NORDISKT MÖTE TORSDAG 5 OKTOBER 2017 kl 19.00 DE GEERHALLEN NORRKÖPING FREDAG 6 OKTOBER 2017 kl 19.00 CRUSELLHALLEN LINKÖPING Introduktioner kl 18.30 med Stig Jacobsson MUSORGSKIJ Preludium och Persisk dans ur Hovansjtjina BEETHOVEN Pianokonsert nr 2 paus SIBELIUS Symfoni nr 1 SON-vännernas stipendium delas ut vid konserten i Norrköping Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Klaus Mäkelä Solist Víkingur Ólafsson piano Konsertmästare Emily Nebel Välkommen till Norrköpings Symfoniorkester! Checka gärna in, ta bilder i foajé och konsertsal och berätta att du är här! Innan konserten börjar ber vi dig dock stänga av telefon och kamera, eftersom ljuset från skärmar stör både publik och artister. Under konsert är fotografering och ljudupptagning ej tillåten. I applådtacket går det bra att ta bilder igen. Hoppas du får en riktigt fin konsertupplevelse med oss!
Klaus Mäkelä Klaus Mäkelä har ännu inte fyllt 30 men har redan gjort stort intryck på musikvärlden, givetvis i hemlandet Finland, men också runt om i Europa, USA, Kanada och Japan. Förutom i Norrköping dirigerar han den här säsongen för första gången i Stockholm (såväl Kungliga filharmonikerna som Radiosymfonikerna), Minnesota Orchestra, National Arts Center Orchestra i Ottawa, Tokyo Metropolitan, Nordtyska radions filharmoniker, Orchestra National du Capitole de Toulouse, Lahti Sinfonia, Islands och Kristiansands symfoniorkestrar. Han återvänder också till orkestrar i Göteborg, Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Förutom att leda symfoniorkestrar har Mäkelä också intresserat sig för opera på Finska Nationaloperan, och kommer att assistera Esa-Pekka Salonen när man 2019 framför Wagners Ringen. Mäkelä har studerat vid Sibeliusakademien; dirigering för Jorma Panula och cellospel för bland andra Marko Ylönen. Han har också framträtt som cellosolist. Víkingur Ólafsson Man har sagt att Víkingur Ólafsson är en unik kombination av lidelsefull musikalitet, explosiv virtuositet och intellektuell nyfikenhet. Han har erövrat förstapriser i alla större tävlingar i hemlandet, inklusive Årets musiker och Isländska optimistpriset. Förutom i hemlandet Island har han också studerat vid Juilliard School.
Under förra säsongen kunde man bland annat höra honom med Nordtyska radions Elbfilharmoniker och med Los Angelesfilharmonikerna under ledning av Esa-Pekka Salonen. Han turnerade med Orkester Norden och gav konserter med Islands symfoniorkester. I februari 2016 tog han över ledningen för den svenska kammarmusikfestivalen Vinterfest efter Martin Fröst och han innehar samma post vid Reykjavíks Midsommarmusik, vilken han grundade 2012. Ólafsson ger recitaler i Wiens och Berlins konserthus, i Louisiana konstmuseum, deltar i festivaler i Leipzig och Istanbul. Han har hittills uruppfört fem pianokonserter av bland andra Mark Simpson och Daníel Bjarnason. Dessutom har han signerat ett exklusivkontrakt med Deutsche Grammophon, och debutskivan rymmer pianostycken av den amerikanske tonsättaren Philip Glass med anledning av hans 80-årsdag. Innan dess hade han på eget skivmärke gett ut tre kritikerrosade och prisbelönade cd. Víkingur har också samarbetat med så skilda artister som Martin Fröst, Pekka Kuusisto och Björk. MODEST MUSORGSKIJ (1839 1881) Preludium och Persisk dans ur Hovansjtjina (7 ) I mitten av 1800-talet började det bland ryska tonsättare bli mycket populärt att skriva operor med motiv ur landets historia. Det kunde handla om legender om de ursprungliga ryssarna i Kiev och fram till de tidiga tsarerna ur ätten Romanov. Musorgskij bidrog med operorna Boris Godunov och Hovansjtjina. Den sistnämnda utspelas under den turbulenta perioden kring den våldsamma revolten i maj 1682 och dess följdverkningar fram till 1689, alldeles innan Peter den store tog över makten. Familjen Hovansjtjin står i centrum för striderna mellan det gamla och det nya. Ivan Hovansjtjin är den fanatiske ledaren för streltserna, den fruktade och bakåtsträvande bågskyttekåren. Hovansjtjina är ett nationellt musikaliskt drama i fem akter som påbörjades 1872 till tonsättarens eget libretto, och den skrevs parallellt med operan Marknaden i Sorotjinsk. Båda fick lida av ständiga avbrott och störningar, och båda var ofullbordade vid tonsättarens bortgång. Hovansjtjina fullbordades av Musorgskijs nära vän och kollega Nikolaj Rimskij-Korsakov och framfördes i St Petersburg 1886 i dennes version. Senare har även Sjostakovitj bearbetat manuskriptet. Var i operan de olika delarna i det kaotiska manuskriptet skulle placeras har varit oklart och gett upphov till olika versioner. Det korta förspelet har blivit en stämningsmättad och vacker inledning som inte avslöjar något om den annars ganska våldsamma operans handling. Detta förspel brukar ibland kallas Gryning över Moskvafloden, men kan också ses som en symbol för det nya Ryssland som tsar Peter påbörjade ungefär så som Musorgskij kände att det började jäsa i de breda folklagren under hans egen levnad, tvåhundra år senare. De verkliga hjältarna i operan är det ryska folket. Den Persiska dansen inleder fjärde akten och borde rätteligen kallas De persiska slavinnornas dans. Dansuppvisningen ges i furst Hovansjtjins hus för att förströ honom. Han har blivit varnad för att något kan hända, men skrattat åt det. När dansen slutat har han fått en kniv genom hjärtat
LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770 1827) Pianokonsert nr 2 B-dur op 19 (28 ) Allegro con brio Adagio Rondo: Molto allegro Jag uppskattar konsertens värde endast till tio dukater, emedan jag, som jag redan skrivit, inte anser att det är en av mina bästa. Ja, så skrev Beethoven själv i ett brev till förläggaren Hofmeister 1801. Det är ett märkligt dokument. Han hade skrivit denna konsert 1795, och den pianokonsert som brukar kallas nr 1 fullbordades inte förrän året därefter. Men å andra sidan skrev han också en onumrerad och ej orkestrerad pianokonsert i Ess-dur redan som fjortonåring. Eftervärlden har i alla fall sett den andra pianokonsertens värde och värderat den helt annorlunda än mästaren själv. I synnerhet finalen bjuder på lysande briljant musik. Om man tycker att B-durkonserten har mycket av Mozart i sig, så är det egentligen inte så konstigt. Det var bara fyra år sedan Mozart gått ur tiden och den unge Beethoven hade ännu inte till fullo funnit sin egen stil. Mozarts då tio år gamla pianokonsert nr 18 går i samma tonart och har exakt samma instrumentering. Beethoven skrev pianokonserten till sin egen offentliga debutkonsert som pianist. Den ägde rum i Wien den 29 mars 1795, och som vanligt blev musiken färdig i allra sista stund. Först två dagar före framförandet skrev han rondot, och då hade han dessutom besvärliga koliksmärtor, som ständigt plågade honom. I kammaren satt fyra notskrivare, som fick sida efter sida, vartefter de komponerades. Denna metod skiljer sig mycket från mästarens kommande arbetssätt, då han under lång tid kunde bearbeta sina motiv otaliga gånger innan han var nöjd. Den här gången tvingades han improvisera en del solopartier som han ännu inte hunnit komponera. Men å andra sidan var han då redan känd som en av Wiens allra mest begåvade improvisatörer. Liksom första satsen innehåller också Adagio mer finess än den sorgfria ytan låter påskina. Den till synes konventionella, dekorativa långsamma satsen förebådar i själva verket romantikerna Schubert och Mendelssohn. Finalen är mer jordnära och bjuder på ett strålande glatt humör.
JEAN SIBELIUS (1865 1957) Symfoni nr 1 e-moll op 39 (38 ) Andante ma non troppo Allegro energico Andante (ma non troppo lento) Scherzo (Allegro ma non troppo) Finale (quasi una Fantasia) Innan den 43-årige Johannes Brahms fullbordade sin första symfoni hade han noga förberett sig genom att bland annat skriva två stora orkesterserenader. På liknande sätt väntade Jean Sibelius till sitt trettiotredje levnadsår innan han gav sig i kast med den krävande symfonigenren, och då var även han väl förberedd med två verk som mycket väl skulle ha kunnat försvara titeln Symfoni: Kullervo op 7 och Lemminkäinen-sviten op 22 båda med inspiration i Kalevala. Dessa verk vägde tungt när finska staten vid denna tid beslutade att ge sin mest lovande tonsättare livstids pension. Debussy hade just förklarat att symfonigenren var död och uttömd på resurser. Men Sibelius skulle visa att det fortfarande gick att skapa livskraftiga och starkt personliga kompositioner i denna form. När han nu, 1898, påbörjade en symfoni markerade han genom att skriva nr 1 att han kom med något nytt. Mina symfonier är musik, koncipierad och utarbetad i musikaliska termer och utan något litterärt underlag. Jag är inte litterär musiker; för mig börjar musiken där orden upphör Förklaringen var nog nödvändig, men hindrade ändå inte samtiden från att föreställa sig åtskilliga händelser ur Kalevala också i symfonin. Detta är nu lyssnarens ensak, för tonsättaren har själv inte angivit något som helst utommusikaliskt innehåll. Må så vara att man inte kan följa något detaljerat program, men nog finns både forntidsskymning och nordiska skuggor i musiken. Sibelius skrev sin första symfoni på Mattila gård i Kervo, tre mil norr om Helsingfors, och den lantliga naturen kan ha påverkat tonspråket. En ensam klarinett, ledsagad endast av pukans dova muller, ger intrycket av ett ödsligt hedlandskap i verkets inledande andante. Men när första satsens energiska Allegro väl sätter igång, gör sig ett vitalt huvudtema gällande i violinerna, och snart kommer ett lysande sidotema i solooboe, imiterat av flöjter och klarinetter. Om det är sant som det sägs att sidotemat ger det säkraste utslaget av tonsättarens kunnande, då har Sibelius bestått provet med glans, skrev en imponerad kritiker. Andra satsen är inåtvänd och grubblande. En svårmodig melodi ger den en elegisk grundstämning mot vilket det rytmiskt strama scherzot kontrasterar. Dess mellandel innehåller emellertid drömska naturbilder. I finalen återkommer första satsens ödsliga klarinettema, nu i mäktiga, unisona stråkar. Fridsamma hymner växlar med mer hetsiga partier. Det är passionerad musik, och Sibelius fick tidigt och med växande irritation antydningsvis höra att Tjajkovskijs Pathétiquesymfoni stått modell. Denna symfoni spelades faktiskt i Helsingfors både 1894 och 1897, så något låg kanske trots allt i antydningarna. När första symfonin uruppfördes med Sibelius själv som dirigent den 26 april 1899 mottogs den med ovationsartat bifall, och det skulle bara dröja två år innan han fortsatte framgångarna med den andra symfonin.
Norrköpings Symfoni Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen, Emily Nebel Alt. konsertmästare Mikael Wenhov 2:e konsertmästare Paul Waltman Carina Beckett, Sarah Dodd Falkebring, Matts Eriksson, Josep Esteve, Lars Hedborg, Magnus Ivarson, Kristina Lindholm Vahllöf, Ingrid Olsson, Tanja Orraryd, Nina Söderberg, Johanna Tafvelin, Anders Törnqvist Violin 2 Ruth Anderberg*, Fredrik Anderberg**, Håkan Jonsäll**, Lars Andersson, Boel Bengtsson, Karin Engström, Åsa Holm, Anne Holmer, Jin Hägerström, Richard Michelin, Mohamed Sharara, Rocío Vilaplana, Sonja Vrieze Viola Lennart Falkebring*, Crista Bergendahl**, Gunnar Enbom**, Nanako Akai, Björn Carlén, Erika Gabrielsson Backlund, Thomas Hall, Pernilla Rönnlund, Markku Sorri, Karin Svanberg Ancker Cello Solocellist Niklaas Veltman Pelle Hansen* (tjl), Fredrik Lindström**, Sofia Petersen**, Bo-Göran Christians, Torstein Dalene, Mattias Fagius, Erik Uusijärvi, Leif Vahllöf, Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist*, Jan Duda**, Anna-Cecilia Bergman**, Emma Josefsson Bjørnevik (tjl), Johan Strindberg, Daniel R Thomas, Roine Uddfeldt * Stämledare, ** Alternerande stämledare, t
orkester 2017 2018 Flöjt Teodor Tirlea*, Annica de Val**, Vakant Oboe Pelin Lius*, Thomas Bodin**, Hanna Edqvist Klarinett Johnny Jannesson*, Lars Paulsson**, Vakant Fagott Linus Björnstam*, Eva Pettersson Veltman**, Per Jonsson Gille uttimusiker är angivna i alfabetisk ordning Horn Lennart Langer*, Anna Ahlenius**, Jan Lejonclou, Lars Thapper, Elisabeth Åkervall Trumpet Elias Svanberg*, Filip Draglund**, Stefan Mattsson Trombon Eric Svensson*, Christoph Schnaithmann** Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd*, Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd*, Petter Svensson** Harpa Delphine Constantin Reznik*
LIVE- ANIMATION TILL LIVEMUSIK! Kommande konserter hösten 2017 STJÄRNTECKNAT TORSDAG 12 OKTOBER kl 19 De Geerhallen Norrköping Introduktion kl 18.30 Staern Polar Vortex Holst Planeterna Dirigent Stefan Solyom Tecknare Grégoire Pont Damkör ur Bel Cantokören och Musikaliska Sällskapets Kammarkör STJÄRNSOLIST PÅ CELLO LÖRDAG 21 OKTOBER kl 15 De Geerhallen Norrköping Introduktion kl 14.30 Byström Segelnde Stadt Lalo Cellokonsert Brahms Symfoni nr 1 Dirigent Anna-Maria Helsing Solist Andreas Brantelid cello HELEN, ANDREAS & JACKE LÖRDAG 28 OKTOBER kl 15 De Geerhallen Norrköping Dirigent Hans Ek Solister Helen Sjöholm, Andreas Nilsson, Jacke Sjödin En show med extra allt! BARA BRAHMS ONSDAG 1 NOVEMBER kl 18 De Geerhallen Norrköping Klarinetten står i centrum när klarinettstämman möter kollegorna i Wenhovkvartetten. ÖPPEN REPETITION TISDAG 21 NOVEMBER kl 11.30 De Geerhallen Norrköping Öppen repetition av torsdagens konsert. Längd ca en timme. Fri entré! ÄLSKADE KLASSIKER TORSDAG 23 NOVEMBER kl 19 De Geerhallen Norrköping Introduktion kl 18.30 Beamish A Cage of Doves Mozart Pianokonsert nr 23 Tjajkovskij Symfoni nr 5 Dirigent Ola Rudner Solist Ronald Brautigam piano Läs mer på vår hemsida norrkopingssymfoniorkester.se Texter Stig Jacobsson. Klaus Mäkelä foto Heikki Tuuli, Víkingur Ólafsson foto Ari Magg, SON foto Björn Dahlgren, Helen Sjöholm foto Anna-Lena Ahlström Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer 2017 2018 SILVERPARTNERS Övriga: Advokatfirman Glimstedt Almroth Industrifastigheter AB Amec Foster Wheeler Best Western Hotel Princess Kurt och Brita Ehlert Ernst & Young AB Gunnar Gunnarsson Fastighets AB Holmen Paper AB HSB Hyresbostäder Mattssons Fastighetsutveckling AB Ringarums Busstrafik AB Swedbank Tage Rejmes Bil AB Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fonder: Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. Vd Pia Kronqvist, Tf konstnärlig ledare Mats Engström, Kommunikationschef Agneta Lindmark Thomas www.norrkopingssymfoniorkester.se, info@norrkopingssymfoniorkester.se