörande inte kan avvaktas. Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt gäller, i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för styrelsen i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till styrelsen. 41 Delgivning Delgivning med styrelsen sker med ordförande eller anställd som styrelsen beslutat vara behörig. 42 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av styrelsen ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i styrelsens arbetsutskott, och kontrasigneras av kommunchefen eller annan anställd som styrelsen bestämmer. Styrelsen får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet.
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 308 2018/211 91 Beslut om uppdaterat reglemente för barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning av ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 25 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 28 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för barn- och utbildningsnämnden, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06-21 Uppdaterat reglemente för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till kansliet att göra följande tillägg i reglementets bestämmelser om närvarorätt: - även oppositionsrådet har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och delta i överläggningarna - kommundirektörens närvarorätt och yttranderätt kan utnyttjas efter samråd även med nämndens ordförande, (förutom efter samråd med kommunstyrelsens ordförande). Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för barn- och utbildningsnämnden. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige 309 Ärendenr: KS 2015/147 Antagen: 1998-06-15 Reviderad senast: 2015-10-26 FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för barn- och utbildningsnämnden
2/11 310 Innehållsförteckning A Barn- och utbildningsnämndens uppgifter...3 1 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden och uppgifter...3 2 Delegering från kommunfullmäktige...3 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser...4 3 Uppdrag och verksamhet...4 4 Organisation inom verksamhetsområdet...4 5 Planering, uppföljning och redovisning...4 6 Information, samråd och handläggning...5 7 Ekonomisk förvaltning...5 8 Självförvaltningsorgan...5 9 Motioner och medborgarförslag...5 10 Personalansvar...6 11 Personuppgifter...6 12 Arkiv...6 C Barn- och utbildningsnämndens sammansättning och arbetsformer...7 13 Nämndens sammansättning...7 14 Sammanträden...7 15 Kallelse och föredragningslista...7 16 Beslutsförhet...7 17 Distansnärvaro...7 18 Förhinder...8 19 Ersättarnas tjänstgöring...8 20 Jäv eller annat hinder...8 21 Nämndens ordförande...8 22 Ersättare för ordförande...9 23 Nämndens arbetsutskott...9 24 Utskottets uppgift...9 25 Närvarorätt för övriga...9 26 Justering av protokoll...10 27 Reservation och protokollsanteckning...10 28 Delegering av ärenden...10 29 Delgivning...11 30 Undertecknande av handlingar...11 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tillsvidare
3/11 311 Antaget av kommunfullmäktige 1998-06-15. Ändring antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15, 2011-04-27,2014-11-24 samt 2015-10-26. A Barn- och utbildningsnämndens uppgifter 1 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, elevhälsa, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, viss uppdragsutbildning samt kommunal musikskola. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar vidare för: Det kommunala informationsansvaret för ungdomar i åldrarna 16-19 år som har valt att inte studera på gymnasiet eller avbrutit sina studier. Samhällsorienteringen för vissa nyanlända invandrare inom ramen för lag (2010:197) om etableringsansvar för nyanlända invandrare. Att utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs i fristående förskola och fristående skolbarnomsorg samt fristående pedagogisk omsorg. Kommunens uppgifter avseende skolskjuts i Tidaholms kommun. Nämndens uppgifter regleras i särskilt reglemente. 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal.
4/11 312 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 3 Uppdrag och verksamhet Nämnden ska, inom sina respektive verksamhetsområden, följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 4 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 5 Planering, uppföljning och redovisning 1) Nämnden ansvarar för övergripande delar, principiellt viktiga och avgörande frågor inom verksamheten samt anger riktlinjer och prioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar dessutom för långsiktig planering och strategisk utveckling av verksamheten. 2) Nämnden ska till fullmäktige yttra sig över förslag, framställningar, medborgarförslag och motioner. Nämnden ska bereda och besluta i de medborgarförslag som fullmäktige har överlämnat för beredning och beslut. 3) Nämnden ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Nämnden ska följa utvecklingen inom arbetsgivarområdena jämställdhet, mångfald, samverkan, lön, arbetsmiljö, rehabilitering och hälsa samt arbetsrätt och personalförsörjning 5) Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem: - i reglemente, - genom finansbemyndigande Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till nämnden har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. 6) Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts nämnden enligt speciallag.
5/11 313 6 Information, samråd och handläggning 1) Styrelse, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess. 2) Nämnden ska samråda med styrelsen och/eller annan nämnd när dess verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 4) Nämnden ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. 5) När nämnden tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, bör den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Nämnden ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med nämnden att göra. 7 Ekonomisk förvaltning Nämnden ska förvalta och underhålla lös egendom som finns inom nämndens förvaltningsområde. 8 Självförvaltningsorgan Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer samt mandattid. 9 Motioner och medborgarförslag Nämnden ska yttra sig över remitterade medborgarförslag och motioner inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. Nämndens yttrande ska utmynna i ett förslag till kommunfullmäktige om att avslå eller bifalla medborgarförslaget eller motionen. I de fall nämnden föreslår ett avslag på grund av att förslaget redan är genomfört, ska detta framgå av beslutet. I de fall kommunfullmäktige har överlåtit till nämnden att besluta om ett medborgarförslag gäller följande: När ett medborgarförslag beretts färdigt och nämnden ska fatta beslut om medborgarförslaget ska förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att
6/11 314 den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men förslagsväckaren får inte närvara när beslut fattas. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattas i anledning av medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. 10 Personalansvar Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet samt pensionsmyndighet för hela kommunen. Rätten att fatta beslut i personalfrågor avseende anställning och entledigande samt lönesättning för personal inom förvaltningen har delegerats av styrelsen till förvaltningschef med möjlighet till vidaredelegering. Nämnden ansvarar vidare för styrning och ledning av personal, arbetsmiljö och budget för personal. 11 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse dataskyddsombud en eller flera kontaktpersoner i personuppgiftsfrågor. 12 Arkiv Nämnden ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente. Nämnden ska utse en eller flera arkivansvariga. Nämnden ska redovisa sitt arkiv genom en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Nämnden ansvarar även för att kontinuerligt rapportera eventuella uppdateringar eller revideringar gällande hur allmänna handlingar inom nämndens verksamhetsområden hanteras, (bevaras och gallras) till styrelsen som är arkivmyndighet. Styrelsen upprättar därefter den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen.
7/11 315 C Barn- och utbildningsnämndens sammansättning och arbetsformer 13 Nämndens sammansättning Barn- och utbildningsnämnden består av nio ledamöter och sju ersättare som utses av fullmäktige. Barn- och utbildningsnämndens presidium består av ordförande och vice ordförande. 14 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 15 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i nämnden som har flest tjänsteår i nämnden bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 16 Beslutsförhet För att nämnden ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 17 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.
8/11 316 Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. 18 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Sekreteraren ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 19 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om inte ersättare väljs proportionellt ska ersättare tjänstgöra enligt den av fullmäktige beslutade inkallelseordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamot eller ersättare ska inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Ersättare som inte tjänstgör under styrelsens sammanträde, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 20 Jäv eller annat hinder Ledamot eller ersättare, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 21 Nämndens ordförande Nämndens ordförande ska: 1) I egenskap av nämndens främste företrädare ha uppsikt över nämndens verksamhet. 2) Se till att nämndens, och utskottets, ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att nämndens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan nämnden, styrelsen och övriga nämnder.
9/11 317 6) Representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, under konferenser och vid sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i särskilda fall 22 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 23 Nämndens arbetsutskott Nämndens arbetsutskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer eller på initiativ av ordföranden. Kallelsen ska vara tillgänglig för ledamot och inkallad ersättare senast fem vardagar före sammanträdet. För att utskottet ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. Utskottets ledamöter ska ha rätt att delta i utskottets sammanträden på distans. Deltagande på distans regleras i 17. Under utskottets sammanträden får ersättare närvara endast om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den ordning fullmäktige har beslutat. Om en ledamot eller ersättare, som inte har utsetts via proportionellt val, avgår ska ett fyllnadsval förrättas så snart som möjligt. 24 Utskottets uppgift Utskottet ska 1) Bereda ärenden inför nämndens sammanträde, i den omfattning som nämnden bestämmer. 2) Initiera ärenden som fordrar beslut av nämnden. 3) Besluta i ärenden som är delegerade till utskottet. 4) Besluta i brådskande ärenden. 25 Närvarorätt för övriga Kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, och oppositionsrådet, tillika kommunstyrelsens vice ordförande, har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnden får även medge att annan ledamot i styrelsen närvarar vid nämndens sammanträden och deltar i nämndens överläggningar om särskilda skäl föreligger. Den förtroendevalde
10/11 318 har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Rätten kan utnyttjas efter samråd med nämndens och kommunstyrelsens ordförande. Nämnden får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskilt sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Förslagsställare till ett medborgarförslag som överlåtits till nämnden får närvara vid behandlingen av ärendet men inte delta vid beslutet. 26 Justering av protokoll Såväl nämndens som utskottens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokolljustering. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag 27 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Ledamöter och ersättare kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet. 28 Delegering av ärenden Nämnden får uppdra åt presidiet, utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av nämnden upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i nämnden. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av styrelsen nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats.
11/11 319 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4) Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden. 5) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till nämnden om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i nämnden i brådskande ärenden, där nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt, gäller i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för styrelsen i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till styrelsen. 29 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordförande eller anställd som nämnden beslutat vara behörig. 30 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i nämndens arbetsutskott, och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet.
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 320 Ärendenummer 2018/211 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om uppdaterat reglemente för barn- och utbildningsnämnden Ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 25 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 28 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen. Beslutsunderlag Uppdaterat reglemente för barn- och utbildningsnämnden Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 321 2018/213 92 Beslut om uppdatering av reglemente för social- och omvårdnadsnämnden Sammanfattning av ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 25 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 28 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för social- och omvårdnadsnämnden, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06-21 Uppdaterat reglemente för social- och omvårdnadsnämnden Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för social- och omvårdnadsnämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till kansliet att göra följande tillägg i reglementets bestämmelser om närvarorätt: - även oppositionsrådet har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och delta i överläggningarna - kommundirektörens närvarorätt och yttranderätt kan utnyttjas efter samråd även med nämndens ordförande, (förutom efter samråd med kommunstyrelsens ordförande). Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige 322 Ärendenr: KS 2015/55 Antagen: 1998-08-31 Reviderad senast: 2015-10-26 FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente social- och omvårdnadsnämnden
2/12 323 Innehållsförteckning A Social- och omvårdnadsnämndens uppgifter...3 1 Social- och omvårdnadsnämndens ansvarsområden och uppgifter...3 2 Delegering från kommunfullmäktige...3 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser...5 3 Uppdrag och verksamhet...5 4 Organisation inom verksamhetsområdet...5 5 Planering, uppföljning och redovisning...5 6 Information, samråd och handläggning...6 7 Ekonomisk förvaltning...6 8 Självförvaltningsorgan...6 9 Motioner och medborgarförslag...6 10 Personalansvar...7 11 Personuppgifter...7 12 Arkiv...7 C Social- och omvårdnadsnämndens sammansättning och arbetsformer...8 13 Nämndens sammansättning...8 14 Sammanträden...8 15 Kallelse och föredragningslista...8 16 Beslutsförhet...8 17 Distansnärvaro...8 18 Förhinder...9 19 Ersättarnas tjänstgöring...9 20 Jäv eller annat hinder...9 21 Nämndens ordförande...9 22 Ersättare för ordförande...10 23 Nämndens arbetsutskott...10 24 Utskottets uppgift...10 25 Närvarorätt för övriga...10 26 Justering av protokoll...11 27 Reservation och protokollsanteckning...11 28 Delegering av ärenden...11 29 Delgivning...12 30 Undertecknande av handlingar...12 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tillsvidare
3/12 324 Antagen av kommunfullmäktige 1998-08-31, reviderad 2002-11-25, 2006-11-27, 2008-12-15, 2013-11-25 samt 2015-10-26. A Social- och omvårdnadsnämndens uppgifter 1 Social- och omvårdnadsnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Nämnden ska svara för kommunens uppgifter om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och för den kommunala hälso- och sjukvården. Nämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning, såsom hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda boendeformer samt övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt kommunal socialpsykiatri. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår utdelning av bistånd till enskilda och familjer, insatser riktade mot barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Social och omvårdnadsnämnden ansvarar vidare för: Familjerättsfrågor och för att erbjuda familjerådgivning. Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt arbetsförberedande insatser för personer som på grund av social problematik står långt ifrån arbetsmarknaden. Stöd till personer som är akut hemlösa och till bostadslösa personer med social problematik. Kommunens flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Kommunens uppgifter enligt alkohollagen (1994:1738) med undantag av tillsyn av försäljning av folköl i butik. 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. Dela ut ekonomiska bidrag till föreningar med verksamhet inom nämndens ansvarsområde.
4/12 325 Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal.
5/12 326 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 3 Uppdrag och verksamhet Nämnden ska, inom sina respektive verksamhetsområden, följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 4 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 5 Planering, uppföljning och redovisning 1) Nämnden ansvarar för övergripande delar, principiellt viktiga och avgörande frågor inom verksamheten samt anger riktlinjer och prioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar dessutom för långsiktig planering och strategisk utveckling av verksamheten. 2) Nämnden ska till fullmäktige yttra sig över förslag, framställningar, medborgarförslag och motioner. Nämnden ska bereda och besluta i de medborgarförslag som fullmäktige har överlämnat för beredning och beslut. 3) Nämnden ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Nämnden ska följa utvecklingen inom arbetsgivarområdena jämställdhet, mångfald, samverkan, lön, arbetsmiljö, rehabilitering och hälsa samt arbetsrätt och personalförsörjning 5) Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem: - i reglemente, - genom finansbemyndigande Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till nämnden har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. 6) Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts nämnden enligt speciallag.
6/12 327 6 Information, samråd och handläggning 1) Styrelse, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess. 2) Nämnden ska samråda med styrelsen och/eller annan nämnd när dess verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 4) Nämnden ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. 5) När nämnden tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, bör den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Nämnden ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med nämnden att göra. 7 Ekonomisk förvaltning Nämnden ska förvalta och underhålla lös egendom som finns inom nämndens förvaltningsområde. 8 Självförvaltningsorgan Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sam-mansättning, arbetsformer samt mandattid. 9 Motioner och medborgarförslag Nämnden ska yttra sig över remitterade medborgarförslag och motioner inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. Nämndens yttrande ska utmynna i ett förslag till kommunfullmäktige om att avslå eller bifalla medborgarförslaget eller motionen. I de fall nämnden föreslår ett avslag på grund av att förslaget redan är genomfört, ska detta framgå av beslutet. I de fall kommunfullmäktige har överlåtit till nämnden att besluta om ett medborgarförslag gäller följande:
7/12 328 När ett medborgarförslag beretts färdigt och nämnden ska fatta beslut om medborgarförslaget ska förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men förslagsväckaren får inte närvara när beslut fattas. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattas i anledning av medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. 10 Personalansvar Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet samt pensionsmyndighet för hela kommunen. Rätten att fatta beslut i personalfrågor avseende anställning och entledigande samt lönesättning för personal inom förvaltningen har delegerats av styrelsen till förvaltningschef med möjlighet till vidaredelegering. Nämnden ansvarar vidare för styrning och ledning av personal, arbetsmiljö och budget för personal. 11 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse dataskyddsombud en eller flera kontaktpersoner i personuppgiftsfrågor. 12 Arkiv Nämnden ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente. Nämnden ska utse en eller flera arkivansvariga. Nämnden ska redovisa sitt arkiv genom en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Nämnden ansvarar även för att kontinuerligt rapportera eventuella uppdateringar eller revideringar gällande hur allmänna handlingar inom nämndens verksamhetsområden hanteras, (bevaras och gallras) till styrelsen som är arkivmyndighet. Styrelsen upprättar därefter den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen.
8/12 329 C Social- och omvårdnadsnämndens sammansättning och arbetsformer 13 Nämndens sammansättning Social- omvårdnadsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare som utses av fullmäktige. Social och- omvårdnadsnämndens presidium består av ordförande och vice ordförande. 14 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 15 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i nämnden som har flest tjänsteår i nämnden bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 16 Beslutsförhet För att nämnden ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 17 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.
9/12 330 Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. 18 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Sekreteraren ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 19 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om inte ersättare väljs proportionellt ska ersättare tjänstgöra enligt den av fullmäktige beslutade inkallelseordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamot eller ersättare ska inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Ersättare som inte tjänstgör under styrelsens sammanträde, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 20 Jäv eller annat hinder Ledamot eller ersättare, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 21 Nämndens ordförande Nämndens ordförande ska: 1) I egenskap av nämndens främste företrädare ha uppsikt över nämndens verksamhet. 2) Se till att nämndens, och utskottets, ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att nämndens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan nämnden, styrelsen och övriga nämnder.
10/12 331 6) Representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, under konferenser och vid sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i särskilda fall. 22 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 23 Nämndens arbetsutskott Nämndens arbetsutskott består av fem ledamöter och fem ersättare. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer eller på initiativ av ordföranden. Kallelsen ska vara tillgänglig för ledamot och inkallad ersättare senast fem vardagar före sammanträdet. För att utskottet ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. Utskottets ledamöter ska ha rätt att delta i utskottets sammanträden på distans. Deltagande på distans regleras i 17. Under utskottets sammanträden får ersättare närvara endast om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den ordning ullmäktige har beslutat. Om en ledamot eller ersättare, som inte har utsetts via proportionellt val, avgår ska ett fyllnadsval förrättas så snart som möjligt. 24 Utskottets uppgift Utskottet ska 1) Bereda ärenden inför nämndens sammanträde, i den omfattning som nämnden bestämmer. 2) Initiera ärenden som fordrar beslut av nämnden. 3) Besluta i ärenden som är delegerade till utskottet. 4) Besluta i brådskande ärenden. 25 Närvarorätt för övriga Kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, och oppositionsrådet, tillika kommunstyrelsens vice ordförande, har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnden får även medge att annan ledamot i styrelsen närvarar vid nämndens sammanträden och deltar i
11/12 332 nämndens överläggningar om särskilda skäl föreligger. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Rätten kan utnyttjas efter samråd med nämndens och kommunstyrelsens ordförande. Nämnden får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskilt sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Förslagsställare till ett medborgarförslag som överlåtits till nämnden får närvara vid behandlingen av ärendet men inte delta vid beslutet. 26 Justering av protokoll Såväl nämndens som utskottens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokolljustering. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag 27 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Ledamöter och ersättare kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet. 28 Delegering av ärenden Nämnden får uppdra åt presidiet, utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av nämnden upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i nämnden. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.
12/12 333 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av styrelsen nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4) Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden. 5) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till nämnden om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i nämnden i brådskande ärenden, där nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt, gäller i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för styrelsen i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till styrelsen. 29 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordförande eller anställd som nämnden beslutat vara behörig. 30 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i nämndens arbetsutskott, och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet.
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 334 Ärendenummer 2018/213 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om uppdaterat reglemente för social- och omvårdnadsnämnden Ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 25 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 28 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen Beslutsunderlag Uppdaterat reglemente för social- och omvårdnadsnämnden Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för social- och omvårdnadsnämnden. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 335 2018/214 93 Beslut om uppdaterat reglemente för kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 25 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 28 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för kultur- och fritidsnämnden, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06-21 Uppdaterat reglemente för kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till kansliet att göra följande tillägg i reglementets bestämmelser om närvarorätt: - även oppositionsrådet har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och delta i överläggningarna - kommundirektörens närvarorätt och yttranderätt kan utnyttjas efter samråd även med nämndens ordförande, (förutom efter samråd med kommunstyrelsens ordförande). Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för kultur- och fritidsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige 336 Ärendenr: KS 2015/146 Antagen: 1998-06-15 Reviderad senast: 2015-10-26 FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente kultur- och fritidsnämnden
2/12 337 Innehållsförteckning A Kultur- och fritidsnämndens uppgifter...3 1 Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden och uppgifter...3 2 Delegering från kommunfullmäktige...4 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser...5 3 Uppdrag och verksamhet...5 4 Organisation inom verksamhetsområdet...5 5 Planering, uppföljning och redovisning...5 6 Information, samråd och handläggning...6 7 Ekonomisk förvaltning...6 8 Självförvaltningsorgan...6 9 Motioner och medborgarförslag...6 10 Personalansvar...7 11 Personuppgifter...7 12 Arkiv...7 C Kultur- och fritidsnämndens sammansättning och arbetsformer...8 13 Nämndens sammansättning...8 14 Sammanträden...8 15 Kallelse och föredragningslista...8 16 Beslutsförhet...8 17 Distansnärvaro...8 18 Förhinder...9 19 Ersättarnas tjänstgöring...9 20 Jäv eller annat hinder...9 21 Nämndens ordförande...9 22 Ersättare för ordförande...10 23 Nämndens arbetsutskott...10 24 Utskottets uppgift...10 25 Närvarorätt för övriga...10 26 Justering av protokoll...11 27 Reservation och protokollsanteckning...11 28 Delegering av ärenden...11 29 Delgivning...12 30 Undertecknande av handlingar...12 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tillsvidare
3/12 338 Antaget av kommunfullmäktige 1998-06-15. Ändringar antagna av kommunfullmäktige 2000-09-25, 2008-12-15, 2011-03-31, 2014-11-03 samt 2015-10-26. A Kultur- och fritidsnämndens uppgifter 1 Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämndens uppgift är att ansvara för kommunens uppgifter inom kultur-, fritidsoch turismområdet. Nämnden ansvarar för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Nämnden är ansvarig nämnd för ärenden enligt lotterilagen (1994:1000) och bibliotekslagen (2013:801). Kultur- och fritidsnämnden ansvarar vidare för: Fördela bidrag till studieförbund och föreningar inom kultur- och fritidsområdet. Idrottshallar och anläggningar. Inomhusbad. Vandringsleder. Fiskevårdsfrågor. Upplåtande av lokaler och anläggningar som nämnden disponerar. Ungdomscafé. Besluta om stipendier inom nämndens verksamhetsområde. Folkbibliotek. Teaterbiografen. Museum. Främjande av besöksnäringen. Konsthall och övrig verksamhet på Turbinhusön samt i Bruksvilleparken. Allmänkultur. Kommunens konstsamling. Handlägga och vara delaktig i konstnärlig utsmyckning av byggnader och offentliga platser. Bevakning av kulturmiljövårdens och nämndens intressen i den fysiska planeringen.
4/12 339 Stödjande av lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet. Leda och ha samordningsansvar för kommunens folkhälsoarbete. Budget-, skuld- och konsumentrådgivning. 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. Dela ut ekonomiska bidrag till föreningar med verksamhet inom nämndens ansvarsområde. Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal.
5/12 340 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 3 Uppdrag och verksamhet Nämnden ska, inom sina respektive verksamhetsområden, följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 4 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 5 Planering, uppföljning och redovisning 1) Nämnden ansvarar för övergripande delar, principiellt viktiga och avgörande frågor inom verksamheten samt anger riktlinjer och prioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar dessutom för långsiktig planering och strategisk utveckling av verksamheten. 2) Nämnden ska till fullmäktige yttra sig över förslag, framställningar, medborgarförslag och motioner. Nämnden ska bereda och besluta i de medborgarförslag som fullmäktige har överlämnat för beredning och beslut. 3) Nämnden ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Nämnden ska följa utvecklingen inom arbetsgivarområdena jämställdhet, mångfald, samverkan, lön, arbetsmiljö, rehabilitering och hälsa samt arbetsrätt och personalförsörjning 5) Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem: - i reglemente, - genom finansbemyndigande Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till nämnden har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. 6) Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts nämnden enligt speciallag.
6/12 341 6 Information, samråd och handläggning 1) Styrelse, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess. 2) Nämnden ska samråda med styrelsen och/eller annan nämnd när dess verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 4) Nämnden ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. 5) När nämnden tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, bör den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Nämnden ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med nämnden att göra. 7 Ekonomisk förvaltning Nämnden ska förvalta och underhålla lös egendom som finns inom nämndens förvaltningsområde. 8 Självförvaltningsorgan Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sam-mansättning, arbetsformer samt mandattid. 9 Motioner och medborgarförslag Nämnden ska yttra sig över remitterade medborgarförslag och motioner inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. Nämndens yttrande ska utmynna i ett förslag till kommunfullmäktige om att avslå eller bifalla medborgarförslaget eller motionen. I de fall nämnden föreslår ett avslag på grund av att förslaget redan är genomfört, ska detta framgå av beslutet. I de fall kommunfullmäktige har överlåtit till nämnden att besluta om ett medborgarförslag gäller följande: När ett medborgarförslag beretts färdigt och nämnden ska fatta beslut om medborgarförslaget ska förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att
7/12 342 den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men förslagsväckaren får inte närvara när beslut fattas. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattas i anledning av medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. 10 Personalansvar Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet samt pensionsmyndighet för hela kommunen. Rätten att fatta beslut i personalfrågor avseende anställning och entledigande samt lönesättning för personal inom förvaltningen har delegerats av styrelsen till förvaltningschef med möjlighet till vidardelegering. Nämnden ansvarar vidare för styrning och ledning av personal, arbetsmiljö och budget för personal. 11 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse dataskyddsombud en eller flera kontaktpersoner i personuppgiftsfrågor. 12 Arkiv Nämnden ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente. Nämnden ska utse en eller flera arkivansvariga. Nämnden ska redovisa sitt arkiv genom en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Nämnden ansvarar även för att kontinuerligt rapportera eventuella uppdateringar eller revideringar gällande hur allmänna handlingar inom nämndens verksamhetsområden hanteras, (bevaras och gallras) till styrelsen som är arkivmyndighet. Styrelsen upprättar därefter den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen.
8/12 343 C Kultur- och fritidsnämndens sammansättning och arbetsformer 13 Nämndens sammansättning Kultur- och fritidsnämnden består av sju ledamöter och fem ersättare som utses av fullmäktige. Kultur- och fritidsnämndens presidium består av ordförande och vice ordförande. 14 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 15 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i nämnden som har flest tjänsteår i nämnden bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 16 Beslutsförhet För att nämnden ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 17 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.
9/12 344 Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. 18 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Sekreteraren ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 19 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om inte ersättare väljs proportionellt ska ersättare tjänstgöra enligt den av fullmäktige beslutade inkallelseordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamot eller ersättare ska inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Ersättare som inte tjänstgör under styrelsens sammanträde, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 20 Jäv eller annat hinder Ledamot eller ersättare, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 21 Nämndens ordförande Nämndens ordförande ska: 1) I egenskap av nämndens främste företrädare ha uppsikt över nämndens verksamhet. 2) Se till att nämndens, och utskottets, ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att nämndens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan nämnden, styrelsen och övriga nämnder.
10/12 345 6) Representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, under konferenser och vid sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i särskilda fall 22 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 23 Nämndens arbetsutskott Nämndens arbetsutskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer eller på initiativ av ordföranden. Kallelsen ska vara tillgänglig för ledamot och inkallad ersättare senast fem vardagar före sammanträdet. För att utskottet ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. Utskottets ledamöter ska ha rätt att delta i utskottets sammanträden på distans. Deltagande på distans regleras i 17. Under utskottets sammanträden får ersättare närvara endast om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den ordning fullmäktige har beslutat. Om en ledamot eller ersättare, som inte har utsetts via proportionellt val, avgår ska ett fyllnadsval förrättas så snart som möjligt. 24 Utskottets uppgift Utskottet ska 1) Bereda ärenden inför nämndens sammanträde, i den omfattning som nämnden bestämmer. 2) Initiera ärenden som fordrar beslut av nämnden. 3) Besluta i ärenden som är delegerade till utskottet. 4) Besluta i brådskande ärenden. 25 Närvarorätt för övriga Kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, och oppositionsrådet, tillika kommunstyrelsens vice ordförande, har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnden får även medge att annan ledamot i styrelsen närvarar vid nämndens sammanträden och deltar i nämndens överläggningar om särskilda skäl föreligger. Den förtroendevalde
11/12 346 har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Rätten kan utnyttjas efter samråd med nämndens och kommunstyrelsens ordförande. Nämnden får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskilt sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Förslagsställare till ett medborgarförslag som överlåtits till nämnden får närvara vid behandlingen av ärendet men inte delta vid beslutet. 26 Justering av protokoll Såväl nämndens som utskottens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokolljustering. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag 27 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Ledamöter och ersättare kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet. 28 Delegering av ärenden Nämnden får uppdra åt presidiet, utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av nämnden upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i nämnden. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av styrelsen nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats.
12/12 347 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4) Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden. 5) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till nämnden om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i nämnden i brådskande ärenden, där nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt, gäller i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för styrelsen i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till styrelsen. 29 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordförande eller anställd som nämnden beslutat vara behörig. 30 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i nämndens arbetsutskott, och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet.
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 348 Ärendenummer 2018/214 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om uppdaterat reglemente för kultur- och fritidsnämnden Ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 25 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 28 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen Beslutsunderlag Uppdaterat reglemente för kultur- och fritidsnämnden Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 349 2018/215 94 Beslut om uppdaterat reglemente för valnämnden Sammanfattning av ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 18 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 21 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för valnämnden, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06-21 Uppdaterat reglemente för valnämnden Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för valnämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till kansliet att göra följande tillägg i reglementets bestämmelser om närvarorätt: - även oppositionsrådet har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och delta i överläggningarna - kommundirektörens närvarorätt och yttranderätt kan utnyttjas efter samråd även med nämndens ordförande, (förutom efter samråd med kommunstyrelsens ordförande). Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för valnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige 350 Ärendenr: KS 2017/227 Antagen: KF 2017-12-18 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente valnämnden
2/9 351 Innehållsförteckning A Valnämndens uppgifter...3 1 Valnämndens ansvarsområden och uppgifter...3 2 Delegering från kommunfullmäktige...3 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser...4 3 Uppdrag och verksamhet...4 4 Organisation inom verksamhetsområdet...4 5 Planering, uppföljning och redovisning...4 6 Information, samråd och handläggning...4 7 Motioner och medborgarförslag...5 8 Personuppgifter...5 C Valnämndens sammansättning och arbetsformer...6 9 Nämndens sammansättning...6 10 Sammanträden...6 11 Kallelse och föredragningslista...6 12 Beslutsförhet...6 13 Distansnärvaro...6 14 Förhinder...7 15 Jäv eller annat hinder...7 16 Nämndens ordförande...7 17 Ersättare för ordförande...7 18 Närvarorätt för övriga...7 19 Justering av protokoll...8 20 Reservation och protokollsanteckning...8 21 Delegering av ärenden...8 22 Delgivning...9 23 Undertecknande av handlingar...9 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tillsvidare
3/9 352 A Valnämndens uppgifter 1 Valnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen samt ansvara för genomförande av val eller folkomröstning enligt vallagen (2005:837), folkomröstningslagen (1979:369), lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar samt uppgifter som enligt annan tillämplig lagstiftning ska fullgöras av valnämnd. Valnämnden ansvarar vidare för: Att svara för den lokala organisationen vid genomförande av allmänna val, folkomröstningar och dylikt. Att vara lokal valmyndighet i samband med val till riksdagen, val till regionsfullmäktige, val till kommunfullmäktige, val till Europa-parlamentet samt vid förekommande folkomröstning, omval eller extra val. Att hålla sig informerad om förhållanden, och följa utvecklingen, inom sitt ansvarsområde samt vidta åtgärder så att val och folkomröstningar kan genomföras på ett tillförlitligt och säkert sätt. Att fortlöpande följa den lokala valdistriktsindelningen och initiera de ändringar däri som förändrade befolkningstal eller andra omständigheter kan föranleda. Att informera allmänheten om förestående val och folkomröstningar samt i övrigt om väsentliga delar i den egna verksamheten. Att besluta om arvodet för röstmottagare samt övriga valarbetare. 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal.
4/9 353 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 3 Uppdrag och verksamhet Nämnden ska, inom sitt respektive verksamhetsområde, följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 4 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 5 Planering, uppföljning och redovisning 1) Nämnden ansvarar för övergripande delar, principiellt viktiga och avgörande frågor inom verksamheten samt anger riktlinjer och prioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar dessutom för långsiktig planering och strategisk utveckling av verksamheten. 2) Nämnden ska till fullmäktige yttra sig över förslag, framställningar, medborgarförslag och motioner. Nämnden ska bereda och besluta i de medborgarförslag som fullmäktige har överlämnat för beredning och beslut. 3) Nämnden ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barn-konvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts nämnden enligt speciallag. 6 Information, samråd och handläggning 1) Styrelse, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess. 2) Nämnden ska samråda med styrelsen och/eller annan nämnd när dess verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 4) Nämnden ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts.
5/9 354 5) När nämnden tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, bör den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Nämnden ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med nämnden att göra. 7 Motioner och medborgarförslag Nämnden ska yttra sig över remitterade medborgarförslag och motioner inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. Nämndens yttrande ska utmynna i ett förslag till kommun-fullmäktige om att avslå eller bifalla medborgarförslaget eller motionen. I de fall nämnden föreslår ett avslag på grund av att förslaget redan är genomfört, ska detta framgå av beslutet. I de fall kommunfullmäktige har överlåtit till nämnden att besluta om ett medborgarförslag gäller följande: När ett medborgarförslag beretts färdigt och nämnden ska fatta beslut om medborgarförslaget ska förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men förslagsväckaren får inte närvara när beslut fattas. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattas med anledning av medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. 8 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse dataskyddsombud i personuppgiftsfrågor.
6/9 355 C Valnämndens sammansättning och arbetsformer 9 Nämndens sammansättning Valnämnden består av sju ledamöter som utses av fullmäktige. Valnämndens presidium består av ordförande och vice ordförande. 10 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som ordförande bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 11 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i nämnden som har flest tjänsteår i nämnden bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 12 Beslutsförhet För att nämnden ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 13 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden.
7/9 356 14 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. 15 Jäv eller annat hinder Ledamot, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 16 Nämndens ordförande Nämndens ordförande ska: 1) I egenskap av nämndens främste företrädare ha uppsikt över nämndens verksamhet. 2) Se till att nämndens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att nämndens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan nämnden, styrelsen och övriga nämnder. 6) Representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, under konferenser och vid sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i särskilda fall. 17 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt samman-träde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 18 Närvarorätt för övriga Kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, och oppositionsrådet, tillika kommunstyrelsens vice ordförande, har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnden får även medge att annan ledamot i styrelsen närvarar vid nämndens sammanträden och deltar i nämndens överläggningar om särskilda skäl föreligger. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet.
8/9 357 Kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Rätten kan utnyttjas efter samråd med nämndens och kommunstyrelsens ordförande. Nämnden får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskilt sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 19 Justering av protokoll Nämndens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokolljustering. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag. 20 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Ledamöter kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet. 21 Delegering av ärenden Nämnden får uppdra åt presidiet, ledamot eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av nämnden upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i nämnden. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av styrelsen nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt
9/9 358 4) Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden. 5) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till nämnden om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i nämnden i brådskande ärenden, där nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt, gäller i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för nämnden i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till nämnden. 22 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordförande eller anställd som nämn-den beslutat vara behörig. 23 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i nämnden, och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet.
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 359 Ärendenummer 2018/215 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om uppdaterat reglemente för valnämnden Ärendet Den 25 maj 2018 har personuppgiftslagen ersatts med dataskyddsförordningen (GDPR). Reglementets 11 Personuppgifter har uppdaterats utifrån dessa nya bestämmelser. Samtidigt har 25 om närvarorätt kompletterats med att kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Vidare har 28 om delegering av ärenden redigerats och även uppdaterats enligt den nya kommunallagen Beslutsunderlag Uppdaterat reglemente för valnämnden Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för valnämnden. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 360 2018/231 95 Beslut om uppdaterat reglemente för revisorerna Sammanfattning av ärendet Revisorernas reglemente har uppdaterats med aktuella hänvisningar till kommunallagen, förvaltningslagen, dataskyddsförordningen och lag om offentlig upphandling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för revisorerna, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06-21 Uppdaterat reglemente för revisorerna Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för revisorerna. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för revisorerna. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 361 Ärendenummer 2018/231 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om uppdaterat reglemente för revisorerna Ärendet Revisorernas reglemente har uppdaterats med aktuella hänvisningar till kommunallagen, förvaltningslagen, dataskyddsförordningen och lag om offentlig upphandling. Beslutsunderlag Uppdaterat reglemente för revisorerna Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det uppdaterade reglementet för revisorerna. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
Kommunfullmäktige 362 Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente
2/8 363 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1 Revisionens roll...3 2 Revisionens formella reglering...3 3 Revisorernas antal och organisation...4 4...4 5...4 6...4 7...4 8 Revisorernas uppgifter...4 9...4 10...5 11 Revisorernas ekonomi och förvaltning...5 12...5 13...5 14...5 15 Revisorernas sakkunniga biträden...5 16...5 17...5 18 Revisorernas arbetsformer...5 19...6 20...6 21...6 22 Revisorernas rapportering...6 23...6 24...6 25 Revisorerna och fullmäktige...7 26...7 27 Revisorernas arkiv...8 Reglementets giltighet...8 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tillsvidare
3/8 364 1 Revisionens roll Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i kommunens företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige utser i företagen. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I revisionsberättelsen redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar ett särskilt utlåtande om de tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas. Revisorerna kan också rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen med granskningsrapporter och revisionsberättelser. Lekmannarevisorerna kan rikta anmärkning, men lämnar inget uttalande i ansvarsfrågan. 2 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen (1991:900 2017:725), främst kapitel 9 12. Lekmannarevisionen regleras i aktiebolagslagen (2005:551), kapitel 10. Regler för revision finns också i lagstiftning för andra företagsformer till exempel stiftelselagen (1994:1220). God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den goda seden uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar liksom processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i kommunen och dess kommunala företag. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i kommunen ska bedrivas med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet som Sveriges Kommuner och Landsting tar fram. När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också regelverket för beslutsfattande med mera i kommunallagen och kommunens nämndreglementen.
4/8 365 Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet tryckfrihetsförordningen (1949:105), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förvaltningslagen (1986:223 2017:900), personuppgiftslagen EU:s dataskyddsförordning (679/2016), lag (2007:1091) om offentlig upphandling med flera. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer från fullmäktige. Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad av speciallagstiftning som revisorerna behöver vara orienterade i för att få insikt om hur dessa styr och påverkar de organ revisorerna granskar. 3 Revisorernas antal och organisation Tidaholms kommun har fem revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. 4 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 5 Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det antal som fastställs för varje enskilt företag. 6 Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en ordförande och en vice ordförande. Uppdraget är att vara sammankallande och leda gemensamma sammankomster och sammanträden. Ordförande hämtas ur minoriteten i fullmäktige. 7 Fullmäktige väljer revisorerna för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer. 8 Revisorernas uppgifter Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen lämnade donationsstiftelser. 9 I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig till och i fullmäktige.
5/8 366 10 Kommunens revisorer föreslår, efter upphandling, auktoriserade och godkända revisorer till kommunens företag. 11 Revisorernas ekonomi och förvaltning För beredning av budget till revisorerna utser fullmäktige en särskild oberoende beredning. Förtroendevalda i styrelser och nämnder som själva är föremål för granskning kan inte ingå i denna beredning. 12 Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen och revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa. 13 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för en kommunal nämnd. 14 Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning som fullmäktige utsett för revisorernas budget. Revisorerna lämnar de upplysningar och det material som begärs för denna granskning. 15 Revisorernas sakkunniga biträden Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. De sakkunniga bör vara certifierade kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer. Vid upphandling tillämpas kommunens upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 16 Revisorerna är anställningsmyndighet för de sakkunniga biträden som anställs i kommunen. 17 Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och lekmannarevisorerna. 18 Revisorernas arbetsformer Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Revisorerna får även kalla
6/8 367 sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar, styrelser och nämnder till dessa sammankomster. 19 Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 20 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 21 En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en person som revisorerna utser. 22 Revisorernas rapportering Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas granskning. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. 23 Revisorernas utlåtande om delårsrapport lämnas till fullmäktige inför deras behandling av delårsrapporten. 24 Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till fullmäktiges alla ledamöter. Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen.
7/8 368 25 Revisorerna och fullmäktige Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar. Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller revisorernas initiativ informera om revisionen samt svara på frågor. 26 Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning och om sin förvaltning när de bedömer att så behövs. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning skett. Revisorerna kan initiera ärende i nämnder och styrelser med anledning av sin granskning, när de bedömer att så behövs. Nämndens alternativ styrelsens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt. Revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att misstanke om brott av förmögenhetsrättlig karaktär förövats eller om allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om berörd nämnd inte vidtagit tillfredsställande åtgärder med anledning därav rapporterar revisorerna till fullmäktige. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt efter att beredning har skett.
8/8 369 27 Revisorernas arkiv För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) och i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. Reglementets giltighet 28 Reglementet gäller från 2016-10-31 till dess fullmäktige fattar annat beslut.
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 370 2018/212 96 Beslut om reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd i Tidaholms kommun från den 1 januari 2019, liksom en jävsnämnd under kommunfullmäktige. Samtidigt upphör tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på styrdokument för styrning av de båda inrättningarna. Ett förslag till reglemente för den nya samhällsbyggnadsnämnden har tagits fram där ansvarsområdet för nämnden och delegering från kommunfullmäktige omfattar de områden som finns inom tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden idag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för samhällsbyggnadsnämnden, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06- 21 Förslag till reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Kommunfullmäktiges beslut 24/2018, Beslut om samhällsbyggnadsnämnd, 2018-02-26 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för samhällsbyggnadsnämnden att gälla från den 1 januari 2019. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till kansliet att göra följande tillägg i reglementets bestämmelser i 25 om närvarorätt: - även oppositionsrådet har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och delta i överläggningarna - kommundirektörens närvarorätt och yttranderätt kan utnyttjas efter samråd även med nämndens ordförande, (förutom efter samråd med kommunstyrelsens ordförande). Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för samhällsbyggnadsnämnden att gälla från den 1 januari 2019. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige Ärendenr: Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente samhällsbyggnadsnämnden 371
2/14 372 Innehållsförteckning A Samhällsbyggnadsnämndens uppgifter...4 1 Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden och uppgifter...4 2 Delegering från kommunfullmäktige...5 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser...7 3 Uppdrag och verksamhet...7 4 Organisation inom verksamhetsområdet...7 5 Planering, uppföljning och redovisning...7 6 Information, samråd och handläggning...8 7 Ekonomisk förvaltning...8 8 Självförvaltningsorgan...8 9 Motioner och medborgarförslag...8 10 Personalansvar...9 11 Personuppgifter...9 12 Arkiv...9 C Samhällsbyggnadsnämndens sammansättning och arbetsformer...10 13 Nämndens sammansättning...10 14 Sammanträden...10 15 Kallelse och föredragningslista...10 16 Beslutsförhet...10 17 Distansnärvaro...10 18 Förhinder...11 19 Ersättarnas tjänstgöring...11 20 Jäv eller annat hinder...11 21 Nämndens ordförande...11 22 Ersättare för ordförande...12 23 Nämndens arbetsutskott...12 24 Utskottets uppgift...12 25 Närvarorätt för övriga...12 26 Justering av protokoll...13 27 Reservation och protokollsanteckning...13 28 Delegering av ärenden...13 29 Delgivning...14 30 Undertecknande av handlingar...14
3/14 373 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tills vidare
4/14 374 A Samhällsbyggnadsnämndens uppgifter 1 Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggnadsväsendet samt kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten- och avloppsverk, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet samt fastighetsförvaltning och lokalförsörjning. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst. Nämnden ansvarar för den lokala tillsynen av lokaler och offentliga miljöer enligt tobakslagen (1993:581) samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622). Nämnden ansvarar även för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar även för ärenden om bostadsanpassningsbidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera samt utövning av tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar vidare för: Beredning och planering i samhällsbyggnadsfrågor såsom den kommunala fysiska planeringen avseende detaljplaner och områdesbestämmelser inbegripet beslut under planeringsprocessen, såsom beslut om planbesked, samråd, utställning och förslag. Bevakning av kommunens intressen vid fastighetsbildning, fastighetsbestämning, planläggning och byggväsen med mera. Beredning av mark och exploateringsfrågor. Ärenden kring tomt- och småhuskö. Ärenden om strandskydd. Geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet. Ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum. Tillsyn över byggverksamheten enligt plan- och bygglagen (2010:900). De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet. Myndighetsutövning och annan verksamhet inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
5/14 375 Miljöstrategiska frågor. De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Huvudmannaskap för allmänna platser enligt plan- och bygglagen (2010:900) för vilka kommunen är huvudman. Att vara väghållningsmyndighet när kommunen är väghållare. Stöd till enskild väghållning enligt av kommunfullmäktige antagna normer. Ärenden om gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen (2010:900). Gatukostnadsavtal. Gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Ärenden om kollektivtrafik. Uppgifter som avses i 1 lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor samt den översiktliga trafiksäkerhetsplaneringen och den kommunala parkeringsövervakningen. Flyttning av fordon enligt lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Att svara för utformande och uppföljning av tariffer, taxor, avgifter, hyror, arrenden och dylikt. Kommunens affischtavlor. Yttrande till polismyndigheten i ärenden om tillstånd till upplåtelse av offentlig plats enligt ordningslagen (1993:1617). Svara för risk- och skadehanteringsplanen för Tidaholms kommun. Upplåtelse av och avtal med anledning av nyttjanderätter. Avtal om skogsavverkning. Entreprenader. Energirådgivning. 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. Anta, ändra, initiera eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen 4 kap. 41, 5 kap. 27 och 38 a. då bestämmelserna om standardförfarande i 5 kap. 7 PBL får tillämpas b. som överensstämmer med fullmäktiges beslut avseende översiktsplanen eller motsvarande beslutsunderlag
6/14 376 c. som i annat fall ej är av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid (4 kap. 24, 25 ). Nämnden har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång. Fastställa kvartersnamn och gatunamn i samråd med berörda myndigheter. Underhålla och förvalta kommunens fasta egendom. Utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta fast egendom som tillhör kommunen. Kommunens rätt till servitut och ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet. Rätt till servitut i kommunen tillhörig fastighet. Avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Utsträckning, nedsättning, dödning med mera av inteckningar. Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal.
7/14 377 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 3 Uppdrag och verksamhet Nämnden ska, inom sina respektive verksamhetsområden, följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 4 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 5 Planering, uppföljning och redovisning 1) Nämnden ansvarar för övergripande delar, principiellt viktiga och avgörande frågor inom verksamheten samt anger riktlinjer och prioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar dessutom för långsiktig planering och strategisk utveckling av verksamheten. 2) Nämnden ska till fullmäktige yttra sig över förslag, framställningar, medborgarförslag och motioner. Nämnden ska bereda och besluta i de medborgarförslag som fullmäktige har överlämnat för beredning och beslut. 3) Nämnden ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Nämnden ska följa utvecklingen inom arbetsgivarområdena jämställdhet, mångfald, samverkan, lön, arbetsmiljö, rehabilitering och hälsa samt arbetsrätt och personalförsörjning 5) Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem: - i reglemente, - genom finansbemyndigande Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till nämnden har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. 6) Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts nämnden enligt speciallag.
8/14 378 6 Information, samråd och handläggning 1) Styrelse, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess. 2) Nämnden ska samråda med styrelsen och/eller annan nämnd när dess verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 4) Nämnden ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. 5) När nämnden tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, bör den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Nämnden ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med nämnden att göra. 7 Ekonomisk förvaltning Nämnden ska förvalta och underhålla lös egendom som finns inom nämndens förvaltningsområde. 8 Självförvaltningsorgan Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer samt mandattid. 9 Motioner och medborgarförslag Nämnden ska yttra sig över remitterade medborgarförslag och motioner inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. Nämndens yttrande ska utmynna i ett förslag till kommunfullmäktige om att avslå eller bifalla medborgarförslaget eller motionen. I de fall nämnden föreslår ett avslag på grund av att förslaget redan är genomfört, ska detta framgå av beslutet. I de fall kommunfullmäktige har överlåtit till nämnden att besluta om ett medborgarförslag gäller följande:
9/14 379 När ett medborgarförslag beretts färdigt och nämnden ska fatta beslut om medborgarförslaget ska förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men förslagsväckaren får inte närvara när beslut fattas. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattas i anledning av medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. 10 Personalansvar Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet samt pensionsmyndighet för hela kommunen. Rätten att fatta beslut i personalfrågor avseende anställning och entledigande samt lönesättning för personal inom förvaltningen har delegerats av styrelsen till förvaltningschef med möjlighet till vidardelegering. Nämnden ansvarar vidare för styrning och ledning av personal, arbetsmiljö och budget för personal. 11 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse en eller flera kontaktpersoner i personuppgiftsfrågor. 12 Arkiv Nämnden ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente. Nämnden ska utse en eller flera arkivansvariga. Nämnden ska redovisa sitt arkiv genom en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Nämnden ansvarar även för att kontinuerligt rapportera eventuella uppdateringar eller revideringar gällande hur allmänna handlingar inom nämndens verksamhetsområden hanteras, (bevaras och gallras) till styrelsen som är arkivmyndighet. Styrelsen upprättar därefter den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen.
10/14 380 C Samhällsbyggnadsnämndens sammansättning och arbetsformer 13 Nämndens sammansättning Samhällsbyggnadsnämnden består av 11 ledamöter och 7 ersättare som utses av fullmäktige. Samhällsbyggnadsnämndens presidium består av ordförande och vice ordförande. 14 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 15 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i nämnden som har flest tjänsteår i nämnden bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 16 Beslutsförhet För att nämnden ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 17 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.
11/14 381 Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. 18 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Sekreteraren ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 19 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om inte ersättare väljs proportionellt ska ersättare tjänstgöra enligt den av fullmäktige beslutade inkallelseordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamot eller ersättare ska inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Ersättare som inte tjänstgör under styrelsens sammanträde, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 20 Jäv eller annat hinder Ledamot eller ersättare, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 21 Nämndens ordförande Nämndens ordförande ska: 1) I egenskap av nämndens främste företrädare ha uppsikt över nämndens verksamhet. 2) Se till att nämndens, och utskottets, ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att nämndens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan nämnden, styrelsen och övriga nämnder.
12/14 382 6) Representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, under konferenser och vid sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i särskilda fall 22 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 23 Nämndens arbetsutskott Nämndens arbetsutskott består av fem ledamöter och tre ersättare. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer eller på initiativ av ordföranden. Kallelsen ska vara tillgänglig för ledamot och inkallad ersättare senast fem vardagar före sammanträdet. För att utskottet ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. Utskottets ledamöter ska ha rätt att delta i utskottets sammanträden på distans. Deltagande på distans regleras i 17. Under utskottets sammanträden får ersättare närvara endast om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den ordning fullmäktige har beslutat. Om en ledamot eller ersättare, som inte har utsetts via proportionellt val, avgår ska ett fyllnadsval förrättas så snart som möjligt. 24 Utskottets uppgift Utskottet ska 1) Bereda ärenden inför nämndens sammanträde, i den omfattning som nämnden bestämmer. 2) Initiera ärenden som fordrar beslut av nämnden. 3) Besluta i ärenden som är delegerade till utskottet. 4) Besluta i brådskande ärenden. 25 Närvarorätt för övriga Kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, och oppositionsrådet, tillika kommunstyrelsens vice ordförande, har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnden får även medge att annan ledamot i styrelsen närvarar vid nämndens sammanträden och deltar i nämndens överläggningar om särskilda skäl föreligger. Den förtroendevalde
13/14 383 har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Rätten kan utnyttjas efter samråd med nämndens och kommunstyrelsens ordförande. Nämnden får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskilt sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Förslagsställare till ett medborgarförslag som överlåtits till nämnden får närvara vid behandlingen av ärendet men inte delta vid beslutet. 26 Justering av protokoll Såväl nämndens som utskottens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokolljustering. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag 27 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Ledamöter och ersättare kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet. 28 Delegering av ärenden Nämnden får uppdra åt presidiet, utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av nämnden upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i nämnden. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats.
14/14 384 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4) Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden. 5) Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till nämnden om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i nämnden i brådskande ärenden, där nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt, gäller i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för styrelsen i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till styrelsen. 29 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordförande eller anställd som nämnden beslutat vara behörig. 30 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i nämndens arbetsutskott, och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet.
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 385 Ärendenummer 2018/212 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd i Tidaholms kommun från den 1 januari 2019, liksom en jävsnämnd under kommunfullmäktige. Samtidigt upphör tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på styrdokument för styrning av de båda inrättningarna. Ett förslag till reglemente för den nya samhällsbyggnadsnämnden har tagits fram där ansvarsområdet för nämnden och delegering från kommunfullmäktige omfattar de områden som finns inom tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden idag. Beslutsunderlag Förslag till reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Kommunfullmäktiges beslut 24/2018, Beslut om samhällsbyggnadsnämnd, 2018-02-26 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för samhällsbyggnadsnämnden att gälla från den 1 januari 2019. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 386 2018/216 97 Beslut om reglemente för jävsnämnden Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en jävsnämnd under kommunfullmäktige i Tidaholms kommun från den 1 januari 2019, liksom en samhällsbyggnadsnämnd. Samtidigt upphör tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på styrdokument för styrning av de båda inrättningarna. I förslaget till reglemente för den nya jävsnämnden sägs att nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning samt utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan på grund av jäv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om uppdaterat reglemente för jävsnämnden, kommunjurist Jenny Beckman, 2018-06-21 Förslag till reglemente för jävsnämnden Kommunfullmäktiges beslut 24/2018, Beslut om samhällsbyggnadsnämnd, 2018-02-26 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för jävsnämnden att gälla från den 1 januari 2019. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till kansliet att göra följande tillägg i reglementets bestämmelser 23 om närvarorätt: - även oppositionsrådet har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och delta i överläggningarna - kommundirektörens närvarorätt och yttranderätt kan utnyttjas efter samråd även med nämndens ordförande (förutom efter samråd med kommunstyrelsens ordförande). Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för jävsnämnden att gälla från den 1 januari 2019. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige Ärendenr: Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente jävsnämnden 387
2/11 388 Innehållsförteckning A Jävsnämndens uppgifter...3 1 Jävsnämndens ansvarsområden och uppgifter...3 2 Delegering från kommunfullmäktige...3 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser...4 3 Uppdrag och verksamhet...4 4 Organisation inom verksamhetsområdet...4 5 Planering, uppföljning och redovisning...4 6 Information, samråd och handläggning...5 7 Ekonomisk förvaltning...5 8 Självförvaltningsorgan...5 9 Motioner och medborgarförslag...5 10 Personalansvar...6 11 Personuppgifter...6 12 Arkiv...6 C Jävsnämndens sammansättning och arbetsformer...7 13 Nämndens sammansättning...7 14 Sammanträden...7 15 Kallelse och föredragningslista...7 16 Beslutsförhet...7 17 Distansnärvaro...7 18 Förhinder...8 19 Ersättarnas tjänstgöring...8 20 Jäv eller annat hinder...8 21 Nämndens ordförande...8 22 Ersättare för ordförande...9 23 Närvarorätt för övriga...9 24 Justering av protokoll...9 25 Reservation och protokollsanteckning...9 26 Delegering av ärenden...10 27 Delgivning...10 28 Undertecknande av handlingar...10 Dokumentansvarig: Kanslichef Giltighetstid: Tills vidare
3/11 389 A Jävsnämndens uppgifter 1 Jävsnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning och utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan på grund av jäv. 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: Bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen i de fall där ansvarig nämnd företräder kommunen som part enligt 6 kap. 7 kommunallagen. Utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som ansvarig nämnd själv bedriver enligt 6 kap. 7 kommunallagen.
4/11 390 B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 3 Uppdrag och verksamhet Nämnden ska, inom sina respektive verksamhetsområden, följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 4 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 5 Planering, uppföljning och redovisning 1) Nämnden ansvarar för övergripande delar, principiellt viktiga och avgörande frågor inom verksamheten samt anger riktlinjer och prioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar dessutom för långsiktig planering och strategisk utveckling av verksamheten. 2) Nämnden ska till fullmäktige yttra sig över förslag, framställningar, medborgarförslag och motioner. Nämnden ska bereda och besluta i de medborgarförslag som fullmäktige har överlämnat för beredning och beslut. 3) Nämnden ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Nämnden ska följa utvecklingen inom arbetsgivarområdena jämställdhet, mångfald, samverkan, lön, arbetsmiljö, rehabilitering och hälsa samt arbetsrätt och personalförsörjning 5) Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem: - i reglemente, - genom finansbemyndigande Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till nämnden har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. 6) Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts nämnden enligt speciallag.
5/11 391 6 Information, samråd och handläggning 1) Styrelse, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess. 2) Nämnden ska samråda med styrelsen och/eller annan nämnd när dess verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 4) Nämnden ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. 5) När nämnden tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, bör den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Nämnden ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med nämnden att göra. 7 Ekonomisk förvaltning Nämnden ska förvalta och underhålla lös egendom som finns inom nämndens förvaltningsområde. 8 Självförvaltningsorgan Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer samt mandattid. 9 Motioner och medborgarförslag Nämnden ska yttra sig över remitterade medborgarförslag och motioner inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. Nämndens yttrande ska utmynna i ett förslag till kommunfullmäktige om att avslå eller bifalla medborgarförslaget eller motionen. I de fall nämnden föreslår ett avslag på grund av att förslaget redan är genomfört, ska detta framgå av beslutet. I de fall kommunfullmäktige har överlåtit till nämnden att besluta om ett medborgarförslag gäller följande:
6/11 392 När ett medborgarförslag beretts färdigt och nämnden ska fatta beslut om medborgarförslaget ska förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men förslagsväckaren får inte närvara när beslut fattas. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattas i anledning av medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. 10 Personalansvar Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet samt pensionsmyndighet för hela kommunen. Rätten att fatta beslut i personalfrågor avseende anställning och entledigande samt lönesättning för personal inom förvaltningen har delegerats av styrelsen till förvaltningschef med möjlighet till vidaredelegering. Nämnden ansvarar vidare för styrning och ledning av personal, arbetsmiljö och budget för personal. 11 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse ett dataskyddsombud i personuppgiftsfrågor. 12 Arkiv Nämnden ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente. Nämnden ska utse en eller flera arkivansvariga. Nämnden ska redovisa sitt arkiv genom en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Nämnden ansvarar även för att kontinuerligt rapportera eventuella uppdateringar eller revideringar gällande hur allmänna handlingar inom nämndens verksamhetsområden hanteras, (bevaras och gallras) till styrelsen som är arkivmyndighet. Styrelsen upprättar därefter den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen.
7/11 393 C Jävsnämndens sammansättning och arbetsformer 13 Nämndens sammansättning Nämnden består av tre ledamöter och tre ersättare som utses av fullmäktige. Nämndens presidium består av ordförande och vice ordförande. 14 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 15 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i nämnden som har flest tjänsteår i nämnden bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 16 Beslutsförhet För att nämnden ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 17 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden.
8/11 394 18 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Sekreteraren ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 19 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om inte ersättare väljs proportionellt ska ersättare tjänstgöra enligt den av fullmäktige beslutade inkallelseordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamot eller ersättare ska inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Ersättare som inte tjänstgör under styrelsens sammanträde, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 20 Jäv eller annat hinder Ledamot eller ersättare, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 21 Nämndens ordförande Nämndens ordförande ska: 1) I egenskap av nämndens främste företrädare ha uppsikt över nämndens verksamhet. 2) Se till att nämndens, och utskottets, ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att nämndens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan nämnden, styrelsen och övriga nämnder. 6) Representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, under konferenser och vid sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i särskilda fall
9/11 395 22 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 23 Närvarorätt för övriga Kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, och oppositionsrådet, tillika kommunstyrelsens vice ordförande, har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnden får även medge att annan ledamot i styrelsen närvarar vid nämndens sammanträden och deltar i nämndens överläggningar om särskilda skäl föreligger. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Kommundirektören har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Rätten kan utnyttjas efter samråd med nämndens och kommunstyrelsens ordförande. Nämnden får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskilt sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Förslagsställare till ett medborgarförslag som överlåtits till nämnden får närvara vid behandlingen av ärendet men inte delta vid beslutet. 24 Justering av protokoll Såväl nämndens som utskottens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokolljustering. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag 25 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet.
10/11 396 Ledamöter och ersättare kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet. 26 Delegering av ärenden Nämnden får uppdra åt presidiet, utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av nämnden upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i nämnden. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4) Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden. 5) Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till nämnden om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i nämnden i brådskande ärenden, där nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt, gäller i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för styrelsen i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till styrelsen. 27 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordförande eller anställd som nämnden beslutat vara behörig. 28 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i nämndens arbetsutskott, och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet.
11/11 397
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-06-21 398 Ärendenummer 2018/216 Kommunstyrelsen Jenny Beckman 0502-60 60 45 jenny.beckman@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Beslut om reglemente för jävsnämnden Ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en jävsnämnd under kommunfullmäktige i Tidaholms kommun från den 1 januari 2019, liksom en samhällsbyggnadsnämnd. Samtidigt upphör tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på styrdokument för styrning av de båda inrättningarna. I förslaget till reglemente för den nya jävsnämnden sägs att nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning samt utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan på grund av jäv. Beslutsunderlag Förslag till reglemente för jävsnämnden Kommunfullmäktiges beslut 24/2018, Beslut om samhällsbyggnadsnämnd, 2018-02-26 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för jävsnämnden att gälla från den 1 januari 2019. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 399 2018/281 98 Beslut om uppföljning av kommunfullmäktiges utvecklingsberedning Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-01-25 ( 10/2016) att inrätta en utvecklingsberedning för perioden den 1 januari 2016 31 december 2018. Utvecklingsberedningens uppdrag ska vara att arbeta fram, och till kommunstyrelsen överlämna, förslag utifrån de fem målområdena i den strategiska planen som kommunfullmäktige antagit. Kommunfullmäktige beslutade även att utvecklingsberedningens roll och funktion skulle följas upp år 2018 inför mandatperiodskiftet. Utvecklingsberedningen består av sju ledamöter varav en är sammankallande tillika ordförande. Beredningen har sedan den tillsattes haft 15 sammanträden varav sju under år 2016, fem under år 2017 och tre under år 2018. För att utvärdera utvecklingsberedningens uppdrag har det genomförts en genomgång av beredningens protokoll samt av de ärenden som initierats och behandlats av beredningen. Utvärderingen kan konstatera att utvecklingsberedningen har initierat och aktivt arbetat med fyra ärenden som sedan överlämnats till kommunstyrelsen för vidare beredning. 1. Riktlinje för medborgardialog. 2. Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun. 3. Projekt Satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet. 4. Förutsättningar för en ansökan för EU-kontor. Utöver ärenden där beredningen direkt har överlämnat förslag till kommunstyrelsen utifrån de fem målområdena i den strategiska planen har beredningen varit delaktig i ärenden såsom framtagande av riktlinje för ledning, styrning och uppföljning, kommunens arbete med översiktsplan samt strategin för ett förbättrat näringslivsklimat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Uppföljning av kommunfullmäktiges utvecklingsberedning, kanslichef Anna Eklund, 2018-08-23 Kostnadsberäkning utvecklingsberedningen, 2018-08-31. Kommunfullmäktiges beslut 105/2018 Beslut om Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun, 2018-08-27. Kommunstyrelsens beslut 8/2017 Beslut om satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet, 2017-01-11. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 400 Kommunstyrelsen arbetsutskott beslut 40/2017 Beslut om uppdrag till utvecklingsberedningen angående EU-kontor, 2017-04-19. Kommunstyrelsens beslut 249/2016 Beslut om antagande av riktlinje för medborgardialog, 2016-11-09. Kommunfullmäktiges beslut 10/2016 Beslut om inrättande av utvecklingsberedning, 2016-01-25. Förslag till beslut - Ärendet överlämnas utan tjänstemannaförslag till kommunstyrelsen för ställningstagande och vidare handläggning i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige konstatera att utvecklingsberedningen har fullgjort sitt uppdrag och att därmed besluta att utvecklingsberedningen ska avslutas. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
1/4 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-23 401 Ärendenummer 2018/281 Kommunstyrelsen Anna Eklund 0502-60 60 48 anna.eklund@tidaholm.se Uppföljning av kommunfullmäktiges utvecklingsberedning Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-01-25 ( 10/2016) att inrätta en utvecklingsberedning för perioden den 1 januari 2016 31 december 2018. Utvecklingsberedningens uppdrag ska vara att arbeta fram, och till kommunstyrelsen överlämna, förslag utifrån de fem målområdena i den strategiska planen som kommunfullmäktige antagit. Kommunfullmäktige beslutade även att utvecklingsberedningens roll och funktion skulle följas upp år 2018 inför mandatperiodskiftet. Beslutsunderlag Kostnadsberäkning utvecklingsberedningen, 2018-08-31. Kommunfullmäktiges beslut 105/2018 Beslut om Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun, 2018-08-27. Kommunstyrelsens beslut 8/2017 Beslut om satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet, 2017-01-11. Kommunstyrelsen arbetsutskott beslut 40/2017 Beslut om uppdrag till utvecklingsberedningen angående EU-kontor, 2017-04-19. Kommunstyrelsens beslut 249/2016 Beslut om antagande av riktlinje för medborgardialog, 2016-11-09. Kommunfullmäktiges beslut 10/2016 Beslut om inrättande av utvecklingsberedning, 2016-01-25. Utredning Utvecklingsberedningen består av sju ledamöter varav en är sammankallande tillika ordförande. Beredningen har sedan den tillsattes haft 15 sammanträden varav sju under år 2016, fem under år 2017 och tre under år 2018. Sammantagna kostnader (sammanträdesarvode, förlorad arbetsförtjänst samt milersättning) för utvecklingsberedningen under 2016, 2017 och 2018 är 98 438 kronor. För att utvärdera utvecklingsberedningens uppdrag har det genomförts en genomgång av beredningens protokoll samt av de ärenden som initierats och behandlats av beredningen. Utvärderingen kan konstatera att utvecklingsberedningen har initierat och aktivt arbetat med fyra ärenden som sedan överlämnats till kommunstyrelsen för vidare beredning. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/4 1. Riktlinje för medborgardialog 402 Utvecklingsberedningen inledde sitt uppdrag under 2016 med att arbeta fram metoder och arbetsätt för medborgardialog. Resultatet blev ett förslag till riktlinje för medborgardialog som överlämnades till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade sedan 249/2016 att anta Riktlinje för medborgardialog. Syftet med riktlinjen är att ge förtroendevalda och tjänstemän i Tidaholms kommun en gemensam bild av hur kommunens arbete med medborgardialog kan stärka medborgarnas delaktighet och bidra till samhällsutvecklingen samt hur medborgardialoger ska genomföras. Utvecklingsberedningen arrangerade även under år 2016 en föreläsning om medborgardialog med Sveriges kommuner och landsting (SKL) för utvalda tjänstemän, kommunstyrelsen och presidierna. Efter antagandet av riktlinjen har utvecklingsberedningen följt arbetet med medborgardialog i kommunens verksamheter, exempelvis medborgardialog inför översiktsplanen (UTBE 5/2018). 2. Policy för internationellt samarbete Utvecklingsberedningen beslutade ( 27/2016) att hemställa hos kommunfullmäktige om ett uppdrag att ta fram en policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun. Detta eftersom utvecklingsberedningen ansåg att kommunfullmäktige behöver göra ett ställningstagande kring hur kommunen ser på internationaliseringsarbete. Kommunfullmäktige beslutade 21/2017 att uppdra åt utvecklingsberedningen att ta fram en policy. Utvecklingsberedningen överlämnade därefter ett förslag till Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun vilken antogs av kommunfullmäktige 2018-08-27 ( 195/2918). 3. Projekt Satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet Stadens dag arrangerades 2016-05-02 som riktade sig till tjänstemän, förtroendevalda och näringsidkare i Tidaholms kommun. Under den dagen framkom ett behov av att arbeta med stadens identitet. Detta för att i framtiden enklare kunna marknadsföra kommunen. Utvecklingsberedningen föreslog därför 23/2016 att kommunstyrelsens arbetsutskott skulle besluta att uppdra till kommunledningsförvaltningen att utreda vilka resurser som krävs för att ta fram en gemensam bild av vad som är Tidaholms varumärke. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 133/2016 i enlighet med utvecklingsberedningens förslag. Förvaltningen presenterade sin utredning för kommunstyrelsen 2017-01-11 ( 8/2017) och kommunstyrelsen beslutade att genomföra satsningar i enlighet Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
3/4 med förvaltningens förslag med start år 2017. Detta innebar ett projekt för att identifiera Tidaholms identitet där arbetet leddes av näringslivsenheten med projektledning av kommunutvecklaren. Projektet Tidaholms identitet presenterades sedan för kommunstyrelsen 2018-06-13 ( 122/2018) i form av en slutrapport. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna rapporten och att fortsätta arbetet med Tidaholms identitet samt att avsätta 500 tkr från riktade budgetprioriteringar samt att avsätta 1 mnkr i Budget och strategisk plan 2019-2021. 403 4. Förutsättningar för en ansökan för EU-kontor I samband med arbetet med att ta fram en policy för internationellt samarbete så beslutade ( 2/2017) utvecklingsberedningen att föreslå kommunstyrelsen att ge utvecklingsberedningen i uppdrag att undersöka förutsättningar för en ansökan för EU-kontor. Ärendet behandlades av kommunstyrelsens arbetsutskott som ( 40/2017) beslutade att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att informera utvecklingsberedningen om EUkontoret som finns i Skara och det arbete som pågår där. Utvecklingsberedningen erhöll information från kommunledningsförvaltningen under sitt sammanträde 2017-09-06, inga vidare åtgärder har därefter viddtagits. Övriga ärenden Vidare har utvecklingsberedningen informerats om och följt utvecklingen av kommunens arbete med översiktsplanering samt arbetet med Strategin för ett förbättrat företagsklimat. Utvecklingsberedningen har även medverkat i framtagandet av Riktlinjen för ledning, styrning och uppföljning (antagen av kommunstyrelsen 2016-11-09) genom att lämna synpunkter och utlåtanden. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn Utredningens slutsatser Utvecklingsberedningen har sedan den tillsattes av kommunfullmäktige haft 15 sammanträden varav sju under år 2016, fem under år 2017 och tre under år 2018. Utvärderingen kan konstatera att utvecklingsberedningen har initierat och aktivt arbetat med fyra ärenden som överlämnats till kommunstyrelsen för vidare beredning, dessa är: 1. Riktlinje för medborgardialog. 2. Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun. 3. Projekt Satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet. 4. Förutsättningar för en ansökan för EU-kontor. Utöver ärenden där beredningen direkt har överlämnat förslag till kommunstyrelsen utifrån de fem målområdena i den strategiska planen har beredningen varit delaktig i ärenden såsom framtagande av riktlinje för Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
4/4 ledning, styrning och uppföljning, kommunens arbete med översiktsplan samt strategin för ett förbättrat näringslivsklimat. 404 Förslag till beslut Ärendet överlämnas utan tjänstemannaförslag till kommunstyrelsen för ställningstagande och vidare handläggning i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
Kostnad för Utvecklingsberedningen 2016-2018 Inräknat sammanträdesarvode, förlorad arbetsförtjänst samt milersättning. 405 2016 2017 2018 58 537 kr 19 910 kr 19 991 kr Totalt: 98 438 kr
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-27 Kommunfullmäktige 406 2016/374 105 Beslut om Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit till utvecklingsberedningen att ta fram en policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun. En kartläggning av internationellt arbete i kommunen 2015-2017 liksom ett förslag till Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun presenterades för utvecklingsberedningen 2017-09-06. En policy ska beslutas av kommunfullmäktige enligt kommunens riktlinjer för styrdokument, varför policyn nu överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 148/2018, Beslut om antagande av Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun, 2018-08-15. Tjänsteutlåtande Beslut om antagande av Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-06-05. Utvecklingsberedningen 7/2017, Information om Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun, 2017-09-06 Policy för internationellt samarbete, 2017-09-06. Kartläggning av internationellt arbete i kommunen, 2017-08-29 KF 21/2017 Beslut om uppdrag att ta fram en policy för internationellt samarbete, 2017-02-27. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Policy för internationellt samarbete i Tidaholms kommun. Sändlista Samtliga nämnder Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-01-11 Kommunstyrelsen 407 2016/236 8 Beslut om satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet Sammanfattning av ärendet Utvecklingsberedningen anser att Tidaholm bör ta fram en gemensam bild av vad som är platsens varumärke identitet och vilken känsla som ska ägas och förmedlas. Vad är Tidaholm, och vad är det inte. Utvecklingsberedningen beslutade 2016-09-08 att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att utreda vilka resurser som krävs för att ta fram en gemensam bild av vad som är Tidaholms kommuns varumärke. Arbetsutskottet beslutade 2016-09-21 att ge ett sådant uppdrag åt förvaltningen. Kommunledningsförvaltningen bedömer att det behövs processledning och stöd av en extern aktör med erfarenhet från liknande arbete i andra städer och kommuner för att identifiera Tidaholms identitet på det sätt som utvecklingsberedningen föreslår. Förvaltningen föreslår att arbetet ska ledas av näringslivsenheten med projektledning av kommunutvecklaren. Hela processen beräknas ta cirka ett år. Till detta behöver det avsättas medel vilket beräknas uppgå till cirka 300 tkr för 2017. 50 tkr tas av befintliga verksamhetsmedel. Den externa aktören agerar mentor och näringslivsenheten får tillgång till arbetsmetoden. I budgeten ingår: Mentorskap Arbetsmetod Uppstartsmöte Utbildning för projektgruppen/näringslivsenheten Genomförandekostnader, dokumentation Projektet genomförs parallellt med kommunens pågående arbete med att ta fram en ny översiktsplan vilket gör att båda projekt kan dra nytta av varandras resultat. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 185/2016 Beslut om satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet, 2016-12-14. Tjänsteskrivelse Tidaholms identitet, näringslivschef Malin Lundberg, 2016-11-30. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 155/2016 Beslut om satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet, 2016-10-19. Tjänsteskrivelse, näringslivschef Malin Lundberg, 2016-10-26. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 236/2016 Beslut om satsning på stadsutveckling och identifiering av Tidaholms identitet Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-01-11 Kommunstyrelsen 408 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 133/2016 Beslut om uppdrag att utreda förutsättningar för att skapa Tidaholms kommuns varumärke, 2016-09-21. Utvecklingsberedningens beslut 23/2016 Tidaholms kommuns varumärke, 2016-09-08. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att genomföra satsningar i enlighet med förvaltningens förslag med start 2017. Finansiering om 250 tkr sker via medel för politiska prioriteringar. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att genomföra satsningar i enlighet med förvaltningens förslag med start 2017. Finansiering om 250 tkr sker via medel för politiska prioriteringar. Sändlista Malin Lundberg Ekonomiavdelningen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-04-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 409 2016/86 40 Beslut om uppdrag till utvecklingsberedningen angående EUkontor Sammanfattning av ärendet Utvecklingsberedningen beslutade, 2/2017, föreslå kommunstyrelsen att ge utvecklingsberedningen i uppdrag att undersöka förutsättningar för en ansökan för EU-kontor. Beslutsunderlag Utvecklingsberedningens beslut 2/2017 Internationellt arbete, 2017-02-01. Förslag till beslut Utvecklingsberedningen föreslår kommunstyrelsen att ge utvecklingsberedningen i uppdrag att undersöka förutsättningar för en ansökan för EU-kontor. Christer Johansson (S) föreslår arbetsutskottet besluta att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att informera utvecklingsberedningen om EU-kontoret som finns i Skara och det arbete som pågår där. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, utvecklingsberedningens och Johanssons. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt Johanssons förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att informera utvecklingsberedningen om EU-kontoret som finns i Skara och det arbete som pågår där. Sändlista Utvecklingsberedningen Lena Ask Eva Thelin Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-11-09 Kommunstyrelsen 410 2016/313 249 Beslut om antagande av riktlinje för medborgardialog Sammanfattning av ärendet Riktlinje för medborgardialog ska ge förtroendevalda och tjänstemän i Tidaholms kommun en gemensam bild av hur kommunens arbete med medborgardialog kan stärka medborgarnas delaktighet och bidra till samhällsutvecklingen samt hur medborgardialoger ska genomföras. Riktlinjen är ett resultat av arbete i utvecklingsberedningen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 151/2016 Beslut om antagande av riktlinje för medborgardialog, 2016-10-19. Tjänsteskrivelse Antagande av riktlinje för medborgardialog, utvecklingssamordnare Lena Ask, 2016-09-12. Utkast till riktlinje för medborgardialog. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta riktlinje för medborgardialog. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinje för medborgardialog. Sändlista Samtliga nämnder Lena Ask Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-01-25 Kommunfullmäktige 411 2015/418 10 Beslut om inrättande av utvecklingsberedning Sammanfattning av ärendet En utvecklingsberedning inrättades för år 2015 och dess arbete har varit framgångsrikt. Majoriteten föreslår därmed att det i Tidaholms kommun även under återstoden av mandatperioden ska inrättas en utvecklingsberedning. Majoriteten föreslår även att ledamöterna som har suttit i utvecklingsberedningen under år 2015 ska få fortsatt förtroende mandatperioden ut. Ledamöterna i utvecklingsberedningen är Christer Johansson (S), Anna Zöögling (S), Ci Olofsson (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Johan Liljegrahn (M), Ulf Persson (C), Amanda Lindell (MP). Den nu föreslagna utvecklingsberedningen ska arbeta utifrån de fem målområdena i den strategiska planen som kommunfullmäktige har antagit. Frågorna som utvecklingsberedningen har att arbeta med är därför huvudsakligen av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Sådana frågor är enligt 3 kap 9 kommunallagen förbehållna kommunfullmäktige. Majoriteten föreslår mot den bakgrunden att beredningen ska inrättas under kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 16/2016 Beslut om inrättande av utvecklingsberedning, 2015-12-09. Tjänsteskrivelse Inrättande av en utvecklingsberedning, kommunalråd Anna-Karin Skatt, 2015-11-26. Kommunstyrelsens beslut 222/2015 Fyllnadsval av ledamot till kommunstyrelsens utvecklingsberedning, 2015-10-07. Kommunstyrelsens beslut 38/2015 Beslut om val av kommunstyrelsens utvecklingsberedning, 2015-02-04. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inrätta en utvecklingsberedning för perioden den 1 januari 2016 31 december 2018. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utvecklingsberedningens uppdrag ska vara att arbeta fram, och till kommunstyrelsen överlämna, förslag utifrån de fem målområdena i den strategiska planen som kommunfullmäktige antagit. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utvecklingsberedningens roll och funktion ska följas upp år 2018 inför mandatperiodskiftet. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ledamöterna i utvecklingsberedningen år 2015 ska väljas om som ledamöter i den nu inrättade utvecklingsberedningen för tiden den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-01-25 Kommunfullmäktige 412 - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Christer Johansson (S) väljs till ordförande och sammankallande för utvecklingsberedningen. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medel för utvecklingsberedningen avsätts ur kommunstyrelsens budget. - Christer Johansson (S), Ingemar Johansson (L), Anna-Karin Skatt (S) och Bengt Karlsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. - Ambjörn Lennartsson (M), Gunilla Dverstorp och Peter Friberg (M) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut. - Peter Friberg (M) framför som andrahandsyrkande ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag till beslut att kommunfullmäktige ska besluta att utvecklingsberedningen ska verka från och med 2016-03- 01. - Peter Friberg (M) framför som andrahandsyrkande ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag till beslut att kommunfullmäktige ska besluta att valet av ledamöter i utvecklingsberedningen, samt val av ordförande och vice ordföranden, ska beredas av kommunfullmäktiges valberedning. Utvecklingsberedningen ska även återkoppla sitt arbete till kommunfullmäktige en gång om året. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens och Lennartsson med fleras förslag. Han ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: JA: Bifall till kommunstyrelsens förslag. NEJ: Bifall till Lennartssons med fleras förslag. Vinner ja har kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 28 NEJ: 13 Kommunfullmäktige har därmed beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Följande röstar JA: Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S), Berndts Gustafsson (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Zelal Sara Yesildeniz (S), Christer Johansson(S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Peter Ezelius (S), Ulla Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
3/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-01-25 Kommunfullmäktige 413 Brissman (S), Cathrine Karlsson (S), Susanne Lindgren(S), Håkan Joelsson (S), Helena Qvick (S), Ulla Johansson (S), Lennart Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V), Torgny Hedlund (KD), Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson (C) Ulf Persson (C), Ingemar Johansson (L), Annica Snäll (MP), Krister Rohman (KD), Lena Andersson (S), Erik Ezelius (S). Följande röstar NEJ Runo Johansson (L), Halina Gustavsson (L), Peter Friberg (M), Elisabeth Alfredsson (M) Gunilla Dverstorp (M), Ida Davidsson (M), Ambjörn Lennartsson (M), Fredrik Kvist (M), Per Bromander (-), Maj-Britt Hiltunen (SD), Denise Magnusson (SD), Lucas Lorentzon (SD) Tomas Vestin (MP) Ordföranden ställer därefter proposition på Fribergs tilläggsyrkande om att utvecklingsberedningen ska verka från och med 2016-03-01 och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detta. Ordföranden ställer därefter proposition på Fribergs tilläggsyrkande om att valet av ledamöter i utvecklingsberedningen, samt val av ordförande och vice ordföranden, ska beredas av kommunfullmäktiges valberedning och finner att kommunfullmäktige beslutar att avslå detta. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: JA: Bifall till Fribergs tilläggsyrkande. NEJ: Avslag till Fribergs tilläggsyrkande. Vinner ja har kommunfullmäktige beslutat att bifalla Fribergs tilläggsyrkande. Omröstningen utfaller med: JA: 14 NEJ: 27 Kommunfullmäktige har därmed beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Följande röstar JA: Torgny Hedlund (KD), Runo Johansson (L), Halina Gustavsson (L), Peter Friberg (M), Elisabeth Alfredsson (M) Gunilla Dverstorp (M), Ida Davidsson (M), Ambjörn Lennartsson (M), Fredrik Kvist (M), Per Bromander (-), Maj-Britt Hiltunen (SD), Denise Magnusson (SD), Lucas Lorentzon (SD) Tomas Vestin (MP) Följande röstar NEJ Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S), Berndts Gustafsson (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Zelal Sara Yesildeniz Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
4/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-01-25 Kommunfullmäktige 414 (S), Christer Johansson(S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Peter Ezelius (S), Ulla Brissman (S), Cathrine Karlsson (S), Susanne Lindgren(S), Håkan Joelsson (S), Helena Qvick (S), Ulla Johansson (S), Lennart Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V), Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson (C) Ulf Persson (C), Ingemar Johansson (L), Annica Snäll (MP), Krister Rohman (KD), Lena Andersson (S), Erik Ezelius (S). Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en utvecklingsberedning för perioden den 1 januari 2016 31 december 2018. Kommunfullmäktige beslutar att utvecklingsberedningens uppdrag ska vara att arbeta fram, och till kommunstyrelsen överlämna, förslag utifrån de fem målområdena i den strategiska planen som kommunfullmäktige antagit. Kommunfullmäktige beslutar att utvecklingsberedningens roll och funktion ska följas upp år 2018 inför mandatperiodskiftet. Kommunfullmäktige beslutar att ledamöterna i utvecklingsberedningen år 2015 ska väljas om som ledamöter i den nu inrättade utvecklingsberedningen för tiden den 1 mars 2016 till och med den 31 december 2018. Kommunfullmäktige besluta att Christer Johansson (S) väljs till ordförande och sammankallande för utvecklingsberedningen. Kommunfullmäktige besluta att medel för utvecklingsberedningen avsätts ur kommunstyrelsens budget. Reservation Peter Friberg (M), Denise Magnusson (SD), Maj-Britt Hiltunen (SD), Fredrik Kvist (M), Tomas Vestin (MP), Runo Johansson (L) och Ambjörn Lennartsson (M) reservererar sig mot beslutet att inrätta en utvecklingsberedning. Peter Friberg (M), Maj-Britt Hiltunen (SD), Fredrik Kvist (M), Tomas Vestin (MP), och Ambjörn Lennartsson (M) reserverar sig mot att kommunfullmäktige inte beslutade i enlighet med Fribergs tilläggsyrkande om att valet av ledamöter i utvecklingsberedningen, samt val av ordförande och vice ordföranden, ska beredas av kommunfullmäktiges valberedning. Sändlista De valda Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
1/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 415 2018/55 99 Beslut om rapport motioner och medborgarförslag 2018 Sammanfattning av ärendet Det framgår av 31-32 i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Den första redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i april och den andra i oktober. Kommunledningsförvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och medborgarförslag som har inkommit till och med 2018-08-27 och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd när sammanställningen upprättades. Motioner Motion om förbättrad lekplats i Madängsholm Ärendenr: 2017/177 Anmäldes kommunfullmäktige 2017-04-24. Återremiss kommunfullmäktige 2018-01-29 Motion om vänthall vid Tidaholms busstation Ärendenr: 2017/266 Motion om att skapa en prioriteringslista rörande landsbygdsvägars underhåll Ärendenr: 2017/387 Anmäldes kommunfullmäktige 2017-06-26 Ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-22, kommunstyrelsen 2018-10-03, kommunfullmäktige 2018-10-29 Anmäldes kommunfullmäktige 2017-12-18 Ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-22, kommunstyrelsen 2018-10-03, kommunfullmäktige 2018-10-29 Motion om utveckling av rollen som oppositionsråd Anmäldes kommunfullmäktige 2018-02-26 Ärendenummer 2018/92 Motion om samråd för detaljplan för villatomter i Ekedal Anmäldes kommunfullmäktige 2018-03-26 Ärendenummer 2018/131 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till miljö- och byggnadsnämnden 2018-04-18 Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 416 Motion om ljusföroreningar från kommunal gatubelysning Ärendenummer 2018/163 Motion om utökade öppettider simhall Ärendenummer 2018/222 Motion om demensboende Ärendenummer 2018/223 Motion om att delta i samarbete med Unesco Global Geopark Ärendenummer 2018/224 Motion om formulering av protokoll Ärendenummer 2018/261 Motion om att inventera kommunens tysta områden Ärendenummer 2018/277 Motion om kommunens vindbruksplan snarast revideras Anmäldes kommunfullmäktige 2018-04-23 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden 2018-05-30 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till social- och omvårdnadsnämnden 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till miljö- och byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-06-25 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-08-27 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-08-27 Ärendenummer 2018/278 Medborgarförslag Medborgarförslag om införande av bruttolöneavdrag för uthyrning av elcyklar för anställda Anmäldes under kommunfullmäktiges 2017-11-27: Till kommunstyrelsen för beslut. Ärendenr: 2017/312 Ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-22, Kommunstyrelsen 2018-10-03 Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
3/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 417 Medborgarförslag om belysning längs med grusväg vid Hellidsberget Ärendenr: 2017/382 Medborgarförslag om fjäderfri påsk Ärendenummer 2018/111 Medborgarförslag om cykelväg mellan Ekedalen och Tidaholm Ärendenummer 2018/188 Medborgarförslag om byte av vattenpump i korsningen Hägnevägen-Plånaregatan Anmäldes kommunfullmäktige 2018-01-29. Till kommunstyrelsen för beslut Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till tekniska nämnden 2018-02-21 Tekniska nämndens svar 2018-05-17 Återremiss 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-03-26: Till tekniska nämnden för beslut Distribuerat till tekniska nämnden 29 maj. Anmäldes vid kommunfullmäktige 2018-05-28. Till tekniska nämnden för beslut Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28. Till kultur- och fritidsnämnden för beslut. Ärendenummer 2018/218 Medborgarförslag om att musikskolan ska erbjuda musiklektioner för vuxna Ärendenummer 2018/209 Medborgarförslag om fondbelysning på Siggestorpsstugan Ärendenummer 2018/233 Medborgarförslag om att anlägga badplats vid Plaskis och/eller Koma Ärendenummer 2018/285 Anmäldes vid kommunfullmäktige 2018-06-25. Till barn- och utbildningsnämnden för beslut. Anmäldes kommunfullmäktige 2018-06-25. Till tekniska nämnden för beslut. Anmäldes kommunfullmäktige 2018-08-27. Till tekniska nämnden för beslut Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Oktoberrapport om inte slutbehandlade motioner och medborgarförslag, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-09-04 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
4/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 418 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande
1/4 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-04 419 Ärendenummer 2018/55 Kommunstyrelsen Karin Hammerby 0502-60 60 45 karin.hammerby@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Oktoberrapport om inte slutbehandlade motioner och medborgarförslag Ärendet Det framgår av 31-32 i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Den första redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i april och den andra i oktober. Kommunledningsförvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och medborgarförslag som har inkommit till och med 2018-08-27 och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd när sammanställningen upprättades. Motioner Motion om förbättrad lekplats i Madängsholm Ärendenr: 2017/177 Anmäldes kommunfullmäktige 2017-04-24. Återremiss kommunfullmäktige 2018-01-29 Motion om vänthall vid Tidaholms busstation Ärendenr: 2017/266 Motion om att skapa en prioriteringslista rörande landsbygdsvägars underhåll Ärendenr: 2017/387 Anmäldes kommunfullmäktige 2017-06-26 Ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-22, kommunstyrelsen 2018-10-03, kommunfullmäktige 2018-10-29 Anmäldes kommunfullmäktige 2017-12-18 Ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-22, kommunstyrelsen 2018-10-03, kommunfullmäktige 2018-10-29 Motion om utveckling av rollen som oppositionsråd Anmäldes kommunfullmäktige 2018-02-26 Ärendenummer 2018/92 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
Motion om samråd för detaljplan för villatomter i Ekedal Ärendenummer 2018/131 Motion om ljusföroreningar från kommunal gatubelysning Ärendenummer 2018/163 Motion om utökade öppettider simhall Ärendenummer 2018/222 Motion om demensboende Ärendenummer 2018/223 Motion om att delta i samarbete med Unesco Global Geopark Ärendenummer 2018/224 Motion om formulering av protokoll Ärendenummer 2018/261 Motion om att inventera kommunens tysta områden Ärendenummer 2018/277 Motion om kommunens vindbruksplan snarast revideras Ärendenummer 2018/278 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-03-26 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till miljö- och byggnadsnämnden 2018-04-18 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-04-23 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden 2018-05-30 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till social- och omvårdnadsnämnden 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till miljö- och byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-06-25 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-08-27 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-08-27 2/4 420 Medborgarförslag Medborgarförslag om införande av bruttolöneavdrag för uthyrning av elcyklar för anställda Anmäldes under kommunfullmäktiges 2017-11-27: Till kommunstyrelsen för beslut. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
Ärendenr: 2017/312 Medborgarförslag om belysning längs med grusväg vid Hellidsberget Ärendenr: 2017/382 Medborgarförslag om fjäderfri påsk Ärendenummer 2018/111 Medborgarförslag om cykelväg mellan Ekedalen och Tidaholm Ärendenummer 2018/188 Medborgarförslag om byte av vattenpump i korsningen Hägnevägen-Plånaregatan Ärendenummer 2018/218 Medborgarförslag om att musikskolan ska erbjuda musiklektioner för vuxna Ärendenummer 2018/209 Medborgarförslag om fondbelysning på Siggestorpsstugan Ärendenummer 2018/233 Medborgarförslag om att anlägga badplats vid Plaskis och/eller Koma Ärendenummer 2018/285 Ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-22, Kommunstyrelsen 2018-10-03 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-01-29. Till kommunstyrelsen för beslut 3/4 Remiss av kommunstyrelsens arbetsutskott till tekniska nämnden 2018-02-21 Tekniska nämndens svar 2018-05-17 Återremiss 2018-06-20 Anmäldes kommunfullmäktige 2018-03-26: Till tekniska nämnden för beslut Distribuerat till tekniska nämnden 29 maj. Anmäldes vid kommunfullmäktige 2018-05-28. Till tekniska nämnden för beslut Anmäldes kommunfullmäktige 2018-05-28. Till kultur- och fritidsnämnden för beslut. Anmäldes vid kommunfullmäktige 2018-06-25. Till barn- och utbildningsnämnden för beslut. Anmäldes kommunfullmäktige 2018-06-25. Till tekniska nämnden för beslut. Anmäldes kommunfullmäktige 2018-08-27. Till tekniska nämnden för beslut 421 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Oktoberrapport om inte slutbehandlade motioner och medborgarförslag, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-09-04 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
4/4 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. 422 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 423 2018/55 100 Beslut om rapport beslutade medborgarförslag 2018 Sammanfattning av ärendet Det framgår av 6 kap 27 a kommunallagen att en nämnd som handlägger medborgarförslag minst en gång om året ska informera kommunfullmäktige om beslut som fattats i ärendena. Kommunstyrelsen ansvarar för att en sådan sammanställning tas fram och konstaterar att det vid tillfället för denna sammanställning inte finns några medborgarförslag som har beslutats sedan den senaste redovisningen gjordes på kommunfullmäktiges sammanträde i april. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport om medborgarförslag som har beretts och beslutats av nämnder, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-09-04 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-04 424 Ärendenummer 2018/55 Kommunstyrelsen Karin Hammerby 0502-60 60 45 karin.hammerby@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Rapport om medborgarförslag som har beretts och beslutats av nämnder 2018-03-24--2018-09-04 Ärendet Det framgår av 6 kap 27 a kommunallagen att en nämnd som handlägger medborgarförslag minst en gång om året ska informera kommunfullmäktige om beslut som fattats i ärendena. Kommunstyrelsen ansvarar för att en sådan sammanställning tas fram och konstaterar att det vid tillfället för denna sammanställning inte finns några medborgarförslag som har beslutats sedan den senaste redovisningen gjordes på kommunfullmäktiges sammanträde i april. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport om medborgarförslag som har beretts och beslutats av nämnder, kommunsekreterare Karin Hammerby, 2018-09-04 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-09-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 425 2018/171 101 Beslut om budget och verksamhetsplan Tolkförmedling Väst Sammanfattning av ärendet Tolkförmedling Väst har överlämnat förslag till Budget och Verksamhetsplan för åren 2019-2021. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat för att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Kommunalförbundet leds av en direktion med valda ledamöter från respektive medlem. För att granska förbundets verksamhet finns särskilt utsedda revisorer. I förbundsordningen anges att förbundsdirektionen årligen ska fastställa budget. Den årliga budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin men också ekonomin för den kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget senast en månad före förbundsdirektionens sammanträde. I bifogat förslag till Budget och verksamhetsplan för åren 2019-2021 framgår verksamhetens mål, finansiella mål samt de ekonomiska förutsättningarna och budget för år 2018. För en budget i balans bedöms prisjusteringen för 2019 resultera i en snitthöjning om 2,5 %. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Budget och verksamhetsplan Tolkförmedling Väst, ekonomichef Henrik Johansson, 2018-08-24 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Tolkförmedling Västs förslag till budget och verksamhetsplan åren 2019-2021 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Tolkförmedling Västs förslag till budget och verksamhetsplan åren 2019-2021 Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-24 426 Ärendenummer 2018/171 Kommunstyrelsen Henrik Johansson 0502-60 62 11 henrik.johansson@tidaholm.se Tjänsteskrivelse Budget och verksamhetsplan Tolkförmedling Väst Ärendet Tolkförmedling Väst har överlämnat förslag till Budget och Verksamhetsplan för åren 2019-2021. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat för att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Kommunalförbundet leds av en direktion med valda ledamöter från respektive medlem. För att granska förbundets verksamhet finns särskilt utsedda revisorer. I förbundsordningen anges att förbundsdirektionen årligen ska fastställa budget. Den årliga budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin men också ekonomin för den kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget senast en månad före förbundsdirektionens sammanträde. I bifogat förslag till Budget och verksamhetsplan för åren 2019-2021 framgår verksamhetens mål, finansiella mål samt de ekonomiska förutsättningarna och budget för år 2018. För en budget i balans bedöms prisjusteringen för 2019 resultera i en snitthöjning om 2,5 %. Beslutsunderlag Förslag till budget och verksamhetsplan 2019-2021 - Tolkförmedling väst Förslag till budget och verksamhetsplan - Protokollsutdrag 323 Tolkförmedling väst Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
2/2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Tolkförmedling Västs förslag till budget och verksamhetsplan åren 2019-2021 427 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se
428
429
KALLELSE/ÄRENDELISTA 2018-09-14 430 Förbundsstyrelsen Tid och plats Fredagen den 14 september 2018, Skövde stadshus, KS-salen kl 08.30-12.00. Kaffe serveras från kl 08.00 Kallade Ledamot Ersättare Katarina Jonsson, Skövde, ordf. Marie Ekman, Skövde Jonas Sundström, Lidköping 1:e v.ordf. Rasmus Möller, Lidköping Anna-Karin Skatt 2:e v.ordf. Runo Johansson, Tidaholm Daniel Andersson, Essunga Niclas Eringsfors, Essunga Dan Gabrielsson, Falköping Lena Sjödahl, Falköping Kent Larsson, Grästorp Jens Persson, Grästorp Carina Gullberg, Gullspång Björn Thodenius, Gullspång Åsa Karlsson, Götene Susanne Andersson, Götene Catrin Hulmarker, Hjo Pierre Rydén, Hjo Peter Lindroth, Karlsborg Catarina Davidsson, Karlsborg Johan Abrahamsson, Mariestad Ida Ekeroth, Mariestad Fredrik Nordström, Skara Ylva Pettersson, Skara Rolf Eriksson, Tibro Alda Danial, Tibro Bengt Sjöberg, Töreboda Kenneth Carlsson, Töreboda Fredrik Nelander, Vara Gabriela Bosnjakovic, Vara Ärenden 1. Mötets öppnande 2. Upprop 3. Val av justerande (Förslag: Bengt Sjöberg) 4. Fastställande av dagordning. 5. Besök från Länsstyrelsen angående kommuntal. Pia Falck, Love Lundin och Daniel Uddling medverkar. 6. Beslut om förslag till Vuxavtal med tillhörande bilagor 2019-2020. Sandra Lindberg och Hillevi Larsson medverkar. Bilaga 22 Handlingar Vuxavtal med bilagor 7. Beslut om Delårsrapport 2018-07-31 Christoffer Löfgren medverkar. Bilaga 23 Handlingar Delårsrapport 2018-07-31 8. Beslut om budgetramar och medlemsavgift 2019. Christoffer Löfgren medverkar. Bilaga 24 Handlingar Budgetram 9. Beslut om mötestider 2019. Bilaga 25
431 10. Rapport från Västkom och BHU 11. Information från Förbundsdirektören - Avstämningskonferens kring gymnasieantagningen, 1 oktober. - Rådslag, 12 oktober - Skaraborgsdagen 2019 12. Anmälningsärenden / Delegationsbeslut 13. Övriga frågor 14. Avslutning Vid eventuellt förhinder tar du själv kontakt med din ersättare och lämnar ett meddelande via e-post till siw.adamson@skaraborg.se Katarina Jonsson Ordförande Siw Adamson Sekreterare
432
433
434
435
436
437
438
439
440
441
442
443
444
445
446
447
448
449
450
451
452
453
454
455